------------------ ----- -------_. __ ._----------------

KUN GL. LA NTBRUKSHÖGSKOLA NS INST ITUTION

FÖR AGRO NO MISK HYDROTEKNIK

Föreståndare: Professor G U N NAR HALLG R E N

GRUNDFORBATTRING TIDSKRIFT FÖR JORDBRUKETS RATIONALISERING

GENOM GRUNDFÖRBÄTTRINGAR

1952

Redaktör och ansvarig utgivare: HERMAN FLODKV I ST Professor em. vid f{ ungt. Lanlb",kshögsko/an

NR 1

UPPSATSER

ÅRG.5

Professor GUNNAR HALLGREN och professor LAMBERT WIKLANDER: Pedo­logiska och hydrologiska undersökningar rörande planerad invall­ning i Lundåkrabukten. 1. Pedologiska undersökningar. Av professor LAMBERT WIKLANDER,

agr. stud. PAUL WIKLERT och agr. stud. KARL-ANDERS WIL­HELMSSON.

2. Hydrologiska undersökningar. Av professor GUNNAR HALLGREN och assistent JOHN SANDSBORG.

Professor G. TORSTENSSON och assistent OLLE JOHANSSON: Inverkan på jord och gröda av avloppsvatten från Kvarntorp jämte försök å gyttjehaltiga jordar.

Professor LAMBERT WIKLANDER: Är kalkproblemet löst? Försöksledare agronom AUG. HÅKANSSON: Några resultat från täck­

dikningsförsöksverksamheten.

MEDDELANDEN - LITTERATUR

Sällskapets för agronomisk hydroteknik sommarmöte på Gotland 1951. Av HERMAN FLODKVIST.

Litteratur. Summary.

Redaktionens av .Grllndförbäl/ring, adress:

KUNGL. LANTBRUKSHÖGSKOLAN, UPPSALA 7

TELEFON: UPPSALA 25125,35885

ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI AB

I DISTRIBUTION

EXPEDITION: BOX 47, UPPSALA

POSTGIRO: 381 795

Författarna äro själva ansvariga lör sina uppsatsers innehåll

Vid återgivande av text torde källan och förfaltaren angivas

RUNDFÖRBÄTTRIN Tidskrift för jordbrukets rationalisering genom grundförbättringar

Redaktör och ansvarig ntgivare IIERbUN FLODKVIST

1952 NR l ÅRG. 5

Pedologiska och hydrologiska

rörande planerad invallning i

] ,,] o unoerso ,U1Jngar

.Av GlJNNAH HALLGREN och I,A\iBEHT WIKLANDrm

N OITa delen av Lundåkrahukten, omedelbart söder orn ~ir grund ut till elt Hyst{md från stranden.

bärav har den tau.kcn framkastats nU man genom en buktens HOlTa del skal lek unna vinna urealer

mad" Det område dislwss10Hen rört Olll harmarkends ay Gellcnllslahcns karlai skalan J, SOln

Området slräckcr söderut från Landskrona ned till häcken ViiI" som hildar

strandmarken lillhör och i önigt Il [göres torps hyalng.

Genom att

och Väs trn En del al'

, som av 'V, 'Vcilmll den hunldsa kJigen HY alLmiinning, tillhörig Sax~

som Yid utloppet hnr en Jlederhördsolllråde HY

ea il40 km', utmynnar in0111 det ifrågar;aUa il1salJningsområdet, före­möjligheter att leda in vatten från ån och därigenom reglera

gnmdyaltenståndet, yjJhct i föreliggande fall är ett grundYillkor för att företaget skall kunna kormllH ifråga.

Etl projekt av dylik OlnJaUning och heskalIenhet kil' själsfallet rör" knippat med åtskilliga problem HY pedologisk, hydrologisk, teknisk och ekonomisk art, "illG} först måste ulredas innan ett mera detaljerat förslag Jwn utformas. På anmodan ny \V. \Veibull AB har inom in-

1-52:1521 Gl'undförbtiUring H. l 1952 1

Shabbl'c .'el

/2

ID

l. net i/nlgasat/a inuallningsomrildels läge och omlal/ning, Detalj au Generalstabens topografiska karia i skala l , 100000,

stitutlOl1erna för markliirH och vid Lnntbrukshögskolall utförts en del rörande vissa sikaJisk~\ och !,eluiska egenskapcr hos jorden lllOlll det ifrågasatta om" rådet s~nnt därav hetingade hydrologiska förhållanden, Undcl'siikning­arna ha däremot icke berört själva vallbyggnaden ellcr möjligheterna all förhindra yalteninfiltratioll gellolll denna, emedan dessa spiinnnål komma att behandlas i annal sammanhang,

Då de ay oss lcdda undersökningarna inte enhart begränsa till det ifrågayarande området utan i viss mån torde vara tillämpliga ävcn på andra håll, ha Yl ansetl det yara av visst allmänt intresse att det i denna tidskrift lämnas en kortfattad redogörelse för desamma och de därVId framkomna resultaten.

De i aydclning l behandlade pedologiska undersökningarna ha ut~ förts av 'Viklander tillsammans med agr. stud. Paul\Viklert och Karl-

2

---------------_._--._----

Sand

Sandig grovfl1o

l.erlg mo

Lottlera

KARTA över ifrågasatt område för invallning

Lundåkrabukten

Skala

Tcckenforklaflng

Dominerande Jordfraktlonel-

MellOf)sond med inslag av grovrno Mellonsond med Inslag av gl"ovmo Sond och grovmo till ungeför lika delor Grovmo med tdmllgen starkt Inslag av mel~ l<lnsond Grovmo och finmo till ungefär lika delar med nögot av mjäla och ler 1"10 med ler

Den övre beteckningen'på varje provtogningsplats (lYser skiktet. O-··1S cm, den undre skiktet 30-ffO cm.

Fig. 2. Jordarls- och plankar/a övcr del !öreslagna invallningsområdeI. Platserna !ör de mera ingående undersökta jordproven markerade med en punkl,

3

Anders \Vilhelmsson och de i avdelning II behandlade hydrologiska undcrsökningarna al' Hallgrcn tillsammanSlllcd assistcnt John Sands­

borg.

loPedologiska undersökningm'o Av LAMBERT WJKLAl\lDER, PAUL WIKLERT och KARL··Al'ilDEHS

WILHELMS SON.

Dcn första grundlägg and c frågan måstc sjö.lyfallet Yttra om jorden inom dc ifrågasatta områdcna är ay sådan heskaffcnhet att den genom lämpliga åtgärder 1,an övcrföras till produktiv åkcrjord, För alt kunna faslsUlUa dclla var det nödvändigt att taga ett tillräcldigl antal jord­prov från såväl dct övcrsta skiktet som underliggande lagcr. I anled­ning härav ycrkslälldes dylik IHOytagnillg i början av fcbruari 1951 medan bukten yar isbelagd. HärYid uppdeladcs området i rutor med 200 Dl sida, yilket innehar en provtälhet ay ett prov per 4 ha. På grund av yattell- och isförhållandena "Hr det dock icl<e möjligt att laga prov från hela området, uian proytagningcn måste j YISS mån begränsas, såsom framgår n,' dcn bifogade l<arlan, ng. 2. Siffrorna aoo, GOO, 700 os\', ange ayslåndet i m i förlångningen HY från llofta

Bcleckningarna 702 resp, 752 ctc. ange all proyen tagits 200 Hl avstånd från baslinjen på ömse sidor om denna i dc yinkel~

rätt mot hasen stakade linjerna. Dc under proytagningsnumrcn an·· förda siffrorna Hnge yuHcndjupet i eIn Yid llgstiHfiillcL

[ogos pro\' dels OJ;5 enl oe.h. dels ilO hot Len, Innlks insamlades 21G j , yan; för··

rlJJdcrkasiadcs de ert okulärhcsik il': textur, slruldur, hUJllushaJt, salUt

förekomst HY molluskskal. 1\1cd n\' d.e crlu'111na resu!·· luten och prOYCllS fördelning inom underst) utLogos för

20 pro\' från skiktet O--US CUl och l D från det mot syarandc sJdldel :lO-AG un. Dcssa prov representerade dels extrema och dels l1lCl'aHlOrrnal;u förhållandelllIlcd till de okulärt he·· dömda egenskaperna. På lwrbn 2 ha platserna för de sålunda ni.i.r·· marc analyserade pl'o\'cn Hwrkenlts med en punkt. SOln synes fördela de någorlunda jämnt öyer undersökningsområdet.

För all avgöra jordens lämplighet för uppodling måste en okuliir·· hesiktning i HUt och laboratoriet kOlllplctteras med cn mekanisk

och Yissa kemiska hest~imningar. En jordarlsanalys ger yärdc­fulla upplysningar om jordens allmänna fysikaliska och kemiska egen~ skaper, såsom genomsläpplighet för yallen och luft, förmåga att binda

Tabell 1. illekcwisk sarnmcwsCitlning, ut/Tyckt i procent av karbonat­lritt, Zulitorl'l prov, swnt procenthalten kalcillmkarboncd jämte pH och elektrisk ledningsförmåga hos jordprov från 20 pl'outagningsställen. A. angel' prolJ j'rån 0-16 cm och B molsvClmnde lrån 30--40 cm djup.

Pro\'bcleck-Sand

Groy-FiIlI110 :\Iiiilal Ler

;1ödgn.-CaCOs pH

l .. edn,-förnl. ning 1110 förlusl 011tn-·1

312 A 7·1,5 19,7 4,/1 O

I O 0,67 ·1,82 7,9 8,410'-1

B :31,4 57,5 6,5 1,5 3,.1 0,70 10,10 8,:3 14,0

516 A '78,0 19/1 () 2,9 0,59 2,72 7,9 14,1 J1 8·1,3 12,4 0,5 2,9 0,87 9,1:) 8,3 16,7

518 A 7'7,0 18.8 0,5 :3,9 0.'71 4,32 8,1 17,9

D 2'7,4 29,5 5,0 9,G I 26,1 2,49 9,13 8,0 22,2 55·[ A 62,5 31,9 1,0 :3,4 0,6G 1,89 7,9 l'1,G

Il 14,:3 54,5 13,5 G,5 I G,9 0,85 5,2'1 7,9 20,7

'/00 A 58,6 :37,3 1,0 2,9 0,48 0,21 7,G 1:3,1

Il :36,0 47,2 7,0 5,4 0,73 0,08 7,5 15,5 'lOG A G7,6 2'),0 0,5 2,~) 0,5'7 0,02 7,5 3,29

B ()G,'! 28,0 0,5 :3,9 O,4G 0,01 7,1 5,8

710 A 71,4 25,K 2,1 2,9 0,61 0,13 '7,4 5,0 B 41,9 4G,4 5,0 5,9 1,07 O,l:3 7,7 19,0

7G8 A 51,3 :)',,2 10.0 3,1 0,,,0 1,2·J 7,0 lG,(i l3 17,0 :3-1,5 :)5,0 G,5 I 4,9 l,.tt ;),1;) 7,G 28,3

9GO j\ 47,8 44,G () 2,4 0,36 0,04 7,0 16,9

B GG,8 :32,3 ° 1,9 0,17 0.02 G,? 18,1 96,1 ,\ 49,1 48,2 O,S 1,9 0,44 0,01 G,:3 I G,2

Il 2?,R 70,8 O 1,.( 0,28 (J,03 7)'7 1 G,R liDO j\ 72,:1 2·(,1 1,0 2,! 0,61 0,2S 7/) 20,5

Il 2J ,O ;i:3,'1 [:3,0 '1,0 I :1,·[ J ,8 i R,55 8,0 22,5 11O(i .\ 7:),9 23,2 O 2,9 O,H1 O,OG 7,G 22,1

IS HO,:l U;,:3 0,5 :2.,1 0,9.1 0,-17 7,R 2!1,E}

t 112 :\ 72,2 2~~J) -I,;"} 2}D 0,/'(, O ?,O 20,1)

Il G2~8 32,1 1,S ,l,:1 J,07 () G,1 22,2 JliR ;\ 9R,3 Il,? 0,5 J,·l 0,32 O G,8 1/1,9

Il 98,R 0,'[ O O,D 0,:31 0,01 (),5 14,1

l LiG A 71,K 2:),'1 O I,D O/il 0,02 7,G 2,51

13 'n,G 2'1,4 ° 1,·1 0,2Ci 0,04 8,2 7,2 l :WI A 72,9 25,8 () O,D 0,41. 0,02 G"l 2~1,5

Il ;32,0 '17,:3 O l,\) 0,21 0,02 G,G 22,()

1:370 ,\ ;')2,7 4G,O O,S 0,0 0,21 0,02 G,.1 18,0

13 (i1,1 :iS,:) O,Ö l,4 0,19 0,0 l 8,2 :ll,f)

löOO A 8,3 31,2- ·12,8 10,1

I 5,d 1,20 H,08 8, I 23,9

B ll,4 45,;') :)O,G 7,0 3,4 1,Hi 12,10 8,2 25,1

ISOG A :3'1,() 37,9 :l,S 3,.1 0,D8 0,0-1 G,I 27,5 1551 A 78,G 20,1 ° 1,D 0,3:) O,O! 7,1 22,:')

Il G ,'),:1 :32\9 (J,G l,J 0,2R ° 7,0 29,;)

5

och kvarhålla näringsämnen, vattenhålIande 1'önnåga, hUl11ushalt osv. Vidare erhålles god uppfattning om risken för sådana företeelser som igenslamning a v drälleringsledningarna, j ordförstöring genom vinden, uppfrysning etc.

Föru lom j ordens halt av sådana Yikliga näringsämnen som kalium, kalcium och fosfor Lir även halten av natrium och klor samt ICl'Otell

av betydelse, eftersom större nairiummängder kunna ha en ogynnsam effekt ur såväl fysikalisk. SOll} kemisk synpunkt. .Även klor~ halten iir av intresse, enär vissa Yllxter Yisat sig vara känsliga för klor. En för hög hall av natrium kan emellertid i viss utsträckning lllot~

verkas genom en riklig tillgång på kalcium emanerande från den reserv av kalciumkarbonat, som enligt den okulära granskningen i fonn av molluskskal förekom111eri ett flertal av de undersökta jordproyen.

Då kalkhalten i en jord anses som en betydelsefull produktionsfak· tor, har en bestämning av l,arbonathallen i proven utförts. Detta be~ traktades som särskilt nngeliiget, då vissa av jordproven visade sig innehålla en betydande kv~mlitet jkirnsuUid, vilken i luft lätt oxideras till svavelsyra och därvid kan göra jorden otjänlig som växtplats. Ett ni.irlllare studium av detta spörsmål lwr cEirfiir ansetts höra före lagas.

Vid bonitelsuppskaltning utgör hes lämning nI' jordcns att binda Ckaljonbyteslwpacitel) en viktig faktor, enligt vad såYiil teori som praktik visat, det förefinnes en viss paralleJJitet mellan denua faktor och. jordcns förmåga alt hushålla med tillförda niirings·· ämnen.

7Il ckuxlisk

l'edoY.lsas mjälan. Resultaten av tabell J.

mekaniska

av der:ls yäscllt~

har förts s a 11111l a n med hu SHJllUlal1stälHs

Med undantag för ett fålal prov dominera som synes sand och grOYlnO, oeh jorden kan därför karakteriseras som groY1110ig sand. En uppdelning av sandfrakliouen på grovsand och l1lellunsand gjordes i ett flertal full, ehuru resultaten ej anförts i tahellen. Det frarngiek nv dessa analyser alt mellansandeu helt dominerar. l ett fåtal prov uppgå finfrakUouerna (partiklarna < 0,06 mm) till mera hetydande belopp, cxempd\'is 618 B med 26 % ler oeh 1 600 A och B med 43 resp. 31 %

()

Iinmo. I övrigt är jordarten inom området tämligen likartad. I verti­kal led synes en viss sortering ha ägt rum, vilket framgår därav aLL det övre skiktet flerstädes är betydligt rikare på sand men fattigare på grovmo än det undre skiktet.

Överensstämmelsen mellan den okulära jordartsbestämuingen och resultaten från den mekaniska analysen belrälTande de prov i vilka sådan utförls visade sig vara mycket god. Den klassificering av jorden som utfördes vid okuEirbesiktningen torde diirför vara ganska tillför·, Ullig. På luntan ng. 2 ha resultaten i sin helhet angivits. De använda beteckningarna ha närmare definierats i teckenförklaringen. Av kar­Lan framgår fullt tydligt all jorden inom del undersökta området till alldeles överviigal1{le del utgöres av sand med ett större eller mindre inslag av 1110 samt aU det endast är på Yissa platser, såsom utefter stranden söder om Saxåns mynning, som inslaget ay finfraktioner är

mera påtagligt. Organisk sll.bstcms. Den organiska substansen kan approximativt be­

ställllnaS genom korrigering av glödgningsfiirlusten med mängden vid glödgningen bortgånget valten. Som framgår av tabell l var glödgnings­förlusten i flerlulet fall [nyeket låg, varför jorden på några undantag niir yar suhstans. Då korrigeringsfaJdol'erna rör jordar av Hråganmmde slag äro ganska osäkra, har emellerlid någon korrektion för bortgånget valten ej utförts.

\'olvmuikL För beräkning av jordens f()sfat~ oeh kalitillstånd samt riil'råd av 1wlk yar en av jordens yolymyikl Som eLt medeltal nv iUln IllfttorrLl, omrörda prov erhöLls härvid värdet

{(ul'bona /11((l L den okulär:\ !\ol!1slen av lllOUusl<slwl Vissa pro\' iiro starkt ralyridllD snäckskal från ulvae" del Yl s dan Dl1dra pnlY till synes snlulU si'ulnna, Vidm'e förekormna Jllllssc!skal från såyäl edulis' som Cardimn c([ule',

Den lahOl'atoriemässiga hesliillmingen [lV skalförekolllsten tillgick s~l l\tt en himplig kyantitct HY den torkade jorden krossades väl och för" satlesllled :2]\,1 fosforsyra, Den utvecklade koldioxiden lnätlcs metriskt över kvicksilver i cn lermostat med skalming av proven

enligt principen för vVarhul'gs jäsningsapparaL De erhållna analys' resultaten omrbiknades till kalciumkarbonat och ha i tabell l angivits i % av den lufHorl,ade jorden, Ett sådant förfarande ll10tiyeras därav all dessa skal väsentligen bestå HY kaleiumkarbonat.

, .ArtbcsUimllingarllfl ba viilvilligt ulförts av docent Ivar Hessland, Uppsala.

7

Som frnmg{,r av analyserna varierar halten molluskskal från 14 % SOlU maximum ned till O %. Frånsett prov 1500 uppvIsa jordarna en betydligt högre kalkhalt i del undre skiktet än i det Ö\Te. Medelvärdet, beräknat på alla de undersökta proven, utgör 1,f) % för skiktet O~-15 cm och 3,2 % för skiktet i30--40 cm, 1110tsyarande respektive 'if) och HB ton CaC03 per ha, råknat på ett 20 C111 tjoc1d lager med YOlYl11yjklen 1,5. Kalldlalten är följaktligen betydande.

Då InlYuddelell av molluskerna utgöres avarter med små och spröda skal, kan man räkna med att de förvittra lätt. Då de dessutom kODuna att fördelas jälllnare genom jordens bearbclning, kan den rikliga före­komsten al' snäckor därför betraktas S0111 en värdefull kalkreserv vid en invallning och uppodling av ifrågayarade område.

pH . • Jordarnas pH har besUimts dels i destillerat yaIten och dels i 1 N kaliumkloridiösning med förhållandcl jord : vatten~= 1: 2,5. I del senare fallet erhålles i allmänhet något lägre Yärden än i vatten. Enär skillnaden mellan pH-värdena i vatten och kaliumklorid, visade sig yara obetydlig, ha endast de senare angivits (tabell 1). Som synes ligga de flesta värdena på den alkaliska sidan, vilket är liktydigt med en mycket hög hasmättningsgracL Detta förhållande kan förklaras gellOlll en sml1vcrkan aven relativt hög löslighet HY kaleium karbonatet i lnol~,

Iuskskalen, niir\'aron a v lättlösliga salter i yaUnet smul en hög halt av bilwrbonaL

Elektrisk ledningsj'örmäga. Den specifika ledningsfiinnågan kan he­traktas som ett uttryck för halten lösliga salter j jorden.

mättes det ldarn som erhölls genom deslillerat yallen,

funklion av dels det förlu'il~,

som Hnvändesrid och dels dc i j or-den fÖl'el<OJmnande elektrolyternas natur. De i tab, 1 Yärdena ha därför främst sin betydelse genom aH de ange storleksordningen halten il v lösta salter samt Yisa hmTlyida denna yarierar inom området.

Lednil1gsfönnågull visade helt naturligt ligga högt i jämförelse med Yad fallet är i en normal, odlad jord. Det övre skiktet uppviSaT' Jiigrc värden än det undre. En Yiss yurialion förekommer, enen denna iiI' frånsett några prov ganska ringa och synes ej vnra systemalislL

Basutbuteskapacilet. ,lordens hasuthyteskapacilet är ett målt på för~ Inägan att binda katjoner. Den yäxer med ler~ och hUlllushalten. På grund av alt jordarten inom iuyullningsomrfldel år faltig på såYäl ler som hmuus, måste man räkna med en låg utbyteskapaciteL En be-o släll111ing av denna har emellertid utförts endast på 11 prov, då fler~ lalet al' jordarna lw likartad mekanisk sammansättning,

o o

Bestämningen ulfördes på så sätt aH en lämplig lcyantitel jord för"

Tabell 2. Bcstämning cw bClSlllbyleskajJClcitct, haltcn au tillgängligt kalium, natrium, kalcium och fosfat, förekomsten (lU klo]'

samt kvotcn Na/[{. -----------_._------------

Proy~· 13aSlll- m.c./IOO g jord [(Ol'rig.

bytC'skap. Nn T(ali- I(ali- FosIal-bclcck-

Hl.C.! 100 g lal ldass laldal-

klass ning I\: lal

jord K :'\a Ca el

:312 A O,H; 1,58 14,3 2,37 10,:'5 7,1 II 3/15 I B 0,30 2,82 22,8 3,80 9,,1 14,2 III 5,4G II

51G A 0,12 2,G2 19,0 3,73 22,2 5,6 Il 2,97 l B 0,27 3,98 25,5 5,50 14,8 12,7 III 4,40 I

518 A 1,0 0,17 :l,22 23,S 4,3;") Hl,3 7,9 II 4,1·-1 Il

Il 7 ~5 1,17 GA8 52,0 5,32 5,6 55,0 III 7,7:3 III 55,1 A 1,5 0,17 1,90 19,0 2,99 11,2 8,0 II 3,53 I

B 0,'14 3,7·1 27,2 4,43 8,G 20,7 III 7,7G III 700 A 0,1:'5 1,7·1 B,;l 2,40 11,9 G,9 II 4,48 II

B 0,2'1 2,31 lG,5 2,90 9,8 11,1 III 7,02 II

70G A 1,5 0,07 0,65 5,1 0,71 9,3 3,3 I 3,15 I B O,U 0,89 6,G 1,22 8,5 4,9 II 2,96 I

710 ,\ 0,09 0,77 7,1 1,14 8,7 4,1 II 3,54 I Il 0,30 3,70 24,3 3,87 12,4 1,1,0 IrI S,1 O II

7G8 il 0,20 ') -'-",.,1;) 22,:1 3,37 13, D,;') lIT :3,22 I

Il 0,S9 4,75 :31,2 5,19 8;1 27,6 III 10,32 III DGO A 0,15 2,S4 IS,l 3,3G 17,5 G,8 II 4,72 II

Ii 0,11 2,42 17,2 :3,57 22,0 5,2 II 'l,IG [1

DG4 A 0,8 0,1f) 2,3(J lG,7 2,98 lG,l (i,9 If 5,21 Il

B 0,13 3,22 lS,O :3,:30 25,7 t5,D lY 4,32 11

1100 .\ 0,20 ,l,2(J 22,1 4,01 I G,:l D,4 Hl 2,7;') I

B (l,5G 11,~3K :lO,7 5,29 7,8 2G/! 111 ;i,80 fl 110fl j\ 1,S 0,20 2,G:l 21,7 :l,80 13/1 9,2 [[l :3,,18 l

Il 0,20 :l,n :2.:l,9 'l,G 1 18,:3 D,G HI. 2,28 I

1112 i\ 0,20 :l,G2 20,:l 4,07 l4,f) 9,2 III 4,:n If

Il 0,23 '1,12 22,R 4,'79 18,3 10,G 111 ;),;)7 II 1118 i\ 0,(; 0,13 :3,00 1(;,,1 2,78 2:3,1 G,O H ~I ,iSr) T

13 0,10 :1,9'7 1,j,1 2,83 IS,D el,D Il 1,G4 I l1fiG "'- O,ll 0,13 1,86 18,1 '1,03 H,G G,O II 4,3:l Il

B O,l:l 4,00 22,8 5,OD ::3,0 (J,3 II 1,GO I 13("1 1\ 0,20 4,40 2:3,2 5,10 22,3 9,3 HI :-l,D(J [

B O,IG 2,()S 23,d S,42 18,7 7,5 II 5,52 II 1:370 A O,:) 0,10 2,:37 E;,;) :3,29 22,8 4,9 [l '1,0S II

fl 0,1 S l,ö[) 2:3,1 fi,GG 31,2 G,\l II ;1,75 II 1:'500 ,\ S,O 0,7:5 :5,52 4G,9 G,O,j 7A 35,2 IIJ 1:3,22 HI

]l (J,GO S,OO '1:3,G 5,DD 8,-1 28,2 HI [0,G4 III 150G ,'\ 2,0 0,2'1 ,1,58 23,:3 4,88 lD,fJ 11,.1 1ll 4,21 Jl 1.55,1 :\ O,IG 3,82 20,2 4,9f) 2,1,2 '7,.1 II :l,1f) 1

B 0,18 1,SG 2,1,2 ,1,D3 2/,1 1\,:3 III :1,43 I ClIeclcltal A 0,19 2,7G 19,:3 :3,52 15,9 8,'7

,> B O,:ll :l,G8 2,1,1\ 1,,11 H,G 11,7 --_.-

._-----,---,-------~--_ ... _-----

9

saltes med 50 mI 0,5 N Kel i bägare . .J orden öyerfördes därefter till fillrerl ratt och lakades i små portioner med ytterligare 400 mI Kel·, lösning. Efter bOl'ttY~ittning av fritt salt med 80 % alkohol, förträngdes adsorberad K med 0,5 N Hmllloniumacetal och beslämdes med lågfoto .. meter. l tabell 2 har utbyleskapacitelen angivits som antalet milli .. ekvivalenter (m. e.) K+ ]mndet HY 100 g jord Yid pH 7.

Som synes är basuthyleskapaeiteten över lag myekcllåg, i några fall till och med understigande Yiirdet l HL e./l00 g. I de fall aH halten ler eller ler mjäla sliger till mera betydande helopp, blir också utbytes .. kapaciteten ganska hög. Proyet 518 B med 26 % ler har sålunda det relalivt höga värdet Äyen 1500 A med 5A % ler och 10 % mjäla uppnår värde l 5,0. Den extremt låga kapaciteten 0,3 på 11370 A för·, klaras av aU delta proy består nästan uteslutande av sand och gro\'111o.

Då de flesta ay proven uppvisa låga ler .. och mjälahallel' samt ringa kyanlitet humus, inneb~ir delta aH jorden inom del ifrågayarnnde OUl"

rådet i genomsnitl har en låg hasulbyteskapacitct och en däremot sya .. rande ringa förmåga aU hinda tillförda Yiixlnäringsämnen och skydda dessa mot utlakning.

[{alium, natrium och JculciuJ1L Kalium, natrium och ka1eiuIll, bundna till markpartildarna och fiirekomlllandc i form nI' löslig;l salter, äro direkt UJlgiingliga för viixtcl'ua. Då de ahsoluta halterna av dessa nä· rillgsiim nen såväl som de l'elal:iYH mängderna spela en hetydelsefull roll för en jords hördighet, ha dessa tre niiclngsälnnen be .. sLiimts. Däremot hm' kalitalet, det kOHycnlioJlcUa siittct gcnolU extraktiou med del jordar ay SHiUIIla värde som det totalt cxLraherhara kalit.

och Jiil!Jösli halillUl, nalrimtl och lwle1lun samt klor bcsliilJHles genom all en viss jord lJchandhHles hiigare en 1\01'1 stund med 50 mI Nnculralt nrmllonlrmluecta[ och därefter fil·, lrcrlralt med 200 mI acetat i små . Den totala behandlingstiden hölls s:'t kor! som luiijligt fiir aU minska den In~ingd som hringades i lösning genOlIJ upplösning av i molluskskalen. ex[raktiolls]ösningell beställldes diireflcr Na oeh Ca. Analysresnltaten, uttryckta i m. e. per 100 g jord, ha sammanställts i tabell 2.

Dc! framgår a\' dessa att i förhållande till vanliga jordar är halten av kalium tämligen hög, av natrium hög och av lwldum mycket hög. K .. lwllen varierar starkt, rlluximmuYi'trdel 7 föl' 618 B och minimi~ viirdet 0,07 för 706 A, l\Iede1yärdet för del öHe skiktet uppgår liH 0,1 D, medan moisyarnnde för det undre utgör 0,131 m. e. En omräkning till det kOllYentionella kalilalet för alyjord har utförts och med ledning

10

d.ärav ha proven åsatts en däremot svarande kaliklass, tabell 2. Som synes är medely~irdct nI' kalilalen för det övre skiktet ganska lågt (8,7), medan del rör del undre sldktel är jiimförclsevis högt (14,7). Kaliklasserna faller genomgående i grupp II och III, vilket är relaliY(: lillfredss lällande.

Kalitalen visa tämligen god posiLiv korrelalion med finfraktionen (ler lnjäla + finmo), vilket lyder på att kaliumjonerna förekomllll1 främst bundna till finfraktionell och i mindre utsträckning i fonn ay HiLllösliga salter. Diil'emot synas de inte Yisa någon bestämd variation lD.ecl hänsyn till provlagningsplatscn inom området.

NatriumkoncenlraHonen iiI' hög och varierar i det undre skiktet från G,4S m. e. som högsta värde ned till 0,89 som. Higsta. I det övre skiktet äro skillnaderna betydligt mindre. Medelviirdet för detta uppgår till 2,7G m. e./100 g jord och i det undre skiktet till 3,G8, molsyarande resp. 1,9 och ton/ha heräknat på 20 cm skikUjocldek. Det synes äyen förefinnas en viss korrelation mellan natrium koncentration och lel'hall, som dock inLe iiI' så påtaglig som när det gäller kalium.

Na/g-kvoten. l tabell 2 har även angivits kyotcn m. e. Nu/me. K. Det finns anledning räkna med en viss inycrlwn av denna kyot en j s så siit! att en 1,1'01

kan ogynnsamt påwrka växtodlillgsresnHateL kvoten i de undersökta jordarna uppYisar en bclydande vuria-,

Hon men högt. l\Iedehiirdet föl' djupet

fiirdd Yiirdc!

kOll1l1HT aLL

utsiiLlcs rör allcl'nerande med åynttell, Till en snaN)

BO 40 cm. till i de få r~lll den

av kvoten kOU11l1Cr iiycn såviil i löst tillstånd som i form

ay nU d{] lätt förtränga Nn", j ouel'Jla från de adsorherande substanserna i marken. F'ör (jyrigt hi­druger kalium till aU sänka ifrågavarande kvot väscntligt. J\lall kan d~irföl' ])21 goda grunder anlaga aU den jiimförelcs\'is l\'a~

halten inIe hehöyer utöya någon deprimerandeycrkan ur viixlodJings-· synpunkt. Del kan häl' anmärkas nU enligt nyare undersökningar i Israel och USA synas de yanligakl1lturY~ixterna inte taga någon skada av ett förhållande, som ligger hetydligt öyer de här funna.

Kalcium .. De undersökta jordarna äro genomgående mycket rika på Hillillgänglig kalcium (extraherbar med neulrala lösningar), som 0111.­

faltar utbylbar Ca samt löst och lättlöslig Ca (sålunda ej CaCO,). För del övre skiktet uppgår det högsta värdet till 4G,9 och det lägsta till 5,1

11

smllt medelyärdet tilllH,3 m. e./l00 g jord. Motsvarande siffror för del undre slöldet uppgå till 52,0, G,6 och 24,8 m. e. Uträknas mängden lätt­tillgänglig kalcium i tou/ha i. ett 20 C111 tjockt skikt, crhålles yärdcl 11,6 föl' det ii,Te skiktet och 14,9 för dct undre. Dessa Yärden äro höga och övcrstiga äwn betydligt deksantitcter man yarlligell finner i åker­jordar.

Ca-halten stigcr som synes något med djupet. Den öycnägande delen av den cxtraherade Ca måste föreligga som kalciulllbikarbonat, enär halten Cl-, som ju dominerar bland hayssalternas anjoner, endast obetydligt övcrstiger den funna NaLmängdcn och uppgår till blott 0,15

av dc sammanlagda halterna 0:a+, K+ och Ca2+. Även de höga pH­Ykirdena tala föl' riktighcten av ett sådant antagande.

Klorid. Som cxcmpel på havssaltets sammansättning kan anges me-o dclsammansäUningen av östcrsjövatten med en salthalt på 0,5 %.

NaCl 3,87

:\IgC12

0,53 jIIgSO<j

0,32 CaSO, 0,19

KCI

0,09 g/l

Av dessa yärden framgår att huvuddelcn av anjonerna utgöres ay klor. En hest~inmillg al' denna jon ger därför SHIUlidigt en ungefärlig upplysning om koncentrationen fly de fria salterna emanerande från haYS'nrU.nel, kaleiul1lhikarbonatet från de YiUrade molluskskalen där··· för ej inräknad .

• Jordens innehåll nv klor bestämdes genom elekll'omell'isk titrering ,Jorden skakadcs lued desLillerat vatten och

kloren hes tämdes i del: ldara extraktet Av tabell 2 all halten Idor ej sur yana~

liolleL I del Ö\TC skiktet medclYiinlel till undre lill nL g jmolsyarande resp. och 4,7 ton/ha, beräk~

20 cm skikltjoeklelc Detta är en reIatlyt kon-centration jämförelse med de låga klorkoncentrationer, som normalt förekolllma i odlade jordar. Med till att jordcn är liittgCllOlllSläpplig och att ldorcn inte hindes nv jordpnrtiklarna "id de rådandc plr~Yäl'dcna, komrner den emellertid aU snabbt lakas ut genom de lmlturåtgärder, som hmllua att yidlagas. risk för menlig in­H'rlwn på sl<öl'dcutfallet al' de förekommandc kloriderna bchöyer man följaktligen inte räkna med.

Posfal. ,Jordens laldatlösliga fosfat har bestämts på det kOlwentio­nella sätlct. De erhållna laklattalen, dys. mg 00 g jord, samt de med ledning dii ray be riiknadc fosfatldassernn föl' alyj ord ha Hngiyits i tabell 2. Resultaten ,'isa alt CosIaUiIlstånclet i det öne skiktet yäsent­[igen yariernr mellan otillfredsställande och ej fullt tillfrcdsställande. I det undre skiktet är haltcn något högre och yariernr mellan otillfrcds-

12

ställande och fullt tillfredsställande. Sporadiskt ha mycke l höga laktat­tal erhållits, exempelvis i det mycket karbonatrika provet 1500.

Förekomst au sulfid. Som tidigare nämnls visade sig jorden inom Yissa delar av det undersökta området vara svartfärgad av järnsulfid. Som är "äl känt från praktiken och ett nertal undersökningar oxideras järnsulfiden såväl ay luftsyrel SOlll av vissa mikroorganismer lätt till sv,tyelsyra. Detta kan i jordar rika på sulfid leda till ett orimligt högt kalkbehov. Enär vissa av de tagna jordproven syntes vara ganska rika på sulfid, betraktade vi det S0111 önskvärt all Härmare undersöka huru­vida jorden var tillräckligt rik på karbonat för aH neutralisera den från SH Ifiden kommande svavelsyran. Av den anledningen uUogos fyra proy HY Yilka två, 11 00 A och B, \'01'0 helt syartfärgade av sulfid, medan de andra h'å, 708 A och B, yoro svagl färgade. Jordarna hreddes ut i ett några millimeter tjockt skikt i plana glasskålar. Med Yissa tidsmellan-· rum yaUnades med destillerat yaHen.Emellan YHl'je YHUning tilläts jm-­den torka upp något rör aU luften lättare skulle få tillrädc. Entellanåt omrördes jorden. Jordens pH lnättcs i l N Kel vid försökets början och därefter med Ylssa mellanrum. Försöket pågick i fem månader, under \'ilken tid, att döma av tidigare 1ilo.1~Hlde studier, praktiskt taget ull. sulfid horde lw oxiderals.

Hesultalcl ay experimentet .kan bedömas av pH~Yärdena "id försökets slut. Dessa yoro;

Jord .......... . plI

.:\1 () tsyarande rikas[c, YOl'O

1100 7,()

1100 H 7,1l

70S A. 7,G

70S B 7,()

1100, SOllJ \,0],0 dc sulfid-är

hell Lilmandc yoro fiirhållandenn med 11l'OY 708. F'Öl'sökcL

ger följaktligen vid hunden alt jonJclls halkhalt är tillrikklig för all ]ICH l ra lisera den som kan genOll] oxidalion DY dCH j'örefintl .liil'llsnILidl'l1.

Av GlJi\i\AH UALLGHEN och JOHN SANDSnORG .

.:\Iiij ligheterna att med framgång kunna genolul'öra en in vallning i Lundåkrabllkten och att genom telmiska åtgärder skapa fullgoda be­tingelser för kulturYäxtodling sammanhänga intimt mcd följande hydrologiska frågor, som därför i görligas le mån höra utredas.

J. .':ir .i orclens gcnomsläpplighcl tillräeldig för aU grundyaltenupp-· dämning i driineril1gslcdningarnH sl<all medföra åsyftat resultat oeh i så fall vilka dikesHyslånd och dikesdjup erfordras härför?

13

2. Kan någon mera betydande inslamning i dränel'ingsledningarna befaras och 0111 så är fallet på vad sätt kan sådan bäst förhindras?

Dc hydrologiska undersökningarna ha huvudsakligen utförts såsom lahoratorieundersökningar. För att kunna applicera resultaten på för­hållandena i praktiken var det emellertid nödvändigt aU äyen utföra Yissa experiment i fält. Då det icke var möjligt att företaga de sist­nämnda ute i bukten, förlades de till ett fäll öster om Flygeltofta gård. där jorden SåSOlll framgår ay det följande var av ungefär sanlIlla be­s1<:.afIcnhet som inom del: ifrågasatta invallningsområdet.

Genom undersökningar som under de senaste åren utförts på Nord·· ost-polderll i Holland har framgått att möjligheterna att utföra bevatt·· !ling genom uppdämning i dräneringsleclningarna HY olika orsaker äro hegränsade. Sålunda hör den naLurliga grunclYattenytan ej ligga för lågt, då det i så fall åtgår mycket stora vaHenkyanliteter för alt genom infiltra tion ås tadkolllllla e II tillräcklig hö j ning a y denna. Vidare iiI' metoden begränsad till jordar där sand- och groY1l10fraktionerna domi­nera och där inslaget av rn,Flla och ler bir lilet. J motsatt fall sker val:­lenrörelsen långsamt, och dränerillgsledningarna måste läggas mycket tiitt.

För uudcrsölming av genomsläpplighetsförhållandena inom olika de­lar av LundåkraJmktcn grbisdes på fefn platser profiler ned till en me-lers djup under sjöbotten och tre slälIen Yid pnwlngningen till endast O,7[)]l] up. inom yurje ~[j cm inleryalL På flertalet uy dessa prov utfördes mekanisl, (tabell il), hcsUilndcs olm !ärt. Prowlls

ha !.iYCll annlysresultalcn från där iuCn

A \. tahell a framgår aU fraktionerna sand och gronHo helt dominera de flesta fall dj up under m, Ii1i:SOIll vad fa1!et iiI' i dc öyre

skikten. Vidare frarngår aU jorden i LundåkrnJmkten inom inleryallet m bir tämligen likartad i yerlikalled, Yilket bir ny stor hetydelse

ifråga om miijJigheLerna alL anordna yaHeninfiHration. I profilcrna 700 oeh 'lOG ~ir dock inslaget av finare material mera markant. Detta torde bero på att dylikt malerial transporterats HY Saxån oeh sedi· menterat i åmynningen. I profil 1500 år rimnohalten genomgående ovanligt hög såsom framgår Yid jämförelse med tabell 1. Detta torde emellertid yara en helt lokal företeelse (jfr fig. 2).

Al1alysresultalen av de båda jordproven från fältet öster om Flygel­tofta Yisa att jorden här är något grÖ\Tc. Skillnaden är dock icke större

14

TabeU 3. Mckanisk sammansättning av samt gcnomsläpplighcf och kapillaritct i jordprofilcr från Lundåkl'Clbllldcn sClmt i jordprov från

/örsöksfältci vid FlygcltoftCl (prov I och fl).

Prov Djnp, Grov- Glöclg- GCl1OlYl- I(apilla-, CIll

luncler lll, y, Sand, FhullO }[jtUa Ler nings- sHipplig-nr 1110 rilct, Clll

Iörlust hel, emil

516 50-- 75 78,3 1DA 1,4 0,9 5G 17 700 50 75 3,2 62,6 18,1 :"),\l 1,G 10 125

7;'-100 3,5 54,1 20,5 4,0 6,4 2,'1 2,9 97 706 ;'0 _.-. 7:, 27,D 24,7 11,0 17,6 lG,O 3,7 0,5 >900

75---100 22,2 2'1,1 10,5 20,1 19,5 :l,S 0,1 >900 D5S 0-- 25 53,:") 45,1 0,5 0,4 0,3 27 38

25-- 50 40,5 57,9 0,5 0,'1 0,3 43 39 50- 75 54"J ,14,3 O,fl 0,9 0,3 48 32

UOO O 25 :53,6 37,6 4,0 1,9 0,7 lD 3D 25-- 50 15,6 67,5 9,5 4A 1,7 7 8' ;)

50-- 75 ID,S 67,:3 6 " ,;) 2,9 0,9 11 95 75-100 9,3 60, l 17,0 1,2 2,5 155

1liG O " 25 ~)8,1 '10,'1 0,5 0,9 0,4 54 45 25 :JO 58,1 40,D 0,9 0,3 no ,15 50 75 69,8 29,1 O.D 0,3 ,\7 42 ."J--- 100 ,,\J,O ;)\),7 0,-1 0,:3 :JO ,J-l

1156 50 75 98,8 0,8 0,'1 0,3 D2 2>1 1500 50- "h) 6,8 ;l1,.1 d,l,G 12,0 4,'1 :1,0 2,'1 >900

7;;- HJO (i,2 :lli,8 3ii, l 21,1 8,D 3,1 ! ,5 >900

GO SO il:1,O 9,1 l/i 1,2 ,p.; ,10 II (iO RO \lO,J ;),R O,:> O,D 7G 20

än alt resultaten från dc för vilka i det följande Hl-

ya]

1. GCllomsläppliglzctslWdel'sölmingal'.

Genomsläppligheten (i det fiiljallde hcleeknad k) bestämdes medelst en a v lahorator S. Andersson vid institutionen för agronomisk hych'o" teknik konstruerad apparalur.J De erhållna värdena på k, uttryckta i emil, ha angivits i näst sista kolumnen i tabell 3, Såsom yar att vänta, förete genomsläpplighelsvärdena ett tydligt samband med procenthal~ ten sand.

Enligt tabell a uppgår sandhalten i genomsnitt till ca 50 proeent (härvid hortsett från de prov som förete en väsentligt lägre sandproeent än de övriga), Häremot svarar ett k~värde av ungef~ir 40 cm/L Detta

1 N ägon redogörelse [ör dennas konstruktion har ännn icke publicerals, mCll en

sådan kommer inom dcn närmas le tiden alt lämnas av .laborator Andersson.

15

värde är givetvis ett mycket grovt medeltal, men det torde dock yara aIwändbart som utgångspunkt Yid en diskussion av de hydrologiska förhållandena inom det ifrågavarande området oeh av de tekniska åt­gärder som i följd härav böra övervägas.

I lab. 3 ha även angivits k-värdena för jordproyen från fältet öster om Flygeltofta. Äyen om värdena icke visa någon högre grad av in­bördes överensställ1l1l.else -- YLlket delvis kan bero på något olil<.a pack­ningsgrad av jorden vid bestänmingen så äro de doek av SaUll11a storleksordning SOUl för j orden ute i bukten.

På de tagna jordproyen gjordes därjämte kapillaritelsbestärnningar, utförda medelst Beskows kapillarimcl:er. l1esultaten av dessa framgå av sista kolumnen i tab. 3. Som. synes företer kapillariteten avsevärda ya1'ial10ne1'. Medan den i de prov, som till huvudsaklig del bestå av sand, hlott uppgår till omkring 30 Clll, visa dc prov som innehålla på·· tagliga mängder finare material synnerligen höga värden. Av tab. a framgår vidare att mot en genomsläpplighet av ea 40 cm/t svarar en kapillaritet av omkring '10 cm,

Frågan är nu mIl det på grundval av de utförda undersökningarna iir möjligt aU bestämma del Ryslånd meJJan dränerings·· ledningarna som horde aIwiindas för ~1 tl en önskad dämning skall kunna ästadkonunDs. En yansklig, då dd av tekniska skäl ich~e lät

heräkning är självfallet aU utföra k~hestäm~

iiI' horuogen och !lingarna praktiskt kan Iuan Icke utan vidare u ifrän nU:

dc funna k··viirdena äro dcsmnlua som skulle erhållits mHlra sidan k~m man dock 11lcd till. jordens hcsh,j',

l'enheL ridma med att värdena de håda fallen börD \'ara HY sarmna si är av stor

som under förhandenvarmld(~ förhållanden kan förYiinlas ge avsedd effeld, had under Yissa förenklade sök.( heräkna {l('lta n

stånd. Härvid har följande betraktelsesätt lagts UH grund, .F'ör att grundvattenståndet skall kunna hållmi vid en viss måste

uppenbarligen differensen :ll1ellan den avc!rl nstade vaLlcnmiingden och den under tiden fallna nederbörden konlJ)Cnscr~ls HV deL vatten SolU infiltrerar i jorden genoIn dräncringslcdningal'ua.

Om den per tids·· oc.11 ytenhet avdunstade nrttcmnängden är q och man betraktar tYå dr~i31eringsledlling;lT uyståndet 2 l från varandra, utgör tydligen den från en yla ClY hredden lY (räknat i ledningarnas riklning) och längden x (vinkelrätt lU.ot ledningarlla) avdunstade yat.· tenmängden Q vara lika med lY, x . q (fig. 3), Om Yi till en början hortse från nederbörden, hör genom en yertikalsektion på ayståndet :t

16

z

~",~=~~~~~~,.~~~~~~~~=~"a~~/~~~/T~~ I I I I

Fig, 3, Schematisk bi/el av grundvaltenylans läge vid valteninfillralion frän lvä dräneringsledningar belägna [lä avsländel 2 l frän varandra.

från mittpunkten mellan dikena saUllna vattenmängd passera, dvs.

e) b l j elz H" 'd t tl t" . l d t' l . • =-~: z· U = oz· ,.- arVl. an ao:es a' s 1'0111111no: s ,er en' as' 1. 10J'l-, cb: u u

sontalled smnt vidare att ingen strömning förekommer under ledning .. arnas nivå.

För j ämvikt fordras aH

. d::: b, a:. qc. b· ,k· -l. "

ex

rarav q.-r" ",~, kz" c. För ;1: ~.= l blir z =-= fl (0= uppdämningen milt över ledningen), aUtså c = qr .. ~kh', och sålunda

an

tf under

1;

(p:2 kh2. q/2,

melbn de håda J'ornlcn nv cn

under

sidled fiiru tsättes ske ned till ett Ylsst up

dclmotsyarandc

.~ .. k (h d)2 q/2,

Det kan. alL deUn förcnll!adc betraktelsesätt lcder till i stort sdt samrna resu.l.tat som då lill det Illcra kOlll" pliccrade slrömni som i själYa verkcl rUHL

Såsom ett rimligt värde itydunslningen undcr den livligaste växt" perioden under sommaren torde Tuan kunna räkna rncd ea 100 HUU per mtlnad. Orn nederhörden förutsättes uppgå till 30 mm ett yärde som långt ifrån alltid uppnås under torra sOlllmarmånader skulle 70 lnlll hchönl tillföras genom infiltration. Pcr liuune skulle i så fall fordras

t t l 'llf'" l 7 O () '1 'j t l t t t .. 1 en ya en 1. orse. ay ._~--- =. .. HUU, (ys,I.Jer "en le: en ya 'enn1ano:o :30.20' t J u

HY 0,0001 m"jL På grund av syfternålet med dräneringen torde det vara tillfyllest

att ledningarna läggas på ett djup av ca 0,8 m. Vad dämningshöjden

2"-'523521 Grunclföl'biittl'ing H. l [fJ52 17

beträfTar, ge försök utförda på Nordosl-polclern i Holland viss Yäglcd­ning. Genom yalleninfiltralion å gräsmark erhölls härvid som medeltal för åren 1946--48 följande resultat:

GnmclvaUenstånd i In under markytan .. 0,;10 Relativ sköre[ .......................... " 100

0,55 ill

0,70 78

1,10 60

Det framgick vidare att under torkperioder låg grundyaUenytan mellan ledningarna omkring 10 cm lägre än rakt över dessa, dvs. denna hade en lutning av lO Cln på en sträcka av halm dränerillgsHyslålldet. Drä­neringsavståndet var i föreliggande fall 16 m.

Med hänsyn till dessa resultat torde det kuuna vara rirnligt aU utgå ifrån en uppdäuming till 0,4 111 under markytan rakt ovanför ledningen samt en tillåten siinlming av grundvattenytan på 0,1 111 mitt emellan lcdningarna.

Man torde få räkna med att en viss grun(Jyattenslrömning förekom­mer under ledningarnas nivå, även om det är vanskligt alt söka när­mare bestämma denna. På grund härav har i stället angivits deL på basis ay ovanstående formel beräknade största Ryståndet mellan dikena för en serie olika k-värden oeh under antagande av strömning i sidled lill olika djup u.nder ledningarnas nivå (tabell 4),

Tabell 4, Beräknat slärs/a ewslånd i 1H mellan tuå dränel'ingsledningar vid olika genomsläpplighet k och vid anlagen strömning i sidled till olika djup el u.nder ledningarna tör alt en avdunstning au mm/tim,

skall kUllno kompenseras genom. f!l'llnduaUcnin/iltl'ltiion. Uppdäm-

beräknad till rn LInder m, y. mkt olJanldr lcdninUllnw och till m andel' m, !J, mitt emellan dessa vid ett dräJlcrinusdjup (j/) 0,8 m ..

:1-~·--2~ O,:" u):~ 0,1 (J,., D,G (J,?

0,0 :H 2D il:3 :37 ,11 ,I!

0,1 27 :3:l :l8 42 '17 50

0,2 :lO :lG ,12 fl :3 l 5n

0,3 :3:2 iHl 'lli 51 5() (jO

0,4 ~3[1 42 ,to 55 GO G5

Som synes skulle det erforderliga dikesayståndeL kunna ölws högst "äscntligt med ökad genomsläpplighet, vilket är helt naturligt. Vid en genomsläpplighet av 0,7 m/t skulle sålunda ayslåndet kunna tagas ungcf~ir dubbelt så stort som Yid en genomsläpplighet al' 0,2 m/L Vi~ dare framgår av tabellen i vilken grad strömningen under ledningens niYå heräknas påyerka valet av lämpligt dikesayståucL

Då man som ovan nämnts torde kunna räkna med alt k-värdet för jorden i Lundåkrahuklen i genomsnitt ligger vid omkring 0,4 m/t,

18

Ffg. 4. Skiss över den lör inslamningsLllHlersökningarna konstruerade opporo·" turen.

synes ett a \'slånd ay i medeltal ;35-40 111 mellan ledningarna kunna \'ara lilLfyUesl, giyetyis 111ed de variationer som förhållandena inOJn områdets olika delar kräva. Det säger sig nämligen självt, aU Yäsentligt mera ingående fältllndcl'sökningarrnåste göras innan en detaljerad plan 1,an upprällas. De häl' l'dalerade undersökningarna ha huvud-sakl han till flit ge cn uppfallning 0111 hur pass omfattande som torde vara fiir aH er·"

yaHcntillförscl skall kunna åstadkommas.

2. lnslumningen i l'i)l'ledningu1'luL

DC.n andra '\'äscntliga yar om det är möjligt ntt auYiinda yau-liga lcgcll'ör för yaUeninfiltratlonen utan risk rör aH dessa inom kort lid slammas igen. För aU få en uppfal:tning hiiroHl utfördes dels flera scrier lahoralorieundersökningar och dels försök i Hitt det ovan nämnda ol11rådct öster om Flygeltofta.

Vid laboratoricundersökningarna an vändes en för ändamålet kon~ sll'ucrad apparatur, bestående av cn järncistern Irlcd i ng. 4 utformning. I hotten av denna cistern placerades på underlag av sållat grus mm) en ledning a v 50 mm tegelrör, öyer Yilken först lades ett 4 cm gruslageI' och därefter ett 10 cm tjockt lager ay den jord som skulle undersökas. H.örledningen mynnade i en slambassäng som hade förbindelse med en yttrc bassäng försedd med bottenyentil.

Undersökningarna utfördes på så sätt, att vatten först tillfördes Ul1-

19

derifrån genom rörledningen, tills det stod ca 0,2 m över jordlagret. Sedan tillfördes vatten ovanifrån såsom antytts på ng. 4, varvid detta fick strÖllllUa genom jorden och via rörfogarna och slamrummet ut i den yttre bassängen. Under försökets gång hölls vattenståndet över led .. ningen konstant. Sedan perkolatiouen i varje särskilt försök pågåll 24 timmar, avbröts vattentillförseln, varefter det islamfickan sedimen .. terade materialet uppsamlades, torkades och vägdes. Det visade sig alt avrinningen genom ledningen hela tiden var nära nog konstant ,,= 0,15 l/sek, vilket gäller samtliga försöksserier samt vidare att tryck .. differensen, som. med vissa mellanrum avlästes, vid varje försök ge .. nomgående ökade med tiden. Det senare tyder på alt rörfogarlla efter hand i viss mån täpptes till. I genomsnitt uppgick tryckdifferensen till omkring 12 cm.

Det i slamrumme t samlade j ordma teriale t u tgj ordes av sådan t som trängt genom rörfogarna och sedan transporterats vidare av vaiten .. sLrörmueu. För att konstatera i vad mån ytterligare material kommit in i rören, renspolades dessa efteråt medelst en kraftig vatlenström. Det material som på så sätt sköljdes ut i slnmrummet var alltså sådant som ullder perlwlationen sedilncnterat i ledningen.

F:fter ren 11V ledningen tillfördes vallen underifrån till oyan angiyna höjd, varpå vaUenströmningen fick pågå en tiuune. Se .. dan HysUingdes vattentillförseln och ledningen tömdes. Proceduren,

alt cHerlilma förhållandena vid fäUmiissig uppd~inlIling av

nl"å,För alt få jämförelse oeh förhållandena filtt undersöktes

Härefter upp· scdimcll~

från den olika della fl'~imst ay dcn

Hilt skuJJe l\Omllj~i. aU ligga denna att resultaten

salllma sätt deUled och I hcteck·,

nade från försöksfältet vid Flygel tofta, Hcsultalen av undersökningarna h~l sammanställts i tahell 5. I tabel-

len hal' inslamlllad mängd mj iila och ler smmnanförts under ruhriken slam. Del: omedelbm! nv tahellen, aU den per tids~

enhel inshnnmade mängden var helydligt större Yid den upprepade höj­ningen och sänkningen aY vattenytan än då denna under en längre lid hölls konstant. Detta innehär alt del torde ,'ara i början av yattenstl'öm~ uiugen från jorden in i ledningen, innan jorden så at! säga hunnit stabilisera sig, som den starkaste inslallluingen äger rum. Slutsatsen skulle sålunda bli den att en ledning, som alwändes för såväl vaUen­infiltration som dränering, under i övrigt lika betingelser löper större

20

tv

>-'-

Tab

ell

5.

.Jo

rdp

ro-

Dju

p i

en

} yc

Ls

nr

un

der

Dl.

Y.

5IG

5

0-

75

700

75

-10

0

70G

7

5-1

00

1

10

0

75

-10

0

ll1

G

75

-10

0

11

56

5

0--

75

15

00

7

5-1

00

GO

-80

II

I G

O-

80

Osä

kra

vär

den

.

Ell

er

2-k

Tra

nsp

ort

era

t

San

d

) G

ro"n

no

S

lnm

0,72

0

,30

0,

17

0,5

2

0,52

0,

29

0,20

0

,33

0,

27

0,47

O

,lG

0,05

0,

15

0,35

0,

18

0,15

0,

33

0,21

0,39

1

,29

0,

2-k

0,56

0,

15

0,0

5

0,45

0,

18

0,11

Jord

skik

tets

10

cm

, q.

cm,

gcno

m-

genO

ll1!

::it

rönl

ning

Sed

in1

cntc

rat

GrO

VID

O

I, ')

1

u,_

.... 0

,20

0,15

0,

21

(3,9

7)'

(5

,58

)'

0,25

0

,06

0,

11

0,21

0,

11

0,21

0,

15

0,50

0,5

2

0,3

6

0,83

0,

57

gra

m

insl

am

ma

t m

atc

ria

l g

eno

m :

3 rö

r/ag

aT.

Sla

m

0,13

0,15

(1,4

8)'

0,07

0

,13

0,

16

0,39

0,17

0,

28

EIt

er

3 su

cces

siv

a h

öjn

ing

ar

och

sän

kn

ing

ar

av

v

att

en

yta

n

("di

inln

ing,

)

Tra

nsp

ort

era

t S

edim

ente

rat

San

d

Gro

vn

lo

SlD

.m

S"11

[l I

Gro

vm

o

Sla

m

i 0

31

0,

28

0,09

0,

17

0,09

0,

12

I O

' 15

, 0

,33

0,

31

0,10

0

,17

0

,32

0,75

0

,52

0

,20

O

')'>

,~.)

0,23

0,

37

0,31

0,

28

0,8

1

0,23

2,

19

2,15

0,G

1 0,

2G

0,10

0,

11

0,09

0,

01

0,38

0,

21

0,21

0,

27

0,15

0,

18

0,41

(2

,58

)'

('1,

90)'

0,

29

(15

,31

)'

(13

,11

)'

0,35

0,

23

0,11

0,

11

0,14

0,

16

0,27

0

,12

0,

07

0,17

0,

05

O,O

G

risk att hli igenslammad än en sådan som. tjänstgör som dräneringsled­ning, ett förhållande som dock i och för sig icke är överraskande.

Något tydligt samband mellan jordens mekaniska sammansättning och mängden i rörledningen insla1ll1l1at material har ej kunnat påYisas. Detta torde emellertid delvis få tillskriYas del förhållandet, aU det yal' förenat med svårigheter aU i de olilw fiirsiikslllomenten få fullt lika hetingelser, hl. a. på grund ay att en del av gruset måste bytas varje gång och att det därvid kunde bli något oliIGt filtrerande förmåga hos delta. Beträffande proy 1500 skiljer sig mängden sedimenlerat material efter de upprepade höjningarna och sänkningarna av »grundvaHnet» S{l

markant fråu de övriga resultaten, aU man måste räkna med att oyid·, kommande omständigheter här i viss mån spelat in. Jämförelse mellan tah. 3 och 5 ger dock på det hela taget vid handen, att i de f'örsöksscl'ier där jorden innehöll en förhållandevis hög halt ~w finmaterial « gnwmo), val' också mängden material S0111 kommit in i ledningen större iiu i övriga fall. Detta är ju också gallsl<a naturligt. Däremot \'iSil

dc erhållna resultaten knappast något samband meJlan jordprovets sal1l1l1ansättning och heskafTenheten av det inslmulllade jordmaterialet. Om man L ex. jämför proven 'lOG och li5G, som representera de hå(L1 ytterlighclerna i jordartshänseende, är som synes fördelningen ay det

insiammade materialet de tre grupperna sand, grOYlHO och slam i båda fallen ungefär densamma. I förhållande till ul'sprungslllaterialets sHlllmansiittning kom sillunda inemot 200 så mycket finmo in i ledningen el)" prov liGG SOIn HY prov 'fOG, Häruy Lltt ttyell om en jord innehåller en ganska man ieke hortse från risken för

fint material, han

De anförd a u a ge egen Uj g om hu fiirhålln ndcllU ställa i Yisu frlimsl i Yaflmåll msalll~

med jordclls hcskaflcnhel. F'iir ,1lt siiha utriiml

Olufattnillg under utfördes vissa å det förut oHllliimnda fäHet ösler om Flygcltofla lYå parallella 1,0 Hl djupa diken a\' 15 111 Hingd

Clyslålld ay 20 In från varandra (i det följande bclcelmadc oeh sitTrorna korresponderande med i det föregående anyända beteckningar på jordproyen), I dikena lades 50 111m tegelrör med ett fall aven 15 : 1 (JOO, i dike utan grusning, i dike II på underlag ay grus och täck la

med cH ea il cm gruslager. I översta ändan på ledningarna nedsattes en hrunn 'ly :l00 mm hclongriir. I hrunnnrna Hylldes yatten tills grund·· vattenytan på dt avslånd HY 0,5 m från dike! låg (jyer ledningens niYå, varvid ledningarna \'01'0 ayslängda på 10 111 avstånd från brunnarna. Efter slutad yattentilIförsel öppnades ledningarna och det uppdämda vattnet fiek strömma ut genom dessa, Vattellströmningell upphörde

22

efter en ganska kort stund, vilket visade att 111strömningshastigheten genom rörfogarna yar förhållandevis stor. Den jord som under för­sökets gång inslullllllats och sedan borttransporterades av vattnet, upp­samlades vid dikesögat, torkades och vägdes. Denna utgjorde i ledning I 320 g oeh i ledning II 58 g. Försöket visade alltså som yar all vänta ett marknnt utslag för grusningen. Genom en efterföljande spolning ay

ledningarna konstaterades alt inget ytterligarem.aterial fanns i dessa. 'lid det rådande tryckfallet yar alltså vattenhastigheten i ledningarna så stor aU allt inslallll11utlllaterial borttransporterades. Materialets beskaffenhet framgår av följande analysdata ullryckta i procent a,' lufttorrt prov.

Sand Grovmo Finmo !\Ij [ila + Ler Ledning I ..... , .... 89,8 2,G 0,5 7,4

II . . . , . , . . . 92,G 3;7 O,;) 1,4

I motsals till resultaten från laboratorieundersökningarna visade sig sålunda det inslammade materialet nära överensstämma med den OHl­

giY<lllde jorden, såsom framgår Yid jämförelse med tabell 3. Orsaken lill denna hristande överensstämmelse mellan lnboratorie-· och fältfiir­",öken torde främst få tilLskrivas del förhållandet att vid de senare var tl'ycldallcl mOllH~nlant 'Väsentligt st(Jrre än Yid

varigenom grövre material i bciydande omfattning följde med yattnet. FiiItförsö](en visa sålunda alt det ingalunda är twäsentligt hur snahbt gnwchaltnet sänkes oeh valten får striiullna in genom rörrogarna ulan {YiirtollJ är ny slor

Då antalet l ()·-meLersslriiekan var ungefär ;30, innebär;) dc erhållna resuHnlcn, aH i i genomsnitt l

ca g jord genom yarj av tabell ö visade lahoratorieundersökningarna det hela laget Sfllll1lW

rcsull:lI om jordproYC:ll I och II som proven från Lundålua-llUklcll. i\lan torde (Hirför lmnna draga dell slutsatsen uU Hilt .. försöken ganska väl (iyerenssliimlllH med de resultat som skulle erhlll­lits om ll1otsyaranc1e undersökningar hade kunnat utföras ute i bukten.

X n~n om de ulfiirda fiillförsöken endast tiH en viss grad lllolsynrn

fiirhållandenadd den uppdämning och siinlming HY grund vatLenstån·· det, SOm skulle förekomma om inyullnillgsprojeklet genOlnförcs, och torde ge en något öyerdl'iyen hild al' inshunningens omfattning, är det dock uppenbart att frågan mu möjligheterna att efIekliy[ kunna för .. hindra inslanmlllg j ledningarna är a y avgörande betydelse för frågan huruvida yanliga tegelrör skola kunna användas.

Med hänsyn härtill yar det ay praktiskt intresse att pröva äYell annat täckningslllalerial öyer ledningarna än grus för att utröna om in slam-

23

Tabell 6, Jämförelse mellan den filtrel'Clnde förmågan hos grus och sågspån, Viklsmängd jord som ll'ån etl 10 cm högt jOl'dskikt efter i tabellen angiven pel'koZationstid gåll igenom det underliggande gl'llS-

resp. sågspånslagl'et. --_._----------------------_._-

4 enl gruslagrl' 10 cnl sägsp{ulS1a[scr Föl'söks-1110111cnt Pcr.kolalionsticl,

a jord Perkolationslid,

a jord tinllnar '" tiInular b

1 20 5,22 2.0 3,80 2 2,4 1,07 2,0 0,26 :3 0,3 1,18 2,2 0,63 4 O,G 1,23 2,3 0,28

5 0,:3 1,:38 2,G 0,31 G 1,7 0,G8 2.,8 0,21 7 1,8 1,05 1,5 0,19 8 2,4 1,43 1,2 0,41 9 2,0 1,51 1,0 O,H

10 2,4 1,53 1,0 0,19

lUtal 2-10 1,5 1,23 1,8 0,29

ningen härigenom bättre kunde motverkas. Dessa ut~

fördes i sedimentationsluullmaren tiU den vid inslamningsexperimen­ten använda apparaturen, detta emedan försöken härigenom något för-, enklades i jämförelse med att använda apparaturen i sin helhet och vidare ernedan det här främst giUlde att få dl relativ! mått olika

fil treTande Vid den första f'örsöksserien Jadcs i hotten

luaren ett 4 cm av sålIat grus och sedbuen ta tionskam­

della ett 10 CUl

skild }lY en slarkt slammande j vars framgår av tab, 7, Sedan tillfördes vallen underifrån, tills detta stod en 40 C1n över jordskiktets övre Därpå öppnades hottenavloppet, samtidigt som yaUen tillfördes uppifrån, så att niimuda vaUenhöjd hölls l~onstant. Efter 20 tiruruar avstängdes vattentillförseln och slamrununet tömdes, yarefter den mängd jord som gått igenom gruslagret uppsamlades, torluldes och Yägdes.

Försöken fortsattes genom aU va tten ånyo tillfördes underifrån tiII samma höjd som förut, varefter det omedelbart ulan yUerIigal'c till-, försel fick sila tillbaka genom boUenöppningcn. Denna procedur upp­repades nio gånger för aU utröna om den joj'dmängd som medföljde yaUnet ändrades med tiden.

I en andra försöksscrle anyändes san1111a metodik, men gruslagrel yar här uthytt mol ett 10 cm lager av sågspån. Att ett tjockare lager sågspån än grus användes berodde på aU detta bir det vanliga vid lägg-

24

Tabell. 7. Mekanisk analys av den ursprungliga jorden samt av ned·, slammat material vid de i tabell 6 angivna /örsöken.

Sanl111unsättning i o; /0

Jordproycts art Sand Gro\'1110 FinlllO :\ljäla Ler

Ursprung!. jorden . , .......... i12,5 47,7 3,i'l 2,i'l 3,4 Försöksmom. J grus . ... . ..... . 2,8 2,2 9,6 68,8 16,7

2-10 » ......... 1,1 1,5 (j,:3 58,S 33,0 Försöksmoll1. l sågspån ...... O,G 2,3 0,0 64,3 35,2

2---10 ......... 10, t 4,8 0,0 48,5 ~)7 ,5

lling av legelrörsIedningar och att det syntes mest ändamålsenligt aU så nära som möjligt ansluta HU förhållanden i praktiken.

Resultaten av dessa undersökningar ha sammanställts i tab. 6. Det framgår av tabellen att något mindre mängd jord vid 20-timmars­försöket gick igenom sågspånslagret än gruslagrct, men framförallt att vid de efterföljande höjningarna och sänkningarna av »grundvaiten­ytan» sågspånen visade sig effektivare som slamfilter. I medeltal för dessa senare försöksJ1lOmenl medfölj de som synes blott ungefär en fjärdedel så stor jordmängd vattnet vid perkolalionen som då grus användes som filter, Dessa försöI" sålunda aH dd horde vara fördelaktigare att täcka dräneringsledningarna med sågspån än med grus. entydig ändring med tiden av den nedslammade jordmäng·· den kan knappast lltläsas ur resultaten, även om det förefaller som om. denna i. sistnämnda fallet skulle förete en tendens. Det torde emellertid vara lämpligt nU här anförda lnboratorieundersök,

med försiik i fält mcd olika Illa te1'1a l,

Dc!: kan äyen vara aY intresse aU se Yilkn jordfraktioner som dominc-­rat det slam som medfiiljde perkolaliol1svattnct. Detta av lah. 7. samtliga fall bcstod slammet som synes till öVCl"Yägande del av mjäla och ler, fastän dessa fraktioner hlott utgjorde en ringa del av den vid undersökningarna använda jorden. klar skillnad i fiJter·~ effekt :m.ed a yseende på slammets samnlansäUning kan inte spåras, utan den väsentliga olikheten ligger som närnnts i de totala mäng­derna sIarn S0111 i de båda fallen gåll igenom filtret.

Vid de sistnämnda undersökningarna yar YHUnets genomströmnings­hastighet genom jorden Yäsentligt lägre än vid de föregående labora­torieexperimenten. Itewltalen bekräfta sålunda all det råder ett på·· lagligt samband mellan genomströmningshastigheten och beskaIlen­helen av del material som medföljer perkolatiol1syaHnet. Några när·, marc undersökningar rörande beskaffenheten ay detta samband före·, ligga hittills icke. Betydelsen av aU dylika undersökningar utföras är

25

'Clllellertid uppenhar, då man här har att göra med en fråga av stor praklisk-ekonomisk hetydelse och r~ickddd, nämligen frågan om skador på dräneringslednillgar i allmänhet genom inslanmillg och så­lunda inte begränsad endast till ledningar föl' här diskuterat ändamåL

III. Sammanfattning och glutgatscL

I det föregående har l~inlllnts en redogörelse föl' Ylssa grundläggande pedologiska och hydrologiska undersökningar rörande förutsättning­arna för att kunna genomföra en invallning i Lundåkrabukten och i samband dänned anordna hevattning genoHl grllndvattenuppdämning i drällerillgsledningal'ua.

De pedologiska undersökningarna ha omfattat dels mekaniska och kemiska analyser al' :39 jordprov från djupen 015 cm och 30--40 cm under nuyarande havshotten, och dels en olmhir bedömning av när­mare 200 andra prov från 1110lSynrallde djup, jämnt fördebde ÖYCf en yta ay inemot 500 ha.

,lorden inom ifrågavarande område är med ett fålal undantag myc·· kel: likartad till sin sammansättning och hes lår lUl'vudsaldigen av mel·· lunsand och groY1l1o, rnedan HYllljiila och ler iiI'

Gellolllsliipplighden är tilJ följd härav god, en för projektets fiirbarhel yärdefull egenskap. Halten HV organisk substans är gående mycket låg.

Jorden innc.håller en YiirdduU resen' HY kalk i fonn ay lIter ('lIcr mindre vittrade mol1uskskal (i medeltal 45 LOll de översta 20 cm och ~J6 i dc!

som dock kan fri växttillgängligt l,uliulll iiI' rehttiyj

klasserna genomgående falla inom de "id murklwrleringen anyiilld~1

grupperna II och III. Hallen lättillgänglig kaleimn ör myekel hög och lill lJ,G och 14,9 lon/ha i skiktet 0--20 cm resp. 20-40 Ctll,

dlkct iiI' Yiisenlligt högrc än yad yanligcn iir fallel i clkerjordar. .;\T atrium·· och klorhaltcrna åro förhållnndcYis höga.

SUUllll<l verkningar på marken eller vegetationen på grund härav be·, hiiva dock ej befaras, enär håd:l<]era snahbt komma att avtaga genom u tlakning om området iH"VH Uus.

Fosfaltillgångcn varierar uyseyärt och svänger mcllan fosfat klas­serna l och III, 11101syarande otillfredsslällande--fullt tillfredssliil­[ande fosfaHillstånd. Sporadiskt ha mycket höga fosfatyärden pfrdsals.

26

Inom vissa delar ay Olnrådet förekommer en be lydande halt av järn­sulfid. Karhonalhallen är dock fullt tillräcklig för alt neulralisera den genom oxidation ay sulfiden bildade syavclsyran.

För undersökning ay de hydrologiska förhållandena upplogos på 8 st~illen profiler till normalt dräneringsdjup. J ordarten "isade sig i fler­talet fall vara ay ungefär sanllHa beskaffenhet som i de öyre skikten. De hydrologiska undersökningarna ha omfattat dels bestämning HY

jordens genomsläpplighet och kapillaritcl och dels försök på labora·· torium och i fält öyer illslamningen i rörledningarna samt möj lig .. heterna alt lnotverka denna.

Genomsläpplighclen visade sig som y~intHt vara myeket god, omkring 0,4 mcler per limIlle, ehuru med avseyärda variationer omkring detta värde. Den kapillära stighöjden förcledde äyenledes be lydande väx­lingar men låg i fler lale t fall Yid ea 30--5 O enl.

Under Yissa antagna förutsiiltningul' rörande flYdunstningen från murkytan oeh grundyattellytans Uige över oeh meLlan dräneringsled­ningarna Yid uppdämning i dessa, har ett dikesayslålld ay i medeltal 35---40 m heräknats yarD tillräckligt för att grundyattenytan genom infillration från ledningarna skall luuma hållas på lämplig nivå.

Laboratorieundersökningarna t11sl i led·

ningarna utfördes så att de i möj ligas le mån sl,ulle ll10tsyara förhål­landena i fält. Den starlmste inslaull1ingen synes ske Yid hörjan av vattnels inslröllming i ledningarnn.Hiskcn för iuslamuing i cllled­niug som fHlYändcs för såY~ll dränering sOln yatlenil1fillrn lion torde sålulld~l grund HY den dubhelriktade ya \'m'D större iin cn AY fö1'S\\](,l1

inslamlllul material öl<udc lU.ed ökad halt HY finmatcrlal i jorden. Vid fiiltförsökcll, som utfördes eU ordssIdfte iistn mu F

geltol'La UlHIersöktcs inycrl<an HY grus ön;]' och uuder rören som mot inslallluing. Grusningen "isade lUl c1IekL Inslam-

ningens omfattning salumanhänger även med den hastighet varmed ,.aLLne!. intränger genom rörfogal'mL Alltför snahh siinl<ning kW gl'und­nlHllet torde diirför bönl ullddl,HS,

Jämfiil'ande undersölulingarmed grus och sågspån som liiekllings·, material Yisade att sågspån torde ha biitlre fil I:rerande förmåga, E:n lämplig åigiird för att förebygga inslnmnlllg synes därför vara all lägga rören på grus och täcka dem med ett lager av sågspån. Med ledningarna omsorgsfullt lagda oeh Hiekla på della sätl synes vanliga dränerings .. rör kunna aIwiindas för anordnande ay yullenillfiltration.

Ur honitelssynpunkl är jorden inom. del undersökta området giyetYis icke i paritet med vanligen förekommande ål<erjord. För bedömning av j ordens odlingsYiirde måste emellertid hänsyn tagas till de kray som

27

ur hydrologisk synpunkt måste ställas på densamma och vilka den såsom undersökningarna Yisat vål fyller, Då vattenförsörjningen ge­nom tekniska åtgärder bör kunna tillgodoses på ett betryggande sätt, är grundförutsättningen fylld för att en efter de speeifika förhållan­dena lämpligt anpassad framgångsrik Yäxtodling skall kunna bcdriyas.

På grund av den låga halten av ler och organisk substans är det självfallet av största betydelse att jorden genom stall gödsling, grön" gödsling eller tillförsel av andra organiska gödselmedel så snart ske kan får en tillräcklig mullhall. En dylik åtgärd har en tvåfaldigt gynn­sam effekt, i det att den dels ökar jordens förmåga att kvarhålla till­förda växtnäringsämnen och dels minskar risken för skador genom vinderosion. På en jord av ifrågavarande art och i ett dylikt exponerat läge är den senare en faktor, som det enligt vad såväl svenska som ut­ländska erfarenheter visat är av största vikt att beakta.

28

Inverkan på jord och gröda av avloppsvatten

från I( varntorp jänlte försök å

gyttjehaltiga jordar

Av G. TORSTENSSON och OLLE JOHANSSON

Lantbruks högskolans institution föl' Allmän Jordbrukslära

AYloppsfrågans ordnande har ofta visat sig yara ett besyilrligt problem rör många industrier. Förutom dc ur ekonomisk synpunkt mera sYår·, bedömhara obehag, som uppslå för befolkningen i en trakt, genom alt illaluktande avfallsprodukter släpps ut i sjöar och öppna vattendrag,

allt crnellanåt även mera speciella problem. Ett aktuellt sådant från Svenska SkifTeroljcyerkens HlIläggningar j

Eyarntorp kommcr här alt behandlas. i\ ylOppsvHLtncl från dessa anläggningar ledes i elI öppen häck ned till

l\vismarekanaL häckens nedre lopp förd:om 1947 oeh tidigare om· fattande , vardd yederhiira nde j ordhrukarc kunnakonsLalera en så markerad av herörda JJJaJ'ker, nU denna icke cnhnrt syntes kunna tilJsluJvas som sådan. Det l·aLLnet.

sen orsakades ,lV il

inkOl\1. till h~irynrandc institution hänvändelser Oln

en ay del: och då della torde ha cH mera allmänt intresse Del kunde giyeL Yis ieke hli om iltl i efterhand rekonstruera del redan [uJlllonlade förloppet och söka faslställa omfattningen av den

Det gällde i slället att söka få en uppfattning om en cycnLuell fortsatt skadegörelse genom HYloppsyallnet och aU få fram underlag för allmänna bedömande.

En hesiklning av de berörda markområdena kompletterad 111('(1 ana· lyser HY en del jordprover därifrån, visade att det här i huyudsak gällde jordar med gyHjeinslag.Härigenom var del redan från början klart, aU något definitivt hesked om HyloppsyattneLs eventuella audel i den upp~ komna markförsiimringen knappast skulle kunna erhållas. Detta på grund av de förändringar, som fullt normalt kunna uppträda i jordar

29

Tabell L Kärlförsök, Va t lenanalyscl'.

194~ 1 g.1\) 1950 Mc-Analys Yariation deltal 2 :3 ,1 5 () 7 il D 10

pH ............. 5.1 5.7 3.8 4.1 7.1 4.8 4.:3 7.0 5.C (JA 3.8 -- 7.1 Torrsubstans

I

gli 1.21 O.G3 1.:53 !.O l 0.85 1.l0 0.77 LOD 1.10 UG 1.08 0.63- 1.5: GlöclförlllsL 0.2::\ O.U 0.37 0.18 0.08 O.H 0.10 0.10 0.12 0.16 0.1 G 0.08- 0.3'

SulfaLsvavcl 0.20 0.13 0.28 0.20 0.17 0.21 0.14 0.22 0.21 0.27 0.20 0.1:3-- 0.21 To talsyaveI 0.21 (Ul 0.28 0.20 O. ta 0.2-1 0.15 O.2·J 0.23 0.30 0.22 O.H-- O.3(

:\m-kvliYc mg!] 21.8 HJ.8 3L6 HJ.G 1::\.8 14.6 8.0 13.3 1:3.6 33.2 lD.2 8.0 -3'L6 To taH,,·ävc I) 20.7 25.3 3(J.C 2:3.5 15.8 lG.8 D.O lU 15.7 35.0 22.2 Il.O --3e.e SulIidsv~wcl O O O O O O O O O O O l)el'lnangal1atföl'b. 53 5G Klor ......... 10.3 12.3

av denna typ och til! Yilka Yi skola återkomma i elen senare diskus­sioncn.

Våra undersökningar ha omfattat dels ett kärlförsök vattnct från K\'arnlorp och dels tYå fältförsök yid

med aYlopps­Gård.

J(iil'lj'Öl'sök med jord /l'ån Näsby ocb cw{oppsuaften trån Kuol'ntol'p,

För utrönande ay cyentuella skadeverkningar jord och gröda av HyJoppSyutlnet från l{yarntorp har under åren l D481 H50 utförts ett kiirlfiirsiilc Delta OInfattade olil,a , och hiilften av dc olika

tionerna vnUnades med dcstillC'rnl vatten oehhiiH~

tCll med "alten nr genom "iIken [(yam ledes u l l ill[( "lsmare lwnal.

Försiiksviixt har yarit vårvde (Diamant 1),

hiiultats ur F'ro1ll1l1eslahiickcn vid l're ~'l

från

hal' yaHen~-

siindningar om. cn 80 kg vulLen (2 fyrtiolHers mjölkflaskor) ha använts yurje år. Vattenproven ha tagits HY ojbivig person oeh yutlensänd­ningarna ha analyserats "id framkomsten, AnalysresullaiC'n äro sam­manfattade i tahell L

Skörderesultaten ha sanunansUillts i tahell II. ArsresuHaten ha un­derkastats yariansHnalys varav framgår aH effekten för fosfatgöds­lingen var signifikant 1 H48 oeh 1 H,JH och för avloppsyatlnci l H4H,

lGirn- oeh halmproyer från samtliga försöksled ha analyserats för ](Yiiye oeh fosfor. Resultaten äro sammanställda i tahell HI.

Bastal, pH och laktattaI i jorden från samtliga försöksled ha he·· slämts efter skörden yarje höst. H.esultaten äro sammanställda j ta­

bell IV.

30

Tabell II. Kärl/uTsök, Avkaslning.

lZärna, o' to ]ler kärl

Försökslecl [[l,18

PoCaoACjo .. ,. , ... . . .. . 30.38

POCaOACf] .... . .. , ..... 29.66

PoCa1Aqo .... . ' .. ... ... , 18.31

POCaJACjl ... . . ... . :JO.G9

P I CaoACjo .... . .... . . . . :11.S7

PI CaO'\([l .. . .. .. . . . . . 31.,[9

I\CajACjo . . ..... " , 31.51

P 1Ca1A(h .... .. . , . 32.RO

:\Iedelcffe k ter

Allo 30.!l

ACjl 31.16

P o' 2D.7G

Pt· 31.8G

Cao :30.78

Caj 30.S:;

Medelskörd ' ;30.80

Förklaring:

inget fosfat ingen kalk

tlcsLilleraL vaLlen

J(H9

11.01

19.GI

IO.IG 17.G3 13.:Hj

21.20

14.77 2 UR

13.07

19.93 15.35

17.G5 17.02

1:'.93 J G.51

[) g, superfosfat .l Dl8

([l 50

9.15

12.96 1G.52

12.58 10.GO

U.90

10.n 13.19

11.75

13.41 12.81 12.35

ll.91 13.2;3

12.58

IS g. CaCO:l ]\l,U3 oel] lDl9

avloppsvallen

Total dift'

8.69 1,45

7.3G

1.99

1·1.0S 3JIG

1:l.83

D.21

:J.D!

0.30

Halm, g

I9'18 1949

"W. 1 mG 48.5 23.2

IS.0 15.8

4ll.G 21.8

5·1.8 19.G

5:3.5 25.5

53.8 ID.G

55.0 21.2

50.7 18.G

50.D 2:3.ll

47.3 20.1

",U 22.2 5U, 22.0 50.[ 20,:l

50.8 21.2

per kärl

Total I DoO ditt l

H.7 IG.7 5.0

22.2 -0.'1

15.9 0.9 20,4 11,'1

19.8 15A

20.8 10.R 19.5 15.3

W.5 18.0 1'7,4

20.1 I1.8

17.9

HUJ

18.7

Med aven föreliggande tendens Lill försämrat kalkLiHslånd hos jorden (l:abell , som Yid oeh omfattande översväm­ningar kan orsaka ett behov a v ökad underhållskallming, har någon skadlig efTekt HV avloppsyaHnet, SOUl skulle orsaka en nedsättning av jordens bördighet, ieke framkommit.

kdmstningen har minskat krafligt under andra och tredje året, (tabeU ,men denna effekt iiI' genomgående för samtliga försöks led oeh en nOl'lll.al företeelse vid eflel'yerkans försök i kärL Skördenedsätt­ningen torde frärnst hero på bristande kväyelillgång i jorden, vilket återspeglas i' skördens kemiska sammansättning. Kväyeinnehållet i

1 Differenserna voro signifikanla [ör fosfatgö([slingscHcktcll 1948 och 191>l och föl'

effektcn av avloppsvallnet Hl49.

31

Tabell III. K(il'lföl'sök, Käl'JlaJlalyscl' .

Kärna Halm

Försöks]ccl N % av Is. P20fj% av ts. N, % av Ls. P205 % av ts. , 19'18 1D49 1948 19,19 1~H8 1[J,HJ 19,18 19,19

PoCaoAqo .. , ........ , . 1.95 1.71 0.'76 0,01 0.38 0,27 0.070 O.Oj·l PoCaoAq] ,. , " , " , . , 3.07 2.17 0,8G 0,81 0.63 0,35 0.091 0.047 PoCav\qo ' , " , .... 2.23 2,12 0.7·1 0.8·j 0.'13 0,37 0.065 0,052 PoC:a]Ac[j, . , ,. , .... , , 2,87 2,23 0.7G 0.71 0.61 0.'10 0.099 0.045

PICaOAqo , ..... ,. , .... 2.10 1.79 1.00 1.07 0,57 0.30 0.H8 0.09'1 P]CaoACJ] . . . . . . . . . . . . . 3.02 1.82 LlO 1.0·1 0.72 0,30 0.210 0.051

l'\Cal'\C[O .... ,. , . .... 2.12 U8 1.02 1.05 0,57 0.30 0.13G 0.120 P]Ca]Ac[] . . . . . . . . .... 2,,9G 1.89 1.11 0,9G 0.75 0.33 0,182 0,059

ilJcclclcfIckLcr

ACjo ...... " , ,. , " . 2.10 1,83 0.88 0,07 0.49 0,:3 I 0.J05 0.078 ACh ' , . . . . . . . . . . . ... . 2,08 2.30 0.% 0,88 0.68 0.:35 0.146 O.OGl P o""" , .... " , . .... 2.G3 2.06 0.78 0,82 O,GI 0.35 0,081 0,047

PI' ..... , , .... , , 2.55 1.80 LOG 1.03 O.GG O,:l1 0,1GO O.08I Cao' , ., .. '" , " , ..... 2.5'1 1.87 0,D3 0.% 0.58 o,:n 0.130 0.059

Ca"". , , , , , 2,;)6 1.98 O,D l 0,89 0.59 O.:),) 0,121 O.OG9

Iljrrcrcllscr

Aq]AACJo' " , , , 0,8R OA7 0.08 --0,09 O,HJ 0.01 O,OH --0.027 l'

-'--1)0 ' , ... , ,. , , , 0.02 -0,2G 0.21) 0,21 0.1,1 0.01 O.OS8 O.O:)·l

Caj --Cao· 0.11 l 0.11 0,02 --(UI7 0.01 O.Ol U,OOD 0,0 lO

sthiiJ llulu} "om kiirna iir Hyseyiirt undrn årcts "l,örd (lah. ),

], vi.i Y(~dre h L .med ökad lur crh:lllits för år. Denna d'fckt 1,

In ten (tahell , di.ll' kYiiveilll1ehållel kiirna och halm fd\ll dc :med

fört en J'örhiittrad med,

såYiiI kvantilnth'L "omkvulilallvL Det senare

ökade fosforhalten i "åviii halm SOUl kLirna

har praktl"kl: 1nY(,1'1<:an Hykasl,

UU"",;!", sLorlek, Yilke!: torde hero att jorden red~m från början hade ett relativt gottkalklill"lånd (se has1alcl1) tabell

PiiltlörS(Jk vid Näsby Gård.

För att erhålla en närmare orientering om förhållandena ute i fält inom det berörda Olnrådet u Undes år 1948 i samarbete med Örehro läns

32

Tabcll IV. Kär/försök, J Ol'd(llWlyscl'. -----_ .. _--_.

Bastal pH Laktaltal Försöksled

I\H8 19'19 1050 1ge(8 1949 1950 1948 HN9 lD50

CaoPoACjo 2.1 2.5 :2.3 5.2 5.3 5.7 :3.3 2.9 2.1

Caol-'lAfjo 2.2 2.G 2.3 5.2 :5.7 ö.G G.9 3.G 4.1

CaOPW\C(l 2.2 2.3 1.9 5.1 'U) 4.9 :).3 2.:3 1.8

Caol'IA(h 2.0 2.2 1.8 4.0 ·U) :5.0 G.G ·LG 3.1

Ca11'oAC(o :l.ll ~1.1 ::3.8 ö.G il.[ (jA 3.e[ 3.-1 2.1

Call\AQo .. 3.0 e1.1 3.D S.G (jA G.5 7.0 G.l 4.3 Ca1T'oAQl 3.0 3.8 :i.l 5.5 G.O ;'.8 3.·1 2.8 2.0

CalPIAQl 2.9 3.8 :1.4 :5.·l 3.9 3.9 G.7 I.G 3.1

Medeltal

Cao 2.1 2.·) 2.1 S.l ;'.2 5.3 5.0 3.D 2.8

Caj 3.0 ·l.O 3.G 5.5 0.2 G.2 3.1 1.2 2.D

1'0' 2.G 3.2 2.9 6.3 3.7 3.7 ::3.1 2.D 2.0

PI' 2.5 3.2 2.D 3.2 3.7 5,8 G.8 5.2 3.7

'\(]o 2.G 3.3 3.1 5.·[ (l,O G.l 5.2 ·1.5 :3.2 '\Cjl 2.5 :U) 2.G • 'J :l.,., 3.1 ,>.-1 5.0 :Ui 2.ö

l)ifI'crcllscl'

Caj' Cao IU) I.G I.il 0.1 1.1l (U) Il.! O.:l U.I

P j ""PI) . .(J.! 0.0 (),I) 0.1 0.0 0.1 3.1 2.3 1.7

i '\([1 "\«(0 . 0.1 (J.:) (J.;) ·0.2 ····(l.G · .. 0.7 0.2 IU) I··· 0.7

l ,'ii f;)sla försöl, Gf11'd. Ett fiirsiik ( ) uUudcs inom det ål' Hl47 (iycrsvbimrnade områdcL (se oyan), där

mar.kunl L\vmarkcl1 hade framkoL\lluH. Det andra för· söldcl (l) l1:Hles å icke ön'l'SyiilJllll:ldmark av Iilmnndc men

utan fnuntl'ädande Jorden inom det förstnämnda försökse. Olllrådei: kan l-;:arakleriscras som mulljOl'd med ,Jo]'·,

den inom det uudra försö}(solll.l'ådel ym' HY liknande men

med något lllullhalL a kunde ieke med

J'loul'escensmeioden i sislniiulnda fallet, och kalktillståndet YHr bättre (tabell VI).

Försöken u tJadcs enligt blocluueloden med block om. YHl'dera 12 försökslcd enligt tabell V, Som försöksyäxl anyändes under lH48 - .. lD4H tvåradskorn . Ar 1950, då endast försök I fortsattes,

såddes hayre. Försöl,smatel'ialel har bearbetats enligt yariansanalys,"

mclodcn, oeh en sammanställning HY kärnskördarnas storlek för de olika försöksleden, dilIerenser oeh difIerensernas medelfel är ålergiyen i tabell V. Ä yen skördesifIrorna för halmen ha hearhetats. De öyerens~ stäuuua i stort sett med kärnskördens yariationer med de något större

.3 ... 523521 Crunclförbi1ttl'ing R. l 1952

c.1.? ~

, K

ärn

skö

l'd

al'

.

I F

örs

ök

ö

vc,

'sy

iim

mad

m

ark

I

Fö

rsö

k

II,

ej

öv

ersy

ämm

ad m

ark

I 19

18,

ko

rn

1,).1

9,

ko

m

19

50

, h

avre

I

1948

, k

orn

I

1949

, k

orn

[kg

/hek

tarl

d

iffe

ren

s k

gk

ek

tarl

d

iffe

ren

s k

g/h

ekta

rl

dif

fere

ns

Ikg

/hek

tarl

d

iffe

ren

s k

g/h

ekta

rl

dif

fere

ns

....

....

...

--I

96

0

~ ................... .

:320

1

\ ...

....

....

....

....

. 5

20

so

n :3:

21J

1'2

-··

····

····

····

····

. 1

35

0

:390

=

32

0

CaO

................. .

58

0

620

=3

20

C

aO-!

--X

..

....

....

...

. 2

80

3

20

±3

20

CaO

+1

'1··

····

····

···

. 7

50

,\J

O ±

32

0

CaO

+P

2··

····

····

_ ..

.

16

S0

7:

20 ~~

::: 3

20

N+

I\ .

....

....

....

.. .

1 (i(

)O

(i'-l

-i) ~_

32

0

....

....

...

1 H

JO

20()

i-3

20

C

aO

....

....

. _

23

20

:3

(l()

:l

2fJ

CaO

+N

+P

2

l (i

80

720

:l20

G C

ll o

lnsn

i t t

self

ck te

r

IZal

kn

ing

..

....

....

.. .

Kv

äve ..

....

....

....

. .

Ko

rnat

sup

erfo

sfat

...

. .

Van

lig

t su

per

fosf

at. ..

.

P1-P

z

. -. -

. -..

.. -

.. -

1 S

amtl

iga

par

cell

er h

a e

rhål

li t

2()(

) k

g

X

=

20

0 k

g s

alp

eter

per

CaO

=

4 to

n C

aO p

er

hek

tar

13

00

l 13

0

18

30

15

00

1

2(j

O

1 D

VO

1 B

SU

13

00

1 ·1

1

2 :);

30

1 ,n

o

27G

O

70::

::41

0 :3

020

5:30

± '

l10

27

20

20

0±

no

:3

290

:+:1

10

2 ()

70

=-l

10

2

,GO

(j\J

O:=

410

28

80

58

0±

:=

10

:3 12

0

IlO

t !l

O

3

12

:-\O

±-H

0

28

90

G

70

+4

10

2

DiO

9·J8

.

36

70

26

0 ±

18

0

35

30

-1

40

± 3

10

40

±1

80

4

26

0

59

0±

31

0

53

0±

18

0

42

20

5

50

±3

10

21

0±

18

0

37

30

6

0±

31

0

0±

18

0

37

30

12

0±

18

0

340 ±

180

36

0±

18

0

35

0 ±

18

0

13

0±

18

0

210

± 18

0

75

±

75

25

±

75

25

=

90

24

0=

9

0

5±

9

0

42G

O

40

90

42D

O

090

43

30

39

30

60

±3

10

5

90

± 3

10

42

0±

31

0

620

± :

310

42

0±

31

0

6G

O±

31

0

26

0±

31

O

0±

13

0

55

± 1

30

62

0 ±

15

5

415 ±

155

20

5±

15

:)

29

90

27

20

33

70

31

90

30

00

30

20

2

86

0

27

20

26

10

27

30

30

90

28

80

-27

0±

19

0

38

0±

19

0

20

0±

19

0

10

±1

90

30 ±

19

0

±1

90

--2

70

± 1

90

--3

80

±1

90

-26

0±

19

0

10

0±

19

0

-11

0±

19

0

1-1

0±

80

1

-18

0±

80

I

50

+1

00

1-5

51

10

0

10

5±

10

0

eN

yl

N ..

....

....

....

. .

~ ................... .

Pz ..

....

....

....

....

. .

'11

42

3D

:38

CaO

..

....

....

....

....

i 43

CaO

+-,

< ...

....

...

. 42

CaO

+P

l ..

....

....

. C

aO -1

_ P

z ..

....

....

....

1±

5

:\'

11,1

edel

tal

Vid

mark

kart

eri

ng

194

7 .

Ok

alk

ade

par

cell

er..

..

_

Kalk

ad

e p

arce

ller

"

_ ..

Kal

igöc

lsla

de (

sam

tlig

a)

. U

tan

sn

per

fosf

at .

..

Ko

rnad

su

perf

osf

at.

_ ..

.

1 S

amtl

iga

par

cell

er h

a er

hål

lit

20

0 k

g

5.1

5.5

f5.2

cL3

:\'

=

200

kg

sal

pet

er p

er h

ek

tar

=

50

0 k

g k

orn

at s

up

erfo

sfat

2.1

2.1

2.1

2.3

2.7

2.:3

2.5

2.2

--<

2.2

2.2

21

20

22

23

25

22

20

13

29

-H

2ö

0.34

OAO

0.40

0.3

5

o.n

0.52

0.51

Oo4G

0..1

8

OAG 7

0.16

0045

50

63

51

51

62

63

62

60

5D

61

61

58

Fö

rsö

k

II,

ej

öy

ersv

ämm

acl

mar

k

pH

I

. j.

-I

I To

tal-

I B

asta

l I L\

,.~~

t-I

Kal

ital

sv

avel

%

<.-1

_ ,

av t

s.

5.9

3.2

3.9

16

0.59

5.2

3 ').

0)

" _

.ll

16

0.78

G.O

3.5

4.5

21

0.6

0

5.8

3.0

2.

8 13

0.

55

6.0

4.1

2.6

29

0.

67

5.9

4.1

2.5

20

0.

79

5.5

3.3

3.2.

2

2

0.69

6.0

404

3.7

18

0.65

5.5

3.:3

3.

1 17

0.

62

5.7

3.

2 3.

1 ')

. ~L

0.69

5.8

4.0

2.4

15

0.

73

5.9

5.6

2.9

15

0.6

3

5.2

2.0

9 0.

64

5.7

3.2

3.3

0.

69

5.8

4.3

2.9

18

5.8

3.7

2.9

0.71

5.9

3.5

3

.3

0.66

5.8

-1.1

3.

1 0.

63

P2

=

50

0 k

g v

anli

gt

sup

erfo

sfat

I9'

el8

och

19

50

.

CaO

=

ton

CaO

per

hek

tar

19

48

och

19

50

.

medelfel, som vanligen erhållas för hahnskördar från fältförsök. Då de icke erhjuda något av speciellt intresse ha de uteEimnaLs i denna sam­luans lällning.

Är 194H analyserades jordprover från samtliga försöksled med ay­seende på glödgningsförlust, pH, hastal, laktnttal, knUtaioch total­svavel (tabell VI). Kärnprover från samtliga försöksled ha efter varje skörd analyserats med avseende på råprotein, kalcium, fosfor och svaveL

Försöket på den ej översvämm.ademarken har håda åren givit en fullt normal skörd på samtliga försöksled. FosfatgödsJingen Jlledförde som väntat, en rättkrafLig sl,ördeökning och även en högre fosforhalt i kärnan. Den senare framträdde även andra året, medan den kYilfl­

tiIalivH skördeökningen då utehh~y, vilket tyder på att fosfatet snabbt fastlägges i 111ar1<en. Detta har också hekräftats av orienterande la-o boratorieexperiment oeh gäller för båda jordarna. Hesultaten av detta försök ge vid handen, att några exceptionella förhållanden, betingade HI' väderlek, sjukdomar och skadedjur, atmosfäriska förhållanden m.ed Clyseende på de närhelägna industrierna dc., icke haft någon avgörande bclydelse för skördeutfallet i dessa försök, varför det ogynnSHm1l1n resultatet elen öycrsyiilllllwde marken stor! scH ]um tillskrh"Hs rör,·

hållalldena i jorden, GenomsniHsskörden frän fÖl'söl<ct på den öyerSyällllll~1de marken var

under de två första åren (lB48 'ID) endast ca 40 % av skörden från del andnl Yil keL IlJan iiyen a priori kunde Yiintamed led-o

som klart gav handen alt jorden yaJ' Korn valdes cHJcllertid [rots deLtn

såsom Y:1 runde cn

;ser. Son] väntat cr.hiills en fiir ([abc 11

i kärnan yar håda åren ;ca :35 % i delta försök j iimfört med det andra. Under rmdra året yar deL od:så en markant skillnad i råproteinhaltell, som var ca J l) % lägre. Tydligen föreligga vissa störningar j grödans näringsämnesupp­lagande, Försöket uPlwisade ettmyekct ojämnt bestånd och var, spe~ dellt under andra årcl, mycket ogl'iisbemängt (huvudsakligen gOIlllmal'ler). Detta försök fortsattes biycn under HH;O, då kalk och fosfatgiyan förnyades (tabell och hayre användes som fiirsöksväxt. Försöket uppvisade under våren och försommaren sislnäl1111da år ett mycket vackert och kraftigt bestånd med relativt ohclydliga skillnader mellan försöksleden. Ganska långt före skörden uppstod emellertid mycket svår liggs~id, och silTl'orna från den trots detta relativt goda skörden få därför tagas med 'Viss reservation, när det gäller diilerenser

36

W

-....J

% a

v t

orrs

ub

stu

lls

Råp

rote

in

Gö

dsl

ing

Uta

n J

'osf

at .

....

....

...

18.3

15

.7

18.0

1

" -

. ~).;)

500

kg v

anli

gt

l7.!

) 16

.5

Gta

n k

väv

e ..

....

....

.. 1

17.8

1

-"

0.0

20

0 k

g s

alp

eter

194

8 ..

. '1

1801

lG

A

Ok

alk

at .

...

, ...

....

.. ·1

Ii.\

) 1

6.3

4 to

n e

no 1

9·18

o

ch j

,)5

0\ 1

8.2

15.·:

1

Med

elta

l. ...

....

. , .

....

I 18

.1

15.0

I,-a

lclu

lll

Fo

sfo

r

0.:2

8 0.

:22

0.28

0.

2·,

0.2

7

0.30

0.

28

0.23

0.

:27

O,2

G

0.27

O

.2G

0.

:28

o.n

0.28

0,

25

II,

ej

över

svän

11n

ad J

:nar

k

Sv

avel

I R

åpro

tein

I K

alci

um

I

Fo

sfo

r I

Sv

avel

,I

l ko

rn I ko

rn I ko

rn I k

orn

19

48

1949

19

4811

949

ClA

3 0.

19

0.23

1 0

.:2

91

19

.21

18

.4\0

.0i7

Io.0

60

! 0.

3!)

1 0.

:35

1 0.

23

0.23

0.14

0.

21

0.22

1 0

.30

11

7.8

12

0.0

\o.

olj(

)lo.

05G

! 00

151

0.10

I 0.2

:3

0.:2

3

lU3

0.

21

0.21

0

.27

\18

.0

19.7

!O.0

66 0

.057

' 0.

15

0.10

0.

21

O.:2

G 0.

13

0.1!

) 0

.23

0.

80

18.0

1\

).2

i O. 0

71 0

.057

O

.H

0.38

0.

23

0.23

0.43

0.

21

0.22

0.

26 I

18.7

1

\).5

\0.0

68

0.0

58

0.

43

0.38

0

.23

0.

2,1

OA

3 0.

18

0.23

0.

29

18.6

'~

: ,00

7; O"~OI"43

0.38

0.

24

0.22

o.n

., ')'

) \ O

'J')

0.

27

18.1

U

.,± 1

0.O

lL 0

.00;

) 0.

43

0.3!

) 0.

22

0.25

~:~~ o:

~~ 0

.28

11

8.8

l

I

O.B

1

9,4

10.

0701

0.05

7 0,

43

0.39

0.

23

0.21

mellan försöksleden. Vid tidig liggsäd uppstår nämligen emellanåt den situationen, att de från början luaftigast 'utvecklade parcellerna lida mest HI' liggsäden. Detta får kanske häl' förklara att parcellerna llled kornad superfosfat, som a priori väntades ge den högsta avkastningen, och som även under den tidigare delen av vegetationsperioden föreföll kraftigast, ieke gav någon skördeölmil1g. Del vanliga superfosfatet gav en markant skördeölming, :medan ingen efIeld erhölls för kalk och kdive.

På försöksområdcl, liksom inom det angrånsande fältet, kuncle Ull·'

dej' S0l111naren noteras små begränsade områden om ca l m" och mindre där grödan var blek och tydligt tillbakasatt, tydande på aU en inblandning av gyttja från alven med ty åtföljande försurning HY l1lat~

jordslagret ägt rum.

Normala lÖl'ändl'ingal' i gyttjelwltiga jorda]'.

Då det, som redan lidigare nämnts, av analysresultaten och de fl'mll~ komna skördevbirdena slår klart, att vi här ha aU göra med de föriind~ ringar, som normalt inträfl'a i jordar av denna typ, vill Yi här i korthet något helysa detta problem, och exemplifiera detta med ett noga under·, sökt fall från en LiI1 Ultuna egendom hörande utgård, Kungsiingen.

J sin år 18G8 utgiYna »Lärobok i geologi med särskild tilHirnpning

oeh dess lalldthrule> skrlYCf professor C. E. BEHGSTHAND he" lriiiTande den åKungsängen förc!\:oHnnande svämleran, av honom hal~ lad syur[ lera; sorl] under sednare lIren hlifvlt anställda

UlJunn hafvD (jfyertriifIal all fön'ö'ntmL Utan harn1 ändock Icmnat skördar af säd och rikedollI alla andra iij'vcn dc mest torde måhänchl i detta afseende rå allse syarllcrlager, iifyerlagret af yngre leror, såsom och i agronomiskt hänseende mest intressanta och soruman hittills känner."

I en år UHO tryckt besluivning över jordarisförhållanclena

trakt,

Ultul1a med utgårdar anför professor ALll. YESTEHBEHG, att sYiimleran Kungsiingen är den yngsta och samtidigt den b~ista jorden på Ultnna med underlydande gårdar. Dess stora hördighet anserV. bero på dess höga humushalt och diinned gynnsamma kvävet1llslånd.

Såyäl Bergstrand som Vesterherg framhålla sålunda Kungsängells syämlera som en synnerligen förstklassig jord och ingenting tyder på att de båda forskarna hade observerat några skillnader, uLan betrak­tade Kungsängsjorden som jiinm och enhetlig.

När institutionen för allmän jordhrukslära upptog sin yerl,samhet

38

år 19:34, hade bilden emellertid väsentligt förändrats. Vissa partier av Kungsängsområdet gav fortfarande mycket rika skördar, under det andra delar gav dålig sköre!, ja i vissa fall ren missväxt. Härvid visade det sig, att olika grödor förhöUo sig helt olika. Å de partier yuresl jor-, den försämrats, erhölls tämligen tillfredsställande skördar av framför allt hayre, råg och timotej, under det aU yete, 2-rads lwrn och ldöver ej alls triYdes. Förhållandet yar analogt med det av TOllSTENSSON

(1927) för liknande jordar tidigare beskrivna, och en närmare under­sökning (TOHSTENSSON och EHlKSSON 1941) gav Yid handen, aU den dåliga växtligheten betingades av gytLjeinslag i svämleran.

Karaktäristiskt för dylik gyUjelera är dess höga haH av sulfider, i buyudsak hydrotrolit (Fe S), i vilka svavlet under aeroba förhållanden hastigt oxideras till fritt svavel och så småningom vidare till sulfat.

Så länge dessa jordar äro vattensjuka, och alltså reducerande be­tingelser äro rådande i dem, lllär.ker man ingenting av gyttjeinslaget, utan detta ger sig först tillkänna, på ovan angivet sätt, sedan jorden torrlagts och tagits i kultur, Ju oftare den plöjes och brukas, ju snab­hare sker sulfidernas oxidation och desto surare blir jorden, Yilket hl. H,

ger tillkänna i sbinld pH-yördeo Dessa förhållanden hu niirmarc undersökts av 'VIKLANDEH,

HALLGHEN och medarbetare (1949, lH50). De ha bL a. påvisat, att suJ­fidsyaylcls oxidation till fritt syavel i huvudsak iir en rent kemisk pro-' eessmcd ett snahbt förlopp, yars hastighcl är heroende syretill-,

Den fort.satta oxidationen till sulfat iiI' en relatiyt sammare process, SOln kan vara håde av kenlisk och tiir. ljuder gynnSaJ111na i marken

( oxidn lionen domirlCrancle. heroen de DY rådande och

en gynnsam effekt ay t. ex, kalkning hör fönäntas. En sådan har även erhållits et aL Hli)O) . en kalkad jord ökade oxidationen så kraftigt, att den därav föranledda ökade väLejon]wnecntratiouen vid rörsökstidens slut inte endast neutraliserat den relath't stora kal!<giyun utan dessutom nått högre 'Värde än i motsyarande okalkade jord. Dess~l resultat ge vissa antydningar, som kan vara ay stort praktiskt värde. Mängden av vid oxida tionsprocesserna hildade syror är ofta aven så-, dan s lorle1<sordning, nU fullständigt orimliga mängder kalk skulle er" fordras för en direkt och fullsländig neutralisation av dessa, Kan .man emellertid med en måttlig kalkgiyD. få till stånd en snabh oxidation, som får åtföljas aven urlvättning aven stor del av den bildade syran, så kanl1lan sedan med en mera rimlig kalkgiya uppnå en för växterna aeceptahel reaktion i jorden.

Förändringarna i jorda rn.as reaklionstillstål1cl medföra a u tomatisk t

39

cn dcl sekundära eITektcr. Bl. a. uppslår vanligcn eH fosforgödslillgs­problcm på grund av dcl nära sambandet mcllan rcaktionen och fos­forsyrans fastläggning. Detta problem hal' rcdan tidigt uppmärksam­mats (FHANCK H138, TonsTENssON och EHIKSSON J 938), och Hysc\'ärda fördelar hava vunnits genom mrvälldande av thomHsfosfat cller kornat supcrfosfat.

Huruvida dc å Näshy år lH47 och tidigare förckOUlmandc öyerSVälll~ ningarna med förorenat vatlen från Kvarntorp, orsakat någon spccicll skadegörelsc på berörda marker cller ej, kan som rcdan tidigare på­pckats, ej med säkerhet bedömas nu i eftcrhand.

Jordcns bcskafIcnhet gör ett hestämt ställningstagande yttcrst y;msk­ligt, och iiyenså den omstiindigheten, att man salmar yarje uppgil't om föroreningarnas art och konccntration i a vloppsvatll1et Yid sagda tidpunkt. Dct avloppsvatten från Kvarntorp, som undcrsökts under åren 1 H48--1 950, och för vilket redogörelse här lämnats, har icke inne­hållit några skadliga suhstanser, som vid en eventuell övcrsYiimning skulle kunna orsaka någon försämring av jordens bördighet. Den tCll­

dens tillllrlalming ay kalk ur jorden, som framkommit i kårlföl'söken, gällande även i fält vid långvariga öyersyiim~

alt yallnet genom men skadeverkan härav hlir .minimal och kan Hitt repareras genom kalk­ning.

den

hållande kan denna jord, ovan refererade förhldlandct

och erfarenheterna från ett slort antal delar av Yårt kan det svämningarna varit av sådan heskaffenhct, aLt det ökat

för denna hcdömande saknas ellleLlertid.

i olika

för ö\'(;r· surhet.

Man skulle Yidarc kunna hinka, aH avlopps\'attnet innehållit för()re~ ningar ay olja och liknande. Vid riklig förekomst kunna dylika för~ meningar verka skadliga på den växande grödan, rncn de synas cj yara hållbara i rnarkcl1, utan överföras snabbt till oskadliga förcningar.

På hemställan av berörda parter har cn undersökning utförts av cn deJ speciella förhållandcn i området omkring A.B. Svcnska SkifTer"

oljeverkens anläggningar i Kvarnlorp, där en llwrkerad försämring av markens hördighet uppträtt.

Undersökningen har oInfattat, dels treåriga kiirlförsök med jord från Niishy och avloppsvatten från Kvarntorp, och dels tyå stycken fältför~ sök vid Näshy Gård under respektive två och tre år.

En smmnanfaUnil1g ges nv tidigare erfarenheter av förändringar, som normalt uppträda i jordar av ifrågavarande typ CgyUjehaltiga jor­dar). Dylika förändringar kunna Hinkas ha ägt rum i ifrågavarande jord å Näsby. De utförda undersökningarna möjliggöra ej ett särhål­lande av den genom gyttj einslaget betingade försämringen av j orden och en av tidigare översvämningar eventuell förorsakad skadegörelse. Å andra har i de rerererade undersökningarna intet framkommit, som stöder tanken, aU de speciella förhållanden, som råda omkring in­dustriområdet med avseende på ftil'ol'eningal', haft någon inverkan på förloppet av ifrågayarande markförsämring.

on :;oil nnd Cl'OfJ woste amler and experiments with UUltjic soils.

On lhe requests of interested parties an ill\'(~sligali()n has been made eonditions in the around lhe industrics

[Jon

n nd ,,'as le ,va ler fl'OIl1

with soU field trials al

of hyo resp. t111'ce :vcars. A short review is

iu soUs of the in may hayc OCCUlTcc! here. 'I'hc

a disllndion possihle bctween the

of alteralions of this

howcyer, do l10tmakc cyel1lual influence of a and a

preyiOllS oyel'flmving as cause of lhe soil alteration, On the other hand, though, the lIwcstigations haye not any resuHs supporling the theOl'Y thaL the soiI deterioralion should be duc to the special comE­tions concerning impurities around the industrin! area,

C. Je<:. BEHGSTHAxn: Liirobo]( i Geologi. Stockholm 1868 s. 362--363. ALE. YESTEHEEHG: Agrogeologische Studien liber die Bödcn des lamt w11't­

schaftliehen Instituts rltuna. Stock1101111 1910 s. 17"1-175.

41

'G'o TOHS'l'ENSSON: Rödjordens bearbetning och gödsling. Svenskt Land H 2,*, 1927.

O. Frn:\CIC Några försöksresultat rörande gyttjelerornas brukning, kalkning och gödsling. Fortryk. Sektion V Nr. (J. Beretlling fra N. J. F:s Kongres i Uppsala, Juli 1938.

G. TOHSTENSSO:\ och SlGUHD EHIKSSO:\: Agronomiska kartor över LUuna egendom. l;p psa1a 1941.

L, \VIKLAc,'DER and G. I-lALLclI\Ex: Studies on gyttja soiIs. I Distribution of different sulfur and phosphorus forms and of iron manganese and ca1-dum carbonate in a }Jl'ofile from Kungsäugen. Kungl. Lanthrukshög­skolans Annaler Hl: 811--827, 19,49.

G. lL-\LLGREN och L. \YlKLANDEH: Några karakteristiska egenskaper hos sya­I'clrika jordar. Grundförhättring 3: 255--2GG, 1949/50.

Lo \VlKLANDEH, G. IL,LLuHEx, N. Bru:\K and E .. L-\NSSOX: Studies on gyttja soils. II SOllle charakteristics of two profiles from northern Sweden. Kungl. Lantbrukshögskolans Annaler 17: 2,1 -3G, 1950 .

. 1" \V!ICLANDEH, G. HALLGRE:\ and E. hxsso:\: Studies on gyttja soils. UT Hate Dl' sulfur oxidation. Ihid. 17: ,125--'140, 1950.

42

Är kalkprohlell1et löst?

Av LAMBERT WIKLANDEH

Enligt officiella uppgifter alwände de svenska jordhrukarna förra året jordbrul(skalk till ett värde ::lY 8,7 miljoner lo·onor. Yissa auktori­Ieter anser, att denna förbrukning är alltför ringa. Häremot slår docent A. Aslander, som llled bestämdhet häwlar, att jordbrukarna kunde an­vända dessa pengar på elt hättre sätt än till inköp ay för jorden yärde­lös eller ti Il och med skadlig kalle En rikligare och för de speciella för­hållandena hättre avpassad gödsling är enligt Aslander botemedlet på de flesta s. le l<alkbehövande jordar. Asiktshrytningen i lwlldrågan kan siigas ha hliyit särskilt märkhar år 1\:)48, då Aslallder utgav sin bok »De11 svenska åkerjordens kalkhehoy», vilken inledde en häftig debatt, vars slut iinnu inte kan sl,ölljas och i ~dlken argumenten från häda sidor anses ha stöd.

De stridande paderna torde vara ense om all del finns jordar med så lågt reaktionslal, alt hallming är nÖflYändig, Iikay~il som del fön> ~kollllller jordar, Yill<a al' lUllurell är så rika inte iiI' Vad om skuHe sålunda främst vara, i uilken jordar.

,Aysildcn l\Jcd

vilk et författare synes

arlikc'j iiI' inte aU hl till detta mitt förmenande inte iir så enkelt att SOln

gällande, uLan fastmer aU: riktn uppmär1<-dr brisLfälliga Jdlunedom om kalkens inycrkan

kCllS oeh produkLiyiteL Ivran kan inle at! al' den säkerhet, :med vilken många av de ofta återkommande skriben~ lenul uttryeker :Fiirvånansyärt prelentiösa rubriker ger läsaren illtryeket, att man numera vet allt yad som är Yiirt att veta i denna fråga, ett intryek som ylterligare förstärkes ay artiklarnas innehåll. Man skymlar sällan några ohesyarade frågeställningar eller önskemål Olll ytterligare forskning med ayseemle på kalknillgsspörsmålen.En jämförelse ger Yid handen, att det väsentliga av innehåUet bir i stort sett detsalllma, oaysett om det presenteras i elementära läroböcker eller i tidningsartiklar. Det är faktiskt sYårt aU värja sig för känslan, att det är sauuna Yisa som spelas, endast sångaren oeh skinnärket växlar.

1\len yet Yi nu yerkligell så myeket om den effekt en kallmillg har

43

på alla de mångskiftande och komplicerade processer av .kemisk, fy­sikalisk och hiologisk natur som biger rum i marken? Jag vågar påstå, alt våra kunskaper om dessa företeelser i många avseenden är mycket brislfälliga och alldeles för otillräckliga, för att Yi llled någon större grad av tillförlitlighet skall kunna göra långa uppräkningar över de gynnsamma verkningar en kalkning medför på kalkbehövande jordar och de vådor en försummelse härutinnan innehär. Det är ingen över-o drift att påstå, alt tro mer än vetande fått och fortfarande får göra sig gällande pårnånga punkter. Kalkningsproblemen är till sin natur rent vetenskapliga, och de mås te sj äl yfallci utforskas ohj ekth·t och vcien­skapligt utan några som helst förutfattade meningar. Det är därför uppenbart, aU uttalanden och rekommendationer av romerska skalder och professorer från 1700-blet, även om de är fotade på egnas eller andras iakt tagc1ser, har föga mer än historiskt intresse.

I de nordiska länderna har studiet ay kalkens ye1'kan i llUvudsak varit begränsad till fältförsök, där man noterat relationen mellan skör­dens storlek, kalkgiyan, gödslingen och markens reaktion. Analys av grödan på olika näringsämnen har däremot intresserat mindre, yUkel iiven i stort sett kan sägas om l,al kens yerkningar med avseende på mHl'!<ens struktur, 11 mal'l<andningcn etc. Större uppmärksamhet har emellertid ägnats kal­kens inyerlzan på fosforns och vissa spårelements löslighet och hll­gänglighet för diil' äycn Yiil'defullu resullat nåtts. I Yissa uloll1nordislw Eindcr hur emellertid

dock utan atl kunna bredd som vorc önskYiird.Ell

karaktär och sinande in ll'csse har Inan. diireI.l1oL

y[salniir deL aU utnl'hela mcLoder för HY

dys. jorden upp till dt Yisst önskat Att till syenska förhållanden direkt öyC'rföra de utländskD rönen oeh erfarenhclerna iiI' för cH flertal al' de studerade företeelserna inte möjligt eller åtmin·· sione förenat med stor osäkerhet.

På grund ;lY den hrist på säkra fOl'skningsdata, som man tyYärr måste fastslå existerar, är det påkallat, [lit man inte uttrycker sig allt~ för kategoriskt om de ycrkningar en kalkning medför sam t de egen-· skaper, som utmärker en jordrned gott respektiye dåligt kalk tillstånd. Diskussionerna rörande behoyet av kalkning skulle inte hehö"t hli så hetsiga och publikationernas antal i frågan inle så omfattande, 0111 det funnits mer eXpt'l'imelltellt underlag att bygga på. En argumentering utan en verkligt fast grund blir i Eingden ej öycrtygande. I linje h~ir~ med är en del påståenden, som uv vissa skandinaYiska skribenter gjorts under de senaste åren. Artiklarna i.nnehåller förutom "ål .kända och Yef:euskapligt klarlagda företeelser även sådana påståenden, SOTn i

44

många fall saknar experimentellt underlag och till sin natur är behäf­lade med ganska stor osäkerhet samt sådana S0111 kan visas vara teore­tiskt direkt felaktiga. I sin iver att framhålla kalkens många gynn~ sallllna verkningar har man förletts till generaliseringar och ogrun·· dade sI utsa lser.

Några exempel skall anföras. Den av Pettillger publicerade och senare av Truog något modifierade

schematiska bilden av sambandet mellan markens reaktion och ett flertal växtnäringsämnens tillgängllghet har äyen i Syerige fått t j äna som underlag för diskussioner av dessa frågor och betraktas synbar­ligen som inkarnalionen av vår lids vetande på ifrågavarande område. En kritisk granskning av denna bild Yisar dock, all: den, bortsett från sin schematiska karaktär, med <1yseende på katjonerna inte återger ifrågavarande samband så som den moderna jonbytesteorin kräver.

En jons tillgänglighet heror hl. a. på den styrka, med YiIken jonen iiI' bunden av markkolloidel'na. Ju svagare en jon ~ir bunden, desto lältare kan den bylas ut mol: de vid växternas näringsupplagnnde yerk .. snuuna fö rtriingande jOllerna, Yäsentligen yä lej Oller, och j u större säges dess Yiixttillgänglighetmra, TilIgiingligheten är ett illtensiletsmålt Oell

hör under förhållanden sammanblandns med den Iouda tillgängliga joner, kapaeitelsLlldorn. Produkten fIl' dessa båda stor .. · heter är proporlionell mot den .knmtitet aven Yiss jon, som per lids·· enhet står Ull Ytixlernas förfogande, oe11 blir samtidigt: ett för den lätthet: med vilken yäxtcrna l<nn bl sitt hebo\" av jOll.

En jons }i]" beroende ilY dl flerlal f;ddorcr,En niir ..

llwrc diskussioll av della illn~eklade

föra alltför , fUir skalJ endast funktion förulom DY yäxlen ~1Y

l) markkolloidernas och dänned markens 2) de ilY koIloidernn adsorherade jonernas art samt relaLiYil och

ahsoluta miingder, ;3) kolloidernas natur med Hyseende lerets mineralogiskD sam­

munsiiltning och huumsellS byggnad, samt j kapacitet samt

!J) markvätskans halt ay e1eldrolylel' och dessas art och relatiYH mängder.

Siirskilt viktig i. dessa sammanhang är den rdaliYu bindningsslyr­kan HY väle- oeh kalciumjollen, vilken har visat sig yariera mycket med markkolloidernas art. Ett studiulll al' dc niimnda faktorerna ger vid handen, att förhållandena ingalunda iiI' så enkla, att man i likhet med

45

Pettinger, 'fruog och andra kan påstå, aU sådana katjoner som kalium, kalcium, magnesium, mangan, koppar och zink skulle bli allt otillgäng­ligare ju lägre pH sjunker under ett visst värde, vilket för exempelvis kalcium och magnesium ligger ända uppe vid pH 7 och för kaliUln vid pH G. Della innebär en farlig och direkt vilseledande generalise­ring. Teoretiskt kan det Yisas att tillgängligheten aven katjon kan Jninska eller ölw med avtagande kalciummättnadsgrad hos markkol­loiderna, dys. försämrat kalktillstånd. Kolloidernas art ~ir härvid av avgörande betydelse. Det är sj älv kl art, att en starkt urlakad j ord basmiiltningsgraden låg~-- är fattig på melallkaljoner, men dessa jo­ners utbytbarhet och därmed tillgänglighet behöver därför inte vara lägre än vid ett bättre kalktillstånd.

Men det är inte bara inlensilelsfaklorn som kan variera, utan detla gäller även kapaciletsfaktorll, vilken påverkas av sådana processer som jonernas fixering ----- bindning i ieke direkt utbytbar form ~~- minera-o lens förvittring och humusmaterialels omsättning.

Av det sagda framgår, att denkyantitet ny ett visst jonslag, som stål' till yäxternas förfogande, är avhängigt ay en rad olika faktorer, som även kan pävcrka varandra inbördes och av vilka kalktillständet är en viktig sådan. Sj illYfallcl yarierar den rcln l:iYH al' dessa fal\~ torcr från jord till jord. Kalktillslåndels effekt i föreliggande Hyseende iiI' otillriieldigt utrett, men såmyckel iiI' klart, aU det k~11l påycrka för­il lOUl LiJlgängIigheten i större eller mindre uts träe1ming ösen den to­iala mängden tillgängliga joner genom ändring HY jonernas [end ens och

synes del: inom litteraluren förefinnas en Yiss ol\lar11el: ÖYCl'

oeh yäxtniirin hel och II/bylharu miingdcr) och de sktmdinaYiska

kWlJJpasl ha lill cH ledigare dimbildning. Delta g~illcr äycn diskussionen om iimnenas utlakning, sotn i stort sett är underkastad salllma lagar SOlll

desorplionell .i. samband med niiringsupptagandeL Sålunda framhålles att urlakade jordar är känlletecknade al' ringa förmåga att kvarhålla växtntiringsämllcu samtidigt som dessa tillskriYS ett lågt ycrlmings­\'ärde. Ett dylikt lående innebär cn motsägelse, eftersom en S\'<lg

adsorption iiI' ddsamuIH som en hög tillgänglighet HY tillfiirda närings­ämnen och m\gon utlakning HY växlntiring under sommarperioden för svenska förhållanden knappast hehönT befaras ens på jordar med svagt adsorberande egenskaper.

Vid studiet HY artiklar över kalk oeh kallming i vissa tidskrifter finner man påståenden om yitlring och jordlllånshildning, som. nog gör en kritisk läsare en smula hetänksam. Ett utmärkande drag för

jordar med otillfredsställande kalktillstånd skall sålunda yara, aU vittringen inte ger upphov till lerkoUoider och att redan bildade kolloi-, der bryts ned, På jordar med tillfredsställande kalktillstånd nybildas och beyaras däreulOl lerkolloider. Eftersom i båda fallen h~ir avses åkerjordar, kan man med all rätt ställa frågan: Vem hal' Yisat detta experimentellt? Enbart spelmlationer och teorier kan nämligen ej ge syar på en dylik fråga. Den tyska markforskaren Laatschs diskussion av ämnet innehåller inga övertygande argument. Säkert är aU förfat­tarna gjort sig skyldiga till en alltför långt gående förenkling av ler~ bildningsproblemet. Lerkolloider kan bildas såväl under sura som Ilen-, trala och alkaIisl<a betingelser, men ler mineralens art varierar mycket med bildningshelingelserna. Sålunda har man funnit, attkaolinitler har en tendens att hildas i sur miljö och lllontmorillonitlel' i alkalisk eller basrik miljö. Surhetsgraden är dock inte ensam avgörande för förvitll'ingsförloppel. Därom yittnar laterilel'na, som håller en hög halt av kaolinitgl'uppens mineral men dock bildas under cirkumneutrala förhållanden, Dessa mineral iiI' naturligtvis också lerkolloider, om än med egenskaper SOUl avvika från de glinlmer~ och rnontmoril1onilhal­tiga lcrkolloiderna, Under Yåra klimatiska betingelser synes det före-o ligga en tendens till UppkOlllst av llIithaIligt ler.

Somkalkfråganskärnpunkl hur j ol'dmånshildningen betecknats. ProhlemcL iiI' intressant eftersom det hiil' rör sig om jordbrukets kalk­fråga. Uraktlåten kalkning al' odlad jord påslås .leda till en podsok

av våra hasfatliga odlade jordar. fil' inte detta atl se ljusa') förulsätter n~iryal'on al' sur förna

eller ett l'åhumusLiiekc föl' al' dc syror, vilka HD och iilkn mineralen i markens Ö,TC del. 'Vidare får lerhaHcn ej nll'D föl' och får me.kanisk sl(ll'D ej fiil'clwmma.

processcn fimJlO'" och 1llj iihlj ordm' under i iinigt för gynnsamma omständighcier uleblir sålunda helt och håLlci

grund av den genom åstadkomna imar~

ke11, Som en följd al' den totala /l'(1J/O(/1'OJ/ (1l! l'ålwll/IlS) beurbetningen och den ofta återkommande gödslingen iiI' podsolering aven no1'111alt hrukad men ej kalkad jord ganska osannolik, försåvitt jorden ej är myel<:el fatlig på finfraktioner. Genom gödslingen oeh den ständigt pågående yitiringen kan kolloiderna i en åkerjord aldrig hli väte· mättade, såYida ej starka humus·· eller minel'alsYl'or tillföres, Jorden kan därför buffra starkt mot den kraftiga sönderdelning av mineral· kolloiderna som podsolering innebär. Här kan omnämnas aU en undel'­siilming al' l'eaktionstal och basmättnillgsgrad al' jord från kalknings­I'örsöken p{l Larma visade föl' de okalkade pal'eellerna pH 6,0 i vatlen oeh· 4,6 i l N Kel, medan basmiiUningsgraden uppgick till 70 %. Det

47

torde för övrigt vara sällsynt, aU odlade jordar, som vetcrligcn aldrig kalkats, befinnes ha arrlagit ens brunjordens utsecnde. Denna jordmån utgör så alt säga ctt förstadium till podsolen oeh måste pedologiskt sett passeras, innan den egentliga podsoleringsprocesscn inträder. Kraftig urlakning är cnsam ej tillräcklig för podsolering av orörd mark och än rnindre av odlad jord. Excmpel härpå utgör det tcmpereradc klimatets brunjordar och det humida tropiska klimatcts lateritcr, Yilka alla är väl urlakade utan all därför vara podsolerade. I båda fallen saknas dock sur förna cller råhumustäckc. Vidarc är det väl k~inl alt podsolerad mark kan förlora sin podsolkaraktär och antaga brunjordens egenskaper, s. k. regeneration av hrunj ord, utan yare sig gödsling eller kalkning, om gynnsamma betingelser skapas för bild­ning av sådan mark, t. ex. genom all ersätta barrskog med löyskog, och klimatet är sådant att det medger uppkomst av hrunjord. Exempel på en dylik proeess har lämnats av 'ramm från Tönnersjöhcdens försöks-, park i Halland. ]Uen äyen på andra platser i Sydsyerige finner mall Iilmande företeelser. Vegetationen är cn ytterst betydelsefull mal'k­bildningsfaktor och "åra kultury~ixter är inte av den art att de gynna podsolering.

An;lutnin s s]mlle jng Yiljn alt så länge dct inte står nJCr forskningsresultat till Yårt förfogande än "ad nu faktiskt är fallet, gör Yi nog klo1<.:1: j alt aYhålla oss från alltför vittgående slutsatser om kalkens inverkan åkerjordarna och OIn de egenskaper som är för-,

i

med lwlktillstånd. Vad Yl heIlöver iiI'

från tkonrdineras m,ed fält"

försök lmder .!)('uktunde fly de

11 flY skörden är ej Ii med enbart besUim·

frö gan illeln dess Yidd vilken även dc rent praIdiska rekorn-och för atL

rnendationerna bör vila,

"ad som hitl' anförts framgår aU kalkprohlelllcL i innesluter ctt fler tal med yaralld ra Iner ej] er Inindl'c in tim t samrnanhilngande delprohlem, av yiIka de viktigaste synes lllig vara:

48

1. Den direkt förträngande cffekll<aJknlng medför katjoncr.

kolloidbundna

2. Sambandet mellan näringsämnenas tillgänglighet och kalklillstån,· dc t i olika j ordarts typer.

il. Kalldillståndets inyerkan på utlakningen av tillförda näringsäm .. Ilen.

4. Förvittringens hastighet och förlopp i sura och "äI kalkade jordar

samt den därmed sammanhängande mobiliseringen av närings­ämnen.

5. Kalklillståndets betydelse för markalldningen, mikroblivet och humifieringen och den därmed förbundna kväve·· och fosfo1'-

omsällllingen. 6. Kalkens effekt på jordens redoxpotential. '7 . Kali umfixering och .. frigörelse i kalkad och okalkad jord. 8. Kalkens effekt på markens struktur och aggregatens stabilitet. 9. Kalklillståndets betydelse för växternas näringsupptagande och

skördeavkastning. Elt studium av de här sldsserade problenlstiillningarna kräver myc­

ket arbete, goda lahol'atorieresurser och möj ligheler all genomföra långvariga fältförsök. Här OHI någonstans är ett omfattande lagarhete motiycrat.

4, - 513521 Gl'undförbättring H. l 1952 49

Några resultat från täckdikningsförsöl(s~

verksalnheten

A v t. f. försöksledaren, agronom AUG. HÅKANSSON

Försök på täclulikningens område har tidigare förekommit i ganska begränsad omfattning i vårt land. Det yar därför ett länge närt önske­mål, som förverkligades, när den nu pågående mera omfattande verk­samheten börj ade år 1947.

Aysikten med täckdikningsförsöken är som bekant att undersöka, om det är möjligt att utföra dräneringen av våra åkerjordar enklare och därmed billigare än vad som nu vanligen är fallet, utan att detta medför nänuwärda olägenheter j form av millskad skörd, sälnre upp-torkning och etc. Vissa försök, soro utförts om-rådet ." kanske främst de, som genomförts Lamul försöksgård av agronom O. Permall har gett antydan om att deLta skulle vara mö]-

den jord dessa försök representerar. De Lunna erhåLlna re-sultaten har sålunda i Yiss mån 3tlmulerat lill eU försöksarbete

området. Eftersom framföraHt det använda dikcsllysLåndd men {isen dikeo>

iiI' fÖl'söksycrksmnhclcn främst gOl'. Det emellertid oe.ks~l at L använda HY enklare

såsom t. ex. tuhu

kar kostnaderna för en al! undersöka dessa frå,

rörande Inöjlighetcrna t vid ulfi).·

FulJl u kommer verksamheten at! omfatta ca 120 förs(ik, för--ddade (lyer hela landet så att olika jordarts- oeh ldimatförhållanden hlir Huyudsilden dock Yid fastmarksjordarmL En del ay dessa försök (ea 20 st.) göras mera omfattande Il:led i fler­talet fall prövning av såv!i] olika dikesHystånd som dikesdj up. De återstående 100 försöken ges enklare utformning med i regel endast h'å dikesclYståncl.

Eftersom väderlel(sförhållandena spelar en stor roll, måste försöken pågå ullder rclaliyt lång tid. De beräknas ligga 15-·-20 år. Att redan nu, då endast några få försiiksår föreligger, ange resultat till ledning för praktiskt handlande är därför ej möjligt. Aysiktell är här endast

50

att redogöra för hur arbetet bedrives samt med några exempel belysa, vad försöken hitintills visat

Försökens utformning

De större försöken omfattar minst tre olika dikesavstål1d samt ofta även ett par dikesdjup. För alt om möjligt få fram klara tendenser i försöksresultaten väljas relativt stora intervall mellan försöksleden, Man utgår i regel från det på ifrågavarande jord normalt använda di­kesavståndct och pröyur sedan avstånd, SOlU bir 50 respektiye 100 pro·· cent större. Dikesdj upen har valts inom gränserna 0,6 och 1,2 meter. Diil' den tillgängliga försöksarealen medger, infogas ibland också ett försöksmoment hestående av odikade områden på ca 0,5 ha. Dc först utlagda försöken utfördes så att samtliga kombinationer mellan in­gående dikesavstånd och dikesdjl1p blev företrädda. I senare anlagda

\ ~~a Ji _ + ttL±JJl < fH\[~+c~\

\ ID d c =r CJ~I r:: .-. \ L .\ :,'Zni Z't,,{ 16,;

tJ ctl8ll .~-

Fig. 1. Fast läckdikningsjöl'sök uid Forslena e.qendom, fIZusborgs län, om· lallande austc1nds/öl'sök med dikesavslc1ndenUJ, :24 och 32 m sam! djup/öl'· sök med dikesdjupen 0,7 och 1,0 m. Jordarten utgöres av mullrik styvare me lian lera på slyu lera. fircaZ 10 ha.

51

L

m

Fig. 2. Lokal! läckdikningsjörsök vid Slommen, Louenc, Skaraborgs län. Dikcsuusläncl 16 och 32 m.. Jordarten utgöres au lllullhaltig slyuare mellan­lera [lcl sluv lera. A.real 3 ha.

försök har uppdelning gjorts i särskilda Hystånds- oeh djupförsöli: på sätt som franlgår av figur L NIan får därigelloHl ett färre antal för­siil,SlllOUlell t j YHrj c block. Blocl<ytan blir då mindre, och man kan

samllla me:l1 erhålla ett större :mInl gm', f-lii iil,Hs möjligheterna all el'hålla siikra skillnader ayknslning mel1all för-söksleden.

Den i figur 2 visade fiirsiiksplancn utgör ett försök av den mindn~ Yill,}] utläggas i större anhd. endast tYll och i flertalet fall 01lk:1

dikCSHysLånd. de slörre försöken från det SOlU :Hlviindcs Hudcrsiil;:er ämle stort som detta.

salut dubhelt så

detalj har f MI anpassas efter de föreliggande förhållandena Yf.lrje särsldl.d L CX. försöken i norra delarna av landet ofta måslmindre O1D~ fattande såväl ifråga om arltalet försöksmomenl som antalet llpprep-

, Del har nämligen där yarlt s\':'11"t alt upphringa tillräeklign försöks arealer .

I här visade J'öl'söksplaner göras direkta j ämfiirel ser me IJan av­kastningens storlek från dc olika sätt dikade områdena. Eftersom 'visst utrymme erfordras för öyergång från en dr~ineringsintensitet

HU en annan, hlir blocken stora även med starkt hegränsat anlal för~ söksled. Delta medför risk för stOl' variation i försökshetingc1serna inom bloekel oeh därmed betydande försöksfel, vilket gör att försöken ej hlir så noggranna som önsksärt vore. Även llled de stora interyal1 i

52

Skiss over bond(;;r.sok

Ila I I I J J 1 ___ a 1+-.7,Q ~

De ta Ij bi/el

efledcba Cj TIillllJIillTIillIr . /?J/o ,kI.xB/oGkll. [<-

CI -- r-.

Fig. 8. Pl'incipskiss över bandförsök.

dikesan;tånd och up, som. tillälTlpaS i de nu heskri vna fÖl'söks M

typerna, föreligger därför svårigheter aH uppnå den noggrannhet som erfordras, för aLl man med säkerhet skall kunna aygöra Yilken dr ii·· neringsintensitel som ur ekonomisk synpunkt ställer förmånligast. På häray har under dc tYå senaste åren parallellt med den biir heskrlyna J'örsöbmlClodiken i ayslåndsf'örsöken en försöks-

SOJll flera fiiJ'ddar. sonl

gra"" kan.

kOlllllW dräneringsledning mångduhbelt större i området nännas! ledningen jiimförtmed densalnma milt mellan !:Yå

ledningar. Hal' den gradient i driineringseffekt, som föreJiggermellan ledningarna någon hwerkan på skördelllhylct, så hör diirt'ör skörden mellan lvå diken grafiskt lnmllu representeras uy cn LUrYH, som tiH sitt utseende iiI' beroende HY den vcrl,an dräneringen haft i yarje siir­skilt fall. direkt jätnförclse lnellan avkastningens storlek Yid de prövade dikesavslållden gör man alltså ej.

Skörderulorna uttagas diirför i dessa försiil, i långsmala parceller parallellt med dilzena. ]\,[an fastställer således, om del föreligger någon skiirdedepression eller e\'t:nLuellt skördeökning mellan dräneringsled­nillgarna, oeh hur stora utslagen i så rall är. Storleken av desamma ställs sedan i relation till dikningskostnaden. Man kan på så säll

53

avgöra, om det använda dikesaystålldet ur ekonomisk synpunkt kan vara att rekommendera. Försöl( av denna typ benämnas i fortsätt­ningen bandförsök. En prineipskiss ay ett sådant, i vilket två dikes­aystånd ingår, visas i figur 3. Eftersom yarje ayslånd bearbetas oeh betraktas för sig, kan försöket äTen begränsas till att omfatta endast ett dikesaystånd. Blockytan hlir i dessa försök ayseyärt mindre än den som erhålles med den tidigare heskrivna försöksme todiken. A y­ståndet mellan två diken kan nämligen såsom figuren Yisar uppdelas i td\. block. Genom alt ordningsföljden på »föl'söksleden» omkastas yarje gång ett dike eller mittlinjen mellan tyå diken passeras, erhål·· les en Yiss utjämning ay förekommande bonitetsvariationer. Vidare är skillnaden i dräneringseffekt intill ett täckdike jämfört med mitt mellan två diken avsevärt större än skillnaden i 111edeleffeklen aven viss dl'äl1eringsintensitet jälUföl't med medeleffekten aven annan. Detta gör att det i hal1dförsöken är betydligt hiUal'e att erhålla säkra skillnader i avkastning. En ytterligare fördel med dem. är, att de ej äro så arealkrävande.

Parcellantalet blir stort i dessa försök. Då de emellertid liimpar sig för mekanisering av försöksnrbelet, innebär delta icke någon egentlig olägenhet jämfört Hl.ed de tidigare hes]ujYIW där lerna är över en stor areal.

Resultat av

Den nu

säkrare

lued den använda. Skörden uy aUtså duhhlerats, Eftersom handföl'söken ger en

s inyerkan hällre Yid CH av cnsld Ida försöks··

detta stadil11l1 huyudsak måste bli OIll.

De resultat, som erhållas rned auvi.ind hör helst (Jyel' eH större anlal försöksår iin vad

4G visar exempel försök, som uindts särskilt med till alt det i dem Il1arlwnta sl,ördedcpressiouer meJ.,

lan dikena. I första hand väntar man all erhålla sådana i höslsä .. des grödor, eftcrso:m. dcssa framför andra ställer kray på en fullgod dränering. Del framg{ll' emellertid av de här medtagna exemplen, att man även kan få tydliga utslag för täckdikning i Yårsädesgrödor och vallar,

Figur 4 utgör ett diagram öyer de enskilda parcellskördarna i ett höstveteförsök, där dikesavstånden är 10, 16, 24 och 48 meter. För­söket, som är utlagt på Gammalstorps säteri i Skaraborgs län, ligger

inom området för den s. k. kåkindsleran. ,Jorden kan kanske ej be·· tecknas som någon riktig typisk kåkindslera, ty härför är mjälahalten för hög, medan inslaget av 111.0 är förhållandevis litet. I matjorclslagret uppgår sålunda l1ljälahalten till ea 50 proeent. Jorden är mycket upp­frysningsbenägen, varför de tydligt framträdande skördeminslmillg·· arna mellan dikena är orsakad av uppfrysning. Inom mittpartiet av del extremt stora dikesavslåndct på 48 meter var skörden sålunda endast hälften så stor som inom de mera normalt dikade delarna av försöket. Det innebär, att täekdikningen i del:ta fall höjt skördevärdet med ca 500 kr/ha, vilket visar aU dränering ibland kan yara en l1lYc" kel: räntabel åtgärd.

Som exempel på en Yårsådd gröda har här valts ett försök, som i f j 01 skördades i yåryete på Tingyalls egendom i Bohuslän (Hg. 5). Jordarten utgöres aven måttligt mullhaltig lättare l1lellanlera. De in­gående dikesavstånden är tö och 24 meter. Ifråga om yäderleksför .. hållandena kan nämnas, att nederbÖl'dsöverskoU förelåg under första hälften av april månad. Under de därpå följande tyå månaderna yar emellertid nederbördsmängden obetydlig. När sådden verkställdes den 19 maj, mäddes inga skillnader i 11 pptorkning mellan dikesavstånden. Orsaken till de markerade skördedepressionerna är möjligen alt söka i alt yårplöjning utfördes vid en tidpunkt, då skillnader i mcllan dikesavsiånden fortfarande förelåg, och att detta [nedförde en sämre struktur jorden, där upptorkningen ej yar så långt fmm~ skridcn~ Delta var doek icke okulärt märlzhal'L Gör man en ÖYCl' Yilket dikesavsl:ånd som ur ekonomisk

mcd de sO.m erhållits i mindre ayståndet ,'ara aU

Yisar fÖJ·~·

dd

rcsultaten av ett t'örstik andra års mIl skördat Viirmland. Jordartell iiI' i della fall en iillera.

iir orsakade HY aU klövern nästan ul i områdena mellan medan den hållit lemr

betydligt höttre dikenas närhet. ;iv en i detla fall synes det mindre dikesavståndel vara alt föredraga.

De här närnnda exemplen Yisa försök Jued kraftiga utslag för d i k .. ningen. del övervägande antalet fall hal' det emellertid erhållits betydligt mindre och ofta inga skördedepressioner alls mellan dikena. Figur 7 visar elt sådant exempel, hämtat från ett försök j korn på Klosters egendom i Kopparbergs län. Jordarten utgöres även här av en mjällera, och de ingående dikeSHvstånden är 18 oeh 36 meter. Så­som framgår av diagrammet, får skördekuryan närmasl betecknas som en yågrät linje. Det större dikesHyslåndet synes alltså detta år ha giyit en tillräckligt god dränering.

55

F(g. 4. Diagram över parcellskärdarna i läckclikningsjörsök vid Gammals­torps säteri, Skaraborgs län. Dikesavstc1nd 10, .16, 2,1 och /18 m. De loel·· räta linjerna markerar täckdikenas belägenhet. Grädan utgöres av höstvete. Skörden hal' angivits i dl kärna/ha. Diagrammet visar hur avkastningen sjunker mellan dräneringsledningarna pc1 grund av all uppfrysningsskadoma där varit av större omfattning.

5. Dia.gram öua parcells!;ördarl1u i 1'11 uc1rue!e/örsök flå Tingvalls egelL-dom, Gä/eborgs·· och Bohus län. Jordarten utgöres av mullhaltig låt/are mel­lanlet[( pe! mellanlel'Cl. Dikesavstc1nd UJ och 21/ m. Diagl'Clmmet visar att l!fd-· liga skördecleprcssioner mellan ledningarna crlzclllils.

FiU. (J. Diagram öoer parcells/-.:ördarTla i vall/örsök uid Aperlins egendom, Värmlands län. Jordarten u/göres av .mjällera. DikesClustånd] 8 och 3(J Ili,

J1 arklulninu ca 12,' 1000. S'körcleminskningen mellan dikena orsakad (W aU klöucrn där /liuinlta! i betydlig! slörre omlal/ning.

Aysiktcn rned försöksyerksamhclell är 80rn onm nämnts att under­siika, om det är miijligt at.t förenida täckdikningen. Det kan diirför yara fly intresse alt närmare studera, vad de hitintills skördade hand­försöken giyit för svar på den frågan. All rcscrYHtion måste giw.l'vis göras, då försöken inte pågått mern än [yil år.

clt/ha

/VIe, de Ifc,/.sku rvor

~at 40t ~~.- ,..~~-~-~~-

;:;0 3D

9,0 18 ffI.. ~o :3 {:, en .

10 10

~~-- ~----

Fig. 7. Diagram över pafcellskördama i korn försök vid ElDs/ers egendom, Kopparbergs län. Jordarten u/göres av mullha/lig mjällera pä mellan lera -styv lera. Dikesavs/änd .18 och 36 m. .lviarklutning ca 20: .1000. Någon skördeminskning mellan dräneringsledningarna har ej erhc1llils i delta fall.

Den skördeförlust, som eventuellt: följer med en extensivare drä­nering, får givetvis vbigas mot den koslnadsbesparing, som. kan ernås med en sådan åtgärd. IJiirför ll1.åslernan för varje försök göra en

, som yisnr, om det ur eJ<ollomisk är försvarligt all

(jIm dikesavståndeL Ett sf'\dant överslag kan göras på följande sätt. Med ledning av den detaljerade kartliiggning av avkastningens stor-­

lek, som erhålles i handförsiikcn, kan man räkna fram ett samband mellan dikcsavståndct och Om dikesavsiåndet HYSi.iUcs utefter ena axeln i etl: och det efter dell erhölles cnkurvn öyer detta samhand . Denna

så fall sI\HUe kurnms ej aIllid ~ir fallet. Den

kUrYH Yisar inle det korrektH

fonn vara lilza oayselt <1oek en hiir

gäller. man i visar hur dikesayslåndel tlrskoslnadcn för en

kan man bedöma, om den skördcslegring, S01U cyenluel1L erhålles Yid

en minskning ay dikesuyslåndct, uppväger den ökade dräneringskos::~ naden, 'I'illvägagål1gssättet åslzådJiggöl'es med eH exempel. I g visar dc heldnlgna klll'yol'na sambandet mellan dikeSHyståndet oell skiirdevärdd i det försök, ,'ars skördediagrmn framgår av figur 5, Som synes har i della fall ej erhållits någon skillnad i skördekm'yor­nas förlopp rör de pröyade dikeSHysiåndeu J fl oeh 24 meter. De löper sålunda i huvudsak parallellt. Kl1rnm för det större aYSlöndct ligger pö något högre ni"ö, vilket endast innebär, att della dikeSDystålldet på fältet k0l111nit att få en något gynnsammare pIaeel'ing ur hördig-· hetssynpunkl. Då Yi här endast intresserar oss fiir kUl'yanS form, har

57

Skörde­uårde kr/ha

1300

/20

fl50

Fig. 8. Jäm/örelse mellan skördevärdels och dikningskoslnadens förändring med dikesavstl1ndel. Sambandel mellan skörclcvärcle och dikesewslrlncl anges lTl.ed de heldragna kurvorna och hal' framrälmats Ut bcmdjötsökel i fiy. 5. De slreckacle kurvorna oisat årskostnaden /ör dikninyen och dess jörtincll'iny II/Cel dikesausiärulef. Se fÖl' öur!y! lex/en.

crllcllertid deUa och årskostnaden fiJrmed den streckade lmrvun. Den visar ej den ahsoluta kostnaden föl' di ulan endast kos!:·,

nJ.ed dikesavsU\ndel: och kan därför vilken nid! som helst diagrammet. Vid av kurvan har

aH totalkostnaden per l11etel' grenledning uppgår till 1: 50 kronor, Vidare hal' räknats med en amorteringstid av ;)0 år och en räntesats 4 Givclvis kan här väljas f1ndl'a värden.

Diagrammet avläses genom att man jämför skörde-· och kostllads~· kurvornas förlopp. Betraktar lllan L ex, skördekul'y~m för del större dikesavståndet, kan man konstatera, alt avkastningsvärdet stiger snabbare än dikllingskostnaden, om man mot mindre dikesav· stånd. Del bör därför vara förmånligt med en minskning av avstån·~ del. Ser man på skördekurvan för det mindre avståndet, så framgår det, att denna fortfarande sliger något snabbare än kostnadskurvan, men aU skillnaden nu är betydligt mindre. Den skördestegring, som

58

erhålles vid en minskning av dikesavståndet, motsvaras därför i hu­vudsak av de ökade kostnaderna för dikningen. Slutsatsen blir alltså, att det mindre dikesavståndet synes vara att föredraga under de för·, hållanden, som varit rådande under året, men alt någon mera be·, lydande minskning av avståndet under Iö meter ej är motiverad, Man skall hela tiden hålla i minnet, att försöksresultaten är behäftade med fel. Man bör därför ej pressa resultaten. Del torde ur praktisk syn­punkt ej heller finnas anledning därtilL

Om man med ledning av sådana kalkyler indelar de skördade band­försöl(en i grupper med hänsyn till om en ökning eller minskning [I y

det prövade dikesavslåndet ur ekonomisk synpunkt synes önskvärd, erhålles de resultat, som framgår av tabell L l försöken ingår som tidigare omnämnts i regel det dikesavstål1d, som nu normalt använ­{les på ifrågavarande jord, i tabellen beteeknat »enkelt dikesavstånd», samt därj ämte även ett avstånd, som är dubbelt så stort som detta, vilket betecknats med »dubbelt dikesHvstånd». Det framgår av label·, len, att under rubriken »enkelt dikesavstånd», där antalet försök sam" manlagt är 70, har föl' samtliga grödor endast i några rall erhållits så stor skördenedsäUlling mellan dl'äneringsledningarnD aU en nJinsl",

av dikesuvståndet skulle YDra motiycl';}cL I 8()"DO av fallen synes det möjligt med en ökning av avståndet. Ser man för" söksresultaten under rubriken »duhhelt dikesavstånd», där antalet försök är 48 finner man, att en ökning HV tlyståndel: fortfa", nmde synes möjlig i flO GO nv fallen,

Under dc jYå senaste som detta försöksmaterialel i hu\'udsak hiinför hur det alltså emlasl el!: fåtal försiik visat önsk,

nbel! LScunnwllslällning nv (tlJslc1nc!s!öl'sök skördade

bandmeioclcn,

tabellen har en uppdelning av försöken rnccl Ull om en ökning av det prövade dikcsavstånclet ur ekonomisk

synpunkt synes önskvärd. Se för texten,

Grödor

Höstsådda " ,

Yårsåclda .... Yallar . . . . . . .

,\ntaJeL försök

19 32 Hl

70

»EnkelL clikesavslånc!»

Minskning av clikesavs L{lllde t synes önskY:1rd

Procent av antalet försök

[)

G

el

Ökning av dikcsavstålldet synes önsk vtird

Procent av antalet försök

70 88

lOO

89

»DubbelL clikesavst{(ncl"

AntaleL försök

13 21 1,1

,18

Ökning av dikesavståndet synes önskYiircl

Procent ay antalet försök

4G G7

57

58

59

yärt med mindre dikes~1Ystånd än de nu i praktisk planläggnings­verksamhet anyända. I det stora flertalet fall synes det vara ekono·· miskt med större ~n·stånd. Hänsyn har här endast tagits tiU avkast­ningen. Frågan måste emellertid också bedömas ur andra synpunkter, såsom fältens upptorkning och bärighet m. m. Vidare hör resultaten ses mot bakgrund av de yäderleksförhållanden, som varit rådande under försöksåren. SImlle emellertid försöken i fortsättningen gå i san11na riktning, bör det så småningom yara möjligt att avgöra inom Yilka områden och på Yilka jordar en extensiyare dränering i första hand skulle kunna komma ifråga.

Result(lt (II) djupföl'söken

Djupförsöken har anlagts i samband med dc större försöken. De är därför till antalet färre än ~lYståndsförsöken. Under senare tid har emellertid en utbyggnad med separata djupförsök skett. De hitintills utlagda försöken har placerats på olika typer av lerjordar. I den mån del är möjligt att finna lämpliga försöksplatser, kOl1llller giveiyis komplettering att ske med försök på lättare jordar. Svårigheterna aH anlägga dj upförsök hlir cUlellerlid störrc, .i u genomsHippligare j or~ den iiI'.

Det försöksmaterial, som nu föreligger, är inlc tillräckligt oll1fat·· tande, för att man skall kunna draga några slutsatser rörande dikes~ djupets inyerkan på ClYkastningcn. Det kan emellertid trots detta yara av intresse aU del elY dc resultat, SOIU hitintills framkol1llniL De hal' diirför sUU11nariskt sawmunsliillls i tahell 2, där endast slörsbl

Tabell 2, RCSIlI!({! (fl) täckdiknillgs!'öl'Söf..: iIIed o/ik({ dikesdjup.

FÖl'si;k Gl'öda

}rarsta J D:>ll · . Hösl.yclc

:\larsl.a ID5! .. Blandsäd

Gunnarsl.ot'jJ l O·JD. Hösl.ycle

G lllll1arS l.orp l D51 \' årraps

SI.ibyllOlm ! 9[50 Höslwps

SiilJyholm 10" l · . Sockerbel.or

Önagånl 1951. .. \'årvclc

Yrii >.:otg, J D·H) .... Blancls>1rl

I(losler 195 t. ... ](o!'n

l'ors tella 1D50. .. , . Y(irraps

Forsl.cnll 1951 ... · . Ilayre

Ylisterb}' 19·{9 .. Lin

~Iedc1tal

{)O

:n.7 2G.2

2G.8

lU)

17.0

'lI5.0

12.1

,12.\

11.5

J G.il

:30. G J 1.4

Skön!c:wkaslnillg dl./kl

Hel. l.al

100

lOD

;;.L\)

2fi.G

2il.G

II.J

15.7

J52.0

leU

,12.3

"10.7 J5.:)

28A

12.5

T'tel, lal.

Wl 102

lO!

fl:; D2

102

8fi

100

98

Dil

n:l liO

98

Ökning !ninskning

2.B

-·i·- 0.1

1.8

.... CUl

I.:; 7.0

1.7

-- 0.1

_. n.s .- 0.3

·-·2.2

1.1

och minsta ingående dikesdjup i respektive försök medtagits. De utslag som erhållils är förhållandevis små och ligger i de flesla fall helt inom felgrällserna. För samtliga försök sammantagna föreligger knappast någon skillnad i avkastning mellan del större och del mindre dikesdjupet. Huruvida dikesdjupet verkligen är aven så underordnad betydelse, S0111 dessa siffror Yisar, får det fortsatla arbetet ge sval' på. De här redm'isade försöksresultaten berättigar inte till en sådan slut-­sats. Del kan i detta sammanhang erinras 01.11 alt ayrinningen ökar med ökat dikesdjup --- i varje fall på mera genomsläppliga j ordar, En djupare dränering innebär därför också en intensivare dränering. Vilken inverkan denna sedan har på avkastningens storlek :,måste emcllertid fortfarande lämnas öppet.

Obscrvationer ÖVCl' upptorkning ocb bärighet.

Yi har nu ägnat intresset åt dränel'ingsilltensitetens irrvel'kan på aykastningel1. Sådana frågor som upptorkningen och fältens bärighet under nederbördsrika perioder fordrar emellertid oekså uppmbirksam-­hel. En sen och ojämn upptorkning innebär hetydande olägenheter. I dl luckaniscral j ol'dbruk kan dålig bärighct på fbiltcn under L ex.

YHra orsaken till att storu Yiirden spolieras. Genom ohseryation på försiiksfiiJtcn försöker Yl däd'ör .konstatera om

niiml1viirda olägenheter i. dessa [lyscenden framträdcr. Ofta finner man om upplor},ningen, at! del:

{lluedclbarl efl.er sniismid lning och 1.1 ällosslling föreligger nade!' mellan enh~IL oeh duhhelt dl1u:s:rn;lånd, Vid denna

oeks!'l i mångu 1';111 oliJdlcl('J' i häri Vid liden för et! flOrmalt vårbruk och ofta dessförinnan hal' emellertid dessa skillnader

nerlalet fall ämnats. har men de fall, dill' sådden försena!s ItyatI ornråden dikade med du!J~ hell dikcsHvslånd ej nu'U tiJll'äckligt upptorkadc, är förhållandeYis få, Yäderleksfiirhål1andcna under ieke minst nederhördens sLorJeh och fördcIning, är naturligtvJs av stor för upptorlmingsföl'" loppet. l\Jen ävcn fältens belägenhet oeh fallfiirhållandena inverkar, Inom slältområdcna, där vinden har frllt spelrum, går upptorkningen slundom så snahbt, att dc skillnadcr, som kan hlIdtagas mellan enkelt och duhbelt dikesHystånd, ihland endast frmntl'iidcr få dagar. Figur H och 10 visar exempel på ett försök diir upptorkningen gått mycket snabbt oeh utan synhar eftersläpning för det stiirre ayslåndet.

I försök med extremt stora dikesaystånd eller där helt odikade om~ råden medtagits har däremot i vissa fall påtagliga olägenheter upp­stått. Ett sådant exempel ha Yi i ett försök på \Tal'HsläUell, där ca 0,5 ha helt odikade områden ingår. Yåren 1950, som i dessa trakter

61

Fig. 9, Flyg/oto av läckdiknings/örsök vid Sötäsens egendom, Skaraborgs län, tagel den :23/4 1951. Dikesavstc1nd 18 och 36 m. Grcndikenas rikt­ning framgår av den inlagda pilen. J ordarl: lvInllhaltig styvare mellan lera på styv lera. lvI arkytan upplorkad över dikena, Dessa framträder därför som ljusa ränder,

Fig, .lO. Sam.ma försöksfält som el jigur 9. Bilden tagen lyra dagar se·­nare. IIc/a fältet likformigt Llpplorkal. Någon försening av upptorkningen pel del slörre dikes avståndet är i della fall alllscl ej märkbar.

62

Fig. 11. Försöks/äU vid Gunnarslorp, Skaraborgs län. Jordarl: IVJullhallig styvare mellan lera på styv lera. Fotot taget frän en odikad !örsöksrula. l fonden ligger ett område dikat med _16 meters dikesavstclnd. Fältet har där redan börjat torka upp i ytan. Inom det odikade området är jonlen vallen-­mältad och igenslammad. Folot taget den 28/3 1950.

Ffg. 12. Samma försöks/till som f fig. n. Folol lage l en månad senare alltscl i slulet av april. Vclrarbelena hade dd pdbörjats. De odikade omrcL-­dena vw' forlfarande sel dclligt upplorkade, alt man vid sädd av handels­gädsel körde fast med redskapen. ()vriga delar av fället vur väl upptorkade lör delta arbele.

63

var ganska nederbördsrik, erhölls i detta försök stora skillrlader i upptorkning, vilka inte hann ut j ämnas till tiden för ett nOl'mall vår­bruk och därför förorsakade olägcnheler vid vårarbetena å fältet. Figur 11 och 12 ger en uppfattning om de skillnader i upptorkning som förelåg i detta fall.

I djupförsöken synes olikheterna i upptorkning vara betydligt mindre. Endast vid ett tillfälle har det således varit möjligt atl på ett tidigt stadinm uuder våren iakttaga skillnader i upptorkning mellan olika dikesdjup och då till förmån för större djup. Vid tiden föl' etl normall vårbruk har inle i något fall några skillnader kunna l märkas.

Den andra frågan, som. följes genom observationer, är bärighclen på Hllten och dess beroende av dikningen. De mest känsliga jordal'nu i delta avseende är sådana, där det föreligger stor skillnad i genom­shipplighet i matjord och alv. Orn matjorden är hetydlig l mera genom·, sliipplig än alven, blir vaUnet stående i :maljordslagrcl och nlinskar dess bärighet. De kritiska perioderna infaller vid skörden och under höstplöjningen. Olägenheterna uppträder, om förhållandevis slora regnmängder ko:mmcl' just då dessa arheten pågår. Det hal' såltmda hilul: aU: man inLe kunnat komma frmnmcd skördCTnasldner inom områden, där större dikesavslånd ullYiinls.Likaså har del: ibland upp~ stiiit vid dl) bIl, där olägenheter fram~ trätl: har det Y:ll'it fråga onl försök llled olika dikesavslånd.

A y hiLintills erhållna resultat , al t det iir i få fall en intensivare En den som. nu nonlwH Hll·,

,Lindes synes lönande. Alskilliga fön:iik aH del skulle vara miij ligt med en och då i första hand liiUal'c jordar och inom delar av landeL. försök llJ.ed eX.tl'cml stora dikes~lYstånd eller där helt odi1,udc områden har del ibland erhållits avsevärda skiil'dencdsäLtningar och

i upptorkning. DrällCrlngshehovet yarierar föl' (jyrigt från 11l' till år beroende Ybiderleksföl'hållandena. Det iiI' diirför llödyän~

att försöken pågår under relatlyt lång tid, för at.tman skall få en säker uppfattning om. de frågor, som häl' UlHlel'sökes.

64

MEDDELANDEN -LITTERATUR

Sällskapets för agronollnisk

hydroteli:nil" smnnrwnnöte

på Gotland 1951

Sällskapet hade tidigare hållit S0111-

marmöten i Skaraborgs och Öster­götlands Hin. Är 1951 var sOl11mar·· mötet förlagt tiU Gotland.

Man samlades på morgonen den 17 augusti i N. T. O:s lokal i Visby, där en talrik skara llledlemmar mött upp. I-Hand deltagarna märktes Got·· lands nye landshövding Äke Hov­gard och lantbrllksstyrelsens chef generaldirektör E. Lindeberg,

Siillskapets ordförande professor Gustafsson iliilsade medlem·,

lllal'na viilkomna till SOlllmal'lllötet och lämnade vissa meddelanden. Landshövding Hovgard redogjorde diirefter för dc viktigaste problem, som föl' Gotland föreli gga jon]. brukets område, och framförde Hll

en hjiirtllg viilkolW;lhiils-

Diirefter vt(itogo som bl. a, omfattade två föredrag.

S, O.

höll föredrag över ämnet: Om vat .. tenförhålJandena på Gotland och statsgeologen Gunnar Ekström talade över ämnet: Gotlands berggrund och jordlager. Båda dessa föredrag ha in extenso införts i tidskriften Grund~·

förbättring nr 4, ärg, 4. :.vred bil och buss företogs diirefter

en exkursion till södra Gotland. Föl-· j ande dag den 18 augusti styrdes fär­den mot norr ända upp till Hall och Halls läge.

Resorna voro mycket väl plan­lagda. Varj e deltagare erhöll en karta

4 - 52352 j Gl'lllldförbättl'ing H. 1 1952

över Gotland, på vilken reserouten var inlagd och under färden lämnade jordbrllkskonsulent A. Lorensson och lantbrukskonsulent B. Clason medde­landen om de bygder som passera­des.

Vid Hemse gjorde Ulan halt och hiir lämnade riksdagsman J. Ahlstam en redogörelse för Gotlands semin­förenings i Hemse verksamhet. Denna tilldrog sig deltagarnas liv·, liga intresse, ehuru .-- såsom en skämtsam resenär påpekade denna verksamhet möjligen kan sy­nas falla något utanför sällskapets mera centrala uppgifter!

I Hernse intogs lunch, varefter el­\"'ilillgenjör Oskar Jonsson höll fön>' drag över iimnct: ningen på I-;örlra Gotland, omfattande en redogörelse för av honom utförda undersöknIngar. Även detta föredrag finnes infört i »Grundförbiitlring,) nr 4, 4.

Fii l' c!c n nu över diir man pr\ en av de stora broarna över lluvudkanalen samlades för aU under en stund 1. anslutning Ull my·­rens odling diskutera problemet ;,na­turskydd och jordkllltur».

Svenska N alllrskydrlsförcningens dåvarande sekreterare fiL dr Nils Dahlbeck, som inbjudits att deltaga i sOll1mannötet, förde hill' naturskyd­dets talan. Lantbruksingenjör E. Ahl­ström och riksdagsman ,J, Ahlstam framhöllo aH myrens odling varit av stOl' betydelse föl' jordbruket.

I frågan om myrodlingen på Got­land ha mänga avhandlingar skri.~,

vits. Hiir kan ej bli tal om att niir­mare ingå på detta spörsmål. Dr Dahlbeck har lovat att i en artikel i )Grllndförbiittring» framföra sina synpunkter,

65

Därom torde emellertid i stort selt enighet r{Hla, att det iiI' aU beklaga, atl man ej rtt kommande geueratio·· ner kunnat bevara en enda av Got­lands storlllyrar i det skiek dessa av naturen skapats.

Färden styrdes nu till Etelhem och Bara myr, diir ingenjör Torgny Ek­lund redogjorde föl' av honom ut­förda diimnings- och kulturf'örsök.

Cndertecknad, som sedan flera år kunnat följa ing. Eklunds pionHirar­hete, hragte honom här med några ord en vann hyllning.

Agronolll Olov Näiis lämnade diir·· efter en ingående redogörelse för av lantbrukshögskolans lust. för agro­nomisk hydroteknik på myren nt·· förda grlllldyaltenståndsförsök. Den­na redogörelse kommer att inflyta i »Grundförbåttring».

Efter middag och angenäm san1l'aro på Sniickgiirdsbaden under aftonen, startade lllan följande morgon kL g fiirr!e!l mot uorra Gotland.

Vj el Lnmmelunda studerades illlres~ s~l!1ta naturbildningCjl' Ocll galllmal kultur, Ett Hingre uppehöll gjordcii Yid Ifall, cHir man lmeJe]' lantbruks" ko 1l.'m le n l B. Clasol1ii med slort inll'l'siil' log uiirmal'c kännedom om den 11 ii l' utfördn

Efter kort upjlchtdl förlllnch Yid kom lllall till Lina myr,

av Gotlands storm yrar den sist av, dikade, Hiil' talade dr N. Dahlbeek, lantbruksingenjör E. Ahlström och lantbrukare B. HelIgren och här åtel" kom saUllllH motsättning mellan na­turskyddels representant och dem som förde odlingens talan, som ovan anförts frEm gårdagens besök på Mi\.s­tel'myr.

Då jag första gången det yaI' ilt-sldlliga ål' före avdikningen- stod inför Lina myr, denna till sin omf ait­ning hetydande naturbildning, och för mitt inre öga såg dess uppkomst samt utveckling genom tiderna och

66

U\nkte pr( dess betydelse ur velen .. skaplig synpunkt, gjorde den på mig ett gripande intryck.

Av lång erfarenhet har för mig framstått aU ,-, om ur det allmännas synpunkt vi\rdefulla naturtyper för framtiden skola kunna beyar<ls i det skick de a v naturen bildats, n~lgot

som jag anser vara i hög grad öns],> viirt _. det i många [all. erfordras alt iigarna, av aHn\i\nna medel, erhålla rimlig gOltgörelse föl' att dc avstå från exploatering.

Efter ett besök pr( Storslll1cls myr, S0111 demonstrerades al' författaren Arvid Olsson, återviinde man till VIsby, yars minnesmiirken uncler sak .. kunnig ledning studerades.

D[( man skilj des, rådde full enighet Pi'\ den punkten, att SAHT:s SOlllmar­möte HJ51 liinmal rild utbyte i form av YiirdrfuJJa liirdomnr samt Iltgjort etl angelliimt och uppfrIskande l1\'­

hrott i det mi\ngen striiysalllma arbetet för jordkulturcns höjande.

nerman F,lodkuist.

svenska landsbygden hiiHten av J gOD-talet. :J,7fi s,

Jord .. och den

undel' förra 1951.

HA;--'1SS 00: , 13.: österlen. En studie över social .. ·antropologiska samman­hang under l GOO.. och 1700-talen i sydöstra Skrme. Sthlm (tr. Ystad) 1952. 5Gl s. (Diss.)

\VILIIELilIY, H.: Siedlung im slid, amcl'ikanischen Urwald. Hamburg-,-­Blankenese 1949. 104 s.

Annales dc l'amcliol'atiol1 des plan, tes. (Annales dc ]'Institut national de la l'echerel1e agl'o!1omique. Ser. B.) Anuce 1:1. Paris 1951.

Detiinkande med förslag rörandc utbyggnad aven central fOl'sknings-

institution för norrländska jordbruks­frågor m. m. avgivet av Höbäeksdals·· utredningcn. Del 1--2. Stockholm 1B50--·1B51. [Maskinskrlft.]

Svensk viixtföriidling. (Hed.: Åke Åkerman ... Kåre Fröier.) D. 1---2. Sthlm 1B51. XfII, 745 S.; XIU, 84:3 s. KllI11Jl. tekniska l!ölJskoZrw. Hund·· lingul'.

52. 1oA1\ssox, G., Ineome valne of marginal areas on farms. lB51. GO s.

FAUSEH, O.: Kulturteehllisehe Bo·· clenvcrbesserungen. 4., neLlbearh. Anfl. 1. Berlin 1B47. 122 s. (Samllllung Gösehen Bd GBl.)

GUSTAFSSOX, Y., Yatten och avlopp.

In the flrs! paper G. and 'Viklande!' et al. an account

of an on eertaill logienl aud hydrologieal problellls cO!1CCl'nillg n l'ce]amation projcd or about 800 heclarcs to the wuth or .,andsk['ona,

Prof. (~. TOl'siCllSSOl1 and O . .Johansson deal with the inflllcnec on soll and erop the induslrics al !lori pol

wnsl.c water from and re ..

nts and field trials carricd o iii with soils IronI

2:a lomarb.] llPPl. Sthlm 1951. 183 s. Handhneh der Landwirtsehaft. 2.

Aufl. Hrsg. von Th. Roemer ... Bd 1 "-. Berlin &. Hamburg 1951-.

KAMKE, E., Differentialg1cichungen. Lösnngsmethoclen und Lösuugen. 2. lInveränd. Ann. 2. Partielle Diffcren·· tlalgleiehungen. Erster Ordnung fiir eine gesllchte Funktion. Leipi\ig 1 B50. XV, 248 s.

ÅKEmIA0:, Å.: The Swedish seed association. Organization, rnethods and resulls in plant breeding .. , Cambridgc [1951]. 15 s. (National Institute or agricultural botany, Cam .. bridge.)

L. \Y.lIdande]' eertain on the liming problems of cllltivated soils, lIc points Olit (Jur insufficient knowledgc of the ehemieal, physical alld biological cfl'cct of liming and tlte lleecl of inl:ensificd research in this field.

Hi\knnsson discw;sc;; prohlems <llll1l11CUwds for tlw

of the of in Swcdcnwith n~spect to sol] and. climale, Hl' al30 SllllltlWrlzcs the

this distl'i et The anlllOrs have Slllll .. · formel! marlzcd thdl' ]'csults in page 4L

67

I

LägJiinla och av vädlodcll övcrsviimma(]e ängar

och betesmarker klllllUl efter

under och gc goda skördar.

Slaten bidra]' lill sta·

lens bandha utredningar

och lwntrol1, ocb. föl' sakkunskapen bell', den

elektriska utrustningen föl' pl1lnp[\m[\ slår

Ti liverkas av

B FINSHYTT NS BRU n TEL.. FILIPSTAD 335

---- _ .. _-------------

III

IV

aljväxtliulturer Bakteriekulturer för ympning av olika slags baljväxter

såsom Luzern, Klöver, A'rler, Vicker, Bönor, Lupin etc.

erhållas vid

T

V

u S

A

ÖGSI(O NS

OR O'RI UPPSALA 7. TELEFON UPPSALA 251 70

levereras portofritt mo t postförskott till elt

av 6 kr. IH' ha.

K.ultur för '/2 ha iiI' 4,5

crn i diarn. och 7 crn

hög och inneJu\ller ea

100000 000 000 halncriel'

heten föl' jord- och

Priestman Wolf representerar en av stor

slitstyrka, hijg effekt, mångsidig anv~indning och ett minimum av

drifts-- och underhållskostnader.

610180 Göteborgskantor : Stora Badhusgatan 20, Tel. 132655

v

VI

st s In ~nOCKHOLM K U N G S B R o PL A N 2 @) TE L 52 05 60

KONS L ER N E B

tttför

utredningar, förslag och entreprenadhandlingar,

kontroll, besiktningar m. HL för vatten- och a'u~

loppsledningar, reningsanläggningar av alla slag

för vattenlednings-o och avloppsvatten för sam·

hällen, sjukhus, industrier och enskilda, värme··,

ventilatlom-· och sanitetstekniska dnläggningar.

stenfri fastmark Det hetalar

Det är [;löseri med pengar och arbetskraft att gräva föl' hand sådan jonl,

Närmare rneddclandc Oln denna dikningsplog lärunas i »l-landled­ning i användning av tiickdihesplogan} utgiven av JOHDBHUKS·· TKKNISKA INSTITUTET Ultllua, Uppsala,

PROSPEKT SÄNDES p.A BEGÄHAN

J Ä R P Å S (VÄSTERGÖTLAND) , TELEFON 2

Genom våra specialkonstrucrade vattenspridare med ställbara

munstycken kan :man praktiskt taget nedbringa vatten·

mängdcn till önskade givor. äldre anläggllingar av

olika fabrikat kunna försesm.cd långsam-hevattnal'e.

Beakta att vårt rörmaterial är av Sandvikens kalldragna

stålrör och ha cn stor fördel framför utländska längdsvetsade

xör av handjärn. Dc kalldragna rören ha dessutom.

och htdlfasthet som torde dubhla

mot de

Sandvikens JmTIVel'k har dessutom kommit ii.'am till en ny

För fasta kan

vilken ställer

en av 70 erhålles ml1ol: tJor.mala

aU Tören kunna

Vår erfarenhet borgar för goda kvaliteter. Vkind

:E:der diirför till Skandinaviens enda specialfabrik för bevatt"

ningsanläggningar, .AB Alvenius Industrier.

n, .M. Konungens Hovleverantör

vu

VIn

tb ksmaski av förnämsta fabrikat

Pumpar, Hydroforer och V ntten led n i ngar

Plogar och Harvar

Kvarnar, olika typer

Elektriska motorer och T ra n sfo rm atore r

Traktorer och Traktorredskap

Konstgödselspridare och

Alfn Lnval Mjölkningsmaskiner

Käl kar och Drättar Såmnskiner

Slåtter- och Skördemaskiner

Tröskverk och tillbehör för d:o

Begagnade maskiner och Redsknp

Reservdelar m. m., m. m.

Besök vår utställning, Svartbäcksgatan 4J, Uppsala

Telefon 39080 Vilxcl Affärstid 8,30->'1), och 1

lördGg(!r 8,30»>12 och '1->4

RUN f RE äro tin

RIN även

för en kommande

generation.

Knivsta Telefon '190

R

I

-------_._-----.

~ ~L~_

50 a 60 liter vatten pr. dyg" ~~~LL_)

,*IA~'

fil JlelCUJtornatishl

fil }1Y2ienislw

B SE STOCKHOLM

Tel.: växel 540220 direkt 532335

---_._------_._--

behov,

J

fil Utan re21tlatorcl'

® Arbetsbesparande

s L.UN D

Tel.: växel 17000 direkt 13400

20

IX

x

R I

l

Friskt och klart vatten erhålles säkrast p;enom att låta oss borra en brunn ned till som året: om har en

och och år fritt från dc bakterier.

Vi är landets största fbr maskjncr i arbete över

brunnar en håldiameter från I ro till 300 mm utföras i såväl jordlager som

Vek tillverknitlil, ockJr!

timme,

E S

modeller och Jtorlekar !lied ert lIppJordrillgJ--

120 liter ti!l 420,000 liter vcI/lenpel'

Beg/ir vdra broJchyrcr!

I E S B1'U1UlSborf'llings- och PumpavdelningelI

Hal1wgatan :If). SlmdbJlbtJ~fJ Telefon 2892 j'O

Pionjär och är en maskin kvalitet. dess tillkornst ligger 12 års erfarenhet från konstruktion och tillverkning av härharfl bensinmotol'drivna och motOl'spett.

oeh och

resulterat revo.lu··

tionerande konstruktion I' O cr.Q·]J,OlTlniilS]idll och motoI'spett.

Borrkapacitet i lnedelhdnl granit: 2;) enl pr :mil1ut DlCd 34 n1IH bor.rsld.irsdiauL

40 cm pr minut med 27 mm hOlTskärsdiam.

Normalt borrdjup: 4 meler.

tJel!si/~forlm'/",iTlg: 0,16 L pr horrmel.cL Denna sif!'ra hänför sig till horr·

ning i medelhård granit med 34 mm horrskäl'sdiam,

Oljeförbrulming: 0,013 l. pr horrmcter vid borming i medclhård granit

med 34. mm hOtTskärsdiam.

Vikt av komplett maskin:

BIllGER JARLSGATAN 13

STOCKHOLM

,l9 kg.

TEL. VÄXEL 237650

XI

---------------------------------------

(

Uppsala. 1952. Almqvist & WIksoil s Boktryckeri AB 623521