fälthäfte i y bonitering

Fälthäfte i

BoniteringVästernorrlands län

Y

Innehåll

Användningsområde 2Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden 8Bonitering med ståndortsegenskaper 11 Markfuktighetsklass 11 Rörligt markvatten 11 Jordartens textur 12 Jorddjup 12 Markslag 13 Typarter för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) 14 Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) 14 Heterogena ståndorter 15 Flödesschema 16 Tabeller, Tall, Fastmark 18 Tabeller, Gran, Fastmark 33 Tabeller, Tall och Gran, Torvmark 37

Boniteringshäftet förY-länkan även användasinom det ljust färgade området

Fälthäfte i bonitering används vid praktisk bonitering i fält. Häftet är ett komplement till Handledning i bonitering med Skogshögskolans bonite-ringssystem, författad av Björn Hägglund och Jan-Erik Lundmark. I denna finns utförligare definitioner och anvisningar om hur man ska bonitera.2

Kiruna

Jokkmokk

LuleåStoruman

ÖstersundUmeå

Sundsvall

Länsgräns

64°

63°

Lapplandsgräns

62°

Användnings- område

Bonitering med höjdutvecklingskurvor

Används i medelålders och äldre bestånd om beståndet är i gott skick och höjdutvecklingen är ostörd. Samtliga nedanstående krav måste vara upp-fyllda.

Beståndet på provytan...K1: domineras av det bonitetsvisande trädslagetK2: är likåldrigt och skillnaden mellan öh-trädens åldrar i brösthöjd är högst 15 årK3: är ej hugget uppifrånK4: har massaslutenhet 0.5 eller högre. Granbestånd skall dock hålla minst slutenet 0.7 – om de inte nyligen låggallratsK5: ligger inom kurvornas tillämpningsområden vad gäller ålder och ståndortsindexK6: har inte hammats i sin ungdomsutvecklingK7: har inte godslats eller dikats. Engångsgödsling i äldre skog är dock tillåten

Övrehöjdsträden skall...K8: vara oskadadeK9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslaget

Härutvöver skall...K10: det lösa jordlagret vara mäktigt på provytor i yngre bestånd

Övre höjd är den aritmetiska medelhöjden för de två grövsta träden (öh-träden) på en provyta med 10 m radie.

Bonitering med interceptmetoden

Kan användas i tall- och granbestånd som är yngre än 30 år i brösthöjd och i tillämpliga delar uppfyller kraven K1-K10. Särskilt gäller att

– det bonitetsvisande trädslaget skall uppta minst 75 % av grundytan

– kraven K7 och K8 gäller utvecklingen endast tills dess att de årsskott som utgör interceptet utbildats

– jordlagret måste vara mäktigt, dvs. mer än 70 cm.

Interceptet är längden av de 5 årsskott som följer omedelbart över 2.5 meters höjd.

3

4

Höjdutvecklingskurvor – Tall

20 40 60 80

Brösthöjdsålder, år

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

Övre höjd, m

2

STÅNDORTSINDEX

H100, m

TALLhela Sverige

100 120 140

T 30

T 28

T 26

T 24

T 22

T 20

T 18

T 16

T 14

T 12

T 10

Ståndortsindex

År till brösthöjd

T14 T16 T18 T20 T22 T26 T28T24

14 12 10 88899

5

Höjdutvecklingskurvor – Gran

20 40 60 80


4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

Övre höjd, m

2

STÅNDORTSINDEX

H100, m

GRANnorra Sverige

100 120 140

G 26

G 24

G 22

G 20

G 18

G 16

G 14

G 12

G 10

Ståndortsindex

År till brösthöjd

G 16 G 18 G 20 G 22 G 24 G 28 G 30G 26

13 12 11 8991010

G 32

8

G 32

G 30

G 28

Norra SverigeNorrland och Kopparbergs län

6

Höjdutvecklingskurvor – Vårtbjök

20 40 60 80Brösthöjdsålder, år

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

Övre höjdm

B 28

B 26

B 24

B 22

B 20

B 18

B 16

2

STÅNDORTSINDEXH50, m

VÅRTBJÖRKSvealand och södra Norrland

20 40 60Brösthöjdsålder, år

4

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

Övre höjdm

C 28

C 26

C 24

C 22

C 20

C 18

C 16

2


CONTORTATALLnorra Sverige

C 14

Norra Sverige: Norrland och Kopparbergs län

6

7

Höjdutvecklingskurvor – Contortatall

20 40 60Brösthöjdsålder, år

4

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

Övre höjdm

C 28

C 26

C 24

C 22

C 20

C 18

C 16

2


CONTORTATALLnorra Sverige

C 14

Norra Sverige: Norrland och Kopparbergs län

6

8

Interceptmetoden – Tall

16

18

20

22

24

26

28

30

Höjd över havetSTÅNDORTSINDEXH100, m

TALL

6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36

– Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L)

Intercept, dm

12

14

16

18

20

22

24

26


TALL – Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S)

Intercept, dm

6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36

100 m500 m

100 m500 m

28

9

Interceptmetoden – Gran

16

18

20

22

24

26

28

30Höjd över havet


GRAN 62° N

10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38

– Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L)

Intercept, dm

16

18

20

22

24

26

28

30Höjd över havet


GRAN 62° N – Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S)

Intercept, dm

10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38

0-200 m

500 m

300 m

400 m

0-200 m

500 m

300 m

400 m

10


GRAN 64° N – Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L)

12

14

16

18

20

22

24

26

6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36

Intercept, dm

0-200 m

500 m

28

30

400 m300 m

28

12

14

16

18

20

22

24

26


GRAN 64° N – Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S)

Intercept, dm6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36

500 m

400 m300 m

0-200 m


Bonitering med ståndortsegenskaperAnvänds på kalmark och i bestånd där övrehöjdsträden inte svarar mot växtplatsens bördighet – dvs. där de andra metoderna inte kan användas.

MarkfuktighetsklassTorr mark – Grundvattnet djupare än 2 m. Plan mark på mäktiga isälvs-avlagringar. Kullar, markerade krön och åsryggar. Platåer och flacka, högt belägna terrängavsnitt med hällar eller grov jordart. Rörlligt markvatten saknas.

Frisk mark – Grundvattenytan på ett djup av 1-2 m under markytan. Plan mark och sluttningar. Inga vattensamlingar i markytan.

Fuktig mark – Grundvattenytan närmare markytan än 1 m och i extrema fall synlig i markerade svackor. Plan mark i låg terräng. Nedersta delen av längre sluttningar och plan mark närmast intill dessa. Sommartid kan man gå torrskodd om man utnyttjar tuvor. Träden växer ofta på socklar. Ofta bevuxen med sumpmossor.

Blöt mark – Grundvattnet bildar vattensamlingar i markytan. Man kan inte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträda beståndsbildande.

Rörligt markvatten

a) Stark lutning >3:20 (<15 %)Krön

0 30 m

100 mL

KS

b) Svag lutning 1-3:20 (5-15 %)

Krön SK

L0 40 m

150 m

K

L L Seller resp

K

–25 m–

c) Plan mark omedelbart nedanför sluttning med K eller L

S = SaknasK = Kortare perioderL = Längre perioder

11

Jordartens texturST: Sten Mineraljordspartier med kornstorlek mindre än 2 cm i diametersaknas på provytan (räk- nat ned till ca 0.5 m från markytan).

Morän SedimentGR: Grusig morän Rik på gruskorn Kornstorlek Grus (diam 2-20 mm) 2-20 mm. fattig på mindre partiklar än sand. Ofta stenrik.

SA: Sandig morän Kan ej formas eller Kornstorlek Grovsand rullas. 0.6-2 mm. Sandpartiklar do- minerar. Vanligen måttligt rik på sten och block.

SM: Sandig-moig Kan formas. Kornstorlek morän Finare fraktioner 0.06-0.6 mm. Mellansand-Grovmo av SM kan även Finare fraktioner rullas, dock ej av SM (grovmo tunnare än 4 mm. 0.06-0.02 mm) kan Måttligt – mycket formas, men ej sand kvar i handen rullas. vid blötning.

FM: Finjordrik morän Kan rullas till 4 mm Kornstorlek mindre Finmo-Mjäla-Lera eller tunnare. än 0.06 mm. Kan Obetydligt med sand rullas till 6 mm kvar i handen vid eller tunnare. blötning.

Jorddjup

Mäktigt jorddjup Mer än 70 cm. Inga synliga hällar.

Tämligen grunt Mellan 20 och 70 cm. Enstaka hällar. jorddjup Ståndorter på plan eller svagt sluttande mark med riklig förekomst av skenhälla.

Grunt jorddjup Mindre än 20 cm. Rikligt med hällar.

Mycket varierande Brottytor i berggrunden delvis synliga. jorddjup12

13

Täcker bottenskiktet (samtliga mossor och lavar) mer än 1 % av provytan?

Täcker bottenskiktet mer än 1/8 av provytan?

MarkslagFastmark Någonstans inom provytan finns mineraljord eller häll inom 30 cm:s djup från markytan.

Torvmark På provytan förekommer torvjord vars tjocklek inom hela ytan överstiger 30 cm.

MOSSOR + LAVAR

Täcker befintligt bottenskikt mer än 1 % av beaktad provyteareal?

Täcker sumpmossarna mer än 1/8 av provytan?

Sumpmoss- lokal

Ej sumpmosslokal

Sumpmoss- lokal

Ej sumpmosslokal

Utgör sumpmossorna mer än halva bottenskiktet?

Ja

Ja

NejJa NejJa

Nej

Nej

Täcker lavar mer än 1/2 av befintligt bottenskikt?

Täcker vitmossarter mer än 1/2 av befintligt bottenskikt?

Ja

Nej

Nej Ja

Nej

Ja

Flödessfhema för bestämning av SUMPMOSSLOKALsumpmossor = björnmossor + vitmossor

Flödesschema för bestämning av bottenskiktstyp på TORVMARK

Varken vitmosstyp eller lavtyp Vitmosstyp eller lavtyp

14

Typarter för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ)

Allmän – tämligen allmän Mindre allmän, enstaka eller saknas

HögörterBrudborste Strätta Busk-stjärnblomma Skogssallat Brännässla Tolta Gulplister Smörbollar Kärrtistel Älgört Gulsippa Stinksyska Midsommarblomster Ängssyra Kirskål Sårläka Nordisk stormhatt Högvuxna ormbunkar Kärrfibbla Tandrot Ormbär (utom örnbräken) Lund-stjärnblomma Trolldruva Rödblära Myskmadra Tvåblad Ramslök Skogsbingel LågörterEkbräken Blåsippa Harsyra Lungört Humleblomster Nummeörter Hultbräken Svalört Vitsippa Vårlök Vårärt

Lågörter om det finns minst en av ovanstående arterDaggkåpa Veronikor1) Gullviva1) Ekorrbär Violer (vissa)1) Violer (vissa)1) Hönsbär StenbärSmultron1) Smörblommmor1)

1) Arten räknas ej som lågört om stark kulturpåverkan föreligger eller om ståndorten bär tydliga spår av att tidigare under senaste 50-årsperioden ha nyttjats för jordbruk eller varit inhägnad betesmark. Härom vittnar bl.a. närliggande husgrunder, stenrösen, rester av stängsel m.m.

Lågörter som tillkommer på torvmarkBjörnbrodd Kärrfräken Orikidéer (vissa) Blodrot Orkidéer (vissa) Dvärglummer Slåtterblomma

Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ)Halvgräs Hjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast om skogsfräken eller vat- Skogsfräken tenklöver ingår i fältskiktet eller om det bland halvgräsen finns någon art, Vattenklöver vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når mer än 50 cm över markytan. Obs! gäller inte de blombärande strånas höjd. På försommaren bör man mäta på fjolårets bladverk).

15

Heterogena ståndorter

Olika typer av heterogena ståndorter på produktiv skogsmark klassificeras enligt nedan, varefter ståndortsindex skattas på vanligt sätt.

Heterogen ståndortstyp Klassificeras som

Lavmarkstyp med örtrikt fältskikt Lavmarkstyp

Torr mark med sumpmossfläckar Frisk mark

Torr mark med grandominerat Frisk mark bestånd

Fuktig mark med lavmarkstyp Sumpmosslokal med starrfräkentyp

Frisk mark med lavmarkstyp och Lingontyp och sämre ristyper grandominerat bestånd Minska SI med 20 %

Torv och häll på samma provyta Tall på torr mark med tämligen grunt jorddjup. Minska SI med 10 %

Grunt jorddjup eller mycket varie- Tall på torr mark med tämligen rande jorddjup och/eller jordar- grunt jorddjup. Minska SI med tens textur angiven som sten 10 % Undantag: Sluttningar med Jordart anges som grus och SI växtlig skog som uppenbarligen beräknas på vanligt sätt påverkas av rörligt markvatten

Blöt mark utan rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark – klass S utan rörligt markvatten. Minska SI med 30 %

Blöt mark med rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark under längre perioder – klass L utan rörligt markvatten – klass S

VAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV HETEROGENA STÅND-ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALA STÅNDORTER I OMGIVNINGEN!

BÖRJAHÄR LAVMARK

Ö R T T Y P E R

Örttyp utan risHÖUR resp.

LÖUR

Örttyp med blåbärsrisHÖMR/BLÅ resp.

LÖMR/BLÅ

Örttyp med ris utom blåbärHÖMR/EJ BLÅ resp.

LÖMR/EJ BLÅ

U N D E R O R D N A D E Ö R T T Y P E R

G R Ä S T Y P E R R I S T Y P E R

FlödesschemaFör bestämning avmarkvegetationstyp

på fastmark

Förkortningar Täckningsgrader

Täcker BB merän 1% av BPY?

LAVMARKSTYPER

Ackumulering av arternas täckning

Täcker lavar merän 1/4 av BB?

Finns 2 typarter för HÖsom tillsammans täcker

mer än 1/16 av BF?

Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY?

Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPYoch är de spridda över mer än 1/4 av provytan?

Täcker stormhatt eller totaltmer än 1/16 av BPY?

Finns minst3 typarterför HÖ?

Finns typarter för HÖ eller LÖ?

Finns någon typartför HÖ?

MOSSMARK

Finns enstaka exemplarav typarter för HÖ el. LÖ

i luckor inom i övrigt slutetplanterat granbestånd?

Finns minst 2 typarter för LÖeller 1 för HÖ+1 för LÖ som

tillsammans täcker mer än1/16 av BF?

Täcker 1 typart för LÖ(blåsippa - vårärt) mer

än 1/8 av BPY?

Täcker BF merän 1/16 av BPY?

Lågörttyp LÖ

Högörttyp HÖ

Täcker ris mindre än 1/4 av BPY?

Är blåbär dominerande ris?

Mark utanfältskikt UF

Lavriktyp

LAVRIK

Lavtyp

LAV


Täcker gräs+örnbräken + örtermer än 1/4 av BF?

Täcker starr-fräkentyparternamer än 1/4 av BF?

Är täckningenstörre för bred-

bladiga gräs+örnbräken + typ-arter för HÖ och

LÖ än försmalbladiga

gräs + övrigaörter?

Har blåbärs-riset störretäckning ände lågvuxnahalvgräsendå dessa

dominerarbland typ-arterna?

Täckerföljandetyparterminst 1/2

av BF?

örter + gräs+ orm-bunkar

+ lummer-växter

+ blåbär?

+ lingon+ mjölon?

+ kråkbär+ ljung?

+ odon+ skvatt-

ram+ rosling

+ tranbär?

Bredbladiggrästyp

+ örnbräkenBRGR

Smalbladiggrästyp

SMGR

Starr-fräken-

typSTA-FRÄ

Blåbärs-typ

BLÅ

Lingon-typ

LING

Kråkbär-ljung-typ

KRÅK-LJU

Fattig-ris-typ

FA-RIS

Ja

Nej

Gå vidare

BPYBFBB

HÖLÖ

Andel av hel provyta med10 m radie

1% 3 m 1/4 80 m1/16 20 1/2 1601/8 40 1/1 315

22

= Beaktad provyteareal= Befintligt fältskikt= Befintligt bottenskikt

= Högörttyp= Lågörttyp

1) Om ståndorten har ett slutet planterat granbestånd är enstaka förekomst av typarter för HÖ alt LÖ utslagsgivande, dvs. kravet på täckning åsidosätts i ett sådant fall.

16

17

BÖRJAHÄR LAVMARK

Ö R T T Y P E R

Örttyp utan risHÖUR resp.

LÖUR

Örttyp med blåbärsrisHÖMR/BLÅ resp.

LÖMR/BLÅ

Örttyp med ris utom blåbärHÖMR/EJ BLÅ resp.

LÖMR/EJ BLÅ

U N D E R O R D N A D E Ö R T T Y P E R

G R Ä S T Y P E R R I S T Y P E R

FlödesschemaFör bestämning avmarkvegetationstyp

på fastmark

Förkortningar Täckningsgrader

Täcker BB merän 1% av BPY?

LAVMARKSTYPER

Ackumulering av arternas täckning


Finns 2 typarter för HÖsom tillsammans täcker

mer än 1/16 av BF?

Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY?

Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPYoch är de spridda över mer än 1/4 av provytan?

Täcker stormhatt eller totaltmer än 1/16 av BPY?

Finns minst3 typarterför HÖ?

Finns typarter för HÖ eller LÖ?

Finns någon typartför HÖ?

MOSSMARK

Finns enstaka exemplarav typarter för HÖ el. LÖ

i luckor inom i övrigt slutetplanterat granbestånd?

Finns minst 2 typarter för LÖeller 1 för HÖ+1 för LÖ som

tillsammans täcker mer än1/16 av BF?

Täcker 1 typart för LÖ(blåsippa - vårärt) mer

än 1/8 av BPY?

Täcker BF merän 1/16 av BPY?

Lågörttyp LÖ

Högörttyp HÖ

Täcker ris mindre än 1/4 av BPY?

Är blåbär dominerande ris?

Mark utanfältskikt UF

Lavriktyp

LAVRIK

Lavtyp

LAV


Täcker gräs+örnbräken + örtermer än 1/4 av BF?

Täcker starr-fräkentyparternamer än 1/4 av BF?

Är täckningenstörre för bred-

bladiga gräs+örnbräken + typ-arter för HÖ och

LÖ än försmalbladiga

gräs + övrigaörter?

Har blåbärs-riset störretäckning ände lågvuxnahalvgräsendå dessa

dominerarbland typ-arterna?

Täckerföljandetyparterminst 1/2

av BF?

örter + gräs+ orm-bunkar

+ lummer-växter

+ blåbär?

+ lingon+ mjölon?

+ kråkbär+ ljung?

+ odon+ skvatt-

ram+ rosling

+ tranbär?

Bredbladiggrästyp

+ örnbräkenBRGR

Smalbladiggrästyp

SMGR

Starr-fräken-

typSTA-FRÄ

Blåbärs-typ

BLÅ

Lingon-typ

LING

Kråkbär-ljung-typ

KRÅK-LJU

Fattig-ris-typ

FA-RIS

Ja

Nej

Gå vidare

BPYBFBB

HÖLÖ

Andel av hel provyta med10 m radie

1% 3 m 1/4 80 m1/16 20 1/2 1601/8 40 1/1 315

22

= Beaktad provyteareal= Befintligt fältskikt= Befintligt bottenskikt

= Högörttyp= Lågörttyp

Tall på torr mark

Tal

l på

torr

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

M

Y-l

än

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Text

urkl

ass

SM

SA

GR

SM

SA

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

010

020

030

00

100

200

300

010

020

030

00

100

200

300

010

020

030

00

100

200

300

2525

2423

2524

2423

2424

2322

2323

2221

2322

2221

2222

2120

2524

2422

2424

2322

2323

2221

2222

2220

2222

2120

2121

2019

2424

2322

2323

2221

2222

2220

2222

2120

2121

2019

2020

2019

2424

2322

2423

2321

2323

2221

2222

2120

2121

2120

2121

2019

2423

2321

2323

2221

2222

2120

2121

2120

2121

2019

2020

1918

2323

2221

2222

2120

2121

2120

2121

2019

2020

1918

2019

1918

2222

2120

2121

2119

2120

2019

2020

1918

1919

1918

1919

1817

2121

2019

2120

2019

2020

1918

1919

1918

1919

1817

1818

1817

2120

2019

2020

1918

1919

1918

1919

1817

1818

1817

1818

1716

1919

1817

1918

1817

1818

1716

1717

1716

1717

1615

1616

1615

1918

1817

1818

1716

1717

1716

1717

1615

1616

1615

1616

1515

1818

1716

1717

1716

1717

1615

1616

1615

1616

1515

1515

1514

1818

1716

1817

1716

1717

1615

1616

1615

1616

1515

1515

1514

1717

1716

1717

1615

1616

1615

1616

1515

1515

1514

1515

1414

1717

1615

1616

1615

1616

1515

1515

1514

1515

1414

1514

1413

Ört

type

r el

ler

Bred

blad

ig g

räst

yp

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Smal

blad

ig g

räst

ypel

ler

Blåb

ärst

yp

Ling

onty

p,K

råkb

är-L

jung

typ

elle

r Fa

ttig

rist

yp

Lavr

ik t

yp

Lavt

yp

62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64

– 0-

300

met

er ö

ver

hav

et

18

Tal

l på

torr

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MY

-län

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Text

urkl

ass

SM

SA

GR

SM

SA

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

2220

1821

1917

2018

1720

1816

1917

1618

1715

2119

1720

1917

2018

1619

1716

1917

1518

1615

2018

1520

1815

1917

1418

1714

1816

1317

1613

2119

1720

1816

1918

1619

1715

1817

1518

1614

2018

1619

1816

1917

1518

1715

1816

1417

1614

1918

1519

1714

1817

1418

1613

1716

1317

1512

1917

1518

1715

1816

1417

1614

1715

1416

1513

1817

1518

1614

1716

1417

1513

1615

1316

1413

1816

1417

1613

1615

1316

1513

1614

1215

1412

1615

1316

1413

1514

1215

1412

1413

1214

1311

1614

1315

1412

1514

1214

1312

1413

1114

1211

1514

1215

1412

1413

1114

1311

1412

1113

1210

1514

1215

1412

1413

1214

1311

1412

1113

1211

1514

1214

1312

1413

1114

1211

1312

1113

1210

1413

1114

1311

1412

1113

1210

1312

1012

1110

Ört

type

r el

ler

Bred

blad

ig g

räst

yp

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Smal

blad

ig g

räst

ypel

ler

Blåb

ärst

yp

Ling

onty

p,K

råkb

är-L

jung

typ

elle

r Fa

ttig

rist

yp

Lavr

ik t

yp

Lavt

yp

62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64

– 40

0-60

0 m

eter

öve

r h

avet

19

Tall på torr mark

Tal

l på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än

20

– Ö

rtty

per

, Grä

styp

er o

ch M

ark

uta

n f

älts

kikt

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Hö

jd ö

ver

have

t, m

010

020

030

040

050

060

0

Hög

örtt

yp u

tan

ris

elle

rH

ögör

ttyp

med

Blå

bär

Lågö

rtty

p ut

an r

is,

Lågö

rtty

p m

ed B

låbä

r el

ler

Grä

styp

er

Ört

type

r m

ed r

is u

tom

Blå

bär

elle

rM

ark

utan

fälts

kikt

62 63 64 62 63 64 62 63 64

26 25 24 25 24 23 23 22 21

26 25 24 25 24 23 23 22 21

25 24 23 24 23 22 22 22 21

25 24 23 24 23 22 22 21 20

24 23 22 23 22 21 21 20 20

23 22 21 22 21 20 20 19 19

22 21 18 21 20 18 19 18 16

23 22 21 22 21 20 20 20 19

23 22 21 22 21 20 20 19 19

23 22 21 22 21 20 20 19 18

22 21 20 21 20 20 20 19 18

21 20 20 21 20 19 19 18 17

20 20 19 20 19 18 18 17 17

19 19 16 19 18 16 17 16 15

010

020

030

040

050

060

0

Tall på frisk mark

Tal

l på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än–

Ris

typ

er. 0

-300

met

er ö

ver

hav

et–

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n k

lass

S o

ch k

lass

K

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

BreddgradTe

xtur

klas

s

Mäk

tigt

jord

djup H

öjd

öve

r ha

vet,

m

FM

SM

SM

GR

Rörligt markvatten

S, K

62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64

Blåb

ärst

yp

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

p

Fatt

igri

styp

0 24 23 22 23 22 22 21 20 19 19 19 18

100 24 23 22 23 22 22 21 20 19 19 18 18

200 23 23 22 23 22 21 20 20 19 19 18 18

300 23 22 21 22 21 20 20 19 18 18 18 17

0 23 22 22 23 22 21 20 19 19 19 18 17

100 23 22 22 22 22 21 20 19 19 19 18 17

200 23 22 21 22 21 20 20 19 18 18 18 17

300 22 21 20 21 20 20 19 18 18 18 17 16

0 22 22 21 22 21 20 19 19 18 18 17 17

100 22 21 21 21 21 20 19 19 18 18 17 17

200 22 21 20 21 20 20 19 18 18 17 17 16

300 21 20 20 20 20 19 18 18 17 17 16 16

0 21 20 20 20 20 19 18 18 17 17 16 16

100 21 20 19 20 20 19 18 17 17 17 16 16

200 20 20 19 20 19 18 18 17 17 16 16 15

300 20 19 18 19 18 18 17 17 16 16 15 15

0 21 20 19 20 19 19 18 17 17 17 16 16

100 21 20 19 20 19 19 18 17 17 17 16 15

200 20 19 19 20 19 18 17 17 16 16 16 15

300 20 19 18 19 18 18 17 16 16 16 15 15

0 20 19 19 19 19 18 17 17 16 16 15 15

100 20 19 18 19 18 18 17 17 16 16 15 15

200 19 19 18 19 18 18 17 16 16 16 15 14

300 19 18 17 18 18 17 16 16 15 15 15 14

0 19 18 17 18 17 17 16 16 15 15 14 14

100 19 18 17 18 17 17 16 16 15 15 14 14

200 18 18 17 18 17 16 16 15 15 15 14 14

300 18 17 16 17 16 16 15 15 14 14 14 13

Täm

l. gr

unt

jord

djup

SA

SA

GR

21

Tall på frisk mark

22

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

BreddgradTe

xtur

klas

s

Mäk

tigt

jord

djup H

öjd

öve

r ha

vet,

m

FM

SM

SM

GR

Rörligt markvatten L

62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64

Blåb

ärst

yp

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

p

Fatt

igri

styp

0 25 24 24 24 24 23 22 21 20 20 20 19

100 25 24 23 24 23 23 22 21 20 20 19 19

200 25 24 23 24 23 22 21 21 20 20 19 18

300 24 23 22 23 22 21 21 20 19 19 18 18

0 24 24 23 24 23 22 21 20 20 20 19 18

100 24 23 23 23 23 22 21 20 20 19 19 18

200 24 23 22 23 23 21 21 20 19 19 18 18

300 23 22 21 22 22 21 20 19 19 18 18 17

0 23 23 22 23 22 21 20 20 19 19 18 18

100 23 23 22 23 22 21 20 20 19 19 18 17

200 23 22 21 22 21 21 20 19 18 18 18 17

300 22 21 21 21 21 20 19 18 18 18 17 17

0 22 21 21 21 21 20 19 18 18 18 17 17

100 22 21 20 21 20 20 19 18 18 18 17 16

200 21 21 20 21 20 19 19 18 17 17 17 16

300 21 20 19 20 19 19 18 17 17 17 16 16

0 22 21 20 21 20 20 19 18 18 17 17 16

100 22 21 20 21 20 20 19 18 17 17 17 16

200 21 20 20 21 20 19 18 18 17 17 16 16

300 20 20 19 20 19 19 18 17 17 16 16 15

0 21 20 20 20 20 19 18 17 17 17 16 16

100 21 20 19 20 19 19 18 17 17 17 16 16

200 20 20 19 20 19 18 18 17 16 16 16 15

300 20 19 18 19 18 18 17 16 16 16 15 15

0 20 19 18 19 18 18 17 16 16 16 15 15

100 20 19 18 19 18 18 17 16 16 16 15 15

200 19 18 18 19 18 17 17 16 15 15 15 14

300 18 18 17 18 17 17 16 15 15 15 14 14

Täm

l. gr

unt

jord

djup

SA

SA

GR

Tal

l på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än–

Ris

typ

er. 0

-300

met

er ö

ver

hav

et–

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n k

lass

L

Tall på frisk mark

Tal

l på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Text

urkl

ass

FM

SM

SA

GR

SM

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

2220

1921

2018

2019

1819

1816

1917

1621

2018

2019

1819

1817

1817

1618

1716

2019

1619

1816

1918

1518

1714

1716

14

2120

1820

1918

1918

1718

1716

1817

1620

1918

2018

1719

1816

1817

1517

1615

1918

1619

1815

1817

1517

1614

1716

14

1918

1618

1716

1716

1516

1514

1615

1418

1716

1716

1517

1615

1615

1416

1514

1716

1517

1614

1615

1415

1413

1514

13

1716

1517

1615

1615

1415

1413

1514

1317

1615

1615

1416

1514

1514

1314

1413

1615

1416

1513

1514

1314

1312

1413

12

Blåb

ärst

yp

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

p

Fatt

igri

styp

62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64

400 18 17 17 17 17 16 15 15 14 14 14 13

500 17 16 16 16 16 15 15 14 14 13 13 13

600 16 15 13 15 15 13 14 13 12 13 12 11

400 17 16 16 16 16 13 15 14 14 13 13 13

500 16 15 15 15 15 14 14 13 13 13 12 12

600 15 14 13 14 14 12 13 12 11 12 11 11

Rörligt markvatten

S, K

SA

23

– R

isty

per

. 400

-600

met

er ö

ver

hav

et–

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n k

lass

S o

ch k

lass

K

Tall på frisk mark

24

Tal

l på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Text

urkl

ass

FM

SM

SA

GR

SM

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

2321

2022

2119

2120

1820

1917

2018

1722

2119

2120

1820

1918

1918

1719

1816

2120

1720

1916

2018

1618

1715

1817

15

2221

1921

2019

2019

1819

1817

1918

1721

2018

2119

1820

1917

1917

1618

1716

2019

1620

1916

1918

1518

1714

1817

14

2017

1619

1817

1817

1617

1615

1716

1519

1615

1817

1618

1715

1716

1416

1514

1816

1418

1715

1716

1416

1514

1615

13

1818

1718

1715

1716

1516

1514

1615

1418

1817

1716

1516

1514

1514

1315

1413

1717

1516

1514

1615

1315

1413

1514

12

Blåb

ärst

yp

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

p

Fatt

igri

styp

62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64

400 19 18 18 18 18 17 16 16 15 15 15 14

500 18 17 16 17 16 16 15 15 14 14 14 13

600 16 16 14 16 15 14 14 14 13 13 13 12

400 18 17 16 17 16 16 15 15 14 14 14 13

500 17 16 15 16 16 15 14 14 13 13 13 12

600 15 15 13 15 14 13 13 13 12 12 12 11

Rörligt markvatten

L

SA

– R

isty

per

. 400

-600

met

er ö

ver

hav

et–

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n k

lass

L

Tall på frisk mark

Tal

l på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Lavr

ik t

yp

Lavt

yp

60 61 62 60 61 62 60 61 62

Pla

n m

ark

klas

s S

Övr

igm

ark

Pla

n m

ark

klas

s S

Övr

igm

ark

Rörligt markvatten

S, K

Lavr

ik t

yp

60 61 62

Lavt

yp

L

010

020

030

00

100

200

300

19 18 18 17 17 17

18 18 18 17 17 16

18 18 17 17 17 16

18 17 17 16 16 16

20 19 19 19 18 18

20 19 19 19 18 18

19 19 19 18 18 17

19 18 18 18 17 17

16 16 16 15 15 15

16 16 16 15 15 14

16 16 15 15 15 14

16 15 15 14 14 14

010

020

030

00

100

200

300

18 17 17 16 16 16

17 17 17 16 16 16

17 17 16 16 16 15

17 16 16 16 15 15

20 19 19

20 19 191920 19

1819 19

19 18 18

19 18 181718 18

1718 18

18 17 17

18 17 17

17 17 17

17 17 16

16 16 16

16 16 16

16 16 15

16 16 15

– L

avm

arks

typ

er.

0-30

0 m

eter

öve

r h

avet

25

Tall på frisk mark

26

Tal

l på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Pla

n m

ark

klas

s S

Hö

jd ö

ver

have

t, m

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

1716

1517

1615

1817

1615

1413

1514

1316

1514

1616

1517

1615

1817

1615

1413

1514

1316

1514

1615

1416

1514

1716

1514

1312

1313

1215

1413

1615

1416

1514

1716

1514

1312

1413

1215

1413

1515

1416

1514

1716

1514

1312

1413

1215

1413

1514

1315

1413

1615

1413

1311

1313

1114

1412

1817

1619

1818

1615

1517

1615

1717

1618

1817

1515

1416

1615

1716

1518

1716

1514

1316

1514

1716

1518

1716

1514

1416

1514

1616

1517

1716

1414

1315

1514

1615

1417

1615

1413

1315

1413

Lavr

ik t

yp

Lavt

yp

Lavr

ik t

yp

Lavt

yp

62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64

No

slut

tnin

gÖ

vrig

mar

kÖ

vrig

mar

kN

osl

uttn

ing

Pla

n m

ark

klas

s S

Rörligt markvatten

S, K L

– L

avm

arks

typ

er. 4

00-6

00 m

eter

öve

r h

avet

Tall på frisk mark

Tal

l på

fukt

ig m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än–

0-30

0 m

eter

öve

r h

avet

– R

örl

igt

mar

kvat

ten

kla

ss S

och

kla

ss K

– E

j su

mp

mo

sslo

kal

Tall på fuktig mark

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Text

urkl

ass

Ej s

umpm

oss

loka

l

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

p el

ler

Ling

onty

p

62 63 64 62 63 64 62 63 64

FM

SM

SA

GR

Rörligt markvatten

S, K

Krå

kbär

-Lju

ngty

p el

ler

Fatt

igri

styp

62 63 64

Star

r-Fr

äken

typ

010

020

030

00

100

200

300

25 24 23 24 23 23

25 24 23 24 23 22

24 23 22 23 22 21

22 21 20 21 20 20

25 24 23 24 23 22

24 23 22 23 22 22

23 22 21 22 21 21

22 21 20 21 20 19

010

020

030

00

100

200

300

23 22 21 22 21 20

22 21 21 21 21 20

21 20 20 20 20 19

20 19 18 19 18 17

19 19 18

19 18 181718 18

1617 16

17 16 15

16 16 151516 15

1315 14

18 17 16

18 17 16

17 16 15

16 15 14

15 15 14

15 14 14

14 14 13

13 13 12

20 19 18 17 17 16

20 19 18 17 16 16

19 18 17 16 16 15

17 17 16 15 14 14

24 23 22 23 22 21

23 23 22 23 22 21

22 22 21 22 21 20

21 20 19 20 19 18

19 18 17 16 16 15

19 18 17 16 15 15

18 17 16 15 15 14

16 16 15 14 14 13

27

Tal

l på

fukt

ig m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än–

0-30

0 m

eter

öve

r h

avet

– R

örl

igt

mar

kvat

ten

kla

ss S

och

kla

ss K

– S

um

pm

oss

loka

l

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Text

urkl

ass

Sum

pmo

sslo

kal

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

p el

ler

Ling

onty

p

62 63 64 62 63 64 62 63 64

FM

SM

SA

GR

Rörligt markvatten

S, K

Krå

kbär

-Lju

ngty

p el

ler

Fatt

igri

styp

62 63 64

Star

r-Fr

äken

typ

010

020

030

00

100

200

300

24 23 22 23 22 21

23 22 21 22 21 21

22 21 20 21 21 20

21 20 19 20 19 18

23 22 21 22 21 20

23 22 21 22 21 20

22 21 20 21 20 19

20 19 18 19 18 18

010

020

030

00

100

200

300

21 20 19 20 19 19

21 20 19 20 19 18

20 19 18 19 18 18

18 18 17 18 17 16

18 17 17

18 17 161617 16

1516 15

16 15 14

15 15 141415 14

1314 13

17 16 15

16 16 15

16 15 14

14 14 13

14 14 13

14 13 13

13 13 12

12 12 11

19 18 17 16 15 15

18 18 17 16 15 15

18 17 16 15 14 14

16 16 15 14 13 13

22 21 20 21 20 20

22 21 20 21 20 19

21 20 19 20 19 19

19 19 18 19 18 17

17 17 16 15 14 14

17 17 16 15 14 14

16 16 15 14 14 13

15 15 14 13 13 12

28


29

Höjdutvecklingskurvor – GranTall på fuktig mark

Tal

l på

fukt

ig m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än–

0-30

0 m

eter

öve

r h

avet

– R

örl

igt

mar

kvat

ten

kla

ss L

– E

j su

mp

mo

sslo

kal

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Text

urkl

ass

Ej s

umpm

oss

loka

l

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

p el

ler

Ling

onty

p

62 63 64 62 63 64 62 63 64

FM

SM

SA

GR

Rörligt markvatten

L

Krå

kbär

-Lju

ngty

p el

ler

Fatt

igri

styp

62 63 64

Star

r-Fr

äken

typ

010

020

030

00

100

200

300

25 24 23 24 23 23

25 24 23 24 23 22

25 24 23 24 23 22

24 23 22 23 22 21

25 24 23 24 23 22

25 24 23 24 23 22

24 23 22 23 22 21

23 22 21 22 21 20

010

020

030

00

100

200

300

23 22 21 22 21 20

22 22 21 22 21 20

22 21 20 21 20 19

21 20 19 20 20 19

19 19 18

19 19 181719 18

1718 17

17 16 15

17 16 151516 16

1416 15

18 17 16

18 17 16

17 17 16

17 16 15

15 15 14

15 15 14

15 14 14

14 14 13

20 19 18 17 17 16

20 19 18 17 16 16

19 19 19 17 16 15

19 18 17 16 15 15

24 23 22 23 22 21

24 23 22 23 22 21

23 22 21 22 21 21

22 21 21 21 21 20

19 18 17 16 16 15

19 18 17 16 15 15

18 18 17 16 15 14

18 17 16 15 15 14

Tal

l på

fukt

ig m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än–

0-30

0 m

eter

öve

r h

avet

– R

örl

igt

mar

kvat

ten

kla

ss L

– S

um

pm

oss

loka

l

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Text

urkl

ass

Sum

pmo

sslo

kal

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

p el

ler

Ling

onty

p

62 63 64 62 63 64 62 63 64

FM

SM

SA

GR

Rörligt markvatten L

Krå

kbär

-Lin

gont

yp e

ller

Fatt

igri

styp

62 63 64

Star

r-Fr

äken

typ

010

020

030

00

100

200

300

24 23 22 23 22 21

23 22 22 23 22 21

23 22 21 22 21 20

22 21 20 21 20 20

23 22 21 22 21 20

23 22 21 22 21 20

22 21 21 21 21 20

21 21 20 21 20 19

010

020

030

00

100

200

300

21 20 19 20 19 19

21 20 19 20 19 19

20 20 19 20 19 18

20 19 18 19 18 17

18 17 17

18 17 171618 17

1617 16

16 15 14

15 15 141415 15

1315 14

17 16 15

16 16 15

16 15 15

15 15 14

14 14 13

14 14 13

14 13 13

13 13 12

19 18 17 16 15 15

18 18 17 16 15 15

18 17 17 16 15 14

17 17 16 15 14 14

22 21 20 21 20 20

22 21 20 21 20 20

22 21 20 21 20 19

21 20 19 20 19 18

17 17 16 15 14 14

17 17 16 15 14 14

17 16 16 15 14 13

16 16 15 14 13 13

30


31


Tal

l på

fukt

ig m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än–

400-

600

met

er ö

ver

hav

et–

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n k

lass

S o

ch k

lass

K

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Ej s

umpm

oss

loka

lS

umpm

oss

loka

l

Text

urkl

ass

FM

SM

SA

GR

SM

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

400

500

600

400

500

600

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

pel

ler

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

pel

ler

Fatt

igri

styp

Star

r-Fr

äken

typ

62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64

Rörligt markvatten

S, K

SA

18 17 16 17 16 16 14 13 13 12 12 11

400 20 19 18 19 18 18 16 15 14 14 13 12

500 17 17 16 17 16 15 14 13 13 12 11 11

600 15 14 12 14 14 12 12 11 10 10 10 9

400 19 19 18 19 18 17 15 15 14 13 13 12

500 17 16 16 16 16 15 13 13 12 11 11 11

600 14 14 12 14 13 12 11 11 10 10 9 9

400 19 18 17 18 17 17 15 14 14 13 12 12

500 16 16 15 16 15 14 13 12 12 11 11 10

600

14 13 12 13 13 11 11 10 10 9 9 8

15 15 14 15 14 14 12 12 11 10 10 10

13 13 11 13 12 11 10 10 9 9 9 8

19 18 17 18 17 16 15 14 13 13 12 12

16 16 15 16 15 14 13 12 12 11 11 10

14 13 12 13 13 11 11 10 10 9 9 8

400 18 17 17 17 17 16 14 14 13 12 12 11

500 16 15 14 15 15 14 12 12 11 11 10 10

600 14 13 11 13 12 11 10 10 9 9 9 8

400 17 17 16 17 16 15 14 13 13 12 11 11

500 15 15 14 15 14 13 12 11 11 10 10 9

600 13 12 11 12 12 10 10 10 9 9 8 8

400 16 16 15 16 15 15 13 12 12 11 11 10

500 14 14 13 14 13 13 11 11 10 10 9 9

600 12 12 10 12 11 10 10 9 9 8 8 7

FM


Tal

l på

fukt

ig m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än–

400-

600

met

er ö

ver

hav

et–

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n k

lass

L

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Ej s

umpm

oss

loka

lS

umpm

oss

loka

l

Text

urkl

ass

FM

SM

SA

GR

SM

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

400

500

600

400

500

600

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

pel

ler

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

pel

ler

Fatt

igri

styp

Star

r-Fr

äken

typ

62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64

Rörligt markvatten

L

SA

20 19 18 19 19 18 16 15 15 14 13 13

400 23 22 21 22 21 20 18 17 16 15 15 14

500 21 20 19 20 19 19 17 16 15 14 14 13

600 19 19 16 19 18 16 15 15 14 13 13 12

400 22 21 20 21 20 19 17 17 16 15 14 14

500 20 20 19 20 19 18 16 16 15 14 13 13

600 19 18 16 18 17 15 15 14 13 13 12 11

400 21 20 20 20 20 19 17 16 15 14 14 13

500 20 19 18 19 18 18 16 15 14 13 13 12

600

18 17 15 18 17 15 14 14 13 12 12 11

19 18 17 18 17 17 15 14 14 13 12 12

17 17 15 17 16 14 14 13 12 12 11 10

21 20 19 20 19 19 17 16 15 14 14 13

20 19 18 19 18 17 15 15 14 13 13 12

18 17 15 17 17 15 14 14 13 12 12 11

400 20 20 19 20 19 18 16 15 15 14 13 13

500 19 18 18 18 18 17 15 14 14 13 12 12

600 18 17 15 17 16 14 14 13 12 12 11 11

400 20 19 18 19 18 17 16 15 14 13 13 12

500 18 18 17 18 17 16 14 14 13 12 12 12

600 17 16 14 16 16 14 13 13 12 11 11 10

400 19 18 17 18 17 17 15 14 14 13 12 12

500 17 17 16 17 16 15 14 13 13 12 11 11

600 16 15 14 15 15 13 13 12 11 11 10 10

FM

32


33

Höjdutvecklingskurvor – GranGran på frisk mark

Gra

n p

å fr

isk

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MY

-län

– 0-

300

met

er ö

ver

hav

et

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Ej s

umpm

oss

loka

lS

umpm

oss

loka

l

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

s

SK

LS

KL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

010

020

030

00

100

200

300

010

020

030

00

100

200

300

010

020

030

00

100

200

300

2525

2423

2625

2524

2626

2525

2323

2222

2424

2322

2424

2423

6323

2323

2224

2423

2324

2424

2322

2121

2022

2222

2123

2322

2164

Hög

örtt

yp u

tan

ris

2726

2625

2727

2726

2828

2726

2525

2423

2625

2524

2626

2524

62

2424

2322

2525

2423

2525

2424

2222

2221

2323

2222

2323

2322

6322

2222

2123

2322

2223

2323

2221

2120

2021

2121

2022

2221

2164

Lågö

rtty

p ut

an r

is26

2525

2426

2626

2527

2726

2524

2423

2225

2424

2325

2524

2462

2323

2322

2424

2323

2424

2423

2221

2120

2222

2221

2323

2221

6322

2221

2022

2222

2123

2322

2120

2020

1921

2120

2021

2121

2064

Ört

type

r m

ed r

is e

ller

Mar

k ut

an fä

ltski

kt25

2524

2326

2525

2426

2625

2523

2322

2224

2423

2224

2424

2362

2222

2221

2323

2222

2423

2322

2121

2020

2121

2120

2222

2121

6321

2120

2022

2121

2022

2221

2119

1919

1820

2019

1920

2020

1964

Grä

styp

er24

2423

2225

2524

2325

2524

2422

2222

2123

2322

2223

2323

2262 63

2121

2019

2121

2119

2222

2120

1919

1818

2020

1918

2020

2019

6419

1918

1720

1919

1820

2019

1918

1817

1618

1818

1719

1818

17

Blåb

ärst

yp62

2322

2221

2323

2221

2424

2322

2121

2019

2222

2120

2222

2121

1919

1817

2020

1918

2020

2019

1818

1716

1818

1817

1919

1818

6318

1717

1618

1817

1718

1818

1716

1616

1517

1716

1517

1717

1664

Ling

onty

p el

ler

Säm

re r

isty

per

2121

2019

2221

2120

2222

2121

1919

1918

2020

1918

2020

2019

62

Gra

n p

å fr

isk

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MY

-län

– 40

0-60

0 m

eter

öve

r h

avet

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Ej s

umpm

oss

loka

lS

umpm

oss

loka

l

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

s

SK

LS

KL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

2422

2125

2321

2524

2222

2119

2322

2023

2220

Hög

typ

utan

ris

6222

2119

2322

2023

2220

2119

1821

2019

2220

1963

2120

1821

2019

2221

1919

1817

2019

1720

1918

64

2322

2024

2221

2423

2121

2019

2221

1922

2120

Lågö

rtty

p ut

an r

is62

2120

1922

2119

2321

2020

1917

2119

1821

2018

6320

1917

2119

1821

2018

1917

1619

1817

2018

1764

2221

1923

2220

2322

2021

1918

2120

1922

2019

Ört

type

r m

ed r

is e

ller

Mar

k ut

an fä

ltski

kt62

2120

1821

2019

2221

1919

1817

2019

1720

1918

6319

1817

2019

1720

1918

1817

1619

1816

1918

1764

2120

1922

2119

2321

2020

1917

2119

1821

2018

Grä

styp

er62

2019

1721

1918

2120

1819

1716

1918

1720

1817

6319

1816

1918

1720

1817

1716

1518

1716

1817

1664

2018

17Bl

åbär

styp

1917

1520

1816

2120

1818

1614

1817

1562

1817

1617

1614

1816

1519

1817

1615

1317

1513

6317

1614

1614

1317

1513

1817

1515

1312

1514

1264

Ling

onty

p el

ler

Säm

re r

isty

per

1816

1418

1615

2018

1716

1513

1715

1462

1817

1616

1513

1715

1318

1716

1514

1216

1412

6315

1312

1514

1216

1514

1412

1114

1311

6417

1614

1514

13

34

Gran på frisk mark

35

Höjdutvecklingskurvor – GranGran på fuktig mark

Gra

n p

å fu

ktig

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MY

-län

– 0-

300

met

er ö

ver

hav

et–

Od

ikat

. (P

å d

ikad

yta

hö

j stå

nd

ort

sin

dex

med

1 m

eter

för

värd

en p

å H

100

20 m

eter

elle

r b

ättr

e, a

nn

ars

inge

n h

öjn

ing)

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

pBreddgrad

Ej s

umpm

oss

loka

lS

umpm

oss

loka

l

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

sS

KL

SK

LH

öjd

öve

r ha

vet,

m0

100

200

300

010

020

030

00

100

200

300

010

020

030

00

100

200

300

010

020

030

0

2424

2322

2625

2423

2626

2524

2322

2220

2423

2321

2424

2322

6323

2222

2024

2323

2124

2423

2221

2120

1922

2221

2022

2221

2164

2525

2423

2626

2524

2727

2625

2323

2221

2524

2322

2525

2423

Mar

k ut

an fä

ltski

kt62

2323

2221

2524

2322

2525

2423

2222

2120

2323

2220

2323

2221

6322

2121

2023

2322

2023

2322

2120

2019

1821

2120

1921

2121

2064

2524

2322

2625

2523

2626

2524

2323

2220

2424

2321

2424

2322

Lågö

rtty

p ut

an r

is62

2323

2220

2424

2321

2424

2322

2121

2019

2222

2120

2222

2221

6321

2120

1922

2221

2022

2222

2120

1919

1821

2020

1921

2120

1964

2323

2221

2424

2322

2524

2423

2221

2119

2322

2220

2323

2221

Ört

type

r m

ed r

is e

ller

Grä

styp

er62

2221

2119

2322

2220

2323

2221

2020

1918

2121

2019

2121

2120

6320

2019

1821

2120

1921

2120

2019

1818

1720

1919

1820

2019

1864

Blåb

ärst

yp e

ller

Ling

onty

p62

2222

2120

2323

2221

2323

2221

2020

1918

2121

2019

2221

2120

6320

2019

1821

2120

1922

2121

2019

1918

1720

2019

1820

2019

18

2020

1918

2121

2019

2121

2019

1818

1716

1919

1817

2019

1918

62Sä

mre

ris

type

r el

ler

Star

r –

Fräk

enty

p18

1817

1619

1918

1720

1919

1817

1716

1518

1817

1618

1817

1663

1717

1615

1818

1716

1818

1716

1615

1514

1616

1615

1716

1615

64

2625

2524

2827

2625

2828

2726

2424

2322

2625

2423

2626

2524

Hög

örtt

yp u

tan

ris

62 6419

1918

1720

2019

1820

2019

1818

1717

1618

1818

1719

1818

17

Gra

n p

å fu

ktig

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MY

-län

– 40

0-60

0 m

eter

öve

r h

avet

– O

dik

at. (

På

dik

ad y

ta h

öj s

tån

do

rtsi

nd

ex m

ed 1

met

er

fö

r vä

rden

på

H10

0 20

met

er e

ller

bät

tre,

an

nar

s in

gen

hö

jnin

g)

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

pBreddgrad

Ej s

umpm

oss

loka

lS

umpm

oss

loka

lR

örl

igt

mar

kvat

ten

– kl

ass

SK

LS

KL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

2219

1723

2018

2422

2020

1816

2119

1722

2018

Hög

typ

utan

ris

6220

1816

2119

1722

2018

1917

1520

1815

2119

1763

1917

1520

1815

2119

1717

1614

1816

1419

1816

64

2119

1622

2017

2321

1919

1715

2018

1621

2018

Mar

k ut

an fä

ltski

kt62

1917

1520

1816

2120

1818

1614

1917

1520

1816

6318

1614

1917

1520

1816

1715

1317

1614

1817

1564

2018

1621

1917

2221

1919

1715

2018

1621

1917

Lågö

rtty

p ut

an r

is62

1917

1520

1815

2119

1717

1614

1816

1419

1816

6317

1614

1816

1419

1816

1615

1317

1513

1817

1564

1917

1520

1816

2120

1818

1614

1917

1520

1816

Ört

type

r m

ed r

is e

ller

Grä

styp

er62

1816

1419

1715

2018

1617

1513

1716

1418

1715

6317

1513

1716

1418

1715

1514

1216

1413

1716

1464

1917

15Bl

åbär

styp

elle

rLi

ngon

typ

1816

1419

1715

2018

1717

1513

1816

1462

1716

1417

1513

1816

1419

1715

1614

1216

1513

6316

1513

1614

1216

1513

1716

1414

1311

1514

1264

Säm

re r

isty

per

elle

rSt

arr-

Fräk

enty

p16

1413

1715

1318

1615

1513

1216

1413

6217

1513

1513

1216

1413

1715

1314

1311

1413

1263

1514

1314

1311

1413

1215

1413

1312

1013

1311

6414

1312

36

Gran på fuktig mark

37


Tal

l på

torv

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MY

-län

– 0-

300

met

er ö

ver

hav

et

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n -

klas

s

Bo

tten

skik

tV

arke

n vi

tmo

ssty

p el

ler

lavt

yp

Hö

jd ö

ver

have

t, m

S, K

LS

, KL

Dikningsgrepp

Dik

at

Bo

tten

skik

tV

itm

oss

typ

elle

r la

vaty

p

Odi

kat

010

020

030

00

100

200

300

010

020

030

00

100

200

300

Ört

type

r62

2020

2019

2222

2221

1919

1918

1817

1716

6320

1919

1822

2121

2019

1818

1717

1716

1664

1919

1817

2121

2019

1818

1716

1616

1615

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

p el

ler

Ling

onty

p

6219

1818

1720

2020

1918

1717

1616

1615

1563

1818

1717

2020

1918

1717

1616

1515

1514

6417

1717

1619

1918

1816

1616

1515

1514

14

Säm

re r

isty

per

elle

rSt

arr-

Fräk

enty

p16

1616

1518

1817

1614

1414

1315

1515

1462

1616

1515

1717

1716

1413

1312

1515

1414

6315

1515

1417

1616

1513

1313

1214

1414

1364

1717

1615

1818

1716

1919

1918

1515

1514

62Ö

rtty

per

1717

1716

1919

1817

1515

1414

1616

1615

6317

1616

1518

1817

1714

1414

1316

1515

1464

1616

1615

1818

1716

1414

1413

1515

1514

62M

ark

utan

fälts

kikt

,G

räst

yper

, Blå

bärs

typ

elle

rLi

ngon

typ

1616

1514

1717

1716

1413

1312

1515

1414

6315

1515

1417

1616

1513

1313

1214

1414

1364

1414

1413

1615

1514

1212

1211

1313

1312

62Sä

mre

ris

type

r el

ler

Star

r-Fr

äken

typ

1414

1313

1515

1514

1212

1111

1313

1212

6313

1313

1215

1414

1311

1111

1112

1212

1264

Tall på torvmark

38

Tal

l på

torv

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MY

-län

– 40

0-60

0 m

eter

öve

r h

avet

Dik

ning

s-in

grep

p

Breddgrad

Bo

tten

skik

tV

arke

n vi

tmo

ssty

p el

ler

lavt

yp

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

sS

, KL

S, K

LH

öjd

öve

r ha

vet,

m

Bo

tten

skik

tV

itm

oss

typ

elle

r la

vtyp

Dik

at

Odi

kat

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

Ört

type

r62

1816

1519

1816

1514

1317

1514

6317

1614

1917

1615

1412

1615

1364

1615

1418

1715

1413

1215

1413

Mar

k ut

an fä

ltski

kt, G

räst

yper

,Bl

åbär

styp

elle

r Li

ngon

typ

6216

1513

1816

1514

1312

1514

1363

1615

1317

1614

1312

1115

1412

6415

1413

1615

1413

1211

1413

12

Säm

re r

isty

per

elle

rSt

arr-

Fräk

enty

p62

1413

1215

1413

1211

1013

1211

6314

1311

1514

1212

1110

1312

1164

1312

1114

1312

1110

912

1110

6215

1413

1716

1413

1211

1513

12Ö

rtty

per

6315

1412

1615

1413

1211

1413

1264

1413

1216

1413

1211

1014

1211

6214

1312

1514

1312

1110

1312

11M

ark

utan

fälts

kikt

, Grä

styp

er,

Blåb

ärst

yp e

ller

Ling

onty

p63

1413

1115

1412

1311

1013

1211

6413

1211

1413

1211

109

1211

10

6212

1110

1412

1111

109

1211

10Sä

mre

ris

type

r el

ler

Star

r-Fr

äken

typ

6312

1110

1312

1110

99

1110

964

1111

1013

1210

109

811

109

Fäl

tski

ktst

yp

Tall på torvmark

39


Gra

n p

å to

rvm

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än–

0-30

0 m

eter

öve

r h

avet

– O

dik

at. (

På

dik

ad y

ta h

öj s

tån

do

rtsi

nd

ex m

ed 1

met

er)

Fäl

tski

ktst

yp

Breddgrad

Bo

tten

skik

tE

j vit

mo

ssty

pB

ott

ensk

ikt

Vit

mo

ssty

p

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

s

SK

LS

KL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

010

020

030

00

100

200

300

010

020

030

00

100

200

300

010

020

030

00

100

200

300

2323

2221

2424

2322

2525

2423

1919

1817

2020

1918

2020

1919

2221

2119

2322

2220

2323

2221

1817

1716

1818

1716

1918

1817

2020

1918

2121

2019

2121

2020

1616

1515

1717

1615

1717

1716

2121

2019

2222

2120

2322

2221

1717

1616

1818

1716

1818

1817

2019

1918

2120

2018

2121

2019

1616

1514

1716

1615

1717

1616

1818

1716

1919

1817

1919

1918

1515

1413

1515

1514

1616

1514

2020

1918

2121

2019

2221

2120

1616

1615

1717

1615

1717

1716

1918

1817

2019

1918

2020

1918

1515

1414

1616

1514

1616

1615

1717

1616

1818

1716

1818

1817

1414

1313

1515

1413

1515

1414

1919

1817

2019

1918

2020

1918

1515

1514

1616

1514

1616

1615

1717

1716

1818

1716

1818

1817

1414

1313

1515

1413

1515

1414

1616

1514

1717

1615

1717

1616

1313

1212

1413

1312

1414

1313

Ört

type

r ut

an r

is e

ller

Mar

k ut

an fä

ltski

kt

Ört

type

r m

ed r

is,

Blåb

ärst

yp e

ller

Ling

onty

p

Grä

styp

er

62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64

Säm

re r

isty

per

elle

rSt

arr

– Fr

äken

typ

Gran på torvmark

Gra

n p

å to

rvm

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

Y-l

än–

400-

600

met

er ö

ver

hav

et–

Od

ikat

. (P

å d

ikad

yta

hö

j stå

nd

ort

sin

dex

med

1 m

eter

för

vär

den

på

H10

0 10

met

er e

ller

bät

tre,

an

nar

s in

gen

hö

jnin

g)

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

pBreddgrad

Bo

tten

skik

tE

j vit

mo

ssty

p

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

s

SK

LS

KL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

400

500

600

1917

1520

1816

2220

1816

1412

1615

1317

1615

1816

1419

1715

2018

1715

1311

1514

1216

1513

1715

1317

1614

1817

1513

1211

1413

1115

1412

1816

1418

1715

2018

1614

1311

1513

1216

1513

1615

1317

1513

1817

1513

1210

1412

1115

1412

1514

1216

1412

1715

1412

1110

1311

1014

1311

1715

1318

1614

1917

1614

1211

1413

1115

1413

1614

1216

1513

1716

1413

1110

1312

1014

1312

1413

1115

1312

1615

1312

109

1211

1013

1211

1614

1216

1513

1716

1413

1110

1312

1014

1312

1413

1115

1412

1615

1312

109

1211

1013

1211

1312

1014

1211

1514

1211

109

1110

912

1110

Ört

type

r ut

an r

is e

ller

Mar

k ut

an fä

ltski

kt

Grä

styp

er

Ört

type

r m

ed r

is,

Blåb

ärst

yp e

ller

Ling

onty

p

Säm

re r

isty

per

elle

rSt

arr-

Fräk

enty

p

62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64

Bo

tten

skik

tV

itm

oss

typ

40

Gran på torvmark

Handledning i BoniteringBoniteringssystemet

Ståndortsindex H100 eller H50 m

Bonitet m sk /ha och år3

HöjdutvecklingskurvorÖvre höjd


Interceptmetoden Ståndortsegenskaper

© Skogsstyrelsen 1985

Omslagsbild: Michael Ekstrand

Skogsstryelsen 551 83 Jönköping Tel: 036-35 93 40 (dir) 036-35 93 00 (vx)

Handledning i bonitering och de länsvisa fälthäfterna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping

Del 1 Definitioner och anvisningarPresenterar grunderna för skogshögskolans boniteringssystem.

Del 2 Diagram och tabellerAnvänds för att bestämma ståndortsindex och bonitet.

Del 3 Markvegetationstyper - SkogsmarksfloraAnvänds för att bestämma markvegetationstypen vid bonitering med ståndortsegenskaper eller för andra syften.

Del 4 TorvmarkPraktiska anvisningar för att bestämma dikningsbonitet.

fälthäfte i y bonitering

Documents