Forsknings- & utvecklingsprogram

2

Inledning ............................................................. 3

Vision och mål ..................................................... 3

Potential för tillväxt och konkurrenskraft .............. 4

Viktig roll i energiomställningen ........................... 5

Forskningsfinansiering för implementering ........................................................................................ 5

Principer för Stiftelsen Lantbruksforskning .......... 6

Utlysningar .......................................................... 7

Öppen utlysning ................................................................................................................................ 7

Riktade utlysningar ............................................................................................................................ 7

Specialutlysningar ............................................................................................................................. 7

Övergripande fokusområden ............................... 8

Livsmedel .......................................................................................................................................... 8

Energi & biomassa .......................................................................................................................... 10

Klimat & miljö ................................................................................................................................... 10

Företagande .................................................................................................................................... 10

Forskningsutmaningar ..................................................................................................................... 10

Modeller och verktyg ......................................... 11

Forskningsmodell – ”Kunskapskedjan” ............................................................................................ 11

Bedömningskriterier......................................................................................................................... 13

Nytta för näringen ............................................................................................................................ 13

Vetenskaplig kvalitet ........................................................................................................................ 13

Ansökningsmodell i den öppna utlysningen ..................................................................................... 13

Krav på projekt: ............................................................................................................................... 13

Innehåll idéskiss: ............................................................................................................................. 14

Innehåll fullskalig ansökan: .............................................................................................................. 14

Beredningsmodell i den öppna utlysningen ..................................................................................... 14

Branschgrupp .................................................................................................................................. 14

Beredningsgrupp ............................................................................................................................. 15

Beredningsmodell för riktade utlysningar och specialutlysningar .................................................... 15

Uppföljning ...................................................................................................................................... 15

Referenser ........................................................ 16

Bilagor ............................................................... 16

Forsknings- och utvecklingsprogrammet är reviderat i januari 2018.

3

Inledning Under 2013 inledde Stiftelsen Lantbruksforskning ett omfattande förändringsarbete med att

gå från tidigare 14 forskningsprogram till fyra gränsöverskridande fokusområden.

Utgångspunkt var Stiftelsens strategidokument från 2012 med visionen att ”Stiftelsen

Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande behovsdriven

forskning”.1 Centralt för förändringen var att arbeta fram en ny tydlig modell för att

finansiera forskning där närheten till företagaren och forskningens nyttoperspektiv ska

samspela och knytas samman med forskning av hög vetenskaplig kvalitet.

Från år 2015 har det varit ett tydligare krav på att engagera fler aktörer från både näring

och akademi i projekten. De utmaningar som lantbruk och trädgård står inför bör lösas i

samverkan. Därför har vi också valt att tillsammans med modellen av kunskapskedjan

presentera det innovationshjul som finns framtaget i forsknings- och innovationsagendan

”Lantbruk och trädgård 2030”.2

Vision och mål Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande

kraft för världsledande behovsdriven forskning

Stiftelsen Lantbruksforskning ska finansiera forskning som leder till konkret nytta, ökad

tillväxt och konkurrenskraft för Sveriges lantbrukare. Forskningen ska bidra till hållbara

lösningar på framtidens globala och nationella samhällsutmaningar såsom ökande

befolkningstillväxt, problem med antibiotikaresistens, ökad efterfrågan på energi och

klimatförändringar. Utmaningarna innebär att framtida produktionssystem inom animalie-

och växtproduktionen kan komma att karakteriseras av högteknologiska, effektiva

produktionssystem eller nischproduktion där den behovsdrivna forskningen kan bidra med

innovationer för att stärka utvecklingen av landsbygden. En utgångspunkt för Stiftelsens

verksamhet är tre effektmål:

• En procent real årlig tillväxt3 i livsmedelskedjan till år 2020

• Fem procents lönsamhetsnivå4 i lantbruk och trädgårdsnäring år 2020

• Ett fossiloberoende lantbruk år 2030

Målen är hämtade dels från Lantbrukarnas Riksförbunds (LRF) ”Livsmedelsstrategi 2011”5

och ”Energistrategi 2011”6, dels från den statliga utredningen om fossilfri fordonstrafik 20137.

Den forskning som Stiftelsen stöder ska också bidra till att identifiera och skapa kontaktytor

och mötesplatser mellan kunskapskedjans och produktionskedjans olika aktörer. För att få

optimal utväxling av tillgängliga resurser måste behov identifieras samt resultat och kunskap

förmedlas på ett effektivt sätt.

1 ”Strategisk plan för Stiftelsen Lantbruksforskning, för perioden 2012-2020.” 2 ”Lantbruk och trädgård 2030 – en nationell strategisk forsknings- och innovationsagenda”

3 Real tillväxt = pris x volym, justerat för inflation 4 Lönsamhetsnivå = intäkter – (kostnader + löner + räntor + avskrivningar) 5 ”LRF:s livsmedelsstrategi med perspektiv till år 2020 – mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder”, 2011 6 ”LRF:s energistrategi”, 2011 7 “Fossilfrihet på väg” SOU 2013:84

4

Potential för tillväxt och konkurrenskraft Det finns stor potential för tillväxt inom svenskt lantbruk, speciellt inom

livsmedelsproduktionen. Sedan Sverige gick med i EU har den svenska matmarknadens

reala värde ökat med två procent om året. Trots det minskade svensk livsmedelsproduktion

under många år efter EU-inträdet.

Svenskt lantbruk behöver förutsättningar för att kunna anpassa sig till och för att möta

förändringar i omvärlden. Genom att kombinera forskningsresultat, entreprenörskap och

hög innovationstakt skapas förutsättningar för fortsatt positiv utveckling. Lantbruket kan dra

nytta av den ökande efterfrågan på dels lokalt producerade livsmedel, dels livsmedel på

den globala nivån. Det finns goda möjligheter i att använda svenska råvaror för att skapa ett

högt förädlingsvärde av svenska produkter.8

Svensk livsmedelsexport har sedan EU-inträdet haft en positiv utveckling och ökat stabilt.

Även om det är få och stora företag som svarar för merparten så visar svensk

livsmedelsexport på förmåga att ta nya marknadsandelar och ge uttryck för kommande

konkurrenskraft. Konkurrenskraftutredningen 2015 pekar på att en ökad export av livsmedel

är en väg till ökad lönsamhet inom livsmedelssektorn och att det finns en stor potential för

export av svenska produkter.9

Ett förändrat klimat innebär fördelar för svensk livsmedelsproduktion. Hög spårbarhet i

livsmedelskedjan och låg antibiotikaanvändning är faktorer som också kommer att få ökad

betydelse. Efterfrågan på hållbara lösningar ökar i samhället vilket skapar nya möjligheter

för företagens tillväxt. Det finns stor potential i företagens kompetens och kunnande, högt

miljömedvetande, ansvarsfull djurhållning samt goda resurser i form av mark och rent

vatten. Sammantaget visar detta att det finns stora möjligheter för en svensk

konkurrenskraftig livsmedelsproduktion som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling.10

Ett annat område med stor potential är vattenbruk (akvakultur), det vill säga odling av

organismer i vatten, exempelvis fisk och skaldjur. Sverige har mycket god tillgång på vatten

lämpliga för vattenbruk och utöver produkter för human- och animalieändamål kan vissa

former av vattenbruk ge miljömässiga effekter som vattenrening men mer forskning behövs

för att öka kunskaperna om detta. Här finns förmodligen potential för synergieffekter till

lantbruk och trädgårdsnäring.11

Genom att finansiera behovsdriven forskning utifrån de gröna näringarnas möjligheter och

utmaningar vill Stiftelsen Lantbruksforskning medverka till att stärka de svenska

lantbruksföretagarnas konkurrenskraft.

8 Uppföljning av LRF:s livsmedelsstrategi 9 ”Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring” SOU 2015:15 10 ibid 11 ”UrbanFood – Urban-industry related food production and supply systems”, Närfisk 2015

5

Viktig roll i energiomställningen Lantbrukets roll som energiproducent har blivit allt viktigare under senare år. Grödor och

gödsel används i större utsträckning för att producera drivmedel, värme och energi.

Biprodukter från energiproduktionen, till exempel drank och biogödsel, kan processas för att

inom animalieproduktionen användas som alternativ till importerat foder eller för att utgöra

ett alternativ till handelsgödsel.

Lantbruket har med stora arealer och ekonomibyggnader utmärkta möjligheter att nyttja

vindkraft och solenergi. Dessutom finns det stora möjligheter att effektivisera och använda

alternativa bränslen för lantbruksmaskiner och växthus. År 2008 antogs ett klimat- och

energipaket om mål fram till 2020. Sverige ska år 2020 ha energieffektiviserat med 20

procent jämfört med år 2008. Då ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent och

växthusgasutsläppen ha minskat med 40 procent jämfört med år 1990. Lantbruks- och

trädgårdsnäringen har en viktig roll i den pågående energiomställningen.12

Forskningsfinansiering för implementering Sverige satsar i relation till sin ekonomiska storlek förhållandevis mycket på forskning och

utveckling, totalt 3,37 procent av Sveriges BNP 2011.13 FoU-intensiteten är dock betydligt

lägre inom de gröna näringarna och de offentliga aktörernas investeringar av större

betydelse. Sverige ligger ändå långt fram internationellt sett då den offentliga FoU-

finansieringen av lantbruksforskning ställs i relation till lantbrukets produktionsvärde.14

Detta visar att det finns en stor oanvänd potential för lantbruket som kan förverkligas

genom att finansiera forskning utifrån näringens utmaningar och behov. Företagens och

samhällets inflytande och delaktighet i forskning och innovationssamverkan behöver

stärkas. Det lönar sig också att investera mer i paketering och konceptutveckling av

forskningsresultat för bättre implementering av ny kunskap och direkt nytta för näringen.15

Genom att finansiera behovsdriven forskning men också projekt med fokus på

vidareutveckling och verifiering av koncept vill Stiftelsen medverka till att stärka de svenska

lantbruksföretagarnas konkurrenskraft.

12 “Ett energieffektivare Sverige” SOU 2008:25 13 SCB 2013, “Forskning och utveckling i Sverige 2011 – en översikt”, UF 16 SM 1301 14 Sundell och Thorstensson 2011. “En kartläggning över lantbruksforskningen i några OECD-länder” 15 Macklean strategiutveckling AB 2012, benchmarkingstudie

6

Principer för Stiftelsen Lantbruksforskning För att få optimal utväxling av tillgängliga resurser så att Stiftelsen Lantbruksforskning

finansierar forskning som leder till konkret nytta samt ökad tillväxt och konkurrenskraft för

Sveriges lantbrukare har Stiftelsen definierat fem viktiga principer (utan inbördes ordning)

som ska genomsyra Stiftelsens arbete:

• företagandeperspektiv – lantbruk ska vara lönsamt!

• hållbarhetsperspektiv – lantbruk ska vara hållbart!

• behovsdriven forskning av högsta relevans och hög vetenskaplig kvalitet

• gränsöverskridande forskning och samverkan

• internationalisering

Ett företagande- och hållbarhetsperspektiv ska genomsyra den forskning som finansieras av

Stiftelsen och bör därför bidra till uppfyllelse av de tidigare beskrivna effektmålen. Det finns

stora behov av att främja innovationer och entreprenörskap i lantbruket.

Stiftelsen Lantbruksforskning fördelar forskningsmedel som är insamlade från branschen

med motfinansiering av statliga medel. Det betyder att den forskning som finansieras ska

komma till nytta för lantbrukarna. Därför finansieras i första hand behovsdriven forskning

och inte ren grundforskning. Den vetenskapliga kvaliteten ska vara hög, men nyttan och

relevansen är alltid av primär betydelse för att projekten ska kunna beviljas.

Med gränsöverskridande forskning och samverkan menar Stiftelsen att man vill sträva mot

att knyta samman aktörer från olika branschområden och ämnesområden/discipliner. Ett

helhetsgrepp kring frågeställningar som berör möjligheter och utmaningar för lantbruks- och

trädgårdsnäringen är en nödvändighet för att ge svar på hur en ökad och hållbar

livsmedelsproduktion ska utformas.

Stiftelsen har som mål att öka den internationella samverkan inom den behovsdrivna

forskningen och ser är därför en fördel med internationella parter i forskningsprojekten. Även

beredningsmodellen har utvecklats mot ökad internationalisering. Samverkan mellan näring

och akademi är viktigt för att forskningen ska komma till nytta för lantbruksföretagen och för

att de insamlande företagen ska få valuta för sina pengar. Därför bör alltid

forskningsutförandet i största möjliga mån kopplas samman med finansieringen. Målet är att

få större engagemang, kortare väg till att forskningen blir kommunicerad och om möjligt

även kommersialiserad, samt att branschen och lantbrukare i större utsträckning finns med i

utformningen av och är delaktiga i flera forskningsprojekt.

7

Utlysningar För att få optimal utväxling på tillgängliga resurser utlyser Stiftelsen medel via tre olika typer

av utlysningar: öppen utlysning, riktade utlysningar och specialutlysningar. Stiftelsen

genomför varje år en öppen utlysning samt en eller fler riktade utlysningar. De riktade

satsningarna kan vara antingen i egen regi eller i samverkan med andra

forskningsfinansiärer. Parallellt kan enskilda specialutlysningar genomföras flexibelt under

året.

Öppen utlysning Stiftelsen genomför årligen en öppen utlysning inom sina fyra fokusområden som

presenteras nedan. Finansiering i den öppna utlysningen är alltid baserad på insamlade

medel med statlig motfinansiering. Den öppna utlysningen genomförs enligt

tvåstegsmodellen. I steg 1 inkommer sökande med idéskisser på svenska, de poängbedöms

av branschgrupper som bedömer vilka projekt som går vidare. I steg 2 poängbedöms

fullskaliga ansökningar, skrivna på engelska, i någon av Stiftelsens beredningsgrupper.

Sökande väljer ett av de fyra fokusområdena och definierar även branschområden

vid ansökningstillfället.

Riktade utlysningar Riktade utlysningar fokuseras på specifika problemområden men är i övrigt öppna

utlysningar. De kan genomföras antingen i egen regi eller i samverkan med andra

forskningsfinansiärer. Utlysningarna arbetas fram utifrån omvärldsbevakning och inspel från

näringsrepresentanter.

De riktade utlysningarna kan vara baserade på insamlade medel med statlig motfinansiering

eller enbart statliga medel med, eller utan, krav på medfinansiering inom enskilda projekt.

Ansökningarna bereds i ett steg. Beroende på utlysningens tema bedöms ansökningarna

i en för uppgiften särskilt lämpad beredningsgrupp bestående av representanter från

branschen och speciellt sakkunniga.

Specialutlysningar Specialutlysningar är en kompletterande utlysningsform. Det ger flexibilitet för avgränsade

utlysningar som inte ryms inom ordinarie program. På detta sätt kan Stiftelsen bjuda in

ansökningar från speciellt utvalda utförare, som är speciellt lämpade ut utföra de

specificerade uppgifterna. Ett exempel på en specialutlysning är det nationella fältförsöken.

Där ett speciellt branschråd först ger en övergripande inriktning på försöken och vid ett

senare tillfälle bedömer utförarens ansökan. Enskilda specialutlysningar kan genomföras

flexibelt under året.

8

Övergripande fokusområden Stiftelsen Lantbruksforskning prioriterar forskning, konceptutveckling och innovation inom

fyra tematiska fokusområden: Livsmedel, energi & biomassa, företagande samt klimat &

miljö (figur 1). Detta gäller i princip för alla tre typer av utlysningar.

Samtliga fyra områden innefattar kritiska utmaningar, innovationsbehov och

affärsmöjligheter för varje bransch och varje enskild företagare inom lantbruks- och

trädgårdsnäringarna. Stiftelsen har genom samverkan med akademi och näringar

identifierat ett antal utmaningar. Gemensamt för utmaningarna är att de beskriver flera

nödvändiga eller kritiska behov i lantbruks- och trädgårdsnäringarna, behov som måste

lösas genom samverkan mellan flera aktörer inom akademi och näringar.

Figur 1. Modell över forskningsprogrammets fyra fokusområden.

Livsmedel

Forskning kring livsmedel är av central betydelse för lantbruksföretagare och inbegriper en

stor del av värdekedjan från jord till bord och till jord igen; alltså en viktig del av en cirkulär

bioekonomi. Området omfattar framför allt produktion av animaliska och vegetabiliska

råvaror och produkter inom lantbruks- och trädgårdsnäringen för direkt human konsumtion

eller för vidare förädling inom livsmedelskedjan. Primärproduktionen av livsmedel ska

kännetecknas av att vara hållbar och ta hänsyn till de nationella och globala målen såsom

de presenteras i agenda 2030, det vill säga en säkrad tillgång på livsmedel och en

minskad klimat- och miljöpåverkan. De råvaror som produceras måste vara av god

fysikalisk-kemisk kvalitet och ha egenskaper som gör dem attraktiva och efterfrågade av

konsumenter, industrin, handel, storhushåll, med flera.

10

Energi & biomassa

Forskning om hållbar produktion av energi och biomassa med goda affärsmöjligheter har

stor betydelse för den enskilde företagaren på gårdsnivå. Målet är att lantbruks- och

trädgårdsnäringen ska ta vara på sin potential att leverera förnybar energi för eget bruk och

även bidra till samhällets och andra näringars försörjning med förnybar energi. Genom

forskning och innovativa projekt skapas förutsättningar för lönsam produktion av

förnyelsebar energi som kan öppna nya marknader för restprodukter. Stiftelsen anser att

odlingssystem som genererar både livsmedel samt förnybara råvaror och energi kommer att

få ökad betydelse för att nå målen i agenda 2030 och vill därför särskilt stimulera forskning

och innovation på detta område.

Klimat & miljö

Forskning behövs kring robusta, dynamiska, energieffektiva och klimatanpassade

produktionssystem där de egna utsläppen av växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas)

minskar så att lantbruks- och trädgårdsnäringen i stigande grad blir klimatneutral. Området

innefattar också resurseffektivisering, kretsloppsanpassning och minskad miljöpåverkan när

det gäller vatten, djurhållning, växtnäring och växtskydd, samt frågor om brukande för att

bevara landskap och biologisk mångfald. Det gäller att utifrån näringarnas miljö- och

klimatutmaningar ta fram evidensbaserad kunskap och identifiera strategier och åtgärder

som ökar lantbruksföretagarnas konkurrenskraft. Stiftelsen anser att den digitalisering av

lantbrukets produktionsprocesser som nu har startat är nödvändig för att stärka

konkurrenskraften och vill därför särskilt stimulera forskning på detta område.

Företagande

Forskning behövs som omfattar aspekter på lantbruksföretagande för att stärka lönsamhet,

tillväxt och attraktionskraft i det enskilda lantbruksföretaget. Området innefattar kunskap om

marknader, entreprenörskap, försäljning, affärsmodeller och konsumenter för att bedriva en

effektiv och efterfrågad produktion, med både nationellt och globalt perspektiv.

Därigenom skapas förutsättningar för företagare inom lantbruks- och trädgårdsnäringen att

styra sin verksamhet så att de blir mindre känsliga och får ökade förutsättningar att förutse

plötsliga förändringar och för att bättre kunna hantera och dra nytta av förändrade

marknadsförutsättningar.

Forskningsutmaningar Under våren 2014 genomfördes flera workshoppar med inbjudna representanter från

akademi och de gröna näringarna. Syftet med dessa möten var att specificera de

utmaningar och forskningsbehov som finns i lantbruks och trädgårdsnäringarna. Detta

resulterade i 13 olika utmaningar med vidlådande forskningsuppslag som finns

specificerade i bilaga 1. Många av de definierade utmaningarna överensstämmer med

Agenda 2030 och handlar om hur man i framtiden skall åstadkomma en tillräcklig

livsmedelsförsörjning och -säkerhet på ett hållbart sätt.

11

Modeller och verktyg För att uppnå bästa nytta för näringarna är det viktigt för Stiftelsen som finansiär att ha en

modell av hur forsknings- och innovationssystemet i sin helhet är sammansatt och fungerar.

Det är också viktigt att ha en relevant bedömning av vilka ansökningar som skall beviljas

medel. Därför har har Stiftelsen utvecklat följande modeller och verktyg:

• Utlysningar

• Forskningsmodellen - ”Kunskapskedjan” och ”Innovationshjulet”

• Bedömningskriterierna

• Ansökningsmodellen

• Beredningsmodellen

• Uppföljning

Forskningsmodell – ”Kunskapskedjan” För att säkerställa att forskning och utveckling genererar nytta för den enskilde

företagaren/lantbrukaren är det viktigt att hela kunskapskedjan fungerar väl. Stiftelsen

Lantbruksforskning har därför arbetat fram innovationsmodellen ”Kunskapskedjan” för

lantbruks- och trädgårdsnäringarna (figur 2). Av den framgår att Stiftelsen i första hand ska

finansiera projekt som handlar om behovsdriven forskning, konceptutveckling och

konceptverifiering. I den öppna utlysningen ligger tonvikten på behovsdriven forskning

medan fältförsöken i vår specialutlysning spelar en mycket viktig roll för konceptverifiering i

praktiska försök.

Stiftelsen eftersträvar att projekten ska ha lantbrukarens nytta i fokus. Ansökan ska beskriva

vilka aktörer längre upp i kunskapskedjan som kan vara mottagare av kommande

forskningsresultat och förädling till nästa steg i kedjan. Modellen förtydligar vilka aktörer och

vilken samverkan som krävs uppåt och nedåt i kunskapskedjan för att få ut mesta möjliga

nytta av forskningen.

Stiftelsen strävar efter att flera olika aktörer samverkar inom varje projekt, helst personer

från såväl akademi, lantbruksföretag, företag som rådgivarorganisationer. De senare har en

nyckelroll både som överförare av ny kunskap till nytta till lantbrukaren, och som återförare

av lantbrukares behov till forskarvärlden. Målet är att representanter från näringarna ska

vara involverade redan från starten av en projektidé, antingen som ledamot i en

referensgrupp eller som medsökande part.

Figur 2. Forskningsmodell ”Kunskapskedjan”.

12

Utvärdering: Utvärdera lönsamhet för lanserade system och produkter för näringarna

Produktutveckling: Utveckla nya system och produkter för näringarna

Konceptverifiering: Genom demonstrationsförsök visa att konceptet håller och har

potential för vidare utveckling.

Konceptutveckling: Systematisk utveckling och raffinering av koncept från den behovsdrivna

forskningen.

Behovsdriven forskning: Forskning för att ta fram koncept till lösningar av näringarnas

behov på basis av resultat och metoder från grundforskningen.

Grundforskning: Grundläggande och nyfikenhetsbaserad forskning utan någon

direkt tillämpning i åtanke

De utmaningar som lantbruk och trädgård står inför löses bäst i samverkan mellan

livsmedelssektorns aktörer. Forskning och utveckling är utgångspunkten för den

innovationsprocess som leder till lösningar på problem och behov. Aktörerna inom lantbruk

och trädgård skapar tillsammans innovationer som uppfyller behoven hos konsumenter och

samhälle. Implementeringen är lika viktig som forskning och utveckling och för att få en

effektiv innovationsprocess måste de hänga ihop. Vi har valt att illustrera dessa komplexa

processer i ett innovationshjul som finns framtaget i forsknings- och innovationsagendan

”Lantbruk och Trädgård 2030”.16

Figur 3. Innovationshjulet för lantbruk och trädgård – från forskning till implementering. Hjulet drivs av

marknadens och samhällets utmaningar, behov och krav. Innovationer blir det först vid implementering

och lansering. De mörkgröna rektanglarna illusterar stegen i kunskapskedjan och de ljusgröna

cirklarna lantbruks- och trädgårdssektorns olika aktörer. Pilarna symboliserar dels samverkan mellan

aktörerna, dels avstämning mot behov och krav. Var behöver samverkan och samordning bli bättre?

Vilka aktörer och steg i kunskapskedjan behövs för att lösa innovationsområdets olika utmaningar?

16 ”Lantbruk och trädgård 2030 – en nationell strategisk forsknings- och innovationsagenda”

13

Bedömningskriterier Bedömningen av varje projekt kommer att genomföras dels utifrån nytta för näringen, dels

utifrån vetenskaplig kvalitet.

Nytta för näringen

Potential: Projektets långsiktiga potential att bidra till lönsamhet, konkurrenskraft och hållbar

utveckling, till exempel genom att stärka och förnya en bransch eller skapa förutsättningar

för nya verksamheter att växa fram. Projektgruppens potential att uppnå ovanstående.

Relevans och nytta: Relevans hos projektet för att lösa näringens behov. Det föreslagna

projektets förmåga att lösa existerande behov och reella problem hos en definierad

behovsägare. Bedömning av projektets nyhetsvärde för näringen.

Kommunikation och resultatförmedling: Beskrivning av relevanta intressenter och

slutanvändare. Det ska finnas en konkret och realistisk plan för hur uppnådda resultat ska

föras vidare mot nästa steg för att nyttiggöras vid projektets slut. Förslag på vad och vem

som bör ta vid när projektet avslutas.

Vetenskaplig kvalitet

Hypotes och frågeställning: Det föreslagna projektets originalitet och nyhetsvärde. Syftets

vetenskapliga betydelse och möjlighet till betydande resultat.

Metoder och genomförande, inklusive budget: Den vetenskapliga metodens

genomförbarhet och lämplighet. Konkret och realistisk arbetsplan kopplad till en rimlig

budget.

Kompetens, huvudsökande och projektkonstellation: Förmåga att genomföra projektet

enligt plan, tillräcklig erfarenhet av projektledning. Konstellationens styrka och

konkurrenskraft inom både näring och akademi.

Ansökningsmodell i den öppna utlysningen Stiftelsen utlyser medel enligt en tvåstegsprocess. I steg 1 inkommer de sökande med

kortare idéskisser som bedöms i branschgrupper utifrån relevans och potential för

branschen. Skisserna poängbedöms och rankas utifrån Stiftelsens tre relevanskriterier Nytta

för näringen och får ett övergripande ja eller nej till vidare i processen. En tumregel är att

25–30 procent av idéskisserna går vidare till steg 2.

I steg 2 inkommer de sökande med fullskaliga projektansökningar som poängbedöms

utifrån både vetenskaplig kvalitet och relevans, i en beredningsgrupp som består av

vetenskapliga bedömare och relevansbedömare. Beredningsgrupperna lägger fram ett

förslag till beslut till Stiftelsens styrelse som fattar beslut om vilka projekt som ska

finansieras.

Krav på projekt:

• Aktörer från kunskapskedjan i varje projekt såsom akademi, lantbruksföretag, företag och

rådgivningsorganisationer. Varje projekt måste bestå av sökande från minst två

organisationer.

• Tydlig beskrivning av vilka aktörer i innovationssystemet och i kunskapskedjan som är

mottagare av kommande resultat och förädling till nästa steg i kedjan.

• Val av branschområden: kött, mjölk, matfågel, socker, potatis, trädgård, växtodling,

energi & biomassa. Beskriver för vilka grupper inom näringen som projektet skapar nytta.

14

Innehåll idéskiss:

• Projektbeskrivning om högst 3 sidor, inklusive beskrivning av projektkonstellation och

rambudget

• Projektbeskrivning skrivs på svenska

Innehåll fullskalig ansökan:

• Projektbeskrivning om högst 10 sidor, inklusive detaljerad budget

• CV inklusive publikationslista för huvudsökande och samtliga medsökande (2 sidor per

sökande)

• Projektbeskrivning skrivs på engelska

Vi ser gärna att projekten är ett- till treåriga med en projektstorlek om cirka en miljon kronor

per år, detta är dock inte ett krav. För mer detaljerad beskrivning av krav på projekt och

innehåll för idéskiss och fullskalig ansökan hänvisas till Stiftelsens handbok för sökande.

Beredningsmodell i den öppna utlysningen Stiftelsen är beroende av kunskapen hos ett stort antal forskare, lantbrukare, rådgivare och

representanter för näringen för att se till att de bästa projektidéerna finansieras. De experter

som stiftelsen anlitar är organiserade i bransch- och beredningsgrupper (figur 5).

Ordförande är en och samma för både bransch- och beredningsgrupp, och bedömare

från branschgrupperna finns även med i beredningsgrupperna. Gruppernas

sammansättning beslutas

Figur 4. Stiftelsens beredningsmodell

Branschgrupp

En branschgrupp består av bedömare från näringen med förståelse för forskning. De kan

vara disputerade. Branschgruppens bedömare föreslås av Stiftelsen samt av personer

från respektive insamlande branschområde. Branschgruppen bedömer ansökningar utifrån

de tre bedömningskriterierna för Nytta för näringen.

15

Beredningsgrupp

En beredningsgrupp består av cirka 50 procent vetenskapliga bedömare och cirka 50

procent relevansbedömare. Beredningsgruppen som helhet ska kunna bedöma ansökningar

inom gruppens hela ämnesområde, det vill säga ha en ämnesmässig täckning och kunna

bedöma projekten utifrån hela kunskapskedjan. Vid behov kan också extern granskning tas

in som komplement till beredningsgruppens kompetenser. Stiftelsen eftersträvar en

blandning av nationella och internationella vetenskapliga bedömare, dels på grund av jäv (till

exempel att man som bedömare inte får söka medel), dels för att bredda den vetenskapliga

kompetensen och få in mer av internationella influenser. Beredningsgruppen bedömer

ansökningar utifrån bedömningskriterierna för både Nytta för näringen och Vetenskaplig

kvalitet.

Beredningsmodell för riktade utlysningar och specialutlysningar Ansökningar i de riktade utlysningarna och specialutlysningarna bereds i ett steg av en för

ändamålet passande mindre beredningsgrupp. Utlysningar i samband med fältförsöken

bereds av ett speciellt branschråd som dessförinnan definierat den typ av försök som man

anser bör prioriteras.

Uppföljning Stiftelsens ansökningssystem utformas så att intressenter ska kunna få uppföljning utifrån

sina egna behov. Det ska vara lätt att se vilka resultat som genererats av den forskning som

Stiftelsen finansierat. Efter varje utlysning ska man enkelt kunna följa upp sökta medel

kontra beviljade medel med avseende på bransch, område, läge i kunskapskedjan,

strategiska effektmål, antal aktörer samt eventuell samfinansiering och så vidare.

16

Referenser • ”Strategisk plan för Stiftelsen Lantbruksforskning, för perioden 2012-2020.”

• ”Lantbruk och trädgård 2030 – en nationell strategisk forsknings- och innovationsagenda”

http://www.lantbruksforskning.se/aktuellt/publikationer/lantbruk-tradgard-2030/

• ”LRF:s livsmedelsstrategi med perspektiv till år 2020 – mer svensk mat, mer värd mat och

fler matbönder”, 2011

• ”LRF:s energistrategi”, 2011

• ”Fossilfrihet på väg”, SOU 2013:84

http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2013/12/sou-

201384/

• Uppföljning av LRF:s livsmedelsstrategi

• ”Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och

trädgårdsnäring”, SOU 2015:15.

http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2015/03/sou-

201515/

• “Urbanfood – Urban industry-related food production and supply systems”, 2015

https://narfisk.files.wordpress.com/2014/05/sia_urbanfood-final-ver-1.pdf

• ”Ett energieffektivare Sverige”, SOU 2008:25

http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2008/03/sou-

200825/

• ”Forskning och utveckling i Sverige 2011”, SCB: UF 16 SM 1301, 2013

http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0301/2011A01A/UF0301_2011A01A_SM_UF16SM130

1.pdf

• Sundell och Thorstensson, ”En kartläggning över lantbruksforskningen i några

OECD- länder”, 2011.

http://www.lantbruksforskning.se/om-oss/uppdrag/historik/2011/

• Benchmarkingstudie, Macklean strategiutveckling AB, 2012

Bilagor Bilaga 1. Forskningsutmaningar

Bilaga 2. Insamlingsmodell och fördelning av forskningsmedel