förvaltningsuppdrag 2013 - vårdproduktionsberedningen

2013-02-15

1

Innehållsförteckning

Ordförande har ordet ............................................................................................................. 1 Inledning .................................................................................................................................. 3

Uppdragsgrupp 3

Läsanvisningar 4

Styrning och ledning ............................................................................................................... 4 Medborgarperspektiv 5 Verksamhetsperspektiv 5

Vård i rimlig tid ............................................................................................................................................ 6 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård ................................................................................................... 7 Patientfokuserad vård ................................................................................................................................... 8 Effektiv vård ................................................................................................................................................. 8 Säker vård ..................................................................................................................................................... 9 Hälsoinriktad vård ........................................................................................................................................ 9 Jämlik vård ................................................................................................................................................. 10

Medarbetarperspektiv 10 Ekonomiperspektiv 11 Samverkan och utveckling 11

Bättre liv för mest sjuka äldre ..................................................................................................................... 11 Överföring av vårdansvar från sjukhus till primärvårdsnivå ...................................................................... 12 Ansvarsfördelningen - sjukhusdietister och dietister inom primärvården .................................................. 12 Gemensamma läkarstaber ........................................................................................................................... 12 Brukarsamverkan ........................................................................................................................................ 12 Regional utvecklingsstrategi, RUS ............................................................................................................. 13 Innovationsarbete ....................................................................................................................................... 13 EU-samarbete ............................................................................................................................................. 13 Ramavtal med Region Hovedstaden, Danmark .......................................................................................... 14 Staten Massachusetts .................................................................................................................................. 14

Riks- och regionsjukvård 14

Forskning och utveckling 15 Miljöarbete 15

Förutsättningar ...................................................................................................................... 15 Finansiering och ersättningsmodell 15

Ekonomiska förutsättningar ........................................................................................................................ 15 Ersättningsmodell ....................................................................................................................................... 16

Strukturella förändringar och utvecklingsområden 18 Strukturåtgärder .......................................................................................................................................... 18 Specialiserad palliativ vård och Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASiH) ................................................... 19 Folktandvården Skåne ................................................................................................................................ 20 Primärvården Skåne .................................................................................................................................... 20 Ambulansverksamhet ................................................................................................................................. 20 Region Skånes Prehospitala Centrum (RSPC) ........................................................................................... 20 Lagen om valfrihet (LOV) .......................................................................................................................... 21 Diagnostiskt centrum – Centralsjukhuset Kristianstad ............................................................................... 21 Rehabuppdrag för nordvästra Skåne ........................................................................................................... 21

Uppdrag och volymer ............................................................................................................ 21 Sjukhusförvaltningar 21 Psykiatri Skåne 26

Strategisk plan och satsningar .................................................................................................................... 26 Primärvården Skåne 28

Primärvården Skånes hälsovalsenheter ....................................................................................................... 28 Primärvården Skånes regionbidragsfinansierade verksamheter ................................................................. 28

Labmedicin Skåne 29

Folktandvården Skåne 29

2

Uppföljning ............................................................................................................................ 30

Bilagor:

Bilaga 1: Indikatorer och målnivåer för Förvaltningsuppdrag 2013

Bilaga 2: Volymuppdrag och finansiering 2013

Bilaga 3: Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag 2013

1

Ordförande har ordet

Förstärkt patientperspektiv i de politiska besluten

Den 1 oktober 2012 blev jag vald till ordförande i vårdproduktionsberedningen och dess

utskott och den 1 januari 2013 tillträdde jag som regionråd på heltid. I en politisk organisation

som är indelad mellan en beställare och en utförare kommer det vara min ambition att

utförarsidan alltmer ska präglas av ett patientperspektiv. Patientens krav på vården är hög

tillgänglighet, inga köer och en kvalitet i världsklass.

En viktig fråga för mig, och en fråga som den politiska majoriteten redan påbörjat arbete

kring, är att utveckla ett mer modernt ersättningssystem för den skånska hälso- och

sjukvården. Ett ersättningssystem som i bästa möjliga mån ska mäta och ersätta för uppnådda

resultat, god kvalitet och stimulera till ökad patientnytta, vård på rätt vårdnivå samt att

säkerställa att förvaltningarna producerar enligt givet uppdrag och budget. Allt för att

åstadkomma en hållbar och ännu bättre fungerande hälso- och sjukvård i Skåne.

Just det sistnämnda är i en pressad världsekonomi allt viktigare. Resurserna kommer alltid att

vara begränsade även om tiderna nu kan upplevas som kärva. Vi kan aldrig budgetera för mer

resurser än vad vi får in av de skånska skattebetalarna. Förutsättningen för större satsningar de

kommande åren är därför en starkare konjunktur och fler i arbete samtidigt som

förvaltningarna klarar sina budgetar. Om de ökade skatteintäkterna från en kommande

högkonjunktur går till återbetalande av tidigare års underskott och skulder blir det också

svårare att utveckla vården. Det är därför oerhört viktigt att resurserna som tilldelas hälso- och

sjukvården alltid används på allra bästa sätt för största möjliga patientnytta. På så vis kan

också medborgarna känna sig säkra på att deras skattepengar används rätt och att de får rätt

vård när de behöver den.

I årets förvaltningsuppdrag fattas också beslut om ett antal strukturella förändringar, såsom ett

ögonsjukhus i Landskrona och ett ledplastikcentrum i Hässleholm. Det är ett första steg i en

utveckling där specialiserad vård utförs på färre ställen i Skåne. Skåne är relativt litet till ytan

och vi har många sjukhus. Det är därför angeläget att vi använder våra resurser smartare och

mer effektivt. Alla dessa förändringar kommer alltid att genomföras utifrån ett

patientperspektiv och aldrig av lokalpatriotiska skäl. När det gäller ingrepp som den enskilde

patienten genomgår en eller två gånger under hela livet är kvaliteten på operationen och kort

väntetid avsevärt mycket viktigare än var i Skåne detta utförs. Den som kan ta sig från ett

bostadsområde i Malmö till SUS kan rimligtvis förlänga färden till Landskrona eller

Hässleholm om resultatet är det samma eller bättre. I valet mellan att utföra allt överallt och

att kapa köer och utveckla vården kommer vi alltid att välja det senare.

Det kommer framöver att vara ett tydligt politiskt krav att vårdpersonal runtom i våra

förvaltningar schemaläggs utifrån ett patientperspektiv och i syfte att nyttja befintliga lokaler

2

så effektivt som möjligt. Det som kan upplevas som en uppoffring för viss personal blir till

fördel för patienten och hela verksamheten om planeringen är smartare.

Att anlägga ett patientperspektiv på alla våra beslut kommer att vara utmanande och kan

komma att innebära förändringar som initialt upplevs som jobbiga. Låt oss därför aldrig

glömma bort vilka det är vi tjänar. Som politiker ska jag alltid företräda alla skåningar och

som vårdgivare måste vi alltid vara patientens bäste vän.

Michael Sandin

Ordförande i vårdproduktionsberedningen

3

Inledning

Förvaltningsuppdraget är; en del av yttrandet över Regionstyrelsens planeringsdirektiv för budget och

verksamhetsplan 2013 till 2015

formade med utgångspunkt från Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) samlade uppdrag

ett styrande dokument för hälso- och sjukvården och tandvården i Region Skånes

offentliga regi

ett strategiskt dokument som utifrån budget 2013 inom Region Skånes ansvarsområde

anger omfattning, inriktning och ambitionsnivåer för den offentligt finansierade och

drivna hälso- och sjukvården och tandvården

Målgrupper för uppdraget är: Skånes Universitetssjukhus

Centralsjukhuset Kristianstad

Helsingborgs Lasarett

Lasarettet i Ystad

Hässleholms sjukhusorganisation

Lasarettet i Landskrona

Lasarettet Trelleborg

Ängelholms sjukhus

Psykiatri Skåne

Primärvården Skåne

Labmedicin Skåne

Folktandvården Skåne

Uppdragsgrupp

En uppdragsgrupp inom Koncernkontoret i Region Skåne har ansvar för att ta fram förslag till

HSN:s samlade uppdrag och har en samordnande roll avseende förvaltningsuppdrag,

ackrediteringsvillkor och avtal för hälso- och sjukvården i Region Skåne. Gruppen består av

kompetenser från olika delar i organisationen och är en förutsättning för en sammanhållen

uppdragsprocess. Uppdragsgruppen har ansvar för att innehållet i förvaltningsuppdraget är

möjligt att följa upp, vilket inbegriper ansvar för Region Skånes Indikatorbibliotek som

beskriver indikatorer och målnivåer, vilket skapar förutsättningar för en systematisk och

transparent uppföljning och ger underlag för analys och beslutsfattande. I uppdragsgruppens

ansvar ligger därför att, efter bearbetning och förslag av expertgrupper etc., fastställa

slutförslag på indikatorer och målnivåer som ska användas i förvaltningsuppdraget.

Karin Hesselgard och Ronny Wain, avdelningen för produktionsstyrning, har ansvarat för

framtagandet av förvaltningsuppdraget.

4

Läsanvisningar

Förvaltningsuppdragen ska läsas tillsammans med Region Skånes budget och verksamhets-

plan samt hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag.

Förvaltningsuppdraget utgår från hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag för hälso-

och sjukvården och tandvård i Region Skåne år 2013 (bilaga 3)1. I hälso- och sjukvårds-

nämndens samlade uppdrag återfinns förutsättningar och generella krav, övergripande mål

som ska uppnås 2013 samt målsättningar i längre perspektiv.

Förvaltningsuppdraget innehåller en beskrivning av de krav som ställs på de av Region Skåne

offentligt finansierade förvaltningarna inom hälso- och sjukvård och tandvård, hur

uppföljning av uppdraget ska ske samt vilka förutsättningar och volymuppdrag som ges till

förvaltningarna.

Uppdraget delas in i fyra perspektiv; medborgare, verksamhet, medarbetare och ekonomi.

Förvaltningarna finner all information som är knuten till detta uppdrag under på Region

Skånes Vårdgivarwebb.2 På Vårdgivarwebben finns även utförlig information om styrning

och ledning, ersättningssystem, rapporter och policys som förvaltningsuppdrag 2013 hänvisar

till.

I förvaltningsuppdraget kommer fortsättningsvis, och för enkelhetens skull, begreppet ”vård”,

”vården” etc användas som samlingsbegrepp för hälso- sjukvård och tandvård.

Styrning och ledning

Målet för vården inom Region Skåne är att erbjuda livskvalitet i världsklass vilket innebär en

god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Ett hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela vården och vara en självklar del i all

vård och behandling.

Vårdens resurser ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt så att den kommer så många

behövande som möjligt till nytta. Vilket bland annat innebär att vården ska ges på lägsta

effektiva omhändertagandenivå. Utifrån ett verksamhets- och patientperspektiv ska all

vårdpersonal schemaläggas. Schemaläggningen ska syfta till att vården alltid utförs på

patienternas villkor och för att säkerställa en maximal lokalutnyttjningseffektivitet.

Förvaltningarnas mål för hälso- och sjukvården och tandvård redovisas under respektive

perspektiv. Förvaltningsuppdraget kompletteras med en bilaga som beskriver vilka

indikatorer och målnivåer som ska användas för uppföljning inom olika områden,

”Indikatorer och målnivåer för Förvaltningsuppdrag 2013”, bilaga 1. Mål och indikatorer ska

användas på förvaltningsnivå för att ta fram förvaltningsövergripande styrkort,

verksamhetsplaner, strategiska dokument m m.

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2012-12-10, § 207

2 www.skane.se/hälsa och vård/vårdgivarwebben/uppdrag & uppföljning

5

Förvaltningarna ska följa de vid var tid gällande, och av regiondirektören beslutade, kraven

och anvisningarna på redovisning av angivna indikatorer med måltal inklusive målrelaterad

ersättning (bilaga 1).

I samband med att Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för

systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)3 började gälla 1 januari 2012 har ett

koncernövergripande arbete påbörjats för att införa ett övergripande

verksamhetsledningssystem där kvalitet kommer att integreras. Arbetet på

koncernövergripande nivå kommer att pågå under 2013 för att säkerställa att ett integrerat

verksamhetsledningssystem hanterar förändringarna i de nya föreskrifterna.

Medborgarperspektiv

Mål Medborgare och patienter ska känna stort förtroende och uppleva att kvalitén

är god i mötet med hälso- och sjukvården och tandvården

Vården i Region Skåne ska prioriteras och ha sin utgångspunkt i patienternas och familjens

behov och ska möta önskemål och förväntningar. Patientprocesser ska vara välfungerande

utifrån patienternas behov. Vården ska förmedlas på ett förtroendefullt sätt så att patienten

och närstående känner sig delaktiga med värdighet och med så hög grad av autonomi som

möjligt. Samarbetet mellan patient, familj, vård och omsorgen ska samordnas bättre bland

annat genom tydligare fokus på att utveckla individuella planer. En viktig förutsättning för

stort förtroendet för vården är att tillgängligheten till vården är god. Vården ska erbjudas på

lika villkor till alla. Den som har det största behovet av vård ska ges företräde.

Patienters synpunkter och klagomål ska hanteras enligt fastställda rutiner, anmälningar till

patientnämnden ska användas i förbättringsarbetet. Patienternas förtroende och upplevda

kvaliteten i mötet med vården följs upp i den Nationella Patientenkäten (NPE).4

Verksamhetsperspektiv

I verksamhetsperspektivet lyfts områden inom vad betecknas som God vård upp som

framgångsfaktorer för att nå de strategiska målen för den skånska vården:

Vård i rimlig tid

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård

Patientfokuserad vård

Effektiv vård

Säker vård

Hälsoinriktad vård

Jämlik vård

3 Mer information finns på Socialstyrelsens hemsida; http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2011-9

4 Mer information finns på; http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Valkommen_till_Vardgivarwebben/Riktlinjer--

metoder/God-Vard/Patientfokuserad-halso--och-sjukvard/Nationell-patientenkat-i-Region-Skane/

6

Genom förbättringar och utveckling av dessa områden nås effekter inom stora delar av hälso-

och sjukvårdssystemet. God vård stärker och tydliggör fokus på medborgare/patient och

därmed stärks patientens rätt och inflytande.

Mål All hälso- och sjukvård och tandvård i ska vara effektiv och av hög och jämn

kvalitet

Patienter ska få vård i rimlig tid, senast inom ramen för de tidsgränser som

anges i nationella/regionala krav och regelverk

Tillgängligheten ska förbättras avseende telefoni och e-tjänster

Förvaltningen ska tillse att ett kunskapsbaserat synsätt och bemötande, baserat

på vetenskap och beprövad erfarenhet, genomsyrar alla patientprocesser i dess

delar och helhet. Vården ska bygga på och utformas för att möta den enskilde

patientens behov på bästa möjliga sätt

Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov,

förväntningar och värderingar, och att dessa ska vägas in i de kliniska besluten

skriv samma dessa

Vården ska vara säker vilket bland annat skapas med hjälp av ett systematiskt

patientsäkerhetsarbete där patienter och närstående är involverade. Vården ska

präglas av ett riskförebyggande arbetssätt och alla verksamheter ska ha en god

patientsäkerhetskultur

Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt ska genomsyra den

skånska vården vilket innebär att förvaltningarna ska bedriva ett systematiskt

och strukturerat arbete för en hälsoinriktad vård

Bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla. Den som

har det största behovet av vård ska ges företräde. Insatserna måste anpassas så

att de motsvarar olika människors olika behov och förutsättningar

Vård i rimlig tid Patienter som söker vård i Region Skåne ska få vård i rimlig tid, senast inom ramen för de

tidsgränser som anges i nationella och regionala krav/regelverk. De medicinskt högst

prioriterade patienterna ska alltid komma först.

Om förvaltningarna inte kan erbjuda vård inom vårdgarantins gränser ska patienten i ett tidigt

skede upplysas om detta och erbjudas besök eller behandling inom vårdgarantin. Region

Skånes gemensamma resurser för besök och behandling ska optimeras i syfte att säkerställa

att vårdgarantin hålls och att Skånes patienter får vård inom den offentligt finansierade

7

vården. I de fall detta ej är möjligt ska samordning ske till annat landsting, i första hand inom

Södra sjukvårdsregionen och därefter landet i övrigt.

Uppföljning av att patienter får vård i rätt tid, det vill säga enligt det medicinska måldatum

som alltid finns vid beslut om besök, undersökning eller behandling, ska införas under 2013.

Uppföljning av tillgängligheten till återbesök ska påbörjas under 2013.

Patienter som bedöms vara i behov av vård på akutmottagning ska färdigbehandlas inom fyra

timmar och operation av höftfraktur ska påbörjas inom 24 timmar. Målet att öka antalet

direktinläggningar kvarstår.

Telefontillgängligheten inom primärvården ska förbättras när det gäller andelen besvarade

samtal och den upplevda tillgängligheten som mäts via Nationell patientenkät och

Vårdbarometern ska förbättras.

Uppföljning av ledtider, bland annat inom bild- och funktionsmedicin, kvarstår.

Säkra och effektiva rutiner för remisshantering är av central betydelse för patientsäkerheten

och tillgängligheten i vården. Hanteringstiderna ska följas och avvikelser analyseras och

åtgärdas.

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård innebär att vården ska bygga på vetenskap och

beprövad erfarenhet, är utformad för att möta den enskilde patientens behov på bästa möjliga

sätt samt att bästa tillgängliga kunskap är en naturlig del i vårdens styrning. Förvaltningen ska

säkra att ett kunskapsbaserat synsätt och bemötande genomsyrar alla patientprocesser i dess

delar och helhet. Arbetet inom sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin har visat

på goda resultat och arbetet ska fortgå.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska vara vägledande i prioriteringsarbetet och vid

införande av nya metoder och behandlingar. Medicinska kvalitetsregister är en viktig

förutsättning för förbättringsarbete och kvalitetsutveckling. Täckningsgrad och datakvalitet i

kvalitetsregistren ska förbättras.

Organisationen för kunskapsstyrning ska fortsätta utvecklas med utökning av antalet

tvärprofessionella expertgrupper och kunskapsgrupper, de senare gemensamma för Södra

sjukvårdsregionen. Förvaltningarna ska, efter särskilt nomineringsförfarande, bidra med

expertkunskap i dessa grupperingar. Inom koncernkontorets avdelning för kunskapsstyrning

och FoU finns expertis inom metoden HTA (Health Technology Assessment), som ska

används vid utvärdering av nya behandlingsmetoder och -tekniker och inför beslut om större

investeringar.

Patientprocesser I Region Skåne pågår utvecklingen mot en alltmer patientprocessorienterad vård.

Patientprocesser rör sig över sjukvårdens organisatoriska gränser och kan omfatta flera

vårdgivare, exempelvis primärvård, specialiserad vård samt kommunal hälso- och sjukvård.

Patientprocessen innefattar alla aktiviteter som leder till att diagnosen ställs eller utesluts,

behandling av sjukdom liksom rehabilitering och, i de fall detta är aktuellt, den palliativa

vården.

8

Patientprocessledare har i uppdrag att kontinuerligt utveckla och leda hela processen till ett så

gott slutresultat som möjligt för patienten. Respektive förvaltning och linjechef har i uppdrag

att stödja patientprocessutvecklingen i dess delar och helhet samt att ansvara för utvecklingen

inom det egna ansvarsområdet. Förvaltningarna ska även säkra att medarbetarna fortlöpande

deltar i förbättringsarbete och att beslutade arbetssätt och att fördelning av resurser tillämpas

och implementeras.

Regiongemensamt arbete avseende ledning och styrning utifrån ett patientprocessperspektiv

sker tillsammans med kommunerna. För närvarande bedrivs arbetet med fokus på all

behandling av patienter drabbade av stroke, artros och de mest sjuka äldre samt specifika

cancerdiagnoser. För patientprocesser inom specifika cancerdiagnoser sker samverkan med

Regionalt Cancercentrum Syd (RCC Syd). RCC Syd har tagit fram kvalitetsindikatorer och

måltal inom cancervården för år 2013, ur ett regionalt perspektiv för Södra sjukvårdsregionen,

se, www.skane.se/rcc . Dessa kvalitetsindikatorer och måltal ligger till grund för delar av de

indikatorer och målnivåer som är uppsatta för Förvaltningsuppdrag 2013. För vissa av

indikatorerna pågår utveckling för att säkra uppföljningsbarhet och kvalitet på måltalen.

Patientfokuserad vård Vården i Region Skåne ska vara patientfokuserad vilket innebär att vården ska ges med

respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att

dessa ska vägas in i de kliniska besluten.

Förvaltningarna ska skapa förutsättningar för att vården utformas så att patienter och

närstående kan vara delaktiga och ha inflytande över sin vård och behandling. Bemötande,

information, kommunikation och service ska ges utifrån människors lika värde, individuella

förutsättningar och behov. Detta innebär också en skyldighet att informera om vart patienten

och närstående kan vända sig då vården inte uppfyller det som kan förväntas av en god vård.

Patienternas upplevelser från mätningar genom den Nationella patientenkäten ska tillsammans

med eventuella avslutade patientnämndsärenden, vara en viktig del i förvaltningens

verksamhetsutveckling i syfte att förbättra möten och öka delaktighet och tillgänglighet i

vården. Förvaltningarna ska upprätta en handlingsplan som redovisar hur förvaltningen

arbetar med information och kommunikation till patienter och närstående.

Under året planerar Region Skåne att införa nya e-tjänster. Förvaltningarna ska använda

tillgängliga tjänster för e-hälsa som ett led i att öka tillgången till information och möjlighet

för patienten att kontakta vården. Region Skånes varumärkesarbete ger Region Skånes

medarbetare en ny kommunikationsstrategi, en ny grafisk profil och verktyg som ger bättre

förutsättningar för kommunikationen med medborgarna.

Effektiv vård Förvaltningarna ska bedriva effektiv vård vilket innebär att tillgängliga resurser ska nyttjas på

bästa sätt för att nå uppsatta mål såsom att främja god hälsa och bättre livskvalitet. För att

nyttja Region Skånes gemensamma resurser på bästa sätt uppmuntras förvaltningarna till

samarbete för optimalt resursutnyttjande. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan

vårdens aktörer baserad på tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektiviteten

för åtgärderna. Inomregionala skillnader i vård ska identifieras i hela vårdkedjan från första

till sista kontakt och kvalitetsbristkostnader i form av väntetider, omarbetningar,

felbehandlingar m m ska minimeras genom systematiskt förbättringsarbete.

http://www.skane.se/rcc

9

Pågående utvecklingsarbete i syfte att skapa effektivare vårdflöde ska fortsätta. Produktions-

och kapacitetsplanering är viktiga verktyg för att nå målen.

I syfte att säkra en effektiv vård generellt i Region Skåne planeras ett utvecklingsarbete inom

ramen för strategiarbetet God Vård under 2013.

Säker vård Säker vård innebär att patienter inte ska drabbas av undvikbara skador, så kallade vårdskador,

i samband med vård och behandling. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas

upp. Arbetet med att identifiera och analysera risker ska öka och erfarenheterna ska spridas

inom organisationen. Vården ska vara säker vilket bland annat skapas med hjälp av ett

systematiskt patientsäkerhetsarbete där patienter och närstående är involverade. Ett

riskförebyggande arbetssätt ska finnas och alla verksamheter ska ha en god

patientsäkerhetskultur med bland annat kunskap om, och rutiner för, att identifiera, analysera,

bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till vårdskada. Hygienronder

är en effektiv metod för att säkerställa att vårdhygienarbetet bedrivs på ett ändamålsenligt sätt

och synliggör de patientsäkerhetsrisker som brister i vårdhygien kan medföra. Hygienronder

ska genomföras regelbundet.

Förvaltningarna ska mäta patientsäkerhetskulturen enligt riktlinjerna från Sveriges kommuner

och landsting (SKL). Detta innebär bland annat att styrkor och svagheter i

patientsäkerhetskulturen identifieras och att förbättringsområden omsätts i en handlingsplan

som ska följas upp för att säkerställa att planerade åtgärder har haft förväntad effekt. En

patientsäkerhetsberättelse ska uppföras årligen.

I patientsäkerhetsarbetet ingår att förvaltningarna aktivt ska arbeta med att;

minska antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter

öka den systematiska strukturerade journalgranskningen

minska de vårdrelaterade infektionerna

tillse att basala hygien- och klädregler följs

genomföra standardiserade hygienronder

göra riskbedömningar avseende fall, tryckskada och undernäring på alla patienter 65

år och äldre och där risk föreligger ska individuella åtgärder sättas in, dokumenteras

och följas upp i en vårdplan

minimera antalet fall- och tryckskador under vårdtiden och att följa upp och

återredovisa upprättad handlingsplan för hur arbetet med att minska tryckskador

fortskrider

minska antibiotikaförskrivningen i öppenvården

minska andelen cefalosporiner (bredspektrumantibiotika) i slutenvården

öka användningen av strukturerad kommunikation

En viktig del i det preventiva arbetet inom sjukvården är läkemedelsgenomgångar.

Läkemedelsgenomgångar ska göras på bred front och läkemedelslistor ska vara adekvata och

aktuella. Arbetet med läkemedelsgenomgångar behöver utökas och samverkan med den

kommunala hemsjukvården förbättras.

Hälsoinriktad vård Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt ska genomsyra den skånska vården.

Det hälsoinriktade arbetet innebär att förvaltningarna ska bedriva ett systematiskt och

10

strukturerat arbete för en hälsoinriktad vård. Alla verksamheter ska ha kunskap om och rutiner

för att identifiera, bedöma, initiera och utföra samt följa upp korrekt åtgärd avseende

levnadsvanorna, när så är relevant ur patientens perspektiv och det medicinska tillståndet.

Med levnadsvanor avses tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och

ohälsosamma matvanor. Insatser för att förändra levnadsvanorna för patienter som ska

genomgå operation ska ges hög prioritet. Det hälsoinriktade arbetet ska präglas av ett

patientcentrerat förhållningssätt och kräver kompetens både i sakfrågan och i lämpliga

metoder för samtalsmetodik och motiverande strategier. Arbetet ska också präglas av ett gott

samarbete inom och mellan förvaltningarna/organisationerna.

Förvaltningarna ska återrapportera det hälsoinriktade arbetet genom att, enligt särskild mall,

beskriva det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet gällande levnadsvanorna.

Jämlik vård Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla.

Den som har det största behovet av vård ska ges företräde. Lika villkor är alltså inte samma

sak som lika vård. Insatserna måste anpassas så att de motsvarar olika människors olika behov

och förutsättningar.

I syfte att säkra en jämlik vård planeras ett fortsatt regionalt utvecklingsarbete under 2013. Ett

antal nyckeltal som kan spegla eventuella skillnader i bemötande, vård och behandling

beroende på ålder, kön, socioekonomi eller etnicitet ska tas fram. Förvaltningarna ska ha ett

systematiskt arbete kring etiska frågor och att det ska finnas möjlighet till diskussion och

reflektion kring etiska frågeställningar i det dagliga arbetet. Ett etiskt råd ska finnas på varje

förvaltning.

Under 2013 kommer fokus att ligga på jämförelser av väntetider och förskrivning av

läkemedel med avseende på kön.

Medarbetarperspektiv

Mål Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla,

spännande och utvecklande arbeten.

Medarbetarna ska mötas med respekt och vara delaktiga i det ständiga

förändringsarbetet.

Region Skånes chefer ska vara engagerade ledare med verksamhet och resultat

i fokus

Vården är en kunskapsintensiv sektor som konkurrerar med andra arbetsgivare om duktiga

medarbetare. Region Skånes verksamhet måste vara, och uppfattas vara, en modern

arbetsgivare som ger medarbetarna möjligheter till egen utveckling och eget ansvar. En

avgörande faktor är att medarbetarnas engagemang och delaktighet uppmuntras, tas tillvara

och premieras. Enheter som både lever upp till ekonomiska och kvalitetsmässiga krav ska

kunna belöna sina medarbetare. Verktyg för detta är ett arbete där verksamhetens mål görs

tydliga i en dialog med medarbetarna och används för såväl individuell lönesättning och i

förvaltningarnas fortsatta utveckling av lokala incitamentsprogram. För att långsiktigt klara

11

det framtida kompetensförsörjningsbehovet krävs även att samtliga verksamheter tar ansvar

för utbildning och bidrar med både praktikplatser och handledarresurser. Förvaltningarna har

en skyldighet att ta emot studenter för verksamhetsförlagd utbildning och ST-läkare under

specialistutbildning och för sidotjänstgöring inom förvaltningens samtliga specialiteter.

Specialistutbildning av läkare i Region Skåne är ett gemensamt ansvar och förutsätter en nära

samverkan mellan förvaltningarna för att kunna erbjuda både specialistutbildning som

sidotjänstgöring för samtliga ST-läkare. Ersättning utgår enligt Region Skånes beslutade

ersättningsprinciper.

Region Skånes verksamheter ska arbeta utifrån ett jämlikhetsperspektiv, för allas lika värde

och mot diskriminering samt aktivt arbeta med att internationella och nationella mål inom

ungdoms-, jämställdhets-, integrations- och funktionshinderspolitiken uppnås.

Samtliga verksamheter ska arbeta aktivt med att minska sjukfrånvaron. För att fokusera på det

hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet införs en rutin i budgeten kring årlig uppföljning av det

systematiska arbetsmiljöarbetet.

Även fortsättningsvis kommer medarbetarnas uppfattning om sitt arbete, sin arbetsplats och

sin arbetssituation att mätas bland annat med hjälp av en regionövergripande

medarbetarundersökning. Medarbetarundersökning ska användas för att identifiera styrkor

och förbättringsområden, prioritera i förbättringsarbetet samt att fatta strategiska beslut.

Medarbetarundersökningen har ett viktat, övergripande mått på framtida hälso- och

prestationskapacitet, benämnt dynamiskt fokustal. Region Skåne ska förbättra det dynamiska

fokustalet.

Ekonomiperspektiv

Mål Det ekonomiska resultatet ska inte vara sämre än fastställd budget.

Produktivitet/effektivitet ska fortsätta öka under 2013

Ekonomiperspektivet utgår från det strategiska målet att Region Skåne har en långsiktig stark

ekonomi och beskriver hur förvaltningarna ska hushålla med tillgängliga resurser. Resultatet

ska inte vara sämre än fastställd budget. Förvaltningsuppdrag och intentioner i budget och

verksamhetsplan ska kommuniceras inom förvaltningarna för att nå uppställda mål.

Samverkan och utveckling

Förvaltningar i Region Skåne ska medverka i regionövergripande, nationella och

internationella samverkans- och utvecklingsarbeten.

Bättre liv för mest sjuka äldre Sveriges Kommuner och Landsting fortsätter tillsammans med regeringen att satsa på

utveckling av vård och omsorg för de mest sjuka äldre i kommuner och landsting. Ett

grundläggande krav är att det ska finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan

mellan Region Skåne och de skånska kommunerna samt ett gemensamt politiskt förankrat

12

beslut om en handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg för sjuka äldre. Arbete med att

skapa en gemensam ledningsstruktur har påbörjats och under 2013 fortsätter och

vidareutvecklas satsningen på de mest sjuka äldre gällande fem viktiga områden; God vård i

livets slutskede (uppföljning via Svenska Palliativregistret), Preventivt arbetssätt (uppföljning

via Senior Alert av riskbedömning för undernäring, fall, tryckskada och ohälsa i munnen),

God vård vid demenssjukdom (uppföljning av primärvårdens registreringar i SweDem), God

läkemedelsbehandling (uppföljning av olämpliga läkemedel, användning av

antiinflammatoriska läkemedel och psykosläkemedel) samt Sammanhållen vård och omsorg

(följs genom indikatorer för återinläggning samt undvikbar sluten vård).

Överföring av vårdansvar från sjukhus till primärvårdsnivå Vårdgivaren ansvarar för att aktivt medverka i samordning, samarbete och

informationsöverföring mellan specialistvård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård.

Samverkan ska ske enligt fastställda överenskommelser mellan Kommunförbundet Skåne och

Region Skåne.

Samordnad vårdplanering (SVPL) ska genomföras i alla led enligt framtagna rutiner.

Förvaltningarna ska i god tid kontakta vårdcentralen för resonemang vid komplexa

sjukdomsdiagnoser. Epikris ska alltid skickas skyndsamt till vårdcentralen, även vid en

förenklad SVPL. I epikrisen ska läkemedelslista från Melior ingå. Primärvården ansvarar för

att koordinera patientens vårdsinsatser från specialistsjukvården för de patienter som har

behov av hemsjukvårdsinsatser.

Ansvarsfördelningen - sjukhusdietister och dietister inom primärvården Dietistansvaret för kost- och/eller nutritionsrelaterade problem ska följa den läkare som har

behandlingsansvaret för den diagnos som medför nutritionsproblemet. Kostnadsansvaret för

produkter relaterade till nutritionsproblem följer behandlingsansvaret.

För ansvarsfördelning mellan dietister på sjukhus gäller att när behandlingsansvarig läkare

finns på två sjukhus är det ”hemsjukhusets” dietist som ansvarar för behandling och

förskrivning.

Gemensamma läkarstaber Vissa sjukhus har gemensamma läkarstaber som inom ramen för förvaltningsuppdraget har i

uppdrag att bemanna med läkarkompetens på andra förvaltningar än den egna. De allmänna

villkoren för detta regleras av dokumentet ”Enhetliga principer för debitering av

gemensamma läkarresurser”.5

Uppdragsvolymer avseende operationsverksamhet framgår av respektive ansvarig

förvaltnings uppdrag. Vad gäller mottagningsverksamhet ska denna regleras i särskild

överenskommelse mellan de berörda förvaltningarna. I denna överenskommelse ska också

hantering av avvikelser orsakad av eventuellt utebliven resurs regleras, både avseende

operations- och mottagningsverksamhet.

Brukarsamverkan Samverkan med brukare är en viktig framgångsfaktor och kan, rätt nyttjad, vara en

betydelsefull drivkraft för verksamhetsutveckling och en väg för att uppnå mer nöjda

5 http://skane.se/Upload/Webbplatser/Skaneportalen-

extern/VardHalsa/Uppdrag%202012/120419Interndebitering_hela.pdf

13

patienter, närstående och medborgare. Förvaltningarna ska därför etablera en strukturerad

samverkan med patientföreningar, handikappförbund och andra relevanta

intresseorganisationer.

Två gånger per år ska förvaltningarna organisera och bjuda in till öppna dialogforum där det

informeras övergripande om förvaltningen och där synpunkter kan inhämtas och tas tillvara.

Till dessa forum, som bör vara öppna för en bred publik, ska även de organisationer som

Region Skåne har ett etablerat samarbete med bjudas in, d.v.s. Brukarpanelens

samarbetspartners, de fem pensionärsorganisationerna som ingår i Centrala pensionärsrådet,

de invandrar- och minoritetsorganisationer som är knutna till Integrationsrådet samt de

studentkårer som ingår i Regionala studentrådet.

Därutöver förväntas förvaltningsledningarna stödja och uppmuntra enskilda verksamheters

initiativ till samarbete med enskilda brukare, föreningar och organisationer vid olika typer av

utvecklingsprojekt. Dessa utvecklingsprojekt kan dels vara av förvaltningsövergripande

karaktär, och dels ha en mer specifik karaktär som endast berör vissa verksamhetsområden.

Lämplig brukarrepresentation kan därmed variera beroende på projektets inriktning och

omfattning. Hjälp med att hitta lämpliga samarbetspartners kan fås via Koncernkontoret.

Regional utvecklingsstrategi, RUS Plattformen för arbetet kring Skånes utveckling är den regionala utvecklingsstrategin.

6

Förvaltningarna ska ha kunskap om det pågående arbetet med RUS. I arbete med RUS ska

Region Skåne agera som trovärdig samarbetspart till de skånska utvecklingsaktörerna (bl a

näringslivet och kommunerna), men också som en aktör vad gäller drift av framtidens hälso-

och sjukvård 2030. I strategin ingår också att stärka det interregionala samarbetet i

öresundsregionen.

Innovationsarbete Förvaltningarna ska delta i arbete med innovationsutveckling och medverka i att samverka

kring detta med externa intressenter

EU-samarbete I syfte att bidra till de möjligheter som finns för Region Skåne att påverka europeisk politik

ska förvaltningarna delta i de av koncernledningen fastställda arbeten, nätverk och samarbeten

som gagnar detta. Förvaltningarna förväntas i detta sammanhang bidra med synpunkter

avseende frågor som bör bevakas, områden som behöver utvecklas, bidra till svar på s.k.

öppna samråd, implementera kunskaper, riktlinjer och rekommendationer vilka antagits på

övergripande nivå samt i förkommande fall medverka på konferenser och workshops i

nätverkskonstellationer på EU-nivå.

Förvaltningarna förväntas också ta ställning till de möjligheter för utveckling och innovation

som erbjuds genom olika EU-program och fonder, vilka kan bidra till medfinansiering för

angelägna hälso- och sjukvårdsprojekt samt framförallt bidra till värdefulla kunskapsutbyten

och förstärka gemensamma forskningsfält.

EU:s regler för den inre marknaden har öppnat upp för ökad patient- och personalrörlighet

över nationsgränser, vilket innebär nya möjligheter för såväl skånska patienter som den

6 För mer information se http://www.skane.se/utvecklingsstrategi

http://www.skane.se/utvecklingsstrategi

14

skånska hälso- och sjukvårdsverksamheten. När det s.k. patientrörlighetsdirektivet träder i

kraft i oktober 2013 krävs beredskap för att kunna tillhandahålla information till verksamhet

och medarbetare samt ge service till patienter som överväger, och kanske väljer, vård i ett

annat land än det egna inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Som gränsregion, med generell hög kompetens inom både forsknings- och klinisk

verksamhet, har Region Skåne förutsättningar att skapa sig en position i framkant i arbetet

med att utveckla den gränsöverskridande vården. I flera fall är dock patientunderlagen

begränsade, vilket ger höga marginalkostnader för nyinvesteringar samt upprätthållande av

befintlig kapacitet och kompetens, varför en ökning av marginalintäkterna via ett ökat inflöde

av patienter skulle kunna vara en möjlighet att förstärka kritiska verksamhetsområden och

därmed också säkra framtida vård för skånska patienter på hemmaplan. En förstudie, där

dessa verksamhetsområden identifieras, kommer därför att inledas snarast möjligt.

Förvaltningarna väntas delta aktivt i detta arbete.

Ramavtal med Region Hovedstaden, Danmark Region Skåne och Region Hovedstaden har ett ramavtal som ska användas i samverkan kring

patienter som har behov av akut och elektiv vård. Patienten kan vid behov erbjudas vård hos

respektive huvudman när kapacitet finns. Då kapacitetsbrist för akut sjuka patienter med

behov av neonatal-, intensiv- och infektionssjukvård uppstår har Skånes Universitetssjukhus

och Rikshospitalet utifrån ramavtalet utvecklat samarbetet ytterligare. Avtalet innebär också

att Region Skåne får nyttja tryckkammarbehandling vid Rigshospitalet i Köpenhamn. För att

stärka sjukvården i Öresundsområdet är det angeläget att utveckla fler samarbetsområden.

Staten Massachusetts Region Skåne har tillsammans med Staten Massachusetts, Region Hovedstaden i Danmark

och Region Själland skrivit under en avsiktsförklaring för att stärka samarbetet över Atlanten.

Fokus är särskilt på forskning inom life science, bioteknik, läkemedel och medicinteknik, men

även medarbetare ska kunna delta i olika utbytesprogram. Vid avtalsskrivningen i Boston

initierades även ett långvarigt samarbete med Beth Israel Deaconess Medical Center, som är

ett undervisningssjukhus till Harvard Medical School. Ett samarbete som resulterar i att

medarbetare från Helsingborgs Lasarett tillsammans med medarbetare från Beth Israel ska

samarbeta kring akutsjukvården. Fler områden och förvaltningar kan bli aktuella i samarbetet

för att stärka utvecklingen och utbyta kompetens med denna unika internationella

samverkanspartner.

Riks- och regionsjukvård

Riksdagen beslutade 2007 att lagstifta om rikssjukvård för att höja kompetensen och stärka

patientsäkerheten. Med rikssjukvård avses hälso- och sjukvård som är koncentrerad till ett

eller två sjukhus i Sverige efter beslut i Socialstyrelsens rikssjukvårdsnämnd. Region Skåne

har hittills fått tillstånd att bedriva rikssjukvård vid Skånes universitetssjukhus inom

områdena, hjärtkirurgi på barn och ungdomar, pacemakerinsättningar på barn och ungdomar

med medfödda hjärtfel, hjärttransplantation och lungtransplantation samt inom hjärtkirurgi på

patienter med medfödda hjärtfel. Tillstånden gäller i fem år från att beslut tagits. Genom

fortsatt multiprofessionell samverkan, kompetensutveckling, samordning och högkvalitativ

forskning kommer Region Skåne att långsiktigt arbeta för att stärka sin position inom

befintliga tillstånd men också göra satsningar på nya områden. Skånes universitetssjukhus

uppdras att, i samverkan med berörda andra förvaltningar, ta fram en samordnad plan för

forskning, rekrytering, investeringar och utrustning inom ramen för rikssjukvården.

15

Forskning och utveckling

Förvaltningarna ska erbjuda högkvalitativ vård, forskning och utbildning. Förvaltningar har

uppdrag att vid förfrågan delta i kliniska studier. Hösten 2009 erhöll Region Skånes interna

förvaltningar ett uppdrag från regiondirektören att utifrån hälso- och sjukvårdsnämndens

beslutade ”Strategisk handlingsplan för forskning inom Region Skånes hälso- och sjukvård”

utfärda konkreta handlingsplaner för åren 2010 – 2013. handlingsplanerna ska följs upp och

återrapporteras. Samtliga förvaltningar som bedriver klinisk forskning ska upprätta en

handlingsplan för klinisk forskning.

Region Skåne har ett nära samarbetet med Lunds Universitet och de övriga skånska

lärosätena. Region Skåne kommer under 2013 att ytterligare fördjupa detta samarbete.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) utvecklar ett webbaserat enkätverktyg för att följa

upp landstingens forskning ” Årlig rapport om klinisk forskning i Landstinget”. Region

Skåne, som är drivande i utvecklingen, har förbundit sig att medverka i detta arbete.

Förvaltningarna uppdras därför att, dels utse kontaktpersoner för detta arbete, dels tillse (då

enkäten är på verksamhets/kliniknivå) att verksamheter/kliniker besvarar enkäten. Resultaten

från enkät ska kommuniceras ut i verksamheten och tas med i den strategiska planen. Detta

avser även icke forskaraktiva verksamheter.

Under 2013 planeras att utreda möjligheten att utse Center of Excellence. Målsättningen är att

skapa en ökad attraktionskraft för såväl kliniskt arbete som för forskning inom större

folksjukdomar.

Miljöarbete

Förvaltningarna ska ta ansvar för den miljöpåverkan verksamheten medför och bidra till att

Region Skånes miljöpolicy och miljömål uppnås. Förvaltningarna ska i verksamheten aktivt

verka för att minska sin skadliga miljöpåverkan. Alla medarbetare ska medverka till god

miljö, bättre hälsa och hållbar utveckling samt stimulera alla medarbetare till att medverka i

arbetet för en god miljö, bättre hälsa och hållbar utveckling.7

Förutsättningar

Förvaltningsuppdraget bygger på det av hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade samlade

uppdraget för hälso- och sjukvården. I det samlade uppdraget anges omfattning och inriktning

på den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

Finansiering och ersättningsmodell

Ekonomiska förutsättningar I enlighet med hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag och internbudget för 2013 har

15 721,4 miljoner kronor beviljats för att finansiera Region Skånes sjukhusförvaltningar,

7 Mer information finns på Region Skåne; http://intra.skane.se/Sakerhet--Miljo/Miljo-och-klimat/Styrande-

dokument/.

16

Psykiatri Skåne, Labmedicin Skåne, Folktandvården Skåne samt Primärvården Skånes

uppdragsfinansierade verksamhet.

Respektive förvaltnings uppdrag och finansiering av detsamma framgår av Volymuppdrag

och finansiering, bilaga 2.

Ersättningen för att finansiera förvaltningarnas uppdrag är riktad till förvaltningsnivån, inte

till de enskilda klinikerna/specialiteterna. Ersättningen disponeras därmed av respektive

förvaltningsledning för finansiering av sina respektive enheter.

Effektiviseringskrav

Det finns ett generellt effektiviseringskrav för sjukhusen och Primärvården Skånes

uppdragsfinansierade verksamhet (exkl ungdomsmottagningarna) på 1 procent.

Administrationen ska styra och stödja kärnverksamheten effektivt. Ledningar på olika nivåer

ska ha befogenheter och verktyg för att leda verksamheten effektivt. Under 2013 ska

administrationen på olika nivåer inom Region Skåne ses över utifrån dels att samordna och

dels att förenkla. Målet är en effektivisering om 0,5 procent vilket gäller alla förvaltningar. Ett

ökat effektiviseringskrav läggs också på förvaltningarna tillföljd av användning av

bemanningspersonal.

Ersättningsmodell Ersättningsmodell sjukhus/psykiatri Sedan 2009 har den sjukhusinterna ersättningsmodellen kompletterats med en målrelaterad

ersättning. Inför 2013 bibehålls nivån på 1,5 procent för sjukhusförvaltningarna och för

psykiatrin bibehålls nivån på 1,0 procent. Vad gäller hälsofrämjande åtgärder finns det särskilt

avsatta medel inom ramen för en prestationsbaserad ersättningsmodell.

Utvecklingen inom hälso- och sjukvården går i allt större utsträckning mot processtyrning och

styrning mot resultat. Detta ska även avspegla sig i hur Region Skåne styr och ersätter sina

verksamheter. Inför 2012 gjordes förändringar i den sjukhusinterna ersättningsmodellen för

att stimulera förvaltningarna att optimera sina vårdprocesser. Den sjukhusinterna

ersättningsmodellen är oförändrad 2013.

Produktivitet När förvaltningarna får möjlighet att producera sitt uppdrag på ett mer effektivt sätt finns en

risk att produktiviteten, på det sätt den mäts idag, sjunker. Dagens produktivitetsmått består

av produktionsmixpoäng per resurs och bruttokostnad per produktionsmixpoäng.

Vid en förflyttning av verksamhet från sluten vård till öppen vård och vid en förflyttning från

läkarbesök till exempel sjuksköterskebesök minskar antalet produktionsmixpoäng och

produktiviteten kan verka försämras även om lika många patienter fått vård, men på en annan

(rätt) vårdnivå.

För att säkerställa att ett eventuellt produktivitetstapp mätt på ovanstående sätt inte beror på

att förvaltningarna behandlat färre patienter kommer uppföljningen av uppdragen att

utvecklas.

Kvittningsrätten

Kvittningsrätten gäller endast inom, till respektive förvaltning, givet uppdrag.

17

Vissa volymer kan komma att bli undantagna från kvittningsrätten. Detta kan gälla områden

med tillgänglighetsproblem, men också vissa av områdena som är utpekade som prioriterade

områden.

Omfördelning mellan förvaltningar

Möjligheten till omfördelning mellan förvaltningar kommer att nyttjas för att säkerställa att

det totala offentliga uppdraget på Region Skåne-nivå blir utfört. Avlämnade förvaltning

kommer 2013 att mista hela den prestationsrelaterade ersättningen för den del av uppdraget

som blir föremål för Tak 2.

Ersättningsmodell för läkemedel

En ny budgetmodell genomfördes 2009 som innebar att läkemedel inom förmånshanteringen

delades upp i:

basläkemedel (läkemedel som förskrivs främst inom primärvården) med ett

befolkningsbaserat kostnadsansvar.

klinikläkemedel (läkemedel som förskrivs främst av specialister på sjukvårdsförvaltningar)

med ett förskrivarbaserat kostnadsansvar.

I introduktionsskedet av den nya budgetmodellen delades kostnadsansvaret mellan hälso- och

sjukvårdsnämnden och hälsovalsenheterna för basläkemedel, med intentionen att ansvaret

med bättre beräkningsunderlag ska utökas. För 2013 ligger kostnadsansvaret för

vårdenheterna kvar på 75 procent.

Kostnadsansvaret för läkemedel som rekvireras, främst inom sjukvårdsförvaltningarna till

inneliggande patienter, ligger fullt ut på rekvirerande förvaltning och finansieras via

uppdragsersättning. Kostnadsansvaret för den mindre del läkemedel som berör smittskydd

med mera ligger fortfarande på hälso- och sjukvårdsnämnden.

Solidariskt finansierade läkemedel definieras nationellt och berör främst genetiska

sjukdomstillstånd, men även tillstånd som HIV som inte anses vara ha en jämn geografisk

utbredning. Förskrivningen sker ute på sjukhusförvaltningarna. Inför 2013 ska budgeten för

solidariskt finansierade läkemedel delas mellan berörd sjukvårdsförvaltning (10 %) och hälso-

och sjukvårdsnämnden (90 procent) för att skapa incitament för förskrivare att ta

kostnadsansvar även för dessa läkemedel.

Det finns vissa dyra läkemedel som helt eller under en tid inte ingår i läkemedelsförmånen.

Detta kan då leda till stora kostnader för patient eller verksamhet. En fastställd process

reglerar de krav som ställs för att regional finansiering ska kunna komma i fråga. Budgeten

för regionalt finansierade läkemedel delas mellan berörd förvaltning (10 %) och hälso- och

sjukvårdsnämnden (90 procent).

Inför 2013 planeras justering (switch) inom några områden mellan förvaltningarnas

regionbidrag för förmånsläkemedel och förvaltningarnas uppdragsfinansiering till följd av att

läkemedlen rekvireras till klinik istället för att skrivas på recept. Planerade switcher avser

beroendeläkemedel (Psykiatri Skåne) och ”sprutbart järn” (sjukhusförvaltningar). Avsikten är

att utnyttja upphandlingsrabatter på ett optimalt sätt samt skapa en jämlik hantering av dessa

preparat, vilket även underlättar för patienterna.

18

Inom ramen för ersättningsmodellen för Hälsoval och hälso- och sjukvård kommer vissa

målrelaterade ersättningar liksom tidigare år också att omfatta läkemedelsförskrivning.

Strukturella förändringar och utvecklingsområden

Strukturåtgärder Strukturåtgärder innebär att en tydligare ansvarsfördelning görs mellan sjukhusen för att

uppnå en tillräcklig koncentration av såväl patienter som resurser. I samband med

budgetprocessen 2012 påbörjades ett arbete med nivåstrukturering avseende elektiv vård på

Skånes universitetssjukhus. Inför 2013 sker strukturella förändringar. Under 2012 har flera

utredningar gjorts bl a inom urologi, ögonsjukvård och ledplastikverksamhet. Utredningarna

visar att det vid en ytterligare koncentration av verksamheterna finns potential för ökad

kvalitet och rationalitet, t ex genom att optimera operationskapaciteten.

Vad gäller ledplastikverksamheten kommer planering för en ytterligare koncentration av

denna verksamhet i Skåne att genomföras under våren 2013. Inriktningen är att denna

ytterligare koncentration ska ske till Hässleholms sjukhusorganisation. I ett första steg flyttas

elektiv ledplastikverksamhet från Helsingborg.

Den skånska ögonsjukvården är i behov av en nystart. Den rådande bristen på

nyckelkompetens vad gäller såväl specialistsjuksköterskor som specialistläkare medför behov

av koncentration för en ökad effektivitet. Inriktningen är att tillskapa en fysisk

samlokaliserad ögonsjukvård, ett ögonsjukhus, i Landskrona, dock med lokal

mottagningsverksamhet som ska bedrivas på flera fysiska platser i Skåne. Dimensioneringen

av såväl ögonsjukhuset som lokal ögonverksamhet ska anpassas till konsekvenserna av

eventuellt införande av ytterligare vårdval inom ögonsjukvård. Planering för den framtida

ögonsjukvården kommer att genomföras under våren 2013 med inriktning att koncentration av

verksamheten påbörjas senast hösten 2013.

För att uppnå ett bättre nyttjande av operationskapaciteten i Region Skåne kommer

operationsverksamheten, exklusive ögonverksamhet, vid Lasarettet i Landskrona att

omfördelas till övriga sjukhusförvaltningar i Region Skåne. Omflyttningarna av uppdrag

mellan förvaltningarna beräknas vara verkställda den 1 maj 2013, d v s med 8 månaders effekt

år 2013.

I en fördjupad utredning ska vårdproduktionsutskottet tillsammans med bolaget Hälsostaden

Ängelholm, Ängelholms kommun och kringliggande kommuner i nordvästra Skåne komma

fram till ett förslag på inriktning för Ängelholms sjukhus. Efter att överenskommelse om

denna inriktning träffats mellan berörda parter, kommer under våren 2013 beslut fattas om

vilka verksamheter som utförs bäst i Ängelholm och vilka som bättre kan utföras på andra

sjukhus. Även här kommer det att prövas vilka verksamheter som utförs bäst i Ängelholm och

vilka som bättre kan utföras på andra sjukhus.

Genomförd utredning vad gäller urologisk verksamhet i Region Skåne påvisar att en

koncentration av verksamheten, med viss bibehållen närservice, bör genomföras. Bakgrunden

är bland annat den bristsituation som råder avseende urologkompetens.

I samband med att Region Skåne planerar att lämna Orupsjukhusområdet kommer den

rehabiliteringsmedicinska verksamheten att flytta. Olika alternativ för verksamhetens

lokalisation är under utredning.

19

Käkkirurgisk verksamhet som idag bedrivs på Skånes universitetssjukhus, Centralsjukhuset i

Kristianstad samt Helsingborg lasarett ska koncentreras och drivas av Skånes

universitetssjukhus. En koncentrerad käkkirurgi ger bättre förutsättningar för; utveckling av

den högspecialiserade oralkirurgisk a specialisttandvården, förbättrad tillgänglighet,

utveckling av effektiva patientprocesser, utveckling av förbättrad samverkan med övriga

aktörer inom tand- och sjukvård samt tillhandahållande av specialiserad konsultfunktion åt

allmäntandläkare, övriga odontologiska specialiteter samt medicinska specialiteter.

Verksamheten ska bedriva oralkirurgisk specialisttandvård efter remiss och omfattar

diagnostik och behandling av sjukdomar, skador och defekter i käkar och munhåla samt

omgivande vävnader.

Specialiserad palliativ vård och Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASiH) För att säkra bästa möjliga kvalitet samt tydligare styrning och ledning samlas den

specialiserade palliativa vården och ASiH-verksamheten som drivs i egen regi, i en gemensam

organisation inom Primärvården Skåne. Organisationsförändringen ska säkerställa en

likvärdig vård i hela Skåne. Kvaliteten på vården ska därefter förbättras genom att höja den

akademiska kunskapen via forskning och utveckling.

I Region Skåne ska specialiserad palliativ vård inklusive ASiH bedrivas i enlighet med

Region Skånes patientprocess. Verksamheten ska omfatta alla åldrar, även barn, oavsett

diagnos och ska bedrivas 24 timmar per dygn alla dagar i veckan året runt.

Specialiserad palliativ vård

Specialiserad palliativ vård är den vård som ges till patienter med komplexa symtom eller

vars livssituation medför särskilda behov, och som utförs av ett multiprofessionellt team med

interdisciplinärt arbetssätt med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård. Det ska

finnas palliativa slutenvårdsenheter som uppfyller de kriterier som satts upp i det nationella

vårdprogrammet för palliativ vård 2012-2014. De palliativa slutenvårdsenheterna ska vara

dimensionerade så att patienter kan direktinläggas dygnets alla timmar. All specialiserad palliativ

vård i Region Skåne ska vara ansluten till Svenska Palliativregistret.

Den specialiserade palliativa vården ska även erbjuda konsultstöd till allmän palliativ vård

inom Region Skåne och dess kommuner. En expertgrupp för specialiserad palliativ vård ska

vara formerad. Ett samarbete ska upparbetas med olika vårdnivåer inom sluten vård, öppen

vård, primärvård samt kommunal vård.

Ett centrum för FoUU inom palliativ vård i samverkan mellan Region Skåne och Lunds

Universitet ska byggas upp med syfte att stärka forskning om palliativ vård, verka för

evidensbaserad implementering av kunskap, likvärdig vård samt höja kvaliteten och stärka

den palliativa vårdens ställning i hälso- och sjukvården samt i den kommunala vården.

ASIH

Förutsättningen för att bedriva ASiH verksamhet är att patienten vill och kan vårdas hemma

ur patientsäkerhetssynpunkt.

Patienter inskrivna i ASiH verksamheten för specialiserad palliativ vård i livets slutskede har

en avancerad sjukdom i ett palliativt skede med uttalade symtom så som smärtor/ illamående/

nutritionsproblem etc. Dessa patienter har ibland pågående palliativ cytostatika- eller

strålbehandling. Ofta innebär det skötsel av central venkateter (CVK), sond, P-kateter etc.

20

Remiss, medicinsk bedömning och vård och omsorgsplan i samverkan (VOPS) krävs för

denna vårdform.

Det finns också patienter som har behov av att vara ansluten till ASiH-verksamhet för

specialiserade punkt och konsultinsatser med palliativt eller kurativt syftande behandling. Det

kan t.ex. vara antibiotikabehandling, svår smärta, illamående eller nutritionsproblem. Behov

av medicinsk kontroll och uppföljning föreligger under en tidsbegränsad period från några

dagar upp till månader. Remiss krävs och läkare vid sjukhus, hälsovalsenhet, familjeläkare

enligt Generell kravspecifikation (GK) samt övriga specialister privata vårdgivare är

huvudansvarig för patienten.

Exempel på patientkategorier som ansluts till ASiH:

KOL/ kronisk obstruktiv lungsjukdom, patienter med behov av frekventa

sjukhusinläggningar och ett eventuellt behov av syrgas

neurologiska/ neuromuskulära sjukdomar

svår hjärtsvikt

annan uttalad organsvikt

postoperativt efter cancerkirurgi eller annan större kirurgi

Vid behov ska läkare i ASiH-teamet ha möjlighet till direktinläggning på vårdavdelning.

Patienten skrivs ut ur ASiH när den akuta situationen är över eller om patienten skrivs in i

slutenvård.

Folktandvården Skåne Beslut gällande Folktandvården Skånes framtida organisationsform (bolag eller förvaltning)

kommer att fattas under 2013.

Primärvården Skåne Organisationen av Primärvården Skåne ska förändras under 2013 för att öka mångfalden och

valfriheten för medborgarna.

Primärvården Skånes hälsovalsverksamhet ska ges ansvar och befogenheter som möjliggör

den handlingsfrihet som eftersträvas i Hälsoval Skåne. Detta innebär bland annat att

Primärvården Skåne ska kunna föreslå verksamheter för ackreditering/avackreditering samt

kunna öppna/avveckla filialverksamhet. Modell för verksamheternas resultathantering över tid

ska tas fram i syfte att skapa ökade incitament för såväl enheter med över- som underskott.

Ambulansverksamhet Under 2013 sker upphandling av ambulansverksamheten i tre av Region Skånes fyra

ambulansdistrikt. I ett distrikt, det nordvästra, ska ambulansverksamheten bedrivas i egen regi

med start fr o m 2013-09-01. Den egendrivna ambulansverksamheten i nordvästra Skåne ska

bedrivas i Helsingborgs lasaretts regi som en särskilt resultatenhet där kostnader och intäkter

för ambulansuppdraget särskiljs från annan verksamhet.

Region Skånes Prehospitala Centrum (RSPC) Som en konsekvens av upphandlingen av ambulanssjukvård kommer gränssnittet mellan

Region Skåne och kommande leverantörer/egen drift att förändras. Under 2013 kommer

därför RSPCs funktion och organisation att förändras efter utredning enligt särskilt uppdrag

av regiondirektören.

21

Lagen om valfrihet (LOV) En utveckla befintliga övriga vårdval kommer att ske och nya vårdval inom ramen för lagen

om valfrihetssystem under 2013 kommer att initieras. Fler vårdval ska utredas och

implementeras, utifrån medborgarnas behov och ohälsotal.

Vårdval i enlighet med lagen om valfrihetssystem kommer att införas inom den allmänna

barn- och ungdomstandvården 0-19 år under maj 2013 och inom den specialiserade barn- och

ungdomstandvården den 1 januari 2014.

Fortsatt utveckling pågår för att införa vårdvalsmodeller inom specialiserad sjukvård. Den

specialiserade öppenvårdsgynekologin, beroendevården samt ögonmottagningsverksamheten

är under utredning för eventuellt vårdval. Under 2013 kan också hud, astma/KOL,

hjärtsviktsmottagning, barnsjukvård, äldresjukvård samt psykoterapi bli föremål för att

utredas för eventuell enligt LOV.

Diagnostiskt centrum – Centralsjukhuset Kristianstad Ett diagnostiskt centrum i projektform har inrättats på Centralsjukhuset Kristianstad i

samarbete med RCC Syd. Syftet är att minska tiden mellan symptom och diagnos. Till detta

diagnostiska center kan läkare i t ex primärvården skicka patienter med misstanke om

allvarlig sjukdom för snabbutredning. När patienten fått en diagnos remitteras den därefter

vidare för fortsatt omhändertagande.

Rehabuppdrag för nordvästra Skåne Alla patienter oavsett boendeform och bostadsort kommer att efter normal remissprövning att

kunna erbjudas öppenvårdsrehabilitering i Ängelholms sjukhus. Utvalda strokepatienter,

enligt överenskomna kriterier, med behov av fortsatt slutenvårdsrehabilitering som vårdad på

strokeenheten i Helsingborgs lasarett ska efter normal remissgranskning kunna erbjudas

slutenvårdsrehabilitering i Ängelholm. Omfattningen är beräknad till cirka 0,7

patienter/vecka.

Uppdrag och volymer

Volymuppdraget enligt detta kapitel avser förvaltningsdriven vård till Region Skånes

invånare. När det gäller riks- och regionsjukvård för invånare och fritt vårdsökande utanför

Region Skåne redovisas detta som intäkt i resultatbudgeten. Grundläggande för

förvaltningarnas uppdrag är att den verksamhet som bedrevs 2012 ska utföras även 2013, om

inte annat framgår av förvaltningsuppdraget eller annan överenskommelse.

Volymuppdrag och finansiering finns specificerat per förvaltning i Volymuppdrag och

finansiering, bilaga 2.

Sjukhusförvaltningar

Planeringsunderlaget för somatisk vård på sjukhus är fördelat på vårdtillfällen och läkarbesök

samt besök annan vårdgivare än läkare. Vårdtillfällen och läkarbesök är uppdelat på barn och

vuxna och är indelat efter MDC-koder (Major Diagnostic Categories). MDC är en grov

indelning av alla huvuddiagnoser där varje MDC motsvarar sjukdomar i ett visst organsystem

22

eller sjukdomar med en viss etiologi. Ofta motsvaras ett MDC av en medicinsk specialitet.

Operationerna ingår i det sammanhållna uppdraget, men särredovisas också på aggregerad

nivå som ett ”varavuppdrag”. Planeringsunderlaget innehåller ca 177 000 slutenvårdstillfällen,

ca 1 208 000 läkarbesök och ca 791 000 besök annan vårdgivare.

Akutsjukhusen ges också ersättning i form av en fast strukturersättning.

I planeringsunderlaget 2013 har samtliga volymer avseende den palliativa vården och

avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) lyfts av från Skånes universitetssjukhus, Lasarettet i

Ystad och Trelleborgs Lasarett och flyttats till Primärvården Skåne.

Omflyttningar v uppdragsvolymer har skett mellan förvaltningarna på grund av de strukturella

förändringarna. De strukturella förändringarna beräknats vara verkställda den 1 maj 2013, d v

s med 8 månaders effekt.

Även de kvarvarande volymerna avseende kataraktoperationer och därtill hörande läkarbesök

har flyttats från sjukhusen till kundval Grå starr. Nya volymer har tillförts avseende

läkarbesök på hudverksamheten samt för besök andra vårdgivare för verksamhet inom

kvinnosjukdomar. I övrigt har samtliga volymer utökats procentuellt till följd av demografiska

förändringar och söktryck på förvaltningarna.

Särskilda satsningar från HSN Skånes universitetssjukhus har fått medel för en utökad strålbehandlingskapacitet, 47 mkr.

Skånes universitetssjukhus har fått medel för att utöka vårdplatserna inom neonatalvården

samt för att få en fullt utbyggd transportorganisation, 22,6 mkr.

Beslut har fattats att avsätta 3 miljoner kronor till sjukhusförvaltningarna för utökning av

logopediverksamheten för dyslexiutredningar och tidig språkstörningar.

Medel har tillskjutits till sjukhusförvaltningar för att avhjälpa tillgänglighetsproblematiken för

patienter i behov av CPAP-behandling (Continuous Positive Airway Pressure) vid behandling

av sömnapnésyndrom, 6 mkr.

En utökad finansiering för smittspårning har getts till Skånes universitetssjukhus med 0,4

mkr, Centralsjukhuset i Kristianstad 0,1 mkr samt till Helsingborgs lasarett 0,2 mkr.

23

Tabell: Procentuell förändring av uppdrag somatik inkl operationer, rensat för

verksamhetsförändringar

Uppdrag 13 jmf 12

FV ÖV SV

SUS 1,4 % 1,1 %

CSK 4,2 % 3,2 %

HBG 3,0 % 4,4 %

YSTAD 4,3 % 4,1 %

LKRA -22,1 % -18,3 %

TBG 5,7 % 5,4 %

HLM 1,0 % 0,8 %

ÄHLM 1,0 % -7,5 %

TOTALT 1,7 % 1,5 %

Hänsyn har bland annat tagits till att antalet förlossningar under 2012 inte uppnår den

prognostiserade ökningen i uppdraget, varför någon utökning inte gjorts i

planeringsunderlaget för 2013.

På förvaltningsnivå följande uppdrags-/volymförändringar särskilt nämnas:

Skånes universitetssjukhus

Ökning av 1 500 hudläkarbesök

Utökning av kvinnosjukvård med 15 640 öppenvårdsbesök andra vårdgivare

Ersättning för grundvaccinering efter stamscellstransplantation

Ersättning för strålbehandlingsverksamhet

Ersättning för förstärkning av neonatalsjukvård och transportorganisation

Flyttning av 100 läkarbesök inom lungcancer från Lasarettet i Trelleborg till Skånes

universitetssjukhus

Flyttning av 60 förlossningar till Lasarettet i Ystad

Flyttning av 32 360 vårddagar för ASiH, 12 136 vårddagar för palliativ vård och 900

öppenvårdsbesök till Primärvården Skåne

Ersättning för CPAP-maskiner

Förändringar t f a strukturförändring Lasarettet i Landskrona, volymer fr o m 130501

(även eventuella besöks-/slutenvårdvårdtillfällen kopplade till förändrat uppdrag är

reviderade i förvaltningsuppdragen):

Flyttning av obesitaskirurgi från Lasarettet i Landskrona till Skånes

universitetssjukhus (gemensam remissinstans obesitaskirurgi kvarstår tv på Lasarettet i

Landskrona)

Flyttning av 200 handkirurgioperationer i öppenvård från Lasarettet i Landskrona till

Skånes universitetssjukhus

Flyttning av 40 operationer bröstcanceringrepp i öppenvård från Lasarettet i

Landskrona till Skånes universitetssjukhus

24

Helsingborgs lasarett

Flyttning av 550 vårdtillfällen från närsjukvården på Ängelholms sjukhus till


Ökning av 1 000 hudläkarbesök


Flyttning av 20 operationer och där tillhörande läkarbesök för malign prostataektomi

från Centralsjukhuset i Kristianstad till Helsingborgs lasarett


Centralsjukhuset Kristianstad

Ökning av 500 hudläkarbesök

Utökning av kvinnosjukvård med 360 öppenvårdsbesök andra vårdgivare

Omfördelning av tonsillektomier inom öppen vård/sluten vård med Lasarettet i Ystad

Ersättning för projektuppdrag för Diagnostiskt centrum

20 operationer och där tillhörande läkarbesök för malign prostataektomi flyttas till






Flyttning av allmänkirurgi uppdrag, 67 ljumskbråcksoperationer i sluten vård och 483

operationer i öppen vård från Lasarettet i Landskrona till Centralsjukhuset Kristianstad

Lasarettet i Ystad


Flyttning av 60 stycken förlossningstillfällen från Skånes universitetssjukhus till

Lasarettet i Ystad

Omfördelning av tonsillektomier inom öppen vård/sluten vård med Centralsjukhuset

Kristianstad







Flyttning av allmänkirurgi uppdrag, 107 galloperationer i öppen vård från Lasarettet i

Landskrona till Lasarettet i Ystad

Flyttning av urologiuppdrag, 213 operationer i sluten vård och 240 i öppen vård från

Lasarettet i Landskrona till Lasarettet i Ystad

Lasarettet Trelleborg



Flyttning av 100 läkarbesök inom lungcancer till Skånes universitetssjukhus

25




Flyttning av öron-, näs-, hals-uppdraget, 399 operationer i öppen vård från Lasarettet i

Landskrona till Lasarettet Trelleborg

Flyttning av övrig allmänkirurgisk operationsverksamhet 333 operationer i sluten vård

och 350 i öppen vård från Lasarettet i Landskrona till Lasarettet Trelleborg

Ängelholms sjukhus

550 vårdtillfällen inom närsjukvården på Ängelholms sjukhus flyttas till Helsingborgs

lasarett


Lasarettet i Landskrona




Flyttning av obesitaskirurgi från Lasarettet i Landskrona till Skånes

universitetssjukhus (gemensam remissinstans obesitaskirurgi kvarstår tv på Lasarettet i

Landskrona)

Flyttning av öron-, näs-, hals-uppdraget, 399 operationer i öppen vård från Lasarettet i

Landskrona till Lasarettet Trelleborg

Flyttning av allmänkirurgi uppdrag, 67 ljumskbråcksoperationer i sluten vård och 483

operationer i öppen vård från Lasarettet i Landskrona till Centralsjukhuset Kristianstad

Flyttning av allmänkirurgi uppdrag, 107 galloperationer i öppen vård från Lasarettet i

Landskrona till Lasarettet i Ystad

Flyttning av övrig allmänkirurgisk operationsverksamhet 333 operationer i sluten vård

och 350 i öppen vård från Lasarettet i Landskrona till Lasarettet Trelleborg

Flyttning av urologiuppdrag, 213 operationer i sluten vård och 240 i öppen vård från

Lasarettet i Landskrona till Lasarettet i Ystad

Flyttning av 200 handkirurgioperationer i öppen vård till Skånes universitetssjukhus

Flyttning av 40 operationer bröstcanceringrepp i öppenvård till Skånes

universitetssjukhus

Operationer som del av somatikuppdraget

Planeringsunderlaget för 2013 omfattar 96 440 operationer. Jämfört med uppdrag 2012 en

ökning med 1,2 procent.

Utökningen av antalet operationer är gjort procentuellt utifrån 2012 års planeringsunderlag.

26

Tabell: Uppdrag antal operationer 2012 och 2013, fördelat per sjukhus, samt procentuell

förändring

FV

Uppdrag

2012

Uppdrag

2013

Differens

antal

Differens

procent

SUS 43 490 44 217 727 1,7 %

CSK 11 399 12 210 811 7,1 %

HBG 14 459 14 745 286 2,0 %

YSTAD 6 060 6 695 635 10,5 %

LKRA 4 593 2 060 -2 533 -55,1 %

TBG 5 357 6 473 1 116 20,8 %

HLM 5 899 5 955 56 0,9 %

ÄHLM 4 066 4 085 19 0,5 %

SUMMA 95 323 96 440 1 117 1,2 %

Psykiatri Skåne

Planeringsunderlaget för den psykiatriska vården är fördelat på vårdtillfällen, läkarbesök samt

besök annan vårdgivare än läkare. Uppdrag 2013 bygger på utfall 2011, utfall första tertialet

2012 samt totalt uppdrag 2012

Strategisk plan och satsningar Psykiatri Skånes grunduppdrag består i att erbjuda invånarna i Skåne ett brett utbud

av psykiatrisk specialistvård. I enlighet med förslagen i den strategiska plan som tagits fram

av HSN genomförs ett antal särskilda satsningar år 2013:

Strategisk plan

Sex områden inom den psykiatriska vården har prioriterats i arbetet för att nå en god och

likvärdig psykiatrisk vård i Skåne. Totalt satsas 15 mkr under 2013. Psykiatri Skåne ska

arbeta med den strategiska planen där följande områden ingår:

Kroppslig hälsa hos personer med allvarlig och omfattande psykisk sjukdom. En

särskild ersättning ges till de vårdenheter som genomför hälsoundersökningar av

personer med psykossjukdom.

Läkemedelsassisterad Rehabilitering vid Opiatberoende, LARO. Psykiatri Skåne ska

fortsätta arbetet med att öka tillgängligheten, både avseende kötider och öppettider, till

LARO.

Psykiatri Skåne ska delta i arbetet med att förbättra vård och behandling för personer

med tvångssyndrom (OCD), bland annat genom deltagande i utbildningar och genom

samverkan med aktuella patientföreningar.

Psykiatri Skåne ska starta ett pilotprojekt avseende ett familjecentrum för familjer med

ADHD. Psykiatri Skåne ska i nära samarbete med Habilitering och hjälpmedel starta

ett team för vuxna med utvecklingsstörning och grav beteendeproblematik, VUB team.

27

Psykiatri Skåne får i uppdrag att starta en regiongemensam verksamhet för personer

med självskadande beteende. Psykiatri Skåne ska redovisa hur arbetet med detta

fortskrider.

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Psykiatri Skåne ska öka kunskapsnivån vad

gäller att diagnostisera och behandla PTSD.

Övriga satsningar

Det påbörjade utvecklingsarbetet kring personer med psykossjukdom ska fortsätta,

liksom utvecklingen av den samordnade vården med starkt fokus på patient och

närstående (Case Management och ACT-team). (1,0 mkr).

För att bättre kunna möta behoven hos ensamkommande flyktingbarn förstärks såväl

den öppna som den slutna vårdverksamheten inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Samtidigt stärks insatserna i form av handledning och stöd till kommuner (4 mkr).

Första linjens hälso- och sjukvård för barn- och unga mellan 6 år till 18 år som har

behov hälso- och sjukvårdsinsatser på grund av psykisk ohälsa ska börja byggas upp

från och med 2013. Psykiatri Skåne ska starta minst fyra mottagningar för ungas

psykiska hälsa under år 2013 med start vid halvårsskiftet. Det ska finnas en tydlig

ingång för barn och unga samt deras vårdnadshavare kring att söka stöd vid psykisk

ohälsa, som byggs upp på hemsidan www.1177.se, där familjer och barn- och

ungdomar ska få information om hur de kan söka stöd inom framförallt första linjens

vårdnivå. Riktlinjer för samverkan ska utarbetas mellan mottagningar för ungas

psykiska hälsa och ungdomsmottagningar (8,0 mkr inkl. föräldrastöd).

Psykiatri Skåne ska arbeta vidare med Samordnade Individuella Planer både inom

vuxenpsykiatri och inom barn- och ungdomspsykiatrin. Dessa ska KVÅ-kodas.

Psykiatri Skåne ska medverka i brukarrevision tillsammans med hälso- och

sjukvårdsnämnden. Psykiatri Skåne ska fortsätta sitt påbörjade arbete med att ökad

delaktighet och patientinflytande i vården.

Psykiatri Skåne ska tillgodose att medborgare i sydöstra Skåne erhåller patientsäkert

akut psykiatriskt omhändertagande under jourtid vid Ystad Lasarett.

Tabell: Procentuell förändring av psykiatriuppdraget

Förändrat uppdrag antal Förändrat uppdrag procent

SV (vd) ÖV (besök) SV (vd) ÖV (besök)

Allmänpsykiatri - 9 700 20 150 - 6,7 % 4,8 %

Rättspsykiatri - 600 2 140 - 2,0 % 24,2 %

BUP 0 1 400 0,0 % 1,5 %

I uppdragsvolymerna 2013 ingår en utökning med 250 läkarbesök och 9 000 besök annan

vårdgivare kopplat till det nya uppdraget Sprutbyte/MATRIS.

http://www.1177.se/

28

Primärvården Skåne

Primärvården Skånes hälsovalsenheter Uppdrag till Primärvården Skånes verksamhet enligt Hälsoval Skåne utgår från

ackrediteringsvillkoren. Uppföljning av målen kommer att ske i den producentneutrala

uppföljningen av hälsovalet. Ett avkastningskrav läggs på Region Skånes primärvård inom

hälsovalet med 37,5 miljoner kronor.

Primärvården Skånes regionbidragsfinansierade verksamheter Ersättningen till Primärvården Skåne exklusive hälsovalet uppgår till 380,4 miljoner kronor

och avser ersättning för ungdomsmottagningar, palliativ vård och ASiH, flyktinghälsan och

dietistverksamhet.

Specialiserad palliativ vård och Avancerad Sjukvård i Hemmet För att säkra bästa möjliga kvalitet samt tydligare styrning och ledning samlas den

specialiserade palliativa vården och ASiH-verksamheten som drivs i egen regi, i en gemensam

organisation inom Primärvården Skåne.

Volymuppdraget för specialiserad palliativ vård och ASiH utgår från utfall 2011 respektive

uppdrag 2012. Uppdragen för palliativ vård och ASiH-verksamhet är förflyttade från Skånes

universitetssjukhus, Lasarettet i Ystad samt Trelleborgs Lasarett till Primärvården Skåne.

Den internationella och nationella utvecklingen visar en tydlig trend att allt fler patienter

önskar, och även ur ett medicinskt perspektiv kan, vårdas i det egna hemmet. För att inte

försvåra en sådan önskad utveckling är det möjligt att, inom ramen för det samlade uppdraget

för ASiH och specialiserad palliativ vård, skifta uppdragsvolymer mellan vårdformerna.

Ett centrum för FoUU inom palliativ vård ska byggas upp i samverkan mellan Region Skåne

och Lunds Universitet. (3,0 mkr)

Ungdomsmottagningar

Ungdomsmottagningarna fordrar en bredd av kompetenser för att ge råd och stöd, men även

för att kunna hänvisa ungdomar vidare när så behövs. Den geografiska tillgängligheten

behöver öka och öppettiderna ska anpassas bättre till ungdomarnas skolgång, arbete och

fritidsvanor. Ett särskilt tilläggsuppdrag kommer att ges under 2013.

Dietister Den genomförda översynen vad gäller gränssnittet mellan dietistverksamhet i primär-

respektive specialistvård har medfört att flera patientgrupper övergår till primärvården. Detta

gäller uppföljningsansvaret för patienter med undervikt/undernäring. Dietisterna ska ta över

ansvaret för unga vuxna som lämnar barnhabiliteringen för primärvårdsnivån. Även det

ökande antalet patienter som genomgått fetmakirurgi medför ett ökat behov av

dietistuppföljning, som regel flera år efter det kirurgiska ingreppet.

Flyktinghälsan

Flyktinghälsans uppdrag är Region Skåne-övergripande och avser att utföra hälsosamtal till

asylsökande, kvotflyktingar och anknytningar samt, i mån av tid, hälsoundersökningar som

beställs av andra myndigheter. Hälsosamtalen ska registreras i Pasis. Flyktinghälsan ska ge

hälso- och sjukvård samt barnhälsovård i enlighet med tillämpliga delar av ”Förutsättningar

för Ackreditering och Avtal för Barnavårdscentral i Hälsoval Skåne 2013” för asylsökande

29

och papperslösa inom primärvårdsnivån, kvotflyktingar och anknytningar (bosatta i Skåne dvs

folkbokförda) hänvisas till vårdcentralen för att få första linjens hälso- och sjukvård.

Uppdraget avser också utbildningsinsatser och arbete med att öka kompetensen hos personal i

verksamheter i Region Skåne inom hälso- och sjukvård.

När förfrågningar om utbildning finns från kommunernas verksamheter i närområdet ersätts

dessa utbildningstillfällen av de verksamheter som beställer utbildning/information.

Barn som far illa - särskild satsning

För att säkerställa att anmälningsskyldigheten enligt HSL efterlevs inom hälso- och sjukvård

och tandvård uppdras Primärvården Skåne att inom Kunskapscentrum för barnhälsovård

fortlöpande stödja utveckling av strategier på regional och lokal nivå för arbete med Barn som

far illa för åldrarna 0-18 år. Uppdraget ska utföras i nära samverkan med hälso- och sjukvård

och tandvård i Region Skåne samt de skånska kommunerna och kommunförbundet Skåne.

I enlighet med handlingsprogrammets riktlinjer för barn som far illa ska kontaktpersoner

finnas inom hälsovård, sjukvård, habilitering, tandvård. Utbildnings- samt

fortbildningsinsatser har erbjudits.

Labmedicin Skåne

Uppdragsvolymer för Labmedicin Skånes verksamhet fastställs inte, däremot anges

labmixpoäng, en motsvarighet till sjukhusförvaltningarnas vårdmixpoäng. Syftet med

labmixpoäng är att de ska följas, och analyseras, i den löpande uppföljningen.

I Labmedicin Skånes uppdrag ska klinisk laboratorieverksamhet i Region Skåne bedrivas.

Förvaltningen ska tillhandahålla god och effektiv service till kunder/patienter samt aktivt

medverka i och vara kunskapsstöd till regionala och lokala vårdprocesser. Labmedicin Skåne

ansvarar för kvalitetssäkring, rådgivning, utbildning samt val av metoder och instrument i

patientnära laboratorieverksamhet inom Region Skåne och ska erbjuda samma koncept till

privata Hälsovalsenheter.

För perioden 2013-16 gäller att Labmedicin ska genomföra ytterligare effektiviseringar

genom samlokalisering inklusive översyn av lokalanvändning vid alla orter.

Folktandvården Skåne

Målvolymer för Folktandvården Skånes verksamhet fastställs inte.

Folktandvården Skåne ska bedriva allmäntandvård, specialisttandvård och sjukhustandvård

för såväl vuxna som för barn- och ungdom. I barn- och ungdomstandvård ingår insatser för de

yngsta kopplade till barnhälsovårdsverksamheten, s.k. sista handsansvar för barn och

ungdomar upp till 19 års ålder, kollektiva insatser i utsatta områden och för utsatta

riskgrupper samt specialisttandvård i huvudsak i form av ortodonti och pedodonti. För vuxna

ingår nödvändig tandvård och tandvård som led i sjukdomsbehandling i enlighet med

Tandvårdsreform 1999 och sistahandsansvar. Därutöver ska tredje steget i det statliga

tandvårdsstödet beaktas. Sjukhustandvård ges till patienter som på grund av sjukdom,

funktionshinder eller tandvårdsrädsla inte kan få tandvård inom allmäntandvården.

Utbildningsinsatser ska riktas mot såväl Folktandvården Skånes personal som

privatpraktikerna.

30

Folktandvården Skåne ska aktivt bidra till att tillgängligheten till tandvård i Region Skåne

förbättras. Effektiva patientprocesser ska tillämpas bland annat genom att Frisktandvård och

teamtandvård ska fortsätta att utvecklas. Tillgängligheten ska också förbättras genom

införande av effektiva verksamhets- och stödsystem. Den mobila verksamheten ska utvecklas

och anpassas till lokalt rådande förhållanden under året.

Riskbedömning ska utgöra grunden för alla patienters vårdplanering. Hälsofrämjande och

förebyggande tandvård ska vara basen i Folktandvårdens verksamhet.

Vårdval i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV) kommer att införas inom den

allmänna barn- och ungdomstandvården 0-19 år under maj 2013 och inom den specialiserade

barn- och ungdomstandvården den 1 januari 2014. Sistahandsansvar och kollektiva insatser

kommer inte att ingå i kommande vårdval.

Helgjourverksamheten ska följa befintliga avtal. Utredning pågår om möjlighet till utökning

av helgjourverksamheten under 2013.

Tredje steget i det statliga tandvårdsstödet införs 1 januari 2013. Ett utvecklingsarbete för att

förenkla och automatisera nytillförda administrativa processer ska genomföras inom

förvaltningen.

Folktandvården ska under året följa upp implementeringen av nationella riktlinjer för vuxna i

både allmän- och specialisttandvården samt starta anslutningsprocessen till tandvårdens två

nationella kvalitetsregister. Folktandvården ska även genom samverkan i regionalt beslutade

arbets- och styrgrupper bidra till att den kliniska odontologiska forskningen och utvecklingen

i Skåne stärks.

Beslut gällande Folktandvården Skånes framtida organisationsform (bolag eller förvaltning)

kommer att fattas under 2013.

Uppföljning

Uppföljningen sker i dialog mellan förvaltningarna och koncernledningen. Uppföljning av

mål och kvalitetsindikatorer i förvaltningsuppdraget sker enligt angiven uppföljningstidpunkt

samt enligt särskild uppfäljningsplan.

Varje månad sker uppföljning av väntetider inom vårdgarantin, produktion, ekonomi och

medarbetarresurser. Uppföljningen redovisas till vårdproduktionsberedningen månadsvis och

i samband med delårsrapport tertial 2 och årsredovisning. Inom vissa områden sker fördjupad

uppföljning, uppföljningsplan för 2013 kommer att beslutas i vårdproduktionsberedningen.

förvaltningsuppdrag 2013 - vårdproduktionsberedningen

Documents