D E N SVENSKA KVINNORURELSEN U T G I V E N A V

FREDRIKA-BREMER-FURBUNDET

R E D A K T O R :

M ARGARETA VON KONOW

D e c , 1933

U n d erstödsverksRmhgtens,, a\.igsidor. Av John Bergvall.

Sjalavarden ett livskal aven för kvinnor. Av Ingrid - . Nyr in .

Svenska klrinnoföreningars' ra- diokommitte har konstitu- erats.

Reformer i kindsbygdens: hälso- / och sjukvård. Av . Greta Mueller. .

Wgen ur vart svenska "m&ltids- kaos". Av Signe Thörnqvist.

En damastut&&llning i Halm-- \ ! stad. Av R, H, i

i Slaviska kvinnoprofi,ler. 1 ' Ny litteratur. Av- M. v. 6-w. l

1 Kretsmeddelanden, 1

STOCKHOLMS .

3.50 gr ke. . ett verkligt gott rostat

I 1 KbkASKAFFfZ a . . v

ficstpaket 5 4% -Isg-netto . . Kr+ 16: -* Pcstpaket B 2% kg. netto . . Kr. 9: -

Feneo mot postforskott. Henrik f öthgren,

. Kafferosteri, Väx j 3-

l framgång 7 miljoner L W l A --

. .

. kvalitetslampar

&lda

.ARGANG xx . DEC. 1933 . HUTE 10

VERKSAMHETENS AVIGSIDOR. . .

AV

JOHN BERGVALL.

M ed en viss stolthet bruka vi för resande främlingar, som vi1 ja

'studera vart land, peka p& de goda f örhållandena inom den sociala hjälp- verksamhetens olika grenar. Vi kun- na också med. skäl göra detta. En jämförelse, som sträcker sig endast några decennier tillbaka, visar, a t t vi gjort betydande framsteg på sjuk- vårdsväsendets område, ifraga o'm fattigvård, .ifraga om barnavård, för a t t endast nämna n%gra exempel. Även vid en jämförelse med förhål- landena i flertalet andra länder st% vi oss ganska gott.

Om man i dessa dagar finner skal

nas understödsverksamhet, behöver denna kritik inte vara föranledd av n&gon önskan a t t leda utvecklingen tillbaka 'till forna tiders otillfredsstal- lande förhiillanden. Det är under-' stödsverksamhetens avigsidor man vill komma åt, och dessa avigsidor. framträda speciellt i en kris som den nuvarande.

Alla äro vi väl ense om, a t t den en- skilde samhällsmedlemmen i första hand skall sörja för sig själv. Endast när detta, trots god vilja och ärliga ansträn'gningar, visar sig omöjligt, bör samhället träda h j älpande emel- lan. Om känslan för detta förhållan-

a t t rikta viss kritik mot det allmän- -de slappas, om samhällets skyldighe-

( D E N KRXVER INGEN LUN

l Tvärt om. Anställ postsparbanksboken som kassakontrollant över hemmets utgifter. Sätt in medel för hush6llet, hyra, skatt o. s. v. i postsparbanken och tag sedan ut pengar i man av behov. Ni blir glatt överraskad, nar Ni ser, vilken förrniga post- sparbanksboken har att "dryga ut" inkomsterna.

238 H E R T H A

ter a t t hjalpa ständigt betonas men individens plikt a t t spänna sina kraf- ter skjutes i bakgrunden, löper man en allvarlig risk för a t t den p% sam- hället parasiterande gruppen med- borgare breder ut sig. Man kan icke komma i f r h , a t t denna syn- punkt m%ste sätta sin prägel p% h j alpverksamhetens utformning. Den hjalp, som samhället lämnar. fat'- tigviirdsvagen eller p% annat satt, får icke ges en shdan omfatt- ning, a t t de av samhället -under- stödda komma i en lika bra eller bätt- re stallning an det stora antal söm utan a t t anlita det allmännas hjalp drar sig fram under tryckta förhål- landen. Eljest .m%ste hos många man- niskor lusten at t hjalpa sig själva av- trubbas, och det förkättrade talet om at t understödstagarandan breder ut sig far et t blott alltför ieellt under-

. lag. Många erfarna f attigvlirdsmän göra gällande, a t t vi redan nu nhtt en god bit p% denna farliga vag. Man f aster därvid garna uppmärksamhe- ten särskilt p% den omständigheten, a t t många inom den yngre generatio- .neri icke längre kanna den motvilja mot at t vanda sig till det allmänna med begäran om hjalp, som fanns och alltjämt' finnes hos de aldre. Det

. synes också, som om lusten a t t ta vård om och hjalpa närstående, som på grund av olika omständigheter icke längre kunna sörja för sig själva, trubbats av. Hellre än a t t i sådant syfte underkasta sig n&gra personli- ga uppoffringar hänvisar man den

. -

man själv enligt gammal god svensk tradition borde hjalpa till det allmän- na.

Om förhAllandena äro sådana, och det finnes tyvasr, aven om man icke skall ta allt tal om understödstagar- andan f ör gott, starka tecken på att så ar; a r det allt skal a t t vara på sin vakt. F%r utvecklingen f ortsätta vi- dare i denna riktning, kunna resul- taten bli förskrackan2e.

Även de, som garna lättvindigt av- visa farhågor av ovan antydd natur och uteslutande se förklaringen till de ökade anspråken p% det allmänna i den nu existerande krisens långva- righet och de mer och mer u'törnda resurserna hos de enskilda, k i n a ha allt skal a t t ta sig en funderare. Det a r fara vart, a t t om man ställes sig blind för riskerna, det slutliga resul- tatet blir ett kraftigt bakslag över huvud taget för den sociala hjälp- verksamheten. De parallellfall ti'il den nuvarande situationen på fattig- vårdsväsendets omrade, som man kan finna i aldre tider, häntyda på en s%- dan risk som mycket näraliggande.

J. BERGVALL.

FREDRIKA - BREMER - FÖRBUN- DET8 JUBILE U;MSFOND

har från f. se-minarieadjunktsn Han- na Gmdell fått mottaga kr. 100: - och från Föreningen kvinno~ i stutens tj&nst kr. 50 : -.

A A Prak fisk julklapp, B SENASTE NYHETER Starsta urval - Ldrga priser.

Stockholm.

t

. .. . . . H E R T H A ' ' -23.9 .

AVEN FOR KVINNOR. i I I_. .

AV .. . .. . - . .

. . - .- _ _ . . I . . INGRID NYRIN. - . , . . . . .

a . '.:: . . .

I DET AKTUALISERADE AM- NET KVINNAN I KYRKANS TJANST UTVECKLAR "ARTI- KELFÖRF., SJÄLV TEOL. .O. FIL. KAND., HAR NEDAN SINA SYNPUNKTER. .

. . . -

-ut .den av staten tillsatta kommittén ville. man aven har i allmänhet se be- hörighetslagen utsträckt till a t t gal- la aven de kyrkliga ämbetena. Saken .möttes dock av starkt motstånd :från de kyrliliga myndigheternas ' sida, ' .och diskussionen kring den tystnade, .utan a t t man gått från ord till hand- ling.. - . .. ' - .\

.A t t har föreligger e t t viktigt och ännu e j $illfredsstallande löst pro- blem, därom ha vi nyligen påmints genom fil. d :r Lydia Wahlströms se- naste bok, "Den svenska kvinnarörek sen"; dar frågan om kvinnan i kyrk- ligt arbete tas upp i kapitlet om kvin- nor .i statstjänst. Såsom teol. och fil.

' kand. Caisy Elander i en artikel i Sv. D. .betonar, vore det både för kvin-

"VI LÖPA FARA ATT FORSPIL- la en rik 'kraftkälla, som - daroni aro många fast övertygade - det ar Guds vilja a t t vi skola'ösa ur för .att kunna tjana Honom bättre." S.å yft- rade sig 1920 den brittiska bisRops- konferensen i f ragan om ' kvinnans arbete inom kyrkan. Och konferen- sen föreslog för sin del, a t t ökade ar- betsuppgifter i församlingens tjänst skulle ges %t kvinnan, friimst i' kon- f irmandundervisningen, i f örkunnel- ,sen och'i det direkta s jalavård.sarbe- tet. Frågan har :i England fat t ökad .aktualitet bl. a. genom, miss Maud Roydens insats i f orkunnelsen.

I samband med behörighetslagens antagande stod aven i Sverige striden het kring detta problem, och 1923 års lagförslag om kvinnliga pras ter till- drog sig stor uppmärksamhet i pres- sen och i föreningar landet runt. Sar- skilt Fredrika-Bremer-Förbundet an- ..ordnabe möten, dit huyudsakligen ,personer med 'intresse för religion och kyrka samlades och framlade si- na synpunkter p& ämnet. Liksom f o c

* nornas och'-kyrkans skull gott, om dr Wahlströms framställning ånyo fin- 'ge göra frågan aktuell, val icke i dess gamla form .- kvinnliga präster el- ler icke? - men i ett annat, vidare .sammanhang, .icke heller som ett rattskrav eller en maktfråga - det 'har den varit i lägre grad an andra .liknande frågor - utan det. galler: Hur tjana vi kvinnor bast den krist- na 'kyrkan ? . .

Just nu kallar varlden.oss till arbe- te, icke blott i familjen utan ackså ute i samhället. Väl 'ar varje kristen kvinnogarning en . gärning i kyi- .kans tjäqst. Och en prästs garning behöver, som någon sagt, inte bestå i a t t .han inom .sin kyrkas yttre ram .las.er ritual;' viger, prediksr och dö.- per, .utan i kristnandet av själva de världsliga yrkena. Men aven i ,de .uppgifter, som raknas som prästens viktigaste, .aven som förkunnare och själasörjare .torde en kvinna ibland .

k.un,na nå längre an en man och latta- re'lamna hjälp i rent personliga ange: lägenheter. .. . '-

- .

D R I C K R . A , M L O S A ' . ~ Sveriges förnamsta ma tur1.i pt alkaliska vatten. . -

Hovleverantörer t i l l . E. Maj:t Konungen och H. K. B. Kronprinsen . . . Svorige .amt HB. Maj. Kongen af Danmark. * I : . . ...s.. . . s . J,,;. - . -

H E B T H A 240 - . . . . .&d --:a

tiden är rik pli kyrkor och sekter, omgivna av högre och lagre skrari- kor av hierarkisk, organisatorisk och konfessionell art, och alla kunna upp- visa goda resultat med'sina metoder, alldeles som judarna'ph Pauli tid med sin ceremoniallag. Men utanför dessa samfund finns nu liksom p% Pauli tid en väldig värld av de bildade liksom av de s. k. lagre skiktens människor; som inte mer kanna sig hemma 5- nanför skrankorna. Kanske skulle har nya krafter från kvinnohåll fi* u nya uppgifter, bryta sig mark har hellre an a t t ta i arv gamla ur flera synpunkter förbrukade arbetsfor- mer ?

Främst som lekman - skulle kvin- norna, som fr. Elander framhaller i ovan nämnda artikel - kunna stalla sitt arbete i' kyrkans tjänst. I jam- förelse med frikyrkosamfunden har v%r svenska folkkyrka ännu relativt liten användning för just lekmannens religiösa aktivitet. Men allt mer all. mant har man insett faran av a t t -

Fragan a r blott, under :v6ika for- b a r t emot folkkyrkans idé - låta mer denna hjälp bast ges. S& vitt prästen bli ensam barare av försam- jag vet, kanna sig de flesta kvinnliga lingslivet. En enbart prästerlig för- teologer tveksamma inför prastambe- kunnelse kan bli ensi-g - aven den tet i.dess nuvarande gestalt. Visser- skulle i högre grad an som nu sker ligen a r icke varje form och organi- kompletteras av andras erfarenheter sation i och för sig av ondo utan i - kvinnors shväl som mans - laka- viss mån nödvändig. Och visserligen rens. lärarens, journalistens och so- kanna vi tacksamhet för vad. som cialarbetarens, för att nia namna nhg- förmedlats till oss genom kyrkan i r a exempel. dess nuvarande .gestalt. Men fr&gan Det vore önskad , att kyrkan järn- ar, - Om kvinnan bast fyller sin Upp- riade vägen för dem, som kände sig gift 'genom 'att acceptera det institu- kallade till förkunnare o& agde öv- tionella arvet, eller om hon bättre föl- ~nga förutsättningar dartill, En av jer sin kallelse genom at% verka i fri- kyrkans ledare, nuvarande biskop are ock mer personliga former. .N&- Rodhe, yttrade i diskussionen om gon har sagt, a t t det religiösa laget kvinnliga präster: > ' m n kyrkans just nu osökt minn&-om Pauli 'situa- egen smpunkt mgste det te sig som tion, nar han lösgjorde kristendomen en misshushAllllig, om hon icke f r h det heliga,- rituella arvet. Sam- - skulle utnyttja den dynamiska kraft,

som liggger i ett med fallenhet för- enat starkt kallelsemedvetande. Den som drives av ett inre nödgande kan visserligen ej hindras av ett stängt ämbete." Men mycken kraft kan ödas på sökandet efter plattform el- ler skapandet av den, medan sakerli- gen ocksa de man och kvinnor, som samlas nedanför kyrkans prediksto- lar, skulle berikats av denna förkun- nelse, 4

Annu betydelsefullare vore det, om kyrkan genom at t skapa flera platser för kvinnorna i sin tjänst be- redde möjligheter aven för dem att f& agna sig A t sjalavikrd som livskall. F. n. a r detta möjligt endast i undan- tagsfall. Diakonistyrelsen har an- ställt en kvinnlig sekreterare, ensta- ka stift ha kvinnor -som resesekrete- rare, och detsamma galler aven n&- ra föreningar i närmare eller lösare samband med kyrkan, Sveriges kvinnliga studerande undoms kristna förbund och Kristliga föreningen av unga kvinnor. Av egen och andras

dvokatkoato~~ Vasagatan 48. Stockholm Tel. 909658.

Bouppteckningar, Boutredningar, Arvstvister, Testamenten, Bo- och aktenskapsekilnader, Uppe. av köpehandlingar, Bolagsbildning m.m. Förfragningar besvaras omg&ende.

H E R T H A . -. 24 1

erfarenheter från sadana sekreterar- platser, vet jag, a t t behovet av kvinnor som rådgivme och andliga ledare ä r stort bland den uppvaxan- de ungdomen. Det a r så aven i Sve- riges moderna kvinnovarld över. hu- wud. . Men i allmänhet. kunna kvin- nor av ekonomiska skal blott en kort tid eller vid sidan av annat arbete ag- na sig å t sådan .verksamhet. Det skulle betyda et t stort framsteg, om kyrkan genom anslag av penni:gme- del och andra erforderliga åtgarder gjorde det möjligt för flera kvinnor a t t helt eller huvudsakligen agna. sig å t s jalavårdsarbete i kyrkans tjänst. Främst skulle då naturligtvis ,dessa . kvinnor vara utstationerade i stor- städerna och verka dar med kyrkans auktorisation men under friare och smidigare f ormer i uppgifter, olika från fall till fall allt efter kvinnornas utbildning till läkare, socialarbetare och teologer. Så arbetande kvinnor med skarp psykologisk träning behö- vas vid sjukhus, fängelser och andra anstalter, i konfirmandundervisning och s t u d i e c i r k e l a r b e t e , på radfrag- ningsbyraer med hemmets snarare an : kontorets prägel, i förenings- och mö- tesliv, för a t t nu nämna några av ar-' betsfalten. Behovet av kvinnor i .så- dan kyrklig t janst finnes ; frågan ar bloft hur det under nuvarande för- hållanden skall kunna fyllas. '

INGRID NYRIN'.

N Y A ZEELAND l m - annu e n gånG föregått med gott exempel - som - bekant infördes den kvinnliga röst- ri i t ten först dar - genom a t t i n föra lag b e ~ t ä m n e l s e r , enligt v i lka kvinnor få bibelt&lla sin engelska nationalitet, då de g i f ta sig nzed u t1änn in .g~ .

- GRYM BARNMISSHANDEL

ä r allt jämt s t r a f f r i , påpekar S v e m k Fattigvårds- o c h Barnavårdstidning

. i s i t t 9zlo~.-92r. De upprörande ba~lza- misshandelsmålen, s o m på senare t iden förekom.m.it har och v a r i Zaw det ha blottat e n u p p e n b a d w i s t i vår, s t r a f f h g . D e anklagade hava endast ådömts böter,:trots a t t de. lag t i dagen d e n m e s t harresande grymhet .

. . t . Det visar sig a t t den giillände lagen

tillåter dessa råheter. Det ä r uppenbart att den 'på 'denna punkt måste endras, så a t t barnmisshandel icke tillåtes. Det kan kan- ske. vara svårt at$ draga gränsen mellazi

,aga och misshandel; Men med det ringa. varde som agan. nu haq ur pedagogisk. syn- punkt kan det inte gärna vara omöjligt a t t formulera lagen p% ett sådant satt at t up- penbar misshandel kan bestraffas. Den gal-.

, lande lagen har. en lucka för den djuriska . råheten. Denna måste tappas till. --- . . O m e n u t svu l ten stac&re, s o m h a f t oljyekan f ö p t h a v d £ strqaffcbd för stöld. e t t par resor, t i l lgriper e n bröd- bit för a t t stilla s i n hunger, så btir ,han bortdömd till m å n g a .?nånaders s t ra f farbe te , .

o m e n omiimsklig far eller m?ir un- der "agans" täckmantel bestialiskt m i s s h ~ d l a r s i t t viamlösa barn, så slipper han. eller h o n u n d a n m e d barn böter. - 0 .

Vi k ~ ä v a lagreformer!

Svensk. sj:ukskiiterskeförening har kbi l : dats och ar numera uppbyggd på 24 lokal- avdelningar, som bildats en i va.rje län och en i Stockholm. Den 11 och l2 nov. hölls det f örsta fullmaktigesammanträdet efter den nya regimen och 50 ombud, sjuksköter- s k ~ r från hela landet, hade. kommit sam- man. Till föreningens ordf. valdes Elisa-. bet Lind, Stockholm, till. l:e v. ordf. Anna Vogel, Göteborg, till 2:dre v. ordf. Elsa Pehrsson, Stockholm och till sekr. Gerda Höjer. -. Man beslöt att fr. o. m. nästa år utge .Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor.

- .

PORLA BORDSVATTEN '

' drickes numera av alla finsmakare

H. M. Konungens - Hovleverantör. PORLA BRUNNS AKTIEBOLAG, PORLA M~RO;i~~;" .

-- -

Från ~adiokom7nittdns kon- stituerande sammumträde på @.-//.-F :S byrå,. ;T, vi, frk Thmstenson, fmimwe ra- den fr. IL adv. St j emted t , red. Bm.nius, frk. Waller, aktuarie Dernby, frk. L i d -

b l m , fm Lilliehöök.

SVENSKA NINGARS .

.TIOTU,SENTALS KVINNOR STA i denna stund bakom ' Fredrika-Bre- mer-Förbundets rättvisa och tidigare framförda krav p% att också kvinnor böra ha medbestämmanderätt över landets radioverksamhet. S v E n s k-a K v i n n o f ö r e n i n g a r s r a d i o - k o m m i t t6 har bildats. Den kon- stituerades p% ett sammanträde den 11 december, d% p% förbundets in- bjudan representanter för fjorton le- dande kvinnoföreningar kommit sam- man, och det livliga intresse f ör radio- . frågan, som tidigare kommit till sy- nes i kvinnokretsar, nu ytterligare manifesterades. F.-B.-F. företräddes av fröken Ida von Plomgren och fru Margareta von Konow som ord. leda- möter med fröken. Axianne Thorsten- son som suppleant. De representera- de föreningarna äro :

De kvinnliga kArsammanslutningarnas centralrAd, Fredrika-Bremer-Förbundet, Föreningen Handarbetets Vänner, Förenin- gen för kationell Hushållning, Förbundet av Sveriges K. F. U. K., Stockholms Fackliga Centralorganisations Kvinnosektion, Sven- ska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, Svenska Kvinnors Medborgarf arbund, Svenska Kvinnornas Nationalförbund, Svenka Open Door gruppen, Svenska Sek- tionen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet. Sveriges Husmoders- föreningars Riksförbund, Vita Bandet, Yr- keskvinnors Klubb.

Herthas läsekrets torde ej sta främmande för vad som tidigare fr%n Förbundets sida gjorts i radiofrhgan, men innan vi dröja vid den stora ny- bildade kommitténs arbetsuppgifter, skola vi i förbifarten rekapitulera ghngen i F;-B.-F :s aktion. Förbundets skrivelse till regeringen i somras re- sulterade i a t t F.-B.-F för någon tid sedan mottog en inbjudan fr%n radio-

HYDROX ar det rötta f6r behandling a v golv och !ino~eummoittor. Begiir prosp. APB, Aifouii+ & C r o n h d a r

. - . . - . S T O C K H O L M 3

_ _ _ . . . . . . . . . - . .- -. . - . H E R T H A _ 243

utredningssakkuniga a t t genom re- presentanter framföra sina önskemal inför de sakkunniga. Samtidigt in- gick till förvaltningsutskottet en be- gäran at t utskottet skulle söka orgar nisera en radiokommitté, vari kvin- noföreningar skulle vara represente- rade. Vid ett diskussionsmöte i ra- diofragan inom Stockholmskretsen hade nämligen det förslaget framkas- tats, a t t man borde söka f& till st%nd en radiokommitté, vari landets ledan- de kvinnoföreningar skulle vara f ö- reträdda. Försvaltningsutskottet de- lade Stockholmskretsens -f örslag, ' ett delegerademöte hölls den l 4 nov., varvid en interimskommitté bildades, och denna beslöt a t t vidtaga förbere- delser 'för bildande av en de ovan- nämnda kvinnof öreningarnas radio- kommitté. Förslaget vann anklang' hos de inbjudna föreningarna, och därmed äro vi framme vid det konsti- tuerande sammanträdet, den 11 dec.

Fröken Axianne Thorstenson, som fungerat som ordf. i interimskom- mittén, klarlade i ett halsningsan- förande vad som gjorts och vilka -uppgifter som väntade. Upprop för- rättades, och man skred till val av funktionärer. Till ordf. utsags dar- vid advokat Ruth Stjernstedt, till l :e v. ordf. konsulenten Ingeborg Walin, 'till 2:dre v. ordf., fru Eleonor Lillie- höök, protokollförande sekreterare aktuarie Hedvig Dernby och till korresponderande sekr. redaktör Mar- gareta von Konow. I arbetsutskottet insattes förutom de ovannämnda re- daktör Célie Brunius, Överlärare Fri- da Härner, fru Mattis Hörlén, redak-' tör Birgit Hedström, fru Maria Vi- ren.

E t t förslag till skrivelse till K. M:t genomgicks och antogs. I denna framhålles bl. a. a t t rundradiorörel-

sen numera utgör en betydande sam- hällsangelägenhet ' och riktar sig - till hela folket, till man, kvinnor och barn samt innefattar. en mangfald uppgifter, vilka saväl till ar t som om- fatting alltjä'mt' äro stadda i utveck- ling och beröra omraden, där såväl kvinnor som män äro verksamma. Ic- ke desto mindre har hittills ingen kvinna beretts tillfälle a t t deltaga i ledningen av vart lands radioverk- samhet. :Da man' kan utga i f r h at t landets vuxna lyssnare till omkring

'halva antalet besta av kvinnor ä r det $ven ur denna .synpunkt väl motive- .

rat; a t t ocksil 'kvinnor f% 'ett fortlö- pande inflytande på rundradioverk- samheten. Det betonas vidare, a t t detta inflytande avser a t t beröra s a m t l i g a uppgifter, som falla in- om radions verksamhetsomrade och i ~ k e allenast sadana ämnen, som van- ligen betraktas som speciellt kvinnli- ga. Skrivelsen, som ingavs till K. Maj :t den 12 dec., utmynnar i en un- derdånig hemställan, a t t K. Maj:t måtte förordna kvinnliga sakkunni- ga at t deltaga i det p%g&ende radio- utredningsarbetet, vilk- väsentligen torde bli utslagsgivande för gestalt- ningen av det organ, som kommer a t t framdeles svara för ledningen av rundradions verksamhet och därmed ocksa för den för lyssnarna, man, kvinnor och barn sa betydelsefulla programutf ormningen.

Som sakkunniga beslöt man före- sl% advokat Ruth Stjernstedt och red. Margareta von Konow.

Svenska Kvinnoföreningars Radio- kommitté har ingen lätt uppgift, men den gAr till verket med tillför- sikt, fast förvissad om at t den ar- betar för en rättvis sak.

Och nu ha vi %ter a t t - vänta och se!

välsorterat lager Bv alla slags snörmakerier och band för möbler, gardiner, belysningsarmatur m. m.

Beställningar efter prov utfares snabbt och omsorgsfullt.

. . - , Ernst Mattssons snörmak& & Banclfabriks. Aktiebolag. Affären grundad ar 1833. Medlem av Fredrika-Bremer-Farbundet.

Kontor och Fabrik.: Arbetareg. 33 A. Tel. 508189, 5320 96. Affär: Klarabergsg. 52. Tel. 21 96 96, 113796.

AV

SIGNE TH~RNQVIST.

GEMENSAMMA MALTIDS- T I W A R SKULLE INBESPA- RA MILJONER KRONOR -

I VAR TID FINNES DET LIKA , många ' kvinnliga yrkessammanslut- - ningar, som 'det finnes kvinnoyrken.

. Men den äldsta yrkesgruppen, hus- mödrarna, har troligen den yngsta föreningen. Deras organisation, Sve- rigesHusmodersf öreningars Riksf ör- bund, ä r ännu icke femton %r gam- mat. Men ändå har den re'dan tagit itu med tvA betydelsefulla frbgor, som krävt omfattade utredningar, nämligen : "hembitradesfrågan" och "gemensamma m%ltidstimmar". Den förra har omhändertagits av en av Kungl. Maj :t tillsatt kommitté, men för den senare kampar husmoders- förbundet f. n. intensivt och med framgiing. Det galler a t t skapa en k r a f t i e g . o p i n i o n ilandet för mera enhetliga miiltidstimmar.

Den nu slutförda utredningen om- - fattar 91 platser frhn Kiruna till Trälleborg och blottar en rent otrolig förvirring på detta omrhde. Folk- skolornas måltidsraster ha icke mind- re'lcan 61 variationer, de högre skolor- nas 29. övriga yrkesgrupper - kontor, ämbetsverk och .industrier - 55 variationer utbredda under tiden kl. 9 f. m . 5 e. m. Tillsammans vi-

' sar utredningen icke mindre än 2 5 7

-variationer av arbetets början, slut och miiltidsraster % dessa 91 platser !

Om nu e n tid passade e n fa- milj och en annan tid en annan fa- -milj skadade ej variationerna så mycket. Men så- ä r det icke. En tid 'passar mannen, en annan den vux- ne sonen, en tredje dottern, en fjärde gymnasisten, en femte f olkskolebar- net. Somliga raster tillåta endast en kort vistelse i hemmet, och därför finns ingen möjlighet at t genom or- ganisation inom hemmet iistadkom- ma någon enhet. Följden blir husmo- derns och hemmets slaveri under de mest divergerande mattider : första frukost kl. 6.30-10 ; andra frukost kl. 9-15; lunch kl. 11-15; middag kl. 12-20 ; kvällsmat kl. 18-24 !

För at t f å niigon uppfattning om huru miinga familjer, som lida under detta "system", har stickprov tagits i några folkskoleklasser i en univer- sitetsstad, en industristad och ett större industrisamhälle. Resultatet blev at t 27 proc. hade e n middag, 46 proc. hade tv% middagar och hterstående 27 proc. av de tillfrågade hade tre, fyra och fem middagar.

Att detta "mAltidskaos" lägger .en oerhörd arbetsbörda på husmodern, skapar irritationsmoment i hemmet och utgör en farlig piifrestning på f ami1 j ebanden f örsthr varje tänkaii- de människa, som n%got reflekterat \över detta spörsmiil.

Numera sköta minst 80 proc. av landets husmödrar sina hem s j älva. (En undersökning i taxeringslang- den i en srniistad visade 88 proc.) De utgöra en grupp medborgare s% stor och så värdefull, a t t deras röst borde bli hörd, d% de nu genom sin organi- sation begär samhällets bisthnd till a t t ern% en begränsad arbetstid. De ha aldrig räknat dygnets arbetstim- mar och aldrig få t t sitt arbete varde- rat i pengar.

. . . .

Detta ä r en samhällsangelägenhet av största vikt därför, a t t det just. a r de barnrika och o r d c! r, t i i g a familjerna med uppväxande ungdom i olika åldrar, skolor och arbeten och vilkas ekonomi ej tillåta hemhjälp, som 'mest lida av. dessa f ÖrhAllanden. Matlagning, disk och städning dagen i ända, sömnad och lagning på nät- .tema, tvätt under. dagar, d% man törs slarva litet med maten å t familjen - ger till resultat förstörda nerver och - sura miner.. Arbetsglädjen och vi-' taminerna ha dödats! En lugn stund med den samlade f ami1 j en, läsning, 'förströelse och rekreation får en hus- mor under dessa arbetsfyllda å r ej ens tänka på. De mest raffinerade "nutida bekvämligheter" i hemmet kunna ej ersätta den tid v&ra splitt- rade maltider förstör för husmodern.

Med denna fr%ga sammanhänger ,,en mängd andra aktuella spörsmål': Skall en bestämd och förkortad ar- betstid kunna tillämpas för vara

, h e m b i t r a d e n, måste m%lti- derna i hemmen begränsas till nAgra f% timmar tre gånger om dagen ocll respekteras av husets folk. Utan den- n a reform kan saledes ej hembitra- desf rågan ordnas.

Det klagas allmänt över at t ej v&ï tids kvinnliga ungdom ' väl j er husligt arbete, som yrke. Är det s% under- ligt? Nutidens ungdom arbetar gärna strängt, men den vill njuta välför- tjänt ledighet efteråt.

MAnga för husligt arbete intresse- rade och utbildade flickor b y t a y r- k e efter ett par års kondition. Var- för? Ja; det a r e j sv&rt at t besvara den fr%gan.

Fr%n saväl hygienisk som national- ekonomisk synpunkt ar en reform

Fru Signe Thörnqvist.

ger uppvärmd mat förlorar i narings- varde och .blir osmäl'tbar. Av yrkes- arbete , beroende modrar frestas a t t ej alls laga mat %t hemkomna skol- barn eller andra anspråkslösa famil- s

j emedlemmar. e ar igenom f ramjhs "'kaff ediet", och f olkhalsan skadas. Bränsle förbrukas onödigt, Mat bran- nes gid och förstöres. Husmodern får ej tid till sömnad, lagning o. d. ut- giftsbesparande arbete. P å d e t- t a , s ä t t g % r o m k r i n g 2 5 m i l j o n e r k r o n o r å r l i g e n ."u p p. i .r ö k". Det a r talande siffror.

Näringslivets män (Hugo Ham- inar 'i Göteborg, Edström i Västerås m. fl.) påpeka fördelen av at t ha h e l a a r b e t s s t y r k a n , fr%n chefen till hantlangaren, samlad un- der arbetstiden. Huru många affä- . rer ha* e.i blivit förhhdrade därför nödvändig. ~ ä k a r n a betona vikten ,

av regelbundna'måltider. Flera gan- at t "chef& är på lunch !" Även um-

Den bas t a dagliga 'läsningen ar

Göteborgs- ~ a i d e l s ,'och SjöfartsmTldningen '

Rikstidningen - Kvalitetstidningen .

Prenumeration genom- alla postkontor kr- 22: - per h.elrEr

.:J!. .'gängeslivet skulle ' .vinna. pH en re- ~~.$ ' '~ ;;.f prm: a De . Oika inattiderna hindra t,'.' i.f:ie&elt. Umgänge- i hemmen. Därför . ' .a -,r t - L;;:.:.. . . - . blir' detta i stallet förlagt till sena '.. . kvällen och till restauranten, till ska-

' . da för saval halsa som ekonomi. Varför har hittills e j n%gon and-

ring skett? Friigan ä r visst icke ny. - - Den debatterades i Stockholm redan

'

. 1918, och 1923 utfärdades ett kung- ligt cirkulär till samtliga läns- och skolstyreler i landet, och 1930 väck-

.. . tes en motion i frågan. Och and& kan man träffa p% människor som ej ens t . a n k t över a t t saken kunde

, - och borde, andras ! .: i i Svhrigheten ligger i att- samman-

. jämka skolorna, som i allmänhet ha g sina raster f ö r e 'kl. 12, med övriga yrkesgrupper, som ha m%ltidsraster e f t e r kl. 12. Men inom tiden kl. 12-2 ha dock omkring 5 O p r o c. a v a l l a sin miiltidsrast. Skulle inte med god vilja aven de övriga, som nu ' variera fr%n kl. 9-5 ocksh kunna förlägga sina milltidsraster in- om den tiden? Vi m% sedan kalla mAltiden frukost, lunch eller middag.

I vissa fall m%ste även arbetets början andras. Varför skall en tio- Aring börja sitt jobb i skolan kl. '3,30, medan pappen stegar i väg till kon- toret kl. 10? Tidigt upp, tidigt i säng och dagens kraftigaste mål mitt p% dagen!.

Om inga skolor börja f ö r e kl. 8 - helst 8,30 - och inga kontor och ämbetsverk efter kl. 9, blir den före- slagna miiltidsrasten omkring kl. 12 lämplig för alla kategorier. Den till-

. lämpas redan inom jordbruket och till 73 proc. inom industrien.

Fasta tider skapa lugn och trev- med, arbetsro och ordning. Det "ar egendomligt och väcker alla utlan- ningars förvåning, a t t icke svensken, som ar kand för a t t vara god organi-

satör, ännu 181% sig inse detta och ordnat sina .mattider i likhet med Öv- riga kulturländer 'i Europa.

. "Vi maste fA moraliskt och intel- lektuellt starkare ' mödrar !" säger Fredrika Bremer pb et t ställe:

Men liksom kroppskultur kräver fysisk traning a r intellektuell trä- ning nödvändig för intellektuell styr-

, ka. Och träning kräver tid. En god skolbildning är ej nog, träningen mAste fortsätta dagligen. En nöd: yandig förutsättning, för a t t aven

, hemkvinnorna skola f% t i d till intellektuella sysselsättningar och bli

. sin makes jämlike, sina barns förstå- ende uppfostrarinna och f% utveckla sitt. samhällsintresse ar, a t t det im- produktiva intressedödande hemar- bete, som besthr i uppvärmning av mat samt disk, begkansas. Att vi, med

,' andra ord, m% finna vägen ut ur vårt svenska "m%ltidskaos".

o SIGNE THORNQVIST.

, K a r l s .t a d: fru Anna Dalhgren, frö- 'ken Liva Höjen..

L a n d s k r o n a: fröken Dagny Han- ' son, fru Carla Olsson.

L i n k ö p i n g: fröken Carin Anders- son, fröken E. von Arbin, fru Ester Beck- man, Vreta Kloster, friherrinnali A. Fock., fru Ada GullstrGm, fru E. Haller, fru A. Haverman, fru F. Klason, fröken Thyra Le- win, fru Margit Muskat, fröken I. Samuels- son, fru S. Sa fwenberg, " fru N. Wranne, fru B. Akerblom; M a l m ö: fru Ruben Holmström. M o r r k ö p i n g: rektor Anna Edmar,

fru Vivi Hammers, fru Agnes Karlsson, £nx Mirjarn Nathanson.

Iöjdavdelning Sveavägen 40, Stockholm - Tel. 20 88 18. S J U KSKOTERSKEUTRUSTNTMGAR,

GOSS- och BARNKLADER MOTTAGER BESTALLNINGAR

. "Hjiiip genom sjalvhjäipP

Mattor - Möbeltyg - Gardiner - m. m. Renoveringar utföras omsorgsfullt.

Skolor för utbildande av vävlararinnor och textila konsthantverkare.

stweplats 8, St?&%, Td. 60 48 78, 60 4.8 65.

H E R T H A . -. ;2:47 .... --.... . ..

REFORMER. ' . ' vars viktigaste omr%den raknas : ho-

- derskapsskydd, barnav%rd, hemmens ' I LANDSBYGDENS : '

hygien. och bostädernas förbättrande m. m. Den öppna sjukvArden ar nu: an- förtrodd : distriktssköterskorna. . De- HALSO- S JU.~VARD* ras tjänstgögng omfattar sgval alla

i ' . ,

. .I. de grenar av. sjukvard, vilka kunna AV ' \. utövas i hemmen; som ock upplysan- . % . .. de och ddgivande verksamhet i av-

. GRETA MUELLER. . seende % barnavhd, bostadsvArd och . . . hälsov%rd. Shsom utövare av det fö- r KRING MEDICINALSTYREL. . rebyggande tuberkulosarbetet hava

SENS FORSLAG .TILL NY:. OR: hitintills dispensarsköterskor tjanst- gjort. Deras arbete a r huvudsakli-

AV gast förlagt till de tuberkulösas hem VARDEN M. M.

. . . . *.

och %syftar at t inom dessa %stadkom- ma hygieniska förbättringar agnade a t t motverka tuberkulosens sprid-

nom fh omrhden kan det pirvisas en iing. E n l i ~ det nu fGrelirrrrande 1 S& omfattande och betydelsefull fönlapet skulle SAV%] sjukvarden utveckling som inom sjuk--och hälso.- ,m olika grenar av hälsovArdsarbetet varden. . Tidigare har dock största hanahavas av samma ~ i k t e n varit lagd-vid sjukvikden. De , ör at t omnämnda arbetsuppgifter

. sista decennierna har man kommit.d'skola kunna AIäegas. distriktssköter- ti.11 det resultatet,. a t t tyngdpunkten bör läggas. vid halsov%rden. Medici- .nalstyrelsens förslag. g&r ocksh i den riktningen; det avser en, omläggning av den öppna sjukvhrden och en ut- vidgning .av det socialhygienis!~a 2

-f örebyggande - . arbetet bland

- S. t o o k h o i m: fyöken Marg't Lars- ,son fröken Vivan 'Lindqvist, fru Ebba Wet- terberg. .

V a'x j ö: fru Rut Bunth, fröken Karen Isakson, f röken Mafiha Hammarlund, frö- ken Anna Johansson:. . ' ' $

' C*!. . .<-.-.L

UNGDOMENS BOXVECKA. .

F.-B.-F.-kretsarna :i Gävle, H d i k - svall, Stockholm och Växjö .ha g e m h att medverka vid anordnandet av dis- kussionsmöten, f ördrags- .eller sago- aftnar deltagit i arbetet för ungtlo- mens bokveeka-. -. -- - - - .

skam%stedock distril~tens omfattning begränsas, dels med tanke p% 'kom- munikationsförhAllandena. dels an- talet innev%nare. Detta fiirslaw gal- ler huvudsakligast v%rden Alandsbvg- den och stader under 3 000 innevana- re och omfattar en befolkningssiffra p% unyeför 4.000.000. Erfarenheten perrvid handen at t ett distrikt lämp- liven bör omfatta omkrinsr' 3 000 in- divider. F. n. arbeta omkrinq 500 di- striktssköters1~or och 200 disnensar- S'-ötersk0r.i vart land men enliyt 6et har föreslapna arbetssättet skulle det krävas 1.400 funWonarer för a t t f% varden tillfredsstallande ordnad. 1, Norrbottens Ian, dar tuberkulo-

sen a r .mycket utbredd, ha försök gjorts med sammankopplins av dessa arbetsuppgifter och p% .det hela taget ined pott resultat. Under ?e senast förflutna åren ha distriktssköter- skornas arbete inom sjukvArden bli- vit alltmer ambulatoriskt.beroende

N e f f a Muskeff:' :Vingar i s toftet a . . . sdlsynf levande . . . en falang som verkligen fängslar"

Scenen. .. . - . . r . . . d -vaxje bokhand&lJ ,BI&

.p% a t t sjuka människor 'oftare än ' förr söka sig till anstalterna i och för vård. Dock händer det ej sällan a t t en distriktssköterska kan bli sittande i veckor hos en avlägset boende sjuk och under denna tid fh'hennes övriga arbetsuppgifter stå tillbaka. I Göte.

. borgs och Bohus län ha försök gjorts at t anställa ambulerande s juksköter- skor, som ha a t t tjänstgöra vid dessa långvariga s j ukdomsf all, och detta förf aringssatt rekommenderas i f ör; slaget. Distriktssköterskari kunde d% agna mera tid ht besök i hemmen. Hon finge befogenhet och skyldig- het a t t taga sig an, först och främst de sjuka, ordna för dem'med sjuk; husvhd om de ej .kunde p% tillfreds- ställande sätt skötas i hemmet, över; vaka vhrden av spada barn, som skol- sköterska se till skolbarnen och göra sig underrättad om deras levnadsför- hållanden, ge rad och upplysningar i hygien, göra bo&adsinspektion m. m- I f å ord, söka ' a t t bli hemmen en verklig hjälp. '

Fördelen med en sammanslagning av tjänsterna bleve, a t t hemmen i re- gel e j behövde utsättas för besök av mer än en funktionär. I länder som t. ex. Amerika, dar sjuk- och hälso- vårdsarbetet bedrives av ett stort an; tal funktionärer händer, a t t samma familj av olika anledningar kan er- halla besök av t. ex. distrikts-, dis- pensär- och skolsköterska, bostads- inspektris, ombud från barnavhrds- central m. fl. För a t t undvika a t t sa- dant sker, a r en koncentrering av ar- betsuppgifterna av stor betydelse.

Distriktssköterskas huvudman ar n u landsting eller ekommun. För di- striktssköterska som %lägges at t be- driva upplysande hälsov%rdsarbete lämnas ett årligt statsbidrag av 500 kronor ,och utgör denna summa hen- nes kontanta m i n i m i l ö n. Huvud-

BERG, Norrlandsgatan. 11, Stockholm.

man har i övrigt a t t sörja för hennes naturafömAner, vilka skola utgöras av fr i möblerad bodstad, vedbrand, lyse, kost eller kontant ersättning för dessa förrnhner, reseersättning och semesterbidrag samt 2 ålderstillägg h 100 kronor efter 5 och 10 Ars val vits- ordad tjänstgöring. Distriktssköter- ska äger dessutom rät t a t t enligt taxa uttaga ersättning* för sjukvård i hemmen dar betalningsmö jlighet finnes, vilken dock inom mhnga di- strikt ar ytterst ringa.

Distriktssköterskornas löner äro mycket varierande beroende av land stings eller kommuns ekonomi- ska resurser, men aven i n%gon m%n av resp. styrelsers intresse för di- striktsvården. Att minimilönen har blivit satt s% lagt, beror till stor del p% den tidigare rhdande uppfatt- ningen - sjukvhrd lika med välgö- renhet. Till dispensarvArden lämnas av staten 550 kronor per hr och av Lv. Nationalföreningen mot tuberku- los ungefär lika mycket för varje dis- pensarsköterska och svarar landstin- gen för de övriga kostnaderna. Natio- nalföreningen st%r emellertid i be- grepp a t t efter hand indraga sitt bi- drag, d% föreningen i likhet med Me- dicinalstyrelsen anser at t halsovard a r en statens angelägenhet. Vid den n.1 tilltänkta omläggningen av arbe- tet f ör förbättrad hälsovård föresl%r Med.-styrelsen a t t staten skulle höja sitt hrsanslag för varje distriktsskö- terska till .1,000 kr. Dessutom före- sl%s a t t staten skulle övertaga kost- nader för distriktssköterskornas %l- derstillagg, somt a t t dessa skulle ut- betalas oberoende av distriktssköter- skas förflyttning fr%n ett län till e t t annat och ej som hittills bero av landstings eller kommuns godtycke i dylika fall. Enligt förslaget skall ha- danef ter endast landstingen bliva

, huvudman.. Distriktsv%rdsstyrelsen skall best% av fem ledamöter.

Förste provinsialläkaren ' i det lan, inom vilket distriktsv%rdsområ- det a r belaget, skall vara sjalvskri- ven ledamot av distriktsv%rdsstyrel- sen. Av övriga fyra ledamöter utses tre av landstinget och en av Medlci- nalstyrelsen. En av ledamöterna i distriktsv%rdsstyrelsen bör vara . k v i n n a .

För at t sjuksköterska skall kunna f% bekläda befattning .som distrikts- eller dispensärskoterska fordras, a t t hon skall hava genomggtt Statens. skola för utbildning av distriktsskö- terskor. Denna skola tillkom 1920 och meddelar. såväl praktisk som teo- retisk underv-ning. Till följd av de ökade f ordringar, som hädanefter komma at t stallas p% .den socialt arbetande sjuksköterskan m%ste en utvidgning och förlängning av' sko- lans kurser aga rum. Tidigare har distriktssköterskeskolan haft . Mlf uppgift a t t . även lämna komplette- rande utbildning i vissa grenar av specials jukvarden. Enligt f örslaget skall nu denna skola 'huvudsakligen meddela undervisning i socialhygien. Kursen, som ar såväl praktisk som* teoretisk, kommer a t t vara sex m%- nader.

Inträdesf ordringarna ha tidigare varit betyg från minst två-Arig god- känd sjuksköterskeskola. De flesta sökande hava i regel genomgått tre; %rig skola och ofta dessutom prakti- serat A olika områden inom sjukvår- den. Nu förediis, a t t i statens di- striktssliöterskeskola skall inträde beredas icke blott %t sjuksköterskor utan aven %t elever vid av staten godkända sjuksköterskeskolor, detta f ör "att s juhskoterskeutb~dnin~en icke skall onödigt förlängas.'' Alltsa

sku'lle den elev vid' sjuksköterskesko- la som redan p% ett tidigt stadium av sin. utbildning. beslutat ägna sig %t socialt arbete, kunna som specialut- bildning under sitt 3:e elev%r, f% ge- nomg% Statens distriktssköterske- skola i Stockholm. .. Dock under för- utsättning, "att sökanden på till-. fredsstallande satt fullgjort praktisk t j anst'göring ' under f öl j ande minimi- tider: % medicinsk och kirurgisk av- delning vardera fyra mhnader, % ope- rationsavdelning eller kirurgisk poli- klinik tv% månader ; 4 barnbördshus eller' barnbördsavdelnipg en månad ;

, sinnessjukhus eller sinness jukav- delning tre mánader,; 8: epidemisjuk- hus två manader; A sanatorium eller % tuberkulosavdelning tv% månader; mn'som dar så varit möjligt, A barn-, sjukhus sex m%nader." Har elev ej erhållit' utbildning i barnav%rd er- halles vid di~tr ikt~~köter~ke~kolan 6 milnaders praktisk- utbildning häruti och som tidigare nämnts en 6 m%na- d'ers kurs i teoretisk och praktisk so- cialhygien. Det tidigare tillämpade sättet a t t utvälja elever till distrikts- sköterskeskolan endast bland de sjuksköterskor vilka redan praktise- rat 'i sjukvbd, förefaller med hänsyn till distriktssköterskearbetets makt- pilliggande och ' krävande karaktär, dock vara mera, gagneligt. . ' Sjukskoteu?slieskolorna sta enligt en kungörelse av %r 1920 under Me- dicilialstyrelsens 'övemnseende. Medi- cinalstyrelsen, som tidigare utgivit förslag till normalbestammelser för undervisningens bedrivande, f ram- kommer aven ' nt~ med krav på. ökat antal undervisningstimmar och i viss m%n en omläggning av undervisnin- gen. Vad Med.-styrelsen anser önsk- vïirt ar, ett betonande av 'at t '!sjuk- sköterskeskolorna skola vara verkliga

1,00 0 fot över havet tarmlidanden mmt andra kroniska sjukdomir. AIIR. rrinder<n h d - former, elektricitetsl.ehsndlinp och massege. Individuell dilt. Ve-

petahak och blandad kost. Flelpen.ion. Bergr utförligt prospekt. Moderata prirer. I n p dricksp. Överläkare: D:? E. .Garby. Pqetadr. Hultafors; Tel.. BorAs 695, Pavlands 68, Hulta~ors l Gd Under samma rqfm : Ny hytt anw Badanst. JarnhoB s, öppen hela Aret, Fkebybolms Badanst.,.. Smbo, öpp. sommarm., - - Stock$olmg -FysikaIis$a..Kuranstalt. .Humle.gArds,g. 18. ,. - . --

läroanstalter f ör blivande s juksköter- skor", vidare a t t skjuksköterskesko- lan skall ha en särskild styrelse aven- s& at t "den omedelbara ledningen av skolans verksamhet utövas av en för ändamålet anställd förestbndarinna, som p& förslag av skolans styrelse utnämnes av Medicinalstyrelsen". Angliende denna styrelses samman- sättning har Medicinalstyrelsen tidi- gare utf ardat direktiv varav frarnglir a t t en av ledamöterna skall .vara sjuksköterska. . I fraga om förmedling av arbete %t sjuksköterskor - den benämning som Medicinalstyrelsen föreslar, sh- som e n d a s t tillkommande den f örmedling där anordnaren (f örening eller sammanslutning) erhlillit sta- tens godkännande för sin verksam- het, - framhiilles den särställning denna verksamhet bör intaga i sam- hället och vikten av, a t t en okontrol- lerad förmedlingsverksamhet icke får st% vid sidan av den av staten godkända.

Detta f örslag kommer säkerligen a t t hälsas med stor tillfredsstiillelse av sjuksköterskorna och deras orga- nisationer och för allmänheten utgö- ra en garanti för erhallandet av kva- Iif icerad h jalp vid sjukdomsfall. Platsförmedlingsbyr%er för annan

. kvinnlig arbetskraft, mest för husligt arbete, ha annonserat, a t t de aven förmedla arbete för sjuksköterskor, men några garantier för a t t dessa be- sitta de härför erforderliga kvalifi- kationerna ha ej givits. Inom paren- tes kan har namnas a t t i 1934 %rs te- lefonkataloger komma de statligt godl- anda sjuksköterskebyralerna a t t utmärkas med en stjärna.

Innebörden av Medicinalstyrelsens förslag (som omfattar mer an 60 ma- skinskrivna f oliosidor) a r av utom- ordentlig betydelse för v%r sjuk- och hälsovlird. Det vittnar aven om ett levande intresse för vad som berör sjuksköterskorna, deras - utbildning och arbetsförhAllanden.

SVERIGE - ETT "LAND FOR MAN". En amerikansk joumzalist av svensk Itar-

stamning, mr E l m e r W . P e t e r s o n , h,ur studerat Sverige, svenskarna och i nd- gon d n aven svenskorna och därefter av- givit bl. a. följande deklaration:

"Till sist den överlugsenhet de flesta svenska d n tyckas mig iaktta gentemot den svenska kvinnan. Den svenska kvinnan har fomzell, men inte verklig, kanslogmn- dud emancipation. Den, svenske mannen kunde gama vaTa litet mera romantisk i sin inställning till livet. Han ar val mvcket ~ealist och vii1 mycket medveten orn sin manlighet och val f ordringsf ull. Sverige blir p& det viset val utpräglat ett 'land f ör miin'.)' --- . Vi be att få instämma med mr Peterson. Det ar nog inte utan att han har r a t t . . .

Advokat Sigrid Beckman skall enligt re- geringens beslut följa Stockholms kyrkliga socialrikds verksamhet beträffande de fran statens tvAngsarbetsanstalt i Landskrona utskrivna tvangsarbeterskorna, som höra hemma i S tockhoh

. Fm Ninni Kronberg fran Rydsghrds slott invid Ystad har uppfunnft et t full- komligt nytt torrmjölsp-eparat. Hon lär ha salt patentet t:ll England för den nat- ta summan av 1 miljon kr. Fru Kronberg har arbetat med sina undersöknhgar vid en av henne själv upprättad liten försöks- fabrik p& Rydsghrd.

Vid universitetet i Toronto har fil. dok- torsgraden förvärvats av miss Viola M. Davidson i ämnet - oceanografi. Samti- digt som hon bedrivit sina studier, har hon varit I irainna.

s Ett

ghet? est starkande och a

av a l l a moderna organiska Jampreparat &P

, F E R R O L Förordnas av lakarem Synnerligen Iattsrnalt, QOrdmces val aiterr av I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I~~~~~ ' e n amtallg mage. Tages P& av sin an- rinnes & a l l a apotek. genama smak latt a v s&v&l barn som vuxna. -

-. ..

SLAVISKA KVINNO- ,

PROFILER. i äro nog' i allmänhet ganska för- V förtrogna med den germanska,

den anglosachsiska och den romanska kvinnovarlden, men hur mycket veta vi egentligen om den slaviska? I alla händelser betydligt mindre än om de övriga. En ny tidskrift, "La femme slave", som hamnat p% v%rt redak- tionsbord, söker avh jalpa denna brist. Vi hämta ur den materialet till f öl jande kvinnoprof iler.

Mme F r a n j a T a v c a r j e v a , gift med den kände författaren och

. politikern Ivan Tavcar, a r en slovensk märkeskvinna. Hon hade gått i god sk.ola som sekreterare %t Mme Marija Murnik 'och har organiserat upp den. slovenska kvinnovarlden. 1901 grun- dade hon s%lunda den första kvinno- föreningen i Loubliana och det första slovenska sällskapet för fysisk fost- ran. Högre kvinnliga skolor växte upp. p% hennes initiativ. Hon stod i spetsen för "maj deklarationent' 1918, genom vilken slovenerna krävde union med kroater och serber, hon a r sedan n%gra år president i "Joze- f isce", ett sällskap, som bispringer sjuka och fattiga kvinnor, hon grun- dade 1921 en fosterländsk 'valgö- renhetsförening, som i landet har trettio filialer ochvars syfte ä r a t t hjälpa barn och sjuka a t t erhiilla ko- loni- och konvalescensvistelse. Sedan. 1921 ar hon president för den jugo- slaviska kvinnof ederationen. och det finns knappast nhgon social organi-

blinda eller faderlösa, dar ej Franja Tavcarjeva nedlagt ett oegennyttigt och gagnande arbete. Det slovenska universitetet bär hennes namn, och hon a r en av sitt lands popularaste . förgrundsfigurer.

Den bulgariska kvinnorörelsen ser ' i Mme D i m i t r a n a I v a n o v a sin. uppskattade ledare. Hon ar pre- sident i den bulgariska kvinnounio- nen och redaktör. för dess tidskrift "Zensky hlas", god skribent och framstiiende talare. Ofta a r hon ute p& turnéer i landsortens stader för ,

at t göra kvinnosaken känd och håller sig val h jour 'med vad som händer och sker i den utländska kvinnovarl- den. Dessutom ar Mme Ivanova ty- @en för en god husmor och mor till t re barn.

Hon avslutade sina studier i Schweiz, där hon vid universitetet i Zurich specialiserade sig p% pedago- gik. Vid hemkomsten blev hon lara- rinna och förenade sedan sina öden med professor Ivanov i Sofia. Under sitt arbete för kvinnornas hö jande märkte Mme Ivanova, a t t hennes medsystrar ofta behövde juridiska rad. Sagt och gjort. Madame skrev in sig vid juridiska fakulteten .vid .

sation, d& m% g8la krigsinvalider, universitetet i Sofia, blev snart'advo- p

Svenska Fatiigvards- och ~arnavardsf 3Srbunde$s kurs er f8r ufiblldnlng av fUresIandairlnnor fur alderdomshem, vilka pågått sedan 25 Ar tillbaka, aga årligen rum under tiden januari-augusti. Med erforderlig för- och efterpraktik beräknas utbildningen i dess helhet taga 2% Ar, för shvitt vederbörande e j förut arbetat inom sjukvård eller fattigvård. över 400 föreståndarinnor hava under Arens lopp utbildats till föreståndarinnor för Al- derdomshem.

Prospekt och upplysningar angaende inträdesfordringar erhetllas genom förbundets byrå. Regeringsgatan 54. Tel. 11 89 19. Stockholm. . . . . .

kat, och kort darpik, det var 1927, - gav hon ut en mycket uppskattad

juridisk tidskrif t "Zenata"'. LyUnion des. femmes bulgares" kan nappeli- gen önska sig en initiativrikare eller kraf tigare ledarinna an Ivanova.

Hon heter S o p h i e N a l k o v - s k.a och a r en av Polens främsta författare. Hennes far var den framsthende geograf en ' Nalkovski, hennes mor en intelligent tjeckiska. Sophie Nalkovska tillbringade sin barndom på en pittoresk lantgard, kom daref ter i . pension .samt agnade sig å t självstudier i litteratur, natio- nalekonomi, filosofi och psykologi. Före sitt tjugonde& hade hon gett ut den stora romanen "Kvinnorna" och novellerna "Huset p% ängen". Kritiken slösade beröm p& den Unga förf attarinnan. . I romanen "Prinsen" hämtade hon stoff ur 1905 Ars ryska händelser, och daref ter f öl jde problemromaner- na "Samtidan" och "Narcise", das hon analyserade kvinnligt. psyke, mo- derskapets och äktenskapets pro-

M :me Di9nit'i"ana Ivanova.

Selma Lage~löfs senaste bok bar den betecknande titeln Höst (Albert Bonniers förlag) och kom ut till för- fattarinnans sj uttiofemhrsdag. Hon har i den föreliggande volymen sam- lat en del berättelser och tal, vilka alla bara mästarhandens prägel. In- te minst intressant ä r första delen, som hon kallat "Ur minnet" och dar man bl. a. möter den med tacksamhet och känslig varme tecknade bilden av Esselde, som kom at t betyda så .oandligt mycket för den unga okända Selma Lagerlöf, d% denna tog sina första steg p% parnassens sluttning. Med en förebildlig ansprAkslöshet .skildrar hon sitt litterära genom- .brott, och i andra avdelningens be-

blem. Hennes produktivitet fortsat- te. Resor i Italien och Schweiz satte nya sp%r. Novellerna "Speglarna" och romanen "Ormarna och rosen" -följde bl. a. Efter kriget skrev Nal- .kovska en roman "Therese Hennert", i vilken hon skildrade efterkrigsmo- ralen. Mycket omstritt. blev hennes . drama "De ensamma kvinnornas hus", inte minst i Amerika.

Nalkovska bor i Warschau, dar hon spelar en stor roll i stadens litterära liv. Hon ar salunda v. pre- sident i Polens PEN-club och medlem av den nyligen grundade litterära akademin, ensam kvinna bland sex man.

Stiftelsen. caws Wohe

pil 'Lidingön för bildade kvinnor i behov av vila och .rekreation. 12 vackra ljusa sovrum flera med balkong. PA grund av donation iämnas he'inack. per dag far 3: - kr. ensamt och 2: - delat rum. Under tiden 15 e-l5/e samt h l - och pilsktider är priset höjt med 50 are per .dag. h a r e uppiysn. tel. Lidingö 93, postadr. Lidingö 1.

. .. H E R T H A . . . . - 2 53

'rättelser återfinner man den fangs" lande sagotonen, antingen motiven hamtats från Värmland eller det he- 'liga landet. E t t vackert höstackord, som trots allt har mycket gemensamt, .med våren.

Mårbackablonister kallar. Valborg .OEander. den födelsedagsbukett hon med skickliga och karleksf ulla han-

"der bundit till den kara vännens mar- kesdag. Det a r frAn dennas egna blomstersaqgar, materialet hamtats, vilket sedan pietetsfullt ordnats av blomsterbinderskan. Vackra tankar, kladda i allvarets eller skämtets dräkt, en utvald samling. av Selma 'Lagerlöfs bevingade ord om kärleken, livet, döden och mycket annat.

I De f y r a marskalkstavarna har Marika Stiernstedt an en gång visat oss, a t t hon suveränt behärskar man- .niskoskildringens svåra konst. Den unge Henrik . Pauwel skar en gång fyra hasselkäppar å t sig och sina t re Iekkamrater, systern Jenny och de .båda barnen Obitz. H:an minns Na- poleons ord, a t t varje menig bar i .sin ränsel en marskalkstav och upp-. manar kamraterna a t t vara hjältar. 'De fyra barnen vaxa upp -' med psykologisk skarpa och fin försthelse har förf. skildrat deras barndom på 'den gamla försummade herrgArden och i klockargården - och om. de också' e j utvecklas till hjaltar i synlig måtto, så söka de i alla fall var och en at t förverkliga sin unge kaptens manande ord.

Det ä r framför allt upptakten till och utformandet av dessa fyra man- niskors tidigare öden, som ställer ro- manen i första ledet av. modern be- rättarkonst, men aven fortsättningen med dess skiftande typgalleri och '.dess skickliga miljöskildringar med

unionsbrott och världskrig som ef- ,

-fektfull bakgrund kan gott mata sig -med .det basta, som flutit u r Marik,a Stiernstedts penna. Det a r en klar- -ögd iakttagelseförmåga och en takt- -full förståelse för allt mänskligt som framför allt kännetecknar De fyra marskalkstavarna.

Det finns olika sorters humor lik- som det finns olika sorters manni- skor. Den kan vara vulgär och bur- dus, diskret och stilla. Till det senare slaget hör avgjort - och som bekant

'- Hasse 2:s . Man får ett nytt be- l agg för den saken, då man laser hans senaste kåserisamling Sanna .mina ord, dar han risar och rosar, det sistniimnda dock mera sällan och mycket ofta träffar huvudet p& spiken. Naturligtvis kan inte varje

-kåseri beteckna höjdpunkten av den ..humorns karaJdäriseringskonst, som nu en gång blivit hans naturliga ut- . tryckssatt, men åtskilliga av dem tåla t. o. m.' a t t läsas två gånger och 'be- grundas, ibland under stilla s jalv- -rannsakan.

En författare behöver inte alltld överträffa sig själv. Det' kan ju rac- .ka med a t t han eller hon a r sig själv. Alldeles som Elin Wagner i sin nya .roman Mannen vid min sida. Den ar nämligen typisk Wagnersk med sin lekfulla humor, med sin förbryllande blandning av satir och patos, skämt och allvar och för .övrigt med den varma underton, man brukar möta i hennes böcker. Man tycker sig mar- ka, vilket utsökt nöje det berett förf. satt har f& leka med ord, dagrar och situationer, a t t avläsa tidens puls- slag och låta sitt vakna ingenium spela. Vi skola vara nog diskreta a t t e j förråda händelseförloppet i denna kombinerade kärlekshistoria

,En klok husmoder använder

vilket icke innehaller frätande ämnen -. men ändock gör allting blixt blankt.

I

~ n b r o s : HERMANN DERLIEN A.-B. STOCKHOLM .Kungsgatan 3

omtyckta berömda K A K A O CEYLQWTEER

av fin-fin kvalitet i vackra av utsökta bästa kvaliteter l halv-kg-burbre1.i paket om pak.om 3'0, 50.10i10.5 gr

100gr. Pris 4x50 pr kg. Pris'l2:-,141- pr kg.

I parti och minut fran Priilsningsarméns Handelsdepartement Ostermalmsgatan 71. Stockholm. Tel. 676323 (växel)

254 B E R T H A - - och resekåseri, endast konstatera, a t t den vill p& sitt satt ocksh slh broar vi gärna resa till Spanien och Syd- över gapande svalg. afrika .i sällskap med hjältinnan frAn Senast i En ovälkommen visade Eroköping och hennes uppvaktande Nanny Johansson, att hon hade n%-. riddare, den vitlockige pastiljfabri- got .p& hjärtat och a t t hon kunde kanten från New England. Att hi- säga det pil ett satt som b%de grep storien mynnar ut i ett, väl blekt och fängslade. I sin nyutkomna bok diminuendo ä r val dennes skuld. Lyckans gröna ängar (J. A. Lind-

Karin Johnsson har fortsatt sina blads förlag) - titeln är kanske orientböcker med Kärlek i österland, mindre lyckad men en sak a v sekun- där man liksom i hennes tidigare &c- där betydelse - fortsatter hon sin ker kan notera vaken iakttagelseför- självbiografiska skildring. Förf., f.'d. mAga, rapp $tergivningskonst och en , fabriksarbeterska, berättar om dem humoristisk inställning till de mer som bo p& livets skuggsida och för eller mindre komplicerade situatio- vilka en liten ljusstr%le är liktydigt ner, som vänta en väster- med ett stralande ljushav. Hon vid- ländska p& upptäcksfärd i harems- gar läsarens synvidd, med glatt mod avdelningar ach beduintält, i basarer och utan en skymt av bitterhet visar o& p& ökenfärder. Om värdet i de hon9 hur hart nar oöverstigliga hin- av henne upptecknade sångerna och der övervunnits. Man kan e j undga sägnerna kan endast fackmannen yt& att beundra förf. för den seger, hon r a sig, för rec. &terstar det a t t .er- vunnit, till SJVU3S ej blott litterart, känna, a t t man fördriver tiden dar för övrigt den gedigna kärnan snabbt i förf :s sällskap och a t t jag- "Agon ghng fa r uppväga den mindre betoningen utan tvivel ä r n&got avrundade ytan9 utan ocksh rent ofrhkomligt i alla reseskildringar. mänskligto

I Mormors och farfars djursagor en bok av Waz- (Sv; kyrkans diakonist. bokförlag) fridsson (Wahlström & . Widstrands har Marta samlat och förlag) dar förf. med skoningslös upl,tecknat barnsa- uppriktighet behandlar det skräm- gor och djursagor från mande spöke, som v%ra dagars ung- och Västergötland. För de pigga och domsarbetslöshet utgör' Han har trevliga illustrationerna svarar Gun- rnlilat en beklämmande mörk bild av ,, WU1holm. En idealisk bilderbok dessa stackars unga människor utan de och för de framtid och utan möjlighet a t t pröva sin kraft i ordentligt arbete. De bli M. V. K-w. bittra och upproriska för a t t slutl3- gen fullständigt förslöas, samhällets olycksbarn, överflödiga, utstötta. D& franska tullverket har för första Förf. behärskar sitt ämne, skyler ej g&Ilgen anställt en kvinnlig expert för var-

över de mörkaste bilderna. Nikon dering av mattor Q C ~ tapisserivaror.'

större stilistisk talang äger han-ej, I Sydafriira lära bariiaktenskap ej vara han endast berättar, enkelt och utan ovanliga. Härförleden omtalades sAlurida

socialt patos, vad han vet en trettonhrig b d . För två år sedan no- terade man Atta brudar under femton Ar,

Om nödens Men boken är och 1928 vor0 51 brudar endast 15 och 292 ändå inte uteslutande ett j'accuse, biott sexton Ar gamla.

Idealkorsett - Idealpris, T w i l f i t erbjuder en m y c k e t v ä l s i t t a n d e korsett för låg midja, idealisk för varje fi ur, av vacker rosa brokad i konst- K si ke till sa l& g t p r i s som kronor

UTSTALLNIN,G I r . . . .

HALMSTAD. ..

Halmstadskretsen av F.-B.-F. an- ordnade efter förslag av fröken Eli- sabeth Thorman en damastutstall- ning den 7-21 november. En vacker inramning fick den i Hallands Musei- f örenings i höst nyinvigd.a museum, vari fyra Stora salar ställdes till vår- disposition. Arbetet för utstallnin-

, -gen har pågått i mer an ett år, då

I Idet norska stortinget sitta' f. 'n. t re kvinnor: Helga Karlsen, vald av arbetar- partiet i Oslo, dr Signe Swensson av hö- gern i- Trondhjem och Helga Ramstad av arbetarpartiet i Akershus:

Litauens första kvinnliga domare heter Magdalene Brazyté, och hon fick sin full- makt 1931. Helene Jachevicaite a r medlem av distriktsdomstolen. Den första kvinnli- '

ga advokaten heter Linda Vienolinshaite- Pureméne och tog sin examen 1 det gamla Petersburg. I Litauen. studera f. n. e j mindre .an 150 studentskor judirik.

. . . . 1

De polska .kvinnorna ha på intiat iv av la Société des Femmes Universitaires och 1'Association des Femmes pour de Service Social ingivit en skrivelse till premiarmi- nistern. vari de taga bestämt avstand f r å n . -.greppen. mot- de gifta kvinnornas för- varvsarbete.

fröken Thorman genom flera artiklar .

i länets tidningar väckt allmänhetens intresse för saken.. Grevinnan Mör- ner ställde et t rum p% slottet till vårt förfogande och dar samlades efter . hand allt flera stora paket med da- mast från nar och fjärran. Det in- tressanta materialet granskades, sovrades och katalogiserades b 7 f ken Thorman, ett ofantligt krävande arbete, då ' . damasten på detta satt Q

förut inventerats endast i Skåne, och Narike.' Genom sadana utställningar komma m%nga gamla vackra och in- tressanta saker i dagen, som förut i kr, ja, i århundraden legat förborga- de och bortglömda i linneskap och kistor. Som exempel på vad som vi- sades p& denna utställning i Halm- stad kan namnas en servett fr%n Haarlem med den engelska rosen i. hörnen, vävd 1646, ett. fragment. av en duk från 1.600-talets förra hälft från Haarlem, med motiv fr%n lik- nelsen- om den barmhärtige samari- ten, en hel duk från samma tid och

Den tyska dramatiska elevskolan har fa t t ' en kvinnlig chef i Frauleina Lucie Höflich.

Eljest lär det i denna stund vara ont om kvinnliga chefer i det tredje riket!

Blå Boken, Kalender för ideellt och so; cialt arbete, utkonmer i å r med sin 10:de årgång. Den ä r en förträfflig uppslagsbok - inte bara då det galler nykterlietsrörel- sen - innehåller läsvärda popularveten- skapliga, artiklar och M11 i främsta rum- met vara en folkrörelsernas uppslagsbok.

plats med Davids historia i sex sce- ner, förut ej funnen, tyska saker från 1600- och. 1700-talen och för- . nämt svenskt handvävt damastduk-. tyg. fr&n såväl 1700- och 1800-talen som in p% 1930-talet. En stor duk med vapen, Artalet 1702 och invävda initialer blev tolkad för slakten, som e j längre mindes namnen p% de ur- s p ~ n g l i g a . ägarna, för vilka den vavts. En duk som vavts för falt- marskalken friherre Stael von Hol- stein i början av 1700-talet hade sitt stora intresse, d% det historiska god- set Vapnö ju ligger helt näya staden.

Ännu lever damastvavningen kvar i-Halland och flera av de väverskor ., ute i bygderna, som syssla med den- na f örnarna handaslö j d,' f ingo glad- jen a t t s.e sina händers arbete upp-

. MOTIONS- OCH SJUKGYMNASTIK '69:e arbetsaret 1 okt.-l ,juni ;Zaili;der-lnsf itutet a h p e t : 8-11, 11-12 (damer),. 3-6. Olycksfall 5-6. Kvällsavd. 7.15-8.15 tisd.

.o. fred. (nedsatt pris) ' bakre. leder öv-. ningarna. Sturegatan 4, STOCKHOLM. Tel. 60 28 99.

skattat och f% nya impulser till fort- satt arbete med an vackrare mönster och med fullgott material.

En shdan damastutställning har shledes sin stora betydelse ej blott genom at t dra fram och värdesätta förgångna tiders alster och ge oss blick för at t med vördnad och akt- samhet handhava gamla ärvda före- m%l, utan ock genom at t den lär oss a t t rätt värdesätta de verkligt förna- ma handarbetade saker av fullgott material som framställas nu 'i d r a .dagar.

Under de första fyra dagarna de- monstrerade fröken Thorman utstall- ningen för allmänheten och hela ti- den den var öppen har Halmstads- kretsens ordförande fröken Anna Ljungberg, som jämte andra intres- serade Fredrikor aven stått för in- samlandet och htersändandet av alla föremålen till resp. ägare, förevisat den för ett stort antal besökande. Det a r en stor glädje för kretsen a t t ut- om det kulturella varde, som det fr%n flera håll förklarats oss a t t utstall- ningen givit, den ocksh g%tt ekono- misk t ihop, s% at t v i nu vid dess slut kunnat sanda F.-B.-F. ett bidrag av 273: - kr. d. v. s. 1: - kr. för var och en av kretsens medlemmar.

R. H.

G o t l a n d s k r e t s e n hade den 7 nov. sammanträde i Högre flickskolans lokal. Därvid lämnade .fru Hermanna Jansson en. redogörelse för arsmötet i Norrköping, där hon representerade kretsen, gav ett s a - mandrag av föredragen och mötets pro- gram i övrigt samt berättade om besöket vid Rimforsa. Vid. tesupén, som d h p a följde, höll fröken Hedvig Cramér föredrag om förhalland&a i nutidens Palestina, grundat

p& intryck fran en resa hon företagit dit . för d g r a Ar sedan.

--.i - a G ö t e b o r g s k ~ e t s e n hade d. 12

nov. tillsammans med en del andra kvinno- sammanslutningar inbjudit till en diskus- sion om "Gemensamma m&ltidstimmar", vilken inleddes av fru Signe Törnqv'st, Motda. I defi livliga diskussionen deltogo representanter för olika näringsgrenar, sko- lor, husmödrar m. fl. Om önskvärdheten av gemensamma maltidstimmar rådde en- dast en mening, men nar det blev friiga. om val av timmar, gingo meningarna hopp- löst isär. En kommitté, besthende av en representant för varje intressegrupp, skul- le tillsättas, under förhoppning att den skulle nå ett resultat, eller åtminstone fö- ra frigan ett steg närmare sin lösning.

Göteborgskretsen har, likaså i samför- stånd med övriga kvinnoorganisationer, i pressen framfört sin anslutning till den re- solution, som antogs pa det stora kvinnomö- tet i Stockholm den 26 oktober.

H a l m s t a d s k r e t s e n höll sitt för- sta kretsmöte för hösten den 13 okt., d% fru Dola Berggreg .höll ett kaserande, synner- ligen intressant föredrag om Diplomaternas liv i Berlin och i Moskva. Fröken Anna Ljungberg redogjorde för Arsmötet i Norr- köping. Vid samkvämet efterht sjöng herr Frits Sahlin, ackompangerad av baron Pfeiff.

Den 10 nov. höll fröken Thorman för kretsen ett utomordentligt intressant före- drag om "Damastens historia under fyra Arhundraden", illustrerat av vackra foto- grafier. Vid den efterföljande gi3ssupén höll ordf., fröken Anna Ljungberg, tal till fr& ken Thorman .och tackade för a t t Halm- stadskretsen av FBF fatt anordna denna utställning. Som ett bevis för a t t iiven Fredrika Bremer intresserade sig för han- daslöjd, förevisades därefter Fredrika Bre- mers egen spinnrock och den sista härva lingarn, som hon själv spunnit.

Permanentonduler ing S A L O N G JAKOBSBERGSGAT. 6 B23&IPéRBEBB T. 20 10 06 (inv. Sturepl.)

Med kalluft. Kr. 15:- Allt inom yrket utföres av erfaren, skicklig personal under individuell omsorgsfull be- handling.

Fabrik för finare möbelsnickeri. Renovering av antika möbler utföres.

Brahegatan 23, Stockholm. Tel. 67 85 P'%. För middagar och supéer uthyras bord, sto-

lar, klädhangare och vigselpgl. He~s8ncjas och. avir'amtas,

2 nov. ett talrikt besökt möte p% flicksko- lan. Sedan ordf., fm,,Rodenstam, halsat de närvarande välkomna, utfördes ett par so- losånger till violin av herr Sven Sundelin till .ackompanjemang av fr. Bergstrad, varefter fröken Karin Olsson, flickskolans föreståndarinna, höll ett med ljusbilder be- lyst föredrag ''Några reseminnen fr%n ös- terrike". Efter föredraget upptogs % sam- manträde bl. a. frågan om gåva till F.-B.- F :s jubileumsfond. Efterht vidtog thesam- kväm med recitation av fr. Brita Sundin.

H ä l s i n g b o r g s k r e t ' s e n hade den .l5 nov. tillsammans med Borgerliga Kvinno- föreningen och Vita Bandet en samman- komst i' sin klubblokal, varvid föredrag med diskussion hölls av advokat Mathilda Staël von Holstein, Stockholm, över ämnet "Kvin-

. noarbetet i v%ra dagar. E t t problem i de- pressionstider."

En talrik och intresserad publik fyllde salen, och en livlig diskussion följde efter det sakrika föredraget. B

K a r l s t a d s k r e t s e n hade sittförsta höstsammanträde den 5 okt., da fru Elsa Lavén redogjorde för årsmötet, i Norrkö- ping, och i anslutning därtill den ekono- miska frigan dryftades.

~illsammans med stadens övriga kvinno- föreningar .ordnades den 17 okt. p& kretsens initiativ offentligt föredrag med film av ingenjör 0. Hellgren, Stockholm, behand- lande folkpensioneringen, den obligatoriska såväl som den frivilliga. .

Den 30 okt. samlades kretsen kring ett föredrag om Amerikas kvinnor .och ekono- mien, hållet av förestandarinnan för Ny- gArds lanthushAllsskola, fröken Signe Bor- lind, som nyligen hemkommit från sin resa i USA som Sverige-Amerikastiftelsens sti- pendiat. Vid därpli följande samkvim be-

manträde den l nov. ii Frimurarhotellet. .

.. De näi'varande hälsades välkomna av frö- .ken Anna'Jönson, som utformade sitt anfö- rande till en hyllning av den hittillsvarande ordföranden, fru Eva. af Geijerstam, som . numera lämnat staden. .' Fru Agnes Ingvar-Nilsson höll därpå ett föredrag kallat "Husmodern och samhället" . varmhjärtat och klart samt rikt på tanke- väckande synpunkter.

Vid därpå följande samkväm bjöds pA sang av fru 'Sigrid- Oehme med fru Eva lSilmr vid pianot; Fröken Signe Nelsson berättade om Arsmötet i Norrköping.

- Tillsammans med Vita Bandet!, Borger- liga kvinnors förbund och Svenska kvinnors vansterförbund hade kretsen den 17 nov. i*judit advokat Mathilda Staël von Hol- stein a t t i Frimurarhotellets festvåning halla ett föredrag om Kvinnoarbetet i våra dagar. En talrik åhörarskara hade sam- lats och åhörde med stort intresse det sak- , rika och givande föredraget, som följdes av en livlig diskussion. .Vid det efterföljande samkvarnet bjöds på 'musik av fruarna Feyerabend och Jönsson samt fröken Carlsson.

M a l m ö k r e t s e n hade :den 6 nov.* kretsmöte A Kungsparkens restaurang. .Ordf. fru E. Quensel meddelade, a t t kretsen förhyrt Mallmö teater den 6 och 7 decem- ber. Där skulle d% av några skådespelare och resten amatörer uppföras Landbergs pjäs "Majorens döttrar". Beheillningen skulle tillfalla Fredrika-Bremer-Förbundets jubileumsfond.

'Sedan föreningsangelägenheterna blivit behandlade, höll författarinnan fru Dag- mar Edqvist ett mycket intressant föredrag över ämnet "Från arbetet för mental hygi- en. på Gotland". Föredraget som gav en levande inblick i en läkares och föregångs-

reddes deltagarna stor förnöjelse genom c mans arbete bland våra gsykiskt sjuka av- fru Helfrid ~Severins uppläsning av Frö- tackades av fru Quensel samt med livliga dingshistorier. appliider av ett tacksamt auditorium.

Kvinnliga Tandläkares Klinik Adolf Fredr. Kyrkög. 1 (vid sveavägen) Innehavare l Astrid Gyllencreutz endast leg. . Ingrid Huss tandläkarna: Ruth Uhrling

. . Tid pr' tel. Norr (20 0) 8 73. Särskild mottagning fö? barn.

(Tandl. Huss) mhd., onsd., fred. 4.30-6. .

Centralbadet, Stockholm. 'REK.0MM'ENDERAS.

. . Elegant. Förstklassig.

258 H-EBTHA .. - - A - 3

N y k ö.p i n g s k r s t s e n :hade .den 6 .'offrande arbe*.: .So- ~vslutning föredrog nov. sitt andra ord. sammanträd-e .för :sa- - fröken Euren 'ntigra vackra dikter. .

songen i Odd Fellows k~ubbloktd. Det var - .

handarbetsafton för hems ystert om bol^, - e - V g x~ a k r e t s e n v m den 17 nov, och stor flit rådde. Till 'hamsyst.erverk- samheten anslogs .vidare på styrelsens för- slag 50 kr. . - - . .

Under kvällens lopp förekom det -uppläs- ning och musik, och det hela avslutades med en animerad tesup6. . ; . .

T . o m e l i l 1 a k r e ~ t s . e . n hade s-man- trade den 24 okt. Föredrag hölls ay fru Sigrid Hjelm-Eloysson, Lund, över ämnet "Gift kvinna i förvärvsarbete':. Odf., fil. mag. Eva ' Lindblad tackade f.ör det intres- santa föredraget. .Efteråt vidtog samkvam.

Kretsens nästa. sammanträde hölls % Stora Hotellet den 20 noyember. E t t in- tressant föredrag .hölls av lektor Gösta Langenfelt, Ystad, om "Indien". Talaren belyste de pol tiska och sociala förhtillande- na i Indien och särskilt kvinnans stallning där. Ordf. fröken Eva Lindblad tackade foredragshållaren. , Efterlit .yar det sam- kväm. .

v a r b e r g s k r e t s e n - sammanträdde för första gången på hösten den 4 okt., som

.vanligt på Stadshotellet. Fru Anna .Udden- berg visade vackra b i l e r fr%n Orienten och skildrade en resa, som :hon vid påsktiden företagit dit. .Därefter gav fru Agnes Kvm- lin en synnerligen intressant och saklig .re- dogörelse för årsmötet i Norrköping. Senare .vidtog tesupé och samkvam.

Den 30 okt, samlades kretsen åter. Fil. kand. fröken Tensy Eurén, Borås, höll dti

. föredrag om Elsa Brändström och.-gav en -vacker och gripande bild av hennes upp-

samlad till kretsmöte % Frimurarepensiona- tet. Sed-an d r Rut Grubb halsat de talrikt närvarande medlemmarna och givit en del meddelanden om 'höstens arbete, höll hon ett mycket uppmärksammat föredrag om "Kvinnorna inför världskrisen" och upplas- te en del tidningsartiklar belysande de tyska kvinnornas svåra ställning och hårda behandling nu på arbetsmarknaden. Sedan fru Ingeborg Fjellman glatt auditoriet med några vackra sånger, talade fröken Eva Lundgren 'i anslutning till bokveckan pil ett synnerligt medryckande sätt om "Någ- ra ord om barn o.ch b;ickern om den stora bokfloden på gott och ont, och gav mtinga värdefulla hänvisningar vid val av böcker för de unga. Efter supén ådrog sig den av fröken Lundgren anordnade utställnin- gen av ungdomslitteratur de närvarandes livliga intresse, e j minst med tanke p& de stundande julköpen av böcker.

Ö s t e r s u n d s k r e t s e n samlades den 10 okt. å Hov. .Lektor Gudmar Hasselberg höll därvid föredrag om Olof Högbergs "Den Stora Vreden". Talaren uppehöll sig sär- skilt vid det folkloristiska inslaget och med sin ingtiende kannejlom norrländsk hi- storia och sagot.radition väckte han åhör- arnas intresse för det egenartade arbetet. Under det ,därpå föl jande tesamkvämet las- te lektor Hasselberg upp några mycket ro- liga bitar u r .boken ifråga, som gåvo prov pti d.et . margfulra . . språket och den vidlyftiga humorn.

-- . En verklig njutningsdryck fiir Ni av

' ' .

a 75. öre, Kr.: L 25, % 75, 3; 50,

Tidskrift för d& svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRTKA-BREMER- FGRBUNDET. Redaktör: M a r g a +e t 9 o o n K o n o w. ; .

Samtliga förbundsmedlemmar erhAlla tidskriften. I c k e - f ö r b u d e d pre- numerera A nlirnmste postanstdt eller i bokhandel. Pris för postcppl.: 1/1 %r kr. 5:.-, 1/2 Ar lir. 2 : 75. Lö,nummer 50 Öre. Redaktion och expedition: 48 Klara- bergsgatan, Stockholm Redaktionstid: tisdagar och frcdagw kl. 1-3. Telzibn: 20.48 50. Expeditionel.: kl, 11-4 varje södcandag. Telefon: 120 48 50, 102762.

Da m f r i s ö r S T E P H A N E K

(Diplom i permanentond. Paris 1932.) Regeringsgatan 13, S t o c k h o l m.

1:STA KLASS BEHANDLING. Senaste nyheter i s%val apparatur som

teknik inom modern hilrkultur. Populär p&distn. - Tel. 80 22 86.

Kartritningskurs. Vårkurs 15 jan. - Höstkurs 15 sept .

Begär prospekt!

ANNA DAHLSTROM, r. o. kansliskrivare hos K. 1.antrnä.teristyrelsen. Adr. Styrrnan~g. 47, III , Stockholm. Tel. 60 62 74

kl. 8-9 f. m.

INSEKTSPULVER

BIRGER CARLSON á CO. Am-B. Regeringsgatan 46 S T O C K H O L M Tel. 11 37 15-16

. _ . . . W . . , --- . ..

K O R S E T T E R ,

I I N D E R I C L ~ D E R ,

M A S K S A K ' R A

S T R U M P d R .

Det ledande märket. Erhålles endast genom an1cto;risexade Germa-ombud p%

varje plats.

Hur. jag mött Kristus

En självbiografi. aver- sattnmg från engelskan.. Pris haft. kr. 3: 50,

En självbiogr-i och på samma gång en bekhnelse av Tagares och G'andhqs 'van, om v'lket det sagts, a t t han a r den :ende en- gelsman, som Indien t r ~ r pA.

7

NAT. BESKOW:

Vid julgranen 1933 1 Frid p& jorden.

I 'I (Föreligger i bokhandeln omkrhg

den 15 december. II . - PrIs 50 öre.

. . -- BIRKAGARDENS FÖRLAG

S t o c k h o l m .

.- . . . - - - . -

Spara pik värmen! Anviind sunda s v e n s k a eldstäder! Använd Handöls täljstenskaminer.

Handöls Nya T ' s i ens - & Vaffenkrafts..Aktiebolag B i r g e r J a r l ~ g a t a n 3 3 , S T O C K H O L M Tel. 11 01 80 - 20 58 53

lektioner meddelas av

F ~ U Signe Rydberg- Eklöf TONBIL DNING, ANDNINGSTEKNIK,

FÖREDRAGSKONST. Ro Eler im5z~as. Moderata priser.

BIRKAGATAN. 19, n. b. Tel. 31 02 58.

En god 6.0k - En god juli lupp Ny bok av: Leonard StnYmberg :

GURAN MALMSJU. E n berättelse om kamp och seger. Pris haft. 3: 50, inb. 4: 75

"Sveriges mest läste författare." Dag. Nyh.

Joseph Hoc?Sng : DEN EVIGA UTMANINGEN. Pris haft. i tv2 del. kr. 3: 50 per del. Inb. kr. 8: 75.

"Hocking Sr cn högtsyf'snde fjrfattare, mm k f a t bekänner s'n kristna firg. EIan ä r en avgjord ti!. gPng av viirde p& den re*i6sa b o k m a r k ~ i e n . "

Q u e l p k n e i Sv. DagModet.

J . A. Persson : VARDAGSLIV OCH HbCTID~~.WDER I TNHAMBANE.

. Pris haft. kr. i: 50,inb. 3: 50. "Den IivfuI!a och utomordentli~rt goda och rolirra framstaiinin~en . . . har mycckt at! 15ra b2dc , missionsvänner och missionärer", skriver

Svenstta Kyrkans Missionstidning. Ny uppla-a av? .

John WesFey: PREDIKNINGAR. Var Frälsares Bergs- predikan. 6vcr:attnltlg av R. Eimär.. Pris haft. 5 : soi kIotb. 7 : ro, halvfr. han 1. 10: 50.

"Vissa predikningzr av John CVcsley borde Esas hunrlrataIs &:er. Jag kännes icke till nagra böcker under senare tid, so? jag skSIe vilja stalla i jamnbredd med dessa.

John R. Mott .

HOS BOKHANDLARE FLLER DEREKT FRAN NYA EOKFöR.LAGS A.KTIEBOLAGET

(Mr tod i s tkg i kans BokfGrlaq) Ros ?o-o. STOCKIIOLM 5.

Moderna, naturliga, vetenskapliga riktlinjer.

". . . p2 det pedagog'ska omradet av vidstracl betydelse för var musikkultur." Char-lcs Bar kt ". . . konn ihn als Lehrer bestens empfchlen."

Cad Flcsc, ". . . auf ,,dem Gebiet des Unterrichts va

grossem Wert. Joscf Wolfstha

Rklma~xgatan 9, l tr. Tel. 23 88 31

1000 och en natt i nutiden'"

F E Z Maro cl<a>ska interiörer

"Förf. berätta om hel- gon och djinner, om lärda koran ?rofessorer och kne- piga hantverkare, om dan- serskor och andra kvinnor, om en ung mans knaggliga vag till ena pigo, om bröl- lop och andra fester, om moskéer och ui~derbara medersor - kort sagt om tusen och en natt i nu-

. tiden." Med 14 planscher.

Haft. 5: 75, inb. 7: 76.