fk 7804 läkarintyg för sjukpenning...elektronisk informationsöverföring och nya medicinska...

Elektronisk informationsöverföring och nya medicinska underlag 2017-2018

FK 7804 Läkarintyg för sjukpenning


• Mer fokus på att uppgifterna lämnas utifrån påverkan på arbetsförmåga

• Fler svarsalternativ i frågan om prognos

• Ny fråga om arbetstidens förläggning vid deltidssjukskrivning

• Möjlighet att ange åtgärder som kan göra det lättare för patienten att återgå i arbete

Vilka är skillnaderna mellan 7263 och 7804?


Består av 13 frågor varav de markerade är obligatoriska: 1. Smittbärarpenning

2. Intyget är baserat på

3. I relation till vilken sysselsättning bedömer du arbetsförmågan

4. Diagnos/ diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga

5. Funktionsnedsättning

6. Aktivitetsbegränsning

7. Medicinsk behandling

8. Min bedömning av patientens nedsättning av arbetsförmågan

9. Prognos för arbetsförmåga utifrån aktuellt undersökningstillfälle

10. Här kan du ange åtgärder som du tror skulle göra det lättare för patienten att återgå i arbete

11. Övriga upplysningar

12. Kontakt med Försäkringskassan

13. Underskrift

FK 7804


Hjälptext:

Fylls i om hon eller han måste avstå från sitt arbete på grund av:

· Intygsskrivande läkares beslut enligt smittskyddslagen

· Läkarundersökning eller hälsokontroll som syftar till att klarlägga om hon eller han är smittad av en allmänfarlig sjukdom eller om personen har en sjukdom, en smitta, ett sår eller annan skada som gör att hon eller han inte får hantera livsmedel.

Hjälptext: Om intyget inte grundas på en personlig undersökning ska du förklara under ”Övriga upplysningar” hur du ändå har kunnat bedöma din patients sjukdomstillstånd och arbetsförmåga.


Hjälptext

Om du kryssar i flera val är det viktigt att du tydliggör under "Övriga

upplysningar" om sjukskrivningens omfattning eller period skiljer sig

åt mellan olika sysselsättningar.


Hjälptext


Hjälptext

Ange observerade nedsättningar (direkt och indirekt), exempelvis

• avvikelser i somatiskt och psykiskt status

• röntgen- och laboratoriefynd

• resultat av kliniskt fysiologiska undersökningar

• andra testresultat, exempelvis neuropsykologiska.

Vid psykisk sjukdom, ange förutom basalt psykiskt status även den del av anamnesen

som du bedömer talar för ett psykiatriskt tillstånd.


Hjälptext

• Ge konkreta exempel på situationer och aktiviteter i patientens sysselsättning där svårigheter uppstår. Beskriv hur ofta dessa situationer uppstår och graden av svårigheterna.

• Beskriv hur du själv har observerat begränsningarna. Om uppgiften baseras på anamnes/intervju eller någon annans observationer anger du det.

• Ange även om det finns någon typ av aktivitet som patienten bör undvika på grund av betydande medicinsk risk eller allvarlig olycksrisk.


Hjälptext Utgångspunkten är att patientens arbetsförmåga ska bedömas i förhållande till hens normala arbetstid. • Om sjukdomen inte följer förväntat förlopp ska det framgå på vilket sätt. • Om det inträffar komplikationer som gör att det tar längre tid att återfå arbetsförmåga ska du beskriva komplikationerna eller sjukdomstillstånden och skriva en förklaring till varför dessa fördröjer tillfrisknandet. • Om sjukskrivningstidens längd påverkas av flera sjukdomar som orsakar en längre period med aktivitetsbegränsning än varje sjukdom för sig, samsjuklighet, ska du beskriva och förklara detta.


Hjälptext

Frågorna besvaras endast vid partiellt nedsatt arbetsförmåga.


Hjälptext Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget

har kommit in och handläggningen kan påbörjas.


FK 7800 Läkarutlåtande för sjukersättning


• De största förändringarna i det nya läkarutlåtandet jämfört med tidigare är: – Utlåtandet är syftesspecifikt – Det finns möjlighet för intygsskrivande läkare att hänvisa till och

bifoga tidigare utredningar. – Stor tyngd läggs vid beskrivningen av funktionsnedsättningen.

Dessa ska beskrivas utifrån olika funktionsområden och graderas.

Vilka är skillnaderna mellan 3200 och de nya medicinska underlagen 7800 och 7801?


– Vi efterfrågar konkreta exempel på vad den försäkrade har svårt att göra pga. sin funktionsnedsättning

– Tidigare och planerad medicinsk behandling/åtgärder ska redovisas mer utförligt

– Vi efterfrågar inte en bedömning av arbetsförmågan, utan en bedömning av den försäkrades medicinska förutsättningar för arbete.

• 7800, 7801 och 7802 tillsammans ersätter Läkarutlåtande om hälsotillstånd (FK3200) i ärenden om sjuk- och aktivitetsersättning.

• Vi efterfrågar samma information i flera olika underlag. Där vi efterfrågar samma information är frågorna och hjälptexterna lika.

Vilka är skillnaderna mellan 3200 och de nya medicinska underlagen 7800 och 7801?


• Nya frågeställningar och ny struktur

• Syftesspecifikt

• Uppbyggt på kategorier och underfrågor

• Funktionsnedsättningar utifrån olika funktionsområden

• Ifyllnadsstöd i form av hjälptexter

• Ersätter Läkarutlåtande om hälsotillstånd (FK 3200)

FK 7800 1. Intyget är baserat på

2. Är utlåtandet baserat på andra medicinska utredningar eller underlag?


4. Bakgrund




8. Medicinska förutsättningar för arbete


10.Kontakt med Försäkringskassan

11.Underskrift

Presentatör

Presentationsanteckningar

7800 lanserades redan hösten 2016, men kommer först fr.o.m. hösten 2017 kunna skickas in elektroniskt. De största förändringarna i det nya läkarutlåtandet jämfört med tidigare är: -Utlåtandet är syftesspecifikt -Det finns möjlighet för intygsskrivande läkare att hänvisa till och bifoga tidigare utredningar. -Stor tyngd läggs vid beskrivningen av funktionsnedsättningen. Dessa ska beskrivas utifrån olika funktionsområden och graderas. -Vi efterfrågar konkreta exempel på vad den försäkrade har svårt att göra pga. sin funktionsnedsättning. -Tidigare och planerad medicinsk behandling/åtgärder ska redovisas mer utförligt. -Vi efterfrågar inte en bedömning av arbetsförmågan, utan en bedömning av den försäkrades medicinska förutsättningar för arbete. 7800, 7801 och 7802 tillsammans ersätter Läkarutlåtande om hälsotillstånd (FK3200) i ärenden om sjuk- och aktivitetsersättning. Vi efterfrågar samma information i flera olika underlag. Där vi efterfrågar samma information är frågorna och hjälptexterna lika.


Sjukersättning

Presentatör


På läkarutlåtandet finns det en inledande text som stöd till läkaren, som förklarar vilken förmån utlåtandet syftar till och förutsättningarna för att beviljas ersättningen.


Hjälptext Skriv exempelvis Neuropsykiatriska kliniken på X-stads sjukhus eller om patienten själv kommer att bifoga utredningen till sin ansökan.

Presentatör


Eventuella bilagor till läkarutlåtandet går inte att bifoga elektroniskt, utan får skickas med ordinarie post.


Hjälptext Ange vilken eller vilka sjukdomar som orsakar nedsatt arbetsförmåga. Den sjukdom som påverkar arbetsförmågan mest anges först. Diagnoskoden anges alltid med så många positioner som möjligt. Använd inga andra tecken än bokstäver och siffror. Om patienten har fler än tre sjukdomar som påverkar arbetsförmågan anges dessa under ”Övriga upplysningar”. Möjliga anledningar kan vara • att det var länge sedan utredningen gjordes • att ny bedömning har rekommenderats i tidigare utlåtande eller • att den kliniska bilden avviker från vad som kan förväntas utifrån ställd diagnos.


Hjälptext Ange observerade nedsättningar (direkt och indirekt), exempelvis • avvikelser i somatiskt och psykiskt status • röntgen- och laboratoriefynd • resultat av kliniskt fysiologiska undersökningar • andra testresultat, exempelvis neuropsykologiska. Vid psykisk sjukdom, ange förutom basalt psykiskt status även den del av anamnesen som läkaren bedömer tala för ett psykiatriskt tillstånd. Källhänvisning funktionsområden Funktionsområdenas hjälptexter följer väsentligen ICF men är något förenklade då kategorierna i läkarutlåtandet är färre. Med intellektuell funktion, teoretisk begåvning eller intelligens avses förmågan att tänka logiskt. För att lösa ett problem på ett logiskt vis gör vi det genom att föreställa oss det i tankarna snarare än att pröva oss fram konkret. Exempel: En vuxen som klarat skolgång med normalbetyg och klarar vardagliga krav i arbete och privatliv är i regel normalbegåvad. För en noggrannare nivåbedömning krävs testning utförd av psykolog.


Med kommunikation avses att kunna uttrycka och ta emot verbala, skrivna eller andra former av information/meddelanden. Med social interaktion avses förmågan att på ett teoretiskt plan sätta sig in i hur andra människor tänker och känner, även om man inte varit med om samma situation själv. Bristande förmåga till social interaktion leder lätt till missförstånd, konflikter och svårigheter med relationer i privatliv och arbetsliv. Exempel: Svårigheter som till exempel uppmärksamhetsbrister, impulskontrollbrist, personlighetsstörningar och affektiva sjukdomar kan leda till svårigheter med social interaktion. Om svårigheterna med social interaktion är omfattande ställs diagnos inom det så kallade autismspektrat.

Förmågan till uppmärksamhet handlar om att rikta sitt fokus på rätt sak vid rätt tillfälle samt att skifta, fördela och vidmakthålla uppmärksamhet. I förmågan ingår även en tidsaspekt. En person behöver viljemässigt kunna rikta sin uppmärksamhet under lång tid, alltså vara uthållig. Med exekutiv funktion avses förmågan att planera, initiera, genomföra, korrigera och avsluta en handling. Exempel: Att rikta, reglera och uthålligt bevara uppmärksamheten är en stor svårighet för en person med ADHD/ADD. Tillfälliga svårigheter kan bero på sjukdom (till exempel sömnstörning, depression eller utmattning) eller skada (till exempel hjärnskakning) och uppkomma när som helst under livet. Även svårigheter med exekutiva funktioner är vanliga vid ADHD/ADD men förekommer även vid andra tillstånd.


Med annan psykisk funktion avses övriga psykiska funktioner, som berör energinivå, förmågan till impulskontroll, motivation, omdöme, medvetenhet om det egna beteendet samt att vara orienterad till tid, plats, situation och person. Exempel: I denna ruta kan till exempel affektiva svårigheter, svårigheter att reglera sitt temperament, beteendestörningar och missbruk ingå. Även påverkan på medvetande och orienteringsförmåga samt förvirring sekundärt till kroppslig sjukdom kan ingå. Med sinnesfunktion avses förmågan att tolka de fem sinnena, syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Begreppet sinnesfunktion används oftast synonymt med perception. Man kan vara särskilt känslig och uppleva obehag vid ljud, ljus, temperatur, beröring, smak eller lukt eller vara mindre känslig. Med smärta avses här förnimmelse av obehaglig känsla som tyder på tänkbar eller faktisk skada i någon del av kroppen. Det innefattar förnimmelser av generell eller lokal smärta i en eller flera kroppsdelar, smärta i ett dermatom (hudavsnitt), huggande, brännande, molande smärta och värk samt funktionsnedsättningar såsom myalgi (muskelsmärta), analgesi (okänslighet för smärta) och hyperalgesi (överkänslighet för smärta). Exempel: Avvikelser vad gäller sinnesfunktion (perception) är vanligt till exempel inom det neuropsykiatriska området men saknar ofta specifik medicinsk diagnos. Smärtproblematik är dock mycket vanligt och kan utgöra både en primär svårighet och sekundär till annan sjukdom.


Med balans avses kroppens balansfunktion och förnimmelse av kroppsställning (positionsuppfattning). Med koordination avses till exempel öga-handkoordination, gångkoordination och att samordna rörelser av armar och ben. Med motorik avses svårigheter med finmotorik, grovmotorik eller till exempel munmotorik. Exempel: Svårigheter med dessa områden kan ha uppstått tidigt som till exempel vid en CP-skada eller uppkommit senare i livet till följd av till exempel en stroke eller neurologisk sjukdom. Med annan kroppslig funktion avses här avvikelser eller förlust i kroppsfunktion och fysiologiska funktioner utifrån ICF:s intentioner. Här beskrivs observerade funktionsnedsättningar (direkt/indirekt) med avvikelser i status men även sådana som framkommit i annan medicinsk utredning. Exempel: Med annan kroppslig funktion avses konsekvenser av somatisk sjukdom som till exempel avvikelser i kroppsligt status, röntgen och laboratoriefynd samt kliniskt fysiologiska undersökningar.


Hjälptext Ge konkreta exempel på situationer och aktiviteter i patientens sysselsättning där svårigheter uppstår. Beskriv hur ofta dessa situationer uppstår och graden av svårigheterna. Beskriv hur du själv har observerat begränsningarna. Om uppgiften baseras på anamnes/intervju eller någon annans observationer anger du det. Ange även om det finns någon typ av aktivitet som patienten bör undvika på grund av betydande medicinsk risk eller allvarlig olycksrisk.


Hjälptext Särskilda arbetstider kan vara annan än ordinarie förläggning av arbetstiden, till skillnad från att minska arbetstiden lika mycket varje dag. Beskriv här om patienten har några speciella förmågor som kan tas till vara även om det inte är i en arbetssituation. Informationen är till för att hjälpa Försäkringskassan i sitt samordningsuppdrag där ansvar för rehabilitering och samordning ingår.


Hjälptext Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.


FK 7801 Läkarutlåtande för aktivitetsnedsättning vid nedsatt arbetsförmåga


• Nya frågeställningar och ny struktur

• Syftesspecifikt

• Uppbyggt på kategorier och underfrågor

• Funktionsnedsättningar utifrån olika funktionsområden

• Ifyllnadsstöd i form av hjälptexter

• Ersätter Läkarutlåtande om hälsotillstånd (FK 3200)

FK 7801 1. Intyget är baserat på



4. Bakgrund




8. Medicinska förutsättningar för arbete


10.Kontakt med Försäkringskassan

11.Underskrift

Presentatör


De största förändringarna i det nya läkarutlåtandet jämfört med tidigare är: -Utlåtandet är syftesspecifikt -Det finns möjlighet för intygsskrivande läkare att hänvisa till och bifoga tidigare utredningar. -Stor tyngd läggs vid beskrivningen av funktionsnedsättningen. Dessa ska beskrivas utifrån olika funktionsområden och graderas. -Vi efterfrågar konkreta exempel på vad den försäkrade har svårt att göra pga. sin funktionsnedsättning. -Tidigare och planerad medicinsk behandling/åtgärder ska redovisas mer utförligt. -Vi efterfrågar inte en bedömning av arbetsförmågan, utan en bedömning av den försäkrades medicinska förutsättningar för arbete. 7800, 7801 och 7802 tillsammans ersätter Läkarutlåtande om hälsotillstånd (FK3200) i ärenden om sjuk- och aktivitetsersättning. Vi efterfrågar samma information i flera olika underlag. Där vi efterfrågar samma information är frågorna och hjälptexterna lika.


Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga

Presentatör


På läkarutlåtandet finns det en inledande text som stöd till läkaren, som förklarar vilken förmån utlåtandet syftar till och förutsättningarna för att beviljas ersättningen.



Presentatör




Hjälptext Ange vilken eller vilka sjukdomar som orsakar nedsatt arbetsförmåga. Den sjukdom som påverkar arbetsförmågan mest anges först. Diagnoskoden anges alltid med så många positioner som möjligt. Använd inga andra tecken än bokstäver och siffror. Om patienten har fler än tre sjukdomar som påverkar arbetsförmågan anges dessa under ”Övriga upplysningar”. Möjliga anledningar kan vara • att det var länge sedan utredningen gjordes • att ny bedömning har rekommenderats i tidigare utlåtande eller • att den kliniska bilden avviker från vad som kan förväntas utifrån ställd diagnos.


Hjälptext Ange observerade nedsättningar (direkt och indirekt), exempelvis • avvikelser i somatiskt och psykiskt status • röntgen- och laboratoriefynd • resultat av kliniskt fysiologiska undersökningar • andra testresultat, exempelvis neuropsykologiska. Vid psykisk sjukdom, ange förutom basalt psykiskt status även den del av anamnesen som läkaren bedömer tala för ett psykiatriskt tillstånd. Källhänvisning funktionsområden Funktionsområdenas hjälptexter följer väsentligen ICF men är något förenklade då kategorierna i läkarutlåtandet är färre. Med intellektuell funktion, teoretisk begåvning eller intelligens avses förmågan att tänka logiskt. För att lösa ett problem på ett logiskt vis gör vi det genom att föreställa oss det i tankarna snarare än att pröva oss fram konkret. Exempel: En vuxen som klarat skolgång med normalbetyg och klarar vardagliga krav i arbete och privatliv är i regel normalbegåvad. För en noggrannare nivåbedömning krävs testning utförd av psykolog.


Med kommunikation avses att kunna uttrycka och ta emot verbala, skrivna eller andra former av information/meddelanden. Med social interaktion avses förmågan att på ett teoretiskt plan sätta sig in i hur andra människor tänker och känner, även om man inte varit med om samma situation själv. Bristande förmåga till social interaktion leder lätt till missförstånd, konflikter och svårigheter med relationer i privatliv och arbetsliv. Exempel: Svårigheter som till exempel uppmärksamhetsbrister, impulskontrollbrist, personlighetsstörningar och affektiva sjukdomar kan leda till svårigheter med social interaktion. Om svårigheterna med social interaktion är omfattande ställs diagnos inom det så kallade autismspektrat.

Förmågan till uppmärksamhet handlar om att rikta sitt fokus på rätt sak vid rätt tillfälle samt att skifta, fördela och vidmakthålla uppmärksamhet. I förmågan ingår även en tidsaspekt. En person behöver viljemässigt kunna rikta sin uppmärksamhet under lång tid, alltså vara uthållig. Med exekutiv funktion avses förmågan att planera, initiera, genomföra, korrigera och avsluta en handling. Exempel: Att rikta, reglera och uthålligt bevara uppmärksamheten är en stor svårighet för en person med ADHD/ADD. Tillfälliga svårigheter kan bero på sjukdom (till exempel sömnstörning, depression eller utmattning) eller skada (till exempel hjärnskakning) och uppkomma när som helst under livet. Även svårigheter med exekutiva funktioner är vanliga vid ADHD/ADD men förekommer även vid andra tillstånd.


Med annan psykisk funktion avses övriga psykiska funktioner, som berör energinivå, förmågan till impulskontroll, motivation, omdöme, medvetenhet om det egna beteendet samt att vara orienterad till tid, plats, situation och person. Exempel: I denna ruta kan till exempel affektiva svårigheter, svårigheter att reglera sitt temperament, beteendestörningar och missbruk ingå. Även påverkan på medvetande och orienteringsförmåga samt förvirring sekundärt till kroppslig sjukdom kan ingå. Med sinnesfunktion avses förmågan att tolka de fem sinnena, syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Begreppet sinnesfunktion används oftast synonymt med perception. Man kan vara särskilt känslig och uppleva obehag vid ljud, ljus, temperatur, beröring, smak eller lukt eller vara mindre känslig. Med smärta avses här förnimmelse av obehaglig känsla som tyder på tänkbar eller faktisk skada i någon del av kroppen. Det innefattar förnimmelser av generell eller lokal smärta i en eller flera kroppsdelar, smärta i ett dermatom (hudavsnitt), huggande, brännande, molande smärta och värk samt funktionsnedsättningar såsom myalgi (muskelsmärta), analgesi (okänslighet för smärta) och hyperalgesi (överkänslighet för smärta). Exempel: Avvikelser vad gäller sinnesfunktion (perception) är vanligt till exempel inom det neuropsykiatriska området men saknar ofta specifik medicinsk diagnos. Smärtproblematik är dock mycket vanligt och kan utgöra både en primär svårighet och sekundär till annan sjukdom.


Med balans avses kroppens balansfunktion och förnimmelse av kroppsställning (positionsuppfattning). Med koordination avses till exempel öga-handkoordination, gångkoordination och att samordna rörelser av armar och ben. Med motorik avses svårigheter med finmotorik, grovmotorik eller till exempel munmotorik. Exempel: Svårigheter med dessa områden kan ha uppstått tidigt som till exempel vid en CP-skada eller uppkommit senare i livet till följd av till exempel en stroke eller neurologisk sjukdom. Med annan kroppslig funktion avses här avvikelser eller förlust i kroppsfunktion och fysiologiska funktioner utifrån ICF:s intentioner. Här beskrivs observerade funktionsnedsättningar (direkt/indirekt) med avvikelser i status men även sådana som framkommit i annan medicinsk utredning. Exempel: Med annan kroppslig funktion avses konsekvenser av somatisk sjukdom som till exempel avvikelser i kroppsligt status, röntgen och laboratoriefynd samt kliniskt fysiologiska undersökningar.


Hjälptext Ge konkreta exempel på situationer och aktiviteter i patientens sysselsättning där svårigheter uppstår. Beskriv hur ofta dessa situationer uppstår och graden av svårigheterna. Beskriv hur du själv har observerat begränsningarna. Om uppgiften baseras på anamnes/intervju eller någon annans observationer anger du det. Ange även om det finns någon typ av aktivitet som patienten bör undvika på grund av betydande medicinsk risk eller allvarlig olycksrisk.


Hjälptext Särskilda arbetstider kan vara annan än ordinarie förläggning av arbetstiden, till skillnad från att minska arbetstiden lika mycket varje dag. Beskriv här om patienten har några speciella förmågor som kan tas till vara även om det inte är i en arbetssituation. Informationen är till för att hjälpa Försäkringskassan i sitt samordningsuppdrag där ansvar för rehabilitering och samordning ingår. Exempel på vad som kan underlätta att komma ut i arbete: • arbetsförberedande insatser • delta i fysisk eller social träning • olika lokala samverkansaktiviteter • utbildningsinsatser • olika typer av hjälpmedel.

Presentatör


Denna bild är enda skillnaden i frågor mellan 7800 och 7801, då den nedersta frågan enbart finns i 7801.


FK 7802 Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång


• Enklare och kortare utlåtande 1. Utlåtandet är baserat på


3. Diagnos/diagnoser för sjukdom som orsakar eller har orsakat funktionsnedsättning



6. Kontakt med Försäkringskassan

7. Underskrift

• Avsett för sökande i ordinarie skolform

• Inget krav på medicinskt underlag vid studier i särskild skolform

FK 7802

Presentatör


7802 ska användas för de som behöver längre tid på sig att klara av grundskolan. Medicinskt underlag behövs för elever som studerar i ordinarie skolform. Elever inom särskola behöver inte bifoga något medicinskt underlag till ansökan.


Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång



Presentatör




Hjälptext Beskriv om det finns ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängd skolgång och att det inte finns några andra skäl än rent medicinska som är orsaken till de förlängda studierna. Funktionsnedsättning behöver inte finnas kvar när studierna påbörjas, det är tillräckligt att den orsakat behovet av förlängd skolgång.


Läkarutlåtande- Förebyggande sjukpenning(7265)


• Att en läkare har konstaterat att det finns en förhöjd sjukdomsrisk utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet

• Att sjukdomen är sådan att den kan förväntas leda till en nedsättning av arbetsförmågan

• Att en läkare har ordinerat en medicinsk behandling eller rehabilitering som är lämplig för att minska sjukdomsrisken och som medför att patienten behöver avstå från arbete.

• Att behandling/rehabilitering ingår i en av Försäkringskassan godkänd plan

Villkor för att få sjukpenning i förebyggande syfte

Presentatör


Det är läkaren som ska bedöma utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet att det finns en förhöjd sjukdomsrisk. Enstaka besök hos vården kan inte räknas som en behandling. Försäkringskassan kan besluta om att godkänna behandlingsplanen i efterskott i samband med ansökan om förmånen MEN vi rekommenderar starkt att behandlingsplanen godkänns innan behandlingen påbörjas. Försäkringskassan har tagit fram ett särskilt läkarutlåtande för att fånga in den information vi behöver för att kunna fatta beslut om rätten till förmånen när någon ansöker om detta. Behandlingsplanen ska beskrivas i läkarutlåtandet. För att godkänna behandlingsplanen måste Försäkringskassan både ha fått in ett läkarutlåtande (den medicinska informationen) och en ansökan om att godkänna behandlingsplanen från den sökande. Enbart läkarutlåtandet räcker inte för att påbörja processen. Patienten ansöker lättast via Mina sidor på fk.se


• Diagnos eller symptom

• Att det finns en förhöjd sjukdomsrisk

• Patientens medicinska tillstånd och varför behandlingen behövs

• Vad behandlingen består av

• Hur behandlingen är lämpad att förkorta, häva eller minska risken för nedsatt arbetsförmåga

• Behandlingens upplägg

Vad ska ett läkarutlåtande förebyggande sjukpenning innehålla?

Presentatör


Försäkringskassan har tagit fram ett särskilt läkarutlåtande för Förebyggande sjukpenning där behandlingsplanen kan beskrivas. Läkarutlåtandet är framtaget tillsammans med SKL och Socialstyrelsen. Vi har försökt förtydliga vilken information vi behöver och varför. Det nya läkarutlåtandet saknar möjlighet till digital överföring och behöver därför postats till Försäkringskassans inläsningscentral. Läkarutlåtandet finns publicerat på fk.se.


Hjälptext Fyll i diagnoskod enligt ICD-10 SE. Om ingen diagnos har fastställts ska du istället besvara fråga 3.a. Där skriver du kortfattat vilka typer av besvär patienten har, till exempel stresskänslighet, smärta eller sömnsvårigheter.


Hjälptext Beskriv vilka aktivitetsbegränsningar som patienten har eller riskerar att få om hen inte får medicinsk behandling.


Hjälptext Skriv kortfattat vilken typ av behandling du har ordinerat, till exempel sjukgymnastik, psykologbehandling eller multimodal smärtbehandling.


ADMINISTRATIVA KOMMISSIONEN FÖR SOCIAL TRYGGHET FÖR MIGRERANDE ARBETARE

EU och ESS ärenden

Detaljerat läkarutlåtande

Fr.o.m. november 2017 H 121

E213 / H 121

Presentatör


Ny blankett från november 2017.


• När en enskild person är bosatt i Sverige och har bott eller arbetat i ett annat EU/EES-land eller Schweiz (undantaget de nordiska länderna) och ansöker om sjuk- eller aktivitetsersättning alternativt att Försäkringskassan initierar ett utbyte av sjukpenning mot sjuk- eller aktivitetsersättning så gäller ansökan eller utbytet både i Sverige och i det andra landet/länderna.

• I dessa fall är Försäkringskassan kontaktinstitution vilket innebär att Försäkringskassan är skyldig att avisera det andra EU/EES-land eller Schweiz.

• Vid avisering använder sig Försäkringskassan av ett mer detaljerat läkarutlåtande (E213 / H 121).

EU/EES-länder och Schweiz


• Myndigheterna i ett EU-land har rätt att få hjälp från Försäkringskassan med att ordna läkarundersökningar och begära medicinska underlag för en person som bor i Sverige om han eller hon har ansökt om eller får en förmån enligt det andra landets sociala trygghetssystem.

• Ibland har det andra landet krav på vad läkarundersökningen ska omfatta, till exempel att den ska göras av en specialist för en viss sjukdom eller att det behövs röntgen eller ett specifikt test. Då ska Försäkringskassan se till att kraven uppfylls. Reglerna om detta finns i EG-förordning 987/2009 artikel 87.

Begäran från ett annat EU-land om medicinska underlag

Presentatör


Försäkringskassan är enligt reglerna i EU förordningen skyldig att bistå med hjälp med att begära in detaljerat läkarutlåtande E 213.


• Förordning (EG) nr 987/09 artikel 87.

• Blanketten är utformad av EU:s administrativa grupp och kan inte ändras av tex något lands försäkringsinstitution.

• Läkarutlåtandet består av 12 sidor.

• Läkarutlåtandet ska fyllas i av ansvarig läkare och sedan skickas tillbaka till Försäkringskassan, som sedan vidarebefordrar blanketten till den berörda institutionen/institutionerna.

• Går inte att skicka elektroniskt

Mer detaljerat läkarutlåtande E 213 (H 121).


• Pelle ansöker om sjukersättning i Sverige. Vid utredningen framkommer att Pelle har bott och arbetat i Spanien under ett par år.

• Försäkringskassan är då skyldig som kontaktinstitution att skicka en avisering till Spanien tillsammans med ett detaljerat läkarutlåtande E213.

• Samma sak gäller om Pelle får sin sjukpenning utbytt eller vid ansökan om aktivitetsersättning.

Exempel.


• En läkare som är ansluten till den offentligt finansierade vården måste skriva ett läkarutlåtande om en myndighet i ett annat EU-land begär det.

• Läkaren får inte någon särskild ersättning för detta. Om läkaren däremot inte är ansluten till den offentligt finansierade vården betalar Försäkringskassan för utlåtandet, dock högst 2 200 kronor plus moms.

• Reglerna om detta finns i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1977:27) om ersättning för vissa läkarutlåtanden.

Ersättning till läkare som utfärdar detaljerat läkarutlåtande


Det är endast vissa läkare som kan få ersättning av Försäkringskassan för utfärdat läkarutlåtande.

Det gäller: – läkare på en privat vårdenhet som har samverkansavtal med landstinget enligt nationella taxan, det

vill säga lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och – privata läkare som står helt utanför den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

• Läkare som är anställda av landstinget eller har vårdavtal med landstinget kan inte få ersättning av Försäkringskassan.

• För att begära arvode för utfärdat läkarutlåtande ska blankett 7807 användas

Ersättning till läkare som utfärdar läkarutlåtanden

Presentatör


Ny blankett 7807: Begäran om ersättning för läkarutlåtande - Sjukersättning och aktivitetsersättning

fk 7804 läkarintyg för sjukpenning...elektronisk informationsöverföring och nya medicinska...

Documents