Text o bild : Jeanette Johansson

FRÅN BONDELAND TILL GRÄDDHYLLA : KONSTEN ATT BO I LUNDBY 1850-2010

1DEL 2 : ca 1940 - 2010

DEL 2 : ca 1940 - 2010

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Förord -- s.1

2. Inledning -- s. 3

3. I början – Lundby runt 1850 -- s.

4. Det börjar röra på sig – Varven gör sitt intåg -- s.

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning -- s.3

2. Lundby hamnar i folkhemmets grepp -- s. 4

3. Den storskaliga allmännyttan … -- s.8

4. Vägen mot gräddhyllan -- s. 14

5. Summering -- s.18

6. Fakta / Karta Lundby – s. 19

7. Bibliografi -- s. 20

3

På grund av andra världskriget infördes folkhems-

politiken med trevande steg först i början på 40-talet.

De bostäder som byggdes under själva kriget

präglades av bristen på virke.

När kriget väl var slut blev det dock andra toner. För

Lundbys del hade det beslutats om stadsbygg-

nadsplaner innan nya statliga bostadsfinansiella medel

var fastslagna.

Vilket betydde att även om det påbörjades ett intensivt

byggande vid krigslutet var det fortfarande med ett

steg i det gamla tänkandet.

Men från och med tidigt1950-talet är inträdet av den

nya bostadspolitiska tiden högst synlig . Den svenska

versionen av modernism, också känd som

funktionalism, var född. Och här för att stanna.

INLEDNING

Den här presentationen om bostadsutvecklingen i

Lundby är inte tänkt att vara en djuplodande bostads-

politisk studie. Men jag kan inte låta bli att fascineras av

kontrasterna mellan hur man en gång bodde i ”Fattig-

sverige” generellt - Lundby specifikt - och hur vi bor här

idag. Och de politiska beslut som skulle till för att vi

skulle komma att få det som vi har det.

Vägen mot en bättre bostadsstandard kunde anas i

anammandet av folkhemsbegreppet. Detta nämndes i

större sammanhang första gången av Per Albin

Hansson 1928 och gick ut på att alla skiljande sociala

och ekonomiska skrankor skulle brytas ned och det

moderna välfärdssamhället byggas upp.

Bostaden stod i centrum för den nya epoken. Som skulle

byggas på funktionalismens villkor där ”skillnaden

mellan yta och innehåll upphävdes, förljugenheten

rensas bort och saklighet tillsammans med ärlighet

poängteras. I den nya världen skulle sanning och förnuft

råda och den materiella verkligheten borde spegla

detta”.

Att bygga upp det nya hände inte över en natt. Först

skulle depressionen, arbetsmarknadskonflikter, jord-

brukskriser och inte minst andra världskriget tacklas.

Inte förrän detta var gjort kunde man ta itu med det som

ansågs vara den mest akuta frågan – trångboddhet.

4

Lundby hamnar i folkhemmets grepp.

Som jag tidigare nämnt var det vanliga att en hel familj

med två vuxna och ett flertal barn på t ex Lindholmen

bodde i en enrumslägenhet på ca 25 kvm med kök.

Normen för trångboddhet definierades som fler än två

personer per rum, inklusive köket. En familj med två

vuxna och två barn i ett rum med kök räknades med

andra ord inte som trångbodd. Ändå visade det sig att

30 procent av alla barn under femton år i början av

1930-talet tillhörde trångbodda hushåll.

Barnrikehus blev det första trevande steget i vilket som

senare kom att betraktas som begynnelsen till en tid av

social ingenjörskonst. Med byggstart i mitten av 30-talet

var den aspirerande byggnormen generös – nya

lägenheter för barnfamiljer skulle byggas med minst två

rum och kök. Finansieringen av husen bestod av två

delar: fördelaktiga lån till de som uppförde dem dels

bidrag till de som fick möjlighet att flytta in. Barnrike-

husen kom också att benämnas Solgårdar – i Lundby

typifierade av de gröna parallella huslängorna på

Jägaregatan i Brämaregården.

I takt med att folkhemskonceptet började förankra sig i

Sverige ändrades karaktären på byggherrarna. Fram till

1930-talet hade större delen av allt bostadsbyggande

gjorts av privata intressenter. Och faktum var att när

andra världskriget bröt ut hade de faktiskt lyckas bygga

landet ur bostadskrisen.

5

Under själva kriget låg bostadsbyggandet mer eller

mindre på is. Det som byggdes i Lundby är lätt att

identifiera då man på grund av bristen på byggmaterial

var tvungen att begränsa skalan. Följden blev de två-

vånings trähus i rätvinkliga kvarter som finns bland annat

längs med Björlandavägen samt öster om Åbogårds-

gatan.

Trots att byggandet ökade under 1930-talets senare del

betydde inte det att bostadsmarknaden kunde beskrivas

som harmonisk. Eller att framsteg gjordes när det gäller

bostadsstandarden.

Ett alternativ till den rent privata bostadsmarknaden som

började utforskas var bostadsrätten. 1923 bildades

Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening, HSB,

som kom att ha stor inverkan på den nationella bostads-

politikens utformning och genomförande. Redan från

början hade man moderna idéer om badrum i varje

lägenhet, sopnedkast i trapphusen och gemensamma

tvättstugor med modern utrustning.

1940 hade HSB uppfört ca 20 000 lägenheter runt om i

Sverige. Samma år bildades Riksbyggen som hade en

liknande kooperativ grundtanke.

6

7

Kommunernas lyckade inblandning i byggandet av

bland annat Solgårdarna lade grunden till framväxten av

allmännyttan. Referensramarna för allmännyttiga

bostadsföretag fastställdes under efterkrigsperioden och

innebar att de ”skulle erbjuda bostäder åt alla kategorier

av hushåll och därmed bidra till stabilitet på hyresmark-

naden och motverka spekulation”. Allmännyttig bostads-

utveckling sker, fortfarande, utan enskilt vinstsyfte.

Ett av de första områdena i Lundby där privata och

allmännyttiga hyresvärdar och bostadsrätter finns

representerade sida vid sida är Kvillebäcken. Beläget

nära varvsområdena och med flack och lättbyggd mark

omringad av Hjalmar Brantingsgatan i söder, Gustaf

Dahlénsgatan i öster, Flunsåsbergen i väster och Nya

Björlandavägen i norr började det bebyggas nästan

omedelbart efter andra världskriget.

I den nya bostadspolitikens gryningsland var stads-

planeringen av området påverkad av både gammalt och

nytt. Å ena sidan var det självklart att de nya husen

skulle byggas i en funktionalistisk anda med ljusa, luftiga

och praktiska lägenheter.

Å den andra sidan hade ett generalplaneförslag för

trakten gjorts redan 1936. Och stadsplanerna för

huvuddelen av bostäderna gjordes redan 1941-43.

Vilket var innan den nya sociala bostadspolitiken

styrmedel och finansieringsmöjligheter fanns.

8

Den storskaliga allmännyttan blir boendets ledstjärna.

Resultat blev ett bostadsbyggande av små enheter -

enstaka hus eller små grupper av hus - uppförda av

olika byggmästare (som hade inmutat tomterna långt

innan).

Det var dock först på 1950-talet som det riktigt stor-

skaliga allmännyttiga bostadsbyggandet tog fart. I snabb

takt började områden runt Kyrkbyn och Bjurslätt upp-

föras.

Personligen tycker jag att bebyggelsen speciellt runt

Kyrkbytorget representerar folkhemmet i ett nötskal.

Precis som Bullerbyn-känslan i det angränsande Lundby

Kyrkby vittnar om det svunna sockensamhället.

Kontrasten är slående.

Men kanske ändå inte. I båda fallen talar arkitekturen ett

eget språk – den ger inte bara uttryck för en bestämd

estetik, utan också för en samhällssyn, en världsbild.

Punkthusen omgivna av stora grönområden med

putsfasadklädda trevånings lamellhus i en cirkel runt om

tycker jag andas en nästan utopisk framtidsoptimism.

Sett från dåtidens synvinkel. Med tanke på hur bostads-

situationen hade tagit sig ut för flertalet människor

tidigare måste det ha varit en fantastisk upplevelse att

flytta in i dessa lägenheter med modern standard.

Trångboddhet och undermålig standard var ju just de två

aspekter som folkhemmets bostadspolitik ville åtgärda.

9

Och det lyckades man ganska bra med. Den först-

nämnda problematiken hade i Sverige reducerats från

21 % trångbodda hushåll 1945 till 8 % 1960. Lägen-

heterna blev dessutom rymligare och bättre utrustade,

framförallt när det gällde värme och hygien.

På 1950-talen gjorde som sagt höghusen sin inmarsch i

Lundby. Det som byggdes på Bjurslättstorg var ett av

Göteborgs tidigaste höghus och markerade områdets

modernitet. Och fler skulle det bli, speciellt runt

Ramberget.

1959 skedde första inflyttningen i HSB-föreningen

Ekemarken. Tydligen var detta HSB Göteborgs första

saneringsprojekt – för att ge plats för de nya

byggnaderna offrades fyra landshövdingehus och tre

mindre fastigheter om sammanlagt 68 lägenheter. Brf

Ekemarken består av sex punkthus med tio och elva

våningar med sammanlagt 377 lägenheter. I linje med

HSBs bostadsstandard fanns redan från början hiss och

sopnedkast.

På Rambergets norra sida höjer sig mot skyarna

Riksbyggens Brf Göteborgshus 22 som byggdes 1958-

60 och består av 356 lägenheter. Och däremellan ett

område med blandade flerbostadshus i 6-12 våningar.

På andra sidan gatan vid Wieselgrensplatsen finns

åttavåningshus. Ett annat höghusområde är det s k

Bostadshotellet längs med Gropegårdsgatan, vars

uppgift var att husera tillfälliga Volvo-anställda.

I slutet av 1950-talet byggdes även det stora bostads-

området vid Fyrklöversgatan. Då marken under till

10

åtminstone 37 meters djup består av blålera blev det för

dyrt att påla marken. De symmetriskt utspridda fyra-

vånings lamellhusen byggdes därför utan källare. Allt som

allt finns det 466 likadana fyrarumslägenheter i området.

Trots att området var tänkt som en temporär bostadskris-

lösning med en planerad livslängd på 20 år spenderade

den nuvarande ägaren Stena Fastigheter 240 miljoner

kronor mellan 2004-2006 på att rusta upp husen.

För att tackla bostadskrisen intensifierades bostads-

byggandet under 1960-talet och 70-talen i hela Göteborg.

Kände som miljonprogrammet var det på Hisingen

framförallt Biskopsgården och Länsmansgården som

exploaterades eftersom där fanns utrymme för

massbyggnation.

Redan 1968 stod det dock klart att det fanns problem

med uthyrning av nyproducerade lägenheter. Under

1970-talets första år accelererade svårigheterna då flera

bostadsföretag även fick likviditetsproblem. Det var

kanske därför inte förvånansvärt att bostadsproduktionen

under ett antal år sjönk som en sten. En återhämtning

skulle inte märkas förrän i mitten av 1980-talet.

Ungefär samtidigt med bostadsföretagens problem

började orosmoln dyka upp inom varvindustrin.

Lindholmens varv levererade sitt sista fartyg 1976.

Eriksberg avvecklades 1978-79. Götaverkens

nybyggnation upphörde 1989.

Den Stora Krisen var ett faktum. Men som det med tiden

visade sig också var en början på något nytt. För

Lundbys del på alla sätt och vis.

11

12

Brf Ekemarken

13

Fyrklöversgatan

Vägen mot gräddhyllan.

Varvskrisen utlöste en viljornas dragkramp mellan

Staten och Göteborgs kommun om vad man skulle göra

med de nu överflödiga industriområdena.

Staten var ägare av marken medans kommunen

belastades med det praktiska arbetet att hitta nya jobb

till de ca 15-20 000 personer som blivit arbetslösa i

samband med krisen.

För att delvis lösa detta problem ville kommunen bland

annat förlägga institut eller annan statlig verksamhet till

regionen. Ett annat initiativ var att påbörja utbildning och

forskning med inslag av produktion på Lindholmens

gamla varvsområde.

Staten å sin sida hävdade att det bästa var att bygga

bostäder på den attraktiva marken precis vid vattnet. Ett

huvudargument för denna ståndpunkt var alla de bygg-

arbetarjobb som skulle skapas.

Med tanke på alla de lediga lägenheter som fanns i

Göteborg vid denna tiden tyckte kommunen inte alls att

detta var ett bra förslag. Och sa därmed nej till planerna.

Men även om kommunen hade varit positiv inställd hade

den dåvarande stadsplanen för de berörda områdena

varit ett problem – den medgav endast att området

kunde användas för industrändamål.

14

Samtidigt som det bollades med Norra Älvstrandens

framtid började ett näringspolitiskt program utarbetas för

hela kommunen. I detta påpekades det att tjänste-

sektorn började bli allt viktigare.

För att främja denna utveckling hade man runt 1985

kommit fram till att de inre kajområdena på båda sidor

om älven måste knytas ihop. Ett första steg mot att

åstadkomma detta var att göra en ny översiktsplan för

Norra Älvstranden. Klar 1989 antogs den av kommun-

fullmäktige 1990. Året därpå blev den första detaljplanen

för Eriksberg godkänd.

Byggandet av det största sammanhängande stadsför-

nyelseprojektet i Sverige satte i gång inte långt efter.

Tjugo år senare fortsätter det fortfarande även om

fullbordandet av nybyggnationen på Västra Eriksberg

signalerar att slutet är i sikte.

Intressant i sammanhanget är att Lundbys äldsta och

nyaste bostadsområden ligger inom ett stenkast från

varandra.

Jag avslutar denna presentation med ett citat från Evert

Torkelsson, 80 år, i Göteborgs-Posten i november, 2009

boendes i en modern bostadsrättslägenhet precis vid

vattnet på Lindholmen.

” Jag växte upp i ett trähus på Slottsberget utan

rinnande vatten och toalett. Nu fick jag chansen att

komma tillbaka, men till en modern bostad med bra

standard, säger han.”

15

16

Sannegårdshamnen

17

Sannegårdshamnen

18

SUMMERING – DEL 2

År 2010 betalas det av vissa över 3 miljoner

kronor för att köpa sig en toppmodern lägenhet

på Norra Älvstranden. I vilken det kanske

kommer att bo två personer på ca 100 kvm.

En utveckling som för en människa som gjorde

en tidsresa från 1850-talet måste te sig smått

otrolig.

Bostadsstandarden förbättrades tack vare en

partiöverskridande bostadspolitik drastiskt i

Lundby, liksom i övriga Sverige, från tidigt 1950-

tal. Storskalighet och modernism blev nyckelord.

Termer som bostadsnorm introducerades.

Personligen tycker jag att det ibland känns som

att stadsbyggnadsprocesser är evighetslånga

och att inte mycket händer. Men allt man

behöver göra är att titta sig omkring för att få

bevis på att så inte är fallet. Lundby är ett

mycket gott exempel i sammanhanget.

19

Karta över Lundby.

Källa: eniro.se

FAKTA OM LUNDBY I DAG

39 878 invånare. Invånarantalet beräknas öka till cirka 46 000 fram till år 2015.Lundbys invånare har något lägre medelinkomst än medelgöteborgaren.

Boendet: Bostadsbeståndet i Lundby är

varierat. Fler bostäder är byggda efter 1990 än

före 1940. Här finns 22 400 bostäder varav

drygt 18 500 i flerbostadshus.

Källa: http://tiny.cc/hpr48

20

Andersson, Stina m fl. Lundby: Från Bondby till Industristadsdel,

1982, ISBN 91-85488-38-0

Bebyggelsehistoriska undersökningar i Västsverige 1973,

Rapport 2, Lindholmen i Göteborg

Bengtsson, Birgitta, Kvillebäcken, Lundby Hembygdsförenings

Skriftelse Nr 5. 1998. ISSN 1102-366X

Bengtsson, Birgitta. Rambergskvarteret: En försvunnen stadsdel,

1994, Lundby Hembygdsförenings Skriftelse, Nr 3. ISSN 1102-

366X

Caldenby, Claes (red), Att bygga ett land – 1900-talets svenska

arkitektur, 1998, Arkitekturmuseet och Byggforskningsrådet,

ISBN 91-540-5813-9

Eriksson, Folke, Lundby på Hisingen, 1994, Tre Böcker, ISBN

91-7029-161-6

Hansén, Stig. Lindholmen berättar (Intervjubok): Lindelöws

bokförlag, 2002, ISBN 91-88144-56-9.

Gårdar, Hus och Folk i Lundby By, Del 1, 2001, Lundby

Hembygdsförenings Skriftelse – Nr 6.

Göteborgs-Posten,

Göteborgs Stadsbyggnadskontor: Norra Älvstrandsprocessen,

2001.

Lönnroth, Gudrun (Red). Kulturhistorisk värdefull bebyggelse, Ett

program för bevarande, Göteborg, Stadsbyggnadskontoret,

2000. ISBN 91-89088-05-0

Ramberg, Klas. Allmännyttan. Välfärdsbygge 1850-

2000.,Byggförlaget, ISBN 91-7988-177-7.

Trossholmen, Ninni. Norra Älvstranden: En vandring från dåtid

till nutid. Arkipelag, 2009

Underlag för områdesprogram och stadsförnyelse i Kvillebäcken.

Februari 1985, Göteborg

Upptäck Hisingen, Det moderna Göteborg, Göteborgs

Stadsmuseum, 2008, ISBN 978-91-85488-97-1

Nationalencyklopedin – ne.se.

Åberg, Alf. När Byarna Sprängdes, Natur och Kultur, 1953, ISBN

91-27-00362-0

Norra Älvstranden: Översiktsplan för del av Hisingen,

Stadsbyggnadskontoret för Göteborg, 1989

http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=90505

- Svenska Järnvägsklubben Postvagnen.

http://www.alingsasslaktforskarforening.se/tidning/medlemsblad/ja

g%20minns/1996-2.pdf

Jag minns – Alingsås Släktforskarförening.

http://mitthisingen.se/index.php?id=8

- Mitt Hisingen

http://www.mariamagdalenas.se/index.php?option=com_content&

view=article&id=124:bakgrund&catid=132:om-oss&Itemid=125

S:ta Maria Magdalenas Katolska församling

http://www.gbghus22.se/

Riksbyggen – Brf Göteborgshus 22

http://hsb.se/goteborg/ekemarken/ekemarkens-brf/valkommen-till-

brf-ekemarken?select=1.107579

HSB – Brf Ekemarken

http://www.alvstranden.com/default.aspx?id=38&navId=40

Älvstranden Utveckling

http://www.varvshistoriska.o.se/ - Varvshistoriska föreningen

http://www.vastraeriksberg.se/norra-alvstranden-har-utvecklats-

fran-tomma-varvsomraden-till-modern-stadsbebyggelse-den-

goda-staden

Insikter om utsikter – Västra Eriksberg

http://tiny.cc/x7p9w Fastighetstidningen, Nr 2 Mars 2010

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.247087-visionen-kom-av-sig

- Göteborgs-Posten, Visionen kom av sig

BIB

LIO

GR

AF

I