1. LOU,Jur idik & FOSS [email_address]

2. Kort om IT-upphandlingen

F.d. Statskontoret, f.d. Verva numera Kammarkollegiet 3. Upphandlar ramavtal inom IT och telekom fr offentlig sektor i Sverige 4. Avtalen omstter drygt sju miljarder kronor rligen 5. Har ett ramavtal fr ppna programvaror med fem leverantrer

6. Kort om LOU

Gllande lag r frn 2008-01-01 7. Lagen fr en del tillgg 2010-07-01 8. Har ett syskon i LUF 9. Ett flertal olika stt att upphandla, beroende p upphandlingens vrde och komplexitet 10. Ett av lagens primra syften r att tvinga offentlig sektor att i konkurrens upphandla varor och tjnster p korrekt stt 11. Mycket snrig juridik

12. Kort om FOSS

I denna presentation buntar jag ihop ppen kllkod, ppen programvara, fri programvara, open source, free software och free/libre open source software 13. En stngd eller proprietr programvara ger endast anvndaren en nyttjandertt men i princip inga andra rttigheter 14. Alla licenser syftar till samma sak; definiera vilka skyldigheter och rttigheter som hnger samman med en viss upphovsrttsskyddad mjukvara

15. Alla dessa licenser

Tv ytterligheter, BSD och GPL: 16. BSD sger i princip Ta koden och gr vad du vill med den, inklusive licensiera om den och stoppa in den i proprietr programvara 17. GPL sger i princip Ta koden och gr vad du vill med den, men om du sprider koden till ngon annan p ngot stt s mste du publicera koden 18. Sledes kan BSD bli GPL men inte tvrtom 19. Sledes r BSD, men inte GPL, mer populr bland proprietra leverantrer

20. Alla dessa licenser

Statistik frn Sourceforge 2010-04-21: 21. 226615 projekt, varav:

• GPL: 105925 22. LGPL: 18076 23. BSD: 12269 24. Apache: 5662 25. GPLv3: 5223

r bra att ha i minnet nr ngon sger sig vara jtteinne p FOSS, men vgrar GPL och LGPL (ca 57 % av alla projekt)

26. FOSS ochjuridik

FOSS-licenser bygger p upphovsrtten dr upphovsmannen avsger sig stora delar av sina rttigheter 27. Generellt r patent och RAND-villkor ( ReasonableAndNon-Discriminating ) ofrenliga med FOSS

28. FOSS och svensk rtt

Upphovsrttslagen r i princip samma som i andra vstlnder men den frdjupar jag mig inte i 29. Ett FOSS-program som erbjuds utan motprestation r att beteckna som ett benefikt avtal ( =gva) 30. Mnga lagar kan spela in beroende p omstndigheterna, frmst Upphovsrttslagen, Avtalslagen, Kplagen, Konsumentkplagen, Gvolagen, Skadestndslagen och Distansavtalslagen

31. FOSS och svensk rtt

Klausuler som befintligt skick eller as is r inte populra i svensk rtt och skulle sannolikt inte hlla i en rttslig prvning 32. Kplagen kan sannolikt inte anvndas fr att krva upphovsmannen bakom en FOSS-programvara p ngot

33. FOSS och svensk rtt

Det r mycket viktigt att dokumentationen tydligt redogr fr vad programvaran gr och i rimlig mn vad den inte gr samt berttar vilka knda fel som finns. Om detta grs och programvaran erbjuds under en FOSS-licens och utan krav p motprestation kan sannolikt ingen driva en framgngsrik skadestndsprocess mot upphovsmannen fr bristande avtalsuppfyllnad eller fel i programvaran

34. Det aktuella juridiska lget fr FOSS

Jacobsen vs. Katzer 35. Dom i augusti 2008 frn federal domstol i USA 36. Huvudfrgan var om Artistic License var att anses som ett kontrakt eller upphovsrttsliga licensvillkor 37. Domstolen slog fast att det r upphovsrttsliga licensvillkor

38. Det aktuella juridiska lget fr FOSS

gpl-violations.org vs D-Link 39. Dom i september 2006 frn tysk distriktsdomstol 40. Huvudfrgan var om licensen GPL var legalt bindande 41. Domstolen slog fast att GPL r en legalt bindande licens och att D-Link antingen skall uppfylla licensvillkoren eller upphra med frsljningen av produkter dr GPL-licensierade mjukvaror ingr

42. Det aktuella juridiska lget fr FOSS

AFPA vs EDU4 43. Dom i september 2009 frn fransk appellationsdomstol 44. Huvudfrgan var uppfyllelse av licensvillkoren i GPL 45. Det unika med domen r att AFPA inte r upphovsman utan anvndare av programvaran 46. Domstolen slog fast att AFPA hade rtt att krva uppfyllelse av licensvillkoren

47. Det aktuella juridiska lget fr FOSS

Regionen Piedmont vs Italienska regeringen 48. Dom i mars 2010 frn italienska konstitutionsdomstolen 49. Piedmont fattade ett beslut om att favorisera FOSS vid anskaffning av programvara, ngot regeringen ansg vara konkurrensbegrnsande 50. Domstolen slog fast att FOSS r juridik och inte teknik och sledes inte hindrar ngon frn att konkurrera

51. Det aktuella juridiska lget fr FOSS

Sverige d? 52. Inga domar vad jag vet 53. Voddler... Enligt mnga uppgifter bryter de mot licenserna GPL, BSD och MIT (trots att dom slutat distribuera sin gamla klient) 54. GPL-intrng torde dmas p samma stt som i Tyskland och Frankrike d ven Sverige omfattas av Bernkonventionen och TRIPS samt har ett snarlikt rttssystem

55. Att upphandla FOSS med LOU

Vad jag kan se finns det inga hinder fr detta 56. Tveksamt om en viss licensform kan krvas (dessutom torde det vara olmpligt i de flesta fall) 57. Kravet Programvaran skall vara licensierad under GNU GPLv3 eller liknande r rent tekniskt ett legalt krav att stlla 58. Om programvaran r gratis behvs ingen upphandling alls

59. Att upphandla FOSS med LOU

Eftersom en programvara allena sllan r tillrckligt fr att uppn ngot ser jag tv primra stt att uppn sitt ml: 60. Upphandla funktion, specificera ingen teknik utan bara funktionella krav, om pris viktas hgt torde sannolikheten fr FOSS ka 61. Upphandla konsulttjnster till en redan utvald programvara

62. Att upphandla FOSS med LOU

Blir det alltid billigare med FOSS? 63. Klart det inte blir! 64. I Sverige idag r konsulter med vissa FOSS-profiler mycket dyra konsulter 65. Vissa leverantrer prisdumpar nr dom hotas av FOSS 66. De stora vinsterna grs nr man kan dela p utvecklingskostnader med mnga andra 67. Hur vrdera kontroll? Om man kper en proprietr programvara s har man de facto inte kontroll

68. Tack fr mig! [email_address]