+

Människans anatomi

Musklerna Blodomloppet

Hormonerna Näringsämnen

+Huden

Vårt skydd mot

Smuts

Kyla

Sol

Värme

Bakterier

Består av tre huvudsakliga lager och flera små

”funktioner” som svettkörtlar, hår...

+Huden

+Skelettet

Människan har 206 ben i kroppen.

Ben är hårda utanpå och består av kalk och fosfor

Inuti är benen svampaktiga och längst inne finns

benmärg, där blodkroppar bildas

Benen är fästa i varandra med senor, brosk och

leder

Brosk är en mjukare typ av stödvävnad

+Ledernas uppbyggnad

+Musklerna

Musklerna fäster vid benet med hjälp av senor. Senorna håller

fast själva muskeln som består av fler muskelbuntar.

I alla muskelbuntar finns det muskelfibrer vilka tar emot

elektriska signaler från nervsystemet och ger musklernas

funktion.

Muskelbuntarna omges av ett lager bindväv för stadga.

+Skelettmusklerna styrs av hjärnan

+Onödiga fakta om muskler

(besserwisser kunskap)

Egentligen finns tre typer av muskler – tvärstrimmiga muskler, glatta muskler och hjärtmuskler

Musklernas verkningsgrad är 14-27 %

Atrofi = muskelförsvagning. Det händer när du inte rör dig, men är också en sjukdom.

Vår starkaste muskel i förhållande till storlek är tungan, medan sätesmuskeln anses vara störst

Vid muskeldystrofi bryts musklerna ner av kroppen, detta skapar stora mängder kalium och natrium vilka måste sköljas bort av njurarna. Njurarna kan bli överbelastade och stänga av. Detta är ett livshotande tillstånd.

+Ansiktets muskler

Det är otroligt hur många olika miner vi kan göra med våra

ansiktsmuskler. Vi kan till och med kommunicera våra

känslor enbart genom våra ansiktsuttryck.

+Kom ihåg att dina känslor visas i ditt

ansikte!

+Blodet, hjärtat och lungorna

Blodet består av små ”tankbilar” som transporterar syre och

näring till alla celler

Hjärtat är ”motorn” som driver tankbilarna

Blodkärlen är ”vägen”

aortan= stor motorväg

artärer och vener= landsvägar

kapillärer är små, små byvägar (finns t.ex. i huden)

+Blodets sammansättning

Blodet består av fyra huvudkomponenter;

Blodplasma

ca 50 % av de 4-6 liter blod vi har,

trögflytande, genomskinlig vätska som består av vatten, salt, kolhydrater, protein och hormoner.

Röda blodkroppar

Vita blodkroppar

Blodplättar

Trombocyter!

+Blodets gas utbyte

+Blodgrupper

+

Matspjälkning

Matens väg från munnen till magen

+Matens väg

I munnen mals maten av tänderna

Maten blandas med saliv/enzymet amylas

Tungan trycker upp maten mot gommen och utlöser en

sväljreflex

+Ner mot magsäcken

Sväljreflexen utlöses

Struplocket täpper för luftstrupen

och matstrupen öppnas

Söndermald mat kramas ner mot

magsäcken (peristaltik)

Ner till övre magmunnen

+Magsäcken

Övre magmunnen (ringmuskel) släpper in små

portioner

Magsaft = saltsyra + enzymet pepsin

Magsäcken knådar innehållet

Här startar spjälkningen av proteiner

Nedre magmunnen (ringmuskel) pytsar ut

magsäcksinnehållet i tolvfingertarmen

+Tolvfingertarmen

Lika lång som 12 fingrar i bredd eller ca 25 cm

Bukspottet innehåller pH-höjande ämnen

Bukspott spjälkar proteiner till aminosyror

Bukspott och galla finfördelar fetter till mindre fettpartiklar

Bukspott spjälkar kolhydrater till enklare sockerarter

Tarminnehållet skickas vidare in i tunntarmen

+Tunntarmen

Nedbrytningen av näringsämnena slutförs i tunntarmen – de

sönderdelas till sina minsta beståndsdelar

Skickar ut alla små beståndsdelar i blodet

Blodet för beståndsdelarna till levern via portådern där de sen

antingen lagras eller portioneras de ut till alla kroppens celler

+Tunntarmen

+Levern

All näring följer blodet genom levern

Väger ca 1,3 kg

Ett renhållningsorgan som renar blodet från gifter

”Näringschef” som bestämmer hur näringen ska fördelas och lagras

För stort alkoholintag leder till skrumplever

Hepatit C är en kronisk leversjukdom som sprids via sex och blod.

+Tjocktarmen

Börjar med blindtarmen och det maskformiga bihanget appendix

Suger upp det mesta av vattnet och vattenlösliga vitaminer

I nedre delen av tarmen bor kolibakterierna

+Kolibakterier

Människans avföring består till ungefär hälften av kolibakterier

Kolibakterierna är livsviktiga inne i tarmen….

….men farliga utanför tarmen

Bakterierna bearbetar fibrerna använder dem som näring till bakterierna själva och till cellerna i tarmens innervägg

+

NäringsämnenVad behöver vi då?

+Vad behöver vi?

Fetter

Proteiner

Kolhydrater

Vatten

Fibrer

Vitaminer

Mineraler

+Fetter (lipider)

Används som;

Energireserv

Byggsten i cellens membran

Värmeisolering

Stötdämpning

Råvara till kroppens signalämnen

+Fetter spjälkas också

+Proteiner

Används som;

Byggstenar till alla kroppsdelar

Katalysator till alla kemiska reaktioner i kroppen

+Proteiner blir till aminosyror

+Kolhydrater (socker, stärkelse)

Används som;

Energi, går åt mindre syre att förbränna än fetter. Förbränns alltså lättare än fett.

Viktig byggsten i cellens RNA-molekyl

Delas upp i;

Snabba, tex socker, vitt bröd

Långsamma, tex stärkelse i pasta, potatis

+Enzymet amylas

+Vatten

Används vid;

Matspjälkningen, stora mängder.

Inlagringen av energi i fett och kolhydrater tar mycket vatten, 2,7g vatten/1g fett el kolhydrat

Vi består av 70% vatten

Därför behöver vi också få i oss mycket vatten genom mat och dryck.

Vattnet tas till största delen upp i tjocktarmen- ca 10l/dygn totalt i mag-tarmkanalen

Utsöndras via urin, avföring, svett och ånga

+Fibrer

Används till;

Att hjälpa tarmarna arbeta då de binder vatten som medför att

avföringen lättare åker genom tarmen.

Förebygga fetma, diabetes och tarmcancer

Finns i mörkt bröd, frukt, grönsaker

+Vitaminer

Är ämnen som kroppen bara behöver i mycket små mängder.

Kroppen kan inte bilda vitaminerna själv utan de måste tas in via mat eller dryck.

A – växt och syn, försvar mot infektioner. Mjölkprodukter, morötter, paprika, spenat

B- (massor av olika) pigga, nerver,hud, tarm, finns i många enzymer. Finns i nästan all mat

C- immunförsvar, tandkött, järnupptag i tarmen. Frukt

D- skelettet. Smör, ost, ägg, lax. Huden bildar D-vitamin i solljuset.

E- viktigt försvar mot ämnen som åldrar kroppen (fria radikaler) Vetegroddar, vegetabiliska oljor

K- hjälper blodet koagulera, byggsten av protein i skelettet. Bakterierna i tjocktarmen bildar dessa, gröna bladgrönsaker

+Mineraler

Används till;

Cellerna

Människan behöver ungefär 20 st i små mängder

Tex

Kalcium- skelettet, tänderna. Mjölk

Järn- blodet. Gröna bladgrönsaker

Zink- insulin, vissa enzymer

Jod- vissa hormoner

Kalium/natrium- vattenbalansen

+Nervsystemet och

hormonsystemetKroppen signalsystem

+Nervsystemet

Hjärnan och ryggmärgen bildar det centrala nervsystemet

(CNS).

CNS är som kroppens kommandocentral

Nerverna som skickar signaler i kroppen kallas det perifera

nervsystemet.

+Nervvävnad

Nervvävnadens är uppbyggd av två olika typer av celler.

Nervceller och gliaceller som ger stöd och stadga.

Det centrala nervsystemet innehåller ungefär 100 miljarder nervceller,

eller neuron som de också kallas. Det finns ungefär tio gånger så

många gliaceller.

Varje dag dör ungefär 100 000 nervceller. Bara omogna nervceller,

stamceller, kan dela sig. Därför läker nervvävnad dåligt om den skadas.

Något som är typiskt för nervceller är att de kan bilda, ta emot och leda

impulser. Impulser är en form av elektriska urladdningar som uppstår i

nervcellerna.

Urladdningen beror på att natrium och kaliumjoner snabbt passerar

genom cellens yta, cellmembranet. Impulsen sprids sedan i nervcellen

och dess utskott, och fortsätter sedan till andra celler.

+Nervcellens anatomi

+Hjärnan

Hjärnan väger ca 2 kg eller ungefär 2 % av vår kroppsvikt, men

kräver 15-20 % av kroppens hela energibehov.

storhjärnan

hjärnstammen

lillhjärnan

hjärnhinnorna.

Storhjärnan är den mest utvecklade delen av hjärnan, den del

som skiljer människan från djuren. Den utgör nästan 90 procent

av hjärnans totalvikt, och består av två halvor som sitter ihop

med varandra. Varje halva kallas hemisfär.

+Anatomi

Storhjärnans yttre skikt kallas bark och består av grå substans.

Här ligger nervcellernas cellkroppar. Hjärnbarken är överordnad

resten av det centrala nervsystemet. Den ansvarar för vårt medvetande,

tankar, känslor och minne. Härifrån styrs även våra medvetna rörelser.

+Hjärnan har olika uppgifter i olika

delar

Än vet vi väldigt lite om hjärnan och dess uppgifter. Det vi vet är att vi använder

en liten del av hjärnan. Vissa tror att nästa steg i människans evolution blir genom

att vi använder en större del och därmed utvecklas snabbare.

+Hormoner

Kroppens hormonsystem består av flera körtlar som bildar signalämnen, så kallade hormoner. De transporteras med hjälp av blodet och når hela kroppen. Hormonerna är specialiserade och påverkar bara bestämda celler, så kallade målceller. Dessa reagerar sedan på ett förutbestämt sätt.

Hormonsystemet har tillsammans med nervsystemet övergripande uppgifter i kroppen. De två systemen arbetar inte självständigt, utan samarbetar på ett invecklat sätt. Nervsystemet har en överordnad funktion och är dessutom snabbare än hormonsystemet.

Hormonerna styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat

ämnesomsättningen

tillväxten

salt- och vattenbalansen

könsmognaden och sexualdriften

fortplantningen.

+Hormonproducerande körtlar

+Hur funkar det?

Hormonerna utsöndras direkt i blodet och förs i runt med

hjälp av blodomloppet till hela kroppen. Hormoner påverkar

bara bestämda celler, så kallade målceller. Dessa målceller har

mottagare. Det utlöser en förutbestämd kroppslig reaktion.

En målcell kan ha flera olika mottagare, receptorer, för olika

hormoner. Ibland jämförs ett hormon med en nyckel som

bara passar i ett visst lås, och till målceller med flera olika

receptorer kan man säga att det behövs flera olika nycklar.

En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan

andra bara påverkar vissa celler.

+Hormoner

+Kvinnliga hormoner

+Manliga hormon