fälthäfte i k, l, m bonitering

Fälthäfte i

BoniteringBlekinge, Kristianstad och

Malmöhus län

K, L, M

Innehåll

Användningsområde 2Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden 8Bonitering med ståndortsegenskaper 10 Markfuktighetsklass 10 Rörligt markvatten 10 Jordartens textur 11 Jorddjup 11 Markslag 12 Typarter för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) 13 Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) 13 Flödesschema 14 Heterogena ståndorter 16 Tabeller, Tall, Fastmark 17 Tabeller, Gran, Fastmark 22 Tabeller, Tall och Gran, Torvmark 24

Boniteringshäftet förK, L, M-län

Fälthäfte i bonitering används vid praktisk bonitering i fält. Häftet är ett komplement till Handledning i bonitering med Skogshögskolans bonite-ringssystem, författad av Björn Hägglund och Jan-Erik Lundmark. I denna finns utförligare definitioner och anvisningar om hur man ska bonitera.2

Sundsvall

Gävle

Mora

Uppsala

StockholmKarlstad

GöteborgJönköping

MalmöLänsgräns

56°

57°

Användnings- område

Bonitering med höjdutvecklingskurvor

Används i medelålders och äldre bestånd om beståndet är i gott skick och höjdutvecklingen är ostörd. Samtliga nedanstående krav måste vara upp-fyllda.

Beståndet på provytan...K1: domineras av det bonitetsvisande trädslagetK2: är likåldrigt och skillnaden mellan öh-trädens åldrar i brösthöjd är högst 15 årK3: är ej hugget uppifrånK4: har massaslutenhet 0.5 eller högre. Granbestånd skall dock hålla minst slutenet 0.7 – om de inte nyligen låggallratsK5: ligger inom kurvornas tillämpningsområden vad gäller ålder och ståndortsindexK6: har inte hammats i sin ungdomsutvecklingK7: har inte godslats eller dikats. Engångsgödsling i äldre skog är dock tillåten

Övrehöjdsträden skall...K8: vara oskadadeK9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslaget

Härutvöver skall...K10: det lösa jordlagret vara mäktigt på provytor i yngre bestånd

Övre höjd är den aritmetiska medelhöjden för de två grövsta träden (öh-träden) på en provyta med 10 m radie.

Bonitering med interceptmetoden

Kan användas i tall- och granbestånd som är yngre än 30 år i brösthöjd och i tillämpliga delar uppfyller kraven K1-K10. Särskilt gäller att

– det bonitetsvisande trädslaget skall uppta minst 75 % av grundytan

– kraven K7 och K8 gäller utvecklingen endast tills dess att de årsskott som utgör interceptet utbildats

– jordlagret måste vara mäktigt, dvs. mer än 70 cm.

Interceptet är längden av de 5 årsskott som följer omedelbart över 2.5 meters höjd.

3

4

Höjdutvecklingskurvor – Tall

20 40 60 80

Brösthöjdsålder, år

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

Övre höjd, m

2

STÅNDORTSINDEX

H100, m

TALLhela Sverige

100 120 140

T 30

T 28

T 26

T 24

T 22

T 20

T 18

T 16

T 14

T 12

T 10

Ståndortsindex

År till brösthöjd

T14 T16 T18 T20 T22 T26 T28T24

14 12 10 88899

5

Höjdutvecklingskurvor – Gran

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

Övre höjd, m

2

STÅNDORTSINDEX

H100, m

GRANsödra Sverige

G 32

G 30

G 28

G 26

G 22

G 20

G 18

G 34

G 36

År till brösthöjd

20 40 60 80


100

Ståndortsindex G 18 G 20 G 22 G 24 G 26 G 30 G 32G 28

12 10 9 77889

90705030100

G 38

G 24

G 34 G 36

7 7

6

Höjdutvecklingskurvor – Vårtbjök

20 40 60 80Brösthöjdsålder, år

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

Övre höjdm

B 28

B 26

B 24

B 22

B 20

B 18

B 16

2

STÅNDORTSINDEXH50, m

VÅRTBJÖRKSvealand och södra Norrland

7

Höjdutvecklingskurvor – Bok, Ek

To

tal ål

der,

år

46810

12

14

16

18

20

22

24

26

2830

32

Övr

e h

öjd

m

2

ST

ÅN

DO

RT

SIN

DE

XH

100, m

BO

K

20

40

60

80

100

120

34

36

38

BO

K 3

4

BO

K 3

2

BO

K 3

0

BO

K 2

8

BO

K 2

6

BO

K 2

4

BO

K 2

2

BO

K 2

0

BO

K 1

8

2040

6080

Tota

l åld

er, å

r

468101214161820222426283032Övr

e hö

jdm 2

ST

ÅN

DO

RT

SIN

DE

XH

100,

m

EK

100

120

Ant

al å

r til

l brö

sthö

jd fö

r öv

rehö

jdst

räde

nTr

ädsl

ag20St

åndo

rtsi

ndex

2428

32H 1

00 m

Bok

Ek12 10

11 10

10 109

EK

30

EK

28

EK

26

EK

24

EK

22

EK

20

EK

18

8

Interceptmetoden – Tall

16

18

20

22

24

26

28

30

Höjd över havetSTÅNDORTSINDEXH100, m

TALL

6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36

– Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L)

Intercept, dm

12

14

16

18

20

22

24

26


TALL – Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S)

Intercept, dm

6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36

100 m500 m

100 m500 m

28

9

Interceptmetoden – Gran


GRAN 56° N – Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L)

20

22

24

26

28

30

32

34

10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 42

Intercept, dm

0-200 m

36

300 m

20

22

24

26

28

30

32

34Höjd över havet

STÅNDORTSINDEXH100, m

GRAN 56° N – Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S)

Intercept, dm10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40

300 m

0-200 m

40

42

10

Bonitering med ståndortsegenskaperAnvänds på kalmark och i bestånd där övrehöjdsträden inte svarar mot växtplatsens bördighet – dvs. där de andra metoderna inte kan användas.

MarkfuktighetsklassTorr mark – Grundvattnet djupare än 2 m. Plan mark på mäktiga isälvs-avlagringar. Kullar, markerade krön och åsryggar. Platåer och flacka, högt belägna terrängavsnitt med hällar eller grov jordart. Rörlligt markvatten saknas.

Frisk mark – Grundvattenytan på ett djup av 1-2 m under markytan. Plan mark och sluttningar. Inga vattensamlingar i markytan.

Fuktig mark – Grundvattenytan närmare markytan än 1 m och i extrema fall synlig i markerade svackor. Plan mark i låg terräng. Nedersta delen av längre sluttningar och plan mark närmast intill dessa. Sommartid kan man gå torrskodd om man utnyttjar tuvor. Träden växer ofta på socklar. Ofta bevuxen med sumpmossor.

Blöt mark – Grundvattnet bildar vattensamlingar i markytan. Man kan inte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträda beståndsbildande.

Rörligt markvatten

a) Stark lutning >3:20 (<15 %)Krön

0 30 m

100 mL

KS

b) Svag lutning 1-3:20 (5-15 %)

Krön SK

L0 40 m

150 m

K

L L Seller resp

K

–25 m–

c) Plan mark omedelbart nedanför sluttning med K eller L

S = SaknasK = Kortare perioderL = Längre perioder

11

Jordartens texturST: Sten Mineraljordspartier med kornstorlek mindre än 2 cm i diametersaknas på provytan (räk- nat ned till ca 0.5 m från markytan).

Morän SedimentGR: Grusig morän Rik på gruskorn Kornstorlek Grus (diam 2-20 mm) 2-20 mm. fattig på mindre partiklar än sand. Ofta stenrik.

SA: Sandig morän Kan ej formas eller Kornstorlek Grovsand rullas. 0.6-2 mm. Sandpartiklar do- minerar. Vanligen måttligt rik på sten och block.

SM: Sandig-moig Kan formas. Kornstorlek morän Finare fraktioner 0.06-0.6 mm. Mellansand-Grovmo av SM kan även Finare fraktioner rullas, dock ej av SM (grovmo tunnare än 4 mm. 0.06-0.02 mm) kan Måttligt – mycket formas, men ej sand kvar i handen rullas. vid blötning.

FM: Finjordrik morän Kan rullas till 4 mm Kornstorlek mindre Finmo-Mjäla-Lera eller tunnare. än 0.06 mm. Kan Obetydligt med sand rullas till 6 mm kvar i handen vid eller tunnare. blötning.

Jorddjup

Mäktigt jorddjup Mer än 70 cm. Inga synliga hällar.

Tämligen grunt Mellan 20 och 70 cm. Enstaka hällar. jorddjup Ståndorter på plan eller svagt sluttande mark med riklig förekomst av skenhälla.

Grunt jorddjup Mindre än 20 cm. Rikligt med hällar.

Mycket varierande Brottytor i berggrunden delvis synliga. jorddjup

Täcker bottenskiktet (samtliga mossor och lavar) mer än 1 % av provytan?

Täcker bottenskiktet mer än 1/8 av provytan?

MarkslagFastmark Någonstans inom provytan finns mineraljord eller häll inom 30 cm:s djup från markytan.

Torvmark På provytan förekommer torvjord vars tjocklek inom hela ytan överstiger 30 cm.

MOSSOR + LAVAR

Täcker befintligt bottenskikt mer än 1 % av beaktad provyteareal?

Täcker sumpmossarna mer än 1/8 av provytan?

Sumpmoss- lokal

Ej sumpmosslokal

Sumpmoss- lokal

Ej sumpmosslokal

Utgör sumpmossorna mer än halva bottenskiktet?

Ja

Ja

NejJa NejJa

Nej

Nej

Täcker lavar mer än 1/2 av befintligt bottenskikt?

Täcker vitmossarter mer än 1/2 av befintligt bottenskikt?

Ja

Nej

Nej Ja

Nej

Ja

12

Flödessfhema för bestämning av SUMPMOSSLOKALsumpmossor = björnmossor + vitmossor

Flödesschema för bestämning av bottenskiktstyp på TORVMARK

Varken vitmosstyp eller lavtyp Vitmosstyp eller lavtyp

Typarter för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ)

Allmän – tämligen allmän Mindre allmän, enstaka eller saknas

HögörterBrudborste (L) Rödblära (L,M) Brudborste (K,M) Skogssallat (M) Brännässla Skogsbingel (L,M) Busk-stjärnblomma (K) Smörbollar (K) Busk-stjärnblomma (L,M) Skogssallat (K,L) Gulplister (K) Sårläka Gulplister (L,M) Smörbollar (L,M) Gulsippa (K,L) Tandrot (K,M) Gulsippa (M) Stinksyska Kärrfibbla (K,L) Tolta Kirskål Strätta Lund-stjärnblomma (K) Kärrfibbla (M) Tandrot (L) Midsommarblomster Kärrtistel Trolldruva Myskmadra (K) Lund-stjärnblomma (L,M) Tvåblad Nordisk stormhatt Myskmadra (L,M) Älgört Ramslök Ormbär Ängssyra Rödblära (K) Högvuxna ormbunkar Skogsbingel (K) (utom örnbräken)

LågörterBlåsippa Nunneörter Ekbräken Svalört Harsyra Vitsippa Humleblomster Vårlök Hultbräken Vårärt Lungört

Lågörter om det finns minst en av ovanstående arterDaggkåpa Smultron1) Hönsbär Ekorrbär Smörblommor1) Stenbär (M) Stenbär (L,M) Veronikor1) Violer (vissa)1)

Gullviva1) Violer (vissa)1)

1) Arten räknas ej som lågört om stark kulturpåverkan föreligger eller om ståndorten bär tydliga spår av att tidigare under senaste 50-årsperioden ha nyttjats för jordbruk eller varit inhägnad betesmark. Härom vittnar bl.a. närliggande husgrunder, stenrösen, rester av stängsel m.m.

Lågörter som tillkommer på torvmarkBlodrot Björnbrodd Kärrfräken Dvärglummer Orkidéer (vissa) Orkidéer (vissa) Slåtterblomma Slåtterblomma (K)

Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ)Halvgräs Hjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast om skogsfräken eller vat- Skogsfräken tenklöver ingår i fältskiktet eller om det bland halvgräsen finns någon art, Vattenklöver vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når mer än 50 cm över markytan. Obs! gäller inte de blombärande strånas höjd. På försommaren bör man mäta på fjolårets bladverk).

13

14

BÖRJAHÄR LAVMARK

Ö R T T Y P E R

Örttyp utan risHÖUR resp.

LÖUR

Örttyp med blåbärsrisHÖMR/BLÅ resp.

LÖMR/BLÅ

Örttyp med ris utom blåbärHÖMR/EJ BLÅ resp.

LÖMR/EJ BLÅ

U N D E R O R D N A D E Ö R T T Y P E R

G R Ä S T Y P E R R I S T Y P E R

FlödesschemaFör bestämning avmarkvegetationstyp

på fastmark

Förkortningar Täckningsgrader

Täcker BB merän 1% av BPY?

LAVMARKSTYPER

Ackumulering av arternas täckning

Täcker lavar merän 1/4 av BB?

Finns 2 typarter för HÖsom tillsammans täcker

mer än 1/16 av BF?

Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY?

Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPYoch är de spridda över mer än 1/4 av provytan?

Täcker stormhatt eller totaltmer än 1/16 av BPY?

Finns minst3 typarterför HÖ?

Finns typarter för HÖ eller LÖ?

Finns någon typartför HÖ?

MOSSMARK

Finns enstaka exemplarav typarter för HÖ el. LÖ

i luckor inom i övrigt slutetplanterat granbestånd?

Finns minst 2 typarter för LÖeller 1 för HÖ+1 för LÖ som

tillsammans täcker mer än1/16 av BF?

Täcker 1 typart för LÖ(blåsippa - vårärt) mer

än 1/8 av BPY?

Täcker BF merän 1/16 av BPY?

Lågörttyp LÖ

Högörttyp HÖ

Täcker ris mindre än 1/4 av BPY?

Är blåbär dominerande ris?

Mark utanfältskikt UF

Lavriktyp

LAVRIK

Lavtyp

LAV


Täcker gräs+örnbräken + örtermer än 1/4 av BF?

Täcker starr-fräkentyparternamer än 1/4 av BF?

Är täckningenstörre för bred-

bladiga gräs+örnbräken + typ-arter för HÖ och

LÖ än försmalbladiga

gräs + övrigaörter?

Har blåbärs-riset störretäckning ände lågvuxnahalvgräsendå dessa

dominerarbland typ-arterna?

Täckerföljandetyparterminst 1/2

av BF?

örter + gräs+ orm-bunkar

+ lummer-växter

+ blåbär?

+ lingon+ mjölon?

+ kråkbär+ ljung?

+ odon+ skvatt-

ram+ rosling

+ tranbär?

Bredbladiggrästyp

+ örnbräkenBRGR

Smalbladiggrästyp

SMGR

Starr-fräken-

typSTA-FRÄ

Blåbärs-typ

BLÅ

Lingon-typ

LING

Kråkbär-ljung-typ

KRÅK-LJU

Fattig-ris-typ

FA-RIS

Ja

Nej

Gå vidare

BPYBFBB

HÖLÖ

Andel av hel provyta med10 m radie

1% 3 m 1/4 80 m1/16 20 1/2 1601/8 40 1/1 315

22

= Beaktad provyteareal= Befintligt fältskikt= Befintligt bottenskikt

= Högörttyp= Lågörttyp

1) Om ståndorten har ett slutet planterat granbestånd är enstaka förekomst av typarter för HÖ alt LÖ utslagsgivande, dvs. kravet på täckning åsidosätts i ett sådant fall.

15

BÖRJAHÄR LAVMARK

Ö R T T Y P E R

Örttyp utan risHÖUR resp.

LÖUR

Örttyp med blåbärsrisHÖMR/BLÅ resp.

LÖMR/BLÅ

Örttyp med ris utom blåbärHÖMR/EJ BLÅ resp.

LÖMR/EJ BLÅ

U N D E R O R D N A D E Ö R T T Y P E R

G R Ä S T Y P E R R I S T Y P E R

FlödesschemaFör bestämning avmarkvegetationstyp

på fastmark

Förkortningar Täckningsgrader

Täcker BB merän 1% av BPY?

LAVMARKSTYPER

Ackumulering av arternas täckning


Finns 2 typarter för HÖsom tillsammans täcker

mer än 1/16 av BF?

Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY?

Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPYoch är de spridda över mer än 1/4 av provytan?

Täcker stormhatt eller totaltmer än 1/16 av BPY?

Finns minst3 typarterför HÖ?

Finns typarter för HÖ eller LÖ?

Finns någon typartför HÖ?

MOSSMARK

Finns enstaka exemplarav typarter för HÖ el. LÖ

i luckor inom i övrigt slutetplanterat granbestånd?

Finns minst 2 typarter för LÖeller 1 för HÖ+1 för LÖ som

tillsammans täcker mer än1/16 av BF?

Täcker 1 typart för LÖ(blåsippa - vårärt) mer

än 1/8 av BPY?

Täcker BF merän 1/16 av BPY?

Lågörttyp LÖ

Högörttyp HÖ

Täcker ris mindre än 1/4 av BPY?

Är blåbär dominerande ris?

Mark utanfältskikt UF

Lavriktyp

LAVRIK

Lavtyp

LAV


Täcker gräs+örnbräken + örtermer än 1/4 av BF?

Täcker starr-fräkentyparternamer än 1/4 av BF?

Är täckningenstörre för bred-

bladiga gräs+örnbräken + typ-arter för HÖ och

LÖ än försmalbladiga

gräs + övrigaörter?

Har blåbärs-riset störretäckning ände lågvuxnahalvgräsendå dessa

dominerarbland typ-arterna?

Täckerföljandetyparterminst 1/2

av BF?

örter + gräs+ orm-bunkar

+ lummer-växter

+ blåbär?

+ lingon+ mjölon?

+ kråkbär+ ljung?

+ odon+ skvatt-

ram+ rosling

+ tranbär?

Bredbladiggrästyp

+ örnbräkenBRGR

Smalbladiggrästyp

SMGR

Starr-fräken-

typSTA-FRÄ

Blåbärs-typ

BLÅ

Lingon-typ

LING

Kråkbär-ljung-typ

KRÅK-LJU

Fattig-ris-typ

FA-RIS

Ja

Nej

Gå vidare

BPYBFBB

HÖLÖ

Andel av hel provyta med10 m radie

1% 3 m 1/4 80 m1/16 20 1/2 1601/8 40 1/1 315

22

= Beaktad provyteareal= Befintligt fältskikt= Befintligt bottenskikt

= Högörttyp= Lågörttyp

16

Heterogena ståndorter

Olika typer av heterogena ståndorter på produktiv skogsmark klassificeras enligt nedan, varefter ståndortsindex skattas på vanligt sätt.

Heterogen ståndortstyp Klassificeras som

Lavmarkstyp med örtrikt fältskikt Lavmarkstyp

Torr mark med sumpmossfläckar Frisk mark

Torr mark med grandominerat Frisk mark bestånd

Fuktig mark med lavmarkstyp Sumpmosslokal med starrfräkentyp

Frisk mark med lavmarkstyp och Lingontyp och sämre ristyper grandominerat bestånd Minska SI med 20 %

Torv och häll på samma provyta Tall på torr mark med tämligen grunt jorddjup. Minska SI med 10 %

Grunt jorddjup eller mycket varie- Tall på torr mark med tämligen rande jorddjup och/eller jordar- grunt jorddjup. Minska SI med tens textur angiven som sten 10 % Undantag: Sluttningar med Jordart anges som grus och SI växtlig skog som uppenbarligen beräknas på vanligt sätt påverkas av rörligt markvatten

Blöt mark utan rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark – klass S utan rörligt markvatten. Minska SI med 30 %

Blöt mark med rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark under längre perioder – klass L utan rörligt markvatten – klass S

VAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV HETEROGENA STÅND-ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALA STÅNDORTER I OMGIVNINGEN!

17

Tall på torr mark

Tall

på

torr

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MK

, L, M

-län

Mar

kveg

etat

ions

typ

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Text

urkl

ass

SM

SA

GR

SM

SA

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Ört

type

r el

ler

Bred

blad

ig g

räst

yp

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Smal

blad

ig g

räst

ypel

ler

Blåb

ärst

yp

Ling

onty

p,K

råkb

är-L

jung

typ

elle

r Fa

ttig

rist

yp

Lavr

ik t

yp

Lavt

yp

010

0

2727

26

2626

25

2323

22

2020

20

1919

18200

010

0

2626

25

2525

24

2323

22

2020

19

1918

18200

010

0

2525

24

2424

23

2222

21

1919

18

1818

17200

010

0

2524

24

2423

23

2121

21

1918

18

1817

17200

010

0

2424

23

2323

22

2121

20

1818

17

1717

16200

010

0

2323

22

2222

21

2020

19

1717

17

1616

16200

Tall

på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

K, L

, M-l

än

18

Tall på frisk mark

– Ö

rtty

per

, Grä

styp

er o

ch M

ark

uta

n f

älts

kikt

Mar

kveg

etat

ions

typ

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Hög

örtt

yp u

tan

ris

elle

r H

ögör

ttyp

med

blå

bär

Lågö

rtty

p ut

an r

is, L

ågör

ttyp

med

blå

bär

elle

r G

räst

yper

Ört

typ

med

ris

uto

m b

låbä

r el

ler

Mar

k ut

an fä

ltski

kt

28 27 25010

0 28 27 25

28 26 24200

25 24 22010

0 25 24 22

25 24 22200

Tall

på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

K, L

, M-l

än–

Ris

typ

er

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

pM

äkti

gt jo

rddj

upT

äml.

grun

t jo

rddj

up

Text

urkl

ass

FM

SM

SA

GR

SM

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Rörligt markvatten

S, K

SA

010

020

0

Blåb

ärst

yp

010

020

00

100

200

010

020

00

100

200

010

020

00

100

200

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

pFa

ttig

rist

yp

Blåb

ärst

ypLi

ngon

typ

Krå

kbär

-Lju

ngty

pFa

ttig

rist

yp

L

2726

2626

2625

2525

2423

2323

2323

2222

2221

2121

2026

2625

2525

2424

2423

2222

2222

2222

2121

2120

2019

2323

2222

2222

2121

2120

2020

2020

1919

1919

1818

1721

2121

2120

2020

2019

1918

1818

1818

1818

1717

1616

2828

2727

2726

2626

2524

2424

2424

2323

2322

2222

2127

2726

2626

2525

2524

2423

2323

2323

2222

2221

2120

2424

2423

2323

2222

2221

2121

2121

2020

2019

1919

1822

2222

2222

2121

2120

2019

1919

1919

1918

1817

1717

19

Tall på frisk mark

20

Tall på frisk mark

Mar

kveg

etat

ions

typ

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Pla

n m

ark

Kla

ss S

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Lavr

ik t

yp

Lavt

yp

Rörligtmarkvatten

S, K

Lavt

yp

Lavr

ik t

ypL

Övr

igm

ark

Pla

n m

ark

Kla

ss S

Övr

igm

ark

100 19 18

200 19 18

0 19 18

100 21 19 21 19

200 20 19 21 19

0 21 20 21 20

100 17 16

200 17 16

0 17 16

100 18 17 18 17

200 18 17 18 17

0 18 17 18 17

Tall

på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

K, L

, M-l

än–

Lav

mar

ksty

per

21

Tall på fuktig mark

Tall

på

fukt

ig m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

K, L

, M-l

än

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

pE

j sum

pmo

sslo

kal

Sum

pmo

sslo

kal

Text

urkl

ass

FM

SM

SA

GR

SM

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

pel

ler

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

pel

ler

Fatt

igri

styp

Star

r-Fr

äken

typ

Rörligt markvatten

S, K

SA

FM

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

pel

ler

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

pel

ler

Fatt

igri

styp

Star

r-Fr

äken

typ

L

0 28 26 22 19

100 27 26 21 18

200 26 25 20 18

28 26 22 19

27 26 22 19

27 26 21 18

0 27 26 21 18

100 26 25 21 18

200 25 24 20 17

27 26 21 18

27 26 21 18

26 25 20 18

0 26 25 20 18

100 25 24 20 17

200 24 23 19 16

26 25 20 18

26 25 20 17

25 24 20 17

0 24 24 19 17

100 24 23 19 16

200 23 22 18 16

24 24 19 17

24 23 19 16

24 23 19 16

0 26 25 20 17

100 25 24 20 17

200 24 23 19 16

26 25 20 17

25 24 20 17

25 24 20 17

0 25 24 20 17

100 25 24 19 17

200 23 23 18 16

25 24 20 17

25 24 19 17

24 23 19 16

0 24 23 19 16

100 24 23 19 16

200 23 22 18 15

24 23 19 16

24 23 19 16

23 22 18 16

0 23 22 18 15

100 22 22 18 15

200 21 21 17 15

23 22 18 15

23 22 18 15

22 21 17 15

22

Gran på frisk mark

Gra

n p

å fr

isk

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MK

, L, M

-län

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

pE

j sum

pmo

sslo

kal

Sum

pmo

sslo

kal

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

s

SK

LS

KL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Hög

örtt

yp u

tan

ris

Lågö

rtty

p ut

an r

is

Ört

type

r m

ed r

is e

ller

Mar

k ut

an fä

ltski

kt

Grä

styp

er

Blåb

ärst

yp

Ling

onty

p el

ler

Säm

re r

isty

per

010

020

00

100

200

010

020

00

100

010

020

00

100

200

3636

3536

3636

3636

3634

3335

3434

3535

343320

0

3535

3436

3635

3636

3632

3233

3332

3434

3331

3434

3335

3534

3635

3531

3132

3232

3333

3231

3332

3234

3333

3434

3330

3031

3130

3232

3129

3131

3032

3231

3332

3229

2930

3029

3030

3028

2929

2830

3029

3030

2927

2728

2727

2828

2726

Gra

n p

å fu

ktig

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MK

, L, M

-län

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

pE

j sum

pmo

sslo

kal

Sum

pmo

sslo

kal

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

s

SK

LS

KL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Hög

örtt

yp u

tan

ris

Mar

k ut

an fä

ltski

kt

Lågö

rtty

p ut

an r

is

Ört

type

r m

ed r

is e

ller

Grä

styp

er

Blåb

ärst

yp e

ller

Ling

onty

p

Säm

re r

isty

per

elle

rSt

arr-

Fräk

enty

p

010

020

00

100

200

010

020

00

100

010

020

00

100

200

3636

3536

3636

3636

3635

3436

3635

3636

3533200

3635

3436

3636

3636

3633

3335

3433

3535

3432

3534

3336

3635

3636

3632

3234

3432

3434

3331

3333

3135

3433

3535

3431

3032

3231

3332

3129

3131

3033

3231

3333

3229

2930

3029

3130

3028

2828

2730

2928

3030

2926

2627

2726

2827

2725

23

Gran på fuktig mark

– O

dik

at. (

På

dik

ad y

ta h

öj s

tån

do

rtsi

nd

ex m

ed 1

met

er)

24

Tall på torvmark

Tall

på

torv

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MK

, L, M

-län

Fäl

tski

ktst

ypB

ott

ensk

ikt

Var

ken

vitm

oss

typ

elle

r la

vtyp

Bo

tten

skik

tV

itm

oss

typ

elle

r la

vtyp

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

s

S, K

LS

, KL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Dikningsingrepp

Dik

at

Odi

kat

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

pel

ler

Ling

onty

p

Säm

re r

isty

per

elle

rSt

arr–

Fräk

enty

p

200 23

100 24

0 24

2122

22

2021

21

1819

19

1617

17

1819

19

200

100

0

2425

25

2223

23

2122

22

2020

20

1718

18

2020

20

200

100

0

2728

28

2525

25

2324

24

2122

22

1919

19

2122

22

200 21

100 22

0 22

1920

20

1819

19

1717

17

1515

15

1717

17

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

pel

ler

Ling

onty

p

Säm

re r

isty

per

elle

rSt

arr–

Fräk

enty

p

OBS

! Vär

dena

är

svag

t un

derb

yggd

a oc

h en

dast

till

ämpb

ara

på t

rädb

evux

en t

orvm

ark

som

är

prod

uktiv

sko

gsm

ark.

Gra

n p

å to

rvm

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

K, L

, M-l

än–

Od

ikat

(P

å d

ikad

yta

hö

js s

tån

do

rtsi

nd

ex m

ed 2

met

er f

ör

värd

en p

å

H

100

30 m

eter

elle

r b

ättr

e, a

nn

ars

1 m

eter

)

Fäl

tski

ktst

ypB

ott

ensk

ikt

Ej v

itm

oss

typ

Bo

tten

skik

tV

itm

oss

typ

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

s

SK

LS

KL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Ört

type

r m

ed r

is e

ller

Mar

k ut

an fä

ltski

kt

Grä

styp

er

Ört

type

r m

ed r

is,

Blåb

ärst

yp e

ller

Ling

onty

p

Säm

re r

isty

per

elle

rSt

arr-

Fräk

enty

p

010

020

00

100

200

010

020

00

100

200

010

020

00

100

200

3333

3235

3533

3635

3427

2726

2828

2729

2928

3030

2932

3130

3232

3125

2423

2625

2526

2625

2929

2830

3029

3131

3023

2322

2524

2325

2524

2726

2628

2827

2828

2722

2121

2322

2223

2322

25

Gran på torvmark

OBS

! Vär

dena

är

svag

t un

derb

yggd

a oc

h en

dast

till

ämpb

ara

på t

rädb

evux

en t

orvm

ark

som

är

prod

uktiv

sko

gsm

ark.

Handledning i BoniteringBoniteringssystemet

Ståndortsindex H100 eller H50 m

Bonitet m sk /ha och år3

HöjdutvecklingskurvorÖvre höjd


Interceptmetoden Ståndortsegenskaper

Del 1 Definitioner och anvisningarPresenterar grunderna för skogshögskolans boniteringssystem

Del 2 Diagram och tabellerAnvänds för att bestämma ståndortsindex och bonitet

Del 3 Markvegetationstyper - SkogsmarksfloraAnvänds för att bestämma markvegetationstypen vid bonitering med stånd-ortsegenskaper eller för andra syften

© Skogsstyrelsen 1985

Omslagsbild: Michael Ekstrand Förlag: Skogsstryelsen 551 83 Jönköping Tel: 036-35 93 40 (dir) 036-35 93 00 (vx)

Handledning i bonitering och de länsvisa fälthäfterna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping

fälthäfte i k, l, m bonitering

Documents