foi miljöredovisning 2016 · foi memo datum/date sida/page 2017-02-20 2 (29) titel/title memo...

FOI MEMO Projekt/Project Sidnr/Page no

FOI Miljöledning

1 (29)

Projektnummer/Project no Kund/Customer

G970 FoT-område

Handläggare/Our reference Datum/Date Memo nummer/number

Jan Sjöström 2017-02-20 FOI Memo 6015

FOI Miljöredovisning 2016

Jan Sjöström, Kristoffer Darin Mattsson, Linda Eriksson, Rose-Marie Karlsson, Eva Lundmark, Ioana Rodhe, Erik Zdansky

Foto: FOI

FOI MEMO Datum/Date Sida/Page

2017-02-20

2 (29) Titel/Title Memo nummer/number

FOI Miljöredovisning 2016 FOI Memo 6015

Sammanfattning

FOI:s totala utsläpp av koldioxid (CO2) från energiförbrukning och tjänsteresor (taxi och bilresor medräknat) uppgick 2016 till motsvarande ca 2090 ton CO2 eller 2,4 ton per anställd (2,6 per årsarbetskraft), vilket är en reduktion jämfört med 2015.

Antalet flygresekilometer totalt och per anställd har minskat under 2016. Samtidigt var antalet bokade videomötestimmar under 2016 lägre än 2015 vilket kan bero på användning av andra digitala kommunikationslösningar. Den totala elförbrukningen på FOI under 2016 uppgick till knappt 11 700 MWh, vilket är högre än fjolårets förbrukning på 10 600 MWh.

Myndighetens interna miljöarbete under det gångna året har bedrivits i form av två detaljerade myndighetsövergripande mål, varav det ena har uppfyllts.

Investeringen i FOI:s interna miljöarbete under 2016 kostade ca 1,1 Mkr. Myndighetens största positiva miljöpåverkan kommer av den miljöforskning som FOI bedriver. Myndighetens miljökompetens har under 2016 medverkat i åtta miljöprojekt beställda av försvarssektorn på totalt ca 7,7 Mkr. Den civila miljöforskningen omfattade totalt ca 2,1 Mkr. Därutöver har miljöforskning bedrivits i sex EU-projekt för motsvarande ca 4,2 Mkr. Sammanlagt har FOI därmed bedrivit miljörelaterad forskning för 14,0 Mkr under 2016.

Summary FOI’s overall release of carbon dioxide (CO2) are lower compared to 2015. The total amount of emissions of CO2 from energy consumption and business travel (including taxi and car transport) amounted to the equivalent of approximately 2090 tons of CO2 in 2016 or 2.4 tons per employee.

The number of kilometers of air travel decreased in 2016. At the same time the amount of booked video meeting hours in 2016 was lower than the year before, which can be due to the use of other digital communication solutions. The total electricity consumption at FOI in 2016 amounted to 11 700 MWh, which is higher than the consumption in 2015 that was 10 600 MWh.

Two detailed environmental goals have been set by the institute, whereof one has been achieved.

The total invested costs in FOI’s internal environmental work in 2016 amounted to SEK 1.1 million. FOI contributes significantly to reducing environmental impacts through its environmental research programs. Thus, in 2016, eight environmental projects at a total of SEK 7.7 million were conducted for the defence, while the civilian environmental research comprised a total of SEK 2.1 million. In addition to this, FOI has performed environmental research in six EU projects to a total of SEK 4.2 million. In all, FOI has carried out SEK 14.0 million worth of environmentally-related research.


2017-02-20



Innehåll

1 Redovisning av resultat från FOI:s miljöarbete ............................... 4

1.1 Miljöutredningen/betydande miljöaspekter ....................................... 4

1.2 Miljöpolicy .......................................................................................... 4

1.3 Övergripande miljömål ...................................................................... 5

1.3.1 FOI övergripande miljömål för 2016 ............................................. 5

2 Redovisning av detaljerade miljömål ................................................ 5

2.1 Indirekt miljöpåverkan ....................................................................... 5

2.2 Direkt miljöpåverkan ......................................................................... 5

2.2.1 Miljöledningsarbetets organisation ............................................... 5 2.2.2 Direkt miljöpåverkan och detaljerade miljömål ............................. 6

3 Övrigt om miljöarbetet 2016 ............................................................... 6

3.1 Tillståndsprövning och redovisning enligt miljöbalken ...................... 6

3.2 Intern miljörevision ............................................................................ 6

3.3 Utbildningsinsatser under året .......................................................... 6

3.4 Videokonferenssystemet ................................................................... 7

3.5 Målkonflikter och hinder .................................................................... 7

3.6 Kostnader .......................................................................................... 7

3.7 Miljösamarbete .................................................................................. 8

4 Utvecklingstendenser ......................................................................... 8

Bilaga 1a. Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 ............................ 13

Del 1 Miljöledningssystemet ...................................................................... 13

Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter ............................... 16

Bilaga 1b. Åtgärder i myndighetens miljöledningssystem som bedöms

ha gett positiva miljöeffekter ........................................................... 20

Bilaga 2. FOI:s och Försvarssektorns miljöpolicy ................................... 21

Bilaga 3. Exempel på FOI:s miljöforskning .............................................. 22

Bilaga 4. Redovisning av nyckeltal för betydande miljöaspekter .......... 24


2017-02-20



1 Redovisning av resultat från FOI:s miljöarbete FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning samt metod- och teknikutveckling till nytta för försvar och säkerhet. FOI ger kunderna tillgång till ledande expertis inom ett stort antal tillämpningsområden, såsom säkerhetspolitiska studier och analyser inom försvar och säkerhet, bedömning av olika typer av hot, system för ledning och hantering av kriser, skydd mot och hantering av farliga ämnen, IT-säkerhet och nya sensorers möjligheter. Uppdragsgivare är bl.a. Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarshögskolan, Fortifikationsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt andra uppdragsgivare och civila kunder både inom och utom Sverige. Verksamheten bedrivs i projektform och arbetet resulterar vanligen i forskningsresultat som publiceras i öppna rapporter.

Organisationen hade 8701 tillsvidareanställda per sista december 2016 (817 årsarbetskrafter), varav ca 85 % är forskare. FOI bedriver verksamhet i Stockholmsområdet, Linköping och Umeå. Den totala lokalytan 2016 har varit oförändrad från föregående år.

I bilaga 1 sammanfattas FOI:s miljöarbete under 2016 enligt regeringsbeslut avseende riktlinjer för statliga myndigheters miljöredovisning.

1.1 Miljöutredningen/betydande miljöaspekter I den miljöutredning som färdigställdes i december 20152 framträder att flyg- och bilresor samt transporter är de mest betydande miljöaspekterna avseende direkt miljöpåverkan. Dessa aspekter har uppmärksammats även i tidigare miljöutredningar från 19983, 20014 och 20095 .

Indirekt miljöpåverkan uppkommer till följd av FOI:s forskning och kan vara svårbedömd. I FOI:s miljöutredningar har identifierats ett antal positiva indirekta miljöaspekter. De är kopplade till de civila och militära miljöprojekt som genomförts. Civilt handlar det t.ex. om att hjälpa kommuner eller myndigheter att genomföra klimatanpassning. Militärt inriktas forskningen mot att dels förstå och åtgärda, dels förebygga miljöskador från försvarets verksamhet och materiel – såväl inom som utom landet. Viktiga indirekta miljöaspekter är FOI:s deltagande i internationella samarbeten inom försvarsmiljöområdet och miljöinriktade utbildningsinsatser för exempelvis FN-personal. FOI deltar också i ett sektorsgemensamt miljöarbete inom försvarssektorn med Försvarsmakten som sammanhållande myndighet.

Sammanfattningsvis är den negativa miljöpåverkan störst från flyg- och bilresor samt transporter. Den indirekta miljöpåverkan av FOI:s forskningsverksamhet är positiv.

1.2 Miljöpolicy FOI:s styrelse har 2010-02-18 fastställt en miljöpolicy för myndigheten. Styrelsen har också godkänt att myndigheten ska arbeta efter den miljöpolicy som Miljödelegationen för försvarsmyndigheterna antagit – Försvarssektorns miljöpolicy. Dessa redovisas i bilaga 2.

1 Avser tillsvidareanställda 2016-12-31 exklusive arbetsbefriad och tjänsteförenande personal. 2 Sjöström, J. Ban, S., Dagersten, M., During, C., Eriksson, L., Heimdal, L-G., Karlsson, R-M., Lundmark, E., Darin Mattsson, K.,

Sagerfors, E. & Sjödin, L., 2015: FOI Miljöutredning 2015. FOI-2015-2090. 3 Ahlberg, M., Lindell, S., Tryman, R., Backlund, U., Sjöström, J., Ihreskog, M., Dahlén, M., Sundström, A., Söderqvist, I., &

Lodehed, T., 1999: FOA Miljöutredning 1998. FOA-R--99-01093-991--SE. 4 Ahlberg, M., Gustafsson, E., Johansson, J., Linde, M., Ohlsson, C. & Widell, S., 2001: Miljöutredning FOI Bromma 2001. FOI-R-

-0209--SE. 5 Sjöström, J., Johansson, J., Heimdal, L-G., Karlsson, R-M, Nedgård, I., Wulff, P. & Thorpsten, J., 2009: FOI Miljöutredning

2009. FOI-R--2857--SE.


2017-02-20



1.3 Övergripande miljömål

1.3.1 FOI övergripande miljömål för 2016

1. FOI ska ge personalen kunskap om miljöfrågornas betydelse i samhället, hos uppdragsgivarna och inom myndigheten. 2. Synliggöra energieffektivisering i FOIs dagliga verksamhet.

Som exempel på arbete inom ramen för de övergripande målen hänvisas till bilagorna 1 och 3 samt kapitel 3.3 Utbildningsinsatser under året.

2 Redovisning av detaljerade miljömål Den forskning och utredningsverksamhet som bedrivs på FOI är uppdragsorienterad och projekten drivs ofta med olika kompetenser från flera avdelningar. Detaljerade miljömål för den direkta miljöpåverkan är fastställda på myndighetsnivå. På avdelningsnivå kan mer konkret miljöarbete också bedrivas genom lokala aktivitetsplaner eller via ortsvisa miljögrupper.

2.1 Indirekt miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan uppstår till följd av FOI:s myndighetsuppgift – att bedriva forskning för totalförsvaret. Arbetet med att driva den indirekta miljöpåverkan i positiv riktning sker på tre olika sätt genom att:

1) utföra miljöforskningsprojekt för försvarssektorn, 2) integrera miljöaspekter i övrig försvarsforskning, 3) utföra civilt inriktade miljöforskningsprojekt.

I bilaga 3 redovisas kortfattat de miljöprojekt som FOI har genomfört under 2016. Under året har försvarssektorn lagt ut uppdrag inom miljöområdet till FOI på totalt 7,7 Mkr. År 2015 var motsvarande siffra 7,4 Mkr.

Den miljökompetens som finns på FOI har också nyttjats i miljöuppdrag för den civila sektorn (bilaga 3). År 2016 omfattade den civila miljöforskningen 2,1 Mkr fördelat på 15 uppdrag.

FOI-medarbetare har därtill bidragit med miljökompetens i sex EU-projekt motsvarande en sammanlagd volym om 4,2 Mkr.

Sammanlagt betyder det att myndigheten utfört miljöforskning för totalt 14,0 Mkr under 2016.

2.2 Direkt miljöpåverkan

2.2.1 Miljöledningsarbetets organisation

Ansvaret för myndighetens miljöarbete är ett linjeansvar. Som stöd för miljöarbetet finns ett FOI-övergripande miljöråd vars ordförande har ansvar för myndighetens ledningssystem och tillika är FOI:s miljöhandläggare. I miljörådet ingår miljöhandläggarna på de olika avdelningarna. Avdelningarnas eget miljöarbete samordnas ortsvis, t.ex. i särskilda miljögrupper.

På FOI:s intranät finns hemsidor för det övergripande och ortsvisa miljöarbetet.


2017-02-20



2.2.2 Direkt miljöpåverkan och detaljerade miljömål

De betydande miljöaspekterna avseende direkt miljöpåverkan är drift av anläggningar och lokaler samt resor och transporter. För hela FOI har generaldirektören fastställt följande detaljerade miljömål för år 2016:

1. Genomföra ett seminarium på FOI inom området miljö och hållbar utveckling som når minst hälften av all personal.

2. Genomföra en informationskampanj på Intranät som syftar till att öka personalens medvetenhet och engagemang kring energianvändning/-besparing i den dagliga verksamheten.

Handlingsplaner knutna till de detaljerade miljömålen har tagits fram. Det första målet har inte uppfyllts eftersom mindre än hälften av personalstyrkan tagit del av seminariet. Det andra målet har uppfyllts.

Under 2016 har det lokala ortsvisa miljöarbetet inte bedrivits i formen av planerade och definierade mål eller aktiviteter. Fortlöpande miljöarbete har bedrivits integrerat i den lokala verksamheten och med finansiering från de olika avdelningarna.

3 Övrigt om miljöarbetet 2016

3.1 Tillståndsprövning och redovisning enligt miljöbalken Myndigheten har, som beskrivits i tidigare redovisningar, för avsikt att utöka verksamheten på gevärsskyttebanan inom Grindsjöns forskningsanläggning då bl.a. Polismyndigheten och Försvarsmakten önskar nyttja skjutbanan för utbildning och träning. Den ökade användningen av skjutbanan avses bli permanent. FOI ska bl.a. ta fram en miljökonsekvensbeskrivning avseende den utökade verksamheten på skjutbanan. Miljökonsekvensbeskrivningen ingår i den ansökan som FOI ska lämna in till Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation. Arbetet med ansökan har fortsatt under 2016.

FOI rapporterar årligen tillståndspliktig verksamhet i Umeå och Grindsjön till Umeå kommun respektive Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund (via Länsstyrelsens i Stockholms län och Svenska Miljörapporteringsportalen).

3.2 Intern miljörevision En miljörevision av myndighetens inköpsavdelning har genomförts på uppdrag av FOI Miljöråd. Revisionen var en komplettering till den som gjordes 2014, och inkluderade inköp av kemikalier med koppling mot Försvarssektorns kriteriedokument - för kemiska ämnen, kemiska produkter och varor och EUs regelverk REACH. I detta syfte intervjuades inköpare som hanterat FOI:s kemikalieinköp. De rekommendationer som framkom sammanfattas nedan:

Myndigheten behöver fortsatt sträva efter att minska antalet transporter av personal och varor, genom bättre samordning.

Miljörådet skulle kunna stödja inköpsavdelningen när det gäller vilka miljökrav som bör ställas.

Innehållet i FOI:s miljöpolicy och miljömål behöver kommuniceras bättre både av FOI:s ledning och Miljörådet.

3.3 Utbildningsinsatser under året Den 21 december hölls ett miljöseminarium för hela myndigheten via videolänk. Förste forskaren Annica Waleij föreläste om den miljöforskning som bedrivits på FOI/FOA sedan mitten på 1990-talet och hur forskningsresultaten kan sättas in i ett större sammanhang. Uppföljande statistik visar att ca 11 % av personalen har tagit del av seminariet, antingen vid föreläsningstillfället eller via en inspelning som kunnat ses på intranätet. Den låga siffran kan delvis förklaras med att seminariet, pga. interna utbildningar,


2017-02-20



förlades sent på året och att videoupptagningen på Intranätet därför varit tillgänglig under en relativt kort period.

Miljöseminariet 2016 hölls av Annica Waleij där hon sammanfattade innehåll och betydelse av mer än tjugo års miljöforskning på myndigheten (foto: FOI).

3.4 Videokonferenssystemet Myndighetens utbyggnad och förbättring av videokonferenssystemet har gett miljövinster och inte minst förbättrade möjligheter till samverkan mellan de olika orterna. Nu finns totalt 14 videorum6 fördelade på FOI:s lokaliseringsorter: Umeå (3), Kista (4), Grindsjön (3) och Linköping (4). Exempelvis genomförs så gott som samtliga FOI:s Miljörådsmöten via videolänk. Under 2016 har 2067 videomötestimmar bokats på myndigheten. Antalet är således lägre än föregående års toppnotering på 3025 timmar, men utgör den näst högsta under den åttaårsperiod som statistik sammanställts.

Alla FOI:s medarbetare kan idag använda kommunikationsapplikationen Lync – internt och med begränsad funktionalitet. Under 2016 har IT-enheten fortsatt arbetet med att aktivera ytterligare funktioner. Den under senare år accelererande utvecklingen med ökade möjligheter att kunna kommunicera digitalt inom staten och i övrigt, är ett viktigt steg mot ett hållbart samhälle. FOI har i regleringsbrevet 2016 fått ett direktiv om att använda den metodik som Trafikverkets projekt Resfria möten i myndigheter (REMM) tagit fram. Uppgiften ligger i linje med myndighetens eget arbete med att förbättra och utöka teknik och möjligheter till resfria möten i den dagliga verksamheten. REMM-arbetet på FOI drivs i projektform med stöd från Miljörådet och i samordning med försvarssektorns miljösamverkan.

3.5 Målkonflikter och hinder Myndigheten har under ett antal år genomgått omställningar vilka resulterat i en minskad personalstyrka och avvecklade kunskapsområden. Under perioder med finansiella reduktioner, uppsägningar och ökad arbetsbelastning på kvarvarande personal kan det upplevas svårt att avsätta tid för internt miljöarbete eller miljöutbildning.

3.6 Kostnader Den totala kostnaden för miljöarbetet vid FOI uppgick år 2016 till 1101 tkr, varav 606 tkr för det myndighetsövergripande miljöarbetet och 495 tkr för miljöarbete vid avdelningarna inklusive externa tjänster kopplade till tillståndsprövning och miljötillsyn.

6 Varav fyra rum för särskilt stora åhörarantal.


2017-02-20



En jämförelse mellan kostnaderna i tusen kronor (tkr) för åren 2011-2016 ses i tabellen nedan.

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Myndighetsövergripande miljöarbete 334 632 580 711 412 606

Miljöarbete på avdelningarna 534 455 528 466 396 449

Myndighetens externa kostnader förenade med tillståndsprövning och miljötillsyn

23 60 35 46

Totalt tkr 868 1087 1131 1237 843 1101

3.7 Miljösamarbete FOI har tillsammans med de andra fem myndigheterna inom försvarssektorn ett väl etablerat miljösamarbete genom Försvarssektorns Miljödelegation7. Bland annat har man enats om en gemensam miljöpolicy (bilaga 2) och övergripande miljömål med fokusområden för perioden 2014 – 20168. Det sektorsgemensamma samarbetet är ett komplement och stöd till det miljöledningsarbete som redan idag genomförs på respektive myndighet. Vartannat år anordnas Försvarssektorns miljödag – en tematisk dag med seminarier och diskussioner om aktuella frågor inom försvarsmiljöområdet. I april 2016 genomfördes miljödagen med temat ekosystemtjänster och försvarssektorn.

4 Utvecklingstendenser Som nämnts ovan har 2015 års stora ökning i antalet bokningar i FOI:s interna videokonferenssystem inte fortsatt under 2016. Möjligen avspeglar detta en användning av andra IT-baserade kommunikationsmöjligheter. I diagrammet nedan ses dock att antalet videomötesbokningar 2016 är det näst högsta sedan 2009.

7 Besätts av GD/motsvarande från de olika försvarsmyndigheterna med sakkunnigstöd från respektive miljöchef/motsvarande.

Försvarsmaktens GD är ordförande. 8 Försvarsmakten, 2014: Försvarssektorns övergripande miljömål och fokusområden 2014 till 2016. FM2014-431:1.


2017-02-20



Med utgångspunkt från de nyckeltal som redovisas i bilaga 4 kan några iakttagelser göras:

Myndighetens elförbrukning har ökat under 2016 både totalt och per anställd. (Det kan noteras att antalet anställda minskats med ett femtiotal personer under 2016.) Diagrammet nedan visar hur den totala elanvändningen sett ut perioden 2006-2016.

Olje- och pelletsförbrukningen på anläggningen i Grindsjön har ökat under 2016. Numera används emellertid förnybar eldningsolja av REM-typ (rapsolja).

Den under senare år generellt uppåtgående tendensen med ökad energianvändning i form av fjärrvärme totalt verkar ha stabiliserats. Användningen per anställd följer en ökande trend som till del kan bero på att antalet anställda minskat under ett antal år. Den totala användningen framgår av diagrammet nedan.

Energinyttjandet för fjärrkyla har fortsatt ökat och uppvisar en uppåtgående trend från 2012.


2017-02-20



Vattenförbrukningen totalt och per anställd följer en minskande trend för myndighetens

vattenkonsumtion sett över en tioårsperiod (diagrammet nedan visar totalförbrukningen).

Under 2016 framträder en minskande förbrukning av kopieringspapper totalt sett, medan förbrukningen per anställd ligger i nivå med föregående år. Efter 2008-2009 framträder en sjunkande trend över mängden papper som använts på myndigheten (se diagrammet nedan som visar användningen per anställd).


2017-02-20



Mängden returpapper under 2016 är högre än föregående år - total och per anställd (diagrammet

nedan visar förbrukningen per anställd).

Mängden wellpapp under 2016 är den lägsta sedan fulltaliga sammanställningar för detta avfallsslag startade 2009.

Under 2016 har det kasserats mer elektronikskrot (vikt totalt och per anställd) än året innan.

Det bör påpekas att viss variation i ovanstående avfallsmängder kan bero på t.ex. olika tidpunkt för avhämtning eller lokala städinsatser.

Under perioden 2011-2016 har myndighetens totala antal flygresekilometer minskat, som framgår av diagrammet nedan. Även antalet resta kilometrar per anställd är något lägre än föregående år.


2017-02-20



Sammantaget har myndighetens samlade koldioxidutsläpp en fortsatt nedåtgående trend sedan

2010-2011. Utsläppsvärdet för 2016 är det lägsta sedan 2007 (diagrammet nedan).


2017-02-20



Bilaga 1a. Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter

Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad?

Nej.

2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy?

Miljöpolicy för Totalförsvarets forskningsinstitut. Fastställd av FOI:s styrelse 2010-02-18 (FOI STYRDOK-2014-221). Ambitionen är att Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bidrar till en varaktig hållbar utveckling och hushållning med resurser genom att aktivt praktisera miljöhänsyn i all verksamhet. Miljöarbetet bedrivs systematiskt. FOI bidrar till en varaktig hållbar utveckling genom att: * miljöhänsyn integreras i all verksamhet inklusive resor och transporter, * målmedvetet sträva efter att minimera utsläpp, minska energiförbrukningen samt hushålla med resurser. FOI:s miljöarbete bygger på att: * personalen har kunskap om miljöfrågornas betydelse i samhället, hos kunderna och inom myndigheten, * goda erfarenheter och personalens kompetens och engagemang tillvaratas. FOI Miljöpolicy ska förstås och tillämpas av alla medarbetare.

3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning?

Miljöutredningen uppdaterades 2015.

4a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön?

Direkt, negativ påverkan: Flyg- och bilresor samt transporter.

4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön?

Indirekt, positiv påverkan: Miljöforskning, samarbeten och utbildning som utförs av FOI.

5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön?

Övergripande miljömål 1. FOI ska ge personalen kunskap om miljöfrågornas betydelse i samhället, hos kunderna och inom myndigheten.

Övergripande miljömål 2. Synliggöra energieffektivisering i FOIs dagliga verksamhet.

5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön?

I Övergripande mål 1 ovan, ingår indirekta komponenter som t.ex. att personalen ska få ökad kunskap om miljöfrågornas betydelse i samhället och hos uppdragsgivare och inom försvarssektorn - en kunskap som i sin tur får effekt i det som levereras, att personalens kompetens tillvaratas i det interna och externa miljöarbetet.


2017-02-20



Under 2016: aktiv medverkan i försvarssektorns Arbetsgrupper (Ag): Miljödelegationen (AgMD), Ag Energi, Ag Kemi, Ag Miljödag, Ag Miljömål, genomförande av miljöföreläsning, genomförande av miljöforskning och miljöuppdrag.

6a. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för direkt miljöpåverkan?

Myndigheten har under ett antal år systematiskt förbättrat, utökat och uppgraderat videokonferenssystemet, för att på så sätt kunna öka bl.a. möjligheten att ersätta tjänsteresor.

Under 2016 har FOI deltagit vid ett antal webbinarier i REMM:s regi (Resfria Möten i Myndigheter). FOI ingår dessutom i ett uppstartat nätverk bestående av försvarsmyndigheter. Gruppen ska samverka och utbyta erfarenheter inom REMM och för FOI:s del är målet att det ska skapa möjligheter att genomföra resfria möten med våra huvuduppdragsgivare.

Information har lagts ut på Intranätet om användning av energi i den dagliga verksamheten med koppling till energieffektivisering.

Arbete med kemikalier sker enligt kemikaliesystemet KLARA.

6b. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för indirekt miljöpåverkan?

Miljöhänsyn finns med i projektplanering.

FOI medverkar i ett samarbete med övriga försvarsmyndigheter i Försvarssektorns Miljödelegation.

FOI är aktiv i arbetet med Försvarssektorns Kriteriedokument som syftar till att begränsa sektorns användning av miljö- och hälsoskadliga kemikalier och kemiska produkter. Utöver själva dokumentationen ingår där t.ex. utbildning eller dialoger med industri.

Aktiv medverkan i Avsiktsförklaring om Försvarssektorns övergripande miljömål och fokusområden för åren 2014 - 2016 har skett.

7a. Redovisa hur väl målen för direkt miljöpåverkan har uppfyllts

Av två detaljerade miljömål har ett uppfyllts. (Det andra uppfylldes till ca 35 %.)

7b. Redovisa hur väl målen för indirekt miljöpåverkan har uppfyllts

Övergripande mål 1 - Målet uppfyllt.

8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet?

FOI har under året arbetat med att utveckla formerna för och sprida insikten om de tydliga fördelarna med resfria möten. Bakgrunden är REMM-projektet som sedan 2011 drivs av Trafikverket på regeringens uppdrag. FOI följer REMM:s tiostegsmodell, som syftar till att öka andelen resfria möten. FOI Miljöråd har på uppdrag av myndighetsledningen arrangerat ett miljöseminarium som tillgängliggjorts för samtliga anställda på via videolänksystem. Miljörådet har genomfört informationsinsats på Intranätet om energianvändning och energieffektivisering. Fortlöpande uppdatering av miljösidor på Intranätet, bl.a. med valda statistikuppgifter från miljöredovisningen, har skett. Publicering och distribution av FOI Miljöredovisning i populärversion. Genomförande av intern miljörevision och kommunikation av slutsatser och kommentarer i myndighetens miljöredovisning.


2017-02-20



Inbjudan till Försvarssektorns Miljödag, där FOI medverkat med föredrag och varit medarrangör.

9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning?

Information på Intranät om pappersförbrukning och kopplingen till bl.a. energianvändning. Detta utgör fortsättning på tidigare informationskampanj om hur mycket elenergi som åtgår vid användning av vardagselektronik i standby-läge.

Exempelvis DUC-styrning på ventilation, värme, belysning och motorvärmare, och att utebelysning styrs via lux-mätare och tidkanaler.

10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor?

Som beskrivits ovan har FOI ett väl utbyggt system för videokonferenser där även viss möjlighet finns att genomföra möten med externa deltagare.

FOI utvecklar kontinuerligt de tekniska förutsättningarna för att kunna bedriva resfria möten. För att kunna erbjuda fler resfria mötesformer, pågår ett arbete med att utöka nätkapaciteten. Det gör det möjligt för FOI att bland annat hålla interna möten via persondatorer. Dessutom skapas förutsättningar för resfria externa möten.

Myndighetens anställda har idag möjlighet att använda kommunikationsapplikationen Lync - internt och med begränsad funktionalitet.

FOI har genom internkommunikation uppmärksammat medarbetarna på REMM och på de tydliga fördelar resfria möten innebär avseende miljöpåverkan, arbetsmiljö och kostnadseffektivitet. Arbete har inletts med att på försök genomföra kortare interna utbildningsinsatser via videokonferens-anläggningarna.

Deltagande i t.ex. försvarssektorns samarbetsgrupper och Naturvårdsverkets seminarier sker när så är möjligt via telefon eller webben.


2017-02-20



Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter

Antal årsarbetskrafter: 817 Antal kvadratmeter lokalyta: 75 378

1. Tjänsteresor och övriga transporter

Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) samt antal resor

Årets uppgifter – antal resor och kg CO2 Föregående års uppgifter

Antal resor Kg CO2 totalt Kg CO2/å.a. Kg CO2 totalt Kg CO2/å.a.

a) Flygresor under 50 mil 2068 152 562 187 184 570 206

b) Bilresor 7464 95 534 117 115 511 129

c) Tågresor 4605 3,00 0,004 3,00 0,003

d) Bussresor

e) Maskiner och övriga fordon

1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid

1.1 a-e

248 099 304 300 084 335

1.3 Flygresor över 50 mil 3297 826 831 1 012 968 999 1 081

1.4 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)

---

1.5 Hur uppgifterna är framtagna?

Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt).

Till exempel uppskattad flygsträcka för årskort. Vissa schablonberäkningar har gjorts för bilresor.


2017-02-20



2. Energianvändning

2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på

kWh totalt

2016 2015 2014

Verksamhetsel (avser lokaler)

11 686 593 10 582 913 10 984 533

Fastighetsel

Värme 9 032 980 9 309 560 8 727 610

Kyla 4 578 000 4 459 000 4 319 000

Totalt 25 297 573 24 351 473 24 031 143

kWh/årsarbetskraft kWh/m2

2016 2015 2014 2016 2015 2014

Verksamhetsel (avser lokaler)

14 304 11 811 12 031 155 140 146

Fastighetsel

Värme 11 056 10 390 9 559 120 124 116

Kyla 5 603 4 977 4 731 61 59 57

Totalt 30 964 27 178 26 321 336 323 319

Eventuell energianvändning utanför lokaler

kWh totalt

2016 2015 2014

Energi

2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad?

Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad.

2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent)

2016 2015 2014

Verksamhetsel 100 % 100 % %

Fastighetsel % % %

Värme 92 % 89 % 75 %

Kyla 92 % 92 % %

Utanför lokaler % % %

Totalt 96 % 94 % 27 %


2017-02-20



2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal?

Krav har inte ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal.

2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts)

Nej

2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa))

FOI genomför kontinuerligt arbete för att åtgärda elförbrukningen. Till exempel arbetas det nu med att byta ut all belysning mot LED.

2.7 Hur är uppgifterna framtagna?

Leverantörsuppgifter.

3. Miljökrav i upphandling

3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop

Antal

2016 2015 2014

Upphandlingar och avrop med miljökrav

7 26 10

Upphandlingar och avrop totalt 90 164 18

Andel upphandlingar och avrop med miljökrav

8 % 16 % 56 %

3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts

Fyra stycken, tre upphandlingar av lokalvård och en fruktupphandling.

Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det:

Teknisk lämplighet, Annat:

Vid fem upphandlingar över tröskelvärdet har energikrav inte ställts; tre beroende på teknisk lämplighet och två beroende på andra orsaker (konsulttjänster).

3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det)

Nej

Annat:

Myndigheten har inte tecknat nytt avtal för fastigheter.


2017-02-20



3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år

Värde kr

2016 2015 2014

Upphandlingar och avrop med miljökrav

19 200 000 47 000 000 24 605 000

Upphandlingar och avrop totalt 51 900 000 143 827 999 32 460 480

Andel upphandlingar och avrop med miljökrav

37 % 33 % 76 %

3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)

3.6 Hur är uppgifterna framtagna?

Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt).

Uppgifterna är framtagna genom studier i webdiarium och samtal med inköpare/upphandlare.


2017-02-20



Bilaga 1b. Åtgärder i myndighetens miljöledningssystem som bedöms ha gett positiva miljöeffekter Redovisning av olika nyckeltal för energiförbrukning i myndighetens årliga miljöredovisning (denna rapport) är en viktig kunskapsgrund som ger förutsättningar för att genomföra miljöförbättrande åtgärder.

Under året har nedan uppräknade åtgärder lett till positiva effekter på miljön. För hela myndigheten:

Miljöseminarium har hållits för samtlig personal via videolänk.

Information på Intranätet om användning av energi och resurshushållning i den dagliga verksamheten, exempelvis pappersanvändning.

I Linköping:

Fortsatt montering av LED-belysning och styrning av befintliga armaturer där lamporna ersatts med LED-lampor.

I Kista:

Under 2016 har utbyte till LED-belysning påbörjats i Kista.

På anläggningen i Umeå:

Uppgraderad ventilation med hjälp av luftväxling (inomhus/utomhus), vilket ger en energibesparing på ca 20-30%.

Fortsatt översyn av belysning, byte till LED där det går.

Energioptimering av värmekurvor har gjorts under året.

Byte av defekta vattenventiler på varmvattencirkulationen.

Tätning av samtliga ytterdörrar för bättre energieffektivitet och inomhusklimat.


2017-02-20



Bilaga 2. FOI:s och Försvarssektorns miljöpolicy

Miljöpolicy för Totalförsvarets forskningsinstitut. Fastställd av FOI:s styrelse 2010-02-18 (FOI STYRDOK-2014-221).

Ambitionen är att Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bidrar till en varaktig hållbar utveckling och hushållning med resurser genom att aktivt praktisera miljöhänsyn i all verksamhet. Miljöarbetet bedrivs systematiskt.

FOI bidrar till en varaktig hållbar utveckling genom att:

miljöhänsyn integreras i all verksamhet inklusive resor och transporter

målmedvetet sträva efter att minimera utsläpp, minska energiförbrukningen samt hushålla med resurser

FOI:s miljöarbete bygger på att:

personalen har kunskap om miljöfrågornas betydelse i samhället, hos kunderna och inom myndigheten

goda erfarenheter och personalens kompetens och engagemang tillvaratas

FOI Miljöpolicy ska förstås och tillämpas av alla medarbetare.

Försvarssektorns miljöpolicy. FOI:s styrelse har den 18 februari 2010 godkänt att myndigheten ska arbeta efter den miljöpolicy som Miljödelegationen för försvarsmyndigheterna antagit.

Försvarssektorns arbetar för en hållbar utveckling där miljöhänsyn integreras i all verksamhet, såväl nationellt som internationellt. Miljökrav ska så långt möjligt även ställas på de aktörer som arbetar på uppdrag av eller samverkar med sektorns myndigheter.


2017-02-20



Bilaga 3. FOI:s miljöforskning 1. För försvarssektorn

Projekten är genomförda på uppdrag av Försvarsmakten (FM) eller Försvarsdepartementet (Fö), om inget annat anges.

FOI bedriver forskning i syfte att reducera hälsorisker för civil och militär personal i nationella och internationella insatser.

FOI genomför miljöundersökningar på skärgårdsskjutfält i ett uppdrag från FM.

På uppdrag av FMV/FM bedrivs ett långsiktigt lakningsförsök med ammunitionskulor i kulfångssand.

FM har gett FOI i uppdrag att stödja med forskningsbaserad kunskap i frågor som rör ammunitionsmetaller i miljön.

FOI genomför ett miljöforskningsuppdrag för FMV/FM där bl.a. olivins effekt på utlakning från ammunitionskulor studeras.

På uppdrag av FM genomför FOI sårbarhets- och hälsohotbedömningar, vilka utgör underlag till FM:s insatsplanering avseende miljösäkring och skydd av insatspersonalens hälsa, varav analys av miljö- och klimatsårbarhet i insatsområden utgör en delkomponent.

FOI har i uppdrag från FM att studera miljöpåverkan från fartygsbuller, sonarer och explosioner samt göra handlingsregler.

FM har gett FOI i uppdrag att undersöka ljudmiljön under vatten för att karakterisera diverse ljud i tid och rum.

För att kunna återställa områden där maskinella metoder är mindre lämpliga, har FM uppdragit åt FOI att studera alternativa stabiliserande åtgärdsmetoder för ammunitionsbly i mark. Den gamla militära skjutbanan i Axvalla är ett exempel på ett område där det blir svårt att använda vanliga saneringsmetoder (Foto: FOI).

2. För den civila samhällssektorn

På uppdrag av Energimyndigheten arbetar FOI med kunskapsuppbyggnad angående klimat- och miljökonsekvenser i olika framtida energiscenarier.

FOI genomför ett projekt som handlar om olika aktörer inom skogsindustrin och deras delvis skilda intressen och målsättningar för ett långsiktigt hållbart skogsbruk i ett uppdrag från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Som ett uppdrag från Länsstyrelsen i Jönköpings län har FOI föreläst om konsekvenser för samhället vid en långvarig värmebölja med fokus på hälsoaspekter för redan utsatta (sjuka/svaga) grupper.


2017-02-20



Utveckling av monitorering av dumpad kemisk ammunition, på uppdrag av Nato deltar FOI med utveckling av mobila laboratorier.

FOI stödjer FortV med analys och kartläggning av lämpliga verktyg för myndighetens klimatanpassning.

FOI har genomfört en föreläsning om klimatförändringar och försvarssektorn vid FHS;s medarbetardag.

FOI genomför studie om konsekvenser vid inträffade extrema havsvattenstånd som underlag för MSB;s arbete med översvämningsdirektivet.

FOI ger miljökompetensstöd till gruvindustrin i bl.a. miljöriskbedömningar och sanering.

Miljöprovtagning på en civil skjutbana genomförs på uppdrag av Jägarförbundet.

FOI medverkar i ett uppdrag som WSP genomför på ett civilt skjutfält.

FOI fungerar som expertstöd för Havs- och vattenmyndigheten i frågor som rör undervattensbuller, samt sitter med i internationella expertgrupper inom OSPAR, HELCOM och på EU-nivå.

I ett projekt för Havs- och vattenmyndigheten arbetar FOI med fortsatt datainsamling av undervattensbuller som tog vid efter BIAS inom ramen för det nationella miljöövervakningsprogrammet för havet.

Energimyndigheten har gett FOI uppdraget via forskningsprogrammet Vindval att genomföra en litteratursammanställning och rekommendationer på gränsvärden när det gäller skadliga ljudnivåer under vattnet vid slagpålning i havet.

FOI har genomfört en föreläsning för Länsstyrelsens Fiskeutredningsgrupp om undervattensbuller och påverkan på marina djur.

Bureau of Ocean Energy Management (BOEM) i USA har uppdragit åt FOI att göra mätningar av elektromagnetiska fält från strömkablar för att studera effekterna på miljömarina organismer.

3. EU-projekt/uppdrag

FOI analyserar inträffade händelser för att utveckla verktyg och expertnätverk för snabba bedömningar vid EU-insatser (EMETNET).

FOI har tillsammans med Public Health England tagit fram två fallstudier om miljöhot och biologiska hot samt dess inverkan på folkhälsa för EU:s medlemsstater (CELESTE Chafae).

I samarbete med Public Health England har FOI organiserat en workshop avseende implementering av EU-beslut 1092/2013 om klimatförändringars betydelse för allvarliga gränsöverskridande hälsohot (CELESTE Orion).

FOI är koordinator och medverkar i Baltic Sea Information on the Acoustic Soundscape (BIAS), som är ett EU-projekt där sex Östersjöstater mäter buller, producerar ljudkartor och tar fram förvaltningsverktyg för en regional implementering i Östersjön av Havsmiljödirektivets deskripor 11.

FOI stöttar HELCOM-sekretariatet inom EU-projektet Baltic Boost i arbetet med den regionala implementeringen av Havsmiljödirektivet relaterat undervattensljud i Östersjön och att ta fram åtgärdsbeskrivning samt en implementationsplan.

Effekter av undervattensbuller, spridningen av mikropartiklar och påverkan på ekosystem från en mer intensiv sjöfart studeras i ett BONUS-projekt - Sustainable Shipping and Environment of the Baltic Sea region (SHEBA).


2017-02-20



Bilaga 4. Redovisning av nyckeltal för betydande miljöaspekter Obs: Antal anställda anger tillsvidareanställda 2016-12-31 exklusive arbetsbefriad och tjänsteförenande personal (årsarbetskrafter 2016-12-31 anges inom parentes)

1 Lokalyta Ort Antal anställda

(Årsarbetskrafter)

Lokalyta m2 totalt 1) Tomma lokaler m2

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kista 437 385 450 450 408 381 25 228 25 228 25 228 25 228 25 228 25 228 1504 1504 1504 572 572 572

Grindsjön 93 113 122 127 119 113 15 724 15 724 15 724 15 724 15 724 15 724

Umeå 127 152 148 151 134 123 13 231 13 231 13 231 13 231 13 231 13 231 1129 0

Linköping 334 318 290 284 262 253 21 195 21 195 21 195 21 195 21 195 21 195 250

FOI totalt 991 (898)

968 (905)

1010 (895)

1012

(913)

9232) (896) 3)

870 (817) 75 378 75 378 75 378 75 378 75 378 75 378 2633 1754 1504 572 572 572

1) Kontor + laboratorier + övriga utrymmen 2) 958 tillsvidareanställda (2015-12-31) inklusive arbetsbefriad och tjänsteförenande personal 3) Inkl. timanställda fr.o.m. 2014

Ort Antal anställda (Årsarbetskrafter)

Lokalyta m2 2016 m2/anställd(m2/årsarbetskraft)

Kontor

2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kontor Lab Totalt 1) 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kista 437 385 450 450 408 381 7412 3110 25 228 16 19 16 16 18 19

Grindsjön 93 113 122 127 119 113 1943 3654 15 724 23 17 16 15 16 17

Umeå 127 152 148 151 134 123 2186 2716 13 231 18 14 15 14 16 18

Linköping 334 318 290 284 262 253 6210 4949 21 195 18 20 21 22 24 25

FOI totalt 991 (898)

968 (905)

1010 (895)

1012 (913)

923 (896)

870 (817 )

17 751 14 429 75 38718

(19)18

(20) 18

(20)18

(19)19

(2020

(22)1) Kontor + laboratorier + övriga utrymmen


2017-02-20



2 Energianvändning

2.1 Elförbrukning Ort Antal anställda

(Årsarbetskraft)

Elförbrukning MWh kWh/anställd (kWh/årsarbetskraft)

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kista 437 385 450 450 408 381 3183 3145 3078 2786 2736 3866 7284 8169 6840 6190 6705 10 148

Grindsjön 93 113 122 127 119 113 3711 3998 3833 3804 3921 3977 39 903 35 380 31 417 29 956 32 948 35 198

Umeå 127 152 148 151 134 123 2543 2571 2541 2526 2480 2408 20 026 16 914 17 169 16 726 18 504 19 576

Linköping 334 318 290 284 262 253 1927 2087 1909 1869 1447 1435 5769 6564 6583 6581 5523 5672

FOI totalt 991

(898)968

(905) 1010 (895)

1012 (913)

923 (896)

870 (817)

11 364 11 801 11 361 10 985 10 583 1168711 468

(12 655) 12 191

(13 040)11 248

(12 694)10 854

(12 026)11 466

(11 811)13 433

(14 304)

2.2 Oljeförbrukning Ort Antal anställda Oljeförbrukning1) MWh kWh/anställd

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 20152) 20163) 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Grindsjön 93 113 122 127 119 113 365 432 590 188 246 378 3926 3823 4836 1482 2064 33471) Eldningsolja 1 har använts med ett värmevärde på ca 10 MWh/ m3 2) Endast bio-olja 3) Endast RME-olja

2.3 Pelletspanna

Ort Antal anställda Pelletsförbrukning MWh kWh/anställd

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Grindsjön 93 113 122 127 119 113 2819 1943 1387 1693 1712 1713 30 317 17191 11 370 13 331 14 384 15 163

2.4 Fjärrvärme

Ort Antal anställda Fjärrvärme, MWh kWh/anställd

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kista 437 385 450 450 408 381 1821 2124 2181 1899 2285 2283 4167 5517 4847 4220 5600 5992

Umeå 127 152 148 151 134 123 1402 1728 1737 1709 1595 1708 11 040 11 368 11 736 11 321 11 904 13 889

Linköping 334 318 290 284 262 253 3322 3124 3372 3238 3472 2950 9946 9825 11 628 11 401 13 252 11 660

Totalt 898 855 888 885 804 757 6545 6976 7290 6846 7352 6941 7289 8159 8209 7736 9145 91701) Ej normalårskorrigerad = 1563 MWh


2017-02-20



2.5 Fjärrkyla

Ort Antal anställda Fjärrkyla, MWh kWh/anställd

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2105 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kista 437 385 450 450 408 381 3874 3467 3793 3624 3855 3644 8865 9005 8429 8053 9449 9564

Linköping 334 318 290 284 262 253 861 678 727 695 604 934 2578 2133 2507 2447 2305 3692

Totalt 771 703 740 734 670 634 4735 4145 4520 4319 4459 4578 6141 5897 6108 5884 6655 7221

3 Vattenförbrukning Ort Antal anställda

(Årsarbetskrafter) Vattenförbrukning m3 m3/anställd

(m3/årsarbetskraft)

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kista1) 437 385 450 450 408 381 6212 5579 4877 5055 5055 5044 14 14 11 11 12 13

Grindsjön 93 113 122 127 119 113 3743 1781 1843 1940 1607 1798 40 16 15 15 14 16

Umeå 127 152 148 151 134 123 3331 3338 3210 3371 4191 3597 26 22 22 22 31 29

Linköping 334 318 290 284 262 253 5429 5484 5362 4195 4260 2778 16 17 18 15 16 11

FOI totalt

991 (898)

968 (905)

1010 (895)

1012 (913)

923 (896)

870 (817)

18 716 16 182 15 292 14 561 15 113 13 217 19 (21)

17 (18)

15 (17)

14 (16)

16 (17)

15 (16)

1) FOI förbrukar ungefär 40 % av vattenförbrukningen i hela fastigheten

4 Pappersförbrukning Ort Antal anställda

(Årsarbetskrafter) Kopieringspapper kg kg/anställd

(kg/årsarbetskraft)

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kista1) 437 385 450 450 408 381 8500 9150 6710 10 325 5998 3992 19 24 15 23 15 10

Grindsjön1) 93 113 122 127 119 113 1220 610 1220 1220 1248 599 13 5 10 10 10 5

Umeå 127 152 148 151 134 123 2440 3050 610 1220 1796 1796 19 20 4 8 13 15

Linköping 334 318 290 284 262 253 4800 3075 2750 3600 2507 3158 14 10 9 13 10 12

Repro2) 7870 7768 6896 6008 5038 5996

Totalt 991 (898)

968 (905)

1010 (895)

1012 (913)

923 (896)

870 (817)

24 830 23 653 18 186 22 373 16 587 15 415 25 (28)

24 (26)

13 (15)

22 (24)

18 (19)

18 (19)

1) Papper till Grindsjön ingår i Kista förbrukning år 2008 2) Inkluderar även pappersförbrukning uppkommen vid tryckarbeten utförda för externa kunder


2017-02-20



5 Avfall

5.1 Returpapper Ort Antal anställda Returpapper kg kg/anställd

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kista 437 385 450 450 408 381 22 031 15 195 11 172 11 483 11 612 19 093 50 39 25 26 28 50

Grindsjön 93 113 122 127 119 113 7200 7000 5300 4800 4400 2940 77 62 43 38 37 26

Umeå 127 152 148 151 134 123 3314 4678 4323 4248 3165 2613 26 31 29 28 24 21

Linköping --- --- --- --- --- --- ---- ---- ---- ---- ----* ----* ---- ---- ---- ---- ---- ----

Totalt 657 650 720 728 661 617 32 545 26 873 20 795 20 530 19 177 24 645 50 41 21 20 29 40

*Linköping har lämnat ett värde på 3690 kg respektive 1652 kg som inte tagits med i beräkningarna i syfte att få jämförbarhet med tidigare år.

5.2 Wellpapp

Ort Antal anställda (Årsarbetskrafter)

Wellpapp kg kg/anställd (kg/årsarbetskraft )

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kista 437 385 450 450 408 381 1835 2515 3775 2505 2693 2670 4 7 8 6 7 7

Grindsjön 93 113 122 127 119 113 5400 5000 6200 5500 4800 2250 58 44 51 43 40 20

Umeå 127 152 148 151 134 123 936 1437 1706 1135 2401 1052 7 9 12 8 18 9

Linköping 334 318 290 284 262 253 2993 3450 2200 2550 1780 1900 9 11 8 9 7 8

FOI totalt

991 (898)

968 (905)

1010 (895)

1012 (913)

923 (896)

870 (817)

11 164 12 402 13 881 11 690 11 674 7 87211

(12)13

(14)14

(16)12

(13)13

(13)9

(10)

5.3 Elektronikskrot Ort Antal anställda

(Årsarbetskrafter) Elektronikskrot kg kg/anställd

(kg/årsarbetskraft )

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kista 437 385 450 450 408 381 9610 5181 5040 1700 680 3634 22 13 11 4 2 10

Grindsjön 93 113 122 127 119 113 1100 900 2300 2500 5005 8175 12 8 19 20 42 72

Umeå 127 152 148 151 134 123 1 725 945 1746 2052 2100 3269 14 6 12 14 16 27

Linköping 334 318 290 284 262 253 5073 5200 9039 4100 7572 2450 15 16 31 14 29 10

FOI totalt

991 (898)

968 (905)

1010 (895)

1012 (913)

923 (896)

870 (817)

17 508 12 226 18 125 10 352 15 357 17 528 18 (19)

13 (14)

18 (20)

10 (11)

17 (17)

20 (21)




6 Tjänsteresor

6.1 Flygresor Inrikes (In) och Utrikes (Ut). Tabellen visar personkilometer. 20161) Km Km/anställd

(km/årsarbetskraft)

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Totalt 870 (817)

13 475 435 11 153 355 10 369 781 9 833 923 9 403 490 8 015 845 13 598 (15 006)

11 522 (12 324)

10 267 (11 586)

9 717 (10 771)

10 188 (10 495)

9 214 (9 811)

1) Antal anställda exkl. arbetsbefriad och tjänsteförenande personal. Inom parantes: årsarbetskrafter.


2017-02-20



6.2 Tågresor

FOI har totalt rest ungefär 1 189 600 km med SJ under 2016, inkl. årskortsresenärernas resor. Utsläppen av dessa tågresor motsvarar utsläppen från ungefär en liter bensin. Åtta personer har årskort på SJ. Utsläpp av CO2 från årskortens resor uppskattas till 0,35 kg.

6.3 Taxiresor

Under 2016 har myndigheten åkt taxi för sammanlagt 1,2 Mkr eller uppskattningsvis 84 500 km. Taxiresornas CO2-utsläpp beräknas till ca 4 ton enligt Naturvårdsverkets schablonmall. För 2015 var myndighetens kostnad för taxiresor ca 1,3 Mkr och det beräknade koldioxidutsläppet ca 5 ton.

6.4 Bilresor (delvis uppskattade värden)

Under 2016 har bilresor inom myndigheten med tjänstebilar, hyrbilar och privata bilar totalt omfattat ungefär 634 700 km enligt tabellen nedan. Där ingår 5500 km med elbil på Grindsjönanläggningen. Med hjälp av Naturvårdsverkets schablonmall har CO2-utsläpp från dessa bilresor beräknas till ca 91 ton.

Ort/typ Km

Kista 44 660

Grindsjön; fältservice ingår ej 47 880

Grindsjön; fältservice1) 26 120

Linköping 2) 228 580

Hyrbil 3) 43 819

Anställdas egna bilar 243 620

Totalt 634 6791) Varav 5500 km med elbil under 2016 2) Varav 147 060 km med miljöbilar under 2016 3) Varav 27 075 km med miljöbilar under 2016

7 Koldioxidemission Energiförbrukning MWh Omvandlingsfaktor1) Koldioxid ton

Elförbrukning 11 687 49 kg/MWh 573

Oljeförbrukning (RME)2)

378

Pelletsförbrukning2) 1 713

Fjärrvärme 6 941 32 kg/MWh 222

Fjärrkyla 4 578 49 kg/MWh 224

Tjänsteresor Km

Taxiresor 84 525 NV schablonmall 4

Bilresor 634 679 NV schablonmall 91

Flyg, under 50 mil3) 1 018 124 Leverantörsuppgifter 153

Flyg, över 50 mil3) 6 997 721 Leverantörsuppgifter 827

Tåg 1 189 583 Leverantörsuppgifter 0,0025

Totalt för 870 anställda (817 årsarbetskrafter) 2094

Per anställd (per årsarbetskraft) 2,4 (2,6) 1) Omvandlingsfaktorerna är de som nyttjas inom försvarssektorn. 2) Nettoutsläpp av koldioxid (fossil) vid förbränning av pellets och RME-olja anses vara försumbar. 3) Person-km.

foi miljöredovisning 2016 · foi memo datum/date sida/page 2017-02-20 2 (29) titel/title memo...

Documents