forskarbladet 3-13

TEMA ENERGI CO2-lagring djupt ner

i berggrunden s.14

Batteriforskning med

stor potential s.5

Helhetsgrepp om

vindkraften s.12

Forskare belyser

solenergins framtid s.10

Vi hjälper ditt företag att få EU-stöd och annan offentlig finansieringSverige och EU erbjuder varje år miljarder i form av bidrag och annan o�entlig �nansiering. Flera av dessa bidrag och lån hjälper små och stora företag, universitet, högskolor och organisationer att �nansiera forskning och utveckling.

Vi är Sveriges ledande konsultföretag inom o�entlig �nansiering. Vi har sedan 1997 varit rådgivare till �er än 1000 företag och organisationer och genererat över 1 miljard kronor till olika a�ärsprojekt.

Vi vägleder ditt företag genom hela �nansieringsprocessen och skräddarsyr lösningar utifrån era speci�ka önskemål och behov.

Kontakta oss för mer information om hur era projekt och investeringar kan �nansieras. Mer information hittar du på www.giasweden.com

GIA Sweden ABUlf Castenfors, VDTel: 08-440 93 31Saltmätargatan 5113 59 Stockholm

CHEFREDAKTÖRMartin Hagwall

08 123 503 [email protected]

PROJEKTLEDAREKatrine Avermark


PRODUKTIONSCHEFFilip Lindén070 438 13 68

[email protected]

KORREKTURStefan Andersson


FOTOGRAFIMagnus Gotander


BILDHANTERINGOliver Wisseng


ANNONSFÖRSÄLJNINGFredrik Ekström


Angelica Lang08 123 50 360

[email protected]

WEBBUTVECKLINGChristian Ålander


Kristofer Carlsson070 488 34 58

[email protected]

EKONOMIKjell W Andersson


PREPRESS & TRYCKBengt Jansson

Modintryckoffset, Stockholm 201208 556 767 36

[email protected]

0046 (0)8 753 19 00Kungsgatan 29

111 56 [email protected]

“DET GÅR ATT HÖJA EFFEKTIVITETEN I VÅRDEN” Nina Lundberg: Genom vårdens nya infrastruktur skapas samlad information och ökad patientdelaktighet.

S.12S.6

S.17INNOVATION.

S.8

VINDKRAFT.

VATTENKRAFT.

VÅGKRAFT.

ENERGI ................................... 5INNOVATION ........................ 16VÅRD & HÄLSA ..................... 18

Utgivning och produktion av Svenska Branschforum. Vi vill tacka tidningens

medverkande aktörer som delfinansierat projektet och gjort tidningen möjlig.

REDAKTIONEN

INNEHÅLL

Omställning kräver innovationer» Forskningen spelar en avgörande roll i omställningen från dagens energisystem till ett hållbart system. Utbyggnaden av förny-elsebar energi, tekniska innovationer och alternativ till fossila bränslen står överst på agendan, säger Energimyndighetens gene-raldirektör Erik Brandsma.

Myndighetens verksamhet är bred, men en viktig del i uppdraget är att stötta och initiera forskning.

– Det finns knappt något forsknings-projekt där vi inte ingår. Vi samarbetar med flera högskolor och universitet samt med näringslivet och industrin.

Energifrågan kommer att kräva tekniska innovationer. Där ser Erik Brandsma att Sverige har stor potential.

– Vi har möjlighet att ta en ledande roll inom tekniken som krävs för omställningen. Det handlar om bränsle till vår fordonsflotta och om hur vi ska kunna lagra el. Det handlar också om smarta elsystem och smarta städer, som gränsar till både beteende och stadspla-nering. Dessutom krävs nya mer avancerade distributionssystem, som kan transportera el från förnyelsebara energikällor.

Att vi har en gemensam syn på framtiden har stor betydelse när vi pratar om energi. Där-för är det viktigt att vi samarbetar och hittar partners inom teknik och utveckling.

– Vi behöver en nationell strategi för byggnader så att de blir så energieffektiva som möjligt, så kallade nära-noll-byggna-der, som använder sin omgivning maximalt. Det här är ett av de områden som vi behö-ver forska mer om.

Erik Brandsma kommer ursprungligen från Nederländerna och är skogsingenjör. Erik har tidigare arbetat med miljö- och hållbarhets-frågor, bland annat för OECD och FN.

Erik BrandsmaGeneraldirektör på

Energimyndigheten

Ledare

4 FORSKARBLADET

Energiforskning- En svensk ödesfråga

”Tack vare tidigare satsningar, från regering och näringsliv, är Sverige idag världsledande på flera viktiga områden.”

» Världen befinner sig mitt i en global klimatutmaning. Det vet vi och det har vi vetat länge. Ändå görs inte tillräckligt.

På samma sätt vet vi, och har vetat länge, att merparten av den energi som används i världen inte är lång-siktigt hållbar. Trots det fortsätter världens användning av olja, kol och naturgas att öka.

Vår generations moraliska uppgift är att ställa om till ett hållbart samhälle, för en hållbar framtid. Det förutsätter att vi minskar vårt beroende av fossil energi och att vi utvecklar nya tekniker som gör att vi kan producera och använda ener-gin mer effektivt än idag.

För att klara klimatutmaningen behö-ver vi göra insatser som får effekt här och nu, men vi behöver också göra långsiktiga satsningar som ger våra barn och barnbarn bättre möjligheter än de vi har idag.

Energiforskningen är en integrerad och central del i energi- och klimatpo-litiken, och är ett viktigt bidrag för att Sverige ska nå våra högt ställda mål och visioner på klimat- och energiområdet.

Denna forskning hålls till stor del ihop av Energimyndigheten, och är i hög grad den sortens tillämpade forsk-ning som tar sikte på att finna och utveckla nya lösningar. Även exem-pelvis Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova finansierar viktig forskning kring energisystemets utveckling. Energiforskningen bedrivs i gott och nära samarbete med näringslivet och spelar en särskilt viktig roll genom att bidra till att kommersialisera nya upptäckter och innovationer. Där-med skapar energiforskningen nya jobb inom energisektorn och stärker välfärden i Sverige, och bidrar till ex-portintäkter och i nya företag.

För att förbättra Sveriges möjligheter att ta sitt klimatansvar, och för att på-skynda omställningen till ett hållbart energisystem har regeringen i budge-ten för 2013 gjort en viktig priorite-ring genom att förlänga och förstärka

energiforskningen så att den perma-nent kommer att ligga på en avgjort högre nivå än vad den tidigare gjort.

Varje år under åren 2013-2015 sat-sas nu cirka 1,3 miljarder kronor på energiforskning, vilket ökar till 1,4 miljarder per år från och med 2016. De kommande åren kommer energi-forskningen riktas mot flera strate-giska temaområden där Sverige har ett stort kunnande och där vi har möjligheter att göra klimat- och ener-gipolitisk skillnad, samtidigt som vi lägger grunden för nya exportfram-gångar. Det handlar till exempel om

att utveckla solcells- och vågkraftstek-niken, och om att ta fram framtidens el- och hybridbi-lar som på sikt kan göra oss

oberoende av fossila bränslen. Att vi nu höjer ambitionen för energiforsk-ningen innebär också att Sverige i än större utsträckning kan medverka i internationella samarbeten och ex-empelvis ta hem en större del av EU:s kommande satsningar på området.

Tack vare tidigare satsningar, från re-gering och näringsliv, är Sverige idag världsledande på flera viktiga områ-den, som biodrivmedel, värmepum-par för uppvärmning, kraftteknik och smarta elnät. Dessa framgångar är i sig ett kvitto på att energiforskningen ger värdefulla resultat. Ett viktigt skäl till att energiforsk-ningen ger så goda resultat är att den sker nära verkligheten i samar-bete med företagen och att den tar sikte på att lösa framtidens utma-ningar. Varenda miljard vi satsat från regeringens sida har de senaste åren matchats med minst lika stora satsningar från näringslivet. Min förhoppning är att svenskt närings-liv ska svara upp i minst lika hög grad mot den ambitionshöjning som regeringen nu gör. Med ny kunskap och hållbar energiteknik kan vi till-sammans på allvar ta oss an den glo-bala klimatutmaningen.

Anna-Karin Hatt (c)It- och energiminister

Foto: Kris

tian

Pohl

Batteriforskning

FORSKARBLADET 5

Energiforskning- En svensk ödesfråga

Laddar batterierna- för nya utmaningar» Billigare material, längre livslängd och bättre energi-lagringsmöjligheter, det är tre viktiga mål som Ångströms Battericentrum vid Uppsala universitet (ÅABC) arbetar mot.

– Forskningen går långsamt, men åt rätt håll. Varje år kommer upptäckter som gör batterierna några procent bättre, säger Kristina Edström, professor i kemi vid Upp-sala universitet.

Batteriets förmåga att lagra energi hänger samman med den lilla litiumjonens förmå-ga att reagera med de atomära strukturerna inuti batteriet. I dagens batterier sker dessa reaktioner normalt sett bara på ytan, men om litiumjonerna kan kila in sig i material-et, ökar batteriets kapacitet. Batterier kan se ut på väldigt många olika sätt och det finns inte en typ av batteri som är bäst.

– Ett material kan kanske lagra mycket en-ergi, medan ett annat är bättre på att för-medla en snabb strömpuls, berättar Kris-tina Edström. Vår forskning bygger på en hel familj av olika kemier och olika parti-kelstrukturer. Det är nog det som gör just den här forskningen så intressant. De olika kombinationsmöjligheterna är stora och det finns väldigt mycket att ta reda på.

Ångströms battericentrum vid Uppsala universitet är Nordens största litiumbatte-rigrupp och en viktig fråga är säkerheten. Ju mer energi vi stoppar in i våra batterier, desto större är förstås risken att de brise-rar. Dessutom måste batteriforskningen ta hänsyn till våra naturresurser. Tillgången på många ämnen är begränsad och i många fall måste forskarna kanske hålla till godo med ämnen som det finns gott om, exem-pelvis järn, mangan, kisel och aluminium. Just nu forskar man kring möjligheten att

FAKTAKristina Edström är professor i kemi och medlem i flera nätverk, bland annat The ElectroChemical Society, Batteristyrelsen, Sveriges Hybridfordonscentrum samt IVA (Kungliga IngenjörsVetenskapsakademin). Kristina har varit dekan och är numer medlem i rektorsrådet för grundutbild-ningen i kemi vid Uppsala universitet.

använda kisel och hur vi ska komma runt problemet att ämnet så lätt spricker när det re-agerar med litium.

Reaktionerna sker i supertunna skikt och Kristina och hennes forskargrupp för-söker ta reda på vad det egentligen är som sker i dessa gränsytor. Idag har litiumbat-teriet sju gånger högre energitäthet än ett batteri baserat på bly-syra, vilket bland annat används i bilar. Men målsättningen är att energitätheten i framtiden ska vara tio gånger blybatteriets. Ett annat område som ÅABC forskar kring är batteriernas livslängd.

– Batterierna tappar ju sin energilagrings-förmåga med tiden, berättar Kristina Ed-ström. Man brukar prata om batteriernas hälsotillstånd och det hänger förstås sam-man med hur vi använder dem. Ett av våra mål är att ta reda på hur vi kan bygga bat-terier med tåligare hälsa som klarar tuffare upp- och urladdning.

Kristina Edström tror att litiumbatterierna helt ersatt blybatterierna om tjugo år. I ett framtida hållbart samhälle kommer batte-rierna att spela en större roll eftersom beho-vet att kunna lagra energi är en del av hela energikonceptet.

– Förhoppningen är förstås att vår forsk-ning så småningom bidrar till en lösning på

energilagringsproblemet, säger Kristina Ed-ström. Dessutom utbildar vi många ungdo-mar som för kunskapen vidare och utveck-lar den hos oss, eller någon annanstans.

Prototypbatteri där nya batterimaterial testas och analyseras. Gruppen i Uppsala använder en stor mängd olika instrumentel-la verktyg för att i detalj undersöka de kemiska processer som sker i ett litiumjonbatteri.

Kristina EdströmProfessor i kemi,Uppsala universitet

sar torkningen. T.ex. finns risk för ångexplo-sion vid hög temperatur.

– Vi bygger modeller och testar genom simu-lering olika förändringar i processen för att optimera torkningen. Och i några praktiska experiment på befintlig torkutrustning för att validera simuleringarna fick vi bekräftat

att allt fungerade korrekt. Det gör deras tork-ningsprocess effektivare och mer miljövän-lig, de sparar energi och minskar utsläppen. Torkning är också viktigt för andra industriella processer, t ex inom vitvaruindustrin där jag nu arbetar i ett projekt och kan använda liknande metodik som för järnmalmspellets.

Förgasning av biomaterial– Vårt labb har ”en hyfsat unik utrust-ning”, menar Mikael Sjödahl, professor inom experimentell mekanik. -Vi utveck-lar helt nya mätmetoder baserade på la-serteknik för bestämning av olika meka-niska fenomen och storheter. Nu kan vi mäta fenomen med en upplösning och precision som inte tidigare var möjligt och studera mycket komplexa förlopp.

6 FORSKARBLADET

Vattenkraft

Forskning på nordliga breddgrader» Luleå Tekniska Universitet, LTU, kallar sig för Sveriges nyttigaste universitet. Utveckling av näringslivet och forsk-ning som bidrar till ökad tillväxt i samhället står i centrum. En övervägande del är forskning baserad på företagens problem och vilja att utveckla nya produkter.

– Ja, många av våra forskningsresultat kommer till direkt användning hos företa-gen. Vi har byggt upp en stark infrastruk-tur, ett egenkonstruerat labb som vi kallar ”The John Field Laboratory”, för forskning inom mekanik där vi är särskilt duktiga, berättar Staffan Lundström, professor inom strömningslära.

Strömningsteknik - en del av mekaniken - kan appliceras brett och på LTU studeras specifikt bl a flöden i porösa material, multi-

fasflöden, strömning kring fria ytor och icke stationär strömning.

Problem ses som utmaningar– Vi jobbar med både experimentella, ana-lytiska och numeriska metoder. Främst app-liceras forskningen i vattenkraftindustrin, gruv- och stålindustrin, inom områden som komposittillverkning, hälsoaspekter, ström-ning av fett och filterteknologi. Industrin är naturligt nog mest intresserad av produk-

tion, säkerhet och miljö, där vi kan hjälpa dem att bli mer effektiva och miljövänliga.

Problem av stor industriell betydelse är utmaningar.

– Som komplement till den experi-mentella verksamheten utvecklar vi nume-riska modeller och gör simuleringar på ett eget relativt stort datakluster för att beskri-va komplexa flöden och få förståelse för de olika skeenden som påverkar ett förlopp, t ex för att studera strömningsteknik i porö-

sa material. Ihop med LKAB har vi hittat strömningstekniska fenomen i deras tork-ningsprocess av järnmalmspellets.

Risk för ångexplosionAnna-Lena Ljung har disputerat på tork-ning av järnmalmspellets:

– Det mesta av LKAB:s järnmalm går till stålindustrin som pellets, ca 12 mm i di-ameter. För att hålla ihop dem tillsätts för-utom olika tillsatser även vatten. När pellet-

sen sedan ska torkas med varmluft på ca 300° C vill man göra det så energis-nålt och miljövänligt som möjligt.

I flödessimulering av dels enskilda pellets och dels i större skala i form av pel-letsbäddar studerades de parametrar som är vikti-ga för och de som begrän-

”Vår inriktning med applikationsdriven forskning och nära och etablerade kontakter med industri och näringsliv är en stark faktor för ökad tillväxt hos både enskilda företag och samhälle.”

Torkning: Simulering av konvektiv torkning av riktig (inskannad) pellet, riktig pellet med slät yta och sfärisk pellet. Färgerna indikerar fukthalt på ytan av pelleten.

FORSKARBLADET 7

Avdelningen för Strömningslära och Experimentell mekanik på LTU har med avdelningen för Material- och Solidme-kanik valt att investera i ett gemensamt laboratorium för avancerad mekanik-forskning, The John Field Laboratory. Med nya fotoniska komponenter kan vi mäta fenomen och studera komplexa förlopp i svåra geometrier med en upp-lösning och precision som tidigare inte var möjligt. Namnet The John Field La-boratory syftar på LTUs hedersdoktor professor John Field vid Cavendish La-boratories i Cambridge.

Kort om Staffan LundströmStaffan Lundström var industridokto-rand på SwereaSICOMP och tog en posi-tion på strömningslära på LTU efter fyra år på Chalmers. Professor 2004, ämnes-företrädare 2008. Staffan bedriver såväl inomvetenskaplig forskning med ström-ningslära som bas som forskning tillsam-mans med forskare från andra områden där vetenskapen utvecklas i mötet mel-lan ämnena. Har som huvudhandledare handlett 8 studenter till Doktorsexamen och ytterligare 8 till Licentiatexamen och varit/är bollplank för 5 forskare/post-docs inom sitt eget forskningsämne.

Ett exempel är Spektroskopisk holografi som används för att analysera olika typer av processer vid förgasning av biomaterial som träpulver, kol etc.

– Det är ett exempel på flerfasströmning. Mycket kemi karakteriserar dynamiken i gaserna. Syftet är att kartlägga hur gaserna blandas, få förståelse för hur de beter sig, och då mäter vi de olika gasfaserna sepa-rat. Målet är att gå in i förgasningsproces-serna och i detalj studera förloppen, säger Mikael Sjödahl.

The John Field Laboratory

Laserablation studerad med pulsad digital holografi. Bilderna visar shockvågens utbredning 600 ns efter att titanplåt utsatts för en kortvarig intensiv laserpuls.

– Vi är också en bra partner inom vattenen-ergi, anser Staffan Lundström. Tillsammans med vattenkraften tar vi fram nya metoder som ger bättre flöden och värnar om miljön, t ex tekniska lösningar som förbättrar fauna-passage, i det här fallet smoltavledare som hjälper smolt att ta sig förbi kraftstationer.

Vår inriktning med applikationsdriven forskning och nära och etablerade kontakter med industri och näringsliv är en stark fak-tor för ökad tillväxt hos både enskilda företag och samhälle, bedömer Staffan Lundström.

Exempel på ett eget system: Pulsad digital holografi som används för att studera snabba förlopp i fasta material, vätskor och gaser.Foto: Karl William

Anna-LenaLjungBiträdande universitetslektor vid LTU

MikaelSjödahlProfessor iexprimentellmekanik vid LTU

Foto: Per-Erik Eriksson

8 FORSKARBLADET

Vågkraft

Vågade projekt - för framtidens energiförsörjning» Sverige ligger i framkant när det gäller utvecklingen av vågkraft och marin strömkraft. Nyligen sjösattes en experi-mentanläggning i Dalälven och i Lysekil togs den första stora vågkraftsgeneratorn i bruk. Syftet är att i framtiden bli en teknik bland andra för att täcka vårt ökade energibehov.

De stora forskningsprojekten vågkraftspar-ken i Lysekil, Marin Strömkraft i Strömfors har under de senaste åren utvecklats betyd-ligt. I Lysekil sjösattes i mars i år den första stora vågkraftsgeneratorn, vilket innebär ytterligare ett steg mot att förverkliga anläg-gingen. Den stora vågkraftsgeneratorn har fler fördelar jämfört med tidigare modeller, vilket får som följd att det i framtiden är en teknik att räkna med när det gäller energi-försörjning.

– Den här nya stora generatorn har bland annat ett mycket större aggregat, högre en-ergiproduktivitet och betydligt större bo-jar. Och lyftkraften är över 20 ton jämfört med de tidigare som bara hade mellan åtta och tretton ton. Dessutom är vi den första anläggningen i världen som inte använder permanentmagneter. De innehåller ett dyrt och sällsynt material. Vi använder ferrimag-neter som är billiga och som är en biprodukt från stålindustrin, säger Mats Leijon som är

professor i elektricitetslära och dekanus för Tekniksektionen vid Uppsala Universitet och den som har lett utvecklingen av tekni-ken framåt.

Med de stora förnyelserna inom vågkrafts-projektet hoppas man på att kunna utvinna större mängd energi.

– Vi ska se om det går och samtidigt bibehålla kost-naderna. Hur mycket mer energi man får ut återstår att se. Vi måste mäta först. Men jag är optimis-tisk, förutsatt att det kommer vågor förstås.

Inom Marin Ström-kraft pågår Söderfor-sprojektet vid Daläl-ven. Projektet är en utbyggnad av en försöksan-läggning under realistiska för-hållanden vars mål är att med ny teknik ta till vara strömkraft i älvar, sund och hav och omvandla till energi.

– Tekniken är enkel och liknar den vid vindkraft. Tekniken omfattar en turbin som är direktkopplad till en generator som föl-jer vattnets rörelse. Detta är en helt ny och mycket enklare teknik.

Och jämfört med andra länder så ligger Sverige långt fram när det gäller forskning och utveckling.

– Sverige är största utbildaren i världen inom marin strömkraft och vågkraft, en-ligt amerikanska mätningar. Så vi har ett erkänt bra läge. Vi publicerar mycket och har alla delar.

De utvecklade teknikerna får konsekvenser för miljön. Tidigare kunde vissa material ha negativ effekt på levande organismer i våra

vatten, något som i dag har ändrats.

– I takt med utvecklingen har vi gjort det lättare för fiskar

och skaldjur att klara sig. Bland annat har vi gjort håligheter i betongfun-dament där de kan leva, så på så sätt har vi fak-tiskt bidragit till en ökad biologisk mångfald.

Hur ser då framtidsvisio-nerna ut när det gäller våg-

kraft och marin strömkraft?

– Utvecklingen går fort framåt. När det gäller vågkraft så tror jag att vi kommer att lyckas dubbla utvunnen mängd energi jämfört med den mängd vi utvann i början. Det här är något som mognar med tiden och bara blir bättre. Målet är att implementera det på marknaden. Jag tror att det kan kon-kurrera med andra källor eftersom det här är mycket bättre. Jag tror att det kommer bli en stor del av energiförsörjningen i framti-den. Det gungar mycket på haven här uppe och runt om finns många industrier, så det är klart att det finns många resurser, avslu-tar Mats Leijon.

Vågkraft och Marin StrömVågkraftsprojektet i Lysekil påbörjades 2002 av forskare vid Uppsala universitet. Projektets mål är att utveckla effektiva me-toder och tekniker att omvandla vågkraft till elström. Just nu försörjer anläggningen tusentalet villor i området med hushållsel.

Marin Strömkraft syftar till att ta till vara po-tentialen i älvar och vattendrag. I Dalälven drivs nu en experimentanläggning under realistiska förhållanden.

Vågkraftprojekt

i Lysekil

FORSKARBLADET 9

Vågade projekt - för framtidens energiförsörjning

Foto

: Mik

ael W

alle

rste

dt

Mats LeijonGör: Professor i elektricitetslära och dekanus för Tekniksektionen vid Uppsala universitet.

Aktuell: Med forskningsprojekten vågkraftspar-ken i Lysekil och Marin Strömkraft i Strömfors.

10 FORSKARBLADET

Solenergi

Gräsmattor på nanoskala för grön energi» Framtiden ser mycket ljus ut för högeffektiva och samtidigt billiga solceller. Sådana har utvecklats vid Lunds universitet.

I den tekniska LU-forskning som har bäring på klimatet ingår bland annat solceller med nanotrådar. De skulle kunna göra sol-el mer konkurrenskraftig och därmed underlätta omställningen till ett hållbart samhälle.

Effektiva enkristallina halvledarsolceller, oftast tillverkade av kisel, dominerar solcellsmarknaden idag, men egentligen skulle man önska sig mycket billigare till-verkningsmetoder, t.ex. baserat på tunn-filmsteknik, men dessa har tyvärr oftast begränsad effektivitet.

– Våra forskningsgenombrott gör att fram-tiden ser ljus ut, säger Lars Samuelson, fy-siker och professor i nanoteknik och halv-ledarelektronik vid Lunds Universitet. Det sker i form av tillverkning av enkristallina nanotrådar med en helt ny, revolutioneran-de och billig framställningsmetod och våra samtidigt utvecklade solceller med rekord-hög effektivitet.

Revolutionerade materialteknik– Den stora förändringen kom genom att vi utvecklade en metod där begreppen vänds upp-och-ner. Medan traditionella nanotrå-dar tillverkas genom en epitaxiell nukle-ation på ett kristallint ”substrat”, med en katalytisk guldpartikel placerad ovanpå substratet, så testade vi att nukleera nano-tråden direkt från en nano-partikel, som då kan inducera tillverkningen av halvledar-kristallen, medan partikeln långsamt svävar i en gasfas (aerosolfas) genom en varm ugn.

– Denna lite galna idé, som vi döpte till Aerotaxi, visade sig resultera i helt ideala nanotrådar. De visade på unikt höga till-

Fokuserar på kommersiella produkterSol Voltaics AB, ett spin-outföretag vid Ideon i Lund, fokuserar på att ta fram nya solceller upp-byggda av nanotrådar i halvledarmaterial, som ska kunna ta vara på mer av solens energi än vad dagens solceller kan.Forskningsgenombrotten i Lund kring solceller har skett i nära samverkan mellan företaget och forskare vid Nanometerkonsortiet vid Lunds universitet (nmC@LU). Det borgar för att tekniken inte ”bara” leder till vetenskapliga artiklar utan även utvecklas till kommersiella produkter för framtidens solenergisystem.

Förutsättningarna för vidareutveckling och finansiering av Sol Voltaics AB solcellsteknologier ser också goda ut efter att företaget bl.a. placerats bland de 33 hetaste företagen i Sverige i Ny Tekniks och Affärsvärldens ranking.

växthastigheter på typiskt 1µm/sekund, vil-ket är 100-1000 gånger snabbare än tradi-tionell kristalltillväxt med epitaxi. Förutom nyhetsvärdet i denna ”omvända världen”, kunde vi uppskatta att produktionseffekti-viteten med den nya metoden skulle kun-na reducera tillverkningskostnaderna med minst två tiopotenser. Dessa resultat publicerades i december 2012 i tidskriften NATURE. Finansieringen av den fördjupade grundforskningen kring

Aerotaxi kommer främst från Knut och Ali-ce Wallenbergs Stiftelse.

Ökade effektivitetenSolceller tillverkade av nanotrådar av t.ex. InP eller GaAs, har under de senaste

De involverade författarna i Nature-artikeln (dec 2012) om Aerotaxy. Från vänster: Magnus Heurlin, Martin Magnusson, David Lindgren, Martin Ek, Reine Wallenberg, Knut Deppert och Lars Samuelson

Forskarna vid LU som främst bidrog till SCIENCE-artikeln. Från vänster: Niklas Anttu, Magnus Borgström, Knut Deppert, Jesper Wallentin, Lars Samuelson

Principbild av hur Aerotaxy fungerar

Här under visas perfekta ”arrayer” (2-dimensionella rader) av nanotrådar som är grunden för de rekordeffektiva solceller som just (i mars 2013) publicerats i Science.

åren demonstrerats med effektiviteter på mellan 3 och 5 %.

– Detta är inte tillräckligt bra. Men vi lycka-des öka effektiviteten för nanotrådssolceller av InP med en faktor tre, upp till 13,8 % inom ett FP7 EU-projekt, kallat AMON-RA, där vi ledde en stor grupp europeiska laboratorier och med Ideon-företaget Sol Voltaics AB som industriell partner, säger Lars Samuelson.

– Vi utvecklade Na-noimprintlitografi (NIL) för mönstring av substrat över sto-ra areor och applice-rade teoretiska meto-der för att förutsäga ideal design av de individuella nano-trådarnas pin-dioder liksom nanotrådar-nas dimensioner.

Dessa resultat har just (1 mars 2013) public-erats i tidskriften SCIENCE.Från 1 januari 2013 vidareutvecklas denna forskning med stöd från Energimyndighe-ten i ett projekt ”Nanotrådsbaserade solcel-ler för realisering av billig förnybar energi”.

FORSKARBLADET 11

Kvadratkilometer av energi» Mittuniversitetet i Sundsvall fors-kar kring papper och energi - både inom ”skörda och lagra” - energi med papper som grundmaterial och genom stora projekt för ener-gieffektivare pappersprocesser.

Trots de i vissa fall dystra tongångarna inom grafiska pappersindustrin, ser forskare stor potential i det produktions- och processkun-nande som skogsindustrin har.

Ett exempel är energilagring i pappersbase-rade superkondensatorer. Forskargruppen har visat att grafen bestruken över papper, som packas i laminat, kan ge både billiga och effektiva superkondensatorer med högt effektinnehåll. Skogsindustriella processer lämpar sig väl för sådan produktion.

– Detta tillsammans med nanoteknik, som nu börjar bli mogen för praktisk tillämp-ning, gör att vi nu med hjälp av skogsindu-strin kan flytta ut forskningsresultat från universiteten till praktisk användning i stor skala. Då är det inte kvadratmeter, av till

exempel solceller, utan kvadrat-kilometer, som vi talar om. Det säger Håkan Olin, professor i ex-perimentell nanoteknik.

Ett annat område som forskar-gruppen tror mycket på är sol-celler producerat med papper-steknologi. Med nanomaterial och beprövad pappersteknik går det att producera solceller till extremt låg kostnad per ytenhet. Tillräckligt billigt för de en och en halv miljard människor som idag lever utan elektricitet.

I ett annat projekt har man visat att papper som bestryks med fasom-vandlingsmaterial, PCM, kompenserar bra för temperatursvängningar inomhus. Papper av det här slaget, som appliceras på stora ytor, sparar alltså inte bara energi och bidrar till ett behagligare inomhusklimat. Det har också bullerdämpande effekt och kan göras snyggt! En annorlunda typ av energi- och inrednings-produkt där svenska jungfruliga skogsfibrer, effektiv produktionsteknik och nanoteknik kan leda in på helt nya industriella vägar.

Håkan OlinProfessor i experimentell nanoteknik vid Mittuniversitetet

» Solen som energikälla är hög-aktuell. Svenska forskare ligger i forskningsfronten. Anders Hagfeldt, professor i fysikalisk kemi vid Upp-sala universitet, arbetar med visio-nen att solceller ska kunna revolu-tionera husbyggandet genom att integreras som tak och glasfasader.

Anders Hagfeldts forskning har ökat verk-ningsgraden kraftigt i den så kallade Grät-zelsolcellen (uppkallad efter dess uppfinna-re, professor Michael Grätzel i Lausanne, Schweiz, i början av 1990-talet). Därmed har ytterligare ett steg tagits mot billiga sol-celler på fasader, tak och fönster.

– Principen är så enkel att vem som helst lätt kan bygga en fungerande solcell. Solen-ergin fångas upp av ett färgämne och ladd-

ningen transporteras med hjälp av ett membran av titan-

dioxid istället för som i naturens växter med

hjälp av ett prote-inmembran. Det säger Anders Hag-feldt, professor i fysikalisk kemi vid

institutionen för kemi - Ångström vid

Uppsala universitet.

Titandioxid är porös och har en beläggning av ett färgämne som fångar upp solljuset likt växternas klorofyll. Titandioxiden an-vänds bland annat som pigment i vit må-larfärg och en del kosmetika. Som färgäm-ne finns ett stort antal varianter från enkla organiska föreningar till mer komplexa rutenium-baserade ämnen. För de solcells-byggsatser som lånas ut till gymnasieskolor används exempelvis blåbär, spenat och te som ingredienser till färgämnen.

Grätzelcellen har en verkningsgrad i labora-torium på tolv procent, att jämföra med fo-tosyntesen som ligger på ett par procent för omvandling av solenergi till nyttigt arbete. Det finns solceller som är effektivare, men Grätzelcellen har fördelar av sin låga kostnad.

Anders Hagfeldts forskning handlar om nanostrukturerade elektroder som ytmodi-fieras på molekylnivå för olika opto-elektro-

Ett fasomvand-

lingsmaterial i

form av en panel

AndersHagfeldtProfessor i fysikalisk kemi vid Ångström, Uppsala Universitet

niska tillämpningar. – Nästa generations solceller har glaset

som den dyraste komponenten, säger han.

Grätzelsolcellerna har bland annat fördelen att de fungerar väl även i svagt ljus och i skug-gade lägen. Det finns ingen storskalig tillverk-ning av dessa solceller än, men produktion förbereds i ett flertal företag världen över.

– Riktigt storskalig tillverkning bör kun-na komma igång inom ett par år, bedömer Anders Hagfeldt.

Kastar ljus på energiproblem

12 FORSKARBLADET

Vindkraft

Det blåser medvind för

» I år spås en tillväxt av vindkraftproducerad el i Sverige med hela 36%! Och de planerade vindkraftprojekt som till dags dato beviljats till-stånd har produktionskapacitet för 30 TWh el!

– Det ger oss utmaningar för att bygga ett enhetligt och tillförlitligt elenergisystem där vindkraftens ökande betydelse kan integre-ras på bästa sätt, uppger Stefan Ivanell som leder KTH Wind Centre på Kungliga Tek-niska Högskolan i Stockholm. Centret har många internationella samarbetspartners, bl.a. Danmarks Tekniska Universitet. Det finns även ett nära samarbete med Högsko-lan Gotland och Uppsala Universitet.

Kunskapsöverföring till industrin– Vi lyfter kunskapsnivån genom att kopp-la ihop alla kompetenser vi har på KTH inom bl.a. strömningsmekanik, ljud och elbalans i näten till en gemensam resurs i KTH Wind Centre. Vi samlar och inte-grerar de här områdena i forskningen för vindkraft. Många forskare samverkar och vi får ett kunskapsutbyte som ger oss en helhetsbild av hur olika faktorer påverkar vindkraften liksom balansen i kraftnäten. Vi höjer blicken, helt enkelt.

Forskningen går ut på att planera för en stor vindkraftinte-gration i Sverige och få en grundläggande förståelse för vak-strukturer i vindpar-ker, ljudalstring och integration i kraftnä-ten etc, för att kunna optimera effektuttag, livslängd och balan-sera variationer i elnäten. Den kunskapen förs över till industrin, så att rätt förutsätt-ningar kan byggas in redan i projekterings-stadiet av en vindpark.

Studierna görs i en kombination av grund-läggande och tillämpade studier.

– Vindkraftparker tar energi från varan-

dra. Ihop med Uppsala Universitet studerar vi vindens meteorologiska egenskaper. I havsbaserade parker ser vi genom simule-ring hur turbulensnivåerna varierar inom parken i förhållande till de enskilda turbi-nernas placering. Vi undersöker hur ljud alstras och transporteras till land. Vindkraft i skog har en komplex terräng, därför är placeringen av verken viktig. Vid kalhyggen

uppstår hål i terräng-en som kan riva upp turbulenta vindar. Vi kombinerar simule-ring med vindtunnel- och fältförsök för att se effekterna.

Stöttar utbyggnaden av vindkraftI detta vindcentrum som har profil mot

projektering och integration breddas och fördjupas olika angreppsområden. Med oli-ka modeller och simuleringar beräknas bl.a. varje turbins produktionsförmåga beroende på placering i förhållande till övriga turbiner och hur det påverkar balansen i elnätet.

– Vi vill ha 230 volt i vägguttaget, inte 400 eller 50. När man trycker på kontakten ska

lampan tändas, oavsett blåst eller stiltje, sä-ger Lennart Söder, professor inom Electric Power Systems på KTH. Det bara ska funge-ra också när vindkraft producerar elen.

– Här har vi en teknisk utmaning. Hur kan elproduktionen styras utan stora spänningsva-riationer i elnätet om vinden vänder eller moj-nar eller vindkraftverk hamnar i vindskugga? I beräkningsmodeller granskas hur hela el-system fungerar. Hur Sveriges försörjning påverkas om det är mycket vindkraft och hur allt funkar ihop i Skandinavien. Hur frågor om balanskraft och effektutjämning kan lösas för att få stabila kraftnät.

– Ett förnybart elsystem måste klara situa-tioner som när det blåser mycket och när det inte blåser alls. Vi kan beräkna variationer-

vindkraften!

Numeriska beräkningar av virveln bakom ett vindkraftverk

KTH Wind Centre tar nu ett helhetsgrepp inom området projektering och integration för att stötta den svenska ut-byggnaden av vindkraften.

FORSKARBLADET 13

LennartSöderProfessor iElectric Power Systems på KTH

StefanIvanellUniversitetslektoroch föreståndare för KTH Wind Centre

nas storlek och frekvens och kompensera på olika sätt. Simuleringar från KTH visar att vattenkraften har god förmåga att balansera för skiftande vindförhållanden med 30 TWh vindkraft. Vi vill designa vindkraftverk och elnät så att de reagerar smart. Varje vindkraft-verk ska veta sin plats i elnätet och hur det ska förhålla sig till hela nätet, smarta vindkraft-verk och smarta elnät, det ger nya möjligheter att hantera den förnybara elens variationer.

Vindkraften ger bra förutsättningar för ett för-nybart elsystem. Men det krävs genomtänkta satsningar för att det ska ske på ett kostnads-effektivt sätt. Att bygga elnät tar längre tid än att sätta upp vindkraft. KTH Wind Centre tar nu ett helhetsgrepp inom området projekte-ring och integration för att stötta den svenska utbyggnaden av vindkraften.

FaktaStefan Ivanell är universitetslektor och föreståndare för KTH Wind Centre. Han är även ansva-rig för energiteknik på Högskolan på Gotland där han leder en grupp på ca 15 personer. Han har en bakgrund som civilingenjör i teknisk fysik från KTH där han även har disputerat inom området numeriska beräkningar av vindkraftsvakar.

14 FORSKARBLADET

co2-lagring

Koldioxid kan lagras i berg» Geologisk koldioxidlagring är ett alternativ i minskningen av de atmosfäriska utsläppen av koldioxid för att minska växthuseffekten. Forskningsprojektet Mustang handlar om lagring av koldioxid djupt ner i berggrunden.

– Tekniken bygger på att koldioxiden lagras tillräckligt djupt i berggrunden, där tryck- och temperaturförhållandena är sådana att koldioxiden naturligt befinner sig i ett kom-pakt tillstånd. Det är viktigt att de geologis-ka lagren har lämpliga egenskaper, såsom en porös reservoar för lagring och ett tätare lager ovanpå. Det säger Auli Niemi, profes-sor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala Universitet. Under hennes ledning forskas det intensivt om olika geo-logiska miljöer för lagring av CO2, i syn-nerhet så kallade saltvattenakvifärer som globalt anses ha den största poten-tialen för lagring.

Uppsala leder projektetDet är inom EU:s sjun-de ramprogram som Uppsalaforskarna le-der ett stort projekt (www.co2mustang.eu) som ska resultera i rekommendat ioner för lämplig metodik för karaktärisering och övervakning av fältplat-ser. Det femåriga EU-pro-jektet började 2009. I projektet deltar 19 europeiska institutioner och stark koppling finns till forskning i USA, Australien och Japan.

CO2-lagring är lämpligt i sedimentära bergarter, vilka inte är så vanliga i Sve-rige, där berggrunden till största delen är kristallin. Förutsättningar för koldiox-idlagring, dvs. förekomst av potentiellt lämpliga sedimentära formationer, finns i Sverige främst i sydvästra Skåne och i södra Östersjön, säger Auli Niemi.

– Vi utvecklar olika karakteriserings- och övervakningsmetoder, samt simule-ringsmodeller och gör laboratorieförsök,

men största komponenten av projektet är fältexperimenten. Fältplatser har ana-lyserats i Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien, Spanien, Israel och Ru-mänien för att skapa kunskap om olika geologiska förhållanden. Fullskaliga försökI Heletz i Israel skall ett fullskaligt försök med injektering på 1,6 kilometers djup ge-nomföras för att testa och validera model-ler och mätmetoder, samt att öka kunska-pen om koldioxidens bindningprocesser i

fältskala. För detta injekterings-experiment, som är projek-

tets största delmoment, har EU redan gett medel

för fortsatta försök till år 2017.

– För koldioxidlag-ring allmänt är det viktigast att hitta lämpliga platser, att

ha bra metoder för att karakterisera dessa

och för att övervaka den injekterade koldioxiden.

Det viktigaste för säkerheten är att ha ett bra takberglager som

hindrar koldioxiden från att stiga uppåt. Andra geologiska förutsättningar påverkar huvudsakligen de tekniska och ekonomiska aspekterna.

Testanläggning i SverigeDet finns redan sådana här anläggning-ar även i industriell skala till exempel i Norge, och i Nordamerika. Inom EU har så kallade demonstrationsanläggningar en viktig roll för att utveckla teknologin. I Sverige finansierar Energimyndigheten för tillfället två ettåriga projekt som un-dersöker möjligheter för en t.ex. experi-mentell testanläggning i Sverige.

Auli NiemiProfessor vid institutionen förgeovetenskaper vidUppsala universitet

Teamet i Heletz, Israel

Brunnöppning pågår i Heletz, Israel

FORSKARBLADET 15

Miljö

» Stora avfallsmängder är ett problem inte minst i Norrland. Samtidigt kan restprodukter från konsumtion bli en tillgång. Bland annat kan askor vid avfallsför-bränning designas för att bli ett bra gödningsämne istället för att gå på deponi.

– Vi har en mängd förbränningsanläggningar i Sverige som vi inte utnyttjar fullt ut. Må-let har ofta varit att göra värme och el, men också askor som blir över har ett visst värde om man designar dem på rätt sätt. Det säger Marcus Öhman, forskningsledare på ett av fyra delprojekt inom ramen för North Was-te Infrastructure (NWI).

Delprojektet heter ”Utveckling av förbrän-ningsprocesser och bränslemixer”.

– Syftet är att undersöka möjligheterna att förändra förbränningsprocesser. Detta för att skapa bättre användbara askor och gas-reningsprodukter, samtidigt som processen får en hög driftstillgänglighet. Det ökade intresset för klimatfrågor inne-bär en ökad konkurrens om konventionella biobränslen. Det kommer troligen att inne-

bära ett ökat behov av aktiv bränsleplane-ring hos anläggningsägarna.

Olika restmaterial kommer att vara intres-santa som kompletterande bränslen i olika bränsleblandningar. Utformning av proces-ser, bränslemixar och bränsleadditiv har stor utvecklingspotential. Genom en bättre anpassning av de fasta avfallen från för-bränningsprocessen kommer man att kun-na få nya användningsområden som gödsel-medel på skog- och åkermark.

Rester från industrin tillför kvalitet– Ett annat område med utvecklingsmöj-ligheter är att utnyttja restprodukter från industrin och samhället som bränsleadditiv för att minimera sådana störningar i för-bränningsprocessen som orsakas av bräns-len av sämre kvalitet.

Delprojektet, som pågått sedan 2011, har va-

FAKTANWI omfattar fyra delprojekt:• Ökad utvinning av biogas

• Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer

• Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall

• Utveckling av näringstillskott för jord- och skogsbruk

Tre aktörer bakom North WasteNorth Waste Infrastructure (NWI) är ett modernt miljöprojekt, som skapar en plattform för miljöteknisk affärsutveckling med fokus på nyttiggörande av restproduk-ter. Huvudaktörerna är Luleå tekniska uni-versitet, Boden kommun och Ragn-Sells.

– Det är verkligen ett triple-helix-projekt, där kommunen, näringslivet och akademin samverkar för att nå fina resultat, säger

Thomas Fägerman, entreprenadchef på Ragn-Sells och projektledare i North Waste.

– Från näringslivet ser vi att vi får en kun-skapsuppbyggnad som går att omsätta i affärer och så skapas det nätverk för nya samarbeten. Samtidigt hjälper vi forskning-en att exponera sig mot marknaden. Det finns en poäng i att kommunicera det man håller på med.

Thomas

Fägerman

rit indelat i tre faser. Under våren 2013 ska återvinning av fosfor och energi ur avlopps-slam testas i en tekno-ekonomisk förstudie i fullskala. Vidare görs fullskaleförsök med krossat gips som bränsleadditiv. Syftet är att minska askrelaterade driftsproblem vid eldning med fastbränslen. Därtill kommer anpassade bränslemixer att diskuteras med Bodens värmeverk.

Medverkande i delprojektet är Energiteknik och Avfallsteknik vid Luleå Tekniska Uni-versitet samt Umeå Universitet och ETPC.

Två av forskarna som arbetar i Marcus Öh-mans projekt. Patrycja Piotrowska, postdoc vid ETPC Umeå universitet samt doktorand Ale-jandro Grimm vid LTU Energiteknik.

Unikt miljöprojekt i norr

MarcusÖhman

16 FORSKARBLADET

innovation

» Forskningspropositionen gav Formas ökade anslag. Den stora utmaningen är klimatförändringarna.

Formas har till uppgift att stödja forskning och utveckling som knyter an till miljön, areella näringar och samhällsbyggande. Dessa områden prioriteras av regering-en i forskningspropositionen och fram till år 2016 ökar anslagen med trettio procent till 1,3 miljarder årligen. Dessa pengar ska bland annat användas till forskning inom så kallad hållbar bioekonomi, vilket bland annat innebär att man försöker hitta nya användningsområden för skogsråvara.

– Skogen kan användas till så mycket mer än att såga, koka och elda, säger Rolf Anner-berg, generaldirektör för Formas. Exempel-vis kan skogsråvaran ligga till grund för nya material som ersätter allt från bomull till betong och stål. Skogsindustrin har redan tidigare satsat en forskningsmiljard och nu satsar staten.

Ett annat prioriterat område är hållbar sam-hällsbyggnad, vilket kan innebära allt från hur vi ska renovera miljonprogramshusen

Miljön formas i forskarnas händer

till hur städer bör rustas för att klara kli-matförändringarna.

– Just klimatförändringarna är den största utmaningen, säger Rolf Annerberg. Den här typen av kunskapsuppbyggnad är avgöran-de för att samhället fungerar framöver.

Sedan ett par år tillbaka kan vem som helst föreslå vilka riktade satsningar som kan få stöd från Formas. 2012 fick man in 73 sådana förslag. De flesta kommer från universiteten, följt av forskningsinstitut, myndigheter och företag. Formas samarbetar redan idag med näringslivet, särskilt när det gäller bygg-forskning och forskningspropositionen ang-er att detta samarbete kommer att fördjupas. Formas samarbetar även med myndigheter som Vinnova och Energimyndigheten.

– Tanken är att vi först ska definiera sam-hällsproblemen och sedan hjälpas åt för att täcka alla aspekter, från grundforsk-ning till innovation och teknikutveckling, berättar Rolf Annerberg. På så sätt kan vi angripa en fråga ur alla aspekter. Det ökar chansen till framgång.

RolfAnnerbergGeneraldirektörför Forskningsrådet Formas

» Innovationer leder till tillväxt som leder till jobb som leder till väl-stånd. För att kunna behålla vår välfärd och levnadsstandard måste det ske genom innovation, ökad kunskap och nytänkande som grunder för ett utvecklat näringsliv.

– SISP är en nationell branschförening som samlar svenska inkubatorer och science parks. Vi är en icke vinstdrivande och par-tipolitiskt oberoende organisation, uppger Magnus Lundin, VD på SISP. Våra 65 med-lemmar driver närmare 80 innovationsmil-jöer över hela Sverige med tillsammans fler än 5 000 företag och cirka 72 000 sysselsatta!

SISP lyfter medlemmarnas knäckfrågor, bl.a. finansiering som ofta tvingas ske med projektpengar och där jakten på finansiering stjäl mycket tid från det viktiga utvecklingsar-betet. Som medlem får man också möjlighet att föra dialog med beslutsfattare och politi-ker på både nationell, regional och lokal nivå.

– Den internationella konkurrensen ökar. Det är inte enbart negativt, parallellt ökar export-möjligheterna, och konkurrensen leder till att svenskt näringsliv utvecklas och skapar tillväxt. I våra lärosäten finns kreativa forsk-ningsmiljöer och i Science Park sker utveck-ling genom olika aktörer, ofta i tvärvetenskap-ligt samarbete. Och akademier, näringsliv och

Draghjälp till lovande affärsidéer

offentlig sektor i samverkan leder till fram-steg. Mitt i allt detta finns SISP-medlemmen som en neutral part i processerna.

På senare år har forskningens roll föränd-rats. Varor får allt kortare livscykler vilket pressar forskningen att snabbare få fram kommersiellt gångbara produkter. SISP:s medlemmar är kunskapsintensiva och till-växtorienterade, och bidrar till fler kun-skapsintensiva arbetstillfällen.

– Vi driver kontinuerligt utvecklingspro-gram och pratar mycket om affärsidéer, och ser gärna att det ska finnas potential att växla upp affärsidén. Vi talar om mor-gondagens näringsliv. Många av företagen hos SISP-medlemmarna utvecklar spets-teknik och det gäller att omsätta den till kommersiellt gångbara tillämpningar. I detta sammanhang bidrar svenska inkubatorer till att fler bolag får förutsättningarna att växa.

MagnusLundin VD på SISP

Foto

: Las

se L

ager

holm

FORSKARBLADET 17

AIMday lyfter företagens viktiga frågor» AIMday® Materials är en årlig nationell mötesplats för näringslivet och akademin där företagens behov står i centrum.

– Vi skapar effektiva möten kring närings-livets frågor. Företag bjuds in att formule-ra sina frågeställningar, ofta kring väldigt konkreta problem. Företagen sätter agen-dan och vi sammanför dem efter en match-ningsprocess med rätt akademiker från olika specialiteter, fysik, kemi eller teknik-vetenskaper till exempel, berättar Annika Olsson vid Ångström Academy vid Uppsala universitet Innovation.

Dagen ägnas åt workshops, där en fråga som företaget ställt diskuteras av forskare och experter från flera forskningsdiscipli-ner. Företagets företrädare och akademi-ker får möjlighet att träffas i små grupper för att diskutera.

– Det är mycket open innovation över det hela. Mötena är tvärvetenskapliga och det

blir ofta oväntade men väldigt fruktbärande möten, säger Annika Olsson.

Grund för fortsatta mötenEn typisk AIMday bjuder på tio parallella workshops i fyra sessioner, sammanlagt 40 workshops med maximalt tio personer i varje. Det kan röra sig om två till tre perso-ner från företagen och sju till åtta forskare.

– Det är sällan som en fråga blir helt löst vid en workshop, men det skapas värdeful-la kontakter för fortsatta möten. Dessutom ges snabba besked om offentliga medel för eventuella förstudier, som visat sig vara ett effektivt sätt att snabbt få igång nya sam-arbeten. AIMday Materials i Uppsala 2012 resulterade i 25 inlämnade förstudieansök-ningar varav tolv beviljades!

Alla upplever stor nytta med AIMday!Mötesplatsen AIMday Materials har lockat sammanlagt 500 forskare och 250 företa-gare under de fem år de nätverksskapande dagarna har arrangerats. Stora delar av den svenska storindustrin har deltagit.

Utvärderingen från 2012 visar att 98 procent av industrins deltagare fått nya nätverks-kontakter, lika många har fått ny kunskap. Resultatet är detsamma för forskarna som deltog. Att nära 90 procent av deltagarna ut-trycker att de vill komma på nästa möte är inte överraskande men glädjande. En utvär-dering av nyttan på längre sikt av mötena ska nu göras.

FAKTAÅMA vill utveckla företag med forskningÅngström Academy (ÅMA) vid Uppsala universitet Innovation arbetar för att öka samverkan mellan företag och Ångström-slaboratoriet, där universitetets material-forskning är samlad. Det är en strategisk samverkansplattform med målet att mer kunskap från forskningen ska skapa nytta i företag och samhälle.

Ångström Academy arrangerar fysiska mötesplatser för forskare och repre-sentanter för näringslivet som skapar förutsättningar för gränsöverskridande samarbeten. ÅMAs största event AIM-day Materials genomförs mot slutet av oktober varje år.

AnnikaOlssonProjektledareAIMdayMaterials

Vill du och ditt företag vara med på en AIMday, inom materialvetenskap

eller annat område?

Gå in på www.aimday.se

Improvement in mental wellbeing among problematic substance users in Internet-based intervention trials

Anne H. Berman, PhD1, 2, Kristina Sinadinovic, PhD1,2 1. Karolinska Institutet, Dept of Clinical Neuroscience, Stockholm, Sweden 2.Stockholm Center for Dependency Disorders

Conclusions Substance users, who sought internet-based help to reduce their use, joined one of two randomized controlled trials (RCTs), one for only problematic alcohol use (alcohol RCT) and the other for drug use with or without problematic alcohol use (drug RCT). At baseline, participants from both trials were low on secondary outomce health measures, with drug RCT participants mostly lower in health than alcohol RCT participants. About one-third of study participants reduced their substance use over 12 months, moving to lower screening categories of use. Reduced alcohol use led to positive health outcomes in wellbeing, sleep, concentration, energy, social life, sadness and current life meaning. Reduced drug use led to better sleep, concentration and less sadness. Results were limited by significant attrition, typical to internet-based treatment studies. Our future studies will highlight both treatment- and health-related outcomes.

Substance use and health outcomes Changes in substance use should lead to subsequent improvements in health, but this is little studied. 835 internet help-seekers participated in one of two RCTs to reduce alcohol or drugs via assessment and brief intervention [1-4]. We compared health effects over 12 months between those who reduced their use to a clinically less problematic category, and those who maintained their use or increased it.

Participants and method Of the 633 participants with only problematic alcohol use (alcohol RCT), 55% were women and 45% men, aged 44 (SD 12.5), with a mean score of 20.8 (SD 6.9) on the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT), suggesting probable alcohol dependence. Of the 202 problematic drug users (drug RCT), most with parallel problematic alcohol use, 45% were women and 55% men, aged 32 (SD 12.8), with mean scores of 21 (SD 9.6) on the AUDIT and 14.3 (SD 12) on the Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) [5,6], indicating probable alcohol dependence and harmful use of drugs. At the 12-month follow-up, AUDIT scores were 9.0 (SD5.9) among the 227 alcohol RCT participants (36%) who reduced their use; 12-month DUDIT scores were 2.5 (SD 6.1) among the 70 drug RCT participants (35%) who reduced their use.

Baseline health measures low for alcohol users and lower for drug users

Additional improved outcomes Alcohol users who reduced intake over 12 months reported greater improvements over time on all health measures as well as higher current meaning in life, in comparison to those with unchanged or increased use. Drug users who reduced drug intake over 12 months reported higher improvements in sleep, concentration and depression, in comparison with those whose use was unchanged or increased (significant time by group within-subjects interactions). Among alcohol users in the alcohol RCT, only 20% of those who had reduced use indicated back pain at 12 months, compared to 37% among those with unchanged/increased use.

References: 1. Sinadinovic, K., Wennberg, P., Johansson, M., & Berman, A. H. (2013). Reducing problematic alcohol use among internet help-seekers: A randomized controlled trial comparing a screener to cognitive-behavioral self-help modules. Submitted. 2. Sinadinovic, K., Wennberg, P., & Berman, A. H. (2012). Targeting problematic users of illicit drugs with Internet-based screening and brief intervention: A randomized controlled trial. Drug and Alcohol Dependence, 126(1-2), 42-50. doi: 10.1016/j.drugalcdep.2012.04.016. 3. Sinadinovic, K., Berman, A. H., Hasson, D., & Wennberg, P. (2010). Internet-based Assessment and Self-Monitoring of Problematic Alcohol and Drug Use. Addictive Behaviors, 35, 464-470. 4. Sinadinovic, K. (2012). Reaching out: Internet-based self-assessment of problematic substance use with personalized feedback. (PhD thesis), Karolinska Institutet, Stockholm. 5. Berman, A. H., Bergman, H., Palmstierna, T., & Schlyter, F. (2005). Evaluation of the Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) in Criminal Justice and Detoxification Settings and in a Swedish Population Sample. European Addiction Research, 11, 22-31. 6. Voluse, A. C., Gioia, C. J., Sobell, L. C., Dum, M., Sobell, M. B., & Simco, E. R. (2012). Psychometric properties of the Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) with substance abusers in outpatient and residential treatment. Addictive Behaviors, 37(1), 36-41. doi: 10.1016/j.addbeh.2011.07.030

Forthcoming studies will report substance use and health outcomes among internet help-seekers and employees with hazardous/harmful use, randomized to internet-based relapse prevention treatment with therapist support compared to self-help.

0

10

20

30

40

50

60

Wel

lbei

ng

Slee

p*

Con

cent

ratio

n***

Ener

gy

Soci

al li

fe*

Alcohol RCT (n=633)

Drug RCT (n=202)

* p< 0.05 *** p< 0.001

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Sad/down*** Past meaning***

Current meaning***

Future meaning**

Alcohol RCT (n=633)

Drug RCT (n=202)

Better health outcomes after reduced substance use over 12 months

Reduced drug use increased sleep quality*

Correspondence: Anne H Berman, PhD Associate Professor, Clinical Psychology Karolinska Institutet Dept of Clinical Neuroscience Center for Psychiatry Research [email protected]

35

40

45

50

55

60

65

70

75

Baseline 3-month 6-month 12-month

Lower alcohol use (n=84) Unchanged/higher (n=68)

Reduced alcohol use increased general wellbeing*

35

40

45

50

55

60

65

70

75

Baseline 3-month 6-month 12-month

Lower drug use (n=23)

Unchanged/higher (n=11)

* p< 0.05 ** p< 0.01 *** p< 0.001

Scal

e 0-

100

Scal

e 0-

3; 0

-10

for m

eani

ng

Scal

e 0-

100

Scal

e 0-

100

18 FORSKARBLADET

Omkring 95 % av döva och hörselskadade barn har hörande föräldrar. När ett barn föds dövt eller hörselskadat uppstår en helt ny och ovan situation för föräldrarna. Få vet hur det är att växa upp och leva som döv eller hörselskadad, och det kan vara svårt att hitta relevant information. Ändå förväntas föräld-rarna ha förutsättningar att fatta beslut för barnets bästa i just den livssituationen. Det är komplicerade beslut som kan vara avgörande för hur livet kommer att gestalta sig för barnet.

De flesta hörande föräldrar väljer att låta barnet få cochleaimplantat, i hopp om att barnet ska bli hörande eller nästan hörande. Hur det blir just för det enskilda barnet går knappast att förutspå. Att de kommer att få viss hörsel genom cochleaimplantat minskar inte behovet av att behärska svenskt tecken-språk också. Tvåspråkighet för oss innebär att vi behärskar både svenskt teckenspråk och svenska i talad och skriven form.

Det finns många hörselskadade och döva som i vuxen ålder känner sig berövade ett språk för att deras föräldrar och lärare inte ansåg att de som barn behövde teckenspråk. Hörselskadan kan med tiden försämras så att personen senare i livet kan komma att få behov av teckenspråk. Många upptäcker vid gymnasie- eller universitetsstudier att deras hörsel inte räcker för att kunna hänga med i studierna, med risk för dåliga studieresultat som följd. Men att då använda teckenspråkstolk vid studierna är otänkbart om de inte fått lära sig teckenspråk tidigare och behärskar det.

Det är därför viktigt att barnet får tillgång till både svenska i talad och skriven form, och svenskt teckenspråk tidigt, för att själv framöver kunna bestämma vilket språk som fungerar bäst i olika situationer.

Se kortfilmen:Jag ser vad mitt barn säger på www.barnhorsel.se

jag ser vad mitt barn säger

sveriges dövas riksförbund [email protected] www.sdr.org

vård & Hälsa

Förnyar sjukvården» Genom Idéprovningen och Forum for Health Policy vill Vårdalstiftelsen förbättra svensk sjukvård. Man ger stöd till nytänkande forskning och strategiska samarbeten och det övergripande målet är att förbättra människors hälsa och livsvillkor.

Idéprovningen ska testa idéer som kan för-bättra vården och som inte provats tidigare.

– Genom Idéprovningen vill vi få fram det nya och det som ingen tänkt. Vi vill ha fram forskare, gärna unga, oprövade kort. Vid en traditionell utlysning kanske man får fram väldigt fina ansökningar från merite-rade forskare, men det behöver inte inne-bära nytänkande, säger Vårdalstiftelsens VD, Thorbjörn Larsson.

Man har identifierat tre områden där kun-skap saknas: barns och ungas hälsa och välbefinnande, åldrandets utmaningar och organisation, politik och styrning i vården.

– Vi har en utlysning som är öppen för alla, en ansökan och en snabb och anonymiserad urvalsprocess. Vi foku-serar i först på innovationsgrad och en bedömargrupp med ämneskunniga, nytänkande personer betygsätter idé-erna. Sedan granskar erfarna fors-kare idéerna för att säkersälla vetenskaplig kvalitet, säger Thorbjörn Larsson.

Enligt Thorbjörn Larsson tar det vanligtvis mycket lång tid för forskningsresultat att få kon-kret genomslag i vården. Detta ska inte gälla Idéprovningen.

År 2011 startade Vårdalstiftelsen nätverket Forum for Health Policy 2011.

– Det är en blandning mellan ett institut och en think tank. Vi svenskar har inte tidigare haft något som utvärderar sjukvårdssyste-mets sätt att vara. Säger politikerna att vi går åt ett håll så går vi ditåt. Det finns inte något oberoendeskap, säger Thorbjörn Larsson.

Forum for Health Policy utgör ett forum för beslutsfattare, forskare, politiker och prak-tiker där de kan diskutera och inspireras vilket kan skapa förutsättningar för väl un-derbyggda beslut inom svensk vård.

– Det finns ett forskningsområde som he-ter health policy analysis. Ingen svensk

översättning finns. Det handlar om att titta på metanivån inom sjukvård och social omsorg. Här finns nästan inget gjort i Sverige alls. Dä rför be-hövs Forum for Health Policy, säger

Thorbjörn Larsson.

ThorbjörnLarsson

VD på Vårdalstiftelsen

Foto: Kajsa Kax Wåghals

» Att dricka för mycket är stigmatise-rande i vårt samhälle. Att söka vård i ett litet samhälle där alla känner varandra kan kännas helt omöjligt. Även i stor-stan kan det vara skambelagt för en professionell behandlare att erkänna att man inte har kontroll över alkohol.

Forskning visar också att fyra av fem perso-ner med alkoholproblem inte söker profes-sionell hjälp. Behandlingsinsatser via nätet eller telefonen kan vara lösningen.

Anne H Berman, docent vid Karolinska Insti-tutet och leg psykolog, forskar om olika sätt att tillhandahålla förändringsinriktad hjälp via IT till personer som dricker för mycket.

Viktigt att få välja hjälpformVanligen vill folk kunna välja mellan olika alternativ. Detta gäller såväl mat, kläder, fritidsaktiviteter som vård. Bermans fors-kargrupp bygger därför flera olika system för att minska alkoholproblem. På sikt kommer dessa att erbjudas i en meny till patienter i primärvård, psykiatri och bero-endevård, samt till hjälpsökande från all-männa befolkningen.

Hjälp utan skam för den som dricker för mycket

Läs hela av artikeln på: www.forskarbladet.se

FAKTA

FORSKARBLADET 19

På Linnécentrum HEAD pågår ett stort an-tal forskningsprojekt med inriktning på hö-rande och dövhet. Ett av dessa har fokus på själva språket och undersöker hur förmå-gan att tala teckenspråk påverkar hjärnans sätt att bearbeta just teckenspråk.

– Vi använder hjärnans språkcen-trum oberoende av om vi pratar med munnen eller händerna, be-rättar Mary Rudner. Men erfaren-het av teckenspråk är en förutsätt-ning för att hjärnan ska bearbeta teckenspråk som ett språk.

För att ta reda på om det är språ-ket eller dövheten som har be-tydelse för utvecklingen av kog-nitiva förmågor har HEAD även utfört studier i London tillsam-mans med kollegor på Deafness , Cognition and Language Research Centre, University College London.

– I England lär sig en stor del av alla döva barn teckenspråk, men där finns också en oral tradition vilket betyder att lära döva läsa på läpparna som första språk, säger Mary Rudner. Vi har jämfört hur hjärnan hos dessa båda grupper reagerar på teckenspråk.

Forskningen visade att hjärnans språk-centrum inte reagerar på teckenspråk hos den grupp döva som inte lärt sig det språket. Döva måste alltså kunna teckenspråk för att språkcentrum ska aktiveras. Det kan tyckas självklart, men ingen har visat detta tidigare och HEAD publicerade nyligen en artikel om ämnet i Nature Communications.

Mary Rudner har också jämfört arbetsmin-

net hos hörande och döva personer. Arbets-minnet är inte enbart ett lagringsutrymme. Vi använder det också till att bearbeta den information vi får och på så sätt påverkar det vår förmåga till kommunikation.

– Gammal forskning visade att döva perso-ner presterar sämre i minnestester, berättar Mary Rudner, men förutsättningarna var inte jämställda. Därför har vi utformat bild-baserade tester där det har mindre betydel-se vilket språk man använder.

Forskningen visade att döva och hörande har lika bra minne, men att teckenspråksta-lare inte använder ordningsföljden som stöd för minnet på samma sätt som hörande.

Linnécentrum Head startade 2008 med pengar från Vetenskapsrådet. HEAD står för HEaring And Deafness och är ett tvär-vetenskapligt projekt med fokus på hörsel och dövhet. HEAD lyder under institutet för handikappvetenskap vid Linköpings universitet. Här jobbar ett sextiotal perso-ner och 22 olika forskningsprojekt är igång.

– Skriver vi en inköpslista och glömmer den hemma kan vi oftast återskapa inte bara vad vi tänkt köpa utan även i vilken ordning vi skrev upp sakerna, berättar Mary Rudner. Det är inte säkert att samma sak gäller för teckenspråkstalare.

Detta kan ha att göra med att tecken-språk utnyttjar rummet på ett annat sätt än det talande språket och är mindre be-roende av en tidsmässig ordningsföljd.

Ett annat forskningsspår har varit att un-dersöka vilken betydelse arbetsminnet har för att uppfatta tal med hörapparat. Idag använder hörapparater digital ljud-bearbetning, vilket bland annat innebär att apparaten kan förstärka svaga ljud tillräck-ligt mycket utan att de starka ljuden blir för starka. En annan typ av ljudbearbetning kan minska bakgrundsbrus. Men forskning-en på HEAD har visat att det krävs en viss

arbetsminneskapacitet för att den hörselska-dade ska ha nytta av dessa funktioner.

– För äldre personer med sämre kognitions-förmåga kan det faktiskt vara bättre med en mindre avancerad hörapparat, konstaterar Mary Rudner.

HEAD forskar kring hörande och dövhet » Teckenspråk aktiverar hjärnans språkcentrum hos döva men bara när de kan teckenspråk. Mary Rudner är biträdande forskningsledare vid Linnécentrum Head och hon forskarkring hur språket samverkar med minnet och kognitionsförmågan.

Mary RudnerBiträdande forskningsledarevid Linnécentrum Head

Foto

: Vib

eke

Mat

hies

en

20 FORSKARBLADET

Vård & Hälsa

» Det är genom samarbete man lyckas lösa problem, får nya idéer och förkovrar sig. Interaktion mellan samhälle, företag och lärosäte främ-jar samhällsutvecklingen och leder till ny kunskap och kompetensöver-föring mellan de inblandade.

– Framgångsrik forskning skapas i gemen-skap, betonar Madelene Sandström, VD för KK-stiftelsen. Vi stödjer forskning som bedrivs i samverkan mellan de nya lärosä-tena och näringslivet för att öka Sveriges konkurrenskraft.

Förutom vetenskaplig relevans är förut-sättningen för stöd att näringslivet med-verkar till ett värde som är lika stort som KK-stiftelsens finansiering, t.ex. i form av kvalificerad kompetens och resurser som överförs till projekten.

– Vi ser att det ger lärosätena bra utveck-ling. De företag som deltar får ökad kon-kurrenskraft, och det stärker förmågan att utveckla. Många vill fortsätta samarbetet efter ett projekts avslut och får ofta även en bättre ekonomisk utveckling.

Behållningen är samarbetet över gränserna. Kvalificerade forskningsmiljöer stimuleras av det kunskaps- och erfarenhetsutbyte som sker. Det är inte ovanligt med veten-skapliga resultat som snabbt leder till rea-liserbara tillämpningar.

– Forskning som är relevant för närings-livet kan ge slagkraftiga grupperingar. Det ger i förlängningen mer forskningsintensi-va lärosäten och bättre utbildningar, som leder till högre kompetens hos de studenter som anställs av näringslivet.

Så finansierar vi forskningen

» Sambandet mellan arbetsliv och hälsa är relevant för såväl Sverige som individen. Samhällsekonomi och välfärd är i grunden beroende av människors hälsa.

– Därför är forskning för att se vad som på-verkar sambandet mellan individ, arbete och vardag viktigt, menar Lars Wärngård, programchef på FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap).

Folkhälsoperspektivet är brett och in-kluderar hälsa, arbetsliv och välfärd; det gör att FAS arbetar tvärvetenskapligt.

Forskningen ger ökad kunskap om hur Sve-rige fungerar på mikro och makronivå. Hur bör exempelvis olika verksamheter orga-niseras i relation till en större andel äldre i arbetslivet kontra unga som vill in på arbets-marknaden? Hur ser vi utmaningar i detta istället för motsättningar? Hur utvecklas in-dustrin beroende på integration i arbetslivet och när olika kulturer möts, så att svensk in-dustri blir globalt konkurrenskraftig?

FAS har nyligen gjort två utlysningar; ”nya satsningar inom vårdforskningen” och ”åldrande & hälsa”.

– Vårdforskningen handlar om hur indivi-den får bästa vård och bästa livskvalité. En viktig aspekt är att omsätta forskningsre-sultaten till praktisk handling med bättre vård och nya behandlingsmetoder ur ett patientperspektiv

Högaktuell är debatten om att vi behöver arbeta längre upp i åren för att behålla vår välfärd och samtidigt få ett åldrande med livskvalité.

– En äldre befolkning i dag är inte som förr. Få 65-åringar för ett passivt pensionärsliv, många fortsätter att jobba efter 65 eller är aktiva på andra sätt. Hur får vi ett hälso-samt åldrande? Hur påverkar boendemiljö, kostvanor och olika levnadsvillkor vår syn på hur vi vill leva våra liv?

Genom forskningen kan vi behålla Sveriges konkurrenskraft som nation och öka förståelsen för hur olika åtgärder på-verkar detta. Det krävs ökad kunskap om hälsa, arbetsliv och välfärd om vi ska ha ett hållbart samhälle.

» Styrkan i svensk ekonomi byg-ger på interaktivt samarbete mellan akademi och det teknikintensiva näringslivet. Forskningsidéer och kompetenshöjning är två bärande faktorer.

– Vetenskapsrådet är den största finansi-ären för svensk grundforskning utanför lärosätena. Vårt uppdrag från regeringen är att föreslå åtgärder som stärker Sveriges position som forskningsnation och att stöd-ja forskning av högsta kvalitet. Ett sätt är att öka medlen till grundläggande forskning och i fördelningen av forskningsanslagen titta mer på vetenskaplig kvalitet, berättar generaldirektör Mille Millnert.

Vetenskapsrådets stora årliga utlysning av forskningsstöd sker på våren varje år. Av de medel som betalas ut går en större del till projekt som forskare själva tar initiativ till. Det finns också riktade bidrag att söka inom avgränsade områden som anses ha särskilt angelägna forsknings- och kunskapsbehov.

– Vi får in 6 000 ansökningar och varje an-sökan granskas och besvaras. Bedömningen av ett projekts kvalitet och utvecklingsmöj-ligheter görs av kommittéer med bl.a. aktiva forskare inom respektive disciplin.

Ca 4,5 miljarder kronor delas årligen ut i stöd och beviljandegraden ligger på 10-20% av inkomna ansökningar, lite beroende på område. Anslagen löper under viss tid, och om ett projekt fortgår längre än så måste ny ansökan lämnas in.

– Ur vetenskaplig synvinkel är det vi som gör den mest relevanta bedömningen av forskningsprojekten, och det anses högt kvalificerande att beviljas forskningsstöd från oss. Vi bedömer även det vetenskapliga värdet när resultat från projekten förelig-ger. Svensk forskning hävdar sig väl inter-nationellt sett.

MADELENE SANDSTRÖMKK-STIFTELSEN

MILLE MILLNERTVETENSKAPSRÅDET

LARS WÄRNGÅRDFAS

FORSKARBLADET 21

» Forskare från Karolinska Institutet utför unika kliniska prövningar i Etio-pien med stöd från Sida, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Vetenskapsrådet för att prova ut ny immunterapi mot kroniska infek-tioner samt öka förståelsen kring vilken typ av immunförsvar som behövs för att läka ut aktiv tuberkulos (TB) sjukdom.

– Vi samarbetar inom ramen för ett internatio-nellt nätverk, säger Susanna Brighenti, fors-karassistent och gruppledare vid Centrum för infektionsmedicin (CIM). Vår förhoppning är att forskningsprojektet ska kunna förbättra hälsan för många TB-sjuka patienter.

Forskargruppen har fokus på att studera specifika immunsvar och patogenes vid TB.

– Vi studerar immun-försvaret lokalt vid infektionsstället i sjuk vävnad för att försöka förstå hur bakterien kan manipulera och kringgå kroppens im-munförsvar. Merpar-ten av studier av människans immunför-svar görs annars på perifert blod, vilket är enklare men inte alltid speglar immunsva-ret som uppstår på infektionsstället.

Gruppen har utvecklat avancerad mole-kylärbiologisk metodik för att analysera kliniska material från blod, lunga, lungsäck och lymfkörtlar. Genom samarbeten i ut-

Söker bot mot tuberkulos

vecklingsländer har vi också möjlighet att studera TB hos HIV-infekterade patienter, som är mycket känsliga för att utveckla ak-tiv TB sjukdom.

– Den kliniska prövningen i Addis Ababa i Etiopien syftar till att prova om kombi-nationsbehandling med vitamin D och ett annat immunstimulerande preparat, kan öka produktio- nen av antimikrobiella

peptider och på så sätt stärka immunförsva-ret och bidra till en snabbare klinisk åter-hämtning, berättar Susanna Brighenti. Vi samlar in blodprover

vid flera tillfällen under den sex månader långa behandlingen för att mäta immunför-svar. Här kommer vi också att evaluera ett nytt diagnostiskt test, som har utvecklats i samarbete med en forskargrupp i Bangla-desh. Vi vill se om det nya testet både kan användas för att säkerställa diagnos om ak-tiv TB-sjukdom samt användas för att följa svaret på den nya immunterapin.

Vitamin D mot luftvägsinfektion» Behandling med vitamin D minskar risken för luftvägsinfektioner hos infektionskänsliga personer och även behovet av antibiotikabe-handling reduceras. Det visade nyligen en stu-die utförd av forskare vid Karolinska Institutet. Tidigare har man sett ett samband mellan låga vitamin D-nivåer och en ökad risk för luftvägs-infektioner, men resultat från behandlingsstu-dier har varit osäkra. Den nya studien från Stockholm är därför intressant eftersom den visar att vitamin D-behandling faktiskt kan vara gynnsamt vid luftvägsinfektioner. – Nu har vi börjat implementera detta resul-tat i vår verksamhet, säger Peter Bergman, forskare vid CIM och läkare vid immunbris-tenheten vid Karolinska Universitetssjukhu-set. Vi har börjat mäta vitamin D-nivåer hos de patienter som kommer till oss för utred-ning av infektionskänslighet. De som har en mätbar brist får vitamin D tillskott som ett till-lägg till den ordinarie behandlingen.

Resultatet av studien har betydelse för pa-tienter med återkommande infektioner och nedsatt immunförsvar på grund av till exem-pel brist på antikroppar. Forskarna hoppas också att resultaten på sikt kan bidra till mins-kad användning av antibiotika som bidrar till antibiotikaresistens.

– Däremot finns det inte stöd för att vitamin D skulle hjälpa annars friska personer vid helt normala och övergående luftvägsinfektioner, säger Peter Bergman.

Studien genomfördes under ett års tid med 140 patienter, alla med symtom av sjukdom i luftvägarna i minst 42 dagar innan studiens början. En grupp patienter fick vitamin D i för-hållandevis hög daglig dos och en grupp fick placebo. Resultatet visar att symptom på luft-vägsinfektion minskade med nära en fjärde-del och användningen av antibiotika mer än halverades efter behandling med vitamin D. Till skillnad från tidigare studier omfattade den svenska studien patienter med relativt låg vita-min D-nivå, dosen var hög och gavs dagligen.

– Resultatet talar för att det kan vara klokt att kontrollera vitamin D-nivåerna hos pa-tienter med återkommande infektioner, sä-ger Peter Bergman.

FAKTA

Susanna Brighenti och Peter Bergman arbetar inom ett forskningsnätverk vid Karolinska Institutet med målet att utveckla nya strategier för att bekämpa infektionssjukdomar genom att förstärka kroppens egen immunitet. Nätverket involverar både transla-tionell och klinisk forskning och består av forskare och läkare inom medicinsk kemi, fysiologi och immu-nologi. Nätverket har internationella kopplingar till fors-kare framför allt på Island samt i Bangladesh och Etiopien.

CIM, Centrum för infektionsmedicin, är en enhet vid Institutionen för medicin och Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge som bildades 2002 och har uppmärksam-mats både nationellt och internationellt. Visionen är att vara ett internationellt ledande forsknings-centrum inom infektionsimmunologi. Forskningen fokuserar på studier av människans immunsys-tem och den roll immunsystemet spelar vid infektioner, cancer och immunbristsjukdomar.

Vybild över de fattiga kvarteren och Universitets-sjukhuset Black Lion i Addis Ababa, Etiopien.

22 FORSKARBLADET

e-hälsa

eHälsa effektiviserar vården» Ett projekt finansierat av Vinnova är Nina Lundberg pro-gramledare för, FoU-ansvarig för eHälsa vid Hälso- och sjukvårds-förvaltningen i Stockholms läns landsting. Programmet ”Mina vårdflöden” ska göra relevant vårdinformation tillgänglig för patienterna vid rätt tillfälle

– Idag finns ingen bra samlad information om dig som patient. Du får själv vara bä-rare av din vårdhistoria. Ju sjukare du är, desto krångligare att som patient redogöra för allt. Trots detta är det absolut nödvän-digt för vårdpersonal att snabbt får reda på vilka undersökningar och behandlingar du genomgått, speciellt vid livsavgörande sjukdomar.

Landstingen har olika digitala journalsys-tem som tillsammans skapar tekniska inlås-ningar, de kan inte ”prata” med varandra. Nina Lundberg arbetar med att utveckla vårdens nya informationsinfrastruktur för att lösa dessa problem.

– Det går att skapa säker tillgänglighet

till samlad patientinformation, öka pa-tientens delaktighet och höja effektivite-ten i vården. Med öppna gränssnitt och en öppen plattform, som är grunden för vårdens nya infrastruktur kan de lokala systemen fortsätta att användas och även kommunicera sinsemellan.

Avlastar vårdenTanken är att patienten har sin egen vårdin-formation samlad digitalt. Det ska vara lika enkelt att följa sig själv inom vården som att göra sina bankärenden på nätet, fast säkrare.

– Om du fått en remiss ska du själv kunna följa den och inte gå och undra vart den ta-git vägen. Har du diagnostiserats med en komplex sjukdom ska du lätt kunna se nästa

steg i ditt vårdflöde. Det kan jämföras med paketdistribution där du kan följa ett pakets resa hela vägen hem till dig, fast vårdens re-sor är mer komplexa än så.

Ett annat spännande område är intelligenta formulär. Via en formulärtjänst kan patien-ten enkelt komplettera sin egen journal och t.ex. skicka in en hälsodeklaration före en operation. Mycket kan göras hemma i stäl-let för att man går till en vårdgivare. Likaså kan en förälder till ett barn med diagnosen astma skicka in information om andnings-kapaciteten som lagras i journalen och görs tillgänglig för barnets vårdgivare.

Vilken avlastning och vilka möjligheter det innebär för både patienter och vårdcentraler!

Finansiellt stöd till IT-projekt» Snabb tillgång till relevant vårdinformation vid rätt tillfälle är en avgörande patientsäkerhets-fråga som kan rädda liv. Genom smarta IT-stöd kan arbetet inom hälso- och sjukvården effektivise-ras med hjälp av eHälsa.

– Sverige var tidigt ute med digitalisering inom sjukvården, berättar Charlotte Bro-gren, generaldirektör på VINNOVA, som genom finansiellt stöd för utveckling och innovation stärker utvecklingen inom bl.a. hälso- och sjukvården. E-journaler börja-de införas i landstingen på 1990-talet. Nu gäller det att få full kompatibilitet mellan systemen, att få med alla aktörer och skapa en samsyn mellan landsting, kommuner, apotek etc.

Många tekniska lösningar är färdigutveck-lade. Målet är att implementera befintlig teknik och förbättra processerna för att hantera information. Sjukvården är infor-mationskrävande och det administrativa flödet måste hanteras mer effektivt.

– Vården omformas och det utmanar ar-betssätten. eHälsa är inte bara en digital

version av pappersblanketter. Nu ska man se till patientens individuella vårdbehov och individens rätt till insyn och delaktighet. Samtidigt är integri-tetsskyddet mycket viktigt, menar Daniel Forslund, chefsstrateg med ansvar för vårdut-veckling på VINNOVA.

– Idag skriver din läkare ett elektroniskt recept – det är enkla-re, säkrare och snabbare – som kan hämtas på alla apotek i Sverige. Nu pågår dessutom ett pilotprojekt (epSOS) där du på sikt ska kunna hämta ut ditt recept på vilket apotek som helst inom EU, säger Daniel Forslund.

Digitaltekniken ger dig som patient en säk-rare ”resa” genom vården, tekniken stödjer arbetet och det är säkrare att få rätt diag-nos och rätt behandling. VINNOVA stödjer projekt med bred samverkan och kopplar ihop forskare, vårdpersonal och IT-folk.

– Framtidens vård och hälsa är beroende av digital teknik. Det blir enklare att följa patientens historik, och blir du sjuk på resa i Sverige eller utomlands kan läkare snabbt se t.ex. vilka läkemedel du använder, om

du är allergisk och annan viktig vårdhis-torik. Och som patient kan du själv

hemma göra enkla hälsokontrol-ler via smarta webbtjänster eller

appar i din mobiltelefon, spår Charlotte Brogren.

eHälsa är ett av de områden där VINNOVA finansierar be-

hovsmotiverad forskning. Ett bra exempel är forskningspro-

jektet ”Mina Vårdflöden” som Nina Lundberg Sellberg arbetar med, och

som beskrivs ovan.

CharlotteBrogrenGeneraldirektörpå VINNOVA

DanielForslundChefsstrateg med ansvar för vårdutveckling på VINNOVA

Foto

: Ane

tte

And

erss

on

Nina LundbergFoU-ansvarigför eHälsa vid Stockholms läns landsting

Resultat?Den här vägen.

Vi ger oss inte förrän vi hittar den bästa vägen framåt för varje enskild kund.

Vi är strategiska rådgivare inom immaterialrätt och bland våra kunder finns företag med världens mest värdefulla varumärken och patentportföljer.

Läs mer om hur våra 160 patentkonsulter och jurister kan hjälpa dig att göra affärer av dina idéer och innovationer på www.awapatent.com.

Frida Björk är patentkonsult, Europapatentombud och expert på immaterialrätt inom life sciences och bioteknik.

Ännu större affärsmöjligheter Du känner kanske till oss genom Brann Patent och Brann Juridik? Med nya affärs-

området Brann Transaktioner erbjuder vi nya tjänster och tar begreppet fullservice till

nästa nivå. Nu hjälper vi dig hela vägen från patentansökan och varumärkesansökan,

därefter värdering av patent och varumärken och slutligen till en eventuell försäljning

av bolaget. Förutom Due Diligence får du också hjälp med själva försäljningsarbetet

genom vårt nätverk av affärsförbindelser på hög nivå. Vi erbjuder också unik kompe-

tens inom kommersialisering och affärsutveckling.

Kort sagt, med nya affärsområdet Brann Transaktioner ger vi dig ännu större

affärs möjligheter.

BR A NN A B – KO NSULT ER I IMM AT ERIA L R ÄT T, KO M M E R S I E L L J U R I D I K O C H T V I S T L Ö S N I N G B R A NN @ B R A NN.SE W W W.B R A NN.SE STOCKHOLM 08-429 10 00 GÄVLE 026-18 63 20 GÖTEBORG 070-686 29 41 LUND 046-271 77 00 UPPSALA 018-56 89 00

ENESTEDT.S

E

PATENT

JURIDIK

TRANSAKTIONER

F R Å N I D É T I L L A F F Ä R S N Y T TA

Brann_ForskarJubileum_230x330.indd 1 2012-11-22 13.47

forskarbladet 3-13

Documents