folkkyrkans framtida teologi - startsidaweb.abo.fi/meddelanden/pdf/meddelanden_2013_08.pdf ·...

AKtuellt | ForsKning | studier & undervisning | internAtionellt | orgAnisAtion

MfÅA 7.5.2012 NR 08www.abo.fi/meddelanden

Lars HasseL bLir rektor i umeåEn lång ÅA-karriär avslutas när professorn i redovisning tar över Handelshögskolan vid Umeå universitet.

teknisk service i vasa får jobba Hårt De omfattande saneringarna och reparationerna har satt ökad press också på den tekniska personalen.

Folkkyrkansframtida teologi


MfÅA 6.5.2013 NR 08www.abo.fi/meddelanden

säLjbara forsknings-resuLtatNär universitetet åstadkom-mer forskning som ligger nära en färdig produkt instäl-ler sig strategiska frågor.

svåra tarm-sjukdomar undersöksFinlands Akademi stöder Diana Toivolas forskning om tarmcellernas uppbyggnad med finansiering i fyra år.

Ritualerna är inte magiska handlingar utan modeller för livet

Patrik Hagman diskuterar kopplingen mellan teologi och praktik

START MfÅA

FRÅgoR & svAR

INNEHÅLL NR 8/2013

ÅA med i Fotbolls-em?Laget åa vasa tar sikte på eusa games. senast var det nära.Läs mer på sidan 14

Nöjdhet ger pengar 3Kyrkans budskap 4Tarmens kreatin läggs under lupp 6Start-ups ger möjligheter 8

Inre kall är svårt att styra 10Tjuvfiske på webben 12Internsiva innovationer 16Veckans skribent: Anna Törnroos 20

Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen ut-kommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvud-delen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfin-land, till medlemmar i Akademifören-ingen Åbo Akademiker r.f. och till vis-sa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv.

REDAKTIoNPeter Sandström, chefred. (tj.l.)Nicklas Hägen, chefred. (vikarie)tfn (02) 215 4693e-post: [email protected] Prest, red. (vikarie)tfn (02) 215 4715e-post: [email protected]

WEBBREDAKTÖRPeter Siegfridstfn (02) 215 4882e-post: [email protected]

REDAKTÖR I vAsAAri Nykvisttfn (06) 324 7452e-post: [email protected]

ADREssÅbo Akademi,Domkyrkotorget 3,20500 Åbo.Telefax: (02) 251 7553

[email protected]

WWWwww.abo.fi/meddelanden

ANsvARIg UTgIvAREKommunikationschefThurid Erikssontfn (02) 215 4124e-post: [email protected] trycks av Tammerprintoch upplagan är 4 800 ex.

ISSN 0359-8632 Åbo 2013441 878Trycksak

Domus blir studentbostäder ¶ Stiftelsen för Åbo Akademi kommer

att renovera A-huset i Domus. Gäst-hemsverksamheten avslutas från och med 1.9 och fastigheten blir efter reno-veringen studentbostäder.

Förvaltningsdirektör Ulla Achrén, vad ligger bakom beslutet?

– Fastigheten har diverse innelufts-problem och är även lite gammalmo-dig, med till exempel gemensamma köksutrymmen som inte motsva-rar dagens krav. Vi är glada över reno-veringen, även om beslutet kommer sent. Men allt brukar ordna sig.

– Gästhemsverksamheten idag be-tyder kostnader omfattande bland an-nat personal, städning, tvätt, inredning och bevakning. Domus hör också till de fastigheter som akademin betalar hy-ra för till stiftelsen. Vi strävar nu efter en lösning som blir så förmånlig som möj-ligt för besök som enheterna bekostar.

Vart ska gäs-terna ta vägen?

– Forska-re som besö-ker akademin och Vasabor som kommer hit på möten kommer att börja med att hänvisas till hotell som akademin har avtal med. Vi under-handlar också med Åbo universitet för att få utnyttja deras gästhem Hortus och med företag på den privata mark-naden.

– Domus värdinna tar emot bok-ningar till gästhemmet till 15.8 och ock-så framöver till lokalerna vid Tavast-gatan.

Och personalen?– Växeln flyttar till ASA och mo-

tionssekreteraren till Gadolinia, för-hoppningsvis före midsommar. Mas-sören flyttar till Axelia, där han inleder sin verksamhet 15.9. nh

02

Meddelanden från åbo akadeMi nr 8 2013

NoTERAT

silius inspirerar Europa

¶ Åbo Akademis professor i kvinnove-tenskap, Harriet Si-lius, är utsedd till en av ”Women Inspiring Europe” för sina in-satser inom kvinno- och genusvetenskap i Europa.

EU:s institut för jämställdhet (EIGE) hedrar årligen på ba-sis av nomineringar ett antal kvinnor som har gjort särskilt be-tydelsefulla insatser för Europa. De repre-senterar många oli-ka områden inom och utanför forskning.

EIGE lyfter fram Si-lius i slutet på augusti 2013. Silius har bland annat varit grundare och president för ett europeiskt veten-skapligt sällskap, ar-betat för olika forsk-ningsråd, medverkat i europeiska forsk-ningsprojekt och startat europeiska utbildningar. Hon är ofta anlitad för olika sakkunniguppdrag.

¶ De som tagit ut sin kandidat-examen under år 2012 och vars e-post-uppgifter finns tillgäng-liga för Åbo Akademi, kommer i mitten av maj att få en enkät om hur de trivts vid universitetet och hur nöjda de varit med servicen. För akademins del skulle det va-ra viktigt att så många som möjligt del-tar, eftersom YOPALA från 2015 års budget kommer att påverka undervisnings- och kulturministeriets finansieringskriterier.

För tillfället baserar sig 11 procent av mi-nisteriets finansiering på hur många stu-derande som tar 55 studiepoäng under ett läsår. Framöver kommer tre procentenhe-ter av dessa elva att baseras på nöjdhets-enkäten.

Är svarsprocenten inte tillräcklig uteblir sannolikt finansieringen.

– Det är en märkbar summa vi pratar om. Hoppas att så många som möjligt sva-rar så vi kan utveckla universitetet utifrån de studerandes önskemål. Det fungerar också omvänt – kvaliteten sjunker om vi inte får in pengar, säger Jan Kraufvelin, le-dande koordinator vid Arbetsforum och koordinator för YOPALA vid Åbo Akade-mi.

– Spektret kommer knappast att va-ra enormt. Svaren kommer antagligen att ligga på en rätt jämn nivå, och inte så att ett universitet har högsta betyg och ett an-nat det lägsta. Därför är det viktigaste med tanke på finansieringen att få en tillräck-ligt hög svarsprocent, men visst är också svaren av betydelse. Får vi dåligt betyg vet vi var vi måste bättra oss, och får vi bra be-tyg betyder det lite mer klirr i kassan.

Att de studerandes nöjdhet med uni-versiteten skulle tas med i finansierings-modellen är ursprungligen Finlands stu-dentkårers förbunds idé, som har klubbats igenom av samarbetsorganet för Finlands

universitet, UNIFI.Förväntningarna på vad man ska kun-

na utläsa av enkäten är många. Under-visnings- och kulturministeriet vill ha indikatorer för finansieringen. Inom uni-versiteten vill man ha feedback. Sedan vill man, framför allt från UNIFI:s sida, också kunna göra en internationell jämförelse av hur nöjda de studerande är i Finland och internationellt.

Kraufvelin är skeptisk till att allt ska gå att genomföra.

– Studentkårerna ville få in den kvalita-tiva aspekten i finansieringen, och det är i sig en bra idé. Nu kommer enkäten på kort varsel och vissa frågor känns inte helt ge-nomtänkta. Det hade kanske varit bätt-re att koncentrera sig på en sak i taget och lämna bort åtminstone den internationel-la jämförbarheten i detta skede.

Enkäten har framställts av CHE, en tysk think tank som gjort många liknande un-dersökningar internationellt.

– Vissa frågor känns som att de är gjor-da utifrån en tysk kulturell bakgrund och kan kännas lite främmande för en finlän-dare att svara på. Till exempel lägger man stor vikt vid familjen och familjens roll. Det här är saker vi hoppas kunna åtgär-da till hösten.

Enkäten skickas ut den 13 maj och svars-tiden fortgår till den 3 juni. Nästa runda görs under hösten och efter det är tanken att undersökningen ska göras två gång-er per år. Kontraktet med CHE är på tre år.TexT nicklas hägen

Nöjda studeraN-de ger universi-tetet mera peng-ar. Men det krävs att de svarar på en-käten för att det ska bli några peng-ar alls.

NöjdHET gEr PENgAr

Hur nöjda de studerande är kommer att påverka finansieringen till universiteten från och med 2015 års budget. De första enkäterna skickas ut i maj.

AkTuellT yoPALA

ÅA-seger i ame-rikansk fotboll

¶ IN10s, Åbo Aka-demis damlag i ame-rikansk fotboll, tog hem segern i FM-se-rien då laget vann Åbo universitets UTU Damers i mitten av april. I serien deltog två lag.

03


¶ Patrik Hagman, vad handlar din nyutkomna bok om?– Kyrkan. Boken handlar om att försöka ge linjer för

hur kyrkan bör förändra sig för att möta en förändrad värld. Utgångspunkten, som är uppenbar för vem som helst som betraktat kyrkan de senaste åren, är att det sätt man skött saker på fram tills nu inte fungerar mer.

– Det jag försöker säga i min bok är kyrkan måste när-ma sig frågan om sin framtid teologiskt. Det handlar in-te om ett marknadsföringsproblem eller om att hitta rätt grupp av människor att rikta sig in på.

– Jag försöker göra väldigt tydliga kopplingar mellan teori och praktik, det vill säga teologi och kyrkans var-dag. Det har man inte gjort så mycket i akademisk teo-logi, eftersom vi har haft ett vetenskapligt ideal där det uppfattats vara problematiskt att blanda in det praktis-ka, speciellt om det praktiska är kyrkan. Den veten-skapssynen är förelgad idag, men även om vi säger det-ta när vi diskuterar vetenskapsfilosofi, har vi teologer fortsatt jobba på som förr. Jag försöker bryta lite mot det.

– På ett annat plan handlar det om att föra in en typ av teologi, eller vissa typer av teologier, som tidigare ansetts vara irrelevanta i en nordisk kontext. Jag tän-ker främst på Stanley Hauerwas och John Howard Yo-der. Det är den teologiska delen av boken som är mest kontroversiell och den del som jag väntar mig att få mest kritik för.

– De har en syn på kyrka som uppfattas som proble-matisk i en nordisk kontext, men jag tror att de står för den sortens teologi som behövs i framtiden.

Hur ser den teologiska frågan för kyrkan ut?– Kyrkans existensberättigande grundar sig på att den

inte är som något annat. Om Folkhälsan eller Manner-heims barnskyddsförbund gör samma saker lika bra be-hövs ingen kyrka.

– Ett av problemen kyrkan står inför är att man tar för givet att man vet vad kyrkan är. Man tror sig bara behö-va komma ut med sitt budskap, som om kyrkan vore ett politiskt parti. Men kyrkan kan inte skilja på budskapet från hur man kommunicerar det. Sättet på vilket man för ut budskapet är budskapet självt.

Vad menar du med att sättet att föra ut budskapet är

”Kyrkans budskap kan inte skiljas från sättet budskapet förs ut på”

foRSkNiNg TEoLogI

Patrik Hagman anser att hur folkyrkans framtid ska se ut är en teologisk fråga, inte en marknadsföringsfråga eller en fråga om att rikta in sig på rätt grupp människor.

eNligt det gamla vetenskapsidealet är det problema-tiskt att blanda in det praktiska, speciellt om det prak-tiska är kyrkan, säger doktor i teologi, Patrik Hagman.

04


¶ Patrik Hagman Efter Folkkyrkan – En teologi om kyrkan i der efterkristna samhället. Artos & Norma Bokförlag.

EFTER FoLKKyRKAN

detsamma som själva budskapet?– Det man kan säga på ett allmänt plan är att det är

kyrkans praxis som är det avgörande, alltså det som kyrkan gör i vardagen. Lära och etik följer ur praxis. Så fungerade det i den tidiga kyrkan.

– Inget som kyrkan säger har någon betydelse eller mening om det inte finns en gemenskap som försöker leva ut det man lär. Eller så här: det kyrkan lär är sättet på vilket man lever.

Vad får det här för betydelse för kyrkans problem med minskande medlemsunderlag?

– Orsaken till att det är så svårt att diskutera frågan om det minskande medlemsantalet på ett konstruktivt sätt är det finns en allvarligare underliggande indelning som man sällan diskuterar: indelningen mellan anställ-da och icke-anställda.

Vad är problemet där?– Det är lätt hänt att det är de anställda som lever ut

kristendomen genom sina yrken och resten av försam-lingen förblir passiv. Det innebär att vi inte kan disku-tera vad det är att vara kristen i termer av vad vi gör. Då börjar vi se på kristen tro som något vagt, inre, privat.

Hur ser din bok på att vara kristen på ett annat sätt?– Både Hauerwas och Yoder har länge arbetat med vad

det innebär att handla kristet och jag har hämtat myck-et av dem.

– Man har länge låtit saken vara avgjord att alla döp-ta per definition är kristna. Men väldigt många idag vill inte bli kallade kristna och ser sig inte som kristna. Det betyder att kyrkan måste ta itu med frågan om vad det betyder att vara kristen. Och då måste kyrkan formule-ra sig och slå fast vad det är att vara kristen.Det blir väl-digt svårt att göra om vi på förhand har utestlutit kristna

handlingar som en central aspekt av kristen identitet.– Min tes är att det finns vissa kyrkliga handlingar

som är modell för andra typer av kristet handlande. Jag tänker främst på nattvard och dop.

Till skillnad från att se dem som ett slags magiska handlingar?

– Det är just det som är faran med att man löskopplar ritualerna från både teologi och praxis, att man ser dem som någon slags magisk rit.

– Men inom kyrkan har vi annars en sida som säger att gudstjänst inte är det viktiga, utan det viktiga är ba-ra att tjäna människorna. Min poäng är att de båda är del av samma sak. Nattvarden, att dela bröd med varandra, betyder något gränsöverskridande radikalt. Det inne-bär att vi ska dela vårt bröd med varandra, men också mycket mer.

Vad innebär en sådan här betoning för kyrkan?– Den avgörande frågan för kyrkan idag är ifall den

ska ge upp sin traditionella roll och bli en minoritetskyr-ka eller om man ska försöka upprätthålla ställningarna genom att ta modell av till exempel affärslivet. Men det här säger man inte explicit.

– I Sverige är man betydligt mera medveten om att det är det här som är frågan och man är minst fem år fö-re oss i den diskussionen. Hos oss i Finland är kyrkan fortfarande väldigt mån om sin ställning i relation till staten, och staten är också mån om att ha kyrkan där man har den.

– Om jag ännu för tillbaka frågan till den akademiska forskningen: det jag gjort är att vara möjligast stringent med att följa upp vissa teologiska frågor och se vart de leder ifall man för ut dem på kyrkans vardag.

Det du föreslår är alltså en radikalisering av kyrkan, förstår jag dig rätt?

– Ja, i meningen att kyrkan måste bli mera medveten om att den faktiskt står för ett radikalt alternativ till de olika samhällssyner och synen på människan som upp-rätthålls av staten och marknadsekonomin. Denna kri-tik finns i mycket av det som kyrkan redan gör idag, men det finns ett glapp mellan det kyrkan faktiskt gör och vad den ofta tror sig vara. Kyrkans hopp uppstår i att den upptäcker hur radikal den faktiskt redan är. TexT & FoTo marcus Prest

Faran med att man löskopplar ritualerna

från både teologi och praxis är att man ser dem som någon slags magisk rit.

05


¶ Det yttersta skiktet celler i tjocktarmen har en dubbel funktion. Dels ska det upp-ta näring och vätska, dels ska det skydda kroppen så att oönskade bakterier och äm-nen inte tar sig in i blodomloppet.

I tjocktarmen är lagret med dessa så kall-lade epitelceller bara en cell tjockt, och det är viktigt att det fungerar som det ska. Dia-na Toivolas forskningsgrupp i cellbiologi ska med finansiering från Finlands Akademi undersöka vilken funktion proteinet ”kera-tin 8” har i epitelcellerna, och i förlängning-en hur proteinet påverkar tarmens hälsa.

– Keratinet hör till cellens skelett, det ”nätverk” som håller upp och stöder cel-len – lite som tältpinnar. Man har i många år tänkt att de bara har en mekanisk funktion, men på senare tid har man kommit fram till att de gör mycket mera, säger Toivola.

– Vi ska i detalj ta reda på vad keratin gör. Vi vet att de binder till proteiner, deltar i cell-signalering och kanske hjälper till att trans-portera andra proteiner till rätt ställe i cellen, men vi vet inte hur det sker.

Många faktorer inverkar på tarmens hälsaDe vanligaste svåra tarmsjukdomarna i Fin-land är tjocktarmsinflammation och -can-cer. Så som många andra sjukdomar där epitelet är inblandat är också tjocktarmens sjukdomar mångfacetterade, vilket gör det svårare att identifiera orsakerna till dem.

Det räcker till exempel inte med en viss mutation i generna för att man ska utveckla tarmcancer, utan det behövs en blandning av flera. Människor har dessutom fem eller sex olika keratin i tarmen, och det är möj-ligt att dessa stöder varandra om det ena ke-

ratinet är muterat. Då tarmens epitel också förnyas på fem dagar kan detta göra att cel-lerna är unga och starka nog att skydda epi-telet, trots en mutation.

– Mutationen i sig är inte tillräckligt för att utveckla sjukdomarna, men den skapar förutsättningar som tillsammans med olika stressfaktorer gör att sjukdomen utvecklas. Keratin 8 har en stor funktion i människans lever. Hur det är i tarmen har inte utretts or-dentligt, även om man vet att de är viktiga för att skydda mot stress.

För att undersöka keratin 8 tar man hjälp av så kallade knockoutmöss – möss där man har muterat båda kopiorna av genen som styr produktionen av keratin 8, så att ing-et keratin 8 alls produceras. De här mössen utvecklar två veckor efter födseln en tarm-inflammation som långt liknar tarmsjukdo-men ulcerös kolit. De är också mycket mera benägna än vanliga möss att utveckla tjock-tarmscancer då de utsätts för cancerfram-

Tarmens keratin läggs under lupp

till diaNa toivo-las forsknings-område hör att se hur cellernas be-ståndsdelar hit-tar sin rätta plats i strukturen.

cellbiologi

Keratin verkar vara viktigt för tarmens hälsa, men det är mycket som är oklart i deras funktion. Diana Toivolas forskargrupp ska ta reda på mera.

KERATIN

06


kallande stressfaktorer, till exempel en an-nan genmutation.

Knockoutmössen jämförs med möss med friska gener, och möss vars ena genkopia är muterad och vars andra är frisk. De sist-nämnda kallas ”heterozygoter” och spelar en stor roll i forskningen. Man har nämli-gen kunnat observera att tjocktarmens häl-sa försämras i takt med att mängden kera-tin 8 minskar.

– Möss med denna genetiska uppsättning ser normala ut på ytan, men de har hälften mindre mängd keratin i cellerna. De kan-ske inte utvecklar en full tarminflammation men de har vissa problem. I knockoutmöss är jontransporten skadad så att cellerna inte kan ta upp vätska och mössen lider av diar-ré. Heterozygoter lider av en minskad stres-stolerans och försämrad jontransport, som ändå är tillräckligt bra för att de inte ska ut-veckla direkta sjukdomar.

samma samband i människor som i möss?Det tydliga sambandet mellan keratin 8 och tarmsjukdomar hos möss, tyder på att det sannolikt finns ett samband också hos män-niskor.

– Detta stöds även av det stora antal sjuk-domar som kan uppkomma av mutationer i keratiner och många andra besläktade pro-teiner.

– Det är trots allt centralt att vi försöker tänka på människans sjukdomar, även om det inte är det vi studerar. Vi arbetar på att förstå den cellmolekylära biten och sedan brygga över till den kliniska verksamhe-ten. Siktet är hela tiden riktat mot det hållet.

Så vad hoppas du åstadkomma inom fyra

Vi kan hoppas

att vi förstår den moleky-lära sidan av problemet bättre, för att i förlängningen kunna ut-veckla bättre mediciner och bättre diag-nostik.

¶ Finlands Akademi beslöt i mitten av april att finansiera akademifors-kare Diana Toivolas forskningsgrupp i cellbiologi med den medicinska kommissionens (forskningsrådet för hälsa) taksumma: 450 000 euro. Projektet går under rubriken ”Keratiner som skyddare av tarmens hälsa” och är på fyra år.

– Jag är så glad! Jag svävar på rosa moln ännu, säger Toivola.Hon började forska i keratiner i samband med att hon doktorerade vid

Åbo Akademi i slutet av 1990-talet. Hon tillbringade sedan några år på Stanford University i USA, där hon arbetade i en världskänd forskargrupp inom området ledd av professor Bishr Omary.

Forskningen görs nu inom spetsforskningsprojektet Center of Excel-lence: Cell Stress and Molecular Aging vid Åbo Akademi. Toivola koordi-nerar också tarmkunnandet vid Turku Center for Disease Modeling vid Åbo universitet.

– Vi har ett bra sammanhang för forskningen här med många männis-kor som studerar den proteiner besläktade med keratiner har i stress. Det är inte en stor grupp i världen som arbetar med de här frågorna, så det är bra att kunna ta stöd av och samarbeta med sina kolleger, säger Toivola.

– Expertisen kring tarmar som vi bygger upp kring sjukdomsmodeller i djur finns inte någon annanstans i Finland.

BAKgRUND

år? Har vi botat cancer då?– Fyra år är en kort tid, och vi kommer

ännu att vara ganska långt ifrån att ha botat cancer. Men vi kan hoppas att vi förstår den molekylära sidan av problemet bättre, för att i förlängningen kunna utveckla bättre med-iciner och bättre diagnostik, säger Toivola.

– Sen är det en dröm jag har som inte hel-ler skulle vara fy skam att få förverkligad: att få med några rader om keratins roll i tar-mens stresskydd, i en textbok som alla värl-dens studerande cellbiologer läser.TexT & FoTo nicklas hägen

07


AkTuellT KoMMERsIALIsERINg Av FoRsKNINg

¶ Åbo Akademi utreder tillsam-mans med Åbo universitet och Sankt Petersburgs statliga univer-sitet hur man bäst agerar i spän-ningsfältet mellan forskning och kommersialiseringen av innova-tionerna som uppstår inom life-sci-ence-forskningen. Vecka 17 ord-nades ett seminarium där folk från de tre universiteten träffades för att hålla seminarier och diskutera sina strategier.

– Syftet med konferensen var att i synnerhet diskutera forskning som ligger några steg från en produkt som kunde kommersialiseras. Uni-versiteten försöker hitta sin roll här, säger prorektor och professor i oor-ganisk kemi vid ÅA, Mikko Hupa.

Vilka är de svåra frågorna?– Det finns en hel del saker som

drar åt lite olika håll. Universite-tets huvuduppgifter är ju forskning och på forskning baserad undervis-ning. Detta med kommersialisering av forskningsresultat är nånting som nu blivit aktuellt. Åbo Akade-mi måste komma underfund med hurdan strategi man ska tillämpa och hur starkt man vill satsa på det-ta med kommersialisering.

– Det vi gör, och redan delvis gjort, är att formalisera vår egen forskningsservice så att vi är bättre rustade att ta hand om uppfinningar och sedan har klara system för hur vi ska föra dem vidare.

– En av de svåraste frågorna att ta ställning till är om vi ska gå med i start-up företag eller inte. Och om vi går med i start-ups, hur ska vi gö-ra för att vara transparenta i hur vi

motiverar satsningar, och så vidare.– En del röster säger att universi-

tetets uppgift tar slut precis där, allt-så gränsen går vid att starta företag.

– Men om vi kan hjälpa till i ett område som ligger inom något som vi har stark forskning och särskild kompetens i, så kan det vara mo-tiverat att på något sätt vara med i kommersialiseringsfasen och se till att våra forskare kan komma vida-

re med sina arbeten.Förutom principfrågan om uni-

versitet ska ägna sig åt affärsversk-samhet eller inte, vilka är de andra frågetecknen?

– Det är alltid en ekonomisk risk-tagning att gå med i en start-up fir-ma. Statistiken är verkligt drabban-de, det är knappast mer än en eller två start-ups på hundra som faktiskt blir en framgång.

När forskningen ger resultat som ligger nära en färdig produkt ställs den akademiska världen inför frågan om hur man ska möta affärsvärlden.

Start-ups ger forskare möjlighet att fortsätta förkovra sig

mikko hupa aNser att det är i ÅA:s intresse att fortsätta ta hand om sina forskare när de kommit långt i sin forskning.

08


Varför då göra det?– Därför att det nog är i vårt in-

tresse att hjälpa våra forskare och inte lämna dem när de en gång kommit någon vart. Och det är vår plikt att ta hand om uppfinningar som uppstått vid forskningverk-samheten i vårt universitet.

– Ekonomiskt är det inte någon guldgruva. Man kan inte förestäl-la sig att finansiera universitet med att sälja långt utvecklade produkter i form av patent eller licensinkoms-ter. Patent som vi med jämna mel-lanrum söker har oftast köpts upp av företag i ett tidigt skede. Att ut-veckla patent till produkter kräver åratal av arbete. När det gäller life-science innovationer, det vill säga oftast medicinska patent, krävs of-ta tio års arbete innan de kommer ut på marknaden i form av produkter, om de alls blir någon produkt. Inget universitet i Europa gör några stora pengar på start-ups. Men start-ups ger forskarna möjlighet att fortsätta förkovra sig och bidrar till att inno-vationer inte bara förkastas.

Hur ser ÅA:s patent ut – vad hän-der med dem?

– Mönstret patent – prototyp – produkt – succé är oerhört ovanligt, även globalt. Det våra forskare med viss regelbundenhet åstadkommer är förbättringar i redan existeran-de industriella processer. Säg inom förbränning. Där kan våra forska-re hitta sätt att modifiera processer som gör dem bättre och det tar vi patent på, patent som industrin se-dan köper av oss.

– När det gäller life-science har vi bland den forskning jag just nu kan tala om bioglas utvecklat för prote-ser, nya metoder för att göra snabba allergitest och ett plåster som visat sig betydligt försnabba läkningen av sår.TexT & FoTo marcus Prest

¶ Vetenskapsaftonen Undra! som för andra gången i april ordnades på ÅA i Åbo (se sista sidan), ser ut att få en uppföljare på ÅA i Vasa. Nu har nämli-gen prorektor Christina Nygren-Land-gärds tillsatt en arbetsgrupp beståen-de av sex personer som ska planera en vetenskapsafton enligt modell Und-ra! i Vasa i höst. Gruppen leds av Ani-ta Sundman på Arbetsforum. Hon är också informatör på ÅA i Vasa.

– En vetenskapsafton som Und-ra! är ett bra sätt att skapa synlighet för bredden av ÅA:s verksamhet i Va-sa. Jag hoppas på samarbete kring evenemanget med lokala medier så-som Vasabladet och Radio Vega Öst-erbotten och att vi lyckas inspirera bå-de barn och vuxna att sända in frågor som de funderar på. Exakt hur vår ve-tenskapsafton skall se här i Vasa ska vi nu i rappet börja fundera på i arbets-gruppen, säger Anita Sundman.

På senaste Undra! presenterades frågor och svar bland annat om data-teknik, ekonomi, kemi, litteratur och

historia. I Vasa kan till exempel frågor om politik och massmedia, undervis-ning och skola, energi, sociala frågor och om barns och ungas utveckling bli aktuella.

I Åbo satt ett 70-tal personer i pu-bliken som skrattade, lärde sig och njöt av den goda stämningen under ve-tenskapsaftonen. De fem panellister-na, alla experter på olika vetenskaps-områden, utmanades med ett 60-tal knepiga frågor av publiken och all-mänheten. Frågorna och svaren publi-cerades sedan både i Åbo Underrättel-ser och på ÅA:s nätsidor. Det är enligt Anita Sundman därför en bra modell att utgå från för höstens Undra! i Vasa som lite lekfullt går under arbetsnam-net Fundra!. TexT ari nykvist

vardagsspråksfilosofi ¶ Ämnet filosofi ordnar en konfe-

rens 24–25 maj, under rubriken "The Contemporary Significance of Ordina-ry Language Philosophy". Konferen-sen arrangeras i samarbete med Inter-national Ludwig Wittgenstein Society och Nordic Wittgenstein Society.

Under de senaste åren har ett för-nyat intresse för den så kallad var-dagsspråksfilosofin uppstått. Kon-ferensens syfte är att bidra till detta genom att diskutera på vilka sätt filo-sofer som Wittgenstein, Austin, Ry-le, Strawson, etc. fortfarande kan va-ra relevanta.

På vilka sätt kan ett utforskande av

vardagsspråket spela en roll för dis-kussionen av dagens filosofiska frå-gor?

Huvudtalare är: Avner Baz (Tufts), James Conant (Chicago), Martin Gus-tafsson (Åbo), Nathaniel Hansen (Reading), Don S. Levi (Oregon), Felix Mühlhölzer (Göttingen), Sally Parker Ryan (Dallas).

Mer om konferensen kan man lä-sa här: http://www.nordicwittgen-steinsociety.org/

NoTERAT

UNdrA blir FUNdrA i VASA

09


professor johaN WillNer och forskare Sonja grönblom har gjort en formaliserad analys av hur utifrån påförda externa mätare på forskarprestationer påverkar forskarnas motivation och villighet att fortsätta se arbetet som ett kall.

¶ Professor i nationalekonomi Johan Willner skissar med breda penseldrag:

–Den nyliberala ideologi som styr dagens ekonomiska tänkande har rötterna i vulgariserade versioner av verk som skrevs av tänkare på 1700-talet. Det sammanhang som den moderna kapitalismen då uppstod i är väldigt olikt dagens värld, och de saker som sades och skrevs på 1700-talet betyder något annat om de appliceras idag, säger Willner.

– Om man sätter citat av kapitalismens fader Adam Smith och kommunismens fader Karl Marx sida vid si-da kan det vara mycket svårt för en obevandrad att veta vem som sagt vad, trots att man utgående från hur den

allmänna diskursen om hur samhället bör ordnas kun-de tro att det utan vidare var givet vem som sade vad. Till exempel finns det ställen där Marx berömmer det som fungerar i kapitalismen medan Smith tar fram kapita-lismens brutala avigsidor.

– Det mest vulgära är ”var och en sin egen lyckas smed”-ideologin som nu drivs på alla håll i samhället, öppet och förtäckt. Samtidigt säger ju Smith att där re-presentanter från samma bransch träffas uppstår det all-tid en konspiration.

Det som Willner vill med sina breda penseldrag är att rita in kontexten den pågående förändringen av univer-siteten befinner sig i. Willner menar att förändringen i

foRSkNiNg NATIoNALEKoNoMI

Forskare som drivs av ett inre kall är svåra att styra

I ett kapitel i den nyligen utkomna boken leadership and cooperation in Academia argumenterar Sonja grönblom och Johan Willner för att forskarens motivation inte förbättras av utifrån påförda käppar och morötter.


10

grunden kommer att förändra, eller redan har föränd-rat universitetens väsen. Willner har tillsammans med Sonja Grönblom, forskare i nationalekonomi, under de senaste åren arbetat med artiklar som berör ämnet. Ar-tiklarna har blivit publicerade i internationellt renom-merade tidskrifter som Journal of Economics och Interna-tional Review of Applied Economics.

En artikel som nyligen utkommit handlar om kom-mersialiserandet av det akademiska arbetet och aliena-tion bland akademiker.

– Om det traditionella universitetet ska ändras så att det börjar likna ett företag måste det förvandlas i grun-den. Och om man ska göra en sådan förvandling mås-te man kunna föra i bevis att det ger de effekter man på-står sig eftersträva.

Det är exakt vad Grönblom och Willner har gjort. De erbjuder en formaliserad analys av de reformer som drabbat universiteten de senaste åren. De antar att de anställda i bästa fall kan se sin uppgift som ett kall. Stämmer det då att effektiviteten ( relationen mellan in-put och output) går att förbättra genom att introducera käppar och morötter för att driva de anställda till stör-re ansträngning?

– Vid ett universitet har man personal som jobbar av vad man kunde kalla ”av kärlek till konsten”, det vill säga de har en inre motivation som driver dem att jobba med sitt ämne. Att då i enlighet med den rådande new public management-ideologin föra in käppar och mo-rötter för att styra och få folk som redan jobbar gratis övertid att jobba ännu mer fungerar helt enkelt inte. Det motverkar sitt syfte, säger Willner.

Varför det?– Bland annat därför att de som för in käpparna och

morötterna inte kan veta vad som är bra forskning, åt-minstone inte bättre än de som är specialister på områ-det, säger Willner.

Istället inför man externa mätare, säger Grönblom, som till exempel antalet publicerade artiklar i vissa ut-valda tidskrifter.

– Ett problem med det är till exempel att forskning som inte passar i den skola tidskriften företräder in-te kommer att godkännas för publikationen. Alltså kan forskningen styras av vad man kan tänkas få publice-rat. Det har inte varit ett problem för oss själva, men kan innebära att forskningen kan bli likritad.

– En annan mätare, den enda mätare som var ikraft en tid, är antalet utexaminerade magistrar per år, sä-ger Willner.

– Det är klart att alla ämnen vill få ut magistrar men om kvantiteten är vad som avgör vilken finansiering man får kommer det att vara svårt att motstå frestelsen

att sänka kvaliteten för att få ut folk som tidigare kanske inte skulle ha godkänts. Det finns ingen annan säkring än yrkesstoltheten men den har man satt på undantag eftersom den helt enkelt inte mäts, eller kan mätas, och därför belönas den inte heller.

– En annan avigsida som förekom innan man började ge poäng för forskning var att man kunde få onda blick-ar om man ägnade sig åt forskning istället för att enbart pumpa ut magistrar, eftersom det var magisterproduk-tionen och inget annat som gav poäng, alltså blev ma-gisterproduktion och inte fri forskning plötsligt univer-sitets uppgift.

Innan de reformer vi har sett de senaste åren var uni-versitet betydligt mera kollegialt styrt, säger Willner. Det vill säga, de som hade ledande administrativa upp-gifter var förtroendemän, inte förmän. De hade alltså fått förtroende att av resten av personalen att sköta vis-sa uppgifter.

– I ett universitet blir det knepigt med "förmän" som försöker ta beslut över huvudet på resten av personalen eftersom personalen består av experter, vilket man ofta har insett inom kunskapsföretag i den privata sektorn. Experter kan argumentera, om inte annat så på rent pin kiv om de känner sig överkörda. Om utvecklingen går i sådan riktning i framtiden är det därför lätt hänt att led-ningen isolerar sig för att kunna fatta beslut, och att den undviker diskussion för att inte framstå i en dålig dager inför alla experter. Och efter att besluten fattats är dis-kussion mer eller mindre meningslöst .

– Resultatet blir att folk, på grund av brist på kollegia-litet och käppar och morötter som påtvingats dem, bör-jar jobba mindre och istället för en fast lön börjar kräva ersättningar för att göra jobb de tidigare annars gjort av rent intresse. De blir alienerade från sin omgivning och sitt yrke, säger Willner.

– Det kan hända att det är rätt sätt att motivera "che-fer" som inte tycker om sitt jobb och som vägrar arbeta utan stor ersättning, men man behöver ju inte välja just dem till organisationens ledande förtroendeuppdrag. Käppar och morötter är inte rätt metod för att motivera folk som har ett kall .TexT & FoTo marcus Prest


11

¶ ”Click here to start download.”Jag ska ladda ner en fil från en

webbtjänst för att skicka stora filer. Det är brådskande.

Click.Konstigt, den här tjänsten bru-

kar inte kräva registrering och kre-ditkortsuppgifter. Jag dubbelkol-lar men länken går till samma ställe också nästa gång.

Den korta överläggningen med mig själv resulterat i ett ”äh, vafan” och jag börjar fylla i. Som sagt, det är bråttom.

En kvart senare har jag ringt ban-ken och klippt itu mitt kreditkort. Länken visade sig vara en välmas-kerad annons och registreringen ledde till ett annat ställe än jag trod-de. Jag som var säker på att nätfiske aldrig skulle hända mig.

– Det är typiskt, alla har väldigt bråttom i dag. Man kanske kollar mejlen snabbt innan man ska vidare nånstans, godtar allt som kommer emot och klickar några gånger. Sen har man gett bort sitt lösenord eller installerat något skadeprogram, sä-ger Åbo Akademis informationssä-kerhetschef Jan Wennström.

– Sidorna du använde kan ha bli-vit knäckta, men inte nödvändigt-vis. De kanske säljer reklamutrym-me, och om reklammakarna inte håller reda på vad det är de säljer kan vad som helst komma in.

Det kallas nätfiske när nätbrotts-lingar tar kontakt eller lägger ut ”lockbete” på nätet för att fiska fram personlig information som går att använda för egen vinning. Det blir allt vanligare och metoderna allt bättre.

– Det är det enklaste sättet att komma åt resurser i dag. De behö-ver inte bryta sig in, utan det räcker med att luras. Den svagaste länken i säkerheten är användaren, för män-niskor är per definition godtrogna, säger Wennström.

– Om de får tag på ditt användar-namn och lösenord har de fri till-gång till allt. Det är mycket prat om

single sign on-lösenord nu. De gör användningen enkel men det ökar också värdet på uppgifterna.

Det kommer med jämna mellan-rum fiskande e-post till Åbo Akade-mis mejl. Vanligtvis går den att kän-na igen till exempel på att svenskan är knagglig eller att den kommer från en konstig mejladress. Men det behöver inte vara så – allt beror på

Tjuvfiske på webben

WebbeN NäTFIsKE

jaN WeNNström säger att den svagaste länken i säkerheten på webben är användaren, och varnar för att klicka på länkar man inte är säker på vart de leder.

Nätfiske blir både vanligare och smartare. Därför krävs allt större försiktighet på internet.


12

hur mycket bedragarna ansträng-er sig.

E-post som inte ser fullt trygg ut kan kontrolleras till exempel genom att kontakta den angivna avsända-ren på ett annat sätt än genom att svara på e-posten. För att gå säker finns det en enkel regel:

– Klicka aldrig på länken. För pe-karen över den och se vart den för, men klicka inte på den. Det kan fin-nas vad som helst på sidan den för till och man kan inte veta vad den laddar i bakgrunden.TexT & FoTo nicklas hägen

¶ Den som upptäcker sig ha blivit lu-rad på sina inloggningsuppgifter till Åbo Akademi kan själv ändra uppgif-terna på selfservice.abo.fi. Ju snabbare man är, desto större är chansen att nätbrottslingarna inte hunnit utnyttja uppgifterna.

– Men anmärkningsvärt är att de också kan spara undan informationen, så det kan bli kopior av ens data lig-gandes och cirkulerandes här och var. Det kan komma att bita en nästa dag eller tio år senare, säger Jan Wenn-ström, Åbo Akademis informationssä-kerhetschef.

Datacentralen ber aldrig någon va-lidera sitt lösenord per e-post och skickar inte heller direkta länkar till nätsidor där man kan byta lösenord. Eventuellt kan de be användare by-ta lösenord genom att följa de vanliga processerna.

– Man skall alltid använda olika lö-senord mot olika tjänsteleverantö-rer. Ett separat lösenord för Googles tjänster, ett annat för Twitter och så vidare. Och naturligtvis ett helt eget och separat för ÅA.

Läs mera om datasäkerhet på infor-mationssäkerhetssidan: www.abo.fi/stodenhet/datasakerhet.

BAKgRUND

¶ Trots ekonomiskt sämre tider, de-lade Högskolestiftelsen i Österbot-ten i april ut en rekordstor summa i understöd och bidrag. Totalt delades drygt en miljon euro ut med sum-mor från 150 000 till några hundra euro åt närmare 100 olika mottaga-re. Huvudmottagare är som tidigare år Åbo Akademi i Vasa. Bidragen till ÅA ges ur Ann-Mari Finniläs fond.

– Våra kapitalplaceringar gav god direkt avkastning i fjol och därför kunde vi i år dela ut över en mil-jon euro. Och det känns bra med ett stabilt och välförvaltat kapital inte minst då antalet ansökningar ökade från i fjol, säger stiftelsens VD Kata-rina Heikius.

Högskolestiftelsens utdelning i relation till avkastningen hör till de högsta i landet bland annat efter-som det finns hårda och entydiga krav på hur mycket av avkastning-en som ska delas ut. Även i år ville stiftelsen speciellt uppmärksamma den fortsatta satsningen på energi-teknik i Vasa. Förutom en professur, bekostar stiftelsen nu även en nyli-gen tillsatta amanuens i ämnet. To-talt fick energitekniken vid ÅA i år 80 000 euro.

– Förutom energitekniken fort-sätter vi understöda det innovativa och institutionsöverskridande Di-DiDi-projektet vid Åbo Akademi i Vasa kring nya digitala dimensio-ner i didaktiken och undervisning överlag. Och eftersom vi var med och satt i gång det mycket popu-lära magisterprogrammet PEACE i

fredsmäkling, fortsätter vi gärna att understöda också det.

Elektronisk ansökning lockade fler sökandeDiDiDi-projektet fick 50 000 euro. Satsningen på MediaCity, som i år fick 150 000 euro fortsätter också. Pedagogiska fakultetens stora pro-jekt Utbildning och forskning för hållbar livskvalitet i lokalmiljö hör det med till stiftelsens fokusområ-den i år och fick därför 80 000 euro.

Förutom de större understöden delades även tiotals konferens-, rese- och andra stipendier i stor-lek mellan 550 och 5500 euro ut till forskare, doktorander, graduskri-

benter och studerande på väg till in-ternationella utbytesstudier.

– I år använde vi för första gång-en elektronisk ansökning via nä-tet och det är kanske för att det nu var lättare än tidigare att söka som i synnerhet antalet ansökningar från studerande tydligt ökade, påpekar Katarina Heikius. TexT ari nykvist

Högskolestiftelsen delade ut över en miljon euro. Åbo Akademi i Vasa är huvudmottagare.

rEkOrdSTOr UTdElNiNg TrOTS EkONOMiSk kriS

katariNa heikius.


13

¶ Efter att två gånger nästan ha vunnit FM-mästerskapet, ska det i år bli tredje gången gillt för Åbo Akademis fotbollslag för studeran-de. Det lag som vinner högskolor-nas fotbollsturnering och blir finsk mästare får nämligen åka till EM-turneringen i Rotterdam om ett år.

Det är en brokig skara på drygt 20 spelare och funktionärer i ÅA:s fo-tislag för studerande. I matchsam-manhang går laget under namnet ÅA Vasa. Spelarna kommer näm-ligen till stor del från Österbotten, men med i laget finns flera spelare från till exempel Helsingfors och öv-riga Nyland och Åboland.

– I laget spelar till exempel bli-vande statsvetare, ekonomer, in-genjörer och en hel del lärare. Störs-ta delen studerar vid ÅA, men vi har förstärkningar från ett par an-dra högskolor i Vasa också. Många har tidigare spelat på högre nivå och spelar fortfarande aktivt i division 2 och neråt, säger lagledaren Martin Norrgård som själv studerar stats-vetenskap med masskommunika-tion i Vasa.

FM i JyväskyläI slutet av april i Jyväskylä spelades FM i fotboll för studerande. ÅA:s lag var då ett av de fyra lag som var med

i slutturneringen. I de två tidigare mästerskapen har ÅA blivit andra efter mycket spännande och jämna finalmatcher.

– Båda gångerna år 2010 och 2011 förlorade vi med ett mål efter straf-far. Men den här gången ska vi nog fixa det. Vi har ett bra lag med rät-ta pojkar på rätta positioner. Alla vet sina uppgifter och lagandan är i topp. Bollen är i rullning.

Till EM i Rotterdam 2014?Laget leds och omhuldas av en led-ningsgrupp på sex personer som bland annat ser till att det finns ma-terial och hjälp på alla träningar och

ÅA-studerande har bollen i rullning

Att få spela fotboll på fM- och kanske eM-nivå höjer studiemotivationen.

STuDeRANDe FoTBoLL

det gäller att trixa bra med bollen om ÅA:s fotislag ska få deltaga i fotbolls-eM i Rotterdam. fr.v. tränaren Hen-rik lagerbohm, kapten Thomas karv och lagledaren Martin Norrgård.


14

matcher. Men på grund av att näs-tan alla i laget spelar aktivt i andra fotbollslag, blir det inte tid över för alltför många träningar före match-erna. Största problemet är att spe-larnas lag ogärna låter sina spelare delta i annan fotbollsverksamhet. I de två senaste vänskapsmatcherna mot ÅA:s fotbollslag i Åbo, blev det 1-1 i den ena och seger med 3-1 i den andra matchen.

Martin Norrgård arbetar för till-fället som vikarie för ÅA Vasas mo-tionsinstruktör och friskvårdspla-nerare Anki Stenkull-Aura och har därför just nu lite mer tid över för fo-tislaget än normalt. Han är rätt nöjd med det stöd laget hittills har fått av ÅA, men största delen av lagets ut-gifter såsom material- och resekost-nader samt deltagaravgifter har la-get själv skramlat ihop.

– Att spela fotboll som eget ÅA-

lag känns rätt och höjer också på studiemotivationen och ger bättre ork i studierna. Det är ju bra att det i studielivet finns olika alternativ till att festa då man vill göra något kul tillsammans med andra studerande. Och så får ju ÅA positiv reklam och större uppmärksamhet också i så-dana här idrottsliga sammanhang, påpekar Martin Norrgård.

Om ett år i juli hålls i Rotterdam i Holland det andra europeiska mäs-terskapet i idrott. I European Uni-versity Games, EUSA Games, är en av totalt nio olika grenar fotboll. Badminton, korgboll, futsal, golf, handboll, rodd, bordtennis, tennis och volleyboll är de övriga grenarna i universitets-EM 2014.

– I EUSA Games deltar tusentals högskolestuderande från hela Eu-ropa. Bara de enskilda studerande och de lag som har vunnit sitt lands

mästerskap i år får delta och att få vara med där skulle nog sitta bra. Då behöver vi visserligen lite fler givmilda sponsorer än hittills. Visst skulle det vara fint att få titulera sig europamästare i fotboll, säger Mar-tin Norrgård som just före dagens träningsmatch mot VIFK:s A-junio-rer lämnade in sin kandidatuppsats om EU:s snabbinsatsstyrkor. Och vänskapsmatchen då? Ja den vann studerandekillarna med 2-0. TexT & FoTo ari nykvist

Braheloppet ¶ Braheloppet arrangerades för tred-

je gången söndagen den 21 april. Årets lopp löptes i snöfria förhållanden på en förvånansvärt torr bana. Enligt resul-tatlistan startade 144 deltagare, lika många kom i mål.

Vinnare i herrklassen var som van-ligt Niklas Wihlman, Pargas IF. Han sprang 9100 meter på 31 minuter och 22 sekunder. Det var hans tredje Bra-heloppsseger. Men det bör noteras att standarden på motståndet i år var be-tydligt hårdare än tidigare; de sju främ-sta löparna löpte under 33 minuter.

I damklassen segrade Tiia Taipale från Turun Urheiluliitto som sprang på 34 minuter jämnt, den solklart bästa damtiden som löpts i Braheloppet och även nationellt sett bra standard. mP

PÅ bilden har täten nått halvvägs in i loppet. Segraren Niklas Wihlman lig-ger trea.

Fotograf är Jan Sundström.

välkommen på workshop om lag och religion

¶ Institutet för mänskliga rättigheter ordnar i samarbete med ämnet reigionsvetenskap och ämnet teolo-gisk etik med religionsfilosofi den tvär-vetenskapliga workshopen Law and Religion.

Evenemanget hålls i auditorium AU-RA, Arken CLL, Fabriksgatan 2 i Åbo, tisdagen den 21 maj 2013, kl. 9.15–12.30.

Anmälningar senast den 19 maj till

Rebecca Karlsson per e-post: [email protected].

Moderator för evenemanget är pro-fessor Elina Pirjatanniemi.

Programmet ser ut så här:9.15 Opening (Elina Pirjatanniemi)9.30 Religion and Law: the Coloni-

al Project in 18th – 19th Century Beng-al (Måns Broo).

10.15 Education in Religion - Public Expectations and Freedom of Religion (Mikael Lindfelt).

11.00 Coffee/Tea.11.15 Are Blasphemy Laws Compa-

tible with Human Rights? (Thiago Al-ves Pinto).

12.00 General Discussion and Future Cooperation Ideas.

12.20 Wrapping up (Elina Pirjatan-niemi).

Alla intresserade är välkomna.

NoTERAT


15

¶ En 58 timmars brainstorming. Ungefär så kunde man beskri-va Inno58h, en gemensam kurs för studerande vid Åbo Akademi, Åbo universitet, Åbo yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia, som går ut på att de studerande kläcker idéer för företag.

Efter självständiga förberedelser och intensiv undervisning i inno-vationsverktyg tillbringade över femtio studerande två och ett halvt dygn på Kunstenniemi lägergård i Rimito. Där bodde de i två 30-per-soners stugor och lät kreativiteten flöda med hjälp av till exempel mo-dellera och post-it-lappar samt oli-ka analys- och innovationsverk-tyg, innan de återvände till Åbo för att presentera sina resultat för upp-dragsgivarna.

– Meningen är att de ska öppna upp för nya idéer ända till slutet, då de sluter processen och väljer vad de vill gå vidare med. Inom undervis-ningen fokuserar man ofta på lös-ningen i stället för problemet, men här var tanken att vi skulle ge me-ra tid till själva problemet, säger An-na-Greta Nyström, kurshandledare och akademilektor i internationell marknadsföring.

– Det är lite nervöst då de på tio minuter ska presentera sina idéer för uppdragsgivarna, efter att ha job-bat intensivt i flera dagar. I år hade vi vissa pärlor bland förslagen och några av uppdragsgivarna var helt tagna av idéerna.

Detta var den tredje gången Inno-

58h ordnades. Bland uppdragsgi-varna fanns till exempel Aktia, Sub-way, ÅIFK och Digita, ett företag som upprätthåller radio- och tv-nätverk och samarbetar med oli-ka radio- och tv-kanaler. Digita bad sin grupp fundera på framtidens ra-dio, och var så pass imponerade av resultatet att de tänker föra vissa förslag vidare till sina kunder. I det arbetet kommer antagligen de stu-derande att involveras.

social radioGruppens idé var ett slags ”socialra-dio” för generationerna Y och Z, da-gens unga vuxna vars fokus ligger på att dela upplevelser digitalt.

– Vår idé kombinerar det sociala med det personliga så att lyssnaren

kan välja hurudana program, ny-heter och hurudan musik han eller hon är intresserad av, och sedan de-la det med sina vänner som man gör i sociala medier, säger Maria Flem-mich, studerande vid handelshög-skolan vid Åbo Akademi.

– Vi vill ta ner marknadsföringen till kundens nivå. Man kan till ex-empel ha en programledare som be-rättar om produkter han eller hon har prövat och som uppmuntrar lyssnarna att pröva, i stället för de attackerande reklamerna som snur-rar om och om igen, säger Marcus Ruokolahti, studerande i företags-ekonomi vid Novia.

De säger att gruppen var ett ”dre-amteam”. En uppmuntrande och stödjande miljö är ett villkor för att

Intensiva innovationer

uNDeRViSNiNg INNo58H

matthäus Wolga (fr.v.), Jasmine kukko och Mikael lindqvist bollar idé-er med varandra.

Kreativitet och nytänkande var på agendan då studerande ”tänkte om” kring olika koncept och utvecklade nya idéer. uppdragsgivare var organisationer och företag.


16

den kreativa processen ska gå vida-re.

– När gruppdynamiken fung-erar är man mera innovativ. Vå-ra olika personligheter har kommit fram vilket också har gjort att vi till-fört olika bidrag till gruppen, säger Flemmich.

– Det var ett bra beslut att hålla intensivperioden borta hemifrån. Visst var det tröttsamt ibland men det blev ändå inte tungt.TexT & FoTo nicklas hägen

Kursen Inno58h ¶ Kursen Inno58h bygger på en pe-

dagogisk modell som utvecklats av Timo Linnossuo vid Åbo yrkeshög-skola och förts vidare av lärarna i kur-sen. Den går ut på att de studerande i grupp får ett uppdrag av olika organi-sationer. Fokus är oftast på innovation: utveckling av nya idéer eller nytänkan-de kring olika koncept. Inno58h bygger på att teori möter praktik, samtal in-om gruppen för arbetet vidare då del-tagarna delar med sig av sin kunskap och att gruppen förbinder sig till att genomföra projektet.

Grupperna förbereder sig genom bland annat litteraturläsning, omgiv-nings- och konkurrensanalys, och åker med bakgrundsfakta i bagaget på en intensivperiod där de i 58 timmar jobbar ostört med sina uppdrag. Re-sultaten presenteras som avslutning på intensivperioden.

BAKgRUND

Linda Karvonen vann spansklärarföreningens pris ¶ Spansklärarföreningen i Finland ordnar årligen en skrivtävling för studerande i

spanska på olika nivåer i Finland. Den här våren, för första gången, vann en stude-rande från Åbo Akademi den här tävlingen. Linda Karvonen, från Spanska 4, vann första priset i kategorin för universitetsstuderande med sin intressanta och käns-lofulla berättelse om sin vistelse i Mexiko, där hon jobbade med flickor som upp-levt våld och misshandel.

Både Linda och hennes lärare FD Diana Berber fick som pris spanskspråkiga böcker som donerades av spansktalande länders ambassader. Priset utdelades den 23 april i Vanda.

NoTERAT

spegeln har öppnats ¶ Nu ges forskare och allmänhet möjlighet att via arkivportalen Spegeln stifta

bekantskap med alla kulturhistoriska arkivsamlingar vid Åbo Akademi. En del av samlingarna är digitaliserade och finns tillgängliga via webben.

I Spegeln finns information om olika arkivalier; fotografier, kartor, ritningar, tex-tilier, diabilder, grafik, teckning, ljudinspelningar, tryckta och handskrivna noter, manuskript, affischer, pressklipp, sångarmärken, marinmålningar och skeppsfo-tografier.

Via Spegeln kan man bläddra i materialet och klicka runt i arkiven och samling-arna. Portalen ger också möjlighet till samsökning i alla arkiv.

Spegeln är en samlingsplats för en stor del av Åbo Akademis samlingar och ett samarbetsprojekt mellan Etnologiska samlingarna, Folkloristiska samlingarna, Konstvetenskapliga arkivet, Kyrkohistoriska arkivet, Ranckens samling, Sibelius-museum, Sjöhistoriska institutet och Åbo Akademis bibliotek.

Projektet Spegeln startade 2008 och avsikten var att långsiktigt stärka arki-vens och museernas synlighet och tillgänglighet. Målet var redan från starten att sprida information om arkivens och museernas rika innehåll till forskarsamfundet, studerande och till den stora allmänheten, samt att skapa en sökportal. Tanken är att Spegeln ska stärka Åbo Akademis utåtriktade verksamhet och samtidigt un-derlätta kommunikationen med alla användargrupper. Projektet har möjliggjorts genom medel från Undervisnings- och kulturministeriet och Svenska Kulturfon-den.

Spegeln har engagerat arkiven, museerna och biblioteket under perioden 2008–2012. Arbetet med arkivportalen är i full gång och databaserna uppdate-ras kontinuerligt.

Besök arkivportalen på http://spegeln.abo.fi.

Brahe Djäknar och Florakören i gemensam vårkonsert ¶ Ingen vår utan vårkonserter av Åbos två svenska studentkörer Brahe Djäknar

och Florakören. I vår, närmare bestämt 8.5 i Åbo Akademis solennitetssal, blir det en gemensam konsert av de två körerna, där tyngdpunkten ligger på eget mate-rial. Båda körerna kommer att framföra ungefär en halvtimmes program var innan det blir tre gemensamma stycken som avslutning. Konserten är också uppvärm-ning för den Nordenturné som körerna ska göra i augusti.

Repertoaren är pigg, fräsch och vårig, med verk av bland andra Madetoja, Män-tyjärvi och Sibelius.


17

våren har kommit, vintern är förbi och vi börja alla krypa ut ur vinterkläder-na. Vi samlas på ute-

serveringarna och det årliga upp-rymda glada pirret som vittnar om att ljusare tider väntar är märkbart och ljuvligt. Därför kan det kän-nas väldigt olägligt, obekvämt och rent olämpligt att ta upp ett ämne som ofta kopplas till mörka käns-lor så som dysterhet, nedstämdhet och hopplöshet. Nämligen temat ut-brändhet och stress.

Det är dock oundvikligt och högst antagligen oproduktivt i det långa loppet att inte reflektera över detta tema. Speciellt i en tid där vårt eget universitet och vår arbetsplats står inför många förändringar.

Jag vill denna gång försö-ka belysa detta tema från en doktorands perspek-tiv. Denna vinkel är in-te självklar endast eftersom

jag själv är forskarstuderande, ut-an snarare därför att denna grupp ganska ofta glöms bort i personal- och studentdiskussioner. Efter fy-ra i många avseenden lyckliga och tacksamma år som doktorand och ännu fler som ”riktig” studerande vid ÅA, funderade jag länge på om jag egentligen har rätt att skriva om dessa allvarliga saker. Detta efter-som jag själv inte till exempel offi-ciellt eller medicinskt klassificerats

som utbränd eller med stresspro-blem. Men faktum är att längs den negativa stressnivåskalan har jag åkt berg-och-dalbana redan länge och känslan av allvarlig stress är nå-got som jag själv allt oftare har kun-nat identifiera mig med.

Men vi kan och bör väl fråga oss om stress och ut-brändhet är något som faktiskt är ett

problem för doktorander, annat än på individnivå.

Tyvärr har jag inga bevis för att det skulle vara så. Inga rapporter eller studier som skulle tyda på varken det ena eller det andra. Nej, det är väl just detta som är det intressanta och enligt mig oroväckande, det vill säga att det inte finns några studier kring ämnet.

Om det ändå finns fall där allvar-lig stress eller utbrändhet konstate-rats hos en doktorand, så drunknar det fallet antagligen i den allmänna personalstatistiken eller i någon sta-tistik på nationell nivå. Detta efter-som det är mer troligt att personen i fråga är stipendiat och inte kan ut-nyttja arbetshälsovården.

Denna avsaknad av utredningar och dis-kussion kring dokto-randers och forskares stressituation slog mig

när jag blev uppringd av radion för

ett tag sedan. De ville bland annat veta vad som oroar och stressar oss doktorander och forskare mest, hur det tar sig i uttryck, hur stort proble-met är, inom vilket vetenskapsom-råde och så vidare. Det var svårt bå-de för mig själv och för många andra att berätta sin historia kring ämnet eftersom det ligger oss så nära och vi talar uttryckligen inte om det.

Personer med lite mer livserfarenhet än vad jag har kanske är av den åsikten att dok-torandtiden var den

minst stressfyllda perioden jäm-fört med livsskeden efter den. Låt mig ändå kort beskriva en bråkdel av det som jag själv upplevt och som gör att en doktorands liv inte alltid ter sig helt stressfritt. Valet att fort-sätta studera och bli doktorand görs inte alltid på basis av en otrolig ny-fikenhet och motivation, som var fallet för mig. Istället görs det kan-ske för att det inte finns andra ar-betsmöjligheter, vilket är en stress-faktor i sig.

Nåväl, efter att fått inleda dokto-randtiden med god handledning, sprittande intresse och till och med ”tryggad” finansiering på tre år, om än i form av stipendium, så skall väl inget i värden kunna stressa mig tänkte jag. Det första som slog mig som en aning stressigt var det fak-tum att forskar- och publikations-världen är så annorlunda än den

Vårsol och utbrändhet

veckans skribent Anna Törnroos skriver om doktorandens stress och risk för utbrändhet i en värld där inga garantier ges ens efter avklarad doktorsavhandling.

VeckANS SkRibeNT ANNA TÖRNRoos


18

studievärld jag var van vid.För att lyckas inom denna värld

insåg jag att det krävs otroligt god självdisciplin, hög arbetsmoral som sträcker sig längre än åtta timmar per dag och en mycket bred kun-skap utöver det egentliga ämnet, så som bland annat data- och pro-gramkunskap, presentationstek-nik samt kunnande inom grafik och språk.

Dessa saker kan-ske inte skiljer sig så fruktansvärt mycket från andra jobb, men att försöka uppnå

dessa saker och följaktligen lyckas med att publicera en artikel är rätt tufft. Att dessutom samtidigt ba-lansera det med det ”riktiga livet” med vänner och fritid är myck-et knepigare. En typ av ensamhet och hopplöshet att inte räcka till är oundviklig att inte känna.

Efter två år insåg jag att finansieringen tar slut så småningom och den tid som det förvänta-des att jag skulle klara

av mina fortsatta studier på, näm-ligen fyra helst tre, närmade sig. Att skriva och kunna få finansiering är en konst i sig. Att leva på stipendi-um som ligger under medianlönen i landet är definitivt en konst i sig och inte helt stressfritt. Med tiden insåg jag även vikten och glädjen av att lä-

ra ut det jag lärt mig samtidigt som det är nödvändigt för att kunna av-ancera i systemet. Många doktoran-der i dagens läge, liksom jag själv, njuter och tycker väldigt mycket om att undervisa. Men på en del stäl-len uppskattas vi kanske inte helt och ses ibland som ”lappar” för att få strukturen och kursplaneringen att gå ihop.

Här har jag gett någ-ra exempel på orsaker till stress utan att ens nämna familjeplane-ring eller andra sam-

hällsförväntningar. Jag har insett att jag behöver redskap för att balan-sera mitt doktorand- och framtida forskarliv och jag behöver svara på frågor som: Vill och måste jag job-ba såhär resten av mitt liv? Hur skall jag orka och balansera strävan efter toppresultat och välmående?

Jag tror absolut det är nöd-vändigt att vi börjar disku-tera dessa saker. Inte bara välmående gällande grund-studerande och den ”rikti-

ga” personalen utan även doktoran-der och unga forskare. Vi behöver kunna svara på just de frågor som ra-diokvinnan ställde mig och vi mås-te våga berätta. I framti-den skulle jag vilja att mitt ÅA blir och är ett topp—universitet som samti-digt jobbar aktivt med ba-lansen toppforskning och toppvälmående. För fak-tum är, har vi råd med nå-got annat?

veCkaNs skriBeNt är Anna Törnroos, doktorand i marinbio-logi.

För att lyckas inom denna

värld insåg jag att det krävs otroligt god självdisciplin, hög arbetsmoral som sträcker sig längre än åtta timmar per dag.


19

M.sc. Mariya Riekkinen disputerar i offentlig fredagen den 10 maj på avhandlingen Pursuing Substantive Participation in Russia: a Perspective from International Legal Obligations and Comparative Law.

¶ Disputationen äger rum kl. 12 i Sto-ra auditoriet, ASA-huset. Opponent är prof. bill bowring, University of London, och som kustos fungerar prof. markku suksi.

Så här sammanfattar Mariya Riekkinen själv sin avhandling:

" Så som är fallet för många andra stater, kan vissa delar av den ryska förvaltningen ännu utvecklas för att till fullo uppfylla internationella standar-der. Internationella fördragsorgan som övervakar förverkligandet i Ryssland av fördrag om mänskliga rättigheter framför ibland kritiska anmärkning-ar om den demokratiska utveckling-en i Ryssland. Enskilda fall där politiska rättigheter möjligen kränkts av rys-ka myndigheter har utan tvivel pla-cerat Ryssland i fokus för internatio-nell media. Exempel på sådana fall är mordet på journalisten Anna Politkov-skaya, Sergei Magnitskys död i fängel-se och fängslandet av medlemmarna i Pussy Riot.

Likväl anser författaren av denna studie att politiska rättigheter i Ryss-land förverkligas inom rimliga gränser och i enlighet med internationell män-niskorättslagstiftning.

oFFENTLIg RäTT

DebATT

¶ Jag följde i går den 15.4. 2013 dis-kussionen i ASA angående ÅA:s ”framtida strategi” via internet. Där sades att ett universitet skall un-dervisa, forska och ha samverkan. Man sade att ÅA är ett litet univer-sitet. Det lär ha sina nackdelar, men det också positiva sidor. ”Alla kän-ner varandra”. Styrelsens ordföran-de framhöll att det fanns en positiv stämning på mötet. Ordförande-na för olika arbetsgrupper nämnde många abstrakta, industriella ter-mer, såsom ”produktion”, ”levere-ra”, ”genomströmma”.

I slutet av diskussionen nämnde en åhörare, tycker jag, kvällens vik-tigaste begrepp: ”socioetisk” och ”faktiskt behov”. Jag anser ock-så att i dag och i morgon behöver vi universitet, där man med konkreta ord klart definierar vad ett univer-sitet strävar till. Jag anser att vi be-höver universitet, som försöker gö-ra världen till ett bättre ställe än nu, universitet som minskar ojämlik-het, våld, förorening, rasism. Både lokalt och internationellt.

Jag är allt som allt nöjd över att studera vid ÅA. Jag har haft fina er-farenheter, bland annat är jag glad över att jag fick möjlighet att arbe-

ta i Mimers Brunn för två år sedan, då jag behövde ett lugnt ställe utan mobiltelefoner och klapprande skor i korridorerna.

Mina erfarenheter av omgiv-ningsinitiativ i ÅA:s regi är dock inte glädjande. Jag – liksom några andra – kan inte koncentrera mig i närhe-ten av hårda mekaniska ljud, till ex-empel buller av lövblåsare. De för-orsakar störande oljud under flera veckors tid både vår och höst nära ÅA:s huvudbibliotek och även an-norstädes i kampus. Därför tog jag år 2011 ett initiativ till att göra Åbo Akademi till ett bullerfritt och rök-fritt universitet. Mitt första brev gick till högsta kansliet. Efter fyra måna-der och efter en förnyad fråga fick jag till svar att lövblåsarärendet in-te hör till Akademin utan är en an-gelägenhet för staden. Jag gjorde ett nytt initiativ i samma sak till arbets-skyddskommittén vid ÅA för ett år sedan, i april 2012 (se bilaga). Jag har inte fått ett svar ännu.

Hur är det möjligt att man inte ens svarar på praktiska och vettiga brev som skickas till Akademin? antti hernesniemiSTuderande i muSikveTenSkap vid magiSTerlinjen vid Åa, med.dr.

Framtidsstrategier vid Åbo Akademi?

DEBATT

¶ Akademilektor Jan Saarela vista-des under veckorna 13-16, 2013 som gästforskare vid Harvard School of Public Health i Boston, och deltog ock-så i Population Association of Ameri-cas konferens i New Orleans den 10-14 april. Understöd har erhållits från Pro-

rektors strategiska medel, Enheten för forskning och utbildning, samt Social-vetenskapliga institutionen.

FoLK & Fä


20

¶ Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Ekwall, Gadolina. Opponent är prof. toomas tamm, Tallinna Tehnikaülikool, och som kustos fung-erar prof. matti ho-tokka.

Så här sammanfat-tarThomas Sandberg själv sin av-handling:

"Finland har en lång tradition i att ut-nyttja skogen. Förutom fibermas-sa och papper är ett lovande tillämp-ningsområde isolering av lignaner från kvistnötter, det vill säga den del av grenen som ligger inne i trädstammen.

Beräkningskemi är ett viktigt verk-tyg i kemisk forskning. En av de cen-trala problemställningarna inom or-ganisk syntes är teoretisk optimering av de nya molekylstrukturerna. Lös-ningsmedlet påverkar ofta den globa-la minimienergikonformationen, det vill säga den struktur i rymden där mole-kylen trivs allra bäst. Vid molekyldyna-miksimuleringar (MD) finns lösnings-medelsmolekylerna explicit på plats och ger därmed en noggrann bild av hur de påverkar molekylkonforma-tionen.

I denna avhandling behandlar jag de beräkningskemiska studier jag utfört på naturmaterial, med fokus på kon-formationsförändringar hos den na-turligt förekommande lignanen hy-droximatairesinol (HMR) och på kirala 1,4-dioler (LIGNOL:er) baserade på conidendrin med HMR som utgångs-material. I de arbeten jag presenterar har jag utfört klassiska molekyldyna-miksimuleringar med torsionsvinkel-

analys på HMR i vattenlös-ning, en kvantkemisk studie av lösningsmedelseffekter med lösningsmedelsmodel-len COnductorlike Screening MOdel (COSMO) och en vä-tebindningsanalys. Därtill har jag utfört protonerings- och deprotoneringsstudier på

olika teorinivåer ur en katalytisk syn-vinkel. De beräkningskemiska studi-erna av LIGNOL:er i denna avhandling består av en deterministisk struktur-optimering på olika teorinivåer och en konformationsstudie i lösningsmedel med MD och COSMO.

Min forskning om nya alternativa användningsmöjligheter av träd im-plicerar en ny typ av kirala katalysato-rer med nya egenskaper, baserade på en förnybar råvara från den finska sko-gen. De datorkemiska beräkningarna har gett mekanistiska förklaringar till dessa systems makroskopiska egen-skaper, vilket bidrar till rationella lös-ningar för praktiska problem inom den experimentella lignanforskningen."

KvANTKEMI ocH MoLEKyLäR sPEKTRoMI

FL Thomas Sandberg disputerar i kvantkemi och molekylär spektromi fredagen den 31 maj på avhandlingen Computational chemistry studies of wood-derived lignans.

Denna studie fokuserar på för-verkligandet av den individuella rät-tigheten att delta i det politiska be-slutsfattandet i Ryssland genom andra mekanismer för deltagan-de än val och folkomröstningar. Stu-dien utgörs av en sammanställning av forskningsartiklar som har publi-cerats i olika internationella tidskrif-ter. Sammanställningen föregås av ett fristående inledande kapitel. För-fattaren koncentrerar sig på frågan om Rysslands invånare ges effekti-va möjligheter att delta i handhavan-det av allmänna angelägenheter och om det finns användbara rättsmedel till hands för skydd av de politiska rät-tigheterna. Författaren tar sig an en juridisk analys av rysk lagstiftning gäl-lande olika sätt för direkt deltagan-de i beslutsfattande samt analyserar rättsfall angående direkt deltagande från domstolarna i Moskva, Perm Krai och Sverdlovsk Oblast. Denna stu-die använder sig även av en rättshis-torisk infallsvinkel för att visa på den positiva dynamiken hos den historis-ka utvecklingen beträffande de vä-sentligaste plattformarna för offent-ligt deltagande. Det bevisas att rysk lagstiftning som garanterar rätten att delta i beslutsfattande är väl utveck-lad i enlighet med internationella män-niskorättsfördrag, och att åtmins-tone domstolarna i de utvalda ryska områdena fattar beslut som stö-der deltaganderättigheter som even-tuellt kränkts av myndigheter inom den verkställande makten. Författa-ren kommer till den slutsatsen att de i denna studie inkluderade enskilda do-kumenterade händelserna gällande administrativ felbehandling inte nöd-vändigtvis tillåter den direkta slutsat-sen att det begås systematiska och grova kränkningar av medborgares deltaganderättigheter i Ryssland."


21

exAMiNA

ExAMINA AvLAgDA vID ÅBo AKADEMI UNDER TIDEN 1.3.2013–15.4.2013

¶ Filosofie doktorsexamen (huma-niora) har avlagts Mikael Sarelin, Åbo (Jakobstads gymnasium).

Filosofie magisterexamen (huma-niora) har avlagts av Erik Engberg, Karleby (Karleby svenska gymnasi-um), Eva Korsbäck, Vasa (Vasa öv-ningsskola).

kandidatexamen i humanistiska ve-tenskaper har avlagts av Sofia Dalros, Åbo (Kristinestads gymnasium), Oscar Winberg, Åbo (Rudolf Steiner skolan i Helsingfors), Malin Åberg, Åbo (Virkby gymnasium).

¶ Pedagogie magisterexamen har avlagts av Frida Hästbacka, Krono-by (Kronoby gymnasium), Anna Norr-back, Malax (Tuureporin lukio), Lina Nygård, Malax (Gymnasiet i Peta-lax), Jessica Silén, Helsingfors (Brändö gymnasium), Jessica Örn, Korsholm (Korsholms gymnasium).

Pedagogie kandidatexamen har av-lagts av Natalie Lindahl, Kristinestad (Kristinestads gymnasium), Jes-se Martelius, Helsingfors (Gymnasiet Lärkan), Hanna Ström-Svenlin, Jakob-stad (Yrkesskolan Optima).

Pedagogiska studier för studie-handledare har fullgjorts av Ann-Britt Bonns, Helsingfors (Vasa övnings-skola), Birgitta Brännbacka, Nykar-leby (Nykarleby gymnasium), Mar-git Ellfolk, Åbo (Helsinge gymnasium), Jonna Grunér-Andersson, Mariehamn (Ålands Lyceum), Yvonne Grönlund, Vasa, Sandra Haavisto, Lovisa (Lovi-sa gymnasium), Erika Hagström, Kors-holm, Inka Halkivaha, St Karins (Puo-lalanmäen lukio), Maria Hatt-Hällfors, Åbo (Kronoby gymnasium), Maria Holmström, Esbo (Virkby gymnasium), Nina Kallio, Korsholm (Gymnasiet i Pe-talax), Marie-Louise Krüger-Forslund, Borgå, Anna Levander Mariehamn (Katedralskolan i Åbo), Lenita Lillås, Kristinestad (Kristinestads gymna-sium), Lena Loukasmäki-Björk, Vasa

(Vasa övningsskola), Belinda Lönnvik, Vasa (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Merja Neuvoja, Reisjärvi, Ulrica Ny-bom-Isotalo, Lovisa (Lovisa gymnasi-um), Heidi Purho, Helsingfors (Brändö gymnasium), Sofia Renlund, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Petra Sö-derling, Jakobstads gymnasium).

Fristående pedagogiska studier för ämneslärare har avlagts av Johan Pelo, Åbo (Karleby svenska gymnasium).

Teologie magisterexamen har av-lagts av Ingrid Björkskog, Larsmo (Ja-kobstads gymnasium).

¶ Teologie kandidatexamen har av-lagts av Emilia Kuni, Jakobstad (Jakob-stads gymnasium).

¶ Psykologie magisterexamen har avlagts av Nilla Dassonville, Åbo (Borgå gymnasium).

¶ licentiatexamen i hälsovetenska-per har avlagts av Mervi Lehtinen, Vanda (Lauttakylän lukio).

¶ Politices magisterexamen har av-lagts Thiago Alves Pinto, utlandet, Sa-ra Herpiö, Närpes (Närpes gymna-sium), Suvi Karlsson, Borgå (Borgå gymnasium), Ulrica Krook, Pedersöre (Svenska Yrkeshögskolan), Nina Lahti, Vasa (Kronoby gymnasium), Josefine Moss, Åbo (Vasa övningsskola).

Politices kandidatexamen har av-lagts av Eva Berglund, Vasa (Vasa öv-ningsskola), Sofia Sundholm, Vasa (To-peliusgymnasiet i Nykarleby).

¶ rättsnotarieexamen har avlagts av Anders Dahl, Åbo (Katedralsko-lan i Åbo).

¶ Ekonomie magisterexamen har avlagts av Niklas Isaksson, Åbo (Åbo yrkesinstitut), Ron Lindqvist, Borgå (Borgå gymnasium), Noora Pinjamaa, Helsingfors (Tampereen yhteiskou-

lun lukio), Petra Ruusumo, Merimasku (Katedralskolan i Åbo), Josefin Rönn-lund, Vasa (Vasa övningsskola).

Ekonomie kandidatexamen har av-lagts av Johan Bear, Björneborg (Björ-neborgs svenska samskola), An-na Borg, Borgå (Borgå gymnasium), Lotta Burman, Korsholm (Korsholms gymnasium), Tobias Gustafsson, Eke-näs (Ekenäs gymnasium), Carl Ivars Närpes (Närpes gymnasium), Simon Karlsson, Saltvik (Ålands Lyceum), Thomas Westerback, Helsingfors (Ka-tedralskolan i Åbo).

¶ Teknologie doktorsexamen har av-lagts av Pierdomenico Biasi, utlandet.

Teknologie kandidatexamen har avlagts Jonas Granvik, Pargas (Krono-by gymnasium), Mikko Lauhaluoma, Kristinestad (Kristinestads gymnasi-um), Aura Silvaani, Virmo (Mynämä-en lukio).

¶ Filosofie doktorsexamen (bio- och naturvetenskaper) har avlagts av Ca-milla Gustafsson, Åbo (Gymnasiet Lärkan), Artur Padzik, Åbo (utländsk skola), Pramod Sukumaan, Åbo, Anton Tarasyuk, Åbo (utländsk skola).

Filosofie magisterexamen (bio- och naturvetenskaper) har avlagts av Fredrik Lindroos, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Sara Sarinko, Vasa (Vasa övningsskola),

kandidatexamen i naturvetenska-per (bio- och naturvetenskaper) har avlagts av Sinikka Jokelainen, Åbo (Karleby svenska gymnasium), Sofia Knuts, Pemar (Hangö gymnasium).

¶ Farmaceutexamen har avlagts av Amanda Halme, Åbo (Katedralsko-lan i Åbo).


22

... ocH UNDER TIDEN 10.4.2013–26.4.2013

¶ Filosofie magisterexamen (huma-niora) har avlagts av Astrid Gustafs-son, Kimito (Kimitoöns gymnasium), Kim Johansson, Åbo (Pargas svenska gymnasium).

kandidatexamen i humanistiska ve-tenskaper har avlagts av Anna Bränn-ström, Karleby (Karleby svenska gym-nasium), Johanna Ekman, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Kim Johans-son, Åbo (Pargas svenska gymnasi-um), Emma Kanckos, Pedersöre (Pe-dersöre gymnasium), Daniela Krook, Borgå (Borgå gymnasium), Ann Sjö-ström, Grankulla (Gymnasiet Lärkan), Lina Åkerblom, Jakobstad (Jakobstads gymnasium).

¶ Pedagogie magisterexamen har avlagts av Caroline Paro, Korsholm (Korsholms gymnasium).

Pedagogie kandidatexamen har av-lagts av Marina Björklund, Korsholm (Korsholms gymnasium), David Snick-ars, Vasa (Korsholms gymnasium).

Pedagogiska studier för studie-handledare har fullgjorts av Marika Björkvik, Larsmo, Jonas Ehrman, Kors-holm (Vörå samgymnasium), Maria Hollsten, Raseborg (Kimitoöns gym-nasium), Antonia Lindqvist, Kyrk-slätt (Ekenäs gymnasium), Thomas Sjöblom, Åbo (Gymnasiet i Petalax), Charlotta Sundgren, Sibbo (Raision lu-kio), Mirkka Ukkonen, Esbo.

Fristående pedagogiska studier för ämneslärare har avlagts av Tanja Myntti, Korsholm.

¶ Psykologie kandidatexamen har avlagts av Felicia Sandqvist, Eke-näs (Ekenäs gymnasium), Sandra Trä-gårdh, utlandet (utländsk skola), Mar-tin Westerling, Helsingfors (Gymnasiet svenska normallyceum).

¶ Politices doktorsexamen har av-lagts av Andreas Fagerholm, Vasa (Ja-kobstads gymnasium).

Politices magisterexamen har av-lagts Kaj Grönqvist, Kyrkslätt (Virk-by gymnasium), Anne Klockars, Vasa (Korsholms gymnasium), Mikael Sirén, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Maria Vaskivuo, Jakobstad (Svenska privatskolan i Uleåborg).

Politices kandidatexamen har av-lagts av Annika Forss, Vasa (Jakobstads gymnasium), Thomas Karv, Nykarle-by (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Madeleine Rusk, Vasa (Vasa övnings-skola), Johanna Vidjeskog, Jakobstad (Kimitoöns gymnasium), Sofia Yrjö-Koskinen, Riihimäki (Riihimäen lukio).

¶ rättsnotarieexamen har avlagts av Lars-Johan Ahlqvist, Lovisa (Lovi-sa gymnasium), Fredrik Backman, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Mikko Carstens, Hangö (Hangö gymnasium), Anna-Ka-roliina Ihalainen, Velkua (Luostarivuo-ren lukio), Annika Kurki, Åbo (Katedral-skolan i Åbo), Janni Lehtola, Åbo (Borgå gymnasium), Martin Löfman, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Jan-nie Rehnström, Esbo (Gymnasiet Lär-kan), Lauri Saari, Åbo (Luostarivuoren lukio), Mia-Maria Skog, Jakobstad (Ja-kobstads gymnasium), Marcus Thörn-roos, Brändö (Ålands lyceum).

¶ Ekonomie magisterexamen har avlagts av Emilia Breider, Drags-fjärd (Kimitoöns gymnasium), Mikae-la Dahlström, Åbo (Borgå gymnasium), Hanna Laiho, Åbo (Pargas svenska gymnasium), Marian Lundenius, Åbo (Katedralskolan i Åbo).

Ekonomie kandidatexamen har av-lagts av Pyry Koskinen, Masku (Turun suomalaisen yhteiskoulun lukio), Hen-ni Tenhunen, Åbo (Kuopion klassillinen lukio), Anders Tyrsky, Borgå (Borgå gymnasium), Andreas Österlund, Åbo (Borgå gymnasium).

¶ Magisterexamen i hälsovetenska-per har avlagts av Ann-Kristin Svenlin, Larsmo (Jakobstads gymnasium).

¶ Docent Adyary Fallarero (Farma-ci, Institutionen för Biovetenskaper) erhöll ett stipendium ur Rektors un-derstöd för ett två veckor långt besök till Assistant Professor Darla Goeres forskningsgrupp på Center for Biofilm Engineering (CBE), vid Montana Sta-te University, USA, i mars 2013. CBE är det största, äldsta och mest kända centret för biofilmforskning i hela värl-den. Vid Åbo Akademi görs forskning inom läkemedelsutveckling för anti-biofilmsubstanser, speciellt från na-turprodukter så som resinsubstan-ser från trä.

Under besöket fick Fallarero lära sig utföra experiment med biofilmre-aktorer och en ny metod kunde star-tas upp även vid ÅA efter besöket (the Static Biofilm method) för att kun-na identifiera substanser som är ak-tiva endast på biofilmer inte bakterier i lösning. Docent Fallarero och Dr. Go-eres skriver för tillfället tillsammans en reviewartikel om biofilmmetoder och samarbetet kommer att stärkas yt-terligare under 2014 så Goeres besö-ker ÅA under fem månader som Fulb-rightstipendiat.

FoLK & Fä

NoTERAT

sevonius prisades för bästa diplomarbete

¶ Åbo Akademis Christoffer Sevonius tilldelades pris för bästa diplomarbete inom förbränningsforskning (2012) av den finska sektionen i IFRF (Internatio-nal Flame Research Foundation).

Priset fick han på Finnish-Swedish Flame Days som ordnades den 17–18 april, 2013 i Jyväskylä.

Rubriken på diplomarbetet var "Konstruktion av en fluidbäddreaktor i laboratorieskala - de första resulta-ten av agglomereringsförsök" och ut-fördes i laboratoriet för oorganisk kemi under handledning av professor Mikko Hupa och TkD Patrik Yrjas.


23

FOTbOll, kUNTOliigAÅA har anmält ett lag till sommarens Kuntoliiga i år igen. Alla, som vill delta i matcherna skall anmäla sig till idrotts-kansliet. Spelare som spelar på div 4-nivå eller högre får inte delta. Första matchen är den 13 maj.ridNiNg, grUNdkUrSEn grundkurs hålls i Artukais i slutet av maj, närmare info på kommande.ViNdSUrFiNg, grUNdkUrSKursen blir 18.5 i Hangö. Reservdatum 19.5. Start kl. 8.00 från Åbo, tillbaka i Åbo kl. 19.00. Deltagaravgiften är 30 euro/person. Kursledaren Tomas Sun-dell ger närmare info, 040-8252753, e-post: [email protected], UTEI Idrottsparken tisdagar kl. 20.00–21.30 på plan 2. Första gången den 14 maj.PErSONAlENS MOTiONSkAMPANj MArS–APril 2013Kampanjen är över. Dags att skicka in korten, i Åbo till C. Myrberg, i Vasa/Ja-kobstad till Martin Norrgård senast den 10 maj.brAHElOPPETBraheloppet den 21 april blev en riktig lyckad tillställning. 144 deltagare kom i mål och en stor del av dem var från ÅA. Stort tack till alla deltagare samt till al-la funktionärer som bidrog till att lop-pet blev lyckat!

REKREATIoN & MoTIoN

NoTERAT

Bibban benchmarkad ¶ Bibliotekens forskarservice och sam-

verkan mellan det tryckta och digita-la stod på agendan då ledningsgrupper-na för Göteborgs universitetsbibliotek, Åbo universitetsbibliotek och Åbo Aka-demis bibliotek möttes för ett tredagars benchmarkingseminarium i Åbo.

På bilden till höger står tre biblioteks-chefer: Margareta Hemmed (fr.v.) , Pia Södergård och Ulla Nygrén.

Renoverade Källaren visades upp ¶ Renoveringen av Domvillan börjar vara på slutrakan. SF-klubben bjöd in stude-

rande och personal på en kaffeservering i den nyrenoverade Källaren, som bland annat förstorats och fått egen ingång. Källaren tas i bruk ifrån hösten och tanken är att alumnerna i något skede ska erbjudas ett tillfälle att bekanta sig med utrym-mena.

DiVeRSe

Bästa kolleger och vänner vid ÅA!Det är ett faktum att jag blir 60 den 20 maj. Tiden flyger! För att fira med er, gynnare av vetenskapen vid ÅA, bjuder jag på skumpa med tilltugg på Handelshögskolan 2 vån.FREDAGEN den 17 maj kl. 14–16.30.

Jag hoppas att du kommer och firar med mig!

Hälsar,Jocke Törnroos

iNbJuDAN


24

STiPeNDiuM

HARRY ELVINGS LEGAT 2013Två till fem stipendier ur Harry Elvings legat 2013 förkla-ras lediga att söka av lärare och forskare vid Åbo Akade-mi som önskar förkovra sig utomlands. Till ansökan fogas en kortfattad resplan av vilken framgår resemål och vilken verksamhet som avses. Kostnadskalkyl för utlandsvistel-sen, samt rekommendation och inbjudningsbrev från värd-universitetet kan med fördel bifogas ansökan. Understöd för konferensdeltagande utges in-te ur legatet.

Det sammanlagda stipendiebeloppet uppgår till ca 10 000 EUR. Ansökan, som kan göras på akademins blankett för ansökan om stipendium eller understöd bör vara internationella enheten tillhanda senast den 24 maj 2013.

Ärendet bereds av ledande koordinator för internationella ärenden Harriet Klåvus, tel. (02) 215 4510, e-post: [email protected].

Blankett för ansökan finns på adressen http://www.abo.fi/student/media/3800/nyforskblan-kett.pdf.

FORSKARSTIPENDIUMUr makarna Agne-ta och Carl-Erik Olins fond lediganslås ett eller flera stipendier för personer som vid Åbo Akademi efter-strävar licentiat- eller doktorsgrad och va-rit ordinarie medlem-mar eller seniormed-lemmar vid Åbo Akademis Studentkår. Av sökande förutsätts att de innehaft uppdrag inom Åbo Akademis Studentkår och dess specialföreningar.

Stipendiet delas ut till en eller flera perso-ner för en sammanlagd tid om 26 månader, så att stipendiet utgår med 1 800 euro per månad för person som avlagt licentiatgrad och med 1 700 euro per månad för person som avlagt magistergrad. Av stipendiaterna förutsätts forskningsarbete på heltid samt forskningsrapport.

Ansökan är fritt formulerad. Till ansökan skall bifogas en meritförteckning ur vilken bör framgå uppgifter om sökandens verk-samhet inom studentkåren och dess spe-cialföreningar. Till ansökan bifogas även av sökanden uppgjord forskningsplan ur vil-ken framgår undersökningens syfte, ma-terial, teoretiska avstamp och arbetshypo-tes, metodiska uppläggning samt eventuell reseplan eller behov av laboratoriefacilite-ter. Forskningsplanen skall därutöver sam-manställas på en sida. Till ansökan bifogas även handledarens utlåtande i slutet kuvert samt information om övrig ansökt eller be-viljad finansiering för samma ändamål.

Ansökningarna bör vara Seniorernas Råd vid Åbo Akademis Studentkår tillhanda senast den 20 maj 2013 klockan 15.00. Adressen är Tavastgatan 22, 20500 Åbo. Beslut om stipendieutdelningen meddelas till midsommaren.

Närmare uppgifter om forskarstipendiet ges av medlemmarna i Seniorernas Råd, Dag Anckar, tfn 02-215 4316 ([email protected]), Olav Eklund, tfn 044-295 6429 ([email protected]), Ulrika Wolf-Knuts, ([email protected]) och Åbo Akademis Student-kårs generalsekreterare Riina Lappalainen, tfn 02-215 4652 ([email protected]).

STiPeNDiuM

¶ PeD Mia Porko-Hudd erhöll reseunderstöd för deltagande i NERA-konferens (Nordic Education Research Association) i Reykjavik, Island 7–9.3.2013. Under konferensen presenterade hon med kolleger från Pedagogiska fakulteten ett pa-per benämnt ”Didactical Dimensions in Digital Learning: One Case of Developing Software and Content for Mobile Learning”.

¶ Forskarstuderande Eva Bligt-Lindén deltog i kursen ”International workshop on fundamentals of crystallography” arrangerad av universitetet i Patras, Grek-land 1–7.4.2013. Kursen behandlade den grundläggande teorin inom kristallografi.

¶ Med stöd från Åbo Akademis jubileumsfond 1968 gjorde utbildningsplanera-re Monica Nerdrum från lärcentret en seminarie- och studieresa till Umeå univer-sitet 9–11.4.2013. En dag ägnades åt att följa med vid kursstarten för en handle-darutbildningskurs vid Umeå universitet. Universitetspedagogiskt centrum (UPC) är den enhet som arrangerar kursen, och deltagarna kommer från alla fakulteter. Det är uttryckligen fråga om forskarhandledning och deltagarna bör ha disputerat. Vid Umeå universitet bör en person som söker docentur eller som fungerar som handledare ha avklarad forskarhandledarkurs. Umeå universitet är en föregång-are inom forskarhandledarutbildning och har ordnat handledarutbildning sedan år 1997. Universitetspedagogiskt centrums föreståndare Katarina Winka och öv-rig personal tog emot och presenterade kurser och upplägg. Se närmare http://blogs.abo.fi/larcentret/2013/04/10/handledarutbildning-vid-umea-universi-tet.

Följande dag var Monica Nerdrum inbjuden talare i en paneldebatt, som sam-tidigt innebar avslutning på det nordiska EU-stödda EliA2-projektet ”Erkännan-de av lärande i arbetet”, vilket pågått under de senaste åren med Centret från livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia som en av de med-verkande parterna. Bland debattörerna fanns representanter från näringsliv och offentlig sektor, universitet och högskolor, forskning samt en studerande som genomgått validering. Se närmare http://blogs.abo.fi/larcentret/2013/04/12/erkannande-av-reell-kompetens-for-vem-varfor-och-hur.

FoLK & Fä


25

ANNoNS

Åbo Akademis alumninätverkalumni.abo.fi

– för dig som studerat vid ÅA

Kårkaféernas Sommaröppethållningstider

2013

Stängt: 01.05. & 09.05.

Öppethållningstider 27.05. - 30.08.

Måndag-torsdag 08.00 - 14.30, lunch 11.00 - 14.00 Fredag 08.00 - 14.00, lunch 11.00 - 13.30

Stängt: 01.05. & 09.05., 17.06. - 02.08.

Öppethållningstider 27.05. - 14.06. & 05.08. - 30.08.

Måndag-torsdag 08.00 - 14.30, lunch 11.00 - 14.00 Fredag 08.00 - 14.00, lunch 11.00 - 13.30

Stängt: 01.05., 09.05. & 10.05., 03.06. - 23.08.

Öppethållningstider 27.05 - 01.06 & 26.08 - 30.08

Måndag-fredag 09.00 - 14.00, lunch 11.00 - 14.00 Fredag 09.00 - 14.00, lunch 11.00 - 13.30

U P P E Stängt 01.05., 09.05. & 10.05., 10.06. - 23.08.

Öppethållningstider 03.06. - 07.06

Måndag-fredag lunch 11.00 - 14.00

N E R E Stängt 01.05., 09.05. - 23.08.

Öppethållningstider 13.05. - 31.05.

Måndag-fredag kaffeförsäljning 8.30 - 11.00

Stängt 01.05., 09.05. & 10.05., 20.05. - 26.08.

Stängt 30.04. - 30.08.

uTSTällNiNg

MÚSICA CUBANA Öppnas i Sibeliusmuseum 9.5.Utställningen Música Cubana öppnas i Si-beliusmuseum 9.5.2013. Utställningen ger en inblick i den kubanska musikens värld. Den finländske fotografen, radiopersonlig-heten och musikern Risto ”Ripa” Vuorimies har sedan 1970-talet arbetat för att göra den kubanska musiken och kulturen känd i Finland. I utställningen finns instrument, fö-remål och fotografier som Risto Vuorimies alias Papá Montero har samlat under sina resor till Kuba.

I Música Cubana presenteras genom olika installationer teman ur den kubanska popu-lärmusiken - son, rumba, changüí och dan-zón samt cha-cha-chá. I utställningen ges också en glimt av Kubas mest kända kvin-noensemble Anacaona.

Vuorimies djupa intresse för den kuban-ska kulturen föddes då han gjorde sin för-sta resa till Kuba 1975. Redan år 1982 var han en av de grundade medlemmarna i son-ensemblen Septeto Son, som då var en ovanlighet i Finland. Papá Montero bör-jade 1987 att sända radioprogrammet Cu-ba Libre, som sen dess, varje vecka oav-brutet har sänts från lokala radiostationer i huvudstadsregionen. Vuorimies studera-de i Kuba 1985 vilket bl.a. resulterade i bo-ken Baila baila - gjord tillsammans med Sanna Kuusisto - om den kubanska dan-sen. Risto Vuorimies har av Kubas kulturmi-nister Abel Prieto Jiménez 2010 premierats med diplom för sitt digra och dristiga arbe-te för att sprida kännedom om den kuban-ska kulturen.

Utställningen Música Cubana är öppen 9.5.2013–5.1.2014.

Välkommen!

SibeliusmuseumBiskopsgatan 17, 20500 ÅboÖppet: ti-–sö kl. 11–16, ons även kl. 18–20Inträde: 3EUR/1EUR, under 18 år gratistel. 02–215 4494www.sibeliusmuseum.abo.fi

En Japansk gästforskare (doktorand) öns-kar hyra möblerad bostad (1–2 r+k) för ti-den juli–september (3 mån) på bekvämt avstånd från ÅA. Vänligen kontakta prof Slotte (040–5816521).

ÖNSkAS HyRA

SoMMARTiDeR

Nr Utkommer Deadline9 24.5 17.510 7.6 31.5

MfÅA våren 2013


26

HiSToRiA

Åbo Akademi är ett framgångsrikt universitet med 7 000 studerande och 1 300 anställda. Arbetsmiljön är trivsam och dynamisk.

www.abo.fi

Vi söker medarbetare

Lektor i matematik och fysik alt. matematik och kemifrån 1.8.2013

Lektor i musikför tiden 1.8.2013–31.7.2014

Kuratorfrån 1.8.2013

vid Vasa övningsskola

Kemikalielagerföreståndarefrån 13.5.2013

vid institutionen för kemiteknik

Juristför tiden 1.8.2013 - 23.6.2014

till förvaltningen

Läs mera på www.abo.fi/jobb eller kontakta universitetets registratur, e-post: [email protected], tfn: (02) 215 4106.

Historiker om hattalföreläsning och paneldebattTisdagen den 21 maj 2013, Auditorium Westermarck, Arken.

På nätet möter vi ett stort inslag av hät-ska och hatiska inlägg. Som begrepp och som fenomen är ”hattal” ett brännande och dagsaktuellt diskussionsämne. Hur kan historiker bidra till den här diskussionen som berör föreställningar om etnicitet, reli-gion, sexualitet, genus och klass?

17.15 Den fjärde Alma-föreläsningen:Forskningsledare, docent Marko Lamberg”Hat och vrede under medeltiden”I sin forskning har Lamberg behandlat bl.a. medeltida stadsväsende, birgittinsk klos-terkultur och etnicitet under förmodern tid. Lamberg har verkat vid Åbo Akademi un-der två år och är medlem i Finlands Aka-demis spetforskningsenhet ”History of So-ciety”. Hans senaste bok Päätön ritari: kauhutarinoita keskiajalta (2012) handlar om medeltida skräckhistorier.

18.15 Paneldebatt kring olika former av ”hattal” i det förflutna och i samtiden med bl.a. FD Anders Ahlbäck, professor Holger Weiss, FM Mats Wickström och professor Nils Erik Villstrand

Arrangör: Historieämnet och Historikerför-eningen Kleio, Åbo AkademiAnmälan senast 20.5 till [email protected] eller [email protected]

Barbara LönnqvistEfter 24 år som professor i ryska vid ÅA håller Barbara Lönnqvist avskedsföreläs-ningen ”Mina år vid akademin – föränd-ringens tid”, torsdagen 23 maj kl. 16 i aud. Armfelt, Arken.

AVSkeDSfÖReläSNiNg

Kristina vid Vårdberget har från augusti–september en plats ledig i en liten grupp för fyra barn. Ring 0400–521 469.

DAgVÅRD


27

De som inför käpparna och morötterna kan inte veta vad som är bra forskning. S10


¶ Historiens andra vetenskapsafton Undra! gick av stapeln på Kåren den 18 april. Precis som den första gång-en evenemanget ordnades fick pu-bliken ta del av en avslappnad, läro-rik och underhållande tillställning i vetenskapens tecken.

Efter att ha lockat knappt 60 per-soner den första gången, drog till-ställningen nu drygt 70 besökare.

– Det märks att ordet sprids. Vi fick också in fler frågor, det kom ett sextiotal den här gången jämfört med cirka femtio senast, säger Mia Henriksson, arrangör för Undra! och informatör vid Åbo Akademi.

– Vi märker ju nu att det inte ba-ra var nybörjartur att första aftonen lyckades så bra. Det här var den an-dra gången vi ordnade Undra! och båda gångerna har varit väldigt lyckade. Panelister, publik och ar-rangörer – alla är nöjda.

Diskussionen leddes igen av Dan Lolax, samhällsreporter vid Åbo Underrättelser och alumn från Åbo Akademi. Panelen bestod den här gången av Jerker Björkqvist (data-teknik), Nils Erik Villstrand (nord-isk historia), Johan Werkelin (oor-ganisk kemi), Eva Österbacka (nationalekonomi) och Mia Öster-lund (litteraturvetenskap).

De svarade bland annat på frågor om det svenska skolsystemet, om det lönar sig att doktorera, hur stor risken är att någon kan ”kapa” ens

bil och köra den i diket nu när bil-tillverkarna öppnat datorsystemen, om drag i skorstenen, om fascismen i Finland och symbolspråk i sagor.

– Det var bra, diskussionen öpp-nade för synvinklar man aldrig sett förr. Och trots att ämnena var så va-rierande var det roligt att märka att svaren på något sätt kopplade till varandra ändå. Då Johan Werkelin avslutade kvällen med att svara på en fråga om sopförbränning relate-rade han till väldigt många frågor som panelen diskuterat tidigare un-der kvällen.

– Panelisterna sa efteråt också att de fick nya perspektiv och fråge-ställningar de inte stött på tidigare, säger Henriksson.

När blir nästa vetenskapsafton?

– Vi vet inte när, men vi vet att det blir av. Inom ett år vågar jag lova.

Är Undra! nu en finlandssvensk institution?

– Det var faktiskt en reporter från Västra Nyland på plats, de vill kopie-ra konceptet, och vi har fundering-ar på att ordna ett liknande evene-mang i Vasa. Men Undra! är Undra!, på andra platser får det heta något annat.TexT nicklas hägenFoTo stefan crämer/Åbo under-rättelser

¶ Svaren på frågorna och filmer från kvällen finns på webben: www.abo.fi/

paNeleN i högform. från vänster sitter Johan Werkelin, Mia Österlund, Dan lolax, Nils erik Villstrand, eva Österbacka och Jerker björkqvist.

UNdrA! UNdErHöll PÅ kÅrEN

KoLLA FILMERNA!


28

folkkyrkans framtida teologi - startsidaweb.abo.fi/meddelanden/pdf/meddelanden_2013_08.pdf ·...

Documents