Verksamhetsplan

2014

InnehållVerksamhetsplan 2014 _________________________________________ 4

Inledning 4

Representantskapets riktlinjer 4

Riktlinjer från regeringen 5

Fördelning av statsbidrag 6

Uppföljning och utvärdering 7

Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning 8

Folkhögskolan som skolform/Myndighetsrollen för folkhögskolor 9

Kommunikation 10

Folkbildningsnätet 10

Folkhögskolornas informationstjänst 11

Administration och internt stöd 12

Kansli 12

Finansiering 13

Budget 2014 (tkr) 13

4 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplanen utgör riktlinjer för styrelsens och kansliets arbete under 2014.

Inledning

Folkbildningsrådets medlemsorganisationer, Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Sveriges Kommuner och Landsting, fattade i april 2013 beslut om ett nytt framtidsdokument, Folkbildningens Vägval & Vilja, samt fastställde i september 2013 nya Stadgar för föreningen Folkbildningsrådet samt Principiella utgångspunkter för ett förnyat Folk­bildningsråd. I enlighet med beslut vid represen­tantskapet kommer styrelsen att göra en översyn av Folkbildningsrådets styrning, organisation och verksamhet. Medlemmarnas beslut utgör, tillsam­mans med riksdagens beslut om folkbildningen samt regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet, grund för Folkbildningsrådets uppdrag och verk­samhet.

Medlemmarnas utgångspunkter för ett förnyat Folkbildningsråd– värna självförvaltningsmodellen som innefattar

att besluta om fördelning av statsbidraget– stärka legitimiteten såväl internt som externt– vara sektorsansvarig för folkbildningen– förstärka uppföljning, kontroll och granskning –

den statliga utvärderingen ska ske oberoende

– tillämpa Förvaltningslagen – offentlighetsprin­cipen ska gälla vid all myndighetsutövning

– tydliggöra rollerna mellan medlemsorganisatio­ner och Folkbildningsrådet.

Under 2014 kommer Folkbildningsrådets styrelse att arbeta för att förnya Folkbildningsrådet utifrån medlemmarnas beslutade riktlinjer. Detta arbete ska vara genomfört senast 2015.

Representantskapets riktlinjer

Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlem­marnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor.

Folkbildningsrådet har som sektorsansvarig för folkbildningen i uppgift att bevaka och sprida kunskap om folkbildningen gentemot regering, riksdag, myndigheter, kommuner, landsting, regioner samt internationella organ. Folkbild­ningsrådet har att särskilt bevaka folkhögskolan som skolform i utbildningssystemet.

RepresentantskapetRepresentantskapet är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ och sammanträder två gånger per år. Vid vårsammanträdet behandlas styrelsens och revisorernas berättelser samt prövas frågan

5Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

om ansvarsfrihet för styrelsen. Vartannat år väljs styrelse. Vid höstsammanträdet fastställs ekono­misk ram för Folkbildningsrådets budget, anmäls styrelsens verksamhetsplan samt fattas beslut om särskilda uppdrag för Folkbildningsrådet kommande verksamhetsår.

Medlemmarnas inflytande och styrning av Folkbildningsrådet sker genom beslut och uppdrag fattade av representantskapet. Ordförandena i Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Styrelseföreningen inom Sveriges Kommuner och Landsting förbereder, i dialog med styrelseordföranden i Folkbildnings­rådet, de beslut som representantskapet kan behöva fatta.

StyrelsenStyrelsen är Folkbildningsrådets beslutande organ på uppdrag av representantskapet. Frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär underställs representantskapet för beslut. Styrelsen upprättar och fastställer Folkbildningsrådets budget inom av representantskapet angivna ramar. Styrel­sen anställer generalsekreterare samt ansvarar för att kansliet kan fullgöra Folkbildningsrådets uppdrag.

Riktlinjer från regeringen

Enligt Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen, har Folkbildningsrådet att– pröva frågor om statsbidrag till folkhögskolor,

studieförbund och studerandeorganisationer– besluta om vilka som ska få statsbidrag enligt

förordningen och fördela tillgängliga medel mellan dem

– lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen

– följa upp och utvärdera verksamhetens i förhål­landen till de syften som anges i förordningen och de villkor som föreskrivits för att statsbi­drag ska utgå

– lämna sådana sakuppgifter om verksamheten

som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringens meddelar

– besluta om att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag.

Regeringens riktlinjer 2014Regeringen har lämnat riktlinjer för Folkbild­ningsrådets arbete 2014. Enligt dessa ska Folk­bildningsrådet följa Förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Folkbildningsrådet ska, inom ramen för Folkbildningsnätet, tillsam­mans med andra lämpliga åtgärder, göra särskilda insatser för att öka den digitala delaktigheten vid folkhögskolor och studieförbund.

30 miljoner kronor av det statliga stödet ska desineras till planerad läsfrämjande verksam­het inom folkbildningen och de åtgärder som har genomförts ska redovisas i en publikation. Satsningen på den Studiemotiverande folkhög­skolekursen ska fortsätta i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Allmän kurs utökas med 1 000 årsplatser för ge dessa ungdomar möjlighet till fortsatt utbildning på folkhögskola. Finansie­ringen och i vilken utsträckning som dessa elever har fortsatt på folkhögskolans allmänna kurs och resultatet av detta ska redovisas till regeringen.

Folkbildningsrådet får rekvirera bidrag från Arbetsförmedlingen för folkhögskoleutbildningar för nyanlända invandrare inom ramen för myn­dighetens etableringsuppdrag. Utbildningarna ska omfatta flera insatser som kombineras med varandra, bland annat svenska samt orienterande och arbetsförberedande insatser som syftar till att underlätta den enskildes etablering i samhället. Omfattningen och innehållet i dessa kurser ska redovisas.

Senast den 1 september 2014 ska Folkbildnings­rådet slutredovisa den särskilda insatsen som syf­tar till att förbättra romska kvinnors möjligheter till egen försörjning eller vidareutbildning.

Folkbildningsrådet ska följa bestämmelserna i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag med undantag av 2 kap. 2 § samt 3, 7, 8, 10 och 1 kap. Av årsredovisningen ska

6 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

framgå resultatet för de förvaltningsuppgifter som överlämnats till Folkbildningsrådet och resultatet av fördelade statsbidrag,

Folkbildningsrådet ska redovisa hur stor del av anslaget som har använts för de förvaltningsupp­gifter som överlämnats till Folkbildningsrådet samt för bidrag till Folkhögskolornas informa­tionstjänst och Folkbildningsnätet. Man ska också redovisa beslut om fördelat statsbidrag samt principerna för denna fördelning.

Resultatet av de uppföljnings­ och utvärderings­insatser som Folkbildningsrådet har genomfört ska redovisas till regeringen.

Folkbildningsrådet ska också redovisa hur statsbidraget har bidragit till att statens syften med stödet till folkbildningen har uppnåtts, samt hur det har använts för folkhögskolornas respektive studieförbundens verksamheter. Folkbildningens kvalitetsarbete inkluderat risk­ och väsentlighets­analys samt intern kontroll ska redovisas särskilt.

Fördelning av statsbidrag

Folkbildningsrådet fastställer statsbidragsvillkor och bidragskriterier samt fördelar folkbildnings­anslaget till studieförbund, folkhögskolor och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Utgångspunkt vid fördelningen är att statens syften med stödet till folkbildningen ska uppnås.

Folkbildningsrådet arbetar för att kvalitets­säkra bidragsfördelningen och förebygga felaktig användning av statsbidragen. Riktlinjer för beredning av och beslut om återkrav ses över. Till stöd för kansliets beredning av etik och gräns­dragningsfrågor inrättas under 2014 en rådgivande grupp också för studieförbund. Arbetet kring etik och gränsdragningsfrågor för folkbildningen implementeras och utvecklas.

Folkbildningsrådet uppmärksammar om verksamhet i studieförbund och folkhögskolor inte uppfyller bidragsvillkoren och korrigerar i förekommande fall beräkningsunderlag för stats­bidrag. Det kan innebära att Folkbildningsrådet

återtar statsbidrag samt omfördelar dessa medel. Frågan om att inrätta en intern instans för pröv­ning av vissa av Folkbildningsrådets beslut utreds.

Folkbildningsrådet bereder ansökningar om statsbidrag från organisationer som avser att starta nya folkhögskolor eller studieförbund samt tar ställning till eventuell utfasning av statsbidrag till befintliga bidragsmottagare. Vidare behandlas ansökningar från organisationer som önskar statsbidrag vid övertagande av huvudmannaskap för en befintlig folkhögskola. Folkbildningsrådet bedömer om organisatoriska förändringar hos nuvarande bidragsmottagare är av betydelse för erhållande av statsbidrag.

Riktlinjer för beredning av beslut om bidrags­frågor och annan handläggning av myndighetska­raktär ses över. Särskilda riktlinjer för beredning av och beslut om nya bidragsmottagare utarbetas.

Enligt medlemmarnas önskemål görs under våren 2014 inledningsvis en översyn av de över­gripande principerna som ligger till grund för statsbidrag till såväl folkhögskolor som studieför­bund. Därefter påbörjas översynen av systemet för statsbidrag till studieförbund.

Inom ramen för regeringsuppdraget att främja folkbildningens arbete med digital delaktighet och flexibelt lärande sker fortsatt olika fortbildnings­insatser samt stöd till utveckling av Folkbildnings­nätet.

Folkbildningsrådet fördelar medel till den särskilda folkhögskolesatsningen för arbetslösa som saknar slutbetyg från grund­ och gymnasie­skola (Studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF) och till folkhögskoleutbildning för nyanlända invandrare inom ramen för etableringsreformen samt eventuella övriga anslag som tilldelas Folk­bildningsrådet under året. Vidare fördelas medel för kompetensutveckling i form av bidrag till rektors­ och personalfortbildning inom folkhög­skolan.

Folkbildningsrådet har kontakt med andra bidragsgivande myndigheter samt med kom­muner och landsting/regioner. Det sker genom information, deltagande i nätverk och kontakter i konkreta bidragsärenden. Förstärkningsbidrag till

7Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

folkhögskolor fördelas i samverkan med Special­pedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

Särskilda insatser– utveckla arbetet kring etik­ och gränsdragnings­

frågor – inrätta en rådgivande grupp för etik och gräns­

dragningsfrågor för studieförbund – se över principerna för fördelning av stats bidrag

till folkhögskolor och studieförbund– påbörja arbetet med översyn av fördelnings­

modell för statsbidrag till studieförbund– fördela 30 miljoner till läsfrämjande folkbild­

ningsinsatser 2014– utveckla nya stödformer för digital delaktighet– inrätta på försök ny instans för prövning av

Folkbildningsrådets bidragsbeslut– se över riktlinjer för myndighetshandläggning – fördela 1 000 extra platser till Allmän kurs på

folkhögskola– fördela medel till särskild utbildningssatsning

för arbetssökande (SMF)– fördela medel till särskilda studier vid folkhög­

skola för nyanlända invandrare.

Uppföljning och utvärdering

Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelseFolkbildningsrådets nationella utvärderingar och uppföljningar utgör underlag för den samlade bedömningen av folkbildningens samhällsbety­delse som Folkbildningsrådet varje år lämnar till regeringen, som underlag för regeringens redovis­ning till riksdagen. Detta arbete vidareutvecklas kontinuerligt. Från och med 2014 kommer den samlade bedömningen att tematiseras, det vill säga ett antal tematiska fördjupningar görs inom områden som anknyter till statens fyra syften med stödet till folkbildningen. Olika teman kommer att uppmärksammas varje år.

UppföljningFolkbildningsrådet tar fram statistiska och ekonomiska underlag för bidragsfördelning och till årsredovisning, samlad bedömning och budgetunderlag samt för övrig återrapportering till regeringen. Folkbildningsrådet tillhandahåller också officiell statistik avseende studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet och ekonomi.

Under året stärks Folkbildningsrådets arbete med uppföljning, kontroll och granskning av stats­bidragsberättigad verksamhet. De olika delarna av uppföljningen får följande syften och inriktning:

• återrapportering till regeringen• underlag till Folkbildningsrådets samlade

bedömning och budgetunderlag• belysa grundläggande villkor för folkbild­

ningen/skolformsfrågor för folkhögskolan• uppföljning och kontroll av statsbidrags villkor• upptäcka och förebygga felaktig bidrags­

användning.

Arbetet med uppföljning och kontroll av stats­bidragsvillkor samt att upptäcka och förebygga felaktig bidragsanvändning kommer att skärpas. I arbetet ingår bland annat att konkretisera villkor och kriterier för statsbidrag och att systematisera uppföljningen av dessa.

Utbildning och avstämning för rapporterings­ansvariga i folkhögskolor och studieförbund genomförs för att säkra kvaliteten i rapporterings­underlagen.

Regelmässiga rimlighetskontroller genomförs och en modell för Folkbildningsrådets särskilda granskningar utarbetas. Granskningen av, och stödet till, studieförbundens och folkhögskolornas interna system för kvalitetssäkring, internkontroll och uppföljning intensifieras. Kontakterna med andra bidragsgivare till samma verksamhet inom folkbildningen utvecklas.

För att bevaka och sprida kunskap om folk­bildningen till regering, riksdag, myndigheter, kommuner/landsting/regioner och i internationella organ, genomförs särskilda uppföljningsstudier som belyser grundläggande villkor för folkbild­ningen. Dessa inriktas bland annat mot folkhög­

8 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

skolan som utbildningsform i utbildningssystemet. Uppföljningsstudier genomförs även som underlag för Folkbildningsrådets samlade bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse, samt som underlag för budgetunderlag.

Nationell utvärdering och främjande utvärderingFolkbildningsrådets nationella utvärderingar genomförs i enlighet med en femårig strategi för åren 2010–2014. Under året slutförs tre utvärde­ringar som påbörjats inom ramen för strategin: Utvärdering av reviderade bidragsmodeller, Utvärdering av studieförbundens kulturprogram och Cirkeldeltagarundersökning 2013. De sam­manvägda resultaten från samtliga utvärderingar under femårsperioden presenteras i en metaut­värdering som startar 2014 och avslutas 2015. Dessutom uppmärksammas folkbildningen i en nationell befolkningsundersökning om ideella och informella insatser. Resultaten från denna undersökning kommer att inkluderas i Folkbild­ningsrådets metautvärdering.

Samtidigt startar förberedelserna av Folkbild­ningsrådets utvärderingsverksamhet kommande år. Organisation och strategi för de nationella utvärderingarna 2015–2019 relaterade till statens syften, utarbetas i enlighet med förordning och riktlinjer från regeringen. Om regeringens uppdrag avseende nationell utvärdering av folkbildningen förändras påbörjas planeringen av främjande utvärderingar på uppdrag av medlems­organisationerna.

Särskilda insatser– stärka systematik och transparens i arbetet med

uppföljning och kontroll av statsbidragsvillkor och med att upptäcka och förebygga felaktig bidragsanvändning

– utveckla en strategi för hur den nya bidragsmo­dellen för studieförbunden ska följas upp

– vidareutveckla arbetet med att belysa skolforms­frågor för folkhögskolan (validering, studie ­omdömen, lärartäthet med mera)

– starta metautvärdering av nationella utvärde­ringar 2010–2014

– utarbeta organisation och strategi för Folkbild­ningsrådets nationella utvärderingar 2015–2019.

Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning

Folkbildningsrådet svarar, i sin roll som sektorsan­svarig, för bevakning och analys av områden som påverkar förutsättningar och villkor för folkbild­ningen och Folkbildningsrådets arbete, på lokal/regional, nationell, europeisk och global nivå. Hit hör politikområden som till exempel utbildning, kultur, arbetsmarknad, integration, civilsamhälle och det sociala området. Resultaten tas tillvara och analyseras vid hantering av folkbildningspolitiska frågor, bidragsfrågor samt uppföljnings­ och utvärderingsfrågor. I uppdraget ingår rapportering och bedömning av folkbildningens samlade insat­ser och effekter, att lämna budgetunderlag med motivering för framtida anslag till folkbildningen samt att inom ramen för myndighetsuppdraget företräda folkbildningssektorn. Som sektorsorgan för folkbildningen i förhållande till staten och andra myndigheter har Folkbildningsrådet i uppgift att informera, vara sakkunnig samt yttra sig över statliga utredningar. I rollen ingår även att bevaka och informera om svensk folkbildning i internationella myndighetssammanhang.

Utifrån Folkbildningsrådets myndighetsroll och roll som sektorsorgan görs insatser för att implementera Folkbildningens Vägval & Vilja i Folkbildningsrådets arbete. Folkbildningsrådet ska bevaka och analysera prioriterade politikområden och sakfrågor på grundval av Folkbildningens Vägval & Vilja samt Strategi för Folkbildnings­rådets omvärldsbevakning.

Folkbildningsrådet har kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folk­bildningen. Samverkan med andra myndigheter utvecklas inom ramen för myndighetsnätverk.

9Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

Genom kontakter med universitet, högskolor, myndigheter och organisationer ska Folkbild­ningsrådet verka för att folkbildningsforskningen får större utrymme och uppmärksamhet.

Folkbildningsrådet arbetar för att tydliggöra det gemensamma ansvaret för samhällsstödet till folk­bildningen mellan staten, landsting/regioner och kommuner genom att bland annat samla in och redovisa uppgifter från kommuner och landsting/regioner. Vidare bevakar och synliggör Folkbild­ningsrådet folkbildningens roll i regionala proces­ser kring kulturplaner, kompetensplattformar och digitala agendor. Partnerskapet i nätverket Reglab och samverkan med andra myndigheter är ett led i det arbetet.

Folkbildningsrådet initierar under 2014 rådslag i studieförbund och folkhögskolor i syfte att ut ­veckla strategier kring folkbildningens insatser för digital delaktighet och flexibelt lärande. Rådslagen ska ge underlag för kommande beslut i Folkbild­ningsrådet ifråga om bland annat statsbidragsvill­kor och stödformer.

Folkbildningsrådet ska bevaka genomförande av EU:s nya programperiod 2014–2020 med särskilt fokus på Europeiska Socialfonden och Program­met för livslångt lärande, (Erasmus+).

En kartläggning och analys av folkbildningens förutsättningar att delta i relevanta EU­program görs.

Särskilda insatser– implementera Folkbildningens Vägval & Vilja

i Folkbildningsrådets arbete– bevaka och synliggöra folkbildningens roll

i nationella och regionala processer kring kulturplaner, kompetensplattformar och digitala agendor

– bevaka genomförandet av EU:s nya program­period 2014–2020

– kartlägga och analysera folkbildningens förut­sättningar att delta i relevanta EU­program

– utarbeta strategi för Folkbildningsrådets arbete för digital delaktighet

– se över strategi för Folkbildningsrådets om ­världsbevakning och omvärldsanalys

– se över policy för Folkbildningsrådets interna­tionella engagemang.

Folkhögskolan som skolform/Myndighetsrollen för folkhögskolor

Folkbildningsrådets uppdrag på folkhögskole­området utvecklas genom ett tydligare nationellt uppdrag att bevaka, stärka och slå vakt om folk­högskolornas roll i utbildnings­ och studiestöds­systemet. Nya riktlinjer för folkhögskolans studie­omdömen gäller från och med läsåret 2013/14. Kontakterna med Universitets­ och högskolerådet, Myndigheten för yrkeshögskolan och Centrala studiestödsnämnden med flera myndigheter utvecklas.

Principen med ett delat ansvar för finansie­ringen av folkbildningen mellan stat, landsting/region och kommun bör följas upp. Folkbild­ningsrådet följer utvecklingen av interkommunala ersättningar för studier vid folkhögskola.

Folkbildningsrådet ska samordna folkhög­skolans anslutning till det nationella (NQF) och europeiska (EQF) ramverket för kvalifikationer samt följa arbetet med validering av generella kompetenser.

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR) har till uppgift att stärka de folkhögskolestuderan­des rättsliga ställning. FSR har sedan 2010 varit ett medlemsuppdrag hos Folkbildningsrådet. Från och med 2014 knyts FSR till Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag. Uppdraget och arbetssätt ses över och anpassas så att det harmoniserar med Folkbildningsrådets myndighetsutövning i förhål­lande till folkhögskolorna.

Särskilda insatser– utveckla uppdraget att stärka de studerandes

ställning– samordna folkhögskolans anslutning till det

nationella (NQF) ramverket för kvalifikationer (förväntat regeringsbeslut)

– medverka i försöksverksamheten och arbetet

10 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

med validering av generella kompetenser (för­väntat regeringsbeslut)

– följa upp principen med ett delat ansvar för finansiering av folkbildningen

– följa utvecklingen av interkommunala ersätt­ningar

– utveckla kontakterna med myndigheter inom utbildningsområdet

– följa implementeringen av nya studieomdömen och ny behörighetsgivning

– genomföra konferens om skolformsfrågor för folkhögskolan.

Kommunikation

Folkbildningsrådet har i uppgift att sprida kunskap om folkbildning till regering, riksdag, myndig­heter, kommuner/landsting/regioner och i inter­nationella organ.

Folkbildningsrådets kommunikationsstrategi är utgångspunkt för hur Folkbildningsrådet kom­municerar internt och externt. Webbplatsen www.folkbildning.se är det primära redskapet för kommunikation.

I syfte att anpassa avrapporteringen bättre efter de behov som Folkbildningsrådet användare har, och att stärka rapporternas användbarhet generellt, genomförs under året en översyn av hur uppfölj­ningsdata och utvärderingsrapporter presenteras och publiceras. Vidare görs en översyn av Folk­bildningsrådets grafiska profil för ökad tydlighet i uppdraget.

Till uppgifterna hör samordning och upphand­ling av Folkbildningsrådets produktioner, planer­ing av seminarier samt att ta emot studiebesök.

I samverkan med medlemsorganisationerna utvecklas formerna för introduktionsseminarier för nya rektorer och ordföranden i studieförbund och vid folkhögskolor.

Särskilda insatser– se över kommunikationsstrategi för Folkbild­

ningsrådets myndighetsuppdrag

– se över hur uppföljningsdata och utvärderings­rapporter presenteras och publiceras

– se över Folkbildningsrådets grafiska profil – utveckla Folkbildningsrådets webb– genomföra introduktionsseminarium för nya

ordföranden och rektorer i studieförbund och vid folkhögskolor i samverkan med medlems­organisationerna

– arrangera seminarier om folkbildning i Alme­dalen.

Folkbildningsnätet

Folkbildningsnätet är öppet för alla inom folkbild­ningen. Det drivs centralt av Folkbildningsrådet på uppdrag av dess medlemmar. Folkbildningsnätets inriktning beslutas av en särskild styrgrupp med företrädare från de tre medlemsorganisationerna.

Folkbildningsnätet består av:– FirstClass kommunikations­ och studieplattform– Pedagogiska resurser– Videomaten– Webbvideo Folkbildning– Videokonferens Folkbildning– nättidningen re:flex– Wikifarmen

Folkbildningsnätets målFolkbildningsnätet ska– erbjuda pedagogiska verktyg och resurser för

folkbildningens lärande– stödja den pedagogiska utvecklingen av flexibelt

lärande inom folkbildningen– erbjuda mötesplatser för folkbildningen– erbjuda organisationerna inom folkbildningen

möjlighet att skapa interna konferensmiljöer.

Flexibelt lärandeSamhällsutvecklingen ställer ökade krav på studieförbundsavdelningar och folkhögskolor vad gäller att verka för att öka den digitala del­aktigheten, utveckla digital kommunikation och digitala resurser i den pedagogiska verksamheten.

11Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

Här spelar Folkbildningsnätet en viktig roll i utvecklandet av det nätbaserade lärandet inom folkbildningens organisationer.

Särskilda insatser– Digital tillgänglighet: Projektet förlängs med

ett halvår med syfte att genomföra en nationell konferens inom folkbildningen om digital till­gänglighet för personer med funktionsnedsätt­ning. Konferensen ska inspirera folkbildningens konkreta arbete med frågorna samt att inspirera lokala informatörer hur man kan utveckla de egna webbplatserna ur ett tillgänglighetsper­spektiv.

– Pedagogiska nätverk inom folkbildningen: Arbeta med att utveckla och understödja nät­verk inom folkbildningen. Syftet är att mötas på Folkbildningsnätet för erfarenhetsutbyte, utveckla ny kunskap och tillsammans jobba med studiematerial t.ex. på Mina resurser. Resurser ska finnas för att anordna fysiska möten vid behov, till bidrag för att skapa studiematerial et cetera.

– UR­samverkan: Tillsammans med UR arbeta för att öka användandet av programmen, samar­beta för pedagogisk utveckling och erfarenhets­utbyte kring programutbudet.

– Fortbildning: kurser kring Folkbildningsnätets resurser. Fortsätter från föregående år.

– Pedagogiska resurser: Utveckla webbplatsen så att inloggade användare kan personifiera utseende och funktioner.

– Pedagogisk utveckling av Folkbildningsnätet. Fortsätter från föregående år.

Folkhögskolornas informationstjänst

Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) arbetar på uppdrag av Folkbildningsrådets medlemsorga­nisationer Rörelsefolkhögskolornas intresseorga­nisation och Sveriges Kommuner och Landsting och finansieras via folkhögskolornas statsbidrag.

FIN:s arbete har förordningen om statsbidrag till folkbildningen som grund.

FIN:s uppdragAtt genom målinriktat kommunikationsarbete skapa en tydlig bild av folkhögskolan som skol­form och bidra till rekrytering av kursdeltagare.

FIN:s visionAtt alla vet vad folkhögskolan ger, gör och skapar och att FIN är den självklara vägen till den sam­lade informationen om skolformen folkhögskola och dess kursutbud.

Detta nås genom att FIN– marknadsför folkhögskolan och kommunicerar

folkhögskolans identitet och kännetecken så att folkhögskolan som skolform blir mer synlig i utbildningssystemet

– vägleder och informerar presumtiva kursdelta­gare och vidareinformatörer om folkhögskolan som skolform och om folkhögskolekurser

– nätverkar med andra utbildningsanordnare, myndigheter och aktörer inom medieområdet samt anpassar sin kommunikation till medieut­vecklingen

– stödjer folkhögskolorna i arbetet med kom­munikation, marknadsföring och studie­ och yrkesvägledning.

Särskilda insatser– FIN fortsätter att utveckla och marknadsföra

www.folkhögskola.nu.– FIN samordnar Folkhögskolans dag lördagen

den 29 mars 2014.– FIN gör inför läsåret 2014/2015 den sista upp­

lagan av Folkhögskolekatalogen. Under 2014 planeras vad som sedan kan ersätta katalogen.

– FIN tar fram en medie­ och pressmeddelan­destrategi.

– FIN utvecklar en plattform med stöd i olika former till skolornas informatörer.

12 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

Administration och internt stöd

Folkbildningsrådets administrativa enhet utgör ett stöd till samtliga enheter inom Folkbildningsrådets kansli och arbetar med frågor som rör ekonomi, personal, arkiv, konferensadministration, IT och service.

Enheten svarar för organisatoriskt och admi­nistrativt stöd för verksamhetens genomförande samt personalfrågor. Under året utvecklas rekry­teringsrutinerna och en rekryteringspolicy tas fram. Hösten 2013 togs underlag till IT­policy för Folkbildningsrådet fram. Denna färdigställs och implementeras under året. Post och telestyrelsen har fått regeringens uppdrag att följa upp huruvida myndigheter är nåbara via IPv6. IPv4­adresserna håller på att ta slut och därför bör arbetet med övergången till IPv6 att påbörjas snarast. Ett kansli gemensamt system för ärendehantering utvecklas. Rutiner för hantering av Folkbildnings­rådets handlingar som lyder under offentlighets­principen ses över.

Särskilda insatser– Utveckla rekryteringsrutinerna och ta fram en

rekryteringspolicy.– Ta fram och implementera IT­policy för Folk­

bildningsrådet.– Utveckla ett kansligemensamt ärendehante­

ringssystem.

Kansli

Nya riktlinjer till Folkbildningsrådet innebär att myndighetsuppdragen ska förtydligas och för­stärkas. Både vad gäller bidragsgivning och upp­följning ska arbetet inom etik och gräns dragning förstärkas liksom för granskning och överkla­gande. Myndighetskontakterna och sektorsrollen ska förtydligas i syfte att stärka folkbild ningens betydelse inom olika politikområden. Förvalt­ningslagen ska följas i alla avseenden vilket

innebär att registratur, arkivering och lagstiftning får en ökad betydelse i det dagliga arbetet.

Regeringens e­myndighetskrav har hittills inte ställts på Folkbildningsrådet men om sektorsan­svaret ska tydligöras och myndighetskontakterna stärkas så krävs en digitalisering av ärendehan­tering och arkivering på Folkbildningsrådet. Digitalisering behövs för insamling av uppgifter och utlämning av uppgifter liksom för att förenkla tillgången till gemensamma uppgifter i kansliet. För att kunna genomföra denna förändring behö­ver nya program installeras och registrator­ och arkiveringskompetensen förstärkas.

Folkbildningsrådet har inte egen juridisk kompe­tens idag utan sådan köps för särskilda insatser. Det finns alltfler frågor och arbetsområden som kräver juridisk kompetens till exempel tillämpning av offentlighetsprincipen och avgränsningar till denna, prövning av nya och befintliga bidragsmottagare (organisationer/stiftelser/ personalkooperativ och företag), gränsdragningsfrågor och granskning av verksamhet samt för studeranderättsliga frågor.

Om folkhögskolans skolformsfrågor ska för­stärkas så handlar det om att påverka lagstiftning liksom tillämpning och anpassning av regler till folkhögskolans verksamhet. I detta arbete behövs utöver god folkhögskolekompetens, juridisk och kompetens kring studie­ och yrkesvägledning. Juridisk kompetens hos Folkbildningsrådet kan också bli en resurs för andra organisationer inom folkbildningen. Stadgefrågor är vanligt förekom­mande när organisatoriska förändringar ska genomföras och idag finns ingen expertis inom detta område i kansliet.

De kommande tre till fem åren kommer fem erfarna medarbetare med expertfunktioner att pensioneras. Det innebär att organisationen får utrymme för förändringar men också stor utmaning i att möta kompetensbehoven med nya medarbetare. Dessa faktorer ska också beaktas i översynen av kansliet och konsekvenser på kort och lång sikt. Behovet av kompetenskomplettering och förstärkning beslutas och verkställs i enlighet med beslutad kompetens­ och personalplan.

13Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

Särskilda insatser – Genomföra kompetensutveckling.

Finansiering

Folkbildningsrådets verksamhet finansieras via de medel som representantskapet vid det årliga höst­sammanträdet avsätter ur folkbildningsanslaget. Därutöver kan finansiering av uppdrag, projekt och utveckling helt eller delvis ske genom anslag från regeringen eller myndigheter. Verksamheten ska präglas av effektiv resurshantering och att möjligheter till besparingar beaktas.

Genom samverkan med RIO sker samfinansie­ring av kanslikostnader. Därutöver tillkommer vissa försäljnings­ och ränteintäkter.

Finansiering av myndighetsuppdragen sker genom uttag ur folkbildningsanslaget i relation till studieförbundens respektive folkhögskolornas andel av anslaget. Myndighetsuppdraget folkhög­skolan som skolform och studeranderätten inom folkhögskolan finansieras enbart via folkhögsko­lornas andel av folkbildningsanslaget.

Finansiering av medlemsuppdraget Folkbild­ningsnätet sker via en särskild överenskommelse där studieförbundens och folkhögskolornas andel av folkbildningsanslaget relateras till insatserna inom medlemsuppdraget. Finansiering av med­lemsuppdragen Folkhögskolornas informations­tjänst sker via folkhögskolornas andel av folkbild­ningsanslaget.

Budget 2014 (tkr)

FINANSIERING

AnslagAllmänna folkbildningsanslaget 3 460 055Anslag via Arbetsförmedlingen 208 000

Övrig finansieringUpplösning reserverade medel 1 975Övriga intäkter och ränteintäkter 1 235

3 671 265

DISPOSITION

Allmänt statsbidrag tillFolkhögskolor 1 703 250Studieförbund 1 706 555Studerandeorganisation inom folkhögskolan 250

MyndighetsuppdragFolkbildningsrådet (1) 31 400Särskilda insatser inom Flexibelt lärande 8 910

Övriga uppdragFolkhögskolesatsning för arbetslösa 168 000Nyanländas etablering 40 000

MedlemsuppdragFolkbildningsnätet 5 600Folkhögskolornas informationstjänst 7 300

3 671 265

(1) FolkbildningsrådetBeslutande och beredande organ 5 200Till styrelsens förfogande 500Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning 2 900Kommunikation 3 100Bidragsfördelning 3 700Etik- och gränsdragningsfrågor 2 400Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete 6 100Nationell utvärdering 6 200Folkhögskolorna som skolform och studeranderätt 1 300

31 400

Folkbildningsrådet

Box 380 74, 100 64 StockholmTel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26fbr@folkbildning.sewww.folkbildning.se