Förändringsarbete – en lagsport

Eva Uustal 131025

Bilder Eva Ljunggren LiO

Beslutsfattande: Kahneman:Thinking fast and slow 2011

• Eva Uustal i medlemsbladet 2008 ”Nu förstår jag varför jag vet sånt jag inte kan”

2 kognitiva system:

• System 1: Snabbt ,intuitivt, lätt ”vet” 2x2

• System 2: Långsamt, kräver kunskap och

energi, ”kan” 17x24

Priming: Floridaeffekten;

• Att se orden forgetful, wrinkle, grey, bald

• Påverkar gånghastigheten hos studenterDe som såg orden gick mycket långsammareän de som ej läst orden.

Framing: cancerkirurgi, Harvard

• Enmånadsöverlevnaden är 90% ( 84%)

• Det är 10% mortalitet första månaden ( 50%)

• Vi påverkas hela tiden av sammanhanget

• Förmedla budskapet på rätt sätt

Cognitive ease:

Upprepad erfarenhetKänns bekant

Tydlig text GER Känns sant

Primad idé Känns bra

Bra humör Kräver inget arbete

Hur påverkar det vår förändringsvilja?

Exemplet val av suturmaterial vid prolapskirurgi

• ”Vad brukar vi använda?” – Ease, system 1, bråka inte med opsköterskan

• ”Vilket är bäst för att ge bra resultat?”

System 2, lite besvärligt, kräver att man har läst på om upplösningstid och vetenskapliga studier

Vem fattar beslutet?

”Bli vän med systemen”

• Båda behövs

• Självkännedom i beslutsfattande

Evidens Based Medicin

Tillgängliga resurser

Determinanter för implementering

MetodInterventionInnovation

Implementering -aktiviteter för genomförande

Inre och yttre kontext

Förändringsledaren

Mottagaren

Vad ska implementeras?

•Metoder/arbetssätt

•Strukturer

•Regler

•Riktlinjer/Vårdprogram

•Normer/värderingar/Beteenden

Implementering som fungerat

• Undersköterskor byter prolapsringar 2001

• Poliklinisk prolapskirurgi 2003

• Mottagningsoperation med egen narkossköterska och opsköterska på sjukhus 2007

• Barnmorskeledd abortmottagning 2010

• See and treat cervixatypier 2010

• Diagnostik av förlossningsbristningar 2011

Annat har inte fungerat…

Vilken typ av förändring?

Turnaround

Revolution

Successiv

anpassning

”Quick fix” Löpande förbättringar

Marginellförändring

Omfattandeförändring

Snabb Långsam

Innovationen

Egenskaper hos innovationen som underlättar implementering:

Relativ nytta – tillfredsställer ett behov

Kompabilitet – passar in i systemet, går att justera

Komplexitet – hur lätt eller svår innovationen är

Prövbarhet – går att pröva i en begränsad skala

Observerbarhet – resultat är synligt, direktupplevd fördel

(Everett Rodgers 2003)

Implementeringsriktning

Implementeringen

• Förankring lokalt, samhälle, politik

• Projektkompetens och struktur

• Kombination av aktiviteter

• Förändringsagenter

• Gatekeepers

• Kommunikation under processen

Mottagaren

• Konsekvenser av innovationen

• Beslutsprocessen

• Kritisk massa

• Förändringsbenägenhet

• Socialt stöd

Förändringsledaren

• Kunskap• Eldsjäl• Stöd• Grupptillhörighet• Mandat, position• Personliga disposition, erfarenheter, inlärningsstil• Self-efficacy-komponent - egen övertygelse

– Förebilder– Stöd av andra– Ger sig själv äran

Kontexten

• Timing

• Värderingar, roller, riskbenägenhet, konflikter, konkurrens

• Readiness-to-change

• Strukturer i och organisationens storlek

• Nätverk

• Ledarskap

Var befinner sig gruppen?

Medveten Intresserad Vill prova Tagit till sig förändringen

Bertil x x

Gunilla xx

Anna x x x

Martin

Lena x

Åsa x xx

Kriterier för implementering – en checklista

A. Definiera metoden och dess effekter B. Definiera Implementeringsaktiviteterna

Bedöm: • Finns lokalt definierade behov• Den föreslagna metoden kan möta behovet• Metoden är: relevant, bättre, effektiv, evidensbaserad, kostnadseffektiv, förenlig med

rådande värderingar, lätt at använda, möjlig att testa i lite skala, möjlig att anpassa till lokala förhållanden

• Eventuella risker med metoden kan hanteras• Resultatet går snabbt att observera• Kunskapen går att generalisera till andra områden• Användarna har involverats i tidigt skede• Alla berörda har kunskap om metoden och tillgång till fortlöpande information• Det finns resurser i form av tid, pengar och personal• Det finns adekvat långsiktig budget• Det finns system för uppföljning och feedback• Det finns planering för överlämnande till ordinarie verksamhet

(Karin Guldbrandsson 2007)

Organisatorisk kapacitet för förändring – Community readiness

• Skapa medvetenhet om problemet genom personliga möten med nyckelpersoner

• Peka på händelser som påvisar problemet

• Öka medvetenheten om att problemet går att lösa

• Ge konkreta idéer om hur problemet kan lösas

• Samla information om lokala förhållanden betydelsefulla för strategiska val

• Tydliggör metod för införande, beakta implementeringsfaktorer

• Planera för att stabilisera den implementerade metoden

• Förstärk och utvidga metoden

• Underhåll, utvärdera och finjustera metoden

(Karin Guldbrandsson 2007)

Hur ser ert lag ut?

Lagsport

Referenslista

Carole A. Estabrooks, David S. Thompson, J. Jacque E. Lovley and Anne Hofmeyer (2006). A Guide to Knowledge Translation Theory. The Journal of Continuing Education in the Health Professions, Vol. 26:25-36.

Colin V.E. Powell (2003). How to Implement Change in Clinical Practice. Paediatric Respiratory Reviews (2003) 4, 340-346.

Everett M. Rogers (2003). Diffusion of Innovation. New York, The Free Press.Jo Rycroft-Malone och Tracey Bucknall (red) (2010). Models and Frameworks for Implementering. Evidens-Based

Practice: Linking Evidens to Action. Oxford, Wiley Blackwell.Karin Guldbrandsson (2007). Från nyhet till vardagsnytta – Om implementeringens mödosamma konst. Statens

Folkhälsoinstitut rapport 2007:20 (www.fhi.se).Lena Lindgren (2010). Utvärderingsmonstret. Lund, Studentlitteratur.Per Nilsen (red) (2010). Implementering - Teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård. Lund, Studentlitteratur.Richard E. Matland (1995) Synthesizing the Implementation Literature: The Ambiguity-Conflict Model of Policy

Implementation. Journal of Public Administration Research and Theory: J-PART, Vol. 5, No 2 (apr. 1995), pp 145-174.

Rusell E. Glasgow (1999). Evaluating the Public Health Impact of Health Promotion Interventions: The RE-AIM Framework. American Journal of Public Health, Vol. 89 (9): 1322-1327.

Sharon E. Straus, Jacqeline Tetroe, Ian D Graham (red) (2009). Knowledge Translation in Health Care: Moving from Evidence to Practice. West Sussex, Blackwell Publishing.

Siw Carlfjord, A. Andersson, P Nilsen, P. Bendtsen and M. Lindberg (2010). The Importance of Organizational Climate and Implementation Strategy at the Introduction of a new Working Tool in Primary Health Care. Journal of Evaluation Clinical Practice, Vol. 16, Issue 6, p 1326-1332.

Trisha Greenhalgh, Glenn Robert, Fraser Macfarlane, Paul Bate and Olivia Kyriakidou (2005). Diffusion of Innovation in Health Service Organizations – Systematic Review and Recommendations. The Milbank Quartely, Vol. 82, No 4, 2004 (pp 581-629).