STRESShos våra ungdomar ökar stadigt

FRIDAFjellmans björntill Porslinsfabriken

#1 2016

Tema mångfald och integration

En tidning från Värmdö kommun

tå10 ÅR!Årets Värmdöbo firar ett decennium

LEDARE

NUMMER 1 · 2016

ANSVARIG UTGIVARE Stellan Folkesson CHEFREDAKTÖR Moa MelinderREDAKTION Moa Melinder, Malin LjunggrenIlona Klein Gullberg, Cecilia Alsterlund

PAPPER Multi Art Silk 130 gMulti Art Silk 250 g

Vårt Värmdö ges ut av Värmdö kommunBESÖKSADRESS Skogsbovägen 9-11POSTADRESS 134 81, GustavsbergTELEFON 08-570 470 00E-POST redaktion@varmdo.seHEMSIDA www.varmdo.se

Hej Värmdöbor!I handen håller ni det första numret av vår nya medborgartidning, Vårt Värmdö. Den kommer att ges ut fyra gånger per år och skickas ut till alla brevlådor i kommunen. Under sommarhalvåret får även våra sommargäster ta del av spännande reportage och sådant som är aktuellt i vår kommun. Varje nummer kommer att ha ett huvudtema och innehålla till exempel krönika, ledare, nytt från politiken och korta nyheter.

Varför väljer vi då att ge ut en medborgartidning när allt fler har både smarta telefoner, plattor och datorer? Förutom att vi tror att många med oss fortfarande tycker om att sjunka ner i en fåtölj med en riktig bok eller tidning i handen, tycker vi att det är ett bra sätt att kunna tala direkt till er, Värmdös invånare. Vill vi också kunna bjuda på intressanta och kanske okända historier om vad som händer i kom-munen. Vi vill få chansen att berätta lite av allt det bra och fantastiska som händer ute i våra verksamheter, stort som smått, dag efter dag. Både för att det är värt att berättas men också för att den service vi erbjuder är en stor del av allas vår vardag här i Värmdö.

BLAND DE NÖJDASTE I LANDET!

Det finns en hel del utmaningar att hantera och de vill vi också berätta om. Just nu jobbar vi till exempel med Sveriges största utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Flera delar av Värmdös bebyggelse utvecklas i ett snabbt tempo – förutom utvecklingen i Gustavsberg så kommer det hända mycket i både Hemmesta centrum, Brunn och Charlottendal. Vi berättar mer om olika byggprojekt lite längre fram i tidningen.

Vi Värmdöbor är bland de nöjdaste i landet när det gäller platsen vi bor på. Närheten till natur och friluftsliv samt vår egen boendemiljö bidrar till detta. Det är en fantastisk plats för oss alla att bo, leva och utvecklas på och vi vill att Värmdö ska fortsätta vara en av skärgår-dens finaste mötesplatser. Vi hoppas att Vårt Värmdö ska bidra till att sprida den goda bilden av vår kommun vidare.

Vad tycker du om första numret av Vårt Värmdö? Hör gärna av dig och berätta på redaktion@varmdo.se

Trevlig läsning!

STELLAN FOLKESSONkommundirektör

MONICA PETTERSSONKommunstyrelsens

ordförande

INNEHÅLL

3NUMMER 1 · 2016

3

68

12

164 Hbtq-certifieringfiradesmedtårta6 Värmdö växer8 Östlig förbindelse10 Årets Värmdöbo

26 Det händer i Värmdö28 Porträttet29 Kalendarium30 Kultur32 Krönika

12–17 Tema integration18–23 Stress hos unga24–25 Värmdökartan

1810

30

NUMMER 1 · 20164

AKTUELLT

En kamp för frihet och acceptans

I februari firade Värmdö bibliotek och Ungkulturhuset Gurraberg att de blivit ”hbtq-certifierade”. Det blev en fest med regnbågsfärgad tårta och den speciellt inbjudne gästen Nino Ramsby.

Längst upp i Runda huset går det att se stjärnhimlen om man tittar uppåt och barnen i barnbiblioteket om man vågar luta sig över räcket och titta nedåt. Den här dagen syns också glada människor som minglar och äter regnbågsfärgad tårta.

Beviset på hbtq-certifieringen är ett inramat diplom som Niclas San-din från RFSLs förbundsstyrelse efter gratulationer ger till bibliotekarie Sofia Larsson. Certifieringen innebär bland annat att personalen utbildas i hur de kan upptäcka och ifrågasätta normer i verksamheterna. Målet är att alla, besö-kare som personal, ska känna sig sedda och respekterade, oavsett sexualitet eller könstillhörighet.

– Genom att arbeta normkreativt vill vi få fler att känna sig inkluderade och välkomna. Verksamheterna ska vara trygga rum för alla besökare, säger

Ann-Helen Johansson, chef för Värmdö bibliotek och Ungkulturhuset Gurra-berg.

NINA BLEV NINO

Som representant på plats för kultur- och fritidsnämnden är ordförande Fredrik Sneibjerg (L). Han berättar hur han ser det som en självklarhet att ta med sina barn i Prideparaden, och lyfter fram några personer i sin omgiv-ning som fått honom att fundera kring normer och som gjort hans liv mer spännande.

– Tyvärr innebär det fortfarande ofta ett utanförskap att bryta mot heteronor-men, säger han.

Sist på programmet ställer sig den speciellt inbjudne gästen, låtskrivaren, sångaren och producenten Nino Rams-by, framför regnbågsflaggan med sin gi-tarr. Han ursäktar sin röst i förväg – just nu kan den vara lite svajig eftersom han genomgår en hormonbehandling. Nino Ramsby var tidigare känd som Nina Ramsby och i sina sånger uttrycker han mycket av det som präglat hans liv – en kamp för frihet och acceptans.

MOA MELINDER

”Våra verksam- heter ska vara trygga rum för alla besökare”

Nino Ramsby har tillsammans med Martin Hederos (The Soundtrack of Our Lives och Hederos & Hellberg) släppt de kritikerrosade skivorna ”Visorna” (2004) och ”Jazzen” (2006). Förutom detta har han jobbat i ett tiotal andra musikkonstellationer. Foto: Moa Melinder

HBTQ-CERTIFIERING

• Hbtq står för homosexuella, bisexuella, transsexuella och queer.•Certifieringensfokusärhbtq-personerslivsvillkor. Utbildningen tar även upp andra diskrimineringsgrunder som har med ex-empelvis ursprung, funktionsnedsättning, religion och ålder att göra. • Normkritik handlar om att få syn på, och ifrågasätta de normer som påverkar upp-fattningar om vad som är ”normalt” och därmed uppfattas som önskvärt.

NUMMER 1 · 2016 5

arbetarbarn i en klass och ingenjörsbarn i en annan. Jag skrev en insändare i kommuntidningen. De styrande i kom-munen reagerade, placeringsreglerna ändrades och jag fick ett uppskattande brev från skolminister Ingvar Carlsson.

1974 bildades storkommunen Värm-dö med Gustavsberg som centralort. Jag fick en tjänst som kommunal infor-mationssekreterare där arbetet med

Värmdö Tidning ingick. Gustavsbergs-skribenten Edla Sofia Arvidsson blev en uppskattad och regelbunden skribent.

1980-TAL

Jag var med och startade en turistbyrå som dåvarande kommunalrådet Göran Lundgren initierade. För några tusen-lappar köptes en rödmålad ”Hulthstu-ga” av Stockholms kommun. Gardiner och pottskåp ingick. Jag började på Journalisthögskolan på kvällstid och därefter på Poppius Journalistskola.

I mitten av 1980-talet blev det makt-skifte Värmdö och de röda fick lämna över klubban till borgarna. Kommun-förvaltningen flyttade till Skogsbo när

RETROPERSPEKTIVT

”Det var inga bostadsproblem på den tiden”

Journalisten Birgit Wahrenberg har arbetat både på kommunen och som egenföretagare med tidningen Värmdöjournalen. Nu tittar hon tillbaka på en lång karriär i Värmdö.

År 1947 kom jag som 2-åring med mina föräldrar och syskon från norra Värm-land till Gustavsberg. Pappa hade fått jobb på Gustavsbergs Fabriker.

1960-TAL

Efter studentexamen i Nacka läroverk 1964 började jag läsa antikens historia på Stockholms universitet med siktet in-ställt på att bli lärare. Jag gifte mig med Ingmar och fick sonen Niclas i början av 1965. Det var inga bostadsproblem på den tiden. Det var bara att gå till då-varande kommunalnämndsordföranden så fick man en lägenhet. En dag besökte jag min syster Karin som arbetade på byggnadsnämnden i Runda huset (då kommunhus). Jag passade då på att fråga kommunalkamreren om kommu-nen hade något jobb åt mig. ”Ja, du kan börja med en gång”, sa han.

1970-TAL

Sen började jag läsa statskunskap och sociologi på Stockholms universitet. I mitt arbete upptäckte jag att skolorna i Gustavsberg satte barn från olika sam-hällsklasser i olika klasser, till exempel

Runda huset skulle bli kulturhus. Jag valdes in till juryman i tryckfrihetsmål vid Stockholms Tingsrätt.

1990-TAL

Jag fick erbjudande om att sköta den kommunala informationen i egen firma. Jag nappade och fick tillgång till telefon och dator i mitt kontorsrum i Skogsbo. 1993 skaffade jag egen lokal i Gustavs-bergs hamn.

2000-TAL

I juni 2005 skrev jag min sista Värmdö Tidning. Efter upphandling gick upp-draget att sköta tidningen till en annan firma. Klart det var tråkigt, jag hade ju jobbat från ax till limpa. Men skam den som ger sig. 2006 startade jag en egen tidning, Värmdö Journalen. Ett stort tack till arbetskamraterna i Värmdö kommun och till medarbetarna på Värmdö Tidning respektive Värmdö Journalen.

En lång karriär i kommunens och journalistikens tjänst

NUMMER 1 · 20166

AKTUELLT

Centrumområden först ut när Värmdö växer

Värmdö kommun har drygt 40 000 invånare och är en av landets snabbast växande kommuner.

Prioriterade satsningar är bland andra centrum om rådena i kommunen där planarbete pågår i Gustavsberg, Brunn, Hemmesta och Stavsnäs.

På detta uppslag kan du läsa mer om framtidens Gustavsberg.

PORSLINSKVARTEREN

I Porslinskvarteren kommer totalt 1 700 bostäder att byggas. Inflytt påbörjades för ett år sedan och bygget av nya fastig-heter fortsätter fram till 2018.

UTVECKLING AV GUSTAVSBERGS

CENTRALA DELAR

Nästa projekt är utveckling av Gustavs-bergs centrala delar där områdena Vattentornsberget, Kråkberget, centrum och Stadsparken ingår.

Inom uppdragsområdet planeras bostäder, handel, kontor, förskola, församlingshem och särskilt boende. En stadspark med intressanta och inbju-dande mötesplatser ska gestaltas och ett grönstråk som kopplar samman hamn-området med centrum och Gustavsbergs övriga delar kommer också att anläggas.

UPPHANDLING AV ARKITEKTER

Startskottet för projektet var en offentlig upphandling av arkitekter för parallella uppdrag. Det innebar att flera arki-tektkontor utarbetade förslag som kan komma att ligga till grund för komman-de detaljplanearbete och utvecklings-projekt.

De fyra vinnande anbuden kom från CF Møller Architects, Kod Arkitekter, Mandaworks/Adept och White arkitek-ter. Förslagen väntas resultera i cirka 1 200–1 700 bostäder och detaljplane-arbetet förväntas starta hösten 2016.

Vattentornsberget

LÄS MER om övriga pågående projekt på: varmdo.se/aktuellabyggprojekt

PARALLELLA UPPDRAG ÄR är en metod för att ta fram alternativa förslag till ut förande av ett byggnadsprojekt. Metoden är också ett alternativ till arkitekttävlingar. Läs mer på: varmdo.se/parallella uppdrag

1950 bodde endast 8212 personer i kommunen.

389 nya företag startades i kommunen 2015.

I dagsläget bor endast en person i det aktuella området för parallella uppdrag.

FAKTA

NUMMER 1 · 2016 7

VÄRMDÖ VÄXER

Centrumområden först ut när Värmdö växer

UTSTÄLLNING I RUNDA HUSET

På plats hittar du modeller över såväl Gustavsberg som Porslinskvarteren. Modellerna uppdateras i takt med att projektet fortskrider. Du hittar även information om Gustavsbergsprojektet och parallella uppdrag.

ADRESS Runda Huset, plan 4 Bagarvägen 2Gustavsbergs centrum.

VÄLKOMMEN!

TEXT MALIN LJUNGGRENFOTO VÄRMDÖ KOMMUN

Stadsparken

Kråkberget

Centrum

NUMMER 1 · 20168

AKTUELLT

Förhandling på högsta nivå för Värmdös pendlare

Stockholms län har en befolkningsök-ning på 35 000 människor om året. Prognosen är att Värmdö och Nacka kommuner kommer att ha 200 000 invånare om 20 år. Av dessa kommer ungefär 60 procent att behöva pendla till andra delar av Stockholms län.

– Flera olika insatser behövs för att vi ska klara trafiksituationen om 20 år. Det räcker inte med Nya Slussen och alla pendlare kan inte ta tunnelbanan till och från Nacka. Därför är det så viktigt att vi utökar kapaciteten även för bussar och bilar, förklarar Lars Fladvad, ut-vecklingschef i Värmdö kommun.

Om 20 år spås Värmdö och Nacka kommuner ha 200 000 invånare. 120 000 av dem kommer att behöva ta sig till och från sina arbeten på ett smidigt sätt. För att det ska fungera krävs nya lösningar och ett sätt är en östlig förbindelse – en vägtunnel under saltsjön för både bil, buss och spårtrafik.

mer på kollektivtrafik. Lars Fladvad använder gärna mantrat ”ta bussen till Slussen”.

– 20 minuter, 20 kilometer – det går snabbt med direktbussen till Slussen. Det är oslagbart. Och det är viktigt att komma direkt till Slussen.

EN ÖSTLIG FÖRBINDELSE

– FLER BOSTÄDER

Östlig förbindelse är en trafiktunnel under Saltsjön och är en möjlig lösning för ny trafikinfrastruktur. Både för bilar och lokaltrafik, bussar och spårbunden trafik.

Värmdö kommun är en av fyra inbjudna kommuner som deltar i frågan om finansiering – och ytterst realisering – av en östlig förbindelse. De övriga är Lidingö stad, Nacka kommun och Stockholms stad. Även Stockholms läns landsting är inbjuden. Värmdö kommun och de andra inbjudna parterna lämna-de in sina förslag till motparten Sverige-förhandlingen den 8 mars.

Lars Fladvad sitter med i förhand-lingarna för kommunens räkning. I motprestation förväntas bland annat att kommunen bygger nytt i stor skala, 11 000 lägenheter har nämnts.

– Men det är inte kommunen som bygger. Om vi ska vara med och betala en östlig förbindelse behöver vi i vår tur

TEXT & FOTO CECILIA ALSTERLUNDw

Figuren ovan illustrerar Storstockholms pend-lare som behöver ta sig från och till de östra delarna av Storstockholm som en tårtbit. Pilarna visar i vilken riktning infrastrukturen behöver gå. Figurentillhögervisarhurtrafikinfrastruk-turen kring Storstockholm ser ut i dag.

TEXT & FOTO CECILIA ALSTERLUND

I Värmdö kommun har några särskilt viktiga insatser gjorts för att på kort sikt främja en så smidig pendling som möjligt för invånarna. En har varit att bygga ett kollektivkörfält på motorvä-gen. En annan att se till att det finns infartsparkeringar som ligger på bra platser för pendling.

TA BUSSEN TILL SLUSSEN

– Det är en av flera utmaningar för kommunen i närtid – att hela tiden hitta nya infartsparkeringar i bra lägen.

Ytterligare en lösning för en hållbar trafiksituation i Värmdö är att satsa

KA

RTA

: LAN

TM

ÄT

ER

IET

NUMMER 1 · 2016 9

ÖSTLIG FÖRBINDELSE OCH NYA SLUSSEN

”Med en östlig förbindelse skapas en sedan länge saknad trafikled runt Stockholm.”

Lars Fladvad, utvecklingschef

Värmdö kommun

SVERIGEFÖRHANDLINGEN är tillsatt av regeringen och driver en förhandling om medfinansieringdärkommuner,regioner, städer och näringsliv kan delta. I uppdraget ingår bland annat analys och prövning av olikafinansieringslösningarförenöstligför-bindelse i Stockholm. Regeringen har avsatt två miljarder kronor för utredning och projek-tering av en östlig förbindelse. Läs mer på: sverigeforhandlingen.se

ÖSTLIG FÖRBINDELSEärentrafiktunnelförväg-,bussochspårtrafikunderSaltsjön.Tunneln är tänkt att binda samman söder och norr och sluter vägringen runt Stockholm, samtidigt som den förlänger tvärspårvägen från Sickla till Värtan. Östlig förbindelse sträcker sig från Södra länken vid Sickla tillNorralänkenstraxvästeromtrafikplatsVärtan. Läs mer på: trafikverket.se/ostligforbindelse

FAKTA

få hjälp med finansiering av dem som bygger nya bostäder.

Värmdö kommuns möjlighet att bidra till satsningen på Östlig förbindelse handlar främst om att ta fram detaljpla-ner för cirka 10 000 nya bostäder samt svara för det byggande som kommunens bostadsbolag kan stå för.

Lars Fladvad anser det viktigt att po-litikerna som ska fatta besluten ser hela bilden av ostsektorns behov av trafikin-frastruktur år 2035.

NYA SLUSSEN INTE TILLRÄCKLIGT

I dag är det 70 000 Värmdö- och Nackabor som reser med buss till och från Slussen. Här finns ett önskemål om att Värmdö kommun, i det fall Läns-planen inte rymmer ökad finansiering, bidrar med 83 miljoner kronor.

Lars Fladvad menar att det skiljer sig i ansvar mellan kommun och stat.

– Staten är den instans som ansvarar för trafik och infrastruktur i Sverige. Kommunens skatteintäkter är främst till för skola, vård och omsorg. Medel för att finansiera infrastruktursatsningar i regionen finns inte i en kommunbudget.

Under Nya Slussenbygget kommer Värmdö- och Nackabussarna att fortsät-ta stanna vid Slussen. Går alla planer i lås är Nya Slussen klar 2025 och Östlig förbindelse 2031.

NUMMER 1 · 201610

AKTUELLT

Årets Värmdöbo firar 10 år!För tionde gången är det dags att utse Årets Värmdöbo och arbetet med att få fram en vinnare har nu startat. Vem tycker du ska bli Årets Värmdöbo?

Passa på att nominera en kandidat eller var med och rösta fram en vinnare bland de finalister som presenteras i maj!

Läs mer på varmdo.se/aretsvarmdobo hur du nominerar eller röstar på din favorit bland finalisterna.

VIKTIGA DATUM

19 april: Nomineringsarbetet avslutas3 maj: Finalister utses, omröstning startar24 maj: Omröstning på finalister avslutas31 maj: Vinnare presenteras6 juni: Prisutdelning vid Gustavsbergsdagen

Här bredvid presenteras de fantastiska vinnarna från tidigare år!

Iréne Bierfeldt Anders Holmström & Johan Berglind

Sandra Larsson

Birgit Forsberg Mahmoud Abdulrahim Karin Aaseby

Julian ”Julle” Stålbrandt

Vilma Larsson Boman Magnus Andersson

2007 2008 2009

2010 2011 2012

2013 2014 2015

Årets Värmdöbo är ett pris delas ut varje år till en person som gjort något utöver det vanliga. Priset på 10 000 kronor delas ut på Gustavsbergsdagen den 6 juni.

För att kunna bli nominerad ska man vara folkbokförd i kommunen, äga fast egendom här, eller vara anställd i kommunen.

Årets Värmdöbo är ett samarbete mellan kommunen och Nacka Värmdö Posten.

ÅRETS VÄRMDÖBOFo

to: N

acka

Vär

mdö

Pos

ten

99 procent av Värmdös medborg-are får ett gott bemötande när de ringer kommunen. Däremot behöver svaren komma snabbare, och när det gäller e-post behöver svarskvaliteten också öka. Det visar undersökningen Kommunens kvalitet i korthet.

Varje år genomför Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en undersökning som mäter kommunernas kvalitet inom tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information, effektivitet samt kommu-nen som samhällsutvecklare.

Vissa resultat rapporteras in av kommunerna själva, andra hämtas från myndigheter som Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Skolverket. Totalt var 240 kommuner med i 2015 års undersökning.

BRA BEMÖTANDE

När det gäller bemötande är Värmdö kommuns resultat mycket bra. Stick-provskontroller visar att 99 procent av medborgarna får ett gott bemötande när de ringer kommunen. Genomsnittet för alla kommuner ligger på 96 procent.

NUMMER 1 · 2016 11

AKTUELLT

Däremot har andelen medborgare som direkt får svar på en enkel fråga inom en minut, minskat från 54 till 39 procent. Här ligger riksgenomsnittet på 46 procent.

I området tillgänglighet ingår också väntetider till förskola och särskilt boende. Väntetiden för att få en plats på särskilt boende har nästan halverats i jämförelse med 2014, från 48 till 26 da-gar. Andelen som fått förskoleplats på önskat datum har minskat från 100 till 98 procent, men ligger fortfarande långt över genomsnittet på 65 procent.

FÖRETAGANDET ÖKAR

Värmdö uppvisar en positiv trend där företagandet ökar. Under 2015 startades 389 företag, vilket gör att kommunen hamnar på sjätte plats av kommunerna. Undersökningen visar också att före-tagarnas uppfattning om kommunens service och bemötande har blivit bättre.

Även en annan mätning, Nyföre-tagarbarometern, visar på samma resultat. Här klättrar Värmdö från en trettonde till en sjätte plats och går där-med in på tio-i-topp-listan för 2015. Några av de insatser som gjorts för att

främja företagsklimatet är Boka kom-munledningen, Förenkla helt enkelt, Drop-in-besök samt Frukostklubben. Just nu erbjuds även en intern utbild-ning för kommunens anställda som ofta har kontakt med företag.

När det gäller mätningar inom områ-den som skola, förskola och hemtjänst ligger Värmdös resultat högre än genomsnittet för riket för de flesta av måtten. Till exempel är det fler som är nöjda med sitt särskilda boende än förra året. Däremot ses en negativ trend när det gäller andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning, 75,6 procent mot 78,8 procent året innan.

Fler nya företag i VärmdöI Värmdö kommun finns idag drygt 4000 registrerade företag. De vanligaste branscherna är bygg, handel, privata tjänster samt turism- och besöksnäringen.

Foto: Bosse Lind

Kommunens Kvalitet i Korthet använ-der 40 mått för att mäta kommunens prestationer. Resultaten ska sedan användas för att uveckla och förbättra verksamheterna.

Nyföretagarbarometern visar på antalet nyregistrerade företag per 1000 invånare, där Värmdö har ett index på 9,2 företag. Mätningen omfattar alla Sveriges kommuner.

KKIK

TEMA INTEGRATION

Manar, hans fru och hans tre barn Sam, Sari och

Samir kom från Syrien till Värmdö i december.

NUMMER 1 · 2016 13

REPORTAGE

TEXT & FOTO MOA MELINDER

Vi hälsar på under den sista dagen som flyktingboendet är öppet och de flesta håller på att packa inför flytten till asylboendet i Täby. Det här har varit deras första boende i Sverige medan de väntar på att få söka asyl. Boendet öppnade i november och har haft cirka 50 platser.

Mirwais Amiri och Sediqa Hoseini från Afghanistan kom hit i november. Vägen till Sverige var lång, tre månader tog det med hjälp av smugglare. Dess-utom fick de gå långa sträckor med sina tre barn.

Men nu när de väl är här är de väl-digt glada – och framför allt tacksam-ma. Familjen har trivts bra på boendet och lovprisar personalen och bemötan-det de har fått.

– Vi tycker om Sverige, här känner vi oss fria. Det är lugnt och inte farligt som i Afghanistan. Här är rent, bra mat och vi har fått hjälp med allt, säger Sediqa Hoseini.

– Ja, vi tackar Gud att vi är här nu, fyller Mirwais Amiri i.

Det viktigaste för familjen är nu att få asyl, hitta en bostad och att barnen får en bra framtid med jobb i Sverige.

– Vi vill bidra och ge tillbaka till Sverige vad vi fått, säger Mirwais Amiri med eftertryck.

De har redan börjat lära sig svenska och fick också vara med och fira Lucia för första gången i sitt liv. Hela famil-jen ler vid minnet och säger att de vill komma tillbaka till Värmdö nästa år och fira igen.

ALLTID HAFT NÅGON ATT PRATA MED

Att ge flyktingarna mat och tak över hu-vudet är egentligen det enda kommunen förbundit sig till gentemot Migrations-verket. I Värmdö har de boende även fått information på sitt eget språk, hjälp med sjukvård och tandvård samt trans-port till exempelvis Migrationsverket. De som velat har också fått delta i olika aktiviteter. Barnen har till exempel åkt till biblioteket för att låna böcker och för att se en teaterföreställning. Dessut-om har de boende i stort sett alltid haft någon att prata med.

– Det är en av faktorerna som gjort det här så lyckat – den enorma variatio-nen hos vår personal. Vi har inte behövt använda tolk, utan det har alltid funnits någon på plats som kan prata något av

alla de boendes olika språk, säger Päivi Suomivirta som varit ansvarig chef på evakueringsboendet, och säger att det sammanlagt har talats tolv språk.

Hon berättar om ett tillfälle då det blev extra viktigt med både erfaren personal och en bred variation på arbetsstyrkan. Några av de boende blev oroliga och agerade ut mot personalen och varandra, men det hela kunde lösas med samtal och informationsmöten på respektive språk.

– En del av flyktingarna lider av posttraumatisk stress. Dessutom kan missförstånd och frustration skapa kon-flikter. Då förklarar vi hur vi försöker lösa konflikter här i Sverige; att vi pratar med varandra för att reda ut missför-stånden.

En kväll några veckor senare träf-far jag några ur personalgruppen som arbetat på evakueringsboendet. Några av dem är till vardags behandlingsassis-tenter eller andra typer av socionomer, andra arbetar med ensamkommande flyktingbarn.

Alla boende jag talat med har lovor-dat personalen och fullkomligt öst ur sig tacksamhet. Därför är jag väldigt spänd

”Det har varit som att bo i en stor familj”

Förraåretsstoraflyktingströmtill Sverige märktes även av i Värmdö. Under tre månader höll kommunen öppet ett evakueringsboende för nyanlända.

Resultatet blev ett mottagande som både boende, personal och berörda myndigheter är mycket nöjda med.

14 NUMMER 1 · 201614

REPORTAGE

på att höra vad medarbetarna själva har att säga om sin insats. Varför lyckades de så bra, trots att de kastades in i en tillfällig verksamhet som många av dem inte är vana att arbeta i?

– Jag tror att det främst beror på tre saker: Ett, vi gjorde förberedelser och hade ordning och reda. När vi möter människor i kaos måste vi själva vara strukturerade, säger Päivi Soumivirta.

– Nummer två handlar om respekt i mötet med människor och som nummer tre hade vi mycket personal och volon-tärer, vilket gjorde att vi alltid fanns till hands och kunde prata med dem som ville det, fortsätter hon.

STOLT ÖVER PERSONALEN

Johanna Rud arbetar till vardags som gruppchef på kommunens boende för ensamkommande flyktingbarn. Hon är oerhört stolt över personalens insats.

– Det var roliga men intensiva må-nader. Det var fantastiskt att ta emot flyktingarna när de kom med bussen första dagen, och hur vi kunde få dem att känna trygghet. Vi kan verkligen vara stolta över Värmdö kommun!

Förutom kommunens anställda var

totalt 150 timanställda och volontärer delaktiga i arbetet, efter att ha gått en introduktionsutbildning i bland annat bemötande, brand, kris och trauma. En av de timanställda, Naser Rahmadi, kom själv till Sverige som ensamkom-mande flyktingbarn och studerar nu till undersköterska. Efter de tre månaderna på evakueringsboendet har han tänkt om och planerar nu att bli socionom.

– Jag vet precis hur de känner sig och kunde lättare förstå vad de behövde, säger han.

Volontärerna har främst hjälpt till med praktiska göromål, som att ansvara för insamling och utdelning av kläder. Men de har också lekt med barnen och pratat med de boende. Agneta Kling är egenföretagare i Värmdö och har arbetat cirka 10-15 timmar i veckan på evakueringsboendet. Hon tycker att det har varit roligt att kunna vara till hjälp.

– Jag har fått väldigt mycket tillbaka! Alla är så tacksamma och många vill berätta om sin långa resa hit. Det har också gjort mig mer ödmjuk och fått mig att känna stor tacksamhet för hur bra vi har det här, säger hon.

En av eldsjälarna i personalen är

Mohand 23, Annas 16, Mohammad 16, och Mohammad 17, kom till Värmdö från Syrien i november förra året. De hoppas få lägenhet, utbilda sig och leva ett normalt liv här i Sverige.

”När vi möter människor i kaos måste vi själva vara strukturera-de”

NUMMER 1 · 2016 15

REPORTAGE

myndigheterna och polisen. Det går inte att jämföra med Syrien, säger han och skakar på huvudet, som om hans gamla hemland vore en annan planet.

Barnen tycker också om Sverige, för första gången har de fått uppleva snö. De har åkt pulka och alla skrattar vid minnet, även pappa Manar, som bär med sig en stor sorg i ögonen.

Det viktigaste nu är att barnen får gå i skolan och får jobb. Manar själv arbetade på resebyrå i Syrien och har en vän här i Sverige som delar hans drömmar. Kanske de bildar ett företag tillsammans i framtiden. Men han tän-ker inte så mycket på sin egen framtid utan främst på barnens.

En sak är han helt säker på - han tänker aldrig återvända. Men kanske att barnen vill tillbaka en dag och se var de kommer ifrån.

– Stämningen i Syrien är så oerhört låg, där finns inget hopp, säger han.

Om boendet har han bara positivt att säga.

– Vi har alla samma anledning till varför vi är här och vi har samma mål. Vi har varit som en stor familj, både boende och personal.

Ayad Pirdaoud, som själv kom till Sverige som flykting 1997. Till vardags arbetar han med ensamkommande flyktingbarn. På evakueringsboendet var han arbetsledare men också tolk. Förutom svenska pratar han kurdiska, arabiska, turkiska och persiska. Det han bär med sig är hur hela kommunen ville hjälpa till och hur många som släppte allt för att kunna göra en insats.

– Jag är väldigt stolt över vårt arbete och vårt team. Jag har kunnat göra ett bra jobb eftersom jag har fått ett så stort förtroende från mina chefer, säger Ayad Pirdaoud.

”SVERIGE VAR BÄTTRE ÄN JAG TRODDE”

Det är också Ayad som tolkar när jag pratar med Manar och hans tre barn Sam, Sari och Samir. De kom från Syrien strax innan jul tillsammans med barnens mamma, som inte är med un-der intervjun.

Manar hade länge funderat på Sveri-ge innan flytten gick. Av bekanta hade han hört att det skulle vara ett bra land, men han blev ändå positivt överraskad.

– Det var bättre än jag trodde, till exempel bemötandet i relationen med

AllabarnsomvillefickgåpåteaterpåGustavsbergsbibliotek.Pjäsenhette”Abdullahdengirige”och hölls på arabiska.

Kommunen åtog sig att driva boendet från november 2015 till den sista janu-ari 2016. Migrationsverket sände sedan en förfrågan om att förlänga boendet.

– Vi bedömde att en förlängning inte var möjlig eftersom lokalerna inte är anpassade att bo i. Dessutom påver-kade den ökade belastningen personal inom andra sociala verksamheter, säger kommunstyrelsens ordförande Monica Pettersson (M).

Kommunen valde därför att fokusera på arbetet med ensamkommande barn och övrigt integrationsarbete.

För 2016 har Stockholms län tillde-lats 7 355 platser för ensamkommande barn. Värmdö kommun har ökat anta-let platser från 23 till 171.

– Vi ställs inför många utmaningar för att kunna ta emot de här barnen på ett bra sätt, med boende och skolgång av hög kvalitet. Men det är viktigt att vi tillsammans med övriga kommuner tar ansvar för situationen vi står inför i Sverige idag.

Just nu finns ett lagförslag där ingen kommun ska kunna neka att ta emot nyanlända. Besluten om anvisning ska inte heller kunna överklagas. Systemet med frivilliga överenskommelser kom-mer fortfarande att finnas kvar. Enligt förslaget ska lagen gälla från 1 juli i år.

Med fokus på ensamkommande och integration

Inulägetfinnsfleraprojektdärkom-munen arbetar med integration av flyktingar.EttärAdvisoryboard,somdu kan läsa mer om på nästa uppslag. Ett annat är Kompis Sverige som du kan få mer information om på varmdo.se/flyktinghjalp.Därkanduocksåläsamerom integrationsprocessen och hur du som vill kan hjälpa till.

INTEGRATION

Många har undrat varför kommunen inte fortsatte driva evakueringsboendet, eftersom det fungerade så bra.

16 NUMMER 1 · 201616

TEMA INTEGRATION

Lyckat projekt hjälper ensam-kommande få praktik

Ett gemensamt projekt mellan Värmdö kommun och det lokala näringslivet hjälper unga ensamkommande att komma ut i arbetslivet.

Värmdö kommun har i dag ansvaret för ensamkommande flyktingungdomar med flera olika nationaliteter. Flera studerar och många är starkt motivera-de att utbilda sig och har drömmar om framtiden. Genom ett så kallat ”adviso-ry board” ger kommunen ungdomar-na en chans att få ett nätverk och en möjlighet att genom praktik komma ut på arbetsmarknaden.

Advisory board sammanför närings-liv och kommuner för att underlätta integration och projektet har hittills genomförts i fyra kommuner i Stock-holmsområdet. Projektet, som finan-sieras av Länsstyrelsen, initierades av företaget Agaton Communications och startade i Värmdö för 1,5 år sedan.

SUMMERING EFTER 1,5 ÅR

Totalt har tio ungdomar med olika na-tionaliteter ingått i projektet och lokala

företag som McDonalds, Ica, Vardaga, JM Bygg, Ikano Bostad och Lindgren bil har deltagit och tagit emot ungdo-mar. Projektet avslutas nu och kommer istället integreras i vanlig kommunal verksamhet.

– De positiva intrycken dominerar. Samtliga kommuner som deltagit har ambitionen att fortsätta arbeta med modellen. Nya kommuner ansluter sig nu och integrationsarbetet fortsätter, berättar Per-Erik Eriksson på Agaton Communications.

FLERA HAR FÅTT JOBB

I Värmdö har flera av ungdomarna erbjudits sommarjobb efter avslutad praktik och ett par har även anställts.

– Det här har varit ett viktigt steg för att underlätta för ensamkommande ungdomar att skaffa ett nätverk och komma ut i arbetslivet. Projektet har varit ett gott initiativ och en fungerande modell för samverkan mellan kommun och näringsliv som vi har ambitionen att fortsätta arbeta med, summerar Monica Pettersson, kommunstyrelsens ordförande.

HamidAmirifrånAfghanistanfickpraktikochsedanjobbgenomintegrationsprojektetAdvisoryboard.”Detärbraattkommunenhjälperungaattfåjobb”, säger han.

ADVISORY BOARD

Advisory board är en demokratisk sam-arbetsform som bygger på att ta tillvara varje individs grundläggande drivkraft, kunskap och erfarenhet. Ungdomarna har bland annat fått hjälp med att skriva CV och kontakta företag.

NUMMER 1 · 2016 17

Ett ökande behov och ett Värmdö som växer. Hur arbe-tar skolan med nyanlända barn och ungdomar?

– Vi har märkt av ett ökat tryck under året, berättar Linda Grönlund, biträdande rektor på Farstavikens skola och ansvarig för mottagningsenheten för åldrarna 7–15 år.

En introduktion och kartläggning är det första som sker när en ny elev kommer till mottagningsenheten på Farstavikens skola respektive Gustavs-bergs gymnasium i Värmdö kommun. Då kartläggs elevens bakgrund, styrkor, intressen och förmågor. Kartläggning-en används för att anpassa kommande utbildning efter elevens förutsättningar och behov. Den ligger sedan till grund

mun ska ta emot beror på kommunens befolkningsstorlek, arbetsmarknads-förutsättningar, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensam-kommande barn samt hur många asyl-sökande som redan vistas i kommunen.

KOMMUNEN ORDNAR BOENDE

När en flykting kommer till Värmdö har kommunen ansvar för att ordna mottagande och boende samt hjälpa till med kontakter till arbetsförmedlingen och andra myndigheter. Kommunen erbjuder också skola, förskola samt försörjning för dem som inte får etable-ringsersättning från försäkringskassan.

När flyktingen fått uppehållstill-stånd ligger det i kommunens ansvar att erbjuda undervisning i svenska för invandrare.

För ensamkommande flyktingbarn fungerar processen annorlunda. Barnen får bo hos en familj eller i ett hem för vård eller boende, och får en så kallad god man, som företräder dem juridiskt.

Tusentals människor är på flykt i och utanför Europas gränser. Men hur fungerar pro-cessen när en flykting kommer till Sverige och Värmdö?

När flyktingar kommer till Sverige bor de vanligtvis på ett asylboende i väntan på beslut på sitt asylärende. På grund av det stora antalet människor som varit på flykt det senaste halvåret har många fått bo på så kallade evakueringsboen-den medan de väntar på en plats på ett asylboende. I början av februari bodde drygt 5 500 asylsökande i kommunala evakueringsboenden. Det kan till exem-pel vara gymnastiksalar som har gjorts om till sovsalar.

Evakueringsboendena, som det Värmdö tillhandahöll i vintras, är tillfälliga lösningar som så snart som möjligt ska ersättas med asylboenden som Migrationsverket driver, eller som hyrs av privata hyresvärdar.

Hur många nyanlända varje kom-

för i vilken årskurs i grundskolan res-pektive grupp på gymnasiet som eleven blir placerad i och vilka eventuella stödåtgärder som sätts in.

– Många delar har fungerat över förväntan, bland annat har det varit en riktigt fin acceptans bland övriga elever, säger Emil Johansson som är biträdande rektor på Gustavsbergs gymnasium G2 och ansvarig för mottagningsenheten för åldrarna 16–19 år.

MOTIVERADE ELEVER

– Många elever är oerhört studiemo-tiverade, de jobbar verkligen stenhårt, vilket är jättekul fortsätter Linda.

Målet med arbetet på mottagningsen-heten är att ge eleven en god introduk-tion i svensk skola och skolämnen samt genomföra en kartläggning. Den största utmaningen, som de båda erfar, är att rekrytera behörig personal som har erfarenhet av mål-gruppen, men där har skolorna hittat ett samarbete för att få till en så bra lösning som möjligt. Läs mer på varmdo.se/mottagningsenheten

Många nyanlända barn och ungdo-mar i skolan

Mottagning i Sverige och Värmdö – så fungerar det

25procent av världens flyktingarärbarn

under 18 år.

Av de 60 miljoner människor som är på flyktivärldenär2/3såkalladeinternaflyktingar,detvillsägapersonersomärpåflyktinomdetegnalandetsgränser

Flestmänniskorärpåflyktfrån:1. Syrien2. Afghanistan3. Somalia

FLYKTINGAR I VÄRLDEN

60miljoner människor ärpåflyktivärlden.

TEMA INTEGRATION

ÖKAR HOS UNGDOMARSTRE SSEN

ÖKAR HOS UNGDOMAR

Forskning visar att minst hälften av alla gymnasieelever är stressade, hosflickornaärsiffran70procent.Värmdös ungdomsmottagning vill

försöka motverka trenden och startade kursen ACT – Att hantera stress

och främja hälsa.

TEXT MOA MELINDER

STRE SSEN

NUMMER 1 · 201620

REPORTAGE

I Värmdö startades kursen för att hante-ra stress på kuratorn Mariella Gonzales initiativ. Den riktar sig till Värmdöung-domar mellan 14 och 23 år.

– Den är till för unga som känner en ständig stress och som vill förändra sina liv, berättar Mariella Gonzales, som ut-strålar all den värme och energi och det lugn som en kurator kan tänkas behöva.

ACT står för Acceptance and Co-mittment Therapy och används för behandling mot bland annat smärta, stress, depression, ångest och ätstörning-ar. I korthet handlar det om att accep-tera sin situation och sedan göra det som är bra för en, istället för att agera impulsivt på sina känslor och tankar.

– Man kan säga att det handlar om att stanna upp och se sina tankar och känslor utifrån. Denna förmåga, att zooma in och ut, kan tränas upp, berättar Walter Osika, stressforskare på Karolinska institutet, som behandlar patienter med svåra stressyndrom.

Vid varje tillfälle får ungdomarna lära sig olika andnings- och avslapp-ningsövningar. Mindfulness, att träna på att vara i nuet och för en stund släppa taget om det som stressar en, är

en numera välbeprövad metod inom sjukvården.

Forskning från både Statistiska Cen-tralbyrån, SCB, och från Stockholms universitet visar på att upp till hälften av Sveriges gymnasieungdomar känner av någon form av stress. Värst är det för tjejerna, hela 7 av 10 flickor är stressade på grund av höga krav på sig själva.

STRESSEN ÖKAR

Aleksander Perski forskar på stress-relaterade sjukdomar på Stockholms universitet och har tillsammans med doktoranden Karin Schraml tittat på stress hos tonåringar.

Karin Schramls doktorsavhandling visar att stressen hos svenska gymnasie-elever ökar, och då speciellt hos flickor.

Drygt 300 16-åringar svarade på en enkät som visade att var tredje elev kände av stora stressymptom. Varannan flicka kände sig mycket stressad och åtta procent av eleverna hade så allvarliga stressymptom att det kan kallas för kronisk stress. Det är stress som inte går över och som leder till sämre livskvalitet och som ett resultat lägre betyg.

Varför har det blivit såhär? På den

Egna krav på höga betyg och stora

mängder skolarbete är några av de saker

som stressar ungdomar mest.

”Kvinnor vet att de måste jobba hårdare för att uppnå samma saker som män”

NUMMER 1 · 2016 21

REPORTAGE

utan att kunna påverka sin situation, och där det också saknas medmänskligt stöd.

– Vi presterar bäst när vi varken har för lågt eller högt ställda krav på oss, sä-ger Walter Osika, som förklarar varför stressen kan bli skadlig för oss.

Att känna stress är en livsnödvändig reaktion, som kan få oss att snabbt rea-gera vid fara. Problemet är att hjärnans hotsystem triggas igång även under stress där det inte är fara för våra liv. Vid vila återhämtar sig hjärnan, men vid upprepad stress under lång tid säger kroppen till slut ifrån med olika stress-symptom, och till och med utbrändhet.

STÄNDIGT UPPKOPPLAD

Symtomen för stress hos ungdomar liknar dem hos vuxna, även om inte lika många drabbas av utbrändhet. Det kan röra sig om huvudvärk, magont och sömnsvårigheter samt sämre koncentra-tions- och prestationsförmåga. Vid en akut stressreaktion kan symtomen visa sig som ökad känslighet för ljud och ljus, svårighet att orientera sig och till och med likna symtomen vid en stroke.

Botemedlet heter vila och återhämt-

frågan finns inget enkelt svar. En teori är att det rådande samhällsklimatet spelar en stor roll.

– Skolan är en spegling av hela sam-hället. För att ungdomars känsla av stress ska minska krävs en förändring hos oss alla. Den viljan till förändring finns inte just nu, säger Aleksander Perski.

Studierna visar att flickor har högre krav på sig själva och sina betyg. De oroar sig också mer för framtiden.

– Kvinnor vet att de måste jobba hårdare för att uppnå samma saker som män.

Karin Schramls forskning visar också att flickor har lägre självkänsla än pojkar. Många högpresterande personer ersätter en god självkänsla, alltså sin uppfattning om sig själv, med prestatio-ner för att känna sig ”värdig”. Att bygga sin självkänsla på lyckade prestationer, såsom höga betyg, är mycket bräckligt och leder ofta till en sämre hälsa. Perso-ner med låg självkänsla tycks också ha färre strategier för att hantera stressen.

En stor orsak till stress hos unga verkar vara kraven på höga betyg. Ännu mer stressad blir en person som upple-ver sig ha en hög arbetsbelastning men

ning, sömn, motion, regelbundna vanor och gärna socialt umgänge. Karin Schramls avhandling visar att de ung-domar som mår sämst av stress, är också de som undviker att träffa kompisar, röker och/eller inte motionerar.

Allt fler unga har också sömnproblem.– Vi kan se att tröttheten är kopplad

till den stress många ungdomar upple-ver. De är ständigt uppkopplade och har mycket aktiviteter och det går ut över sömnen, säger Aleksander Perski.

Han och hans kollegor har gjort flera försök med förebyggande åtgärder på skolor, utan större framgångar. Han menar att det fortfarande fungerar bäst med individuell kognitiv beteendeterapi mot stress.

Utvärderingen av ACT-kursen på Värmdös ungdomsmottagning är inte klar, men forskning som pågår i både England och Sverige visar att de som gått kursen både har sänkt sin arbetsre-laterade stress och fått en bättre psykisk hälsa. Mariella Gonzales är positiv.

– Ungdomarna ville verkligen ha en förändring och var väldigt motiverade. Stressen påverkar deras liv; de har svårt att slappna av, tankarna far runt i skal-

Stressen i skolan är en del i ett samhällsproblem – för att våra ungdomar ska må bättre krävs att det finnsenviljatillförändringävenivuxenvärlden.

Mariella Gonzales är kurator på Gustavsbergs ungdomsmottagning. Hon har ett bra samarbe-te med exempelvis vårdcentralen och Hamnen, som specialiserar sig på familjer som behöver hjälp och stöd.

STRESS

• 7av10flickorärstressade.• Hälften av alla gymnasieelever känner sig stressade.• Att känna stress är en livsnödvändig re-aktion, som kan få oss att snabbt reagera vid fara. • Utmattningsdepression kallas ibland för utbrändhet.

NUMMER 1 · 201622

AKTUELLT

Tina Leach Verksamhetschef EMI, Elevhälsosamordnare, Värmdö kommunVilket är kommunens uppdrag när det gäller Elevhälsa?

– Framförallt ansvaret att fånga upp elever som inte klarar sina kunskapsmål i skolan. Mentorn är oftast den som först upptäcker när skolarbetet påverkas. Det är naturligt att ta

upp detta i utvecklingssamtal tillsammans med vårdnadshavare. Även under hälsobesök hos skolsköterska kan stres signaler fångas upp. Vid behov erbjuds eleven uppföljande samtal.

– Samtalen kan handla om enkla saker som: försök stänga av mobilen på kvällen, så du slipper bli väckt och kan sova bättre och försök äta frukost. Det gör att energin ökar och då ökar koncentra tionen också, berättar Tina Leach.

Om skolsköterskan bedömer att eleven har ett större behov av att förebygga eller hindra psykisk ohälsa så kan kurator i samråd med vårdnadshavare kontaktas. För elever med särskil-da behov kan psykiatrin vara ett bra stöd. Här i Värmdö har vi Hamnen, dit är barn, unga och föräldrar i Värmdö välkomna. Elever har möjlighet att själv ta kontakt med öppna mottagning-en.

Salongen på frisörutbild-ningen på G2 har känsla av industrilokal. Betongväggar medljusflödefrånstorafönster. Stämningen är koncentrerad och lugn, åtminstone för den som kommer utifrån.

Thea Bygde lämnade stressen på Natur (Naturvetenskapsprogrammet) och sat-sade på Hantverksprogrammet Frisör.

– Först gick jag ett teoretiskt pro-gram, Natur ”för att det var det man skulle gå på”. När jag började tvåan insåg jag att det här verkligen inte var något för mig.

Hon hade funderat på stylist eller fri-sör och tog kontakt med G2 och frågade om det fanns plats. Det gjorde det, så hon provade och kände att det var kul.

– Och så tänkte jag att jag satsar på det. Ända sedan dess har det bara känts rätt, säger Thea Bygde.

Vad är mest stressigt i ditt liv just nu? – Jag som person känner inte stress,

men jag vet vad som är stressigt. Jag har gått igenom så mycket stress i skolan.

Återhämtning finns inte på schemat

Särskilt för drygt ett år sedan då jag läste Natur. Jag tror att jag har upplevt så mycket stress att jag blivit immun, säger Thea Bygde.

Hur kan du koppla bort stressen?– Jag vet när jag ligger efter. Till ex-

empel om jag har en uppgift som skulle lämnats in. Då lämnar jag in den dagen efter och så får det vara bra.

– Jag satsar på frisör nu. Även om jag vet att det kanske inte är det jag gör om tio år. Så jag vill ha en grund i det och göra bra ifrån mig när jag gör något i skolan. Så jag klarar mig alltid. Därför att jag ser till att klara mig, förklarar Thea Bygde.

”Jag satsar på frisör nu. Även om jag vet att det kanske inte är det jag gör om tio år.”

Thea Bygde 18 år, Järfälla

NUMMER 1 · 2016 23

STRESS BLAND UNGA

Amelie Hedström Skolöverläkare, Värmdö kommunNär går stress över till att bli psykisk ohälsa?–Detärenliteflytandegränssomvikanskeharflyttatlitegrand.Attdetsomviföruttyckte

var en normal del av livet kan idag betecknas som psykisk ohälsa. Samtidigt är det tydligt att ungdomar rapporterar mer psykisk ohälsa idag och det måste vi ta på allvar. Allaorsakertillstresskanmanintepåverka.Deflestavetvadmanskagöraförattminska

sin stress men det är ändå svårt att göra dessa förändringar. – Den som är stressad och orolig kommer lätt in i en ond cirkel. Man börjar sova dåligt, blir

trött, börjar äta lite sämre och så orkar man inte riktigt göra det man ska i skolan – vilket kan ge dåligt samvete och så mår man ännu sämre, sover ännu sämre och så fortsätter det, beskriver Amelie Hedström.

– Det kan vara svårt att bryta en ond cirkel som skapar stress. Jag hoppas att våra hälso-samtal kan hjälpa till, att man stannar upp. Elever och föräldrar kan alltid höra av sig till skolhäl-sovården om de önskar hjälp.

Clara Lööwbeer Afreixo tycker om att träna mycket och jobbar extra på helgerna. För att hinna med allt hon vill göra så går hon upp tidigt.

– Jag känner att det är så mycket jag behöver göra, så jag prioriterar inte alltid skolan, berättar hon.

Det blir inte så mycket vila och sömn. – Ibland när jag kommer hem från

skolan sover jag en timme. Jag är trött mentalt. Jag vet att jag måste prioritera mer och känner att jag inte räcker till när det är stressigt.

Egen bostad i framtiden är en dröm som Clara Löwbeer Afreixo delar med många andra ungdomar.

– Det är kontakter som gäller, eller så får man dela med kompisar, konstaterar hon.

Det ligger i frisöryrkets natur att bry sig om yta. Men vart går gränsen mellan skadlig utseendefixering och sköta om sig eller ha kul med ett kreativt yrke?

– Det är väl när du typ mår dåligt av att se någon som är vackrare än du på stan och börjar jämföra dig med alla andra. Och tänker – gud vad jag inte ser bra ut! När du känner att du behö-ver ändra på dig och inte känner dig bekväm hemma i mjukisbyxor, förklarar Clara Löwbeer Afreixo.

EMI – Elevhälsans Medicinska Insatser.

HÄLSOBESÖK – Alla elever i grundskolan erbjuds hälsobesök i förskolan, årskurs två, fyra och sju. I samband med besöket fyller eleverna i en hälsoenkät. Utifrån den enkäten för skolsköterskan samtal med eleverna. I gymnasieskolan eller gymna-siesärskolan erbjuds varje elev minst ett hälsobesök.

HAMNEN – Första linjens psykiatri för barn och unga. Hamnen, på Tyra Lundgrens väg 6

i Gustavsbergs hamn, är öppen för barn, unga och föräldrar även utan rekommenda-tion från till exempel skolsköterska. Läs mer på: varmdo.se/hamnen

G2 – Gustavsbergs gymnasium. Läs mer på: gustavsbergsgymnasium.se

STRESS – Enligt Svenska Akademiens ordlista: kroppens reaktion på psykisk och fysisk påfrestning, överansträngning; jäkt.

FAKTA

TEXT & FOTO CECILIA ALSTERLUND

”Jag vet att jag måste prioritera mer och känner att jag inte räcker till”

Clara Löwbeer Afreixo 18 år, Nacka

NUMMER 1 · 201624

AKTUELLT

Visste du att…

TEXT MOA MELINDER KARTA VÄRMDÖ KOMMUN

Gustavsberg

Nämdö

Djurö

Runmarö

Ingarö

Stavsnäs

Hemmesta

Möja

Svartsö

Strömma

Hålludden

Grinda

Harö

Brunn

NUMMER 1 · 2016 25

AKTUELLT

Detfinns4 folkbibliotek samt 5 ö-bibliotek i kommunen

Sveriges enda aktiva porslinsfabrikfinnsiGustavsberg

En elev i grundskolan kostar 91 700 kr per år

Det kostar 3500 kr att bygga en meter gång- och cykelväg,

4500 kr med belysning

Värmdö består av mer än 10 000 öar

Djurö kyrka, byggd 1683, är skärgårdens äldsta träkyrka

En boende inom äldrevården kostar 900 000 kr per år

Sandhamn har 90 bofasta invånare

Östanviks gård på Nämdö är skärgårdens äldsta lantbruk med anor från 1500-talet

Det bor 41 212 personer i kommunen (31 jan 2015)

Varje år hanterar kommunen 723 ton matavfall

Varje dag går 7 003 barn och ungdomar till en skola i kommunen

202 ungdomar sommarjobbade med någon form av ekonomiskt stöd

66% av den arbetsföra befolkningen pendlar ut ur kommunen varje dag

Sandhamn

Möja

Harö

26 NUMMER 1 · 201626

DET HÄNDER I VÄRMDÖ

Vill du sommarjobba? Vi erbjuder medfinansiering av sommarjobb för ungdomar mellan 15 och 17 år. Kom-munen står för 50 procent av den totala lönekostnaden under minst en vecka och max tre veckor under juni till augusti. Dessutom finns möjligheten att tjäna pengar på en egen affärsidé genom att starta ett eget företag.

Läs mer på varmdo.se/sommarjobb

Vad tycker du att parken i Porslinskvar-teren ska heta? Nu kan du vara med och ge förslag!

Parken kommer att anläggas i etapper och kommer att löpa genom hela Pors-linskvarteren från norr till söder.

Platser för lek kommer att varvas

med platser för vila, här kommer skapas möjligheter för möten och aktiviteter för olika åldrar. Arbetet med parken planeras att påbörjas under 2016. Vi vill gärna veta vilket namn du tycker är bäst. Läs mer om parken och hur du lämnar namnförslag på varmdo.se/parken

Den 21 maj hålls festivalen Vi på Värmdö! för alla unga i Värmdö. Den äger rum i Gustavsberg och kommer bland annat att bjuda på aktiviteter och en livescen med unga band och artister. Fri entré! Vill du vara med?

Läs mer på varmdo.se/vipavarmdo

PRIS SOM ÅRETS LEANBYGGARE

VAD SKA PARKEN HETA?

FESTIVALYRA FÖR DE UNGA

Värmdö kommuns bygg- och miljö-avdelning har fått utmärkelsen Årets Leanbyggare. De får utmärkelsen för sitt omfattande förändringsarbete för att göra bygglovsprocessen mer effektiv.

Handläggningstiden har minskat i snitt från 6–12 månader 2008 till 4,5–5 veckor 2014. Målet är att hela kommu-nen ska jobba enligt lean 2020.

SOMMARJOBBA!

Kom på kompiskväll med Röda korset på Gustavs-bergs bibliotek! Kompis

Sverige skapar möten mellan etablerade och nya svenskar, för

att vidga perspektiv, minska språkbar-riärer och bryta fördomar.När: Tisdag 19 april klockan 17Var: I Runda huset, Bagarvägen 2

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och grundvattennivån i Sverige är god. Men i vissa kustnära områden, som Värmdös skärgård, så bör man vara försiktig med förbrukningen under sommaren. Därför är det inte tillåtet att bevattna med slang, spola av båtar med slang eller fylla på pooler med kommunalt dricksvatten på Sandön, Telegrafhol-men eller Lökholmen från den 31 maj till 30 augusti 2016.Läs mer på varmdo.se/allasvatten

HITTA EN NY KOMPIS!

Ditt, mitt och allas vatten

NUMMER 1 · 2016 27

Andy Warhol (1928–1987) är en av 1900-talets mest betydelsefulla konstnä-rer och popkonstens främsta företräda-re. Arvet efter Andy Warhol är inte en traditionell ”Warhol-utställning” utan vill berätta mer om hur Warhol har på-verkat den moderna livsstilen och hans inflytande och arv.

I utställningen ges en unik möjlighet att se flera av hans verk som aldrig tidigare visats i Sverige, bland annat ett fyrtiotal teckningar från 1950-talet samt video-installationer. 15 april–25 september, Artipelagartipelag.se

STIG LINDBERG FYLLER 100 ÅR!I år skulle Stig Lindberg fyllt 100 år. Den mest naturliga platsen för att uppmärksamma det är naturligtvis på Gustavsbergs Porslinsmuseum.Den 28 maj öppnar utställningen ”Stig Lindberg 100 år ”. Stig Lindberg är en av dem som inrett folkhemmet med mönster som Adam, Prunus och Berså.28 maj–11 septembergustavsbergsporslinsmuseum.se

ARVET EFTER ANDY WARHOL

Antikrundan till Artipelag! Ett av de nya avsnitten av Antikrundan kommer att spelas in på Artipelag! Håll ögon och öron öppna för mer information på varmdo.se och svt.se

GUSTAVSBERGSDAGEN

6 JUNI!

Fråga Värmdös politiker

POLITIK DIALOG

Två gånger om året kan Värmdös medborgare ställa en fråga till sina förtroendevalda och få svar på kommunfullmäktige. Nästa tillfälle för allmänheten att ställa frågor till Värmdös politiker är på kommun-fullmäktiges sammanträde den 31 augusti.

Hej Porslinsfabriken! Nu är det klart att Gustavsbergs nya upplevelsecentrum och kulturhus kommer att heta Porslinsfabriken. Beslutet togs 15 mars på Kutur- och fritidsnämndens möte. Porslinsfa-briken beräknas vara klar under 2017.

VA-utbyggnad för miljön Värmdö står för Sveriges enskilt största utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Dessutom inventeras alla enskilda avlopp. Det här är kommunens största miljösatsning någonsin. En de-taljplan som bland annat möjliggör utbyggnad av vatten- och avlopp i Strömma har antagits för att förse området med kommunalt VA.

Genomlysning av vårdenEfter en genomlysning av omsorgs- och välfärdssektorn uppmanar kommunstyrelsen vård- och om-sorgsnämnden att vidta åtgärder gällande bemanningsplanering, uppföljning och redovisning av ekonomi och kvalitet.

Skydd av unik naturIGustavsbergfinnsflerapark-ochnaturområden med ekmiljöer som har ett natur- och kulturmiljövärde. Fyra delområden bedöms ha extra höga naturvärden och har nu därför valts ut som biotopskyddsområ-den.

Tyckt och tryckt! För femte året i rad deltar Värmdö kommun i SCBs medborgarunder-sökning. varmdo.se/medborgar-undersokning

DET HÄNDER I VÄRMDÖ

&

Läs mer på varmdo.se/gustavsbergsdagen

NUMMER 1 · 201628

PORTRÄTTET

räknar hon också till begreppet.Diversity Group jobbar med

normkritik som ett verktyg, alltså att upptäcka normer på arbetsplat-sen som utestänger och exkluderar människor.

– Det kan handla om till synes enkla saker som att byta ut fredagsö-len mot fredagsfika.

Ebba betonar att det är viktigt är att se på det mångfaldsstrategiska ar-betet som allt annat affärsstrategiskt arbete. Hon är helt övertygad om att en ökad mångfald på ett företag bety-der ökad vinst och kreativitet.

– Det leder till ökad lönsamhet ganska snabbt eftersom det då finns en så oerhört bred kompetens och förmåga. Olikheterna leder till nya idéer och förmåga att hitta nya lös-ningar på problem.

Ebba Hagander Mir tror även att Värmdö kommun skulle vinna mycket på att arbeta mer mångfalds-strategiskt.

– En kommun som vill växa har allt att vinna på att locka mer människor med olika kompetenser och bakgrund, säger hon.

Det som krävs är ett strategiskt mål och en vilja att skapa mer mångfald i sitt företag. En förståelse för att det inte är ett ”projekt” som har en början och slut. Arbetet måste också förankras i hela organisationen och när det kommer till rekryteringen måste den bästa kompe-tensen inom alla grupper i samhället attraheras.

Så småningom började därför Diversity Group att erbjuda helhetslösningar för företag som vill bli mer inkluderande. Vissa vill ha utbildning och workshops, andra behöver kartläggning och hjälp med rekrytering. En del kanske alltihop.

För Ebba Hagander Mir handlar mångfald om mer än bara etnisk till-hörighet. Det kan också syfta på kön, funktionsnedsättning, ålder, sjukdom eller sexuell läggning. Ett inkluderan-de synsätt och ett helhetsperspektiv

”Mångfald leder till ökad lönsamhet ganska snabbt”

Ebba Hagander Mir utbildade sig till statsvetare och hamnade i rekryterings-branschen. Långsamt började hon lägga märke till hur stereotypt rekryteringarna gick till: att vi gärna anställer dem som liknar oss själva.

– Jag minns att jag jobbade inne i stan, tog en taxi och genast hittade en kompetent person bakom ratten, som satt på fel jobb. Det här är ju galet, tänkte jag.

Tanken på ett annorlunda rekry-teringsföretag föddes. När Diversity Group började ta form trodde Ebba Hagander Mir att det bara handlade om att rekrytera med siktet inställt på mångfald, sedan skulle allt fixa sig. Det visade sig inte räcka på långa vägar.

– Om inte organisationen är har en inkluderande kultur och är mottaglig för mångfald är det nästan menings-löst. Då kommer den anställda inte våga sticka ut alternativt försvinna någon annanstans, förklarar hon.

Statsvetaren och Ingaröbon Ebba Hagander Mir kallar sig själv för en ”sucker för mänskliga rättigheter”. För nio år sedan startade hon rekryteringsföretaget Diversity Group som hjäl-per organisationer att bli mer öppna för mångfald.

”Jag är en sucker för mänskliga rättigheter”

EBBA HAGANDER MIR

Ålder: 46Bor: IngaröFamilj: Man och tre barnYrke: MångfaldstrategBrinner för: Inkludering och tennisDet bästa med Värmdö: Naturen

Ebba Hagander Mirs företag Diversity

Group hjälper organisationer att skapa ett hållbart

humankapital.

NUMMER 1 · 2016 29

KALENDARIUM

APRIL

MAJ

JUNI

Måndag 6 juniGustavsbergsdagen&nationaldagsfirandeiett!Läs mer på varmdo.se/gustavsbergsdagen

Måndag 6 juniParadisloppet på Ingarö. Arr: Ingarö IF.

Lördag 11 juni klockan 10:00–14:00Gårdsloppis på Nora Gård. Lantligt, charmigt och återbrukat! Kaffeservering i trädgården.Återkommande evenemang. Läs mer på Gårdsloppisen på Nora gårds Facebook-sida.

Söndag 1 maj klockan 11:00–15:00Bakluckeloppis på Siggesta Gård.

Lördag 7 maj klockan 12:00–17:00Konstrunda 7-8 maj. Värmdö konstnärer håller öppet i hus, hem, ateljéer, lador och sjöbodar. Info&kartafinnspåvarmdokonstnarer.se

Lördag 7 maj klockan 12:00 och 15:00Den sällsamma historien om tidstjuvarna, Värm-dö scenskolas elevföreställning. Gustavsbergs-teatern. Spelas 7 och 8 maj.

Lördag 14 maj Hönsbytardag på Nora Gård. Kaffeservering, gårdsbutik, gårdsloppis och blomsterförsäljning.

Torsdag 19 maj klockan 15:00-16:00Bokklubb 12-15 år på Gustavsbergs bibliotek, Anmälan: marta.linnros@varmdo.se

Lördag 21 majUngdomsfestivalen Vi på Värmdö! i Gustavs-berg. Läs mer på varmdo.se/vipavarmdo

Lördag 28 maj klockan 10:00–16:00Välkommen till Grindadagen! Prova på boule, fiske,volleyboll,samarbetspussel,livräddningoch gå ombord på Kustbevakningens båt.

Lördag 28 majVernissage: Stig Lindberg 100 år, Gustavsbergs Porslinsmuseum. Utställningen pågår till den 11 september. Mer info på gustavsbergsporslins- museum.se

Lördag 28 majVernissage: Karneval, en utställning som presenterar samtida keramik av sju svenska konstnärer. Gustavsbergs Konsthall. Utställ-ningen pågår till den 11 september. Läs mer på gustavsbergskonsthall.se

Lördag 15 aprilPremiär för utställningen ”Arvet efter Andy War-hol”, Artipelag. Läs mer på artipelag.se

Söndag 16 april klockan 11:00–16:00Ung konst 2016, konstutställning för unga i åldern 13-19 år. Arr: Gustavsbergs konstförening Läs mer på gkonst.se

Tisdag 18 aprilBokbytarbord på Hemmesta och Djurö bibliotek, pågår tom 4 maj.

Onsdag 19 april klockan 19:00Blås-Yran, Gustavsbergs Blåsorkester och kulturskolans elevorkester. Musikens Hus, Gustavsbergs centrum. Fri entré.

Lördag 23 april klockan 15:00–16:15Världen är en scen – Shakespeare 400 år, Stina Ekblad och Uppsala Akademiska Kammarkör, Artipelag. Läs mer på artipelag.se

Lördag 23 april klockan 11:00–16:00Våröppna ateljéer! G-studions konstnärer öpp-nar sina arbetslokaler i Gustavsbergs hamn. Läs mer på gstudion.se

Lördag 30 april klockan 20:00ValborgsfirandepåSjöliden/VärmdöFörsamling.

Lördag 30 april klockan 18:30ValborgsfirandevidStrandvikmed Gustavsbergs Mässingssextett, Havstrutarna och fyrverkeri. Brasan tänds 20.45. Välkomna!

30 NUMMER 1 · 201630

KULTUR

Det är en solig februarieftermiddag och ljuset silar in genom konsthallens höga fönster. Ljuset reflekteras i ett antal svarta, kvadratiskt formade keramikverk med skrovlig yta som hänger på väggen. Det är konstnären Gitte Jungersen som ställt sig frågan om det går att göra ett keramiskt föremål av bara glasyr.

Gustavsbergs konsthall är interna-tionellt känd för sin förmåga att få de stora, samtida konsthantverkarna till sig. Just nu är det de två danska kera-mikerna Gitte Jungersen och Kristine Tillge Lund som ställer ut. Att balansera mellan kontroll och slump är deras spe-cialitet. Vad händer om jag gör såhär?

På golvet i den stora hallen ligger

Under snart tio år har Gustavsbergs konsthall befäst sin position som en av Sveriges mest respekterade konstnär-liga institutioner för samtida konsthantverk. Sedan drygt ett år ingår konsthallen också i den kommunala gemen-skapen.

En konstnärlig oas

ett antal ”askar” i keramik, till synes utslängda huller om buller. Såklart är de noggrant utplacerade med både precision och omsorg. Här har Kristine Tillge Lund lågbränt dem för att de ska dra åt sig vätska och färg, och fyllt dem med bläckvatten för att framkalla en viss effekt.

– Hos de här två konstnärerna blir den keramiska processen en del av re-sultatet, förklarar konsthallschefen Maj Sandell.

Gustavsbergs konsthall öppnade 2007, på initiativ av entreprenören Dag Landvik, och drevs under sina första år i privat regi. Verksamheten övergick sedan i föreningsform med stöd från

”Det kommer att bli en unik plats, med en unik histo-risk tradition”

TEXT & FOTO MOA MELINDER

Maj Sandell är konsthallschef på Gustavsbergs konsthall - en respekterad och välrenommerad konstnärlig verksamhet - även internationellt.

NUMMER 1 · 2016 31

KULTUR

kommun, landsting och stat. För drygt ett år sedan blev konsthal-

len en del av kommunen, vilket betyder att verksamheten nu står på en mer stabil grund. Även före det kommunala inträdet fanns ett nära samarbete med till exempel skolorna i form av både vis-ningar och workshops för barngrupper.

– Visst har det varit en omställning att bli kommunala, men framförallt har det medfört mycket positivt, säger Maj Sandell.

INKÖPT GLASFÖREMÅL

Under de närmsta åren kommer ännu en omställning: konsthallen ska precis som en rad andra kommunala kultur-verksamheter flytta in i det nya kultur-huset, som ännu är på planeringsstadiet. Maj Sandell tror att det kommer finnas stora förutsättningar för att locka fler besökare både från Värmdö och Stock-holm.

– Det kommer att bli en unik plats med en unik historisk tradition. Det kommer att finnas något för alla.

Till kulturhuset har kommunen köpt in ett verk från glas- och keramikkonst-nären Frida Fjellman. Hon är en av Sveriges mest omtyckta och uppmärk-

sammade konsthantverkare och var i vintras aktuell med utställningen ”I huvudet på Frida Fjellman”, just här på Gustavsbergs konsthall.

Inspirationen till utställningen fick Frida Fjellman från en resa till Japan då glädjen och inspirationen snabbt gick över i rädsla och ovisshet. När hon var där inträffade den stora jordbävningen med kärnkraftshaveriet i Fukushima och en tsunami som följd. Resultatet blev inspiration till ett blodrött rum med skrämda, rädda eller ensamma djur, ett radioaktivt träd och träskspöken som stigit rakt ur ett radioaktivt träsk.

SOM ATT STIGA IN I EN ANNAN VÅRLD

Mitt i den sammetsröda utställningshal-len stod en björn i naturlig storlek med ett lite sorgset uttryck. Björnen, som både kan vara beskyddare, hot eller offer beroende på vem som tittar, kommer så småningom att stå någonstans i det nya kulturhuset.

– Frida Fjellman är expert på att kombinera en stark berättelse med en tydlig form. Det blir som att stiga in i en annan värld, säger Maj Sandell.

Vi går vidare i Gula byggningen, där Gustavsbergs konsthall har huserat

i snart tio år. I ett mindre rum står ett antal skulp-turer, signerade Gitte Jungersen. Det ser ut som att någon har hällt lösvispad grädde eller kaksmet över en metall-ställ-ning, men att ”smeten” plötsligt stelnat. Enligt Maj Sandell, som själv varit aktiv som konsthantverkare, har konstnären gjort något som egentligen är tekniskt omöjligt. Tydligen är det ändå möjligt i experi-menterandet med olika glasyrer.

Nästa år firar Gustavsbergs konsthall tio år. Det firas genom en utställning med samtida keramik parallellt med porslinsmuseets stora satsning ”Stig Lindberg 100 år”.

– Utställningen på konsthallen blir en fri tolkning av Stig Lindberg praktik, inspirerad av hans energi och lekfullhet.

Foto: Gustavs-bergs konsthall

Gitte Jungersen är en av de danska konstnärer som just nu ställer ut på Gustavsbergs konsthall.

” Ibland tänker jag att det borde vara obligatoriskt för alla att jobba med nyanlända”

I grundskolans ämne idrott och hälsa måste man enligt skolans läroplan vara simkunnig, annars får man icke god-känt. Och det krävs fullständiga betyg i årskurs 9 för att söka till gymnasiet.

För att hjälpa alla att nå målet ”simkunnig” måste vi använda vår fantasi, erfarenhet och kreativitet. Det är nämligen inte så lätt för alla att lära sig simma. Det förstod jag när jag deltog i ett fantastiskt lärorikt och glädjefyllt integrations- och friskvårdsprojekt för 20 år sedan.

Efter projektet började flera av delta-garna gå till simhallen med sina egna barn, som snart också blev simkunniga. Det har även visat sig att dessa kvinnor tar mer aktivt ansvar för sin hälsa jäm-fört med kvinnor som inte simmar.

Ibland tänker jag att det borde vara obligatoriskt för alla att jobba med nyanlända flyktingar, ungefär som att göra värnplikt. Mest för att ta bort all okunskap och rädsla människor verkar ha för varandra.

VI VILL ALLA MÅ BRA

Mina kunskaper och erfarenheter från ovanstående projekt är ovärderliga. På Gustavsbergsbadet strävar vi efter alla människors lika värde, oavsett kön, hudfärg, funktionsnedsättning, nationa-litet med mera. Det visade vi prov på i

vintras när vi tog emot många nyanlän-da, som genom ett besök på badet fick en meningsfull fritidssysselsättning. Det var givande möten på många främ-mande språk. De jag pratade med har samma vilja som du, jag och alla andra, det vill säga att må bra!

ELISABETH STRÖMBERGChef för Gustavsbergsbadet

Att simkunnighet är en livförsäkring är väl känt, då ingen vill drunkna. Men att simning är nyckeln till högre studier i Sverige känner få till.

”Det var givande möten på många främmande språk”

I NÄSTA NUMMER:

Den 28 maj öppnar utställningen ”Stig Lindberg 100 år ” på Gus-tavsbergs Porslinsmuseum. Även Gustavsbergs Konsthall kommer att ha en utställning i Stig Lindbergs anda.

STIG LINDBERG 100 ÅR I ÅR!

UTFLYKTSTIPS I HELA VÄRMDÖVad ska du göra i sommar? Semestra i Värmdö såklart! Vi ger dig utflyktstips

i hela Värmdö, allt från fornminnes-lämnningar till loppisar. Redan nu kan du läsa mer på visitvarmdo.se.

KRÖNIKA

SA MH Ä L L SINFORM AT ION