• Franska revolutionen är en period i Frankrikes historia som rör tiden mellan år 1789 och år 1799.

• Vid tiden för revolutionens utbrott var Frankrike Europas folkrikaste land - 24 miljoner.

• Kungar och adelsmän i Europa beundrade allt som var franskt – att tala franska, att klä sig franskt och inreda sina slott i fransk stil!

• Kung Ludvig XVI och hans hustru Marie Antoinette levde ett enormt lyxliv i slottet i Versailles, utanför Paris.

Den franske kungen Ludvig XVI var liksom sina företrädare enväldig. Han var gift med den österrikiska prinsessan Marie Antoinette.

Den svenske diplomaten Axel von Fersen anses ha varit Marie Antoinettes älskare och det spekuleras om att han kan vara far till Ludvig XVII.

Kungen sägs ha varit så dåligt förberedd att Marie Antoinettes bror fick tillkallas för att instruera kungen i hur barn kommer till i praktiken. De fick 4 barn.

Ett orättvist samhälle

Precis som i andra länder var livet i Frankrike väldigt orättvist, och det var det som ledde fram till en revolution.

Det var stora skillnader mellan fattig och rik, de som bodde i staden och de som bodde på landet.

Varför blev det revolution?

1. Privilegierna (förmåner)

De rika ( adeln ) hade stora förmåner:

- de slapp betala skatt

- de fick jaga på böndernas mark

- de fick ta ut avgifter från bönderna.

Varför blev det revolution?

2. Upplysningstidens nya idéer

Nya tankar spred sig i Europa om att man ville bygga ett nytt samhälle grundat på vetenskapen.

Förnuft och kunskap skulle ersätta gammal tro och gammalt skrock.

Filosofer och vetenskapsmän diskuterade hur de ville att samhället skulle se ut – Voltaire, Isac Newton

De tyckte att det var fel att kungen hade all makt.

Varför blev det revolution?

3. USA blev en förebildMånga fransmän deltog i det amerikanska frihetskriget 1776 – 1783.

De fick uppleva hur ett mer rättvist samhälle bildades.

USA:s nya styrelseskick (republik med demokrati) inspirerade

Varför blev det revolution?

4. Brist på mat

Det hade varit missväxt (sommaren 1788 den värsta på 100 år)

Matbristen var stor.

Folk började stjäla för att

få mat.

Varför blev det revolution?

5. Statens kassakista var tomHovet, armén och alla ämbetsmän slukade mer pengar än vad skatterna gav.

Sjuårskriget mot Storbritannien hade varit dyrt.

Det var bara tredje ståndet

(bönder, borgare, lärare,

advokater) som betalade skatt,

inte adeln och prästerna.

Ståndssamhälle

Frankrike var ett ståndssamhälle.

Riksdagen var uppdelat i tre grupper (stånd):

1. Adeln

2. Prästerna

3. Tredje ståndet – 98 % av invånarna – borgare, köpmän, bönder, hantverkare, lärare, advokater.

Stånden hade möten var och en för sig, och hade en röst per stånd (precis som vi hade det i Sverige).

Uppgift:

1. Vilka fördelar (+) och vilka nackdelar (-) fanns före 1789 att vara:

kung

adel/präster

bönder

2. Vilka tror du är mest missnöjda och varför?

3. Vilken grupp skulle du helst vilja tillhöra? Förklara hur du tänker.

Våren 1789 i Frankrike

Kungens situation:

han behövde få in mer pengar till staten.

Kungens förslag till riksdagen:

att även adel och präster skulle betala skatt.

Kungens problem:

riksdagen hade inte varit samlad på 150 år.

Revolutionen inleds: Nationalförsamlingen bildas

I maj 1789 samlades riksdagen (alla tre stånden) i Versailles, Paris.

Adeln krävde att kungen skulle dela sin makt med adeln och prästerna.

Tredje ståndet krävde att ledamöterna skulle få var sin röst, för då skulle tredje ståndet bli flest och vinna omröstningarna.

Kungen gick inte med på något förslag och ville inte ge upp sin makt.

Kaos i riksdagen, innan Nationalförsamlingen bildas.

Tredje ståndet tog då saken i egna händer och bildade en egen församling i en tennishall, eftersom Kungen låst deras vanliga möteslokal.

Kyrkan och adeln anslöt sig, och i juli 1789 kunde man utropa sig som Frankrikes nya lagstiftande församling, NATIONALFÖRSAMLINGEN.

Stormningen av Bastiljen

Efter att nationalförsamlingen bildats började rykten uppstå i Paris – hade kungen och adeln verkligen gett efter så lätt? Och var det sant att Paris var omringat av trupper som skulle jaga bort nationalförsamlingen?

Den uppretade folkmassan skaffade vapen och angrep den gamla fästningen Bastiljen den 14 juli 1789.

14 juli 1789 är numera Frankrikes nationaldag.

Byggnaden användes mest som vapenförråd och syftet för pöbelhopen var att få tag i mer vapen. Bastiljen sågs även som en symbol för det gamla enväldet.

Samma kväll som Bastiljen stormas på kungens slott i Versailles….

Kungen är på dåligt humör.

Han hade ägnat dagen åt jakt och inte lyckats skjuta något.

I sin dagbok den kvällen skriver han:

”Rien” (ingenting)

Tre dagar senare …

La Fayette, befälhavaren för revolutionsarmén, gav kungen ett rött-vitt-blått märke. Rött och blått var staden Paris färger, vitt kungaättens.

De här tre färgerna kom att bli en symbol för Frankrike och användes sedan i landets nya flagga, TRIKOLOREN.

Nyheten om att Bastiljen stormats sprids til landsbygden….

Bönderna gör uppror!

De plundrar adelns gods och bränner flera slott.

Många adelsmän flyr från landet i skräck.

FRANKRIKES OMVANDLING 1789 - 1792

Nationalförsamlingen avskaffade det gamla ståndsamhället.

Adelns privilegier upphörde.

Nationalförsamlingen antar en förklaring om mänskliga rättigheter.

”Frihet, jämlikhet, broderskap!”

KVINNOTÅGET OCH KUNGENS FLYKT

Men det var fortfarande brist på mat, såväl i huvudstaden som i stora delar av övriga landet.

Det så kallade kvinnotåget marscherade från Paris till Versailles den 5 oktober 1789 för att kräva bröd.

Kungen gav upp, öppnade sina förråd och tvingades följa med kvinnotåget tillbaka till Paris.

Enda utvägen för kungen var att försöka fly utomlands - flyr den 21 juni 1791 men gips innan de hinner lämna landet.

Sommaren 1792: många i Frankrike rädda att de andra länderna i Europa skulle gå till anfall och krossa revolutionen – förklarar krig mot Österrike, Spanien, Nederländerna och Storbritannien.

Kungen, som hade försökt fly till fienden, sågs som förrädare.

En ny riksdag samlades och avskaffade monarkin och enväldet.

Kungen döms till döden 1793. Även drottningen avrättas.

Avrättningen skedde med giljotin i Paris.

REVOLUTIONEN FORTSÄTTER…

SKRÄCKVÄLDET 1793 - 1794

Riksdagens makt samlades nu i det så kallade välfärdsutskottet, där Robespierre var ledare.

För att tysta alla motståndare till revolutionen satte han igång med massavrättningar.

Under hans 2 år vid makten avrättades ca 40 000 fransmän.

Allmän värnplikt införs vilket ger stora arméer till kriget.

Många var rädda för Robespierre, vilket ledde till en statskupp 1794, där han själv blev dömd till döden och avrättad.

Giljotin

Bödel = den som utför själva halshuggningen

Det var ett otäckt jobb, ofta stärkte han sitt mod med alkohol. Då kunde han hugga snett både 2 och 3 gånger innan han träffade rätt.

Dessa plågsamma avrättningar upprörde läkaren Joseph Guillotin.

Därför uppfann han en maskin som högg av huvudet snabbt och enkelt.

Giljotinen började användas i Frankrike 1792.

Sverige köpte en Giljotin, men den användes endast en gång. Det var när rånmördaren Alfred Ander avrättades 1910.(han var också den sista i Sverige som dömdes till döden)

1795 - Direktoriet

Endast rika och de som ägde jord fick rösträtt

Missnöje – folk tyckte att revolutionen gått tillbaka.

Kriget mot de andra europeiska länderna börjar gå bättre – officeraren Napoleon gör karriär och stiger i graderna….

Napoleontiden

1795 -1799 var det oroligt i Paris: - kungatrogna i Paris var på väg att göra uppror – de ville ha tillbaka kungen- borgare och arbetare var missnöjda med att de inte längre fick rösta.

Officeraren Napoleon lyckas hindra flera uppror och gör snabbt karriär inom militären – lyckas vinna viktigt slag i Italien och blir en populär krigshjälte.

1799 tar han makten över Frankrike genom en statskupp.

Blir populär bland folket eftersom han skapar fred och styrde med stor skicklighet.

Reformerar (förändrar) Frankrike• skattesystemet blev mera rättvist• landet får gemensamma lagar genom Code Napoleon• satsade på industri och kommunikationer• byggde ut skolorna • införde meter-systemet

1804 kröner han sig själv till enväldig kejsare

Storbritannien, Österrike, Ryssland, Preussen och Sverige förklarar på nytt krig mot Frankrike för att besegra Napoleon.

Misslyckat slag mot Storbritannien – vänder sig istället österut.

1809 är Napoleon mäktigare än någonsin – behärskar Spanien, Tyskland, Polen, Italien samt har kontroll över Österrike, Island, Danmark och Norge –se karta i boken!

Bara Storbritannien som var fritt eftersom Napoleon inte hade någon flotta. Försöker med bojkott av engelska varor – fungerar inte.

1812 gör han ett fälttåg mot Ryssland. Ryssland använder ”den brända jordens taktik” + utrymmer och bränner Moskva = gjorde det svårt för den franska armén.

Fransmännen tvingas vandra tillbaka vintern 1812 – mycket kallt, hårt och ingen mat.

Av de 600 000 man Napoleon lett in i Ryssland sommaren 1812, dog 400 000 tusen och 100 000 tillfångatogs.

”Soldater är kanonmat”

Frankrike börjar förlora krigen.

1813 tvingas Napoleon avgå (abdikera) och blev istället furste över ön Elba i Medelhavet

Men Napoleon vägrar ge upp – återvänder och får folkets stöd

Samlar sig till ytterligare ett slag i Waterloo i Belgien 1815.

Napoleon besegras slutgiltigt och förs som fånge till ön S:t Helena mitt i Sydatlanten.

Napoleon dör 1821.

Filmklipp från slaget vid Waterloo.

Revolutionens följder – vad hände sen?

Frankrike blir på nytt en monarki (kungadöme) men det är ändå ett mer rättvist samhälle än innan revolutionen:

1. Ståndssamhällets fall:• Alla betalade skatt till staten. Tidigare var det bara tredje ståndet. • Man hade inte längre olika rättigheter beroende om man var t.ex. adelsman eller bonde.

2. Tanken om mänskliga rättigheter föds – ”Frihet, jämlikhet, broderskap!”

en första version redan i augusti 1789 – alla jämlika från födseln, yttrandefrihet, tryckfrihet

3. Nya tankar om ett rättvisare samhälle:

Revolutionen leder till mer demokrati på längre sikt i flera europeiska länder.

Efter revolutionen var det självklart att ett land skulle styras av folkvalda representanter.

1815 Wienkongressen – för att se till att inga fler diktatorer tog makten. Istället förespråkades diplomati och Österrike, Ryssland, Preussen och Frankrike ingår en allians.

I stort sett fred i Europa fram till 1914.

Men samtidigt föds andra tankar som vill bevara det gamla:

Konservatism – nya politiska tankar föds pga rädsla för snabba förändringar efter vad som hänt i Frankrike

Vill vrida klockan tillbaka till innan 1789, vill bevara det gamla och införa förändringar långsamt.

Tankar som blev populära hos de rika – har ju allt att vinna på att samhället inte förändras

Och i östeuropa (Ryssland, Österrike) tvärtom:

- samhället går tillbaka

- ökat förtryck av befolkningen

-Staten var rädd för revolutionens idéer.

-Skillnaderna mellan öst- och västeuropa ökar