1

Finlandssvensk Landsbygd

Hur framtiden gestaltar sig för den finländska landsbygden är i mångahänseenden oklar. Om man ser till den senaste utvecklingen med enökande knapphet på livsmedel och stigande matpriser, satsningen påbioenergi och en allt större efterfrågan på olika råvaror, bordelandsbygden ha en god förutsättning att utvecklas också i vårt land.

Det är ju bara på landsbygden som man kan odla fram råvarorna tillbåde mat och bioenergi, och det är bara i glesbygds-Finland där skogenväxer. Ifall vi också i framtiden skall kunna försörja vår befolkning medmat, våra industrier med råvaror och ge tätortsbefolkningen möjlighettill rekreation, måste landsbygden hållas vid liv och även utvecklas.

Vad talar då emot denna positiva utveckling? Det är flera aktörer somunder senaste tid, både genom fattade beslut och skisserade planer,motverkar landsbygdens utveckling och framtidstro. Om vi ser på vadde stora teleoperatörerna beslutat om telefonnätet i glesbygden mednedläggning av de fasta förbindelserna och motviljan att bygga utfiberoptiken på andra platser än i de större tätorterna, kan man inteannat än bli bekymrad.

Landsbygdens ”varaeller inte vara”

Henrik Svarfvar har varit mångårig ordförande för SvenskByaservice.

forts. sid 11

Landsbygdsriksdagen på Åland 20-21.09.2008 sid 2-3

Blå, blå vindar och vatten – från imagetill profilering för åländsk skärgårdOm du googlar på ordet ”skärgård”, får du över en miljon träffar. Först stöter du på Stockholms skärgård,småningom också Åboland och Åland. De flesta träffarna har sommargästen som måltavla, där skärgårdenbeskrivs som ett resmål med blå, blå vindar och vatten.

ImageÅland som turistmål tar upp kampen med Alperna och Greklands övärld, och gör proffsiga kampanjer för attlocka besökare till Åland. Förra året var det fyndiga mottot ”Sextusen öar. En sjutusan till sommar”, i år”Som sommaren var förr.” Skärgårdens image är starkt förknippad med sommar, sol, vind och vatten. Det ärden uppfattning som de som inte bor i skärgården har om den.

IdentitetDe som lever i skärgården har en annan uppfattning. Skärgårdens identitet är summan av naturen,människorna, historien, näringsliv och sysselsättning, transporter, samhällsservice, utbud och evenemang.Det är inte alls samma sak som dess image. Skärgårdsborna är själva en del av skärgårdens identitet, varesig de är bofasta eller sommargäster, födda där eller inflyttade.

ProfilDen åländska skärgården består av sex små kommuner: Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga ochVårdö. Sammanlagt bor där 2 300 personer på 5 500 av Ålands sextusen öar. Antalet turister är mycket stort,medan nya inflyttare är mycket litet. Därför behöver skärgården ha en profil som lockar sådana personersom skulle kunna flytta till skärgården, som kan se skärgårdens marknadsföring och som intresserar sig förden, som överväger att flytta till skärgården och som faktiskt gör slag i saken och flyttar till skärgården.När man profilerar sig, tar man fram vissa egenskaper ur sin identitet och visar dem för målgruppen. För attmänniskor vill flytta till skärgården, behöver inte sol och vind marknadsföras, men däremot behöver viabsolut tala om:

forts. sid 11

Välkommen till skörderiksdag ochskördefest på Åland! sid 2 och 20

Ålands Försöksstation har varje år en imponerandeutställning på Skördefesten

Innehåll bl.a.Landsbygdens framtider sid 4-5 Landsbygdsnätverksenheten sid 6Landsbygdsstudier sid 8 ÅBF och Leader på Åland sid 10Tidskriften Skärgård sid 16

2

Skörderiksdag!Välkommen till den historiskt sett första finlandssvenska landsbygdsriksdagen på Åland!Från arrangörshåll – Svensk Byaservice och Ålands bildningsförbund rf – har vi valt attbredda perspektivet för denna landsbygdsaktivisternas storsamling, och samtidigt tidsmässigtkombinera evenemanget med den storslagna åländska Skördefesten.

Geografiskt möter den nordiska glesbygden, inklusive skärgården, på många utmaningarsom är både gränsöverskridande och globala. Människors och varors ökande rörlighet, denglobala (kli)matkrisen, tillgänglighet till relevant samhällsservice, nya kommunala ochregionala strukturer är bara några av de utmaningar vi direkt eller indirekt konfronteras med.

Historiskt sett lever landsbygden i en allt snabbare spiral av förändringar, som kan upplevassom dubbeltydiga signaler idag. Å ena sidan upplever glesbygden strukturella domänförlustersom beror på de makrofaktorer jag skissat på här ovan. Å andra sidan kan man skönja enrenässans för lokala identiteter – landsbygden är mer än ett hembygdsmuseum.

Professor Janken Myrdal, som medverkar i årets landsbygdsriksdag, talar om ökad urbanmänsklig transhumance på landsbygden, dvs. vistelseperioden på landet förlängs medförbättrad produktion av varor, nyttigheter och kunskapskapital som följd. Återigen gällerhär att landsbygden är mer än ett rekreationsområde, även om dess turistiska potential inteskall underskattas.

För årets upplaga gäller det rent konkret att föra stafettpinnen vidare från föregåendelandsbygdsriksdag som hölls i november 2006 på Raseborgsinstitutet i Karis (vilket framsyntnamn!). Då formulerades ett antal budskap som bl.a. gällde byskolornas framtid, närdemokratinsav- eller utveckling och IT-samhällets infrastruktur.

Vilka är knäckfrågorna vid landsbygdsriksdagen på Åland? Utan att behöva spå i kaffesumpennämner jag några säkra diskussionsteman: Hur säkrar vi en levande landsbygd, även efterår 2013 då EU-medlen omfördelas? Vilka hotbilder och möjligheter finns i den globala(kli)mat- och energikrisen? Var kan jag få närservice då strukturer och beslut flyttaruppåt en nivå?

Välkommen till en garanterat debattglad och skörderik landsbygdsriksdag på Åland –skörderiksdag!

Björn Wallénordförande för Svensk Byaservicerektor för Svenska studiecentralen

20

08

Finlandssvensk

På ÅlandL A N D S B Y G D S R I K S D A G

Plats: Plenisalen i Självstyrelsegården

Lördag

Förmiddag Möjlighet till separata möten eller fritid

Kl.12.00 Landsbygdsriksdagen öppnasMusik av Spelevinkarna, hälsningar och öppningsanföranden av bl.a. Mikael Erickson (Ålands bildningsförbund) och Björn Wallén (Svensk Byaservice) Resolutionsutskott tillsätts

Tema: Landsbygdens framtid i NordenKl. 12.45 Framtiden granskas ur olika synpunkter av experter; historisk synvinkel, sociologiskt per-

spektiv och vårt behov av mat och energiJanken Myrdal professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, författare till Nordiska ministerrådets framtidsstudie om Nordens landsbygd 2050Erland Eklund landsbygdsprofessor vid Åbo akademiHenrik Ingo agronom

Diskussion

•

••

Kl. 14.45 Kaffepaus

Kl. 15.15 Landsbygdsriksdagen söker de viktigaste framtidsfrågorna (bikupediskussion)

Kl. 16.00 Panel: Representanter för de nordiska byarörelserna diskuterar framtiden med landsbygd-sriksdagen, under ledning av Björn Wallén

Kl. 18.00 - 18.30 Framtiden är här!Vad gör vi nu; vilka redskap kan vi använda? Eero Uusitalo från Byaverksamhet i Finland och Hans Bergström från Nätverksenheten

Kl. 19.30 Trerätters festmiddag och kvällsunderhållning på hotell Arkipelag

S öndag

Tema: Åland är fantastiskt!Kl. 09.00 Best practice från Åland

Christian Pleijel från Ålands skärgårdsnämnd, Tiina Eriksson projektdragare från Lappo, Brändö, Lis Karlsson och Tommi Pohjakallio från Företagsamskärgård m.fl.Resolutionsantagande m.m.

Kl. 11.00 Bussavfärd till Skördefesten på Jomala

Kl. 13.30 Avfärd direkt från Skördefesten till färjan

Landsbygdsaktörer från näroch fjärran – välkomna pålandsbygdsriksdag!För två år sedan fick Ålands bildningsförbund rf (ÅBF) en förfråganom att ta budkavlen för Landsbygdsriksdagen 2008. Det var medstolthet vi kunde tacka ja, ty att få vara med och arrangera en så storbegivenhet, är inte bara en ära utan också ett stort förtroende. ÅBFhälsar alla ålänningar och inresande hjärtligt välkomna och hoppas attni skall känna er väl mötta och ha många fina minnen med er hem ibagaget.

ÅBF har till sin uppgift att främja det fria bildningsarbetet i landskapetÅland, hålla sig opolitiskt och samla liknande organisationer sommedlemmar. Studiecirkel-, kurs- och föreläsningsverksamheten skallfrämja kultur, bildning och upplysningsverksamheten i landskapet.ÅBF upprätthålls enlig lag av Ålands landskapsregering, en lag somförövrigt lämnats in för revidering. ÅBF verkar för allmänhetensförkovran på Åland och skall verka flexibelt och anpassat efterbefolkningens aktuella behov.

I dag har ÅBF 39 medlemsorganisationer, som i sin tur representerar131 olika föreningar eller ca 10 000 ålänningar. Bredden på föreningarnaär stor. Allt från Ålands aktiesparare rf till Petrolina hotrodders rf harmöjlighet att tillsammans med ÅBF arrangera kurser och utbildningar.År 2007 hölls 30 kurser/föreläsningar och 9 studiecirklar via förbundeti samarbete med olika medlemsföreningar.

Mikael Ericksonverksamhetsledare förÅlands bildningsförbund rftel. +358 (0)18 16660, bildningsforbund@aland.net

3

Svensk Byaservice (SB) är en informell samarbetsorganisation mellanorganisationer som är intresserade av landsbygdsutveckling iSvenskfinland. SB, som bildades år 1994, upprätthålls av Svenskastudiecentralen (SSC), Sydkustens landskapsförbund, samt SvenskaÖsterbottens förbund för utbildning och kultur. I samarbetet deltaräven Ålands bildningsförbund rf.

Svensk Byaservice jobbar för att stöda och hjälpa byarna i derasverksamhet. Vi är ingen takorganisation, vi strävar inte till att styraverksamheten. Byn bestämmer, vi sprider information och hjälperbyarna att lära av varandra.

Vart annat år står Svensk Byaservice som arrangör för en landsbygds-riksdag, som samlar byaråd, projektmänniskor och personer inomlandsbygdsutveckling i Svenskfinland till debatt om bya- ochlandsbygdsutveckling, samt ger byarådsaktivister möjlighet till utbyteav idéer och andra verksamhetsformer som byaråd idkar.

Svensk Byaservice arbetar allt mer med projekt, med Svenskastudiecentralen som projektägare. Metodutveckling och överföringav utvecklingsmetoder från Finland till Sverige och vice versa ärexempel på dylika projekt.

Svenska studiecentralen/Svensk Byaservice samarbetar med ÅboAkademi inom ramen för Center för lokal utveckling. Målsättningenmed samarbetet är att uppnå synergieffekter mellan det lokalautvecklingsarbetet och den akademiska verksamheten och deutvecklings- och forskningsprojekt som där bedrivs.

Svensk Byaservice svarar för den svenskspråkiga verksamheten inomSYTY, Suomen Kylätoiminta ry - Byaverksamhet i Finland rf, varsverksamhet inbegriper aktivatorverksamhet, koordinering ochinformation.

Sedan år 2005 ger Svensk Byaservice ut ett Nyhetsbrev inom lands-bygdsutveckling per e-mail. De ca 200 mottagarna finns bl.a. inomföreningar, organisationer, sammanslutningar, landskapsförbund,högskolor och ministerier.

Svensk Byaservice finns stationerad på SSC-kansliet i Vasa. Adressenär: Svenska studiecentralen, Österbottens regionkansli, Rådhusgatan21 C, 65100 Vasa, tel. 06-320 4151, fax 06-317 9005, www.bya.net.

Finlandssvensk landsbygdsriksdagför tionde gångenUnder slutet av 1980-talet drabbades framförallt den österbottniska landsbygden av en allvarlig kris.Avfolkningen ökade, butiker och skolor lades ner eller hotades av nedläggning. Det var svårt att se någonljusning eller något sätt att komma ur krisen. Då föddes tanken på en landsbygdsriksdag. Den förstalandsbygdsriksdagen förbereddes genom studiecirklar med uppgift att formulera krav på myndigheter ochorganisationer, samt fundera på lokala strategier. På vårvintern 1990 samlades man så till den förstalandsbygdsriksdagen, som blev en tillställning fylld av kampanda och framtidstro. Landsbygdsriksdagenuttalade också sin tro på att det är landsbygdsborna själva som måste ta itu med problemen. Här lyftesbyaråden fram som centrala aktörer. Efter det har traditionen fortsatt. Vart annat år samlas landsbygdsbor,projektmänniskor och personer inom landsbygdsutveckling i Svenskfinland till landsbygdsriksdag för attframförallt utbyta erfarenheter, men också för att ta ställning till aktuella frågor och inte minst viktigt hatrevligt tillsammans.

De två första landsbygdsriksdagarna hölls i Vörå åren 1990 och 1992, medan den tredje hölls i Ekenäs år1994 och omfattade då för första gången hela Svenskfinland med modell från de två första lands-bygdsriksdagarna i Vörå. Det var inom ramen för ”projektet Svensk Byaservice” som evenemanget ordnadesoch var då den största tillställningen för projektet. Sedan har i tur och ordning Kimito, Såka, Pellinge, Nagu,Närpes och Karis stått som värdar. Nu har då turen kommit till Åland med plenisalen i Självstyrelsegårdensom samlingsplats för finlandssvenska landsbygdsutvecklare. Det är således för tionde gången somlandsbygdsriksdagen ordnas och nu för första gången på Åland.

Svensk ByaservicePeter Backa Kenneth Sundmanlandsbygdsutvecklare kanslisekreterare

Den finlandssvenskalandsbygdsriksdagen såg sitt ljusDet sägs många gånger att man ska blicka framåt och inte bakåt, men för att bättre förstå nutiden, är detalltid bra att känna lite till dåtiden. Den finlandssvenska landsbygdsriksdagen har också nu sin egen lillahistoria. Många var med och genomförde två lyckade landsbygdsriksdagar i Österbotten, åren var 1990och 1992. Intresset var väckt hos många lokala aktörer i Österbotten att jobba med bya- ochlandsbygdsutveckling, men även utanför Österbotten, i såväl Åboland som Nyland, väcktes ett intresseför dylika aktioner. På landsbygdsriksdagen år 1992 deltog även representanter från bl.a. Bromarv somgärna ville föra budskapet vidare till Västra Nyland.

Nylands svenska landskapsförbund, Åbolands kulturråd och Svenska Österbottens landskapsförbund –sedermera Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur – samt Svenska studiecentralen, somstod bakom samarbetsorganet Svensk Byaservice, beslöt att nu när intresset var väckt, så var det kanskedags att satsa lite mera och uppmuntra byaaktivitet genom att bygga vidare på resultaten frånlandsbygsriksdagarna i Österbotten och den byarådsaktivitetskampanj som följde efter landsbygds-riksdagen år 1992.

När byaråd grundades i Österbotten i lite ny form, fick många byar ett uppsving och flera nya trevligabyaaktviteter såg sitt ljus. Man uppvaktade nyinflyttande, uppmärksammade nyfödda, ordnandesommartorg, byafester m.m. Dylika exempel kunde mycket väl inspirera andra byar runt omkring iSvenskfinland. Så blev det och en ny aktivitetskampanj för byar såg sitt ljus, där hela Svenskfinland varmålområdet.

Formellt stod Nylands svenska landskapsförbund värd för kampanjen och jag själv jobbade somprojektledare. Med bistånd av Stefan Andersson från Nylands svenska landskapsförbund, Birgitta Bröcklfrån Åbolands kulturråd, Peter Backa från Svenska studiecentralen, samt med Henrik Svarfvar som ordförandeför Svensk Byaservice, reste jag runt i Svenskfinland och försökte aktivera till byasatsningar. Jag var utepå öar i Åbolands skärgård, jag var till Östra Nyland och allt däremellan ända upp till Karleby. Detta skeddeinnan många ens visste vad ett EU-medlemskap skulle innebära, men såhär i efterhand så kan man säga attSvenskfinland var ute i god tid och förberedde byarna för landsbygdsprojekt.

Utan denna aktivitet och skapande av sammanhållande aktiviteter i byarna har det kanske varit svårare attsenare satsa på EU-projekt. Att man också satsade på den juridiska delen, har sedan visat sig vara mycketvälinvesterat, eftersom det krävdes att byaråd eller andra föreningar på landsbygden skulle vara registreradeför att kunna ansöka om EU-pengar, såsom Leader-pengar eller andra utvecklings- och investeringspengar.

Denna byaaktivitetskampanj i Svenskfinland avrundades med den första finlandssvenska lands-bygdsriksdagen i oktober 1994 i Ekenäs. Bromarvborna som varit med i Österbotten, var aktiva iförverkligandet och även flera andra aktörer. Många byaråd runt om i Svenskfinland berättade om sinverksamhet i grupparbeten eller via utställningsverksamhet. Byamänniskorna i Svenskfinland som möttesför första gången, blev inspirerande av varandra och de berättade om goda exempel från sin egen verksamhet.Responsen blev mycket positiv och det konstaterades att sådana här samlingar har ett stort värde för demänniskor som jobbar lokalt, men även för sådana människor som jobbar inom organisationerna medlandbygds- och byautveckling.

Utgångstanken blev att en finlandssvensk landsbygdsriksdag kunde genomföras vartannat år och turnerarunt om i Svenskfinland. Detta skulle förhoppningsvis medföra att hela Svenskfinlands byafält med jämnamellanrum skulle ha en landsbygdsriksdag i sin hemregion och kanske på detta sätt underlätta medverkan,eftersom mycket av verksamheten lokalt fungerar med talkokrafter, och därför finns mången gång inte destora pengarna i fältverksamheten och i byakassan för att resa långa vägar på konferenser.

Med facit på hand, så kan vi glädjande konstatera att den finlandssvenska landsbygdsriksdagen överlevtmot alla odds och ordnas nu också för första gången på Åland.

Med hopp om fortsatta inspirerande landsbygdsriksdagar för både gamla och nya aktörer.

Ann-Sofi Backgren

ArtikelskribentenAnn-SofiBackgren medAfrikas högstaberg Kilimanjaro ibakgrunden.

4

Landsbygdens framtiderVi har inte en bestämd framtid framför oss, utan många möjliga framtider och våra val i nuet avgör vilkenframtid vi kommer att få.

Att studera framtiden, är av många orsaker en knepig sysselsättning. När samhället utvecklas som på rälsoch inga stora förändringar är på gång, då är det lättare att spå om framtiden. Men då är framtiden också såsjälvklar, att det inte är av så stort intresse att studera den. När förändringarna kommer, när det ofta finnsmotstridiga trender, korstrycket ökar och allt påverkar allt, då är det speciellt viktigt att försöka se framåt.Men då är det också som svårast.

En sak är dock säker: när man skall studera framtiden så behöver man goda metoder, och sådana finns.Metodcenter (www.methodcentre.com) tillhandahåller ett flertal användbara metoder. De här metoderna taräven fasta på att framtidsstudierna inte bör vara passiva, d.v.s. bara försöka spå hur det kommer att gå,utan aktiva i den meningen att man också bestämmer sig för vilken framtid man vill ha, av de möjligaframtider man ser. Att man börjar jobba för att just den eftersträvade framtiden skall förverkligas.

Det finns som sagt många sätt att studera framtiden. Vissa av dem är intressanta och goda, andra harhamnat i vanrykte, eftersom de innehåller väsentliga brister. Det gäller att välja rätt sätt att tänka påframtiden.

”Man bör lära av historien”, säger många. Det är säkert en klok tanke. Men det är ändå ganska få historikersom sysslar med framtidsforskning. Ett undantag är Janken Myrdal vid Sveriges lantbruksuniversitet iUppsala. Han är professor i agrarhistoria och har skrivit en framtidsrapport för Nordiska ministerrådetsNordFram projekt: ”Framtiden – om femtio år, Global utveckling och Nordens landsbygd.”

Myrdal gör just det: lär av historien. Men han använder ett speciellt redskap för lärandet, han kallar detmotsatstänkande. Han utgår från dialektiken, tittar efter motsatser, motsägelser och motsättningar. Med ihuvudsak de redskapen bygger han upp en bild av hur samhället har utvecklats under den tid människorhar funnits på jorden. Han hittar lagbundenheter i utvecklingen, inga absoluta lagar men väl stigar, somutvecklingen verkar följa. Genom att fortsätta de stigarna in i framtiden skapas en framtidsstudie.

Myrdal, som doktorerade 1986 med avhandlingen Medeltidens åkerbruk: agrarteknik i Sverige ca 1000-1520, har skrivit en lång rad böcker och artiklar.

Peter Backa

Janken Myrdal är professor i agrarhistoria

”Men natt kanske blir dag”– landsbygdens framtid i NordenI sin bok Framtiden – om femtio år, Global utveckling och Nordens landsbygd skriver professor JankenMyrdal i avsnittet ”Men natt kanske blir dag” (i kapitel Landsbygden som exempel) bl.a. att urbaniseringenfortsätter och skapar stora konglomerat i Norden, vilket sker både som en följd av informationssamhälletoch p.g.a. transportbegränsningen. Stora urbana konglomerat skapas kring Mälaren i Mellansverige, kringÖresund och utmed östra Oslofjorden, samt i södra Finland. Konglomeraten knyts samman med effektivsnabbtransport och medelstora städer som Trondheim, Jyväskylä, Århus, Linköping/Norrköping knyts isin tur transportmässigt till dessa centra.

Den landsbygd som ligger närmast dessa urbana konglomerat, kommer att präglas av sommartidsboendemed våruppvaknande, sommarliv och vinterdvala. I dessa stora regioner kommer det fortsättningsvis attbo relativt många människor även vintertid. Denna sydskandinaviska/sydnordiska landsbygd, som liggerkring de stora urbana konglomeraten, kommer även att bli en del av rekreationsområdet för människor iTyskland och Benelux. Utanför dessa landsbygdsområden, i större delen av norra Norge-Sverige-Finland,kommer befolkningen att minska drastiskt och det skapas vildmarksområden med gles befolkning. Menvildmarkerna kommer att bli en global angelägenhet med besökare från hela världen, men besöksantalethålls nere, för grunden för bevarandet är ett litet mänskligt slitage.

Vidare kommer delar av den basala livsmedelsproduktionen att kunna skötas nästan helt automatiskt. Desom sköter massproduktion av t.ex. säd, kommer att kunna bli häpnadsväckande få. En mottrend motrationaliseringen av livsmedelsproduktionen kan framställandet av högkvalitativ mat bli. En rad andra”produkter”, ”tjänster” och ”värdeskapande” produktion kommer att växa, både i de områden somsommarbefolkas och i de områden som blir mera folktomma. Med de långa perioderna av ”transhumance”,med månadsvistelser på sommarlandet, kan självproduktionen komma att öka.

Ideologiskt kommer landsbygden att få en central roll, eftersom religioner och andra ideologier kommer attladdas med naturromantik och med utvidgade kunskaper om naturen, som en nödvändig del av den storaomvandlingen av normsystemet. Priser på jord kommer kanske att öka, men ännu viktigare kan det bli attjorden allt mer ses som en kollektiv angelägenhet. Även landsbygdens och naturens roll för rekreationkommer att ingå i studiet av och förståelsen av människans livskvalitet. Allt detta kommer att bereda vägför väldiga investeringar i landsbygden, vilka blir mer funktionella.

Kenneth Sundman

Boka direkt hos oss!Tel: int+358-(0)18-37 800, Fax: int+358-(0)18 37 801

E-mail: bjorklidens@aland.net, www.bjorkliden.aland.fi

Adress: Björklidens Stugby, FIN-22 240 HAMMARLAND

Norra Esplanadgatan 3, 22100 MariehamnTel 018-14130, Fax 018-17130

e-mail parkhotel@vikingline.fi www.vikingline.fi/parkalandiahotel

City livsMITT I STA’N

TEL: 018-12 155 VARD. 9.00-18.00 LÖRD. 9.00-15.00

Torggatan 6

5

Tes-ode – om hur människan skapatsig självMänniskans förmåga att tänka det som inte finns, medför att hon aldrig lever enbart i nuet. I sina tankarlever hon alltid i förgången tid och i framtid: hon minns och planerar.

Människans förmåga att tänka det som inte finns, leder hennes tankar och handlingar långt bortom detexisterande. Hon går utanför sig själv och driver sin sak i praktisk handling, inte sällan till överdrift, vilketockså är motreaktionens grund – så skapar hon sig själv genom motsatsernas kamp i livets praktik.

Människans förmåga att tänka det som inte finns, är också förmågan att tänka bort det som finns. Detta,tillsammans med den inneboende tendensen till överdrift, är en av de regelmässigt återkommande krisernasgrund.

Människans förmåga att tänka det som inte finns, medför att människan historia övergår från att varabiologiskt till att vara kulturellt bestämd, av det följer den expansion som benämns kulturhistoriens utveckling.

Människans förmåga att tänka det som inte finns, ger henne lösningar på de problem och behov somuppställs. Denna förmåga att lösa problem utvecklas stegvis, så att först när en tanke prövats i praktikenkan den följande tanken uppkomma och prövas.

Människans förmåga att tänka det som inte finns, ger hennes inte bara förmågan att finna lösningar, utanockså förmågan att finna på nya önskningar och behov. Detta är hennes list, lust och last; hennes framgångoch fångenskap.

Människans förmåga att tänka det som inte finns gör även att människan kan se sin egen tendens tillöverdrift och hon försöker därför sätta gränser, så att behoven ställs mellan önskningarna och normerna.

Människans förmåga att tänka det som inte finns, kan bara utgå från det som finns, så att likaväl somlösningarna utvecklas stegvis, så utvecklas även behoven och önskningarna stegvis.

Människans förmåga att tänka det som inte finns, är förmågan att tänka sig in i andra människors tankar.I själva verket är detta inte bara en förmåga, utan också ett tvång, så att ingen blir något enbart inom sigsjälv. Människor tänker och utför genom att relatera sig till andra människor, de är reflexiva flockdjur, ochdärför är normsystemet i ständig förändring.

Människorna bygger och bebor inte i ett bisamhälle eller en myrstack, de skapar och befolkar ett kultur-historiskt föränderligt samhälle. (utdrag ur Framtiden - om femtio år)

Dyr olja ger ny chans för regionalalivsmedel?Under mer än ett decennium har vi i Europa talat oss varma för lokalt producerad mat, bl.a. med hjälp avregional och lokal ”bränding”. I alternativrörelsernas kampanjer mot globala livsmedelskedjor och förmiljövänlig produktion har man velat ge större utrymme för lokalt och regionalt producerade matvaror. Detstarkaste argumentet har ändå i de flesta länder blivit ”inhemsk mat”. Galna ko-sjukan och andra riskerförknippade med storskalig livsmedelsproduktion, ledde till en större tilltro till att just det egna landet gerden bästa garantin för pålitliga livsmedel. Argumenten för lokala och regionala livsmedel har alltså i mångafall omformats till ett försvar för mat från det egna landet. Svenskarna har ansett att svensk mat är säkrastoch bäst, italienarna att italiensk mat i grunden är bäst och i Finland köper vi naturligtvis inhemskt.Nationalstaterna är alls inte döda, allra minst när det gäller mat och hälsa. Köp inhemskt, är i de flesta länderen stark slogan när det gäller mat.

I praktiken har emellertid det storskaliga och fjärran producerade fortsatt att öka i betydelse, eftersomkostnaderna för att transportera gods och varor (och människor) kontinuerligt sjunkit. I slutet på 1900-taletblev vi med hjälp av billig olja och informationsteknologi otroligt skickliga på att transportera saker snabbt,billigt och med oerhörd precision. Vi fick en helt ny tillämpad vetenskap, logistik, som handlar om just dettaatt se till att varor finns på rätt plats vid en exakt tidpunkt och vid rätt temperatur; en produktion ”just intime” som det heter i organisationssociologin. Stads- och markplanerare i större centra vet nuförtiden atttänka utgående från logistiken: hur skall transport- och lagerutrymmen placeras för att man skall kunnakonkurrera inom logistiken? I Finland har utvecklingen lett till att huvudstadsregionens ställning ytterligareförstärkts, men att också större regionala centra tenderar att förlora sin ställning i de globala logistikkedjorna.De reducerade transportkostnaderna har lett till att vi kunnat köpa tulpaner odlade i Kenya, nötköttproducerat i Argentina och äppel från Argentina eller Kina. Den stora massan konsumenter fortsatte attköpa billiga livsmedel i supermarknaderna, även om den övre medelklassen sökte sig fram till naturenligtodlad närmat och pittoreska direktförsäljningshappenings.

De chockartade höjningarna av bränslepriserna under det senaste halvåret har lett till en diskussion om attregionalt och lokalt odlade livsmedel nu kommer att ges en ny ekonomisk chans; att kostnaderna atttransportera maten med långtradare eller flyg långa distanser helt enkelt nu är så stora, att livsmedelproducerade i mindre skala åter blivit konkurrenskraftiga, att salladen för New Yorks salladsbarer kundeodlas i Pennsylvania istället för Mexico eller Kalifornien, att honungsmelonen kunde odlas i Finströmistället för Brasilien, att transporten av tomater från solkusten i Spanien till Finland skulle bli så stora attnärpesborna kunde sova lugnt en tid.

Det råder inget tvivel om att den dyrare oljan kommer att påverka livsmedelsfrågorna på alla nivåer – ochatt den redan gjort det. Men den ovan relaterade frågan om transportkostnaderna är bara en liten del av ettkomplicerat nät av faktorer som påverkar varandra. Det viktigaste just nu är att priset på en rad globalabaslivsmedel har gått upp kraftigt: vete, soja, ris och olika slag av vegetabiliska oljor. Denna chockartadeprisstegring hör ihop med prisutvecklingen på olja, men på ett indirekt sätt. USA:s beslut att omvandla

närmare hälften av majsen till etanol – för att minska beroendet avimportolja – och EU:s beslut att snabbt gynna biologiska bränslen(ideologiskt försvarat med klimatargument), var två viktiga orsaker tillprishöjningarna på baslivsmedlen i början på detta år. Men till bildenhör också några år av torka i Australien, den positiva ekonomiskautvecklingen i Asien och flera andra delar av den fattiga världen. Fleramänniskor har haft råd att köpa mera och ofta bättre mat.

Det finns idag många som hävdar att vi definitivt kommit in i en ny era,där de billiga livsmedlens tid är förbi och att vi därmed också kommeratt se en generell renässans för en landsbygd, där livsmedels-produktionen igen kommer att ge god ekonomisk utdelning för enstörre befolkning än vad som varit fallet under den senaste tiden.Själv är jag mera försiktig. Jag läser artiklar – en hel temasida omvärldens hunger och en rubrik om att ”sädeslagren är mindre ännågonsin”. Artikeln är illustrerad med kurvor som visar hurlivsmedelsproduktionen per capita sjunker och att vi går mot enobönhörlig kris inom några år. Man kunde tro att temasidan är skriveni går, men i verkligheten är den publicerad i november 1974.Utvecklingen efter ”den första oljekrisen” blev en helt annan än densom förutspåddes i artiklarna.

Frågan om olja och livsmedel är oerhört viktig, och förvisso står världeninför stora utmaningar. Varningssignaler skall tas på allvar. Men dyrolja öppnar för nya teknologiska innovationer. Kanske också någotbättre möjligheter för regionala livsmedel.

Skribenten ErlandEklund är en av niolandsbygdsprofessorer iFinland.

6

Där det finns människor finns det också idéer. Landsbygdens utveckling utgår ifrån landsbygdens invånareoch deras idéer och önskan om hur närsamhället skall se ut i framtiden. Med strategin för utveckling avlandsbygden syftar man till att bevara en livskraftig och fungerande landsbygd, förbättra miljöns tillståndoch utnyttja förnybara naturresurser på ett hållbart sätt. Målet är att knyta den finländska landsbygdenstarkare än för närvarande till den regionala, nationella och internationella utvecklingen. Det behövsfortfarande nya idéer och utvecklingsansträngningar för att stöda utvecklandet av näringslivet, nya näringaroch produktionsmöjligheter på landet. Med tanke på landsbygdens livskraft och funktionsduglighet är detviktigt att jordbrukarna, landsbygdsföretagarna, utvecklarna och andra experter planerar och genomförprojekten i nära samarbete. Invånarna på landsbygden uppmuntras till lokalt samarbete på eget initiativ,som bidrar till att bygga upp en företagarpositiv atmosfär i området, stärka bygemenskapernas verksamhet,värna om landsbygdslandskapet och kulturarvet, samt trygga nödvändig basservice även i glesbebyggdaområden.

Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013 ochLandsbygdsutvecklingsprogrammet för landskapet Åland 2007-2013Programmens mål är att bevara den livskraftiga och fungerande landsbygden, att förbättra miljön och attutnyttja förnybara naturresurser på ett hållbart sätt. Programmen bygger kring fyra axlar som innehålleråtgärder som bidrar till den praktiska realiseringen av insatsområdena. Inom axel 1 stöds åtgärder med syfteatt förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbruk. Inom axel 2 stöds åtgärder som syftar till attförbättra miljön och landsbygden. Åtgärderna inom axel 3 strävar till att förbättra livskvalitet ochdiversifierad ekonomi på landsbygden. Med axel 4 strävar man till genomförande av Leader-dimensionen.Nyheter för programperioden 2007-2013 är bland annat stöden till förädling av livsmedel, djurensvälbefinnande och utveckling av landsbygdens mikroföretag. Landsbygdsnätverket sammanför allamyndigheter (jord- och skogsbruksministeriet (JSM) landsbygdsverket, TE-centralerna och kommunerna),organisationer (rådgivningsorganisationer, forsknings- och utbildningsorganisationer) ochmedborgaraktörer (aktionsgrupper, föreningar och sammanslutningar) som deltar i utvecklingen avlandsbygden och programmen för detsamma. Utgångspunkten är att landsbygdsnätverket skall innefattaalla de centrala aktörerna inom programmet för utveckling av landsbygden i fasta Finland och programmetför utveckling av landsbygden på Åland, samt deras intressegrupper inom programmensverksamhetsområde. Landsbygdsnätverket har i uppgift att säkra att information om utvecklings-programmets möjligheter och resultat förmedlas mellan parterna inom nätverket, till kunder och allmänheten,samt främja spridningen av god praxis och goda verksamhetsprinciper.

LandsbygdsnätverksenhetenFör att koordinera landsbygdsnätverket och för att producera de tjänster som aktörerna inom nätverketbehöver, har JSM grundat en landsbygdsnätverksenhet. Nätverksenheten inledde sin verksamhet hösten2007 och finns rent fysiskt i Seinäjoki. Nätverksenheten har även som uppgift att intensifiera samarbetetmellan landsbygdsaktörerna och upprätthålla landsbygdsnätverkets kontakter.Webbplatsen www.landsbygd.fi är det forum som främst används för att sprida Landsbygdsnätverketsinformation. Webbplatsen innehåller varierande information om landsbygdens utveckling under åren 2007-2013. Här får du en bild av det goda livet på landsbygden i dag, där boendet, livet och arbetet är rikt ochmångfasetterat. Den aktuella informationen riktar sig till såväl jordbrukare som landsbygdens företagareoch boende.

Landsbygdsnätverksenhetens utbildningsplan hösten 2008Axel 1Aktuellt om byggnadsplanering- förändringar i byggnadsplaneringenForum kring jordbrukets lönsamhet- nya möjligheter att förbättra lantbrukets lönsamhet

Axel 2Utbildning av personer som testar växtskyddssprutor- upprätthållande av kunskap, nya testare

Axel 3 företagandeStimulering av företagande med hjälp av programarbete- hur utnyttja möjligheterna i landsbygdsutvecklingsprogrammen

Axel 3 byaverksamhetNationellt seminarium för lokala aktörerByaverksamhetens höstdagar

Axel 4Leader-gruppernas och byaaktörernas regionala utvecklingsdagarRoad Show (16 st. samlingar)- Byaverksamhetens och Leader-gruppernas nationella program 2008-2013 vs

landsbygdsutvecklingsprogrammet för FastlandsfinlandSkolningsdag för aktionsgruppernas nya styrelsemedlemmar- juridiska frågorAktionsgruppernas utvecklingsseminarium- från administration till funktionsutveckling

Axel 3 och 4Den internationaliserade landsbygden (skolningsdagar)- internationaliseringsutbildningDen kommunicerande landsbygden (skolningsdagar)- informationsspridning

Alla axlar – utvecklingsprogrammets delområdenLandsbygdsnäringsmyndigheternas vinterdagar- utnyttjandet av landsbygdsutvecklingsprogrammets möjligheterUtbildning för landskapets samarbetsgruppers (LSG:s)

Landsbygdsnätverksenheten spindeln i landsbygdsnätverketlandsbygdssektioner/regionala landsbygdsnätverk- utvecklandet av samarbetsformerEtt landsomfattande öppet seminarium med företagande som tema- aktuellt kring landsbygdsnätverket, tema företagandeUtbildning för projektledare (regionala skolningar)- kompetensökning

Utbildningsprogram (fortlöpande)Non-stop skolning för aktionsgrupperna- arbetsprinciper och aktuella frågor

Hans Bergströmsvenskspråkig nätverksombudsman inom landsbygdsnät-verksenheten

Landsbygdsnätverksenheten

På landsbygdsnätverksenhetenjobbar Teemu Hauhia, Hanna Lilja,Päivi Kujala, Hans Bergström, KirsiHakoniemi och Juha-MattiMarkkola.

För att koordinera landsbygdsnätverket och för att producera detjänster som aktörerna inom nätverket behöver, har JSM grundat enlandsbygdsnätverksenhet. Nätverksenheten inledde sin verksamhethösten 2007 och finns rent fysiskt i Seinäjoki. Nätverksenheten haräven som uppgift att intensifiera samarbetet mellan lands-bygdsaktörerna och upprätthålla landsbygdsnätverkets kontakter.

7

Med medborgaren i fokusI samhället har det skett en förändring från representativ elitstyrd politik till direkt, medborgarstyrd politik.Det står klart att demokratin behöver utvecklas och det finns ett krav på att öka medborgarnas deltagandei politiken och omforma det demokratiska beslutsfattandet, så att även medborgarna får säga sitt i frågorsom angår dem. Vår representativa demokrati bygger på att de folkvalda skall kunna deliberera (överlägga,rådslå) och bestämma för oss andra. Men vanliga medborgare har väldigt lite inflytande på politiken undermandatperioden och gapet mellan medborgarnas intentioner och de politiska beslut som görs i deras namnblir allt större.

Demokratin fungerar dåligt när individer bildar åsikter och gör beslut isolerade från varandra. Atenarnasvision om den ideala demokratin var att folket träffades för att lyssna till konkurrerande argument ochdiskutera frågor i syfte att förbereda det kollektiva beslutsfattandet. Utan detta ansågs folket vara dåligtförberedda på att göra sitt beslut, d.v.s. rösta. Aristoteles tvivlade att en demokrati kunde överleva om dessmedborgare inte kunde höra varandras röster i en gemensam samling. När vi idag pratar om demokrati,förväntar vi oss inte att vanliga medborgare skall kunna diskutera och överväga olika politiska alternativ.Samtidigt vill medborgarna delta i utformningen av politiken och i beslutsfattandet i viktiga frågor somangår dem. Hur går detta ihop? Kan vi förbättra medborgarnas möjligheter att delta i politiken och på detsättet förnya och vitalisera demokratin? Kan medborgarna engageras på ett ändamålsenligt sätt i politikenoch samhällsutvecklingen?

På många håll i världen (och även i Finland) har olika deliberativa medborgarforum testats som en metod attengagera medborgarna i beslutsfattandet. I ett deliberativt medborgarforum kommer slumpmässigt utvaldamedborgare samman för att diskutera ett specifikt tema, t.ex. hurudant Europa vill vi leva i år 2020? Skall ettsjätte kärnkraftverk byggas i Finland? Skall kommunerna i vår region slås samman? Innan själva diskussionenfår deltagarna ta del av ett bakgrundsmaterial och de får lyssna till och fråga ut experter från olika områden.Diskussionerna sker i små grupper, där en facilitator leder diskussionerna för att se till att allas röst blirhörd. Efter att ha övervägt olika alternativ och diskuterat olika sidor av en fråga, fattar gruppen ett gemensamtbeslut som sedan presenteras. Detta beslut bemöts sedan av politiker och beslutsfattare.

Ett deltagande i ett medborgarforum förändrar även deltagarna – de får ett ökat intresse för samhällsfrågor,bli mer aktiva i sitt medborgarskap, ökar sin kunskap om temat, förändrar sina åsikter, får ett ökat politisktsjälvförtroende, vågar ta mer politiska initiativ och får ett ökat förtroende för de politiska beslutsfattarna.Kort sagt de blir mer aktiva i sitt medborgarskap. Tänk er att ordna dylika medborgarforum ett par veckorinnan kommunalvalet och där vanliga medborgare skulle komma samman och diskutera viktiga valfrågor.Väljarna skulle då vara bättre förberedda och kunna överväga olika politiska alternativ, innan de stiger in iröstningsbåset för att göra sitt val (en rapport om detta finns tillgänglig på www.lokus.fi ochwww.methodcentre.com).

Denna typ av metoder kan associeras med en rad metoder som inte direkt producerar rekommendationer,men vars syfte är att samla medborgare för att deliberera kring olika ämnen. Sådana metoder, väl kända inomden fria bildningen, är studiecirklar, diskussionscaféer, framtidsverkstäder, framtidsdialoger, fokusgrupper,open space o.s.v. Dessa metoder fungerar samtidigt som en demokratiskola. Genom att delta, får deltagareninsikt i att det går att påverka och att andra är intresserade av vad jag tycker och att mina åsikter är viktiga.I diskussionen med andra lär man sig även att lyssna till andras åsikter och olika argument kan ställas motvarandra.

Metodcenter har stor erfarenhet av att arbeta med deltagarcentrerade metoder och arbetssätt. År 2006grundades Metodcenter Ab av Svenska folkskolans vänner rf (SFV) på initiativ av Svenska studiecentralenoch Svenska folkhögskolan-SFV. Idag är Metodcenter ett kompetenscentrum för metoder där vi samlar,utvärderar och utvecklar metoder, som alla strävar till att uppnå högre kompetens för grupper, organisationeroch nätverk.

Metodcenter erbjuder både metoder och processledning. På www.methodcentre.com finns ett metodbibliotekmed information om metoder och man kan även ladda ner handböcker. En viktig del i vårt arbete är atterbjuda verktyg för utvecklingsarbete och metoderna fungerar både som verktyg och inspiration. Genomatt sätta igång processer inom organisationen, föreningen, byn och inom den enskilda människan, väcks

engagemang och vilja att påverka sin närmiljö och sin egen situation.Detta i sin tur främjar både utvecklingen av en mer medborgarvänligdemokrati och ett aktivt medborgarskap.

Landsbygdsriksdagen är ett ypperligt forum där aktörer ochmedborgare kan mötas i en diskussion, där allas röst blir hörd och därallas åsikt är viktig och värd att lyssna till.

Med önskan om en givande och demokratisk landsbygdsriksdag!

Marina Lindell

Marina Lindell har under de senaste åren jobbat på Metodcentermed b.la. deliberativa medborgarråd.Foto: Evzenie Fialova

Svensk koordinering inom lands-bygdspolitikenSedan början av detta år finns det en Svensk Temagrupp (SveT) inom den Landsbygdspolitiskasamarbetsgruppen (YTR). SveT är en av 13 temagrupper, vilka arbetar tvärsektoriellt med olika teman, t.ex.mat, turism, glesbygd o.s.v. Den svenska gruppen har tre huvudsakliga uppdrag:

- För det första skall gruppen arbeta med allmänna landsbygdspolitiska frågor som har betydelse för svenskbygden.- För det andra skall gruppen sträva till att skapa en bättre aktivitet och synergi mellan de finlandssvenska organisationerna och nätverken inom landsbygdsutvecklingen.- För det tredje skall arbetsgruppen arbeta med den svenska servicen.

Under detta år domineras verksamheten av förberedelserna för nästa landsbygdspolitiska helhetsprogramoch regeringens landsbygdspolitiska redogörelse till riksdagen. Dessa dokument är viktiga strategiskaredskap inför framtiden och det är därför viktigt att den svenska landsbygdens särfrågor bevakas.

Gruppen arbetar i huvudsak med strategiska frågor, men i nära samarbete med Svensk Byaservice. Ordförandeför gruppen är riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos. I gruppen ingår representanter för ministerier, regionalamyndigheter, högskolevärlden, aktionsgrupper, byaföreningar och folkrörelser. Även Åland är representerat.Som gruppens sekreterare fungerar Peter Backa.

Riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos sköterordförandeklubban i SveT.

8

Idka landsbygdsstudiervid Åbo Akademi i Vasa!Vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa erbjuds möjlighet att på grundnivåfokusera på samhällsvetenskapliga landsbygdsstudier genom attavlägga kurser som tillsammans bildar det tematiska biämnetlandsbygdsstudier 25 sp. Kurserna bygger i de flesta fall på ensociologisk referensram, men de innehåller också avsnitt om europeisklandsbygdsutveckling och -politik, samt social och ekonomisk historia.Undervisning i det tematiska biämnet ges vartannat läsår (2007-2008;2009-2010).

Man kan även studera landsbygdsstudier på fördjupad nivå, som entematisk inriktning inom ämnet socialpolitik. Detta är möjligt såvälför studerande som skrivit in sig för kandidat- och magisterexamen,som för studerande som direkt söker till magisterstudier. Avsikten äratt man i framtiden skall kunna studera på såväl fördjupad nivå somför fortsatta studier i sociologi med inriktning ruralsociologi.Under höstterminen 2008 ordnas en Studia Generalia Ruralia som äröppen både för allmänheten och studerande, samt kursenNaturresurspolitik och förvaltning.

Information om möjligheterna att idka landsbygdsstudier vid ÅboAkademi i Vasa och höstens program hittar du på adressenhttps://www.abo.fi/student/landsbygdsstudier. Du kan även kontaktaamanuens Ville Klemets, Ville.Klemets@abo.fi eller professor ErlandEklund, Erland.Eklund@abo.fi. Uppgifter om pågåendelandsbygdsforskning vid ÅA i Vasa hittar du under adressen https://www.abo.fi/student/research.

Erland EklundProfessor i rural forskningÅbo Akademi i VasaStrandgatan 2, PB 311FIN-65101 VASATfn: +358 (0)6 3247 494

Senaste år fanns det ca 1 700studerande och ca 300anställda vid Åbo Akademi iVasa.

Byggnaderna som tidigare inhyste kvarnverksamhet sjudernumera av studieliv.

Är du en landsbygdsutvecklare,eller vill du bli en?Landsbygdsutvecklaren är den som ser möjligheterna på landsbygden och som vill vara med och utvecklalandsbygden. Det är en person som är insatt i och kan leda utvecklingsprojekt och som kan stöda företagareoch blivande företagare med att utveckla företagsverksamheten på landsbygden. Landsbygdsutvecklarenarbetar vanligtvis med uppgifter i anslutning till att upptäcka och dra nytta av olika möjligheter. Utvecklarenär specialiserad på att sprida information och kunnande, samt att ta fram olika alternativ och möjligheter.Landsbygdsutvecklaren arbetar oftast som sakkännare i någon organisation, t.ex. i lokala aktionsgrupper,företagarorganisationer, landsbygdsrådgivningsorganisationer, skogscentraler, 4H-förbund eller somsjälvständig företagare.

Sedan hösten 2006 har Svenska yrkesinstitutet (SYI) erbjudit möjlighet att på svenska avläggaSpecialyrkesexamen för utvecklare av landsbygden. Examen är avsedd för personer som t.ex. arbetar medlandsbygdsprojekt eller i andra landsbygdsutvecklingsfrågor. Examen ger möjligheter till att uppdaterakunnandet och att lära sig nya saker. Specialyrkesexamen för utvecklare av landsbygden är en friståendeexamen, vilket betyder att den är öppen för alla oberoende av ålder, arbetserfarenhet eller utbildning. För attavlägga examen, är det viktigaste att man behärskar yrket och kan påvisa den yrkesskicklighet man har. Omman redan har den yrkesskicklighet som krävs, kan man visa detta på ett eller flera examenstillfällen, om intekan man komplettera kunnandet i valda delar genom att delta i förberedande utbildning.Med hjälp av den personliga studieplanen som alltid görs upp tillsammans med handledaren, studerar förnärvarande 4H:s verksamhetsledare i Österbotten, Nyland, Åboland och Åland. Även skogsvårds-föreningarnas personal i Österbotten, samt personer från olika organisationer, föreningar och egenföretagarestuderar med avsikt på att avlägga landsbygdsutvecklarexamen. Den förberedande utbildningen består tillstörsta delen av distansstudier och inlärning i arbetet, men utbildningen innehåller även närstudiedagaroch studiebesök. Genom att delta i närstudiedagarna och i studiebesöken, får deltagarna unika möjligheteratt träffa andra människor som arbetar med liknande uppgifter. Nya idéer, kontakter och nätverk skapassom kan underlätta det egna arbetet. På examenstillfällena visar man sedan att man kan det som krävs.Tillfällena bedöms av en bedömargrupp, som består av i branschen erfarna representanter från arbetsgivareoch arbetstagare, samt en representant från läroanstalten.

De obligatoriska delarna i examen är företagsamhet, projektkunnande och verksamhet som utvecklare. Iexamensdelen verksamhet som utvecklare skall du välja ett av följande utvecklingsområden: vidareförädlingav livsmedel, vidareförädling av virke, landsbygdsturism, produktion och nyorganisering av service,produktion och utnyttjande av bioenergi, byggnadstraditions-, landskaps- och miljövård, utveckling avbyar, mångsidig företagsverksamhet, informationstjänst, hantverk och kulturproduktion. När du har visatatt du klarar examenskraven och att du är en landsbygdsutvecklare, endera på basen av de kunskaper somdu redan har eller genom att delta i förberedande utbildning, kan du avlägga Specialyrkesexamen förutvecklare av landsbygden.

Om du blev intresserad och vill prova hur det är att studera, så planeras en delexamen som ingår iSpecialyrkesexamen för utvecklare av landsbygden. Om det finns efterfrågan innebär detta att det finnsmöjlighet att avlägga examensdelen projektkompetens under hösten 2008. De andra examensdelarna kanman, om man vill, avlägga senare för att slutligen erhålla Specialyrkesexamen för utvecklare av landsbygden.Vill veta mera om examen eller examensdelen projektkompetens, går det bra att via e-post ta kontakt medhandledare Christel Holmlund-Norrén christel.holmlund@syi.fi eller projektekonom Lis-Helén Ekman lis-helen.ekman@syi.fi senast 24.09.2008. Svenska yrkesinstitutet är även, tillsammans med de finskaanordnarna av examen, med i projektet Makevi - landsbygdsutvecklarens virtuella lärmiljö. Syftet medprojektet är att utveckla en virtuell inlärningsmiljö, som är till stöd för studerande som avlägger examen.Mera om Makevi-projektet och vad vi skall göra inom det, kan du läsa på http://homer.psk.fi/makevi/.

Lis-Helén Ekman projektekonom vid Svenska yrkesinstitutet

Landsbygdsutvecklare på studiebesök till Valsörarnasom är den yttersta ögruppen i Kvarken och ettnaturskyddsområde.

Svenska yrkesinstitutet

Studera i Gamla Vasa till

Kontaktuppgifter:

Kjell-Erik Lall, tfn (06) 324 2437 / 050 557 5194

Benita Gullblom, tfn (06) 324 2416 / 050 518 5114

Trädgårdsmästare

Landsbygdsföretagare

Skogsmaskinsförare

I Kungsgårdsvägen 30 I tfn (06) 324 2811 I www.syi.fi I

9

Åland med sina 27 000 invånare och 16 kommuner är ett örike medmånga öar och en levande skärgård. För att bibehålla en levandeglesbygd och skärgård finns en omfattande service i kommunerna.Självstyrelselagen för Åland ger sedan landskapet rätt att stifta egnalagar inom utbildningsområdet.

Åland har inte mindre än 25 grundskolor – 17 med årskurserna (åk) 1-6, tre med åk 7-9 och fem med åk 1-9. Kommunen är huvudman förgrundskoleväsendet och får landskapsandel för sina kostnader förgrundskolan. Men grundskolorna har stor variation i antalet elever.Den största, en åk 1-9 skola i Mariehamn, har 391 elever. Den minsta,Lappo skola i Brändö kommun, har endast fem elever.

Elever i de åländska skärgårdskommunerna kan genomföra sin läroplikti grundskolan (åk 1-9) i sina hemkommuner, men för fortsatta studierpå gymnasialstadienivå, måste de dock flytta hemifrån och bosättasig i Mariehamn eller i någon av de andra kommunerna som har engymnasieskola. Förståeligt nog är det många föräldrar som uppleverstor oro för att eleverna så unga, endast 16 år gamla, skall flyttahemifrån. Landskapsregeringen fokuserar just nu vissa av sina insatserpå dessa frågor och funderar över vad man kunde göra för att stödaifrågavarande ungdomar och deras familjer på bästa sätt.

Åland har sju skolor på gymnasialstadienivå, medan det inom denyrkesinriktade utbildningen finns 16 utbildningsprogram. Somhuvudman för skolorna fungerar landskapet Åland. I en av skolornages studieförberedande utbildning. Den leder till gymnasieexameneller studentexamen. Inom den studieförberedande utbildningen kande studerande välja olika inriktningar, t.ex. estetisk inriktning ellerinriktningen hälsa och idrott, där bl.a. framgångsrika ungdomar gesmöjlighet att träna inom sin idrott, även under sin schemalagda

skolarbetsdag. Åland har även en högskola med sju utbildningsprogram.

I kommunen Finström finns Ålands folkhögskola, som från läsåret 2009-2010 kommer att utöka sitt utbudgenom att införa en avancerad hantverksutbildning. Vid Ålands musikinstitut kan elever ta lektioner i sång,dans eller instrumentspel. Individuella lektioner är något som vi på Åland är mycket glada att vi kan erbjudaoch som också har givit resultat i många professionella sångare och musiker. Ålands musikinstitut ger vissundervisning på landsbygden och man funderar ständigt på hur undervisningen i skärgården kundeutvecklas. Det är tungt för barnen att ta sig från skärgården till Mariehamn för en lektion, men det är ocksådyrt att låta läraren åka ut till skärgården. Förhoppningsvis skall vi finna en bra lösning som ökarskärgårdsungdomarnas möjligheter att delta i musikinstitutets undervisning.

Tillgången på behöriga lärare är god på Åland. Läget mitt emellan det finländska fastlandet och Sverigeinnebär att lärarna har skaffat sig sin utbildning både i Sverige och i Finland. Åländska politiker är ävenmycket utbildningsvänliga. Skolorna är lyckligt lottade med att få gott om resurser och kan därmed bedrivaundervisning i hanterliga undervisningsgrupper.

För att garantera att de olika skolornas inlärningsresultat håller en jämn nivå utvärderas skolornasundervisning och resultat regelbundet på försorg av tillsynsmyndigheten, Ålands landskapsregering.Enligt landskapsregeringens handlingsprogram kommer den centralt styrda uppföljningen och utvärderingenav skolornas inlärningsresultat att utökas. Landskapsregeringens uppfattning är att det är viktigt attutbildning och inlärningsresultat på Åland motsvarar den allmänna utbildnings- och kunskapsnivån ilandskapets omgivande regioner.

Åland och Finland ligger för närvarande i topp i de PISA-undersökningar som kontinuerligt görs i OECD-länderna. Det är vi på Åland mycket stolta över. Vi vet att om man vill ha inflyttning av välutbildademänniskor till landskapet, är det viktigt att skola och utbildning ligger på topp i världen.

Åland är fantastiskt och det gäller också skolväsendet!

Britt Lundbergvicelantråd med ansvar för utbildning och kultur i Ålands landskapsregering

Åländska skolväsendet håller hög nivå

Godby Apoteki Godby Center

Fiskehamnsvägen, tel. 018-12008

Färsk fisk Rökt fisk

– ett museum för hela familjen!Öppet alla dagar året runt

Hamngatan 2, Mariehamn; 018-19930www.sjofartsmuseum.ax; info@sjofartsmuseum.ax

Nya Godbyvägentel. 018-32 840Månd-fred 9-21,

lörd 9-18, sönd 10-18Se recept på

www.kantarellen.aland.fiinfo@kantarellen.aland.fi

Ålands SvartbrödsbageriBirka Skärgårdsbröd

RING SÅ KÖR VI

DAGLIG LASTBILSTRAFIK TILL OCH FRÅN ÅLANDTELEFON 018-24111 TELEFAX 018-17150 www.samtrans.fi

KUMHODÄCK

J-S DÄCKJomala, Torp

Tel 040 729 4200, 0400 804 190

DalboUppgårdsvägen 8

Tel. 018-23166jour 018-23166

vard 8.30 - 17.00lörd 10.00 - 14.00

tel. 018-41 600fax 018-41 606

10

Ålands landskapsregerings Leader-samordnare Roger Silfver har under våren 2008 genomfört en gedigeninformationsinsats som handlat om grundförutsättningarna för genomförandet av Leader på Åland. Nubörjar så Leader-arbetet på Åland att ta fart på riktigt. Totalt har elva träffar genomförts med inbjudan somriktats till samtliga invånare i de tretton åländska kommunerna. Under informationsträffarna, i vilka sammanlagtca 150 personer deltagit, skickades en deltagarlista runt, där deltagarna gavs tillfälle att delta i Leader-processen på Åland genom att anmäla sitt intresse för att delta i arbetet med bildandet av den åländskaLAG–gruppen, samt om man ville delta i arbetet med den åländska Leader-strategin.

Mikael Lindholm, ordförande för Leader Åland rf, medverkade under infoträffarna och berättade ombakgrunden till föreningens tillblivelse och det nuvarande arbetet. Mikael var noga med att poängtera, attföreningen var öppen för alla och att man gärna ser att föreningar, företagare, kommuner och privatpersonersom är intresserade av Leader och landsbygdsutveckling, ansluter sig till föreningen. Till hösten kommerföreningens årsstämma att hållas och Mikael hoppas att man till dess har fått många nya medlemmar, då enför hela Åland representativ styrelse skall utses.

Intresset för att bedriva Leader-projekt på Åland är mycket stort, men eftersom man inte haft möjlighet attdelta i Leader-arbetet tidigare, så är behovet av information om hur Leader-verksamheten skall organiserasäven mycket stort. Glädjande nog så har man redan nu i några kommuner bildat ett lokaltutvecklingspartnerskap, eller en s.k. ”Mini LAG – grupp”, där deltagare från ideell, offentlig och privatsektor påbörjat arbetet med att inventera projektidéer i den egna kommunen. Under hösten kommer delokala ”Mini LAG – grupperna” att bjuda in kommuninnevånarna till träffar, inom vilka man kommer attarbeta vidare med projektinventeringen som underlag till den åländska Leader-strategin. Man kommerockså att arbeta med frågan om vem man vill ha som representant i den kommande åländska LAG–gruppen.

I väntan på att det anställts en verksamhetsledare för Leader på Åland, har kommunerna tagit på sig rollensom samordnare och sekreterare. Det är kommunerna Brändö, Föglö och Lemland som redan påbörjat sittarbete och flera andra kommuner har aviserat att man har för avsikt att starta en liknande process underaugusti och september månad.

Via annonser i dagspressen har landskapsregeringen informerat om möjligheten för föreningar på Åland attansöka om pengar, s.k. tekniskt bistånd. Det handlar om pengar till kapacitetsuppbyggnad för genomförandetav Leader på Åland (sista ansökningsdag var den 31 maj). Det visade sig att det endast finns en föreningsom är intresserad av att ansvara för genomförandet av Leader på Åland, vilket är föreningen Leader Ålandrf . Den 24 juni beslutade landskapsregeringen om att som ett första steg i Leader-processen bevilja föreningenLeader Åland ett stöd på 20 000 €. Stödet skall användas för kapacitetsuppbyggnad, för att bilda en LAG–grupp, samt för att arbeta fram en Leader-strategi för hela Åland.Beslutet innebär att en del avgenomförandeansvaret för Leader på Åland nu även ligger på föreningen Leader Åland.

Ni som vill ha mera information om föreningen och dess verksamhet, kan ta kontakt med ordförandenMikael Lindholm, mobil +358 (0)400 783 086 eller e-post mikael.lindholm@aland.net. Om ni önskar mera utavövergripande information om Leader på Åland, ta kontakt med Leader-samordnare Roger Silfver, tel. +358(0)18 25 292, mobil +358 (0)457 342 5325 eller via e-post roger.silfver@regeringen.ax.

Roger Silfver, Leader-samordnare på Åland

Leader på Åland tar fart

Åländske Leader-samordnaren Roger Silfver har genomfört engedigen informationsinsats för genomförandet av Leader påÅland.

Ordföranden för Leader Åland Mikael Lindholm hoppas få månganya medlemmar till föreningens årsstämma i höst.

HNSL-mötet på Åland senaste år avslutades på Andersudde med enkonsert som Östersjöfonden arrangerade. Bland de som ställt upp förgruppfoto, syns artikelskribenten Mikael Erickson i mitten längst framoch Byaverksamhet i Finlands generalsekreterare Risto Matti Niemilängst till vänster.Foto: Jenny Tötterman

ÅBF – en frisk fläkt i åländsklandsbygdsutvecklingÅlands bildningsförbund rf (ÅBF) har under en flerårig period samarbetat med europeiska,nordiska och nationella NGO:s, Non gouvermental organisations (ickemyndighetsorganisationer), för att få idéer och tips till Åland. I detta arbete ingår inte bara attbidra till lokala kurser och aktivera/bibehålla aktiviteten hos de lokala föreningarna, utansamtidigt finna nya vägar för glesbygdsbefolkningen att fortsätta bo, eller än bättre, locka folkatt flytta ut till landsbygden – skärgården för Ålands del.

Initiativ till grundandet av Leader Åland rf är bara en del i arbetet. Emellertid jobbas det hårt påalla håll, för att få just Leader-metoden att börja fungera praktiskt på Åland och förhoppningsvisfå in nya intresserade aktörer under den informationsrunda som pågått i myndigheternas regiunder våren. Metodens effektivitet bygger på samspelet mellan ett aktivt medborgarsamhälleoch myndigheterna/tjänstemännen, om man nu får tro Jean-Michel Courades, som drar uppriktlinjerna för EU-kommissionen i Leader-frågor. Han var en lantbrukare som tröttnade, bl.a. påEU:s ineffektivitet, och tog av sig overallen och for till Bryssel, men det är en annan historia.

ÅBF är medlem av flera NGO-organisationer i Norden: Nordiska Hembygdsförbundet,Bildningsforum rf, Förbundet Nordisk Vuxenupplysning och Hela Norden ska leva (HNSL).När så ÅBF senaste höst arrangerade ett HNSL-möte under tre dagar på Åland, beslöts påinitiativ från ÅBF att grunda en förening av HNSL. Under den svenska Landsbygdsriksdagen(7-9 mars 2008) i Lycksele gick man igenom stadgar och organisationens sammansättning.Hemorten för föreningen blir Sverige och språket svenska. Instiftandet kommer sedan att skeunder den finlandssvenska landsbygdsriksdagen på Åland denna höst.

Som medarrangör av den finlandssvenska landsbygdsriksdagen hoppas Ålandsbildningsförbund att även i fortsättningen kunna bistå samarbetet mellan landsbygdsutvecklarepå Åland och fastlandet.

Mikael Ericksonverksamhetsledare för Ålands bildningsförbund rftel. +358 (0)18 16660, bildningsforbund@aland.net

11

Landsbygdens ”vara eller inte vara”forts. från sid 1

- att vi har en väl utbyggd samhällsservice (bank, post, sjukvård och äldrevård),- att transporter och allmänna kommunikationer är täta och bra,- att här finns små skolor (klass 1-9) med behöriga lärare och personlig undervisning,- att vi värnar om varandra,- att den som bjuder på sig själv får sjufalt tillbaka,- att här finns en grundtrygghet i stort och smått,- att tillträdet till jakt- och fiskelag är okomplicerat,- att det finns hyresbostäder för dem som behöver,- att man kan köpa tomt för fastboende och få hamnplats, samt- att vi har en unik närdemokrati i våra pyttesmå kommuner.

Ett tankevarvPå Åland finns en skärgårdsnämnd, som består av landskapsregeringens ledamöter och politiker från desex skärgårdskommunerna. Inspirerade bland annat av Oskarshamn i Sverige, har nämnden satt igång ettarbete för att se om skärgården faktiskt profilerar sig på rätt sätt för att få inflyttare.

Nu sker möten och diskussioner i alla kommuner för att få fram en tydlig bild av skärgårdens identitet.Vilken styrka och vilka svagheter har vi som samhälle? Vilka hot och vilka möjligheter ser vi framför oss?

I augusti samlas nämnden för att fundera ett varv på vad vi ska och kan och bör göra åt vår profil. Påfinlandssvenska landsbygds-riksdagen i september kommer vi att berätta hur arbetet fortsatt.

Christian Pleijelskärgårdsutvecklare och sekreterare i Ålands skärgårds-nämnd

Blå, blå vindar och vatten – från image till profilering för åländskskärgård forts. från sid 1

Vill du bo här? På vintern också?

Tel. 018-41 287fax. 018-41 287

Ålands Senap

ÅLANDS FISKFÖRÄDLING AB- produktion och försäljning av odlad regnbågslax och sik

- garanterat färsk och närproducerad inhemsk fisk av hög kvalitet- säkra leveranser året runt

Fiskhamnsvägen 10, AX-22710 Föglö, ÅlandTel. 018-50 300

E-post: aland.fisk@aland.net

www.foglo.ax

tel. 018-50322fax. 018-50047

Men det är inte bara inom telekommunikationen som landsbygdensframtid är ifrågasatt. Det mindre vägnätet i vårt land försämras helatiden, samhällets servicepunkter minskas och avstånden till servicenblir allt längre för glesbygdsinvånarna.

Men kanske det som jag blir allra mest orolig över, är de diskussionersom förs bland en del av våra politiker och planerare på riksplanet,men även regionalt, om att vi måste koncentrera vår befolkning tillstora tätorter för att klara av miljön och växthuseffekten. Detta är enligtmin åsikt helt befängt och kommer att betyda ännu mera utsläpp, änvad en utveckling som är utspridd över landet innebär.

Hur kommer då vår landsbygdsriksdag in i bilden och vad kan denbetyda för utvecklingen av våra byar och mindre samhällen? Redannär den första landsbygdsriksdagen såg dagens ljus, var justnedläggningen av den allmänna servicen en av orsakerna tillsatsningen. Då var det postens planer på nedläggning av postkontorensom var inspirationen till en protestaktion och som sedan utmynnadei en tillställning i Vörå som vi kallade ”Landsbygdsriksdag”. Namnethade redan tidigare använts i Sverige av vår samarbetspartner HelaSverige ska leva (HSSL), och vi fick låna det för vår satsning.

Nu är det igen dags att höja rösten och på det kraftigaste säga vårmening om hur vi vill se vår landsbygd utvecklas. Vad är bättre ochmera ändamålsenligt att göra detta än genom en landsbygdsriksdagpå Åland? Landskapet är ju ett av de områden i hela Norden som baragenom sin existens, har påvisat att ett samhälle klarar sig mycket bra,trots att man satsar på småskaliga lösningar, en bebodd skärgård ochmed väl fungerande transporter, både mellan öarna men även tillfastlandet.

På Åland finns också landets minsta kommuner. Trots detta har inteutvecklingen och servicen för befolkningen i dessa varit sämre än istorkommuner i tätorts-Finland. Kanske något att tänka på och talärdom av i dessa tider, då våra beslutsfattare vurmar för kommun-sammanslagningar.Jag önskar årets landsbygdsriksdag lycka till ochhoppas på att de krafter i vårt Svenskfinland som arbetar för en”levande landsbygd”, skall möta upp och säga sin mening – så högtatt det når alla beslutsfattare – om hur vi vill se vår landsbygdutvecklas på både Åland i Åboland, Nyland och Österbotten.Henrik Svarfvar

12

Bergö – från fiskenät till InternetPå ön Bergö i Malax kommun, Österbotten har sjön i alla tider varit en viktig livsnäring. På en sådanhär liten ö som Bergö, ca 45 km2, föds barnen nästan med tårna i vattnet, och då är steget inte långt tillatt gå till sjöss som vuxen!

Det är många som gjort det och gör det än idag, arbetar på sjön. Det gäller både kvinnor och män. Bergöborär kända för att jobba som sjökaptener, matroser, styrmän, maskinister, lotsar, fyrvaktare, fiskare ochsjöbevakare, samt inom andra sjörelaterade arbetsuppgifter. Kort sagt; Bergöbor är ett folk som är vana atthålla sig flytande!

Med Bergö som hemmahamn kan man ta sig ut i världen på flera olika sätt. Ett alternativ är att anlita denfasta färjeförbindelsen och köra till fastlandet. Det är många pendlare som gör det dagligen eller veckovis.Pendlingssträckorna varierar från ett tiotal km upp till 500 km.

Ett annat alternativ är att själv gå till sjöss. Då kan flyg från Vasa till annat land bli aktuellt.En annan variant som blir allt vanligare, är att hemifrån surfa iväg ut i världen på IT-vågorna. För även omvi hemma har ett fönster mot naturen, så är datorns ruta som en dörr mot världen. Den dörren är öppen föralla och en var, antingen att kliva in eller bara kika ut.

Det sistnämnda, Internet alternativet, har gett företag på Bergö en skjuts. De har en möjlighet att klara sigpå både på nationell som internationell nivå. Flera bergöbor har eget företag på Internet idag.

Men vi har även landkrabbor, sådana som jag själv. Sådana som hellre jobbar med fast mark under fötternaoch som bara för nöjes skull kryddar livet med saltstänk och vildvuxen gräslök. Det är nog ingen överdriftnär jag påstår, att förutom att naturen ligger runt husknuten för alla bergöbor, så ligger naturen oss ävenalla varmt om hjärtat. Tänk att få leva och bo i denna skärgårdsidyll.

Djur och natur hör ihop, så även på Bergö. Djurhållning finns i både hobby och företagsform på ön. Hästar,får, hundar, minkar och rävar finns alla representerade i ovannämnda verksamhetsformer. Förutom det harvi ett artrikt bestånd på vilda djur.

De som får sitt levebröd via mer ”vanliga” jobb – banken, dagiset, posten, butikerna, biblioteket, skolan,rådgivningen, kiosken, frisersalongerna eller lokala Blom och Presentboden – är viktiga för Bergö. Det ärjust de som bidrar till att vi har en levande landsbygd/skärgård, där bergöbor kan leva bofast året om för attbasservicen är bra och tryggad.

Företagsamhet, framåtanda och föreningsliv är tre ord som beskriver Bergö idag. När förändringens vindarblåser, blickar vi framåt och justerar seglen för att bibehålla kursen framåt. En stor förändring är att Bergöhar blivit en del av världsnaturarvet. Vi får se vilka projekt och arbeten det kan ge i framtiden.

Marika Sjöbergfrilansjournalist

Försvara servicen i byn! – projekt skallmäta servicenivån lokaltDen pågående kommun- och servicestrukturreformen (KSSR) kommer överlag att medföra färre ochstörre kommuner och större enheter som producerar samhällsservice. Målet är att upprätthålla en godservice på ett effektivt sätt. Det finns dock berättigad oro för att det ökade avståndet till service-producenterna skall medföra större avstånd till såväl servicen som beslutsfattandet om servicen. Dettagäller framförallt glesbygden och den svenskspråkiga servicen.

När det offentliga producerar eller köper in service, så utvärderas den. Men om man bor i en liten utby,kan det hända att man får sämre service, samtidigt som utvärderingen, vilket gäller hela distriktetsservice, visar på att servicen blivit bättre. Medeltalet kan bli bättre, samtidigt som ojämlikheten i ett stortdistrikt ökar.

För att möta det här hotet startar Svenska studiecentralen ett projekt, Lokal serviceutvärdering och -utveckling, för att kunna mäta servicenivån lokalt. Projektet skall ge mätmetoder åt byn, så att bybornakan bevisa att de har fått sämre service. De som producerar servicen skall åläggas att ta medbyamätningarna i sin officiella utvärdering. På det viset kan byn på basen av fakta argumentera för sinservice.

Men när man mäter servicen i byn, märker man oundvikligen vad man saknar och vill ha. Detta ger denbaskunskap som behövs för att kunna göra något åt servicenivån själv – om det offentliga inte ställerupp. Vi kan i framtiden stå inför den situationen.

Projektet Lokal serviceutvärdering och -utveckling, som inleds hösten 2008, finansieras avStudiefrämjandet i Österbotten rf/Leader.

Det bästa av allt

ÅLAND

Karriär Fiskelycka ÖarHav Seglingsparadis Nära

www.komhem.nu

www.ams.ax

Europas landsbygds-forskare håller stor kong-ress i VasaDet europeiska landsbygdssociologiska förbundet, ESRS, håller sinXXIII kongress och firar femtio års jubileum den 17-21 augusti 2009 iVasa. Kongressens tema är RE-INVENTING THE RURAL: BETWEENTHE SOCIAL AND THE NATURAL.

Den vetenskapliga kommittén hoppas få in många förslag tillarbetsgrupper kring bl.a. följande fem teman: Mobilities and Stabilitiesin Rural Space, The Rural Bites Back, Animal Farm, The Sciences ofthe Rural, Sustainable Ruralities.Information om kongressen uppdateras på www.esrs2009.fi eller frånwww.ruralsociology.eu. Förslag till arbetsgrupper skall lämnas in senastden 26 september till esrs2009@uwasa.fi.

13

Östra Nyland vill haservice i byarnaDet östnyländska regioncentrumprogrammet (RCP) verkställer på bredbas närings- och innovationspolitik tillsammans med kompetens-centrumprogrammet. I verkställandet av programmet för service-företagsverksamhet ingår att skapa en verksamhetsmodell för välfärds-företagens verksamhet tillsammans med bl.a. företag, läroanstalter,den offentliga sektorn och tredje sektorn.

RCP:s projektchef för serviceföretagsamhet arrangerar välfärdsfora ihela Östra Nyland i samarbete med serviceföretagare, kommuner ochlokala funktionärer. Bland dessa regionala samarbetspartners finnsäven Östra Nylands Byar rf, som genom sin lokalkännedom fårmedverka i uppbyggandet av nya servicenätverksmodeller.

Den offentliga sektorns förändrande roll i serviceproduktionen kommeratt medföra utmaningar, speciellt för dem som bor och verkar påglesbygden. Man måste hitta på nya, kreativa metoder att bibehållaservicen på landsbygden. Östra Nylands Byar har påbörjat enkartläggning av de lokala föreningarnas serviceproduktion. Dennakartläggning kan även bidra till att skapa nya serviceproduktionsformerför landsbygden. Föreningarnas företagsamhet har hittills främstkoncentrerat sig på en aktiv kulturverksamhet, såsom sommarteater,danstillställningar m.m., samt koordinerande av tjänster såsomrekreationsdagar för barn eller åldringar.

Ett fungerande exempel för koordinerande verksamhet för åldringarfinns på Sarfsalö i Pernå skärgård. Sarfsalö byskola drogs in i börjanav 1980-talet. Pulpeterna bars ut och byarådet grundades, främst föratt fundera på en fortsättning för skolfastigheten som var i relativtgott skick. Kommunen, Sarfsalö kapells gravgårdsförening och SarfsalöByaråd rf grundade ett aktiebolag som tog hand om fastigheten.Bostäderna hyrdes ut till pensionärer och rekreationsdagarna för bynsåldringar påbörjades.

Efter en lång period av koordinerande verksamhet är det dags attblicka tillbaka på en lyckad verksamhetsform, som fortfarande fortsättermed frivilliga krafter. Grundandet av ett serviceföretag kan kännasoöverkomligt för en förening, som länge har verkat på frivillig basisutan långsiktig planering eller strukturerad organisation. En föreninghar dock mycket av den kompetens och det kunnande som ettserviceföretag behöver. Även de outnyttjade stora fastigheterna kanvara en resurs för nya serviceformer på landsbygden.

Föreningarnas lokalkännedom skall också kunna utnyttjas i den nyaservicestrukturen. Tredje sektorn skall även engageras i service-produktionen, t.ex. med hjälp av projekt som bygger upp småföretag-arnätverk, vilket koordineras av t.ex. den lokala byaföreningen. Dennamodell tillämpades framgångsrikt bl.a. i det SYTY (Byaverksamhet iFinland rf)-administrerade TOIMI-projektet.

Tredje sektorns roll i servicestrukturreformen kommer att vara oanatstor. Förväntningarna på tredje sektorn har redan uttalats. Nu fattasännu en strukturerad, målmedveten strategi, som omfattar alla länkar iserviceproduktionen, från kunden till producenten, oavsett sektor ellerstorlek. I Östra Nyland har strategiarbetet påbörjats av regioncentrum-programmet – på lokal nivå och i Östra Nylands Byar redan långttidigare. Förhoppningsvis har kommunerna i regionen möjlighet attsamarbeta i denna viktiga fråga.

Mia Aitokaribyaombud för Östra NylandsByar rf

Midsommarstången - tradition åter på Sarfsalö.Foto: Ove Paul

”Kändisar på urpremiär för Visan om Sarfsalö torg”. Visskribenten Gunnel Alm i mitten, till vänsterom henne riksdagsledamot Christina Gestrin och till höger skådespelerskan Irina Björklund.Foto: Ove Paul

Vi är enda företaget som har arbetat i 5 år med mögelsanering på detta sätt. Vihar över trehundra behandlade hus också stadsägda byggnader, sjukhus m.m.Vi arbetar i hela Finland, Sverige och Spanien. Vi har inte stött på något som inteskulle gå att sanera. Vår saneringsmetod är unik för inget behöver rivas ochingen behöver flytta ut under saneringen t.ex. daghem behöver inte stänga försanering. Vi ger 1 års garanti på alla arbeten. Nu får man köpa behandlat virkedirekt vid sågverk, kunder kan köpa färdigt mögelskyddat virke.Referenser finns för den som är intresserad. Ta gärna kontakt för mer info.

Ab Skogen22410 GODBY

flisning av massavedsågning av klentimmer

tel 018-43100fax 018-431010

www.skogen.aland.fiinfo@skogen.aland.fi

Chips Ab, Strandg. 6Ax-22100 MARIEHAMNTel. +358(0) 18 25800www.chips.fi

Brändö Lax AbFiskodlarföretag i denåländska skärgården

Tel. 0207280310Fax. 020728320

14

Landskapsregeringen tillsatte under hösten en styrgruppför projektet. Från varje skärgårdskommun utsågs enledamot plus en personlig suppleant. De ordinarie är: SatuKiljunen, Björn Rönnlöf, Eva-Maria Mansnerus, NinaSmeds, Torbjörn Engman och Bosse Ahlnäs.Skärgårdsutvecklare Christian Pleijel är ordförande förstyrgruppen. I februari 2007 anställdes Anita Husell-Karlström som projektledare

Det första mötet för året hölls i Föglö, sedan har mötena i tur och ordning hållits i Brändö, Sottunga, Kökaroch Kumlinge. Styrgruppen har beslutat hålla mötena i de olika kommunerna, dels för att resan då alltid blirkort för någon, dels för att ge styrgruppsmedlemmarna möjlighet att få bekanta sig med varandras kommuner.Vi har strävat till att göra mötesresorna så tidsbesparande som möjligt med tanke på de långa avståndenoch att de flesta har arbete som mötestiden borde anpassas till. Vi har därför i hög grad utnyttjat debefintliga taxibåtarna för transporter till och från möten, då det inte är skäligt att sätta mer tid på resan änpå mötet.

KulturinventeringVi har gjort en övergripande planering av den framtida projektverksamheten. Den planeringen baserar sigpå en inventering som gjordes av den befintliga kulturen i skärgården och på de skriftliga kommentarersom inkommit från kommunerna och de lokala kulturaktörerna, efter förfrågan från landskapsregeringen.Inventeringen utfördes genom besök i kommunerna, intervjuer med aktiva och genomgång av befintliginformation på nätet m.m. Den sammanställdes till en rapport som trycktes upp i 250 exemplar och sedandistribuerades till kommunerna, de politiska partierna, bibliotek, kulturorganisationer och kulturaktiva.Vi konstaterar i kulturinventeringen att det finns ett otroligt rikt kulturliv i skärgården, men det är ojämntfördelat mellan kommunerna. Allt hänger till stor del på enskilda aktiva konstnärer och kulturarbetare. Manär beroende av stipendier och projektpengar för att kunna genomföra sin verksamhet. Detta innebär attden ekonomiska situationen ofta är mycket osäker. Detta kan innebära att man inte i längden orkar brinnaför sitt skapande. Föreningsaktiviteten går också i vågor.

Samordning och informationVi har beslutat att genom samordning mellan de olika kommunerna och samarbete inom/mellan kommuneroch andra kulturintresserade, förbättra möjligheterna för ett hållbart kulturliv. Kulturarbetare och föreningari skärgården måste stödas på olika sätt. Under sommaren 2007 anlitades lokala taxibåtsentreprenörer föratt organisera transporter till Franciskusdagen på Kökar, Visor så in i Norden på Kumlinge och tillteaterföreställningen Gensel på Sottunga. Vår uppfattning är att detta initiativ uppskattats och att man serfram emot att det ordnas på liknande sätt i framtiden. En annan av våra åtgärder för att uppfylla detta är attvi gjorde en ”bidragsinfoturné”. Kultur i skärgården samarbetade med kulturbyrån, Nordens Institut påÅland och Svenska kulturfonden och organiserade denna infoturné för att informera om olika bidrags- ochstipendiemöjligheter. Informationen riktades till både amatörer, professionella kulturarbetare och föreningar.Kort sagt till alla som jobbar med kultur på något sätt och har behov av att få mera information om vilkamöjligheter det finns till finansiering av olika kulturevenemang. Genom denna infoturné ville vi inspireraoch stimulera till nya projektidéer och visa på möjligheter till samarbete och framför allt till finansiering.Ett diskussionstillfälle för bioföreningarna i skärgården och andra filmintresserade, ordnades i slutet avoktober 2007 på stadsbiblioteket i Mariehamn. Vi diskuterade fortsatt bioverksamhet i skärgården

tillsammans med representanter från Bioborgen, Brändö Bio,Finlandssvenskt Filmcentrum, filmklubben Chaplin, ÅlandsFilminstitut och den kommande Leader-föreningen på Åland.

”Skärgårdens interkommunala kulturskola”Genom projektet Kultur i skärgården vill vi arbeta för att möjligheternaatt få del av olika kulturyttringar, skall underlättas. Vi ser att behovetoch viljan finns att arbeta för att möjliggöra, att skärgårdsborna skallkunna delta i kulturevenemang i större utsträckning än tidigare. Viskall även planera för att konstundervisning i de olika konstarternaskall bli mer tillgänglig för alla som bor i skärgården. Verksamhetenskall kännetecknas av kontinuitet, god struktur och hög kvalitet påundervisningen. Efter långa och ingående diskussioner har vi kommitfram till att det behövs en övergripande struktur för detta, och såuppstod arbetsnamnet ”Interkommunal Kulturskola”. I den tankenfinns viljan att utveckla och stödja befintliga samarbetsformer mellanlokala aktörer, konstnärer, föreningar m.fl. och liknande ellerkompletterande aktörer på fasta Åland. Realiserandet av enstrukturerad plan för kulturen anser vi kan förverkligas genomsamarbete med andra, redan etablerade kulturaktörer, samt utvecklandeav egna, nya verksamhetsgrenar baserade på kulturfältets önskemål.Att utveckla nya former av samarbete, är en form av process som ärtidskrävande och det konkreta resultatet kan vi inte förutse. Men viser att satsningen Kultur i skärgården är på god väg mot målet: attförbättra situationen för kulturen och kulturarbetarna i skärgården.

Anita Husell-Karlströmprojektledare för Kultur i skärgården

Brändö Kyrka Foto: Mikael Erickson

Privat-Offentligt-Partnerskap(POP) - Leader i stanÖverallt i Finland finns ett nät av Leader-grupper på landsbygden,där projekten görs på basen av lokala problem och önskemål. Mensjälva Leader-strukturen är liknande i hela Finland och delvis i helaEuropa. Leader-programmet anses vara mycket framgångsrikt på grundav sin uppbyggnad. Enkelt uttryckt kan man beskriva hur ett Leader-program kommer till på följande sätt:

Det kommer en annons i tidningen med budskapet: Vill ni utveckla ertlandsbygdsområde? (Här menas ett område med ca 20 000–100 000invånare.)

- Om ni vill göra det, skall ni rita ut området på kartan (vilketinte behöver följa några regiongränser) och förklara varfördet är klokt att folk just inom de här gränserna samverkar.

- Sedan skall ni skriva en bra utvecklingsplan för området ochförankra planen ordentligt. Alla måste få möjlighet att sägasitt och komma med sina visioner.

- Vidare måste ni skapa en organisation (oftast en ny förening).Högsta beslutande organ (styrelsen) i den föreningen måstebestå av 1/3 kommunala representanter, 1/3 organisationeroch företag, samt 1/3 vanliga människor som interepresenterar något särskilt organ.

- Ni måste också ha ett löfte av de kommuner som finns inomområdet, att de ställer upp med pengar (20 % av det offentligakalaset).

Ifall ni gör allt detta, får ni en ordentlig klumpsumma som ni (d.v.s.föreningen) kan dela ut till projekt, som förverkligar programmet nihar skrivit! Detta erbjudande har många varit intresserade av. Detfinns nu 55 Leader-grupper som täcker hela landsbygden i Finland.Leader är därmed en heltäckande struktur för landsbygdsutveckling,som verkar bli en bestående del av samhällsbyggnaden. Leader-metoden innehåller några intressanta principer.

��������������� ������� ����

� ������� ���� ������� ���

���� ������

��������������� ������� ����

forts. nästa sida

Projekt som skärgårdskulturens välgörare

15

Strandgatan 31, 22100 Mariehamn, tel +018 24020www.hotellarkipelag.com, info@hotellarkipelag.ax

Projektet riktar sig till landsbygdsföretag som har en uttalad vilja att utveckla sig själv ochsitt företag. En av projektets grundtankar är att initiera konkret samarbete och nyasamverkansformer mellan företagarna.

Arbetsmetodik- Studieresor, nationellt såväl som internationellt, för att ge idéer och inspiration.- Enskild ”företagslotsning”, d.v.s. att bistå den enskilde företagaren under hela

utvecklingsfasen.- Extern spetskompetens kopplas in vid behov enligt analys.

Projektet pågår under tiden 2007-2009 och består av tre olika inriktningar:o Företagare- och företagsutveckling (lantbrukare)

Inspirera och initiera metoder, system och organisation som stärker företagenskonkurrenskraft, så att heltidssysselsättning kan bibehållas och attgenerationsskiften underlättas.

o Lokal förädling och försäljningMedverka till att tillverkning och produktutveckling sker på ett lagriktigt,marknadsmässigt och ekonomiskt sätt. Medverka till att skapa lämpliga säljkanaler.Öka marknadsandelarna för de åländska råvarorna och produkterna.

o Kompletterande intäkterMedverka till att skapa och utveckla nya eller kompletterande intäktskällor sommöjliggör en fortsatt verksamhet, samt helårsboende på fastigheter där man harbegränsade möjligheter att utvecklas inom det traditionella lantbruket. Här kanbl.a. ingå att utveckla intäktskällor i riktning mot turism; boende, mat och dryck,jakt och fiske, hästturism, upplevelseturism eller kunskapsturism.

Delprojekten Lokal förädling och försäljning samt Kompletterande intäkter genomförs isamarbete med Ålands Fiskare, som driver projekten Fisk som mat och Fisk som upplevelse.

Projektledare är Kaj Rosberg från Kalmar. För mer information om projektet kontaktaprojektansvariga Lena Brenner, Ålands Landsbygdscentrum, tel. +358 (0)18 329 670, mobil+358 (0)457 526 7305 eller via e-post lena.brenner@landsbygd.ax.

Paradigmskifte inom fiskerinäringen som projekt

Projektet är avsett att fungera som ett hjälpmedel i det paradigmskifte somfiskerinäringen delvis står inför, där det behövs nya vägar för att utvecklaföretagandet.

Projektet är uppdelat i två delprojekt:o Fisk som mat (förädling och försäljning)

Innefattar yrkesfiskare som avser att öka förädlingen på egna och andrasfångster, för att därigenom kunna öka inkomsterna från fisket.

o Fisk som upplevelse (upplevelser och turism)Innefattar yrkesfiskare och sportfiskeguider som säljer fisk som enupplevelse, och avser att uppnå en högre lönsamhetsgrad och ökatsamarbete inom området.

Den övergripande målsättningen är att projektet skall medverka till att skapa nyaintäkter, för att trygga och på sikt öka sysselsättningen.

Projektet skall därför medverka till att:- Stöda enskilda företagare och deras företagsutveckling.- Skapa lokala nätverk för att stimulera utveckling och för att öka

konkurrenskraften.- Skapa internationella nätverk för att stimulera utveckling och för att framtida

satsningar skall göras med konkurrenskraftig bärighet.- Utveckla marknadsföring och försäljning, nationellt och internationellt.- Initiera nya projekt.

Projektet samarbetar med Landbygd 2010, som är ett liknande projekt riktat tillåländska lantbrukare.

Projektet finansieras av Ålands landskapsregerings fiskeribyrå, samt den europeiskastrukturfonden för fiskerinäringen. Projektägare är Ålands fiskare rf. Merainformation lämnas vid behov av Fredrik Lundberg, på tel. +358 (0)18 17 850, mobil+358 (0)400 721 633 eller via e-post fiskare@aland.net.

alltdu behöver

– ändå klöver över!

GODBY, TEL. *43 250

VARD. 09–20, LÖRD. 09–16, SÖND. 12–16BYGGLAGRET: VARD. 09–17, LÖRD. 09–14, SÖND. STÄNGT

Ålands mest kompletta köpmarknad

Mattssons i Godby!Mitt på Åland – lika nära för alla!

• Livsmedel • Bygg- & Järnartiklar• Lantbruk & Trädgård • Kläder & Skor• Fiske • Husgeråd & Textilier• Sport & Fritid • Spel & Leksaker • Café

Nerifrån-uppGenom att såväl föreningar som företag och kommuner – ja ävenenskilda medborgare – kan ta initiativet till en Leader-grupp, möjliggörsinitiativ och strategier som byggts upp nerifrån. Dessutom förutsättersystemet att Leader skall vara förankrat och öppet. Alla skall kunnavara med och inte bara påverka beslut, utan också fatta dem i samverkanmed andra. Leader uppmuntrar även till experimenterande. Det somkanske inte är finansierbart med hjälp av myndigheternas program,skall ha en chans via Leader.

PartnerskapSystemet förutsätter att olika typer av organisationer och människorskall samarbeta – kommunalare med föreningsfolk, fria konstnärer medföretagare o.s.v. Detta på jämlik bas, ingen tillåts dominera.

Demokratisk kanalLeader skapar en ny kanal för att utveckla samhället. Det ersätter interepresentativ demokrati eller medborgarhörande, utan ger nyamöjligheter. Erfarenheten visar att nya människor aktiveras och blirsamhälleligt aktiva. Inom landsbygdspolitiken har det ofta framhållits,att det borde skapas strukturer i städerna som motsvarar Leader pålandet. Orsaken till detta är att landsbygdens beroende av enfunktionerande och balanserad samverkan med städerna.

Den Svenska Temagruppen (SveT) inom landsbygdspolitiken har tagitsom sin uppgift att utreda intresset för Privat-Offentligt-Partnerskap(POP) i Vasa, Åbo och Helsingfors. Detta arbete görs nerifrån-upp,d.v.s. så att aktivister, föreningsmänniskor, företagare o.s.v. informerasoch uppmanas, att fundera på vilka problem i staden man kunde lösagenom att använd Leader-metoden. (Men kalla den POP för att inteblanda med de officiella Leader-grupperna.) Arbetet pågår i tre städerna.När det finns förankrade grupper, börjar arbetet med att få POP-systemet accepterat och finansierat av staten. Det är ett pionjärarbete– med de möjligheter och risker som sådant alltid innebär.Peter Backa

16

Skärgård - envis som en martallI år utkommer tidskriften Skärgård med sin trettioförsta årgång. Tidskriften ges ut av Skärgårdsinstitutetvid Åbo Akademi (SIÅA), som grundades i december 1976, en organisation som för många är en av”doldisarna” inom ÅA.

Från början var ribban högt ställd och SIÅA fungerade som ett samarbetsorgan för 28 av ÅA:s institutioner.Ambitionen var att få till stånd uppdragsforskning med koppling till skärgård; med målet att småningom bliett fristående forskningsinstitut. Men med åren visade det sig inte fungera; universitetsvärlden är enkomplex ”stat i staten-organisation”, där etablering av nya koncept och verksamhetsformer inte är någonenkel och självklar process. SIÅA blev småningom en projektorganisation, med nuvarande reglementefrån 1995 och med tillhörighet inom Fortbildningscentralens (FC:s) enhet för Regional utveckling. TidskriftenSkärgård är SIÅA:s synligaste produkt, med kontinuitet ända från institutets bildande.

I en artikel i Skärgård nr 2/1987 berättar en av eldsjälarna bakom SIÅA, Bo-Gunnar Wikgren, om hur det helagick till, och hur tidskriften föddes. Han skriver: ”Det är klart att ingen fungerande organisation kan klarasig utan en egen tidskrift. Planeraren Margareta Nybacka-Willner gjorde en verkligt stor insats då hon år1978 fick ut det första numret av tidskriften Skärgård, och lyckade också hålla tidskriften vid liv under deförsta svåra åren.”

På den vägen är vi fortfarande. Det mesta beträffande tidskriftskonceptet är detsamma, det är barautformningen och de tekniska förutsättningarna som ändrat. Tidskriften lever, liksom de flesta ”icke-kommersiella” finlandssvenska tidskrifter, under sparsamhetens himmel med en deltidsanställd redaktöroch dito ombrytare som försöker få ihop fyra nummer per år, producerade av frivilliga skribenter som gåttmed på att dela med sig av sitt expertkunnande. Till nytta och glädje för en växande läsekrets.

Oberoende om vi idag bor ruralt eller urbant, och kanske inte ens reflekterar över det, är detta med skärgårdnågot som finns inpräglat i de flesta finlandssvenskars genbank. Så gott som varje hektar mark som bebosav Finlands kustsvenska befolkning, har någon gång i tiden varit gammal havsbotten, utskärgård och helaskalan via landhöjning till dagens bördiga kustland.

Idag fungerar också tidskriften Skärgård alltmer som ett dokument över en unik kustkultur. Ett unikt världsarv,som vi ser det. Hittills har 98 nummer av Skärgård kommit ut med sammanlagt 5900 sidor, skrivna av drygt600 olika skribenter – även det ett mått på samarbete och engagemang, för den goda sakens skull.

Och vi segar oss vidare: ”Må Skärgård visa sig lika seg som martallen, det vindpiskade träd som brukarsymbolisera inte bara skärgården, utan också finlandssvenskarna som helhet” – skrev sociologen ochskriftställaren Thomas Rosenberg i Skärgård när vi fyllde 25.

På den vägen är vi.

Håkan Eklundredaktör för tidskriften Skärgård

Sedan 1998 har tidskriften Skärgård utkommit med följande temanummer:

Nr 1/1998 Skärgårdens silver (43 s)Nr 2/1998 I algernas värld (55 s)Nr 3/1998 Kvarkens skärgård (63 s)Nr 4/1998 Skola och utbildning (55 s)Nr 1/1999 Skärgårdsmat (39 s) slutsåldNr 2/1999 Skärgårdsfåglar (51 s) slutsåldNr 3/1999 Lantbruk och landskap (47 s)Nr 4/1999 I Sundom by (55 s)Nr 1-2/2000 Egentliga Finland som förbindelseregion (66 s) slutsåldNr 3/2000 Bebyggelse och bosättning (51 s) slutsåldNr 4/2000 Skärgårdspolitik (72 s)Nr 1-2/2001 Rötter och identitet (80 s) slutsåldNr 3/2001 Skärgårdshavets nationalpark (76 s)Nr 4/2001 Åland (96 s) slutsåldNr 1/2002 Östnyländsk skärgård (112 s) slutsåldNr 2-3/2002 Tidskriften Skärgård 25 år (96 s)Nr 4/2002 Tid och framtid (72 s)Nr 1/2003 Strandhugg i Österbotten (104 s) slutsåldNr 2/2003 Ekologer, eldsjälar och föränderlig mångfald (112 s)Nr 3/2003 Äspingen – bortglömt kulturarv? (72 s)Nr 4/2003 Vårt unika träbåtsarv (96 s) slutsåldNr 1/2004 Estlandssvenska Aiboland (136 s)Nr 2/2004 Utö fyr- och lotssamhälle (120 s) slutsåldNr 3/2004 Kustliv och skärgårdskultur (88 s)Nr 4/2004 Tillståndet i Östersjön (72 s)Nr 1/2005 Folkloristik (72 s)Nr 2/2005 Kökar (64 s) slutsåldNr 3/2005 Arktiska latituder (80 s)Nr 4/2005 Landskap i förändring (76 s)Nr 1/2006 Skärgårdens nya konstellationer (88 s)Nr 2/2006 Åländska skärgårdskommuner (88 s)Nr 3/2006 Ur västnyländska annaler (84 s) slutsåldNr 4/2006 Sibbo – hotad kulturbygd (84 s)Nr 1/2007 Skärgård 30 år (84 s)Nr 2/2007 Norra Kvarkens landhöjningsrike (68 s)Nr 3/2007 Finska kriget 1808-09 (108 s) slutsåldNr 4/2007 Trettio årgångar med Skärgård (64 s)Nr 1/2008 Skärgårdssamarbetet 30 år (68 s)Nr 2/2008 Natur i förändring (60 s)

Prenumerera via www.skargard.fi eller bodil.mattas@abo.fi tfn: (02) 215 4506 ellerhakan.eklund@abo.fi tfn: 050-567 2213. Årsprenumeration i Finland endast 28 €, utomlands 33 €.Lösnummer kostar 10 €/st. inklusive porto. Prenumerationen är fortlöpande tills den sägs upp.

Senaste numret av Skärgård har temat Museer i kustland ochskärgård.

Håkan Eklund har hand om redaktörsjobbet på tidskriftenSkärgård.

Jomala församlinghälsar Dig välkommen

till gudstjänster ochkonserter i vår

ärevördiga helgedomS:t Olofs kyrka!

se närmare vår hemsida:www.jomalaforsamling.com

CENTRAL-APOTEKET

Skarpansvägen 24,22100 Mariehamn

tel. 19714, 19655 fax. 19653e-post: central-apot@aland.net

Lägerskolorpå Albanus

Hela skärgårdshavet inom vår aktionsradie med utgångshamn i Mariehamn eller till exempel Åbo. Lärorika och intressanta äventyr till sjöss och till lands.

Också kortare kryssningar.

Skeppsföreningen Albanus r.f.Sjöfartskvarteret

22100 Mariehamntfn 018-175 45fax 018-175 95

albanus@aland.net

www.aland.net/albanus

Kom och Seglapå Albanus

Lägerskolor,UngdomsgrupperFöretag, Föreningar, PrivataSällskap, Äventyrsesor m.m

Vi planerar rutt efterönskemål.

www.albanus.ax

17

GERMANYmburg

FINLAND

SWEDEN

ESTONIA

LATVIA

TallinnPaldiski

Riga

Silja LineTallink

Kapellskär HelsinkiPet

TurkuAland

Rostock

Stockholm

DENMARK

Copenhagen

Berlin

Tallink Silja är det ledande pas-sagerarrederiet på Östersjön. Med en fl otta på 18 fartyg erbju-der vi våra passagerare tillgång till hela Östersjöområdet.

Vårt serviceutbud sträcker sig från högklassiga kryssningar till

snabba och prisvärda överfarter och från äventyrliga semesterresor

till professionella affärsresor.

Tallink Silja rutterna sammankopplar Fin-land, Sverige, Estland, Lettland och Tyskland

hela året runt.

Hela östersjön inom din räckvidd

Tallink Silja Mariehamn, Torggatan 14, tel. +358 18 16 711.Contact Center, tel. 0600 174 552 (1,64 €/besvarat samtal + alltid lna/msa).

alandstidningen_talSil_08.indd 1 20.5.2008 12:30:30

Njut av din ålandssemester!Ålands östra skärgård är väl värd att upptäcka. Dit tar du dig lätt med skärgårdsfärjorna som sammanbinder öarna med ett fi nmaskigt nät av färjelinjer. Ge dig ut på upptäcksfärd – passagerare utan bil åker gratis!

ÅlandstrafikenVÄGEN TILL SKÄRGÅRDEN

www.alandstrafi ken.ax

Strandgatan 25, 22100 MariehamnTel. +358 18 25 155, fax +358 18 17 815

Behöver Nimarknadsföra Er?

Ring Jonny Åstrand06-347 0608, 0500-924 528E-mail: cjcenter@malax.fi

www.cjcenter.fi

18

Gun och Tord Nordin har alltid gått långa promena-der för att hålla sig i form. Med åren har dock Gunfått allt stelare och styvare leder och till sist blev detmotigt att alls röra sig. För ett år sedan började honregelbundet att äta omega-3-rik sälolja från Elexir.– Redan efter ett par veckor kände jag mig bättre.Hon konstaterar glatt att säloljan haft stor betydelseför deras fortsatta dagliga rundor.

Gun kan gå långtigen – tack varesälolja!

Melo

art Mu

sic & D

esign

Gun Nordin är 75 år och bor i Vagnhärad. Med åren har hon fått allt stelareleder och det till slut kändes det olustigt med de dagliga promenaderna.

Mjuk och rörlig igenNär Gun för ett par år sedan fick diabetes typ 2, blev motionen en ännu viktigare del i vardagen.

– En noggrant balanserad kost och regelbunden motion är ju A och O föratt man skall slippa betydande besvär av diabetes. Det där med motionenblev ju inte så lätt att åstadkomma med mina leder. När jag för ett år sedanläste annonsen om sälolja och att det var bra för lederna, blev jag därför rejält nyfiken. Vår lokala hälsokostbutik tog hem produkten och jag rekom-menderades att börja med tre kapslar morgon och kväll. Redan efter tio dagarmärkte jag en enorm skillnad. Jag blev snabbt mycket mjukare och jag fick lät-tare att röra mig. Det var som om kroppen verkligen behövde oljan, tilläggerhon.

Gun berättar också att säloljan gjort att hennes ögon inte är lika torra ochjag har slutat småäta. Livet känns lättare och jag har nog också blivit lättareom livet, skrattar hon.

Maken var skeptiskTord Nordin har sneglat på hustruns fettsyrekapslar och varit skeptisk till attnågra droppar ”olja” om dagen skulle ha någon betydelse för välmåendet.

– När jag såg hur Gun fick allt lättare att röra sig tänkte jag att jag ändåkunde prova jag med. Knäna har ju stelnat till med åren. Mina axlar tvingademig att till sist lägga boulekloten på hyllan. Jag började med två kapslarmorgon och kväll. Efter bara ett par veckor med säloljan kände jag stor skillnad.Det är lättare att gå och jag skall snart börja att spela boule igen. Dess-utomsover jag bättre om nätterna. Det har blivit lättare att finna en bra och skönliggställning. Säloljan har definitivt gjort nytta.

Vad är säloljaDet är idag ett välkänt faktum att omega-3-fettsyror från marina källor är bra förvåra leder samt hjärta och kärl. Sälolja har ett naturligt rikt innehåll av de väl-

kända omega-3-fettsyrorna EPA och DHA som även finns i fisk. Dessutom finnsDPA som är mellansteget i omvandlingen mellan de två förstnämnda fettsyrorna.

Bra fettDet är idag allmänt känt att fleromättade fettsyror bidrar till att kroppen blirsmidigare och rörligare. Forskare har upptäckt att det nyttiga fettet från marina däggdjur mycket lätt tas upp i människokroppen. Detta beror sannoliktpå att fettmolekylerna i säl liknar våra egna. Vi är ju också däggdjur.

Fakta Sälolja:Elexirs sälolja är Sveriges starkaste sälolja och fram-tagen av den norske läkaren Geir Lund.

Elexirs sälolja kommer från Kanada och tillverkasunder GMP (enligt Läkemedelsstandard).

Säloljan finns som 100 och 180 kapslar samt flytande,med smak av honung och citron.

Innehåller Omega-3-fettsyrorna EPA, DHA och DPA.

Omega-3-fettsyror tillhör de livsnödvändiga fett-syrorna som behövs för uppbyggnad av alla kroppenscellmembran och för blodet.

Sälolja är precis som fiskolja rik på Omega-3-fettermen innehåller också en extra fettsyra som kallasDPA. DPA har visat sig ha unika egenskaper hosmänniskor och människors leder. Forskare troräven att säloljans fettsyror tas upp snabbare avkroppen än fiskoljans, eftersom sälen är ett dägg-djur och dess fettmolekyler liknar våra i större utsträckning än fiskens.

Elexirs Omega-3 Sälolja finns i välsorterade hälsokostbutiker och på apotek.Det går även bra att beställa direkt från Elexir Nordiska AB. Då tillkommer en fraktkostnad på 4 euro.

Vid frågor angående Sälolja, kontakta Elexir Nordiska AB – Finland: Tel 06-343 65 06 • Fax 06-343 65 02 • E-post ann-caroline@elexir.se • www.elexir.se

OLLES ELBygatan 1,

Godby Tel. 41 300.

22100 MariehamnTel. +358 18 12617Fax +358 18 19580

www.visitaland.com/kronane-post: kronan@aland.net

* STUGOR * HOTELL * RESTAURANGVi hjälper Dig att trivas

Tel. +358(0)18-42382 Fax: -42520e-mail basto@aland.net www.basto.aland.fi

Optisk specialaffär

Torggatan 9,Tel. 018-19 226

Mariehamn

19

Mariehamns församlingÖ. Esplanadgatan 622100 MariehamnÖppet: må-fre 9-15www.evl.fi/srk/mariehamn

20

Nyhetsbrevet kan även läsaspå Svensk Byaservice hem-sida, www.bya.net Vill dukomma med på vår sändnings-lista, sänd då mail till adressenkenneth.sundman@ssc.fi

Läs vårtNyhetsbrev påwebben eller viamail!Svensk Byaservice ger ut ettNyhetsbrev om landsbygds-utveckling en gång per vecka viae-mail. Det sänds bl.a. till de lokalaaktionsgrupperna, de regionalabyaorganisationerna, andraföreningar och organisationer,sammanslutningar, landskaps-förbund, högskolor och mini-sterier. På vår sändningslistafinns för närvarande ett 200-talmottagare. Nyhetsbrevet, somgetts ut sedan maj 2005, utkomunder 44 veckor åren 2006 och2007.

Skördefesten på Åland 2008- åländskt så in i vassen!Öppna Gårdar runtom på Åland 19-20.9Marknad vid Ålands Landsbygdscentrum 21.09Allt på Skördefesten är producerat på Åland.

Skördefesten besöktes 2007 av 12 000 personer, nästan halva Ålands befolkning. På de Öppna Gårdarnagjordes 30 800 besök vilket är en imponerande siffra. Under Skördefesten är ca 300 personer engagerade ievenemanget, varav 180 personer är försäljare.

Skördefesten på Åland har även fått ett genombrott utanför Åland. På åkrarna där de besökande bilarnaparkerar, ser man många svenska och finländska nummerplåtar. Till det skall läggas minst ett halvt dussinbusslaster från Sverige och Finland som besöker Skördefesten.

Orsaken till att Skördefesten är så populär är att det är trevligt att åka runt till gårdar man annars inte harmöjlighet att besöka. Där får gästerna lära sig mer om näringarna på landsbygden, samtidigt som det bjudspå åländska läckerheter.

På söndagen välkomnas gästerna till en stor Marknad vid Ålands Landsbygdscentrum. Den har utvecklatstill en sjudande marknadsplats, där borden fylls med nyskördat och handgjort. När du handlat, minglat ochhoppat i halmen, väntar under kastanjen mattorget med frestelser för hela familjen.

Nytt för året är att Konstens Åland har Öppna Ateljéer runtom på Åland samtidigt som Öppna Gårdar (19-20.09). Under söndagens Marknad deltar den kända svenska kocken Rune Kalf-Hansen, där han tillrederoch berättar om ekologisk mat.

Hösten är härlig på Åland!

Lena Brennerkoordinator för Skördefesten på Åland

Tramptraktortävling på Bolstaholms Gård

Skyltar och stormlyktor visar vägen till Öppna Gårdar

Vid Skeppargården Pellas finns en spännandelabyrint av höbalarKonst med motorsåg Vallningsuppvisning på Fårgården