FOLKHÄLSOPROFIL 2010

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

1. Delaktighet och inflytande i samhället

2. Ekonomiska och sociala förutsättningar

3. Barn och ungas uppväxtvillkor

4. Hälsa i arbetslivet

5. Miljöer och produkter

6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. För att nå bästa möjliga effekt bör ett organiserat folkhälsoarbete finnas på alla olika sektorer och nivåer i samhället.

7. Skydd mot smittspridning

8. Sexualitet och en god reproduktiv hälsa

9. Fysisk aktivitet

10. Matvanor och livsmedel

11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

De nationella folkhälsomålen:

VAD PÅVERKAR HÄLSAN I EN BEFOLKNING?

Hälsans bestämningsfaktorer är de faktorer på individ, grupp och samhällsnivå som påverkar människors hälsa. Folkhälsan påverkas av arv, kön och ålder, men framförallt av levnadsvanor och livsvillkor.  

FOLKMÄNGDAtt åskådliggöra folkmängden synliggör antalet personer i en befolkningen för att man ska kunna se om det är en liten eller stor befolkning och sedan ha detta i åtanke när man tolkar de andra indikatorerna.

INVÅNARE EFTER FÖDELSELAND

Medellivslängd

Svalöv Örkelljunga Bjuv Klippan Åstorp Båstad Landskrona Helsingborg Höganäs Ängelholm72

74

76

78

80

82

84

86

82.3

83.8

81.982.3 82.4

85.1

82.8 82.9

84.4

83.7

79.8

78.8

78.277.9

79.6

81.2

77.4

78.4

79.7

80.5

Medellivslängd 2005-2009

kvinnormän

Medellivslängd är den vanligaste parametern för att mäta en befolknings hälsa. Medellivslängden varierar mellan olika socioekonomiska grupper i samhället liksom mellan olika regioner.

DELAKTIGHET

OCH INFLYTANDE

I SAMHÄLLET

JÄMSTÄLLDHETSINDEXJämställdhetsindex visar hur jämställda invånarna är i en kommun och de kommuner som har lika värden mellan könen ligger bäst till i rangordningen. Bästa kommun har placering 1 och sämsta kommun har placering 290.

SOCIALT KAPITALSocialt kapital handlar om hur relationer, attityder och normer styr samspelet mellan individer och institutioner i samhället. Begreppet inbegriper inte endast socialt stöd och relationer på individnivå, utan även faktorer på samhällsnivå, såsom stark känsla för lokalsamhällets identitet, en tillit mellan medborgarna, förtroende för samhällets institutioner och en tolerans för mångfald.

EKONOMISKA

OCH SOCIALA

FÖRUTSÄTTNINGAR

FÖRVÄRVSARBETANDE 2008Ekonomisk stress för de som saknar ett förvärvsarbete är i regel mer negativ än de krav och belastningar som förvärvsarbetare utsätts för, även om de sistnämndas försprång i självupplevd hälsa minskar. Förvärvsarbetares försämrade hälsa beror till stor del av förändringar i den psykosociala arbetsmiljön det senaste årtiondet och har visat sig i kraftigt ökande sjukskrivningar.

ARBETSLÖSHET Hög arbetslöshet medför inte bara ekonomiska begränsningar utan även att man förlorar det sociala stöd som en arbetsgemenskap innebär.

Ungdomar som varken har ett arbete eller går i skola har visat sig ha 2-4 ggr högre risk för psykisk sjukdom och missbruk än andra ungdomar. Mycket talar för att frånvaron av en meningsfull sysselsättning i sig utgör en stor del av problemet.

FAMILJER MED LÅG INKOMSTEn ekonomisk utsatt position, som inte endast är tillfällig, är negativ för hälsan. Det finns också ett omvänt samband där ohälsa påverkar den enskildes sociala och ekonomiska situation. När det gäller låg inkomst är ensamstående med hemmavarande barn en särskilt utsatt grupp.

HÖG- OCH LÅGINKOMSTTAGARE

Forskning har visat att samhällen som präglas av stora inkomstojämlikheter har en lägre genomsnittlig hälsonivå än samhällen med låga inkomstojämlikheter, förutsatt att de grundläggande basbehoven är uppfyllda.

UTBILDNINGSNIVÅ

Det finns ett samband mellan låg utbildning och ohälsa, såsom för tidig död, hjärtkärlsjukdomar och psykisk ohälsa, genom att bristande baskunskaper begränsar individers möjligheter till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och till ett självständigt liv.

BARNS OCH UNGAS

UPPVÄXTVILLKOR

BARNFATTIGDOMBarn från familjer som har en lägre socioekonomisk position har en ökad skaderisk samt ökad risk för sjuklighet och dödlighet. Studier visar att socioekonomiska förhållanden under barndomen påverkar hälsoutfallet i vuxen ålder.

BARN MED LÅG FÖDELSEVIKTDet finns ett samband mellan födelsevikt och hälsa, både under uppväxten och senare under livet, exempelvis i form av dödlighet i hjärtkärlsjukdom och förekomsten av diabetes. Den ökade risken för sjuklighet gälkler främst då födelsevikten understiger 2500 g. Låg födelsevikt kan också vara ett resultat av en ogynnsam social miljö, som sedan bidrar till att riskfaktorer anhopas under uppväxten.

BEHÖRIGHET TILL GYMNASIESKOLAN

Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och ett självständigt liv, vilket ökar risken för utanförskap. Slutbetyg från gymnasieskolan ger förutsättningar för högskolestudier. Utbildning underlättar också för framtida förvärvsarbete och försörjning och är en viktig grund för individens och familjens välfärd, ekonomi och självrespekt.

Måluppfyllelse åk 9B

juv

Båst

ad

Hels

ingborg

Höganäs

Klippan

Landsk

rona

Svalö

v

Åst

orp

Ängelh

olm

Örk

ellju

nga

Rik

et0

10

20

30

40

50

Andelen som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen våren 2010 (Kommunal huvudman)

Series1

Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och ett självständigt liv, vilket ökar risken för utanförskap. Slutbetyg från gymnasieskolan ger förutsättningar för högskolestudier. Utbildning underlättar också för framtida förvärvsarbete och försörjning och är en viktig grund för individens och familjens välfärd, ekonomi och självrespekt.

PERSONALTÄTHET I FÖRSKOLAN

Förskoleverksamheten har, förutom målsättningarna om en god pedagogisk verksamhet, en särskild betydelse för barns sociala utveckling. Personaltätheten är en av flera kvalitetsindikatorer för verksamheten.

HÄLSA I

ARBETSLIVET

OHÄLSOTALOhälsotalet kan ses som en indikator för hälsan i arbetslivet, men bör tolkas med viss försiktighet, eftersom ohälsotalet inte enbart speglar förändringar i befolkningens hälsotillstånd utan även påverkas av förändringar i socialförsäkringens regler och rutiner. Ohälsotalet mäter antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad 16-64 år. Ohälsotalet innehåller alltså inte dagar med sjuklön från arbetsgivare.

ARBETSSKADOR

Arbetsskador inkluderar både arbetsolyckor samt arbetssjukdomar och speglar arbetsmiljöbetingade hälsoproblem.

ANSPÄND ARBETSSITUATIONI arbetet med att skapa en god psykosocial arbetsmiljö är rimliga krav i sitt arbete, möjligheten till kontroll och inflytande samt stöd från ledning och arbetskamrater centrala och påverkbara faktorer. Höga krav i kombination med låg kontroll över arbetet och brist på socialt stöd är den viktigaste orsaken till stress i arbetslivet. Det leder till en arbetssituation med hög anspänning och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, magbesvär, belastningsskador och psykisk ohälsa.

SVAGT SOCIALT STÖD I ARBETET

Svagt socialt stöd på arbetsplatsen är en av riskfaktorerna för arbetsrelaterad stress.

MILJÖER OCH

PRODUKTER

DÖDLIGHET I SKADOR OCH FÖRGIFTNING

Skador och förgiftningar är näst efter hjärt- och kärlsjukdomar den främsta orsaken till vård på sjukhus och den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Data om skador och förgiftningar ur Dödsorsaks- och Patientregistret sammanförs till ett nationellt Skaderegister. Skaderegistret innefattar såväl oavsiktliga som avsiktliga skador. Dödligheten i skador och förgiftning är generellt mest förekommande hos män än kvinnor.

SEXUALITET OCH

REPRODUKTIV

HÄLSA

TONÅRSABORTE

RTotalt har andelen ungdomar som gjort abort ökat. De vanligaste orsakerna till att unga väljer abort är att de känner sig för unga, att de vill studera först samt att de bedömer sin ekonomi som för svag.

FYSISK

AKTIVITET

IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9De elever som inte är fysisk aktiva deltar i mindre utsträckning i skolans undervisning i Idrott och hälsa. Flera av dem som inte är vana vid att vara fysiskt aktiva hemifrån känner sig också obekväma och ointresserade av undervisningen. Generellt är andelen fysiskt inaktiva högre bland äldre elever och högre bland flickor än bland pojkar.

FYSISKT AKTIVADet är väldokumenterat att regelbunden fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på den fysiska och psykiska hälsan och livskvaliteten. Med regelbunden fysisk aktivitet, enligt Folkhälsoinstitutets rekommendation, menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Låg fysisk aktivitet eller en stillasittande fritid innebär att man promenerar, cyklar eller rör på sig mindre än två timmar i veckan.

MATVANOR OCH

LIVSMEDEL

AMNINGSFREKVENSAmningen har hälsoeffekter i form av skydd mot olika infektionssjukdomar under amningstiden. Det finns också ett visst stöd för lägre förekomst av inflammatoriska tarmsjukdomar, cancer och typ-1 diabetes hos de ammade barnen. Detta tyder på att amning skulle kunna påverka utvecklingen av barnets immunsystem.

Andel (%) av barnen som ammades helt eller delvis vid 4 månaders ålder. Avser 2005.

INTAG AV FRUKT OCH GRÖNSAKERFrukt och grönsaker främjar hälsa och har en förebyggande effekt på cancersjukdomar, blodtryck, höga LDL-nivåer (det onda kolesterolet i blodet), hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Enligt svenska näringsrekommendationer (SNR) är rekommenderat intag av frukt och grönsaker 500 g/dag.

FETMAHöga BMI-nivåer ökar kraftigt risken för hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes och högt blodtryck. BMI står för Body Mass Index och är en markör för övervikt och fetma bland vuxna. BMI beräknas genom att dividera vikten (kg) med längden (m) i kvadrat. Ett BMI som är lika med eller över 30 indikerar fetma hos vuxna.

TOBAK, ALKOHOL,

NARKOTIKA,

DOPING OCH

SPEL

ALKOHOLRELATERAD DÖDLIGHETDet finns klara samband mellan alkoholkonsumtion i befolkningen och dödlighet. Sjukdomar och dödsfall med alkoholdiagnos omfattar diagnoser som alkoholpsykos, alkoholberoende, alkoholbetingad levercirros, alkoholförgiftning och alkoholrelaterade olycksfall.

RISKABLA ALKOHOLVANORMåttlig alkoholkonsumtion kan innebära hälsorisker i form av fosterskador, vissa cancerformer, leversjukdomar, olycksfall, våld och högt blodtryck. Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt men där beroende inte föreligger. En riskkonsumtion innebär att dricka 2 standardglas per dag för män och 1-1 1/2 standardglas för kvinnor. Ett standardglas motsvarar 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.

FÖRSÄLJNING FRÅN SYSTEMBOLAG

Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige består av registrerad och oregistrerad konsumtion. Den registrerade alkoholkonsumtionen består av alkohol som säljs på Systembolaget, på restauranger och i livsmedelsbutiker (öl). Den oregistrerade konsumtionen består av alkohol som förts in i Sverige genom resande eller smuggling samt den hemtillverkade alkoholen.

RÖKVANORVarje år får omkring 50 000 människor i Sverige beskedet att de har cancer och cancerfallen ökar. Minst 25 procent av fallen skulle dock kunna förebyggas genom rökstopp eller andra förändringar av livsstilen. Andelen personer som röker har kraftigt minskat sedan 1980-talet. Störst andel rökare finns i åldersgruppen 45-64 år för båda könen.

RÖKANDE BLIVANDE MÖDRARRökning under graviditeten medför ökad risk för en rad hälsoproblem hos barnet. Risken att barnet får missbildningar och drabbas av plötslig spädbarnsdöd är vanligare hos rökande gravida, liksom en låg födelsevikt hos fostret.

RÖKANDE SPÄDBARNSFÖRÄLDRAR

Även när barnet är fött löper det större risk att drabbas av sjukdom om det utsätts för tobaksrök.

DÖDLIGHET I LUNGCANCERRökningen är en stor riskfaktor för insjuknandet i lungcancer och ca 85 procent av lungcancerfallen beräknas vara orsakad av rökning.

DÖDLIGHET I KOLKroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör de små lungblåsorna. Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt framskridet stadium av sjukdomen är dödligheten stor. I de flesta fall har KOL orsakats av långvarig rökning.

KONTAKTUPPGIFTER: