folkpartiet valmanifest 2010

8/8/2019 Folkpartiet Valmanifest 2010

1/36

Folkpartietliberalernasvalmanifest2010Utmaningar

efter valsegern


2/36

Innehll

Framtiden behver mer liberalism 1

1. Sverige som kunskapsnation 4

2. Ett Sverige med jobb och fretagande 8

3. Sverige hr ser vi att ldre r olika 114. Ett ppet Sverige och en fungerande integration 13

5. Ett Sverige med socialt ansvar 16

6. Ett mer jmstllt Sverige 21

7. Ett tryggt Sverige 23

8. Ett Sverige som r ledande i klimat- och miljarbetet 26

9. Sverige i Europa och vrlden 29

10. Sverige som kulturland 31


3/36

1

Framtiden behver

mer liberalismFolkpartiet fddes ur striden fr allmn och lika rstrtt och vrt arbete fr de-mokrati och marknadsekonomi segrade i Sverige. Vi har sttt upp fr individensfrihet och varje mnniskas rtt att sjlv vlja vilken gud som hon vill tro p samtrtten att inte tro alls.

Vr vertygelse om att alla mnniskor frtjnar nya livschanser medfrde attvi var en av arkitekterna bakom det svenska vlfrdssystemet. P den internatio-nella scenen har liberaler alltid sttt upp fr demokrati och mnskliga rttigheteroch aldrig tjusats av frtryckarideologier. Och vr tro p individen har gjort attvi stndigt har drivit p fr reformer som har kat jmstlldheten mellan kvin-nor och mn.

Nr andra partier byter ideologi eller tar avstnd frn sin historia har vi all an-ledning att vara stolta ver vad liberaler och frisinnade har utrttat. Ibland sgs

det att liberaler har segrat och att liberala partier drfr inte skulle behvas. Ing-et kunde vara mer fel. Liberala svar behvs ven p dagens och morgondagenssamhllsproblem.

I den internationella lgkonjunktur som drabbade Sverige och andra lnderunder de senaste ren har klassisk socialliberal ekonomisk politik varit lsning-en. Staten och det offentliga behvde ta ett ansvar fr att dmpa effekterna avkonjunkturnedgngen. Samtidigt r en fri ekonomi grunden fr lngsiktigt vl-stnd.

Liberaler har alltid en tro p framtiden. Om mnniskor ges mjlighet att styramer ver sina liv s utvecklas samhllet. Jobb skapas genom att mnniskors id-er omvandlas till fretag i ett samhlle dr anstrngning lnar sig. Klimathotetlses med internationellt samarbete, teknisk utveckling och en marknad som ge-nom ekonomiska styrmedel verkar i miljns tjnst. Vlfrden behver fortsttautvecklas s att enskilda mnniskor fr mer makt ver de viktiga besluten i sinvardag. I en allt mer globaliserad vrld behver EU-samarbetet frdjupas. Fat-tigdom och ofrihet bekmpas bst med demokrati och marknadsekonomi.

Kort sagt, framtiden behver mer liberalism.


4/36

2

En ansvarsfull ekonomisk politikNr nu vrlden r p vg ur den djupa lgkonjunkturen har Sverige ett gott ut-gngslge. Utrikeshandeln har tagit fart, tillvxtsiffrorna r ljusa, de offentliga

nanserna vlsktta och arbetsmarknaden har terhmtat sig snabbt. Fler harjobb i dag nr vi har gtt igenom den vrsta lgkonjunkturen sedan 1930-talet nfr fyra r sedan nr Sverige var inne i en mycket stark hgkonjunktur. Men ris-kerna fr bakslag r fortfarande stora frutsttningarna kan snabbt frndrasfr ett litet exportberoende land om nya kriser intrffar i vr omvrld.

Alliansregeringen har under de senaste fyra ren tagit ansvar fr statsnanser-na. Tack vare den frda politiken tillhr Sverige inte den stora skara lnder somnu behver skra ned i vlfrden.

Ett tydligt vallfte frn Folkpartiet r att en Alliansregering ven fortsatt skafra en ansvarsfull ekonomisk politik. De reformer som vi talar om i detta val-manifest r drfr beroende av att vi framver har en god ekonomisk utvecklingi Sverige.

FramtidsutmaningarnaVi ser tre framtidsutmaningar som srskilt angelgna.

Skola och kunskap. En vl fungerande skola skapar social rrlighet och ppnanya mjligheter fr alla mnniskor oavsett familjebakgrund eller ekonomiskstatus. Fr den unga mnniska som har ftt med sig minst hemifrn betyderskolan allra mest. En skola med tydliga kunskapsml liksom en hgskola medhg kvalitet r av avgrande betydelse inte bara fr svenska ungdomars fram-tidschanser, utan ocks fr Sveriges framtid som vlfrdsnation. Sverige ska varaen kunskapsnation i internationell toppklass.

Jobben. Det ska lna sig att arbeta, utbilda sig och ta ansvar. Arbete ger inte

bara frsrjning, utan kan ocks betyda yrkesstolthet, gemenskap och knslanav att gra en insats fr andra. Arbete och fretagsamhet r ocks grunden frSveriges vlstnd. Jobbskatteavdraget har blivit en kraftfull stimulans fr arbeteoch har hjlpt till att hlla sysselsttningen uppe under lgkonjunkturen. En sr-skild utmaning ligger i att minska ungdomsarbetslsheten bland annat genomer lrlingsjobb.

Fokus p ldre. Det r dags att frndra synen p ldre. Varje mnniska ska blibemtt utifrn den hon eller han r, och inte utifrn fdelser. Sverige behver

bli bttre p att ta tillvara ldres kompetens och den som behver hjlp har rtttill en vrdig ldreomsorg. ldre som har hemtjnst eller bor p ett ldreboen-de ska ges tydliga rttigheter. Det ska nnas garantier s att ldre fr g ut varje


5/36

3

dag, s att ldre ska kunna vlja mat och s att ldre par inte splittras nr ngonav dem behver ytta in p ett ldreboende.

Nyckeln till ett Sverige som vxer, dr vi klarar vlstndet och vlfrden r kun-skap. Sveriges framtid brjar i klassrummet.

Tillsammans med AlliansenNr Folkpartiet nu mter vljarna gr vi det tillsammans med de andra partiernai Allians fr Sverige. Vi fyra sker frtroende att fortstta regera Sverige.

Alliansregeringen ck ett tydligt mandat 2006 att terupprtta arbetslinjenoch strka Sveriges mjligheter i globaliseringens tid. En tydlig jobblinje och enansvarsfull ekonomisk politik gr att vrt land nu gr ur lgkonjunkturen med

bttre frutsttningar n de esta lnder i Europa.Nr Folkpartiet liberalerna nu ber vljarna om frnyat frtroende gr vi det

med en socialliberal agenda fr Sverige i en globaliserad vrld. Vi sammanfattarvr reformagenda i tio utmaningar fr nsta mandatperiod.


6/36

4

1. Sverige som

kunskapsnationSkolan r vrt bsta verktyg fr att ge alla mnniskor samma chanser i livet.Krnan i det liberala uppdraget r att varje individ ska f komma till sin rtt. Alltalang och hela potentialen ska tas tillvara. Med en riktig skolpolitik kan allaelever f chansen att lyckas.

Framtiden brjar i klassrummet. En skola fokuserad p kunskap r nmligenden allra viktigaste tgrden fr att Sverige p sikt ska klara sig i den globalakonkurrensen. Ett Sverige dr er mnniskor kan mer r helt avgrande fr omvrt land ska kunna vxa.

Globaliseringsrdet konstaterar ocks i sin slutrapport att vr frmga attbygga upp och bevara kunskap r avgrande fr Sveriges vlstnd. Den soci-aldemokratiska umskolan har skapat ett utbildningssystem dr en av tio grut grundskolan med underknt i svenska, engelska eller matematik och dr var

tredje 20-ring inte klarar gymnasiet. Och en systematisk nedvrdering av lrar-yrkets status har medfrt att de som de senaste ren har valt att bli lrare harsmre kvalikationer n de som frr skte sig till yrket.

Sedan maktskiftet 2006 har Folkpartiet lett den strsta reformeringen avsvenskt skolvsende sedan den allmnna folkskolan infrdes. Fokus har varittydligt p kunskap, ordning och arbetsro samt p att terupprtta lraryrkets sta-tus. Men det tar tid att vnda utvecklingen och skapa en skola i vrldsklass. Enhuvudfrga de nrmaste ren blir drfr att fullflja den skolpolitiska agendan

och fortstta utveckla skolan.Vi vill ocks fortstta satsningen p att strka kvaliteten i svensk hgskolaoch forskning. Sverige ska vara ett land som inte bara delar ut, utan ocks vin-ner nobelpris.

Frskola Satsa p frskollrarna. Personalens kompetens r den viktigaste faktorn fr

kvalitet i frskolan. Brist p frskollrare ska drfr uppmrksammas srskilt i till-synen av frskolor. Vi vill ocks fortstta frskollyftet den stora fortbildningsin-satsen fr frskollrare och barnsktare.


7/36

5

En lrorik frskola. Alla frskolor ska erbjuda en verksamhet med ett tydligtkunskapsinnehll. Barn r nykna och ska f chansen att prova p bokstvernaoch siffrorna under lekfulla och lrande former. Vi vill fortstta arbetet med attfrtydliga frskolans lroplan.

Skola Lrare Sveriges viktigaste jobb. Lrarlyftet, satsningen p lrarfortbildning,

en ny lrarutbildning som ska brja glla 2011, riktiga lgstadielrare, lrarle-gitimation som infrs 2011 r ngra av de reformer som Alliansregeringen hargenomfrt fr att lyfta lraryrkets status. Men arbetet fr att lyfta lraryrkets sta-tus mste fortstta vi kommer inte att ge oss frrn de duktigaste unga vljerlrarbanan.

Fler nationella prov och tidigare betyg. Vi vill att lrarna, redan p lgsta-diet, ska utvrdera vad eleverna har lrt sig. Det gr det enklare att upptckaelever som halkar efter och stta in std. I sexan br drfr eleverna genom-fra nationella prov i SO-och NO-mnena. Alliansen har kommit verens om attbetyg ska ges frn k 6. Det r en bra och viktig reform, ven om vi kan tnkaoss betyg ngra r tidigare.

Frstatliga skolan. Kommunerna tog ver skolan i brjan av 1990-talet. Se-dan dess har kunskapsresultaten sjunkit och lraryrkets status har frsmrats. Vi

vill drfr att staten tertar ansvaret fr skolan. Drmed kan vi garantera att allabarn, oavsett vilken del av landet de bor i, har samma chanser.

Satsa p elevhlsan. Skolskterskor och en fungerande elevhlsa r centralfr att kunna hjlpa de elever som p olika stt mr dligt. En vlfungerandeelevhlsa r ocks central fr att lrare ska kunna f vara lrare och fr att katryggheten i skolan. Drfr ska en satsning ske p elevhlsan under nsta man-datperiod vi vill skapa mjligheter fr att 1 000 nya skolskterskor, skollkareoch srskilt kuratorer och psykologer ska anstllas.

Ordning och arbetsro. Ett av huvudproblemen fr den svenska skolan harvarit den bristande ordningen och arbetsron. Sena ankomster, ringande mobil-telefoner och skolk drabbar framfr allt svaga elever. Lrare ska ha verktyg fratt upprtthlla ordning i klassrummet och skolk ska skrivas in i terminsbetyget.Skolverkets beslut frn 2003 om heltckande kldsel ska ges lagstd.

Anpassade hjlpmedel. Elever med inlrningssvrigheter ska ha rtt till an-passade hjlpmedel, samt rtten att anvnda dessa vid prov. Situationen fr densom t.ex. har dyslexi kan efter diagnos underlttas med enkla hjlpmedel. Men

fr att eleven sedan ska bedmas korrekt utifrn sin niv br hon eller han venha rtt att anvnda dessa hjlpmedel vid test.


8/36

6

Fortsatt arbete fr jmstlldhet. Skolan utgr den kanske viktigaste miljnfr ett aktivt jmstlldhetsarbete, eftersom det r hr mnga attityder grund-lggs och befsts. Det arbete som regeringen har pbrjat under mandatperio-den mste fortstta.

kat frldraansvar. Samverkan mellan skolan och frldrar mste bli bttreoch frldrar ska kunna nrvara i skolan om en elev r stkig eller har problem.Skollagen ska ge mjlighet fr att frldrar ska vara nrvarande i klassrummetvissa tider. Regeln ska sjlvklart endast anvndas i undantagsfall och den frldersom nrvarar ska f ersttning p frldrapenningsniv.

Omedelbara tgrder och insatser mot mobbning. Om ngonting all-varligt hnder, t.ex. att en elev utstter en lrare eller en annan elev fr vld,ska skolan vara skyldig att inom 24 timmar sammankalla till samtal med berr-da elever, frldrar samt skolpersonal. Alla skolor ska bedriva ett effektivt arbetemot mobbning och i de allra grvsta fallen ska en mobbare kunna yttas till enannan skola. Skolans kunskap om ntmobbning mste ocks ka. Skolverket skaf i uppdrag att genomfra fortbildningsinsatser i hur skolan kan upptcka ochfrebygga ntmobbning.

Vuxenutbildning, hgskola och forskning Satsa mer p yrkeshgskolan och yrkesvux. Yrkeshgskolan nns fr ut-

bildningar som r mycket kvalicerade, men inte akademiska. Den fyller drfrett viktigt behov p arbetsmarknaden. Vi vill fortstta att bygga ut yrkeshgsko-lan i den takt som bibehllen kvalitet medger. Vi vill ocks fortstta satsningenp yrkesinriktad vuxenutbildning (yrkesvux).

Kvalitetssatsa p den hgre utbildningen. Den socialdemokratiska resur-surholkningen har frsmrat kvaliteten p utbildningen i hgskolan. Vi har brjatvgen tillbaka, men er satsningar behvs. Sverige ska ha en hgskola i vrlds-klass.

Infr sjlvstndiga lrosten. Forskning och undervisning av hg kvalitetfrutstter ett kritiskt frhllningsstt till makten som r svrfrenligt med denstatliga myndighetsformen. Vi vill fortstta arbeta fr kad autonomi med detlngsiktiga mlet att hgskolorna p sikt inte ska vara statliga myndigheter.

Fortsatt satsning p forskning. Sedan Folkpartiet och Alliansen tog ver harsvensk forskning ftt ett historiskt resurslyft. Anslagen kar med 5 miljarder kro-nor det r en kning med 2025 procent. Satsningarna p svensk forskningska fortstta.


9/36

7

Gr Sverige till ett skatteparadis fr forskning. Gynnsammare skattereg-ler ska gra Sverige mer attraktivt fr forskningsintensiva etableringar och do-nationer till forskning ska gras avdragsgilla. Staten har ett ansvar att skerstllagrundnansiering fr forskningen, men med gynnsammare avdragsmjligheterskulle vlbehvda nya resurser kunna komma till frn bde privatpersoner och

fretag.

Infr ett nationellt elitprogram fr unga forskare. Genom att under ettantal r f god nansiering och stor frihet att utveckla sin forskning ges de vas-saste begvningarna en chans att n banbrytande forskningsresultat.

Effektiva studier ska lna sig. Sverige har i dag vrldens ldsta studenteroch en genomstrmning inom hgskolan som r fr lg. Vi vill fortstta utredamjligheterna att individualisera studielnesystemet enligt en peng-per-pong-princip samt vidare vervga mjligheterna att infra ett treterminssystem ochen examensbonus.

Infr en studentgaranti. Nr krobligatoriet erstts med frivillighet behvsnya stt att garantera den enskilde studentens rttigheter. Vi vill lgga alla lro-sten att upprtta ltt tillgngliga, lokala rttighetskataloger som faststller skyl-digheter och rttigheter mellan student och hgskola.

Akademiska utbildningar ska ha akademiskt innehll. Uppdraget tillHgskoleverket att granska lrostenas kursutbud br fortstta lpande, fr att

skerstlla att de utbildningar som ges har ett tydligt akademiskt innehll ochinte r av hobbykaraktr.

Erbjud er stipendier till utlndska studenter. Utbildning r vrldensbsta bistnd. De stipendieprogram som skapas i samband med att avgifter frtredjelandsstudenter br dels bli er, dels omfatta er lnder.


10/36

8

2. Ett Sverige med

jobb och fretagandeFr mnniskors sjlvknsla och makt ver vardagen r det centralt att ha ett ar-

bete att g till, en egen ln att betala sina rkningar med. Kort sagt att f vara be-hvd. Det r ocks avgrande fr vlstndet i vrt land r att er kommer i arbete.

Vi har en srskild utmaning i att Sverige har en internationellt sett hg ung-

domsarbetslshet. Nr arbetslsheten stiger riskerar det att leda till att en delunga aldrig fr in en fot p arbetsmarknaden. En viktig frklaring r att alltfrmnga hoppar av gymnasiet. En annan r den sammanpressade lnestruktureni Sverige som gr det relativt dyrt att anstlla oerfarna ungdomar. En tredje ratt de svenska arbetsmarknadsreglerna leder till att ungdomar, med kort anstll-ningstid, r de som frst fr lmna sina arbeten vid personalneddragningar.

Likas r situationen fr invandrare problematisk p arbetsmarknaden. Dettar alldeles fr lng tid fr en mnniska som har ytt till Sverige att komma i

sysselsttning. Alltfr mnga fastnar i passivitet och utanfrskap. Nycklarna tillen lyckad integration r jobb och kunskaper i svenska sprket. Utgngspunktenfr vr arbetsmarknadspolitik r att alla kan bidra. ven personer med funk-tionsnedsttningar kan komma i arbete. Det r ett mnskligt slseri att slarva

bort kompetens hos mnniskor som handikappas p grund av arbetsmarknadensbristande tillgnglighet.

Men ska det skapas nya jobb behvs det fretagare som vill ta risker och f-retag som vxer. I Sverige har fretag och fretagare alltfr lnge bemtts med

misstnksamhet. Regelverk har gjorts allt krngligare och skatterna p freta-gande har varit hga. En avgrande utmaning fr Sverige r ett fortsatt arbetefr att lyfta svenskt fretagsklimat. Bra villkor fr alla fretag att starta, vxaoch anstlla krvs fr att jobben ska bli er och vlstndet strre.

Alliansen har genomdrivit reformer som frenklat fretagandet. Skatter ocharbetsgivaravgifter har snkts, regelkrnglet minskat och anslagen till forskningoch innovation kat. Tidigare monopolmarknader har ppnats upp och svarta

jobb blivit vita genom riktade skatteavdrag. Det har blivit lttare att anstlla.

Men det nns mycket kvar att gra fr att skapa ett fretagsklimat i vrldsklass.Det ska bli enklare att driva fretag och den fretagare som lyckas ska kunnabli rik.


11/36

9

Vxande fretag Fortstt gra det enklare att vara fretagare. Fmansbolagsreglerna

(3:12-reglerna) ska ersttas med schablonregler. Inrtta en samordnande instans

fr fretagsdata fr att minska fretagens uppgiftslmnande till statliga myndig-heter. Fretagen ska inte behva lmna samma information till staten mer n engng. Alla kommuner br ha fretagslotsar som hjlper fretagare att hitta svarp frgor och skyndar p handlggningen av tillstndsrenden.

Modernisera arbetsrtten. LAS behvs, men br anpassas till dagens arbets-marknad samt till sm och medelstora fretags vardag. Anstlldas kompetensbr vga tyngre vid beslut om personalneddragningar. Vr frhoppning r attarbetsmarknadens parter ska n en verenskommelse om att lta kompetens(mtt enligt kriterier som parterna nr enighet om) vga tyngre vid avgran-det av vilka anstllda som fr stanna vid neddragningar. Om arbetsmarknadensparter inte r beredda att ta ansvar s behver LAS frndras genom att antaletpersoner som kan undantas frn turordningsreglerna i LAS kas.

Utvidgat RUT fr barnfamiljer och ldre. Genom att ka skattereduktio-nen fr kp av hushllstjnster frn 50 till 75 procent fr barnfamiljer med barnunder 8 r samt fr ldre ver 80 r fr inte bara er personer mjlighet till enenklare vardag, branschen kan ocks vxa ytterligare.

Jobb Det ska lna sig att arbeta. Genom Alliansregeringens jobbskatteavdrag lnar

det sig bttre att arbeta och det bidrar till att er mnniskor fr ett arbete att gtill. Nr det ekonomiska utrymmet s medger br vi g vidare med snkningarav inkomstskatterna. Det ska lna sig bttre att utbilda sig. Folkpartiet vill tergtill principen om minst hlften kvar. Nr utrymme nns ska vrnskatten avskaffas.

Fler lrlingar. Det gymnasiala lrlingssystem som r under uppbyggnad skakompletteras med en mjlighet fr unga upp till 23 r att kunna lra sig ettyrke genom att f lrlingsanstllning utanfr gymnasieskolans ram. En anstll-ningsform fr lrlingar ska infras. Den som anstlls som lrling fr en srskildlrlingsln och srskilda anstllningsvillkor. Lrlingsjobben ska vxa fram genombranschverenskommelser mellan arbetsmarknadens parter och vara anpassadeefter behoven i respektive bransch.

Nej till ungdomsskatten. Behll den lgre arbetsgivaravgiften fr alla anstll-da som r under 26 r. Vnsterblockets frslag om frdubblad arbetsgivaravgift

fr unga skulle allvarligt frsvra ungas mjlighet att konkurrera p arbetsmark-naden.


12/36

10

Snabb hjlp till unga arbetslsa. Ungdomar som sker sig till Arbetsfrmed-lingen mste snabbt f det std som de behver. Ju snabbare en ung person frvgledning av en jobbcoach desto bttre. Erfarenheten visar att det r centraltatt unga arbetsskande mnniskor sker arbete, men i vissa fall kan det ocksvara motiverat med tidiga utbildningsinsatser och de ska d kunna sttas in.

Jobbkrav fr socialbidrag. Avskaffa begrnsningen om srskilda skl fr attkrva motprestation av personer som fr socialbidrag och som r ldre n 25 r.ndra socialtjnstlagen s att alla kommuner ska stlla krav p motprestation frarbetsfra personer som fr ekonomiskt bistnd.

Det ska lna sig att arbeta ven fr socialbidragstagaren. Socialbidra-get fr inte vara en fattigdomsflla. Drfr ska den som har tagit emot socialbi-drag under lngre tid kunna f behlla upp till 1 500 kr per mnad frn frvrvs-arbete, utan att detta pverkar bistndsbedmningen. Denna jobbstimulans skaglla lngst sex mnader.

Se ldre som resurs i arbetslivet. I dag innehller mnga regelverk och avtalhinder fr ldre som vill jobba efter 67-rsdagen. Mnga av dessa hinder r on-diga och br tas bort. Vi vill utreda mjligheten att stanna kvar i arbetslivet efter67 rs lder.

ppna arbetsmarknaden fr personer med funktionsnedsttning. Bris-tande tillgnglighet ska utgra diskriminering enligt lag. Jobbcheckar, ett intyg

som redan p frhand visar vilka stdformer en arbetsskande med funktions-nedsttning har rtt till, ska infras. Lnebidragen ska reformeras den somdrabbas av arbetsfunktionsnedsttning ska kunna f lnebidrag fr att fortsttap sin arbetsplats.

Infrastruktur fr jobb. En fungerande infrastruktur r avgrande fr tillvxtoch framvxten av jobb i hela landet. Folkpartiet och Alliansregeringen gr nuden strsta satsningen p infrastruktur i svensk historia. Fr att frmja klimats-mart tillvxt br en uppgradering ske av jrnvgsntet s att framkomlighetenkar. Sveriges internationella konkurrensfrmga behver frbttras genom attbeslut tas fr att bygga banor fr hghastighetstg. Dessutom br arbetet fren ny frbindelse ver resund mellan Helsingborg och Helsingr inledas.


13/36

11

3. Sverige hr ser vi

att ldre r olikaAlla mnniskor r olika, ocks nr vi blir ldre. Ingen vet bttre n den enskildemnniskan sjlv hur hon eller han vill ha det. Det r drfr som sjlvbestm-mande och valfrihet r s viktigt. Det r dags att frndra synen p ldre. Varjemnniska ska bli bemtt utifrn den hon eller han r, och inte utifrn fdelser.

Ett omrde dr ldre i hg grad har behandlats som ett kollektiv r ldre-omsorgen. Alla ldre har erbjudits samma lsningar och det har funnits en oviljaatt inse att ven ldre mnniskor r olika. Utrymmet fr individuella lsningarhar varit begrnsat och mjligheterna till sjlvbestmmande fr den ldre sm.Det som intresserar en individ r helt ointressant fr ngon annan. Alltfr oftadras alla ldre ver en kam. Det vill vi frndra.

ldre som r i behov av std och hjlp ska ha rtt att stlla krav p ldre-omsorgens kvalitet. Folkpartiet vill gra det tydligt vad ldre och deras anh-

riga har rtt att frvnta sig av ldreomsorgen genom att p nationell niv slfast tydliga och mtbara kvalitetsniver i en nationell garanti fr ldreomsorgen.Folkpartiet freslr en garantimiljard fr ldreomsorgen. De kommuner somansluter sig till garantin och i huvudsak lever upp till tagandena gentemot deldre i kommunen fr del av stimulanspengarna.

Att f komma ut i friska luften och knna vinden i hret, att sjlv f styra vervem som kommer hem och hjlper till att duscha och att f vlja mellan olikamatrtter till sin lunch eller middag borde inte f bero p var den ldre kvin-

nan eller mannen rkar bo. Det r s grundlggande kvalitetsaspekter p ldre-omsorgen att de borde erbjudas alla landets ldre. Men s r det inte i dag. Lngtdrifrn.

Tydligare rttigheter fr ldre. Mtbara och tydliga kvalitetskrav ska rymmasinom en nationell ldreomsorgsgaranti. Om kommunen inte hller vad den lovarska den ldre f ekonomisk kompensation, t.ex. genom nedsatt ldreomsorgs-avgift.

Ut och g-garanti. Rtt fr den som bor p ett ldreboende att komma ut i

friska luften varje dag. Samma rtt ska glla fr den som har hemtjnst och be-hver hjlp fr att komma ut.


14/36

12

Vlja mat-garanti. Rtt fr den som bor i ldreboende eller hemtjnst att vl-ja mellan olika matrtter.

Parboendegaranti. En lagstadgad parboendegaranti ska ge ldre par rtt attbo tillsammans, om de s vill, i ett ldreboende, ven om deras vrd-och om-

sorgsbehov skiljer sig t. Fler ldreboenden. Valfriheten i boendet ska ka. Fler trygghetsboenden

samt vrdoch omsorgsboenden behvs. Drfr vill vi fortstta ge statliga inves-teringsstd till byggandet av nya ldreboenden.

Stoppa sjukvrdskarusellen. Vi vill stoppa sjukvrdskarusellen fr de mestsjuka ldre. De ska f srskild hjlp med att hitta fram i vrden. Remisser och l-kemedel ska samordnas fr dem. Vrdgivare ska ges mjlighet att arbeta verkommun-och landstingsgrnsen, s att ldre kan erbjudas bde sjukvrd och

hemtjnst samt ldreboenden i en och samma organisation. Bekmpa ldersdiskriminering. Det r dags att frndra synen p ldre. Vi

vill frbjuda ldersdiskriminering inom alla samhllsomrden.

Valfrihet fr alla som har behov av ldreomsorg. Lagen ska skrpas s attalla ldre ska erbjudas valfrihet i ldreomsorgen.

Vld och vergrepp mot ldre. Vld och vergrepp mot ldre r ett doltoch frsummat problem. Vi vill ta fram en nationell handlingsplan fr att fre-

bygga vld mot ldre samt hjlpa dem som utsatts. Trygga pensioner snk skatten. Pensionrerna r en av de grupper som

har drabbats hrdare n andra av krisen. Nr vi nu lgger grunden fr Sverigesutveckling framver r det viktigt att se till att pensionrerna fr del av frbtt-ringarna. Fr att mta den snkning av pensionerna som r en effekt av den in-ternationella lgkonjunkturen vill vi g vidare med er skattesnkningar fr pen-sionrer.


15/36

13

4. Ett ppet Sverige

och en fungerandeintegration

Sverige r ett rikare land tack vare att vi har varit och r ppna mot omvrlden.

Den som yr undan frfljelse ska kunna f en fristad i vrt land. Och vldigtmnga av dem som har ytt eller invandrat till vrt land har lyckats de har ftt

jobb och kommit in i samhllet. Men samtidigt r det viktigt att konstatera attalldeles fr mnga ocks tilltits misslyckats drmmen om att bygga sig ettnytt liv i Sverige har fr mnga blivit en verklighet av passivitet och utanfrskap.

Nr arbetsfra mnniskor hamnar i bidragsberoende och utanfrskap r detett svek mot dessa mnniskor, men ocks ett allvarligt hot mot den sociala sam-manhllningen i vrt samhlle. Nr vi tog ver landet tog det i snitt sju r fr

en nyanlnd person att f sitt frsta jobb. I klvattnet p den misslyckade inte-grationen fljer ett socialt utanfrskap och en isolering som ibland prglar helastadsdelar och ven frs vidare till nsta generation.

Integrationen r en av vra strsta framtidsutmaningar. I en globaliserad vrldhar vi mnniskor i vrt land som talar i princip alla vrldens sprk. En lyckadintegration dr vi ser till att mnniskors potential tas tillvara kan vara en av deviktigaste framgngsfaktorerna fr vrt land.

Vi vet att jobb och kunskaper i svenska r de viktigaste nycklarna till att p

riktigt komma in i det svenska samhllet.

Migration En human och solidarisk yktingpolitik. Den som yr undan frfljelse

och frtryck ska ges en fristad i Sverige. Sverige ska fra en human och rttss-ker yktingpolitik och asylrtten ska vrnas i Sverige och Europa.

Sverige ska vara ppet fr arbetskraftsinvandring. Folkpartiet var pdri-

vande fr den ppning fr arbetskraftsinvandring som Alliansregeringen har ge-nomfrt den som fr ett arbete i vrt land ska ges en mjlighet att komma hitoch arbeta. ppningen fr arbetskraftsinvandring kan ocks bidra till att avlastaasylsystemet d det inte lngre nns bara en vg in i Sverige.


16/36

14

Frbttra rttsskerheten fr asylskande. Lt de asylskandes offentligaombud utses av domstolarna, och skilj mottagandeverksamheten frn Migra-tionsverket.

Alla kommuner ska dela p ansvaret. Flyktingpolitiken r gemensam fr

vrt land och ansvaret ska delas mellan alla Sveriges kommuner. Om det blirndvndigt ska det i sista hand vara mjligt att tvinga kommuner som tidigareinte har tagit ansvar att teckna avtal om yktingmottagande.

Vrd och skolgng till papperslsa. Sverige ska ha reglerad invandring,men den som vistas i Sverige utan papper behver kad mjlighet till sjukvrd.Barn till papperslsa ska inte straffas genom att nekas skolgng.

Integration Jobb och svenskkunskaper r nyckeln till integration. Integration hand-

lar om egenmakt ver den egna tillvaron. Alla har samma ansvar att frsrja sigsjlva oavsett varifrn man kommer. Vr liberala integrationspolitik handlar omatt ge individen redskap.

Snabbare ut p arbetsmarknaden. Mediantiden frn uppehllstillstnd tillarbete r sju r fr nyanlnda invandrare. Det r orimligt. Nu infr vi snabbarekontakt med Arbetsfrmedlingen, etableringssamtal fr tidig matchning av bo-

ende och arbetsmarknad, nystartsjobb, jobbpraktik med svenskstudier allt fratt kapa tiden fr att etablera sig p arbetsmarknaden och klara sin egen frsrj-ning.

Omforma s-undervisningen till en renodlad introduktionskurs. Tideni s (svenska fr invandrare) br inte verstiga tre r. Den som klarar sina studier is inom ett r har numera mjlighet att f s-bonus.

Infr sprkkrav fr medborgarskap. Svenska r vrt gemensamma sprki Sverige. Det r viktigt med grundlggande kunskaper i svenska sprket fr att

ta makten ver sitt eget liv, knna sig delaktig i samhllet och ka mjligheternaatt komma ut p arbetsmarknaden.

Nyanlnda ska erbjudas medborgarkurs. Alla nyanlnda ska erbjudas enmedborgarkurs som introduktion till det svenska samhllet och dess grundlg-gande vrden och innebrden av demokrati, mnskliga rttigheter och jm-stlldhet.

Skolan som murbrcka mot segregation. En skolpolitik med tydligt fokusp kunskap r en central del i att bryta utanfrskapet. Skolorna i de mest utsatta

omrdena ska vara de bsta skolorna och nyanlnda elevers skolresultat msteuppmrksammas srskilt.


17/36

15

Ombyggda stder strker integrationen. Satsa p de mest utsatta bo-stadsomrdena genom att blanda boendeformer, bygga ihop frorter och rustaupp det offentliga rummet. Vi vill ha ett garantilneprogram fr att nansieraupprustning av bostadsomrden. Vga riv delar av bebyggelse nr ett omrdebehver en nystart.

Lokala mikrokreditgivningskontor. De myndigheter som i dag frdelarmikrokrediter ska upprtta kontor i utsatta omrden fr att underltta kontaktmed boende i dessa omrden.

Fortsatta nystarts- och instegsjobb. Det ska fortsatt vara billigt att anstlladem som benner sig lngst frn arbetsmarknaden genom srskilt lga arbetsgi-varavgifter, exempelvis fr nyanlnda invandrare.


18/36

16

5. Ett Sverige

med socialt ansvarVi str upp fr ett vlfrdssamhlle dr sjukvrden, skolan och trygghetssyste-men nansieras gemensamt och samtidigt vill vi se till att den som behver hjlpska kunna vlja mellan olika alternativ. Trygghetssystemen ska vara uppbyggdas att den som r sjuk eller arbetsls ska ha en bra trygghet men samtidigt std

och hjlp att komma tillbaka. Alla ska ha tillgng till en god sjukvrd och alko-hol- och narkotikapolitiken ska genomsyras av ett socialt ansvarstagande.

Men ven i ett utbyggt vlfrdssamhlle som Sveriges nns det mnniskorsom faller utanfr. Det handlar om grupper som inte har ngon rststark organi-sation bakom sig. Folkpartiet fr de mnniskors talan vars rst annars inte hrs

de som ofta har allra minst frihet i samhllet.Utsatta barn som hamnar i samhllets vrd fr inte alltid det std och den

trygghet som de behver. De tusentals hemlsa som lever i Sverige har ofta svi-

kits av psykiatrin. Personer med funktionsnedsttning handikappas fr att sam-hllet nnu inte r tillgngligt. Hr terstr det mycket att gra.I socialdemokratins Sverige har det funnits en tendens att ge upp om mn-

niskors frmga. Arbetslsheten bekmpades genom att mnniskor sjukskrivs.Hga sjukskrivningstal drevs ned genom att er frtidspensionerades.

Vi vgrar acceptera en syn dr mnniskor p det sttet fr beskedet att de intebehvs. Visst nns det grupper som har extremt svrt att komma in p den ordi-narie arbetsmarknaden, exempelvis personer med psykisk eller fysisk funktions-

nedsttning och mnniskor som hamnat i missbruk. Men ska samhllet hllaihop mste ven de kunna f bidra. Det civila samhllet alla freningar, orga-nisationer, ntverk och enskilda som gemensamt arbetar fr ett kat socialt an-svarstagande r en av de viktigaste aktrerna i detta arbete.

Trygghet vid sjukdom och arbetslshet En sjukfrskring som ger trygghet vid sjukdom. Vi frsvarar en trygg

sjukfrskring med 80 procent i ersttning. Den som drabbas av sjukdom skakunna behlla sin bostad och knna en trygghet ver ekonomin.


19/36

17

Anvnd sjukfrskringen fr snabb tillgng till rehabilitering. kasamarbetet mellan sjukvrd och sjukfrskring. Tillt Frskringskassan ochlandstingen att lgga resurser i en gemensam portmonn.

Hjlp mnniskor tillbaka i arbete s snart som mjligt. Rehabiliterings-

garantin br fortstta utvecklas, s att sjukskrivna snabbt fr effektiv rehabilite-ring. Frtidspension (sjukersttning) ska enbart vara en sista utvg nr alla andramjligheter r uttmda.

Infr en allmn arbetslshetsfrskring. Starka sociala skl talar fr attingen ska behva st utan inkomstskydd vid arbetslshet. I samband med att ar-betslshetsfrskringen blir allmn ska ansvaret ytta frn fackfreningarna tillstaten. Avgifternas utformning och andra detaljer i en allmn frskring br ut-redas av den nyligen tillsatta socialfrskringsutredningen.

Sjukvrd Utveckla valfriheten i primrvrden. Alla ska erbjudas att lista sig hos en

fast lkare eller annan kontakt, inte bara p en viss vrdcentral. D kar kontinui-teten i vrden.

Skarpare vrdgaranti. Vi vill infra en ny form av vrdgaranti som omfattarocks rntgen och annan diagnostik. Vrdgarantins tidsgrns ska vara maximalt

90 dagar frn frsta kontakt med vrden till behandling i specialistsjukvrden.Inom barnsjukvrden och BUP ska vrdgarantin skrpas ytterligare. Systemetmed prestationsbunden vrdgaranti, som ger landsting/regioner ekonomiskadrivkrafter att korta vrdker, br permanentas.

Samla patientens rttigheter i en patientrttighetslag. Den ska delsange vilka rttigheter patienten har, dels faststlla en vg fr den enskilde att fsin rtt prvad p ett enkelt och snabbt stt.

En nationell satsning p kad patientskerhet. Vi vill stimulera och std-

ja ett aktivt arbete fr kad patientskerhet i hlso-och sjukvrden. Statliga sti-mulanspengar br frdelas mellan de landsting som kan visa att de har den sk-raste vrden.

Psykiatriska behandlingsinsatser med vetenskapligt std. Det behvsbehandlingsinsatser som har vetenskapligt std. Det krvs en kraftfull satsningp psykiatrisk behandlingsforskning fr att patienterna ska f den bsta vrdenoch Sverige som kunskapsnation inte hamna p efterklken.

Fler platser och bttre psykiatri. Alliansregeringens pgende psykiatri-

satsning ska permanentas. Resurserna br i strre utstrckning styra till att hja


20/36

18

kvaliteten och frbttra insatser inom vrd, boende och sysselsttning. Det be-hvs er platser i vrd, gruppboenden och andra boendeformer med stdinsat-ser. Slutenvrden mste frndras mot bttre vrdinnehll, bemtande, vrdmil-j och kompetens. Antalet lkare inom psykiatrin mste ka. Stat, landsting ochkommuner ska komma verens om lngsiktiga ml och delml. Vrdens meto-

der fr att gra riskbedmningar fr suicid och fr nr mnniskor r farliga frsin omgivning ska frbttras genom mer forskning och nationella riktlinjer.

En samlad strategi fr ldres psykiska hlsa. Mnga ldre som har drab-bats av psykisk ohlsa fr inte den vrd som de behver p grund av bristandesamverkan mellan psykiatri, geriatrik, ldreomsorg och primrvrd. P mngahll r ldrepsykiatrin inte tillrckligt utvecklad. En samlad strategi fr ldres psy-kiska hlsa ska drfr tas fram.

Utveckla barn-och ungdomspsykiatrin. ka BUP:s insatser i samarbetemed skolan nr det gller i synnerhet de s.k. hemmasittarna. tstrningsvrdenbehver vxa fr att mta behoven.

Fri patientrrlighet inom EU. Alla ska kunna f vrd enkelt och tryggt varsom helst inom unionen.

Barn

Gr FN:s barnkonvention till svensk lag. Vi br dra lrdom av Norge ochstrka barns rttigheter genom att infrliva Barnkonventionen i svensk lag.

Investera i frebyggande std till barn och familjer. Frldrar mstekunna f std under barnets hela uppvxt. Frldragrupper r bra, men frldrarmste ocks kunna komma enskilt och f std och rd i ppen verksamhet, utanatt behva registrera sig hos socialtjnsten.

Ge socialt utsatta barn std i skolarbetet. Socialt utsatta barn klarar sigriktigt dligt i skolan, i synnerhet pojkar. Mnga av dessa barn lmnar i dag skolan

utan betyg och hamnar i utanfrskap. Det nns mycket starka samband mellandliga resultat i skolan och risken fr allvarlig social problematik. Men forskningenvisar ocks p det motsatta: att utbildning r den starkaste skyddsfaktorn fr so-cialt utsatta barn. En lyckad skolgng kan vara biljetten till en bttre framtid.

Strk barns rtt till skydd vid brister i hemmiljn. Socialtjnstens in-satser sker i frsta hand p frivillig basis. I en del fall nr socialtjnsten misstn-ker att barnet far illa i hemmiljn tackar frldrarna nej till std och hjlp. Omdet inte nns tillrckliga skl fr omhndertagande enligt LVU str socialtjnsten

handfallen och kan inte gra mer fr barnet. Vi vill utka mjligheten fr soci-altjnsten att, ven mot frldrarnas vilja, stdja barn och unga som riskerar attfara illa hemma.


21/36

19

Rttigheter fr personermed funktionsnedsttningar

Frsvara LSS som rttighetslag. Personer med funktionsnedsttning ska ha

mjlighet att leva som andra. Rttspraxis har dock snvat in tolkningen av LSS. Vivill drfr frtydliga LSS s att lagen uttryckligen omfattar arbete, familj och ettjmlikt liv.

ka valfriheten fr personer med funktionsnedsttningar. Vi vill tillmpavalfrihetssystem inom daglig sysselsttning, boende, habilitering med mera satt den enskilde sjlv kan vlja den verksamhet som passar honom eller henne.Den enskilde ska ha rtt att vlja en verksamhet belgen i en annan kommun.

Sysselsttningsgaranti fr personer med psykiska funktionsnedstt-

ningar och rrelsehinder (LSS-personkrets 3). Personer med funktionsned-sttning ska f det std som de behver fr att kunna arbeta p den vanliga ar-betsmarknaden. Men fr den som inte har frmga att arbeta mste det nnasmeningsfull daglig sysselsttning. Det civila samhllet och det sociala fretagan-det r viktiga medspelare i detta arbete.

Alkohol, narkotika och tobak

En restriktiv alkoholpolitik och nolltolerans mot narkotika. Vi vill be-hlla Systembolagets monopol. Alkoholskatten r ett stt att dmpa alkoholkon-sumtionen och alkoholskadorna. Nolltolerans ska rda mot narkotika.

Infr en vrdgaranti i missbruksvrden. Ibland faller pusselbitarna p plats boende, jobb och motivation och d gller det att insatser stts in innan till-fllet har gtt frlorat. Staten br sluta en uppgrelse med kommunerna om enmnads vrdgaranti till missbruksvrd.

Frebygg alkoholskador. ka primrvrdens insatser mot s.k. riskbruk av al-

kohol. Arbeta med effektiva metoder fr att frebygga alkoholbruk bland ung-domar.

Hemlshet Minska hemlsheten. Vid den senaste nationella sammanstllningen frn

2005 fanns det 3 600 akut hemlsa. Mlet ska sjlvklart vara att ingen ska be-hva vara utan bostad. Den akuta hemlsheten, personer som bor p gatan el-

ler fr sova p tillflliga platser som hrbrgen och liknande mste minska. Hrspelar det civila samhllet en avgrande roll. En rlig uppfljning av antalet hem-lsa ska ske.


22/36

20

Ordna vrdplatser i psykiatri och missbruksvrd och i olika former avboende med std i kommunerna. Vrdplatser behver nnas tillgngligavid behov, samtidigt som fokus ska vara att alla erbjuds lgenheter i gruppbo-stder eller i egen lgenhet. D behver personen som fr hjlp inte ytta om-kring beroende p hjlpbehovet. Det praktiska genomfrandet kan ske genom

stimulansmedel, tillsynsuppdrag till Socialstyrelsen samt ppna jmfrelser.


23/36

21

6. Ett mer

jmstllt SverigeFolkpartiet har allt sedan vrt bildande varit ledande i arbetet fr jmstlldhetmellan kvinnor och mn. Det liberala jmstlldhetsarbetet handlar om att mn-niskor ska bedmas som individer det r en frga om livschanser och rttvisa.Vi ger oss inte frrn den dag kvinnor och mn bedms efter vad de gr och ef-

ter sin kompetens och inte efter kn.Fr oss som tror att begvningen r jmnt frdelad mellan knen innebr det

faktum att det frmst r mn som har makt, pengar och positioner att vi inte tartillvara all kompetens som nns i samhllet. Nr en kraftig majoritet av landets

professorer, fretagsledningar och fretagare r mn innebr det att kompetentakvinnor inte har ntt hela vgen. Kvinnors kompetens slarvas bort nr samhl-let r ojmstllt. Ett mer jmstllt samhlle skulle leda till att de mest kompe-tenta och de mest framstende begvningarna ocks ndde toppositionerna det

skulle ocks ka tillvxten.En huvudfrga r att skapa mjligheter fr att ka kvinnors deltagande p ar-betsmarknaden. Sverige ligger hr vl framme jmfrt med andra lnder, menven vi har mer att gra. Ofrivilligt deltidsarbete r ett problem, och det r dr-fr gldjande att andelen kvinnor som har gtt frn deltid till heltid under Alli-ansregeringens tid vid makten har kat.

Att bekmpa mns vld mot kvinnor r vr tids stora utmaning fr jmstlld-heten. Oavsett om det r psykiskt eller fysiskt vld, sexuellt vld eller har sin

grund i ett hederstnkande, r kampen mot det knsrelaterade vldet den mestakuta jmstlldhetsfrgan. Frebyggande insatser, std till de utsatta och kadkunskap behvs fr att n resultat.

Fortsatt kamp mot mns vld mot kvinnor. De som utstts fr vld i nrarelationer ska ha rtt till skydd och std oavsett var i landet de bor. Den vlds-utsattas frihet, skerhet och integritet ska st i centrum. Kunskapen hos polis,rttsvsende och socialtjnst mste frdjupas. Det frebyggande arbetet somriktar sig till mnnen mste utvecklas. De ideella kvinnojourerna r en omistlig

resurs i kampen mot vldet.


24/36

22

Jmstlldhetsbonus utan krngel. Jmstlldhetsbonusen stimulerar kadjmstlldhet mellan frldrar. Men det ska vara enklare att f bonusen och peng-arna ska betalas ut direkt. Vi vill verg till ett s enkelt system som mjligt drvarje dag som motsvaras av en dag som den andra frldern tar ut ska ge er-sttning. Rtten till jmstlldhetsbonus ska ven omfatta arbetslsa och sjuk-

skrivna frldrar.

Skrp barnomsorgsgarantin. Infr sanktioner mot de kommuner som bry-ter mot barnomsorgsgarantin.

Hj RUT-avdraget fr barnfamiljer. Dagens 50-procentiga skattereduktionska hjas till 75 procent fr barnfamiljer.

Utforma en jmstlldhetsrankning av svenska fretag. P s stt kan f-retag som arbetar aktivt med jmstlldhet bli frebilder, samtidigt som fretag

som misskter jmstlldheten fr negativ publicitet. Rankningen kan sktas avDiskrimineringsombudsmannen, eller genom ett samarbete mellan arbetsmark-nadens parter och DO.

Barn- och tvngsktenskap ska kriminaliseras. Att vlja om, och medvem, man ska gifta sig eller om man ska skilja sig r grundlggande frioch rt-tighetsfrgor. ktenskap ings mellan vuxna mnniskor av fri vilja. Drfr ska k-tenskap dr ngon av parterna r barn, under 18 r, inte vara tilltna. Det brvara straffbart att gifta sig med, eller medverka till att en person under 18 r in-

gr ktenskap, eller tvinga ngon annan att gifta sig. Kvinnor ska inte kvoteras bort. Nu avskaffas det kvoteringssystem till hg-

skolan som har drabbat duktiga unga kvinnor. Ordningen dr kvinnor med topp-betyg kvoterades bort var orimlig.


25/36

23

7. Ett tryggt Sverige

Vi vet att brottsligheten inte lses enbart med mer pengar till polisen. Det storabrottsfrebyggande arbetet grs genom en bra politik fr jobb, skola, integra-tion och ett starkt frldraengagemang. Men rttsvsendet behvs fr att se tillatt saker och ting blir rtt nr det har gtt fel.

Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Men i dag utstts alltfr mnga mn-niskor fr brott, och redan utsatta mnniskor r de som drabbas vrst. Det r frdessa mnniskors skull som vi mste satsa p brottsfrebyggande tgrder och

ett effektivt rttsvsende.Det nns ungdomar som ser en kriminell karrir som den enda mjligheten

att komma ur fattigdom och trkiga omgivningar och det nns cyniska gng somutnyttjar dessa ungdomar. Ungdomar som begr brott mste mtas av tidiga ochtydliga insatser, och f alternativ till ett kriminellt liv. Om det frsta brottet ock-s blir det sista kan unga mnniskor rddas frn en kriminalitet som bde frstrderas egna och andras liv. Den organiserade brottsligheten mste mtas av en ef-fektiv polis, som samarbetar internationellt och har tillrckliga verktyg.

Alliansen har genomfrt era viktiga reformer p rttsomrdet, och det hargett resultat. Vi har ntt vrt ml om 20 000 poliser. Det gr att er brott upp-tcks, utreds och lagfrs. Svensk kriminalvrd har lyfts vad gller innehll ochskerhet och vi straffen har skrpts fr vldsbrott och organiserad brottslighet.Samtidigt har rttsvsendet ftt ett rekordstort ekonomiskt tillskott. Men allvar-liga problem med rttsvsendets effektivitet kvarstr, och rttsvsendet mstedrfr fortsatt vara i fokus under nsta mandatperiod.

Ett effektivare rttsvsendesom vrnar brottsoffren

En effektivare polis. Erstt dagens 21 sjlvstndiga polismyndigheter med enenda nationell. Det behvs ocks er civila experter och ett effektivare IT-sys-tem.

Krafttag mot organiserad brottslighet skapa ett svenskt FBI. En na-tionell operativ enhet mot grova brott ska skapas ett svenskt FBI. Penningtvttska kriminaliseras, mjligheten att frysa tillgngar vid grova brott underlttas ochsynen p vapenbrott skrpas.


26/36

24

Mer lokal polisnrvaro ska prioriteras. Detta behvs bland annat i utan-frskapsomrden fr att ka tryggheten.

Vrna domstolsprocessen. Attraktionskraften i domaryrket mste hjas ochden allmnna rttshjlpen strkas. Antalet instllda rttegngar mste minskas.

Kriminalvrden ska vara en vndpunkt inte en ndpunkt. Idag slsdet rekord i arbete, behandling och utbildning p vra fngelser, samtidigt somrymningarna och narkotikatillgngen har minskat. Vi vill fortstta satsningarna satt terfallen i brott kan minska.

Obligatorisk eftervrd fr sexualbrottsdmda. Den som dmts fr ettallvarligt eller upprepade fall av sexualbrott ska kunna lggas av domstol att fl-ja en individuell behandlingsplan och vervakas viss tid ven efter fngelsetiden.

Krafttag mot mnniskohandel och barnsexbrott p EU-niv. Internatio-nella problem krver internationella lsningar. Vi vill frdjupa samarbetet inomEU fr att stoppa mnniskohandel och barnsexbrott. Vi vill ocks samarbeta tttmed myndigheter i ursprungslnder och i lnder dr barn utstts fr vergrepp.

Inrtta er stdcentrum fr unga brottsoffer runt om i landet. Prio-ritera stdet till unga brottsoffer genom stdcentrum dr polis och socialtjnstjobbar ttt tillsammans med fokus p insatser fr brottsoffret.

Granskningskommission fr hantering av vldtktsoffer. En nationell

granskningskommission ska inrttas fr att frbttra rttsvsendets hantering avvldtktsoffer.

48-timmars-garanti fr unga p glid. Vi vill att frldrar, vars barn ptrf-fas berusade eller anmlts fr snatteri, vandalisering eller liknande, kallas, tillsam-mans med sitt barn, till socialkontoret inom 48 timmar. Detsamma gller sjlv-klart ven om barnet begr grvre brott.

Infr ungdomsdomstolar och korta handlggningstiderna. Ett stortproblem i dag r att rttsvsendets myndigheter tar alldeles fr lng tid p sig

fr att utreda brott dr ungdomar r inblandade. Genom att skapa srskildaungdomsdomstolar med krav p snabb handlggning vill vi skerstlla att ungasom begr brott fr tidigare och tydligare reaktioner frn samhllet.

Satsa p er fltarbetare. De kan aldrig erstta frldrars och andra vuxnasansvar fr sina barn, men r ett viktigt komplement frn samhllets sida.

Infr helgavskiljning. Steget mellan ingen tgrd och att skilja barnet frnfrldrarna r fr stort. Infr helgavskiljning som ett alternativ dr en ung personsom har begtt brott kan avskiljas frn sin normala hemmilj under helger fr

att delta i pverkans och attitydprogram.


27/36

25

Prioritera insatser fr ungdomar p glid. Samhllet har inte rd vare sigekonomiskt eller mnskligt att vnda bort blicken nr det gr snett i tillvaronfr ungdomar. Staten br ta ver en strre del av kommunernas vrdavgifter vidSiS ungdomshem ver hela landet. Garantera alla ungdomar som dmts till slu-ten ungdomsvrd uppfljning i form av eftervrd.

Vrna integriteten Lagstiftaren ska tnka efter fre. Infr krav p obligatorisk frhands-

granskning av effekten fr den personliga integriteten av nya lagfrslag.

Sverige behver en frfattningsdomstol. En frfattningsdomstol br inf-ras fr att strka skyddet fr den svenska grundlagen.

Starkare myndighetsskydd fr integritet. Erstt Datainspektionen med enbredare Integritetsinspektion, och inrtta en europeisk dataskyddsmyndighet iEU.

Nej till allmnt DNA-register. Lagring av mnniskors genetiska informationr ett stort ingrepp i den personliga integriteten. Nyttan fr brottsbekmpning-en vger inte upp intrnget i enskildas privatliv.


28/36

26

8. Ett Sverige som r

ledande i klimat-och miljarbetet

Om vi inte begrnsar jordens temperaturkning kommer det f katastrofala kon-

sekvenser fr mnga av jordens invnare. Klimatfrgan krver internationellalsningar. Genom EU arbetar Sverige fr att f till stnd bindande internatio-nella avtal. Svl Sverige som EU har genom serisa taganden visat ledarskap.

Ny krnkraft ska tilltas byggas fr att erstta dagens reaktorer nr de har tj-nat ut. Sveriges produktion av elektricitet ska vara koldioxidfri det uppns ge-nom en kombination av ny krnkraft och satsningar p frnybar energi. Vi beh-ver investera i energieffektivitet och energiforskning.

Genom exibla mekanismer kan Sverige satsa resurser utomlands som kost-

nadseffektivt minskar de globala utslppen av koldioxid. Hr i Sverige nnsocks ett antal tgrder som kan vidtas fr att minska vr inverkan p klimatet.Vr transportsektor str i dag fr ca en tredjedel av vra utslpp av koldiox-

id. Hr behvs ytterligare tgrder vidtas fr att minimera utslppen och vi villocks se en projektering av banor fr hghastighetstg.

Samtidigt som klimatfrgan r huvudutmaningen de nrmaste ren fr inteandra angelgna miljml nedprioriteras. Vi behver tgrder fr att frbttrahavsmiljn, rdda utrotningshotade arter och vrna den biologiska mngfalden.

Klimat och energi Krnkraften behvs. Sveriges krnkraftsreaktorer kommer av ldersskl att

brja avvecklas om tiofemton r. Sverige riskerar d att bli av med nra halvaelfrsrjningen. Byggnation av nya reaktorer tar uppskattningsvis 1215 r frnplaneringsstarten. Beslut om att bygga nya reaktorer behver drfr tas undernsta mandatperiod om de ska st klara p 2020-talet fr produktion.

Infr klimatbilspremie. Utveckling av bilar som inte slpper ut vxthusgaserska stimuleras genom infrandet av en klimatbilspremie.


29/36

27

Sverige ska vara ett fregngsland vad det gller att minska utslp-pen av vxthusgaser. Det krver en klok klimatpolitik som ser till den faktiskanyttan av olika tgrder och vger dem mot kostnader. Detta r mjligt ge-nom en kombination av att anvnda alla tillgngliga energislag samt satsningarp forskning och ett mer resurseffektivt samhlle.

Alla koldioxidfria energislag mste utvecklas och anvndas fr atterstta fossil energi. Det inkluderar krnkraft, frnybar energi och CCS (kol-dioxidinfngning och frvaring). Generellt r det bttre om staten nansierarFoU och testanlggningar, n reguljr elproduktion. Sverige ska ha som ml attbli ledande inom krnkraftsforskning.

Krnkraftsel ska erstta kolkraft. Europeisk elproduktion ingr i EU:s sys-tem fr handel med utslppsrtter. Folkpartiet anser att utslppstaket, utverden fastlagda rliga snkningen, ska kunna justeras ner nr det tillkommer storamngder ren elproduktion p marknaden i Europa, som till exempel vid intro-duktionen av ett nytt krnkraftverk. Export av svensk krnkraftsel kan d ersttasmutsiga kolkraftverk p kontinenten och ge verklig klimatnytta fr hela Europa.

Utbyggnaden av vindkraften ska ske med beaktande av natur-ochkulturvrden samt av friluftslivets intressen. I samband med utbyggnadav vindkraft ska riksintresset obruten kust och andra naturvrden vrnas.

tgrder fr en bttre fungerande elmarknad br genomfras. Mark-

naden fr elmtare ska avregleras. Det ger strre mjlighet n i dag fr hushllenatt skaffa sig kontroll ver sina energikostnader och minska sin energifrbrukning.

Milj- och naturvrd Nationallvarna ska lmnas orrda. De outbyggda lvarna utgr en biolo-

gisk mngfald som vi har ett ansvar att bevara. De fyra nationallvarna och v-riga lagskyddade lvstrckor ska drfr behllas orrda.

Vrna den biologiska mngfalden rdda blvingen. Den biologiskamngfalden mste vrnas. I Sverige br antalet hotade arter minska med 30procent till 2015. Artdatabankens senaste redovisning av utrotningshotade ar-ter i Sverige visar att det arbete som pgr fr att rdda svl blvingen och denvitryggiga hackspetten som tusentals andra arter mste f kad uppmrksam-het och std. Livskraftiga rovdjursstammar ska vrnas. De fem stora rovdjuren varg, lodjur, bjrn, jrv och kungsrn r en omistlig del av den svenska naturen.

Skydda skogen. Avsttningar av skyddsvrd gammelskog r en viktig milj-

och klimattgrd. Ett nytt etappml fr skydd av skog ska sttas upp till 2020och de nationella anslagen fr skerstllande av biologisk mngfald ska liggakvar minst p dagens niv.


30/36

28

Gr Arktis till marint reservat. EU och Europa har ett srskilt ansvar fr skyd-det av Arktis. Ett helhetsgrepp mste tas med fokus p klimat och milj och dia-log ske med ursprungsbefolkningen. Flera frgor som rr Arktis har tydlig klimat-bring intresset fr fossil utvinning, avsmltning av glacirerna och utslpp avvxthusgaser.

Rdda regnskogarna ta krafttag mot illegalt avverkat timmer. Han-del med illegalt avverkat timmer ska frbjudas och arbetet fr uppfljning samtkontroll av certiering av timmer frbttras. Frbudet br frmst glla den somfrst stter timret p marknaden.

Inrtta en internationell miljdomstol. Genom att inrtta en internationellmiljdomstol kan ett fungerande sanktionssystem komma till stnd fr tvistls-ning. Detta skulle i sin tur kunna frmja efterlevnaden av internationella milj-konventioner.

Vrna haven. Jordbruket ska bra sina miljkostnader p sikt br jord-ochskogsbruket omfattas av ett utslppshandelssystem fr kvve och fosfor utifrnett tak p vad stersjn tl. Om det visar sig att anvndningen av handelsgdselkar markant p grund av att skatten p handelsgdsel har avskaffats, nns detskl att vervga att terinfra skatten eller vidta andra tgrder fr att minskakvvelckaget. Fler vtmarker behver anlggas fr att bidra till rening av vattenoch fosfater i handdiskmedel ska frbjudas.

Rdda stersjn. Inom tio r ska vi ha rddat stersjns marina milj. Sedande baltiska lnderna och Polen blev EU-medlemmar r stersjn i praktiken ettinnanhav i EU. Drmed mjliggrs gemensamma lsningar p EU-niv. Genomsamarbete kring strkt beredskap till sjss och minskad vergdning bidrar EU:sstersjstrategi till att rdda stersjn. Det r avgrande fr stersjns framtidatt Sverige fortstter att ledas av partier som helhjrtat sger ja till EU.

Hjd beredskap mot oljehotet. Ett system av ndhamnar br inrttas ditskadade fartyg kan bogseras och tas om hand, liksom ett aktivt trakvervak-ningssystem fr fartygstraken i stersjn. Sverige ska verka fr att ytterligareeffektiva skyddstgrder frs in i den klassning av stersjn som srskilt knsligthavsomrde som FN gjort.

Ett hllbart ske. Dagens skenring r alltfr subventionerad i relation till ha-vens resurser. Fiskeottan i EU mste sannolikt skras ned med 50 procent fratt matcha skbestnden. S snart det lter sig gras br havets resurser delasin i tydligare nyttjandertter fr att uppn ett ansvarstagande fr havet som all-mnning med en bttre och hllbar resursfrvaltning. Akuta och ensidiga ske-stopp ska vara mjliga och en tydlig milj-och ursprungsmrkning av sk infras.

Vad gller sket utanfr Vstsaharas kust br inga nya avtal ings frn EU:s sidanr de nu gllande lper ut.


31/36

29

9. Sverige i Europa

och vrldenInternationalism r ett grundlggande liberalt vrde. Drfr str Folkpartiet uppfr frdjupat internationellt samarbete i en rad olika sammanhang. Tillsammansmed andra demokratier ska vi vara ett land som arbetar fr fred, mnskliga rt-tigheter och frihet ver hela vr jord. Vi br pminna om att det viktigaste fr en

fredligare vrld r att er lnder demokratiseras. Den rika vrlden har ett mora-liskt ansvar att stdja fattigdomsbekmpning och demokrati. Enprocentmlet i

bistndet ska upprtthllas. Sverige ska fortstta att delta i internationella mili-tra och civila operationer som vrldssamfundet str bakom.

Globaliseringen i form av kad handel och kunskapsutbyte stller nya kravp hur lnder gemensamt hanterar grnsverskridande problem. Inte minst hardetta blivit tydligt p miljomrdet. Men den internationella nanskrisen visadeocks p behovet av gemensamma regelverk. Sverige ska medverka till globala

spelregler fr den internationella nansmarknaden. Samtidigt r det avgrandeatt Sverige str upp fr frihandel och motverkar den vilja till protektionism somofta fljer i klvattnet av internationella kriser.

Genom framfr allt EU har Sverige mjlighet att vara med och pverka ut-vecklingen i vrlden. Vi vill frdjupa Europasamarbetet och euron ska infrassom valuta i Sverige en ny folkomrstning br hllas under nsta mandatpe-riod. Det r vr generations uppgift att frverkliga visionen om ett helt och frittEuropa.

Vrt frsvar har som uppgift att vrna Sveriges frihet och oberoende. Eftermurens fall och demokratiseringen i stra Europa blev vrt nromrde tryggareoch det ledde till neddragningar av det svenska frsvaret som ven vi i Folkpar-tiet har sttt bakom. Tyvrr har dock utvecklingen i Ryssland p senare r gtt tfel hll. Sverige kan de kommande ren behva frstrka frsvaret.

Utrikespolitik fr demokrati. Lngsiktig fred kan bara byggas mellan demo-kratier, och det r bara demokratiska marknadsekonomier som kan garanteramnskliga frioch rttigheter. Huvudfrgan fr en liberal utrikespolitik r att bidra

till demokratisering och mnskliga rttigheter.


32/36

30

Kvinnors rttigheter r mnskliga rttigheter. Kampen fr kad jm-stlldhet r en av vr tids viktigaste demokratiska utmaningar. Kvinnans stllningmste bli jmbrdig mannens. Folkpartiet vill intensiera kampen mot knsrela-terat vld, mnniskohandel fr sexuella ndaml, efterfrgan p prostitution ochstr upp fr sexuella och reproduktiva rttigheter i EU och vriga vrlden.

Ett starkare svenskt frsvar. Den skerhetspolitiska utvecklingen r oskerbde i vrt nromrde och i vriga delar av vrlden. Den politiska utvecklingen iRyssland r allvarlig och den gr t fel hll. Vr slutsats r att detta mste leda tillkonsekvenser fr vr egen frsvarsfrmga. I samband med nsta frsvarsbesluttyder mycket p att det svenska frsvaret behver strkas.

Vrna enprocentsmlet. Sverige ska ocks i framtiden avstta en procent avbruttonationalinkomsten (BNI) i internationellt bistnd. Resultatstyrningen ochuppfljningen av bistndet mste fortstta att frbttras.

Sverige ska bidra till fred och skerhet. Sverige ska fortstta att delta i in-ternationella militra och civila operationer som vrldssamfundet str bakom.Vrt engagemang i Afghanistan r lngsiktigt.

Ja till euron. Sverige ska infra euron som valuta. En ny folkomrstning brdrfr hllas under nsta mandatperiod.

Strk arbetet fr mnskliga rttigheter inom EU. I Europa talar vi om vik-ten av tolerans, men nd bevittnar vi stndiga exempel p intolerans. Hatbrot-

ten mot hbt-personer kar. Romer diskrimineras och frfljs. Men Europa skainte bara vara majoritetens utan ocks minoriteternas Europa. Drfr vill Folkpar-tiet strka arbetet fr att vrna minoriteters rttigheter i Europa. Sanktioner brinfras mot EU-lnder som bryter mot mnskliga rttigheter.

Fortsatt utvidgning med tydliga krav. Utvidgningsprocessen r ett av EU:sfrmsta verktyg fr att sprida demokrati och stabilitet i Europa. Unionen ska fort-stta vxa och vara ppet fr alla europeiska lnder som uppfyller kraven p de-mokrati, mnskliga rttigheter, rttsstatens principer och avskaffat ddsstraff.

Ett starkt djurskydd. En fr EU-lnderna gemensam djurskyddslag ska infrasoch ett samordnat ntverk av EU-djurskyddscentra ska skapas.

Avreglera EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Exportstd, marknads-std och direktstd till jordbruket ska avskaffas. De std som drefter ska nnaskvar ska ges av miljskl.

En human och gemensam asyl- och migrationspolitik. EU:s yktingpo-litik mste bli humanare n i dag och vrna asylrtten inom ramen fr Genve-konventionen. Europa behver dessutom arbetskraftsinvandring fr att mtaden demograska utmaningen.


33/36

31

10. Sverige

som kulturlandEtt ppet, demokratiskt samhlle r inte mjligt utan ett sjlvstndigt kulturliv.Kulturen r betydelsefull fr mnniskors bildning, utveckling och kreativitet.Drfr r kulturlivets villkor och mjligheter avgrande fr bde mnniskorsoch samhllets utveckling. Kulturen r, och har alltid varit, ett viktigt liberalt

tagande. Folkpartiet r av tradition ett parti som vrnar kulturen.Kulturen kan bidra till mycket i samhllet, men bara om kulturens egenvrde

vrnas. Allt brjar i konsten i sig, drefter kommer konstens nytta. Den som fo-kuserar p det instrumentella kommer snart att mrka att utan kvalitet i konstennns inte heller ngot instrumentellt vrde.

Vrlden frndras. Sverige r helt annorlunda nu n 1974 d grunderna frden gamla kulturpolitiken lades. Sverige r ett mngkulturellt samhlle densvenska kulturen prglas av en mngfald som inte fanns fr ett kvartssekel se-

dan. Frmgan att uttrycka sig sjlv och kommunicera med andra r viktiga ele-ment i de vrderingar som prglar dagens svenskar. Globaliseringen och digita-liseringen stller vrlden infr radikalt frndrade frutsttningar.

Kulturen och kulturpolitiken blir allt viktigare. Kulturen har lika stor bety-delse fr informationssamhllet som oljan hade fr industrisamhllet. Vr slut-sats r att kulturpolitiken mste bli mer offensiv och ta strre plats i Alliansens

politik framver.

Strk bokens stllning. Frsljningen och utgivningen av bcker har kat un-

der de senaste tio ren, bcker r mer tillgngliga, de sljs inte lngre bara i bok-handeln utan ven i livsmedelsaffrerna och p ntet. Framfr allt r det dockde grupper som redan lser mycket som lser mer och de senaste ren nns entendens till minskat lsande. Vi vill drfr initiera en bred utredning om bokensoch lsningens stllning. Lagerlfstipendier till lrare som jobbar nyskapandemed litteratur i skolan ska ocks infras.

Litterr kanon. Alla elever ska f hjlp att upptcka god litteratur som frhopp-ningsvis ger dem mersmak och sporrar till vidare sknlitterr lsning. En litte-

rr kanon br infras i skolan. Regeringen br inleda en diskussion med SvenskaAkademien om hur en kanon kan tas fram som ska anvndas i skolan.


34/36

32

Lyft fram kulturarvet. Statliga museer och institutioner br ges i uppdrag attlista och marknadsfra srskilt viktiga delar av det svenska kulturarvet.

Nationellt kunskapscentrum fr musik-och kulturskolan. Fr att hjakvaliteten vill vi infra ett nationellt kunskapscentrum fr musik-och kulturskolan.

Digitalisering och upphovsrtt. Internet, digitalisering och nya distributions-vgar skapar en tillgnglighetsrevolution dr alla kan n alla. Denna frndringbr uppmuntras bland annat genom att det offentliga arbetar fr ppna nt-verk, tillgng till offentligt producerat material samt en reformerad upphovsrtt.Upphovsrtten r viktig fr att kulturskapare ska kunna ha kontroll ver sina verk,men det behvs en utredning om en modern upphovsrttslag som utkar de le-gala mjligheterna som ldelning och andra tekniker ger.

Yttrandefrihetsmiljard i bistndet och fristad fr frfljda frfattare.

Kampen fr yttrandefrihet r i hgsta grad levande. I mnga delar av vrlden le-ver journalister, frfattare och bloggare under ddshot. Censur och avsaknadenav fria medier frsvrar demokratiseringen i mnga lnder. Sverige br drfrronmrka en yttrandefrihetsmiljard i bistndet.

Nytt modernt lmavtal. Filmen r viktig fr Sverige. Den svenska lmensframgngar mste f fortstta och drfr behvs ett nytt, bredare lmavtal.Bredbandsbolagen och dvd-branschen br ing i avtalet. Med ett modernt lm-avtal fr lmen i Sverige totalt sett kade resurser.

Statliga bidrag och anslag ska vara kvalitetsdrivande. Alla statliga bidragoch anslag till institutioner, kulturskapare, fria grupper och andra kulturskapareska vara utformade p ett stt som bidrar till lngsiktig kvalitetsutveckling. Sr-skilda utvrderingsgrupper p armslngds avstnd frn politiken br tillsttasp respektive omrde fr att utvrdera kvalitetsaspekter.

Frbttra villkoren fr sponsring. Donationer till kulturella ndaml ska bliavdragsgilla fr stiftelser och privatpersoner. Kulturlivet br i strre utstrckningstimuleras genom generella metoder som avdragsrtt fr gvor till kulturella n-

daml och genom gynnsamma skattevillkor fr kulturutvare fr att minska be-roendet av den offentliga makten. Sponsringsreglerna ska vara likvrdiga fr kul-tur och idrott.

En stark public service och digitala radiosndningar. Vi slr vakt om enstark public service med ett brett kvalitetsuppdrag bde inom radio och tv. Fratt vi ocks ska kunna f en rikstckande kommersiellt nansierad radio mstekoncessionsavgifter fr privatradion snkas till en rimlig niv.


35/36


36/36

Vlkommen attkontakta ossom du vill veta mereller bli [email protected] 53 53

Vill du hjlpa till i valkampanjen?S S VO O R ill 2080

folkpartiet valmanifest 2010

Documents