Finska intentionsavtal – något för Sverige?

Bengt WestmanSKL

Parter i Finland (Ex. Helsingfors-regionen)

Staten Kommunikationsministeri

et Miljöministerieet Trafikverket Närings-, trafik-, och

miljöcentralen i Nyland (För Helsingforsregionen)

Finansierings och utvecklingscentralen för boendet (ARA)

Kommunerna Helsingforsregionens 14

kommuner Samkommunen för

Helsingforsregionens trafik

Innehåll i avtalet

Produktion av 12 000 – 13 000 lägenheter per år Minst 20 % ARA-hyresbostäder (subventionerade) Målproduktionen delas upp solidariskt mellan

kommunerna Befintliga planer ska genomföras Sammanhållen planering av

markanvändningen Utbyggnad av trafikanläggningar

och kollektivtrafik Gemensam uppföljning och

utvärdering

Kommunernas åtagande Kommunerna förbinder sig att detaljplanera för att skapa

förutsättningar för att målet för bostadsproduktionen uppnås

Utvecklar sin markpolitik med gemensamma modeller för markupplåtelse och aktivt användning av inlösensregler.

Arbetar aktivt för att skapa lämpliga enheter för små och medelstora aktörer

Kommunerna söker i sin planering utnyttja befintlig och planerad spårtrafik så mycket som möjligt

Ser över möjligheterna att öka byggrätten för att möjliggöra kompletteringsbebyggelse i glest bebyggda områden

Statens åtagande

Inventerar statens och de statliga företagens markinnehav i Helsingforsregionen. Områden som överensstämmer med intentionerna i avtalet överlåts till kommunerna till rimligt pris.

Säkerställer att ARA-produktionen enligt avtalet får tillräcklig finansiering

Staten anvisar infra-understöd för områden avsedda förbostadsbyggande 7,5 miljoner € per år

Den undre gränsen för höjd fastighetsskatt för obebyggd byggnadsmark höjs

Effektiviserar planeringen genom att ett utvecklat myndighetssamarbete

Parterna tillsammans

Utreder möjligheterna att sänka kostnaderna för bostadsbyggandet bl.a. genom att krav som orsakar extra kostnader ses över.

Ett gemensamt projekt med syfte att utveckla kommunernas beställar- och upphandlingsverksamhet startas.

En gemensam markanvändningsplan upprättas för regionstruktur och trafik.

Trafikinfrastruktur

Staten ökar det befintliga spårnätets kapacitet och förbättrar spårtrafikens driftsäkerhet

Staten och kommunerna inleder under avtalsperioden fyra infrastrukturprojekt till total kostnad om 450 Miljoner €. Och planerar infrastrukturprojekt om totalt 950 Miljoner € för åren 2016-2022

Staten beviljar Helsingforsregionen kollektivtrafikstöd för stora stadsregioner och strävar efter att öka stödbeloppet under följande intentionsavtalsperiod

Kommunerna tryggar finansieringen av kollektivtrafiken på lång sikt

Fördelar med intentionsavtal

Det förtydligar det gemensamma ansvaret för bostadsbyggandet

Det blir tydligt vem som ansvarar för vad. Alla parter ges ansvar för att genomföra sin del av intentionsavtalet.

Samplanering och samtidig utbyggnad av infrastrukturen och bostäder

Kontinuerlig uppföljning och utvärdering ger utveckling och lärande

Gemensamma åtaganden för att trimma regelverk och öka kommunernas kompetens

Intentionsavtal i Sverige?

Vad skulle ett svenskt intentionsavtal innehålla för åtaganden?

Kommunerna skulle

Arbeta aktivt för ökat bostadsbyggande. Samverka med varandra regionalt. Effektivisera sina planerings- och beslutsprocesser (och

stå emot tillfälliga lokala opinioner) Utveckla sin markpolitik och modeller för

markanvisning som underlättar också för mindre aktörer att få tillträde till marknaden

Staten skulle

Anpassa statliga infrastrukturinvesteringar till planerad bostadsutbyggnad

I ett tidigt skede av planeringsprocessen ge ett samlat besked om hur staten ser på allmänna intressen och eventuella riksintressen.

Använda statligt ägd mark på ett så samhällsekonomiskt effektivt sätt som möjligt.

Byggherrarna skulle

Förverkliga de planer de tilldelats snabbt och enligt en överenskommen tidplan.

Samverka för ett effektivare plangenomförande. Verka för minskade byggkostnader och en bättre

konkurrens i alla skeden av byggprocessen

Är intentionsavtal något för Sverige?

Tack!