fou sjuhärad välfärd

FoU Sjuhärad Välfärd

Presentation utvärdering TryggVE

Borås2012-10-04

TryggVE

- Utvärderingen

Intern utvärdering – uppföljning Exempel frågor:

Extern utvärdering Exempel frågor:

Projektnivå På vilka sätt sker information - utbildning om projektet och dess metodik? I vilken omfattning nås den tänkta målgruppen (personal – verksamheter) av projektet?

Hur kommer projektorganisationen på plats och hur uppfattas den i berörda verksamheter?Hur utvecklas och uppfattas ”TryggVE-metodiken”?Sker en implementering av metodiken enligt målsättningar och hur sker den?

Patienter och anhöriga Antal TryggVE-patienter som identifierats i olika organisationer. I hur många fall har de olika bedömningsinstrumenten använts?Andel uppföljningar. Förändringar i antal återinläggningar.

Vilken betydelse får TryggVE-metodikens användning för upplevelse av trygghet bland patienter och anhöriga? Påverkas patienternas livssituation till följd av TryggVE? Och i så fall i vilka avseenden?

Extern utvärdering med såväl en formativ som en summativ ansats. - Den formativa ansatsen innebär att

underhandsresultat från utvärderingen återförs med syfte att leda till fortsatt utveckling av TryggVE.

- Den summativa ansatsen kommer att bedöma resultatet av satsningen på TryggVE-modellen.

Delstudie/frågeställning Metod (del)resultat

Projektnivån 1. Hur och när kommer organisationen för TryggVE på plats och i verksamhet?

Anteckningar och protokoll. SWOT-analys

Ja

2. Kunskap om och nyttjande av TryggVE?

Enkäter till personal. Ja

3. Hur uppfattar TryggVE-nätverket projektet?

Fokusgrupper Ja

4. Hur utvecklas användningen av ”TryggVE-metodiken”? Ekonomiska konsekvenser av projektet?

Information främst från projektledningens statistik

Nej?

5. Hur uppfattas TryggVE? Sker implementering?

Intervjuer med TryggVE-utförare Ja

Patienter och anhöriga

6. Hur uppfattar TryggVE-patienter betydelsen av TryggVE för sin livssituation?

TryggVE-patienter intervjuas. Ja

7. Anhörigas uppfattning om konsekvenser av TryggVE

Postenkät till anhöriga till TryggVE-patienter

Ja?

TryggVE

- Projektnivån

TryggVE

- Webbenkäter till legitimerad personal och motsvarande.

Svarande på enkäten (99 st)

• Primärvården Borås • 15% • Södra Älvsborgs sjukhus • 19% • Borås Stad, stadsdel Väster • 45% • Svenljunga kommun • 15% • Primärvården Svenljunga • 2% • Samrehab Mark-Svenljunga • 3%

Svarande på enkäten (36 st)

• Alingsås kommun • 75%

• Alingsås lasarett • 3%

• Primärvården Alingsås • 22%


3) Har du fått information om TryggVE-modellen?


Om ja, på vilket/vilka sätt? (Går att välja mer än ett alternativ) A) Via intranätet 6.06%

B) Via ReKo Sjuhärads eller Närvå...

7.07%

C) Information på arbetsplatsträf...

46.5%

D) Via kollegor 38.4%

E) Från representant i TryggVE-pr...

75.8%

F) Via e-post 11.1%

G) På annat sätt (Var vänlig och ...

5.05%

H) ? 3.03%

Summa 192.9%


77% tycker att dom får fortlöpande information om nyheter/utveckling av TryggVE-projektet.

…och 46% säger att dom får informationen från representant i TryggVE-projektet.

Hur väl känner du till TryggVE-projektet?

A- Mycket välB- VälC- Inte så välD- DåligtE- Inte alls

Vem har den samordnande rollen för patienterna inom TryggVE-projektet?

%

A) Primärvårdens äldresjuksköters...

19.2%

B) Kommunens sjuksköterskor inom ...

31.3%

C) Sjuksköterskorna på sjukhusen

19.2%

D) Vet ej 28.3% E) ? 2.02%

Summa 100%

57 % anger att dom varit delaktiga i arbetet med en eller flera TryggVE-patienter.

30 % av dessa svarande säger att dom hinner inte erbjuda patienterna som uppfyller kriterierna det särskilda omhändertagandet enligt TryggVE-modellen.

Är din uppfattning att TryggVE-patienterna får ett bättre omhändertagande än de multisjuka/multisviktande patienterna tidigare fått?

Anser du att TryggVE-patienten blir mer trygg än andra patienter?

Får du den information du behöver från andra vård-och omsorgsgivare för att kunna arbeta enligt TryggVE-modellen?

%

A) Alltid 2.02% B) Oftast 36.4% C) Sällan 27.3% D) Aldrig 4.04% E) Har ej varit aktuellt

30.3%

Summa 100%

TryggVE-projektet pågår i tre år. Hur bedömer du möjligheterna att få den arbetsmodellen (TryggVE-modellen) att fungera fortlöpande i arbetet efter att projektet är slut?

%

A) Mycket goda 1.01%

B) Goda 31.3%

C) Mindre goda 26.3%

D) Dåliga 8.08%

E) Har ingen uppfattning

33.3%

Summa 100%

Kommentarer (30 stycken)1)Andra gör inte det dom ska.Dvs.alla följer inte arbetssättet. Kan vara

organisationer eller personalkategorier.

2)Förmåner/gräddfil saknas för TryggVE-patienterna.

3)Dubbelarbete som ger mer administration.

TryggVE

-Fokusgrupper

Fokusgrupper

• Engagerade personer som tagit uppdraget som kontaktpersoner.(KP)

• KP arbetar mycket gentemot respektive profession.

• KP känner inte alltid till hur deras motsvarigheter arbetar hos de andra parterna.

• SG och AT är mer vara vid bedömnings-instrument än Ssk.

• Stöd från projektledare.

TryggVE

- Intervjuer chefer och utvecklare.

Intervjuer chefer och utvecklare

• Samverkan är positivt så man gör lika hos alla huvudmän.

• Behöver synliggöra vad som händer med pat.under hela TryggVE-kedjan.

• Saknar Näva på SÄS.• Betraktas som hälso-och sjukvårdsprojekt.• Chefer och andra ”kringpersoner” behöver mer

information.

Intervjuer fortsättning…

• Ger olika bilder av vad TryggVE innebär.• Anonymt projekt. Info till går till profession,

mindre till ledning och kringpersoner.• Konkurrens med andra projekt.

TryggVE

- Hur utvecklas användningen av TryggVE-metodiken?

Redovisade TryggVE patienterSept – dec 2011 Jan – april 2012

Södra Älvsborgs Sjukhus

357 350

Sjuhärads-kommunerna

218 238

Primärvården Sjuhärad

100 110

Mitten Älvsborg några

TryggVE - patienternas upplevelse

2012-10-04

Helena Hörder, doktorand Göteborgs universitet

Deltagare

Kön Född Inskrivningsinstans Civilstånd

1 Man 1931 Sjukhus/kommun Ensam (äldreboende)

2 Man 1932 Sjukhus/kommun Ensamboende

3 Man 1933 Sjukhus/kommun Ensamboende

4 Kvinna 1941 Primärvård augusti 2011 Gift

5 Kvinna 1927 Primärvård september 2010 Ensamboende

6 Man 1925 Primärvård april 2010 Gift

7 Kvinna 1937 Primärvård januari 2012 Ensamboende

8 Kvinna 1920 SÄS januari 2010 Ensamboende

9 Kvinna 1928 SÄS augusti 2010 Ensamboende

10 Kvinna 1920 SÄS mars 2010 Ensamboende

Resultat

• Erfarenheter sjukvård• Betydelsen av TryggVE• Kontaktsjuksköterskan• Bemötande• Trygghet

Erfarenheter sjukvård

• Finns där vid akuta behov• Personalen gör så gott de kan, men räcker inte

till

Betydelsen av TryggVE

• Osäkerhet vad TryggVE innebär• Kontaktsjuksköterskan

Kontaktsjuksköterskan

• När störa – mer info om när ringa• Personlig relation

Bemötande

• Lyssnad på• Att få adekvat information

Dina prover var bra, det låter ju bra, men det är inte fel att veta

hur man mår egentligen…

En läkare behandlade mig som en gammal människa som inte förstår. Det tycker jag inte om. Hon pratade

över huvudet på mig

Trygghet

• Sjukvård – vetskap om akut omhändertagande vid behov

• Anhöriga och vänner störst roll i vardagen

Betydelse

• Tillgänglighet kvällstid• Personlig kontakt – gärna bli kontaktad• Tydligare och mer detaljerad information• Svårt för sjukvård att bidra med trygghet i

hemmet

TryggVE

-anhörigas upplevelse

Vad svarade de anhöriga?• Tre av fyra vet vad TryggVE innebär.• Samtliga uppfattar att deras närstående

känner sig trygg med omhändertagandet.• Tre av fyra anser att vård ges inom rimlig tid.• Två tycker att omhändertagandet är bra. En

har inte svarat och en är missnöjd med sin VC.• Information om sin närstående är alla nöjda

med.

• Tre av fyra vem som är ansvarig inom sjukvården för deras närstående.

• Samarbetet mellan vårdgivarna är alla nöjda med.

• Samtliga känner sig trygga med det omhändertagande som deras närstående får.

Summering, så här långt…• TryggVE är en bra idé!• Bemanningsproblem i projektledningen• ”Delområdena” i otakt• Försening av projektet• Styrning och ansvar genomförande?• Konkurrens med andra satsningar?• Vad får TryggVE-patienterna…?

fou sjuhärad välfärd

Documents