fodersituation för älg i kalmar län baserat på 2013 års prognos
DESCRIPTION
Fodersituation för älg i Kalmar län baserat på 2013 års prognos. Skogsstyrelsens uppgift. Bistå älgförvaltningen med information och kunskap om skogens tillstånd, i första hand avseende skogsskador och älgfoderprognoser, samt råd om viltanpassad skogsskötsel, - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Fodersituation för älgi Kalmar län baserat på 2013 års
prognos
Skogsstyrelsens uppgift
• Bistå älgförvaltningen med information och kunskap om skogens tillstånd, i första hand avseende skogsskador och älgfoderprognoser, samt råd om viltanpassad skogsskötsel,
• då det efterfrågas delta vid älgförvaltningsgruppernas samråd, • inför beslut om avskjutningsnivåer samt skyddsjakt stödja
länsstyrelsen med bedömning av skadors omfattning,• tillgängliggöra beslutsunderlag avseende foderprognoser, exklusive
kalibrering i fält,• kvalitetssäkra och förvalta metoden för älgbetesinventering (ÄBIN)
samt uttolka resultat från fältarbetet,• samt inom ramen för myndighetens uppdragsverksamhet erbjuda
genomförande av ÄBIN-metoden i fält.
14-05-05
2
Ove Arnesson
Ekosystembaserad förvaltning
• I en ekosystembaserad förvaltning beaktas fodersituationen för älg
• Fodersituation påverkar hälsoaspekter såsom kondition, vikt och reproduktion
• Foderutnyttjande har också betydelse för betesskador i skog
Vid älgförvaltning måste även hänsyn tas till foderkonkurrens från övrigt klövvilt
• Hur många rådjur motsvarar en älgs foderbehov?
• Ca 7 rådjur• Hur många dovvilt motsvarar en älgs
foderbehov?• Ca 4 dovvilt• Hur många kronvilt motsvarar en älgs
foderbehov?• Ca 2 kronvilt
5
Svält, sjukdom, svag reproduktion, låga slaktvikter
Älgkalv 0901 31 kg
Älgkalv 091112 kg
SkogskadorGrandominerade skogarBiologisk utarmning
För lite foder i förhållande till klövviltstammarna ger...
Hur kan vi få fakta om läget i skogen?Inventeringsmetoder klövvilt:• Flyginventering• Spillningsinventering• Slaktvikter (kalv)• Älgobs• Avskjutningsstatistik
Inventeringsmetoder foderläget:• Skadeinventering (ÄBIN, Syd-ÄBIN)• Betestrycksinventering, RASE• Prognos för ungskogsarealens utveckling
• Referenshägn
Foto: Ove Arnesson
SydÄBIN 2014
• 28 av 47 ÄFO:n i Götaland inventeras.• Finansieras av Södra, Sveaskog, Holmen, Stiftet m.fl.• I Kalmar län inventeras 6 av 10 ÄFO:n• Resultaten sammanställs av Skogsstyrelsen senast den 1
juni.• Inventeringen visar både skadeläget på tall och
betestrycket på rönn, asp, sälg och ek.• Lst har planerat för att kunna ta med resultaten i arbetet
med årets ÄFP
SydÄBIN Västerviks södra
• Fältarbetet pågår, klart inom de närmaste dagarna.• Inventerarens intryck så här långt:• Varierande skadebild. • Hårt tryck på rönn, sälg, asp och ek• Försommarbete, färskt vinterbete och barkgnag tycks vara
mer förekommande i ett område med ca 5-10 km radie runt Ankarsrum.
Juni 2012
Tecken på obalans mellan klövviltpopulationen och fodertillgången som du själv kan bevaka:
• Försommarbete på tall• Kraftigt vinterbete på tall• Låga slaktvikter• Låg förekomst av rallarros
Älgkalv 0901, 31 kgFoto: Jonnie Friberg
Ungskogsarealen är viktig
• En grov tumregel är att ungskogen utnyttjas 5 ggr mer än övrig areal.
Preliminära uppgifter 120423
0
5
10
15
20
25
30
35
0-4
5-9
10-14
15-19
20-24
25-29
30-34
35-39
40-44
45-49
50-54
55-59
60-64
65-69
70-74
>75
Age class
Fo
rag
e av
aila
bili
ty [C
ove
r %
] Scots pine
Downy birch
Silver birch
Total
98
70
78
94
72
68 56 53 35 23 36 40 88 34489
102
Åldersklass
Fod
erin
dex
(Täc
knin
gsgr
ad %
)
TallGlasbjörk
Vårtbjörk
Foder i skog
Månsson 2007
Spillning i skogsmark
Foderproducerande ungskog
Juni 2012
Om materialet• Detta är Skogsstyrelsens analys om fodersituation i
älgförvaltningsområden• Analysen baserar sig på marktyper med olika betydelse
för foderproduktion• Uppgifterna grundar sig på satellitbaserade data och kan
komma att justeras efter ytterligare kvalitetssäkring.• Det antal år som ungskogen bedömts bäst ur
fodersynpunkt har ändrats till från 5 – 20 år till 5-15 år efter slutavverkning från 2012 vilket ger lägre ungskogsarealer än 2012.
• Det finns ett antal kända felkällor som i mer eller mindre utsträckning påverkar analysen. Skogsstyrelsen avser att återkomma med en beskrivning av dessa felkällor.
Juni 2012
Markanvändning i länet
Utveckling av areal foderproducerande ungskog i Kalmar län
Nyckeltal
• Delar av året är djuren i större utsträckning hänvisade till ungskogen (t.ex. vintertid och då när snön ligger djup).
• Betesbelastning på ungskog ökar under denna tid• Givet samma älgtäthet är betesbelastningen högre i ÄFO
med liten ungskogsareal• Genom att beräkna olika täthetsmått kan en bättre
uppfattning om betesbelastning erhållas
Juni 2012
Nyckeltal (beräkning av olika täthetsmått)
Dividera det totala antalet älgar i vinterstam med den areal du är intresserad av. T. ex
– 800 älgar i V-viks södra ÄFO på 82 571 ha landareal ger 9,7 älgar per 1000 ha i hela ÄFO
– Skogsmarken utgör ca 86 % dvs 71 300 ha ger en täthet räknat bara på skogsmark 11 älgar per 1000 ha
– Ungskogen utgör år 2015 ca 5 %, dvs 4 128 ha, då är tätheten räknat bara på ungskog 194 älgar per 1000 ha eller 1 älg per 5 ha ungskog
Juni 2012
Foderproducerande ungskogsareal per fälld älg
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Foderareal per skjuten älg (ha/ind)
Andelen tall minskar…Källa: SKA-VB 08 Referens – Andel tall
1955 2010 2060 2110
… medan andelen ung tall med färska betesskador ökar…
(Källa: Riksskogstaxeringen)
14-05-05 Christer Kalen
22
…och vi har en utveckling mot allt lägre slaktvikter i både Kalmar län och V-vik södra. Källa: Viltdata
Juni 2012
Jämförelse med utvecklingen av slaktvikter inom demo-området 1981-2012, 206 kalvar
Hur/när når vi målet för en god “naturresursförvaltning”?
- Livskraftiga kvalitativt starka viltstammar.
- Bra slaktvikter och god reproduktion
- Foderöverskott
- Hög skogsproduktion- Ståndortsanpassat skogsbruk- Biologisk mångfald
Kom ihåg!
• Älgförvaltning innebär förvaltning av alla våra klövviltsarter
• Tillgång på foder är en nyckelfaktor• Avskjutning är det viktigaste
instrumentet för att minska oacceptabla viltskador
Foto: Lars Ingemarson
Sök foderprognoser på www.algdata.se under ”Länkar och ytterligare information” eller via
www.skogsstyrelsen.se/jakt-vilt
Juni 2012