INTRA • DAGLIG VERKSAMHET 1

”Jag fick drömjobbet””Tänk att jag hittade arbetet jag alltid drömde om”, säger Lotta Ekeberg. ”Jag och grabbarna på Fredells är som en familj. Min pappa har alltid jobbat i byggbranschen och det känns roligt att jag nu går i hans fotspår”.

En artikel av Catrin Ovebring

Arbete med stöd (Särtryck ur skriften Daglig Verksamhet som ges ut av tidskriften Intra)

Foto: Peter Hurtig.

2 INTRA • DAGLIG VERKSAMHET

L otta praktiserar dagligen på byggvaruhuset Fredells i Sickla i Nacka kommun. Hon ingår i teamet som ansvarar för att plocka upp varor

i butiken och har även gått en truckkurs via arbets-platsen för att kunna utvecklas i sina arbetsuppgifter.

Hon har en handledare på Fredells som hon kan fråga om hjälp och som introducerar henne i nya ar-betsuppgifter. Dessutom träffar hon varje vecka sina arbetskonsulenter för avstämning. Lotta är också med i en SET-grupp (social emotionell träning) där hon jobbar med att stärka sin självkänsla och utveckla strategier för att kunna hantera sociala sammanhang.

”Jag känner mig verkligen som en i gänget, vi hjälps åt och skrattar mycket ihop. Det är minst lika viktigt som arbetsuppgifterna tycker jag. Jag lär mig nya sa-ker varje dag. Snart kan jag nog hitta allt i hela buti-ken” säger Lotta och skrattar. ”Ibland letar kunderna efter något speciellt och då kan jag visa dem. Det upp-skattar de och jag tycker det är kul att få hjälpa till. Jag är viktig här. Det är trevlig stämning bland alla som jobbar har och jag har en kanontrevlig handledare som jag vet kan stötta mig med att utvecklas i min egen takt”.

Supported employment = Arbete med stödLotta har en lindrig utvecklingsstörning och har be-viljats daglig verksamhet enligt LSS. Efter att ha läst omsorgsprogrammet på Lärvux gjorde hon ett miss-lyckat försök att arbeta i äldreomsorgen. Då fick hon ett tips av en vän om att hon kunde få stöd i arbetet av Misa, ett företag som arbetar med supported em-ployment. Hon tog kontakt med sin LSS-handläggare som hjälpte henne. ”Det passade mig perfekt”, säger Lotta. ”Jag tycker att den traditionella dagliga verk-samheten inte lät mig utvecklas i min egen takt . Mina arbetskonsulenter är jättekanonbra för de lyssnar på mig och hjälper till och stöttar med allt som rör mig och praktiken”.

På Misa började man med att lära känna Lotta. Hon skulle känna sig trygg och man behövde undersöka vilket stöd hon skulle behöva på arbetsmarknaden. Tillsammans ringade man in vilka intresseområden hon hade, diskuterade tidigare jobberfarenheter -–vad som fungerat och vad som inte fungerat – och vad hon upplevde att hon behöver stöd i. Lotta ville arbeta med människor och gjorde studiebesök på två arbetsplatser innan hon började praktisera på en dagverksamhet för dementa. Samtidigt gick hon en volontärutbildning inom äldreomsorg på Stora

Sköndal. Men hon trivdes inte så bra och hade svårt att klara av jobbet.

För två år sedan valde hon då att lämna äldreomsor-gen och började arbeta på Fredells byggvaruhus.

”Jag kände att jag ville att det skulle fungera den här gången”, berättar Lotta. ”Tidigare har jag inte lyckats, jag tror det berodde på mitt usla självförtro-ende och att jag hade ett för stort kontrollbehov.”

Social emotionell träningEn del av idén med supported employment är att man börjar arbeta så fort det går och att man lär sig i arbetet. Utöver det direkta stödet i arbetet får man i Misa möjligheter till studier, kurser, SET-grupp, empowerment-grupp, studiebesök, workshop om kost och hälsa med mera. Lotta går på SET-grupp en gång/vecka. SET står för Social Emotionell Träning och det är en träningsmetod för att bättre klara av arbetsrelaterade situationer.

Handledare på arbetsplatsenLottas handledare på arbetsplatsen heter Mikael Tänndal. Han är chef på Fredells och fungerar som engagerad medmänniska. ”Jag tycker att Lotta ge-nom att gå på SET-gruppen blivit bättre på att tänka först och tala sen vilket gör att det fungerar mycket bättre på arbetsplatsen”, säger Mikael.

”Lotta har lärt mig och mina kollegor att hjälpas åt mer, och att människor olikheter ofta är en styrka”, säger han. ”Lottas dagliga arbetsglädje smittar av sig på övriga medarbetare”.

På Fredells är Lotta snabb och noggrann med sina arbetsuppgifter, men har ett stort kontrollbehov vil-ket innebär att hon ibland lägger sig i saker som inte rör hennes arbete. Något som kan göra det svårt i samspelet på arbetsplatsen. Men Lotta är medveten om detta och arbetar därför aktivt i SET-gruppen med strategier för att kunna hantera olika sociala situationer men även med att stärka sin självkänsla. Hennes långsiktiga mål är att nå en anställning.

ArbetskonsulentenEn arbetskonsulent från Misa introducerade Lotta på arbetsplatsen. I början fanns konsulenten med hela tiden men sedan trappades stödet ner. Nu kommer konsulenten en gång varannan vecka.

Konsulenten fungerar som en vägvisare och ger emotionellt stöd. Detta innebär att man ska vara in-tresserad, engagerad och en nyfiken samtalspartner. För Lotta är vetskapen om att hon kan vända sig till konsulenten närsomhelst mycket viktigt för att bygga en bärande och fruktbar relation.

Viktigast är respektenFör att lyckas med supported employment betyder förtroendet och alliansen vi bygger upp med perso-nerna vi möter mest. Den viktigaste metoden för att

Catrin Ovebring, som skrivit denna artikel, har lång erfarenhet av att arbeta som konsulent och stödja personer i arbetslivet. Hon är enhetschef på företaget Misa i Stockholm, vars affärsidé är Supported employment.

Arbete med stöd

INTRA • DAGLIG VERKSAMHET 3

få människor att bli medvetna om möjligheterna till förändring är genom dialog. Personen och konsulen-ten ska ha ett jämställt förhållande. Samarbetssamtal med inriktning på att finna lösningar är centrala för att personen ska förstå situationen och se mening i förändringen. Ett respektfullt bemötande är avgö-rande för att personen ska känna sig sedd och hörd.

Konsulenten ska inte fixa alltPersonerna måste vara delaktiga i sin process och sitt jobbsökande och konsulenten ska inte ”fixa allt”. Em-powerment är ett begrepp som vi arbetar med i stort och smått och det handlar om bemötande, motiva-tion, självständighet och om att ta eget ansvar. Vi har inga färdiga lösningar utan lägger fokus på match-ning av rätt person till rätt arbetsplats, men också på att utforma ett individuellt stöd utifrån varje person vi möter. Det gäller att fokusera på vad dessa perso-ner kan klara av och inte vad de har svårt för!

Anställning är målet för en delSjälvklart är det inte alltid lätt. Det handlar om att stå ut, stå kvar och kämpa. Ibland blir det två steg fram och tre tillbaka. Komplex problematik, missbruk, begränsade nätverk och tidigare misslyckanden kan finnas med i bagaget. Men även andra problem som hög frånvaro, felaktiga förväntningar, oförståelse för de regler som gäller på arbetsplatsen, svårigheter att se sin egen roll i konflikter med mera.

Många som kommer till oss är inte intresserade av att få en anställning, de har sin insats, daglig verksam-

het, och sin aktivitetsersättning. Men för dem som vill få en anställning är det även vårt mål.

Få personer som kommer in i omsorgsvärlden får möjlighet att ta klivet ut i arbetslivet, men det går – med rätt stöd och rätt förutsättningar. Är man mo-tiverad och har en omgivning där alla arbetar mot samma mål kan det fungera. Det viktigaste är att vi i hjärtat verkligen tror att alla kan bidra i arbetslivet och även på sikt få en anställning. Den tilltron kan förflytta berg! Ibland ligger fleråriga arbetsinsatser bakom att en person når ut i anställning och ofta finns vi kvar via arbetsförmedlingstjänsten ”stöd till personligt biträde”.

VärderingarEn plats i arbetslivet ger människor styrka och själv-förtroende. Man får ökad makt över sitt liv. Den ar-betsinriktade dagliga verksamheten passar inte alla, men är rätt för dem som vill finnas ute i arbetslivet. Det handlar om inkludering istället för normalise-ring och integrering.

Vi anser att den dagliga verksamheten – oavsett var den har sin plats – i arbetslivet eller på ett dagcenter- ska erbjuda stimulans, utveckling och meningsfull-het. Att vi ska kunna ställa krav på meningsfullhet även ute på de arbetsplatser där personerna är. Det handlar inte om att ta det som står tillbuds utan om att göra en individuell matchning utifrån personens kompetens och önskemål och arbetsplatsens behov. Det ska inte vara något ”låtsasarbete”.

Lotta Ekeberg med sin arbetskonsulent Dag Hallermalm. Dag som har jobbat som konsulent i tre år på MISA berättar: ”Jag har känt Lotta länge, först träffades vi i en empowermentgrupp, men på Fre-dells har jag varit hennes arbetskonsulent i ett halvår. Min roll nu är

att vi har en uppföljning varannan vecka tillsammans med hennes chef. Dessutom kommer hon upp till vårt kontor en gång i veckan och då pra-tar vi igenom det som hänt. Det viktigaste är att man finns till, att Lotta vet att hon kan ringa när som helst”. Foto: Peter Hurtig.

4 INTRA • DAGLIG VERKSAMHET

Vad är Arbete med stöd?Supported Employment (Arbete med stöd) växte fram i USA på 1970- och 1980-talen med syftet att männis-kor skulle få ett arbete med lön på den öppna arbetsmarknaden. Metoden utformades som ett alternativ till skyddade arbetsplatser som var avskiljda från det vanliga samhälls- och arbetslivet. I Sverige började meto-den användas på 1990-talet.

Supported Employment utgår från fem steg

• Överenskommelse med klient• Yrkesprofil• Jobbsökande• Arbetsgivarengagemang• Stöd på och utanför arbetet

Tanken är att människor ska få det stöd och den vägledning de behöver för att hitta ett arbete som fung-erar bra för dem och som är hållbart i längden. Den som får stöd behöver inga särskilda förkunskaper, ingen arbetsträning och behöver inte ha arbetat i skyddade former innan. Metoden är även ett stöd till arbetsgiva-ren som ska ta emot personen.

En grundläggande princip i Supported Employment är att man börjar söka arbete så snart som möjligt, Man väljer arbetsplats och arbetsuppgifter efter den arbetssökande personens vilja och förutsättningar.

Läs mer om Arbete med stöd på:Tre steg till arbete, Misa 2011. Sivert Antonson, Stödets betydelse – supported employment – i kampen för arbete och att bryta utsatthet. 2002. Eva Jeppson Grassman, Sivert Antonson m fl, Att drabbas och att forma sitt liv. 2003. Studentlitteratur

Bra hemsidor:SFSE, Svenska Föreningen för Supported Employment: www.sfse.seEUSE, European Union of Supported Employment: www.euse.org. EASPD, European Association of Service Providers for persons with Disabilities: www.employmentforall.eu. Misa: www.misa.se

Arbete med stöd

Stefans bilder

Tobias Andersson arbetar i en bokhan-del i Gamla Stan i Stockholm. Bokhan-deln som är ganska stor har en inriktning på science fiction. ”Jag har arbetat här i ungefär två år. Jag jobbar mest med postorder och le-tar reda på böcker och annat som ska sändas iväg”, berättar Tobias. Han har en handledare på bokhandeln men även en arbetskonsulent från MISA som han träffar då och då och man utvärderar hur det fungerar.

MISA, Stockholm

20

INTRA • DAGLIG VERKSAMHET 5

Alternativ och Kompletterande KommunikationDet här är ett särtryck från skriften Daglig VerksamhetDet har länge rått stor okunskap om de olika former för daglig verksamhet som utvecklats runt om i landet. Allt från arbetsinriktade verksamheter som syftar till arbete på öppna marknaden, till dem som har en inriktning på hantverk och/eller kommunikation. Vad säger lagstiftningen? För vem är insatsen till? Intra har ställt samman en 48-sidig skrift med artiklar som skildrar olika inriktningar på daglig verksamhet och som tar upp viktiga frågeställningar. Här finns idéer och kunskap i mängd!

Beställning: e-post: info@tidskriftenintra.se, fax: 08-97 11 04, tel 08-647 87 90 eller från hemsidan: www.tidskriftenintra.sePris (inklusive frakt) 140 kr st. 10 ex: 120 kr per ex.

6 INTRA • DAGLIG VERKSAMHET

F red, som har utvecklingsstörning och autism, flyttade hemifrån då han var 18 år. Han behö-ver likadana rutiner varje dag, då mår han bäst.

Men livet är ju inte sådant. Varje sommar till exem-pel, stänger den dagliga verksamheten sina lokaler för semester under tre veckor. Då är Fred tvungen att ha semester vare sig han vill eller inte.

Personal som stannar är trygghetAndra svåra förändringar för Fred handlar om när personal slutar. En sak som vi har lärt oss alldeles sä-kert, det är att all personal slutar alltid.

Vårdpersonal, habiliteringspersonal, personal på förskolan, skolans olika klasser, elevhem, gruppbo-stad, daglig verksamhet, chaufförer och ännu fler. De har kommit och gått i ett flöde genom Freds liv. Hans personal som jobbar nära honom, är den allra största tryggheten, förutom vi här hemma. Därför är det mycket viktigare än vad jag kan uttrycka i ord, att personal uppmuntras att stanna kvar i hans liv under lång tid. Det tar tid för oss alla att bygga trygga rela-tioner, och det tar ännu mer tid för Fred.

För Fred är tiden då personalen vistas hos honom inte arbetstid, utan livstid. Det är stor skillnad på ar-betstid och livstid.

Personal ska ha det bra, och de ska ha rätt att be-trakta jobbet som ett jobb. De slutar för att föda barn, de flyttar, de börjar studera, de byter jobb. Deras ar-betsliv och deras liv är som mitt – det förändras och så måste det få vara.

Men jag önskar ändå att man gjorde mer för att intressera personal som gör goda insatser, att stanna längre på samma jobb. Ge en bonus till de medar-betare som stannar länge, något slags eget mål att arbeta för!

Trygghet är att få ha med sig sin bakgrundTrygghet är också att få minnas och prata om tider som var. Jag tror det är lika för Fred som för oss and-ra. Han är bra på att minnas. När han och jag pratar om tiderna som gick och om människor som betytt mycket för honom, flyger hans händer omkring och hans blick blir frågande. Jag är säker på att han und-rar:

– Vart tog Krister med gitarren och de härliga se-mesterresorna till Umeå vägen? Eller Jonny som all-tid var så snäll? Eller Karin som lagade så jättegod mat. Vart tog de vägen? Vad betyder ”gravvledighet”? Kommer Marina någonsin tillbaka?

Jag vet! De har slutat sina jobb. De har gått vidare. Fred var en kort eller lång tids arbetsuppgift. Och jag menar inte att ge folk dåligt samvete för det. Inte alls. Men ändå. Jag kan väl få önska att det var an-norlunda!!!

Trygghet och utvecklingNär jag pratar med andra föräldrar om vad som känns viktigast för oss, kommer vi ofta fram till samma sak.

– Trygghet för Petter, som bor i gruppbostad, är det viktigaste för honom, sa Petters pappa Björn. Stabili-tet, så att livet blir förutsägbart och enkelt och tryggt!

Med Intra är du alltid välinformerad!

F ör den som är nyanställd. Här

förklaras de viktiga begreppen som jäm-likhet, självbestäm-mande och integritet. Här finns tips och tankar om hur det är att vara ny, här finns en kort fattad historik och texter som bl a avhandlar övergrepp och sekretess. 12 sidor.

Välkommen!

S kriften diskute-rar rutiner och

tillvägagångssätt vid övergrepp och miss-förhållanden inom handikappomsorg. Den tar upp rätts-säkerhet, lagstiftning och en genomgång av de svåra frågorna runt arbete med stöd och service. 28 sidor.

ÖVergrepp

Bra skrifter från Intra:

gruppbostaden

Ur innehållet: Olika sätt att bo. Plane-

ring för bra boende. Att starta gruppbo-stad. Att flytta till gruppbostad. Anhö-riga. Gemensamhets-utrymmet. Maten. Personalens roll. Hälso- och sjukvård. Åldrande. Vad säger lagen? Massor av bra läsning om gruppbo-städer. 52 sidor.

INTRA är en fri och obunden tidskrift som ägs av en ideell stiftelse.

INTRA kommer ut med fyra 36-sidiga nummer per år. En prenumeration kostar 320 kronor och gäller för fyra nummer när du än börjar. Prenumerera på tel 08-647 87 90 eller fax: 08-97 11 04 eller e-post: info@tidskriftenintra.se

Du som lever eller arbetar med personer med intellektu-ella funktionshinder behöver känna till vad som händer inom ditt område. Sedan 1991 har Intra fortlöpande infor-merat om metoder, litteratur, forskning och lagstiftning. Vi ger inspiration och kunskaper.

En 16-sidig skrift som riktar sig

till förtroendevalda politiker i nämnder och styrelser. Ger grundkunskaper om lagar, begrepp, orga-nisation och målsätt-ningar. Dessutom en historisk tillbakablick,

FÖrtroendeVald

Ett redskap för alla som är engagerade

i stödet till personer med funktionshinder.Här finns alla viktiga lagtexter: LSS, Social-tjänstlagen, Hälso- och Sjukvårdslagen. Allt som berör funktions-hindrades lagstadgade rättigheter. Dessutom kommentarer, förord-ningar och råd och anvisningar. 68 sidor.

allt om lss

Pris per ex 40 kr 30 ex 30 kr per ex

Pris per ex 80 kr 10 ex 70 kr per ex 30 ex 60 kr per ex

Pris per ex 140 kr 10 ex 120 kr per ex

Pris per ex 50 kr 5 ex 40 kr per ex30 ex 30 kr per ex

Pris per ex 140 kr 10 ex 120 kr per ex

Svåra frågor 1 och 2 tar upp frågor av etisk och moralisk karaktär i LSS-verksamheten. Båda är på 36 sidor.

Alla priser inklusive porto!

Beställ från e-post: info@tidskriftenintra.se, eller från hemsidan: www.tidskriftenintra.se

Svåra frågor 1Pris/ex...................90 kr Pris 5 ex................75 kr per ex.

Svåra frågor 2Pris/ex...................90 kr Pris 5 ex................75 kr per ex.

Pris för båda....150 kr

Pris per ex 90 kr 5 ex 75 kr per ex

Till dig som vill veta mer om vad en god man ska göra. Om uppdragets innebörd och om ekonomi, lagstiftning, olika be-grepp mm. 28 sidor.

god man