Friends nätrapport 2013Om ungas liv på nätet och hur vuxna kan

agera för ett schysstare nätklimat

I samarbete med:

InnehållBarns och ungas röster i centrum 3

Undersökningen i korthet 3

Om rapporten 4

Generalsekreteraren har ordet 5

Samma lagar gäller 6

Lagar som gäller på nätet 7

Här är utmaningarna 8

Det här kan du göra 16

Friends fem principer för ett schysst klimat på nätet 20

1. Prata om hur man är schysst på nätet! 20

2. Visa intresse och skaffa kunskap! 20

3. Barn gör som du gör. Var en positiv förebild! 20

4. Var en klok nätguide. Sätt gränser! 21

5. Barn behöver stöd. Lyssna och agera! 21

Friends 22

Norton by Symantec 22

3

För barn och unga är nätet en integrerad del av

vardagen där relationer, status och välmående

skapas och förändras i lika hög utsträckning på

nätet som det gör i korridoren, i klassrummet

och i omklädningsrummet efter träningen. 98%

av barn och unga i Sverige använder regelbun-

det nätet och 91% engagerar sig i sociala nätverk

(Svenskarna och Internet 2012). Siffrorna visar

tydligt att nätet inte bör ses som en avskild arena,

utan som en integrerad del av barns och ungas liv

idag. Därför är det avgörande att vi vuxna, precis

som unga, förhåller oss till nätet på just det sättet.

Under hösten 2012 har Friends och Norton by

Symantec i ett gemensamt initiativ velat ta reda

på mer om vad som skapar trygghet och otrygg-

het hos barn och unga när det gäller livet på

nätet. Med utgångspunkt i Friends sakkunskap i

mobbningsproblematiken och Nortons erfarenhet

och kunskap inom nätsäkerhet har vi identifierat

de områden där behovet av ytterligare kunskap

varit som störst. Vi har saknat beskrivningar av

hur barn och unga vill att vuxna ska skapa trygg-

het på nätet. Vi har saknat beskrivningar av hur

vuxna möter upp de önskemålen.

Med den här undersökningen vill vi fånga ungas

röster om kränkningar via nätet: Hur agerar barn

och unga om de blir kränkta? Vad gör att det

känns bättre? Hur vill de att vuxna ska agera för

att förebygga kränkningar via nätet?

Vi hoppas och tror att innehållet i den här rappor-

ten kan hjälpa dig som vuxen att tydligare peka ut

riktningen för vad du kan göra för att bidra till ett

schysstare klimat på nätet. I din kontakt med barn

och unga, ta gärna resultaten som en utgångs-

punkt för ett ömsesidigt och respektfullt samtal.

Olle Cox

Projektledare Schysst på nätet, Stiftelsen Friends

Carolina Schattauer Ramnö

Kommunikationsansvarig, Norton by Symantec

Barns och ungas röster i centrum

Undersökningen i korthet • 45% av barn och unga har blivit kränkta via nätet eller mobilen och 80% vet vem det är som

utfört kränkningen vid senaste tillfället.

• Drygt 90% av både unga och vuxna är överens om att de tror att det är lättare att kränka någon

via nätet och att det till största del beror på att man inte ser personen man kränker.

• Det är bara knappt hälften av unga som själva skulle ta hjälp av en vuxen om de blev utsatta för

en kränkning på nätet. 81% av de vuxna menar att de skulle prata med och stötta barnen om de

fick veta att barnen var kränkta.

• Unga tycker att det bästa vuxna kan göra för att skapa ett schysstare klimat på nätet är att

prata om hur man är mot andra på nätet, visa vad man kan göra om man blir kränkt och vara

goda förebilder.

4

Undersökningen är genomförd på uppdrag av

Friends i samarbete med Norton by Symantec un-

der perioden 29 oktober till 12 november 2012 via

YouGov Sveriges Internetpanel. Internetpanelen

består av cirka 60 000 förrekryterade personer i

åldern 15 år och äldre.

Undersökningen bland vuxna är genomförd med

kvinnor och män i åldern 30-60 år i Sverige. En

inbjudan till att delta i undersökningen har skick-

ats ut via e-mail till personer i internetpanelen som

uppfyller beskrivningen. Dessa utgör ett repre-

sentativt urval av den svenska befolkningen vad

gäller kön, ålder och region. Av dessa uppfyllde

505 målgruppskriteriet ”har barn i ålder 7-17 år

som är aktiva på nätet”.

Undersökningen bland barn är genomförd med

personer i åldern 12-16 år och som är barn till pa-

nelmedlemmar. En inbjudan till undersökningen

har skickats ut via e-mail till föräldrar i panelen

med barn 12-16 år.

Barnen utgör ett representativt urval av den svens-

ka befolkningen vad gäller kön och ålder. Totalt

genomfördes 407 intervjuer bland i målgruppen

barn i ålder 12-16 år som är aktiva på nätet.

Om rapporten

5

Låt oss ta till oss av ungdomars budskap- Generalsekreteraren har ordet

Internet och sociala medier innebär fantastiska

möjligheter till möten och kommunikation männis-

kor emellan. Vi är många som funnit nya samman-

hang och gemenskaper som inte hade varit möj-

liga utan nätet. Men dessvärre är inte allt som sker

på nätet positivt, ibland blir barn och unga kränkta

och trakasserade och ofta står vuxna utan tillräck-

liga verktyg för att stoppa och förebygga kränk-

ningarna. Vi på Friends vill vara vägledande i att

förändra detta mot en verklighet där vuxna tar

ansvar och vet hur man kan agera också när det

gäller barns och ungas liv på nätet.

I vårt arbete för att nå dit spelar samarbetet med

vår sponsor Norton by Symantec en betydelsefull

roll, varför vi vill passa på att rikta ett tack till dem

för sitt stöd.

Skollagens regler om nolltolerans mot kränkningar

gäller även för det som sker på nätet och skolorna

har i dag ett ansvar att i det förebyggande arbetet

även innefatta sådant som sker på nätet. Självfal-

let gäller även straffbestämmelserna i brottsbal-

ken, även om det ibland tenderar att glömmas

bort i den allmänna diskussionen. Sanningen är

att man kan få huvudet nertryckt i toaletten också

på nätet. Men just det tycks vuxna ha svårt att för-

stå. Att det som sker på nätet i allra högsta grad

är på riktigt.

Låt oss nu ta till oss av ungdomars budskap! De

vill att du som vuxen bryr dig, frågar och intresse-

rar dig för vad de gör på nätet. De vill att vi är goda

förebilder. Vi måste själva sluta hata, dissa, kränka

och vara anonyma fegisar som aldrig i livet skulle

rapa upp samma elakheter som vi gör om vi står

öga mot öga med någon.

Du behöver inte vara proffs på datorer, nätet och

mobiler för att stoppa och förebygga mobbning

på nätet eller för att stötta någon utsatt. I grund

och botten handlar det om sociala relationer och

här har du långt mer träning, erfarenhet och kun-

skap än många barn och unga. På samma sätt

som du som vuxen tränar barns och ungas sätt

att vara mot andra i skolan, på träningen eller

hemma behöver du träna dem i hur man är mot

varandra på nätet. Prata om hur man kan vara en

bra kompis även där.

Det går att göra skillnad. Vi är övertygade om att

det går att stoppa mobbning, oavsett om den sker

på skolgården, på idrottsträningen eller på nätet.

Låt 2013 bli året då vi visar civilkurage och står

upp för det som är rätt.

Lars Arrhenius, generalsekreterare

6

Är det olagligt att...?

Samma lagar gällerMed nya sociala ”rum” där människor umgås till-

kommer också frågor om vilka regler och lagar

som gäller för de rummen. I mötet med skolperso-

nal, föräldrar och elever möter vi många gånger en

osäkerhet inför vilka lagar som gäller för det som

händer på nätet. Ibland finns en uppfattning att

andra, eller inga, lagar gäller för vad man skriver

till människor, vilka bilder man lägger upp eller hur

man skriver om andra på nätet. Men det stämmer

inte.

En enkel tumregel att ha med sig är att samma

saker är olagliga på och utanför nätet. Om du

till exempel hotar eller förtalar någon spelar det

ingen roll om det sker på Facebook, Instagram,

Minecraft, i korridoren, på skolgården, på bussen

eller på stan. I undersökningen ställde vi en fråga

till de vuxna kring vad som är olagligt eller inte.

Och resultaten visar att kunskapen om vad som

är olagligt på nätet varierar.

n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet.

97%

3%20%

80%

54%

36%

Lagligt Olagligt

Hota andra via nätet Kränka andra via nätet

Prata skit om andra offentligt på nätet

7

Lagar som gäller på nätetpade tillfällen lägga ut nedsättande kommenta-

rer om någon på nätet.

Hets mot folkgrupp 16 kap. §8 Brottsbalken

Hets mot folkgrupp innebär att hota eller prata

illa om en grupp människor med anspelning på

gruppmedlemmarnas ras, etnicitet, tro eller sex-

uella läggning

Personuppgiftslagen

Personuppgiftslagen (PuL) har till syfte att skyd-

da människor mot att deras personliga integritet

kränks. Till exempel är det olagligt att avslöja

information om människors etniska ursprung,

politiska åsikter, religiösa övertygelse eller med-

lemskap i fackförening.

Skollagen

Enligt skollagen har skolor ett ansvar att agera

också när det gäller kränkningar på nätet, om

kränkningarna påverkar elevernas skoldag.

Olaga hot 4 kap. 5§ Brottsbalken

Ett olaga hot innebär att hota att göra något

brottsligt mot någon annan, till exempel ett hot

om misshandel eller att döda en person. För att

hotet ska vara olagligt måste det vara allvarligt

menat och framställt på ett sätt så att det fram-

kallar allvarlig rädsla.

Förtal 5 kap. 1§ Brottsbalken

Förtal innebär att utpeka någon såsom brottslig

eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att läm-

na uppgifter som är ägnade att utsätta denne

för andras missaktning.

Förolämpning 5 kap. 3§ Brottsbalken

Förolämpning innebär att uttala sig nedlåtande

om någon genom kränkande ord, anklagelse el-

ler annat kränkande beteende.

Ofredande 4 kap. 7§ Brottsbalken

Ofredande innebär att bete sig hänsynslöst mot

någon annan, till exempel genom att vid uppre-

8

Nära hälften av de tillfrågade barnen och ung-

domarna i vår undersökning har blivit kränkta

via nätet eller mobilen. De har fått taskiga kom-

mentarer, ett taskigt sms eller känt sig utanför.

Och av de som blivit kränkta svarar fem procent

att det hänt flera gånger eller ofta. Fem procent

som med andra ord uppger sig vara mobbade

via nätet (mobbning brukar definieras som upp-

repade kränkningar).

Anonymiteten är inte heller så utbredd som

många tror. Åtta av tio vet vem som kränkt dem

och sex av tio svarar att det är någon i skolan

som utfört kränkningen. Detta visar något som

vi länge fått berättat för oss i mötet med elever,

skolpersonal och föräldrar; Att kränkningar och

mobbning på och utanför nätet hänger ihop. Att

vänskap, diskussioner, uttryck och konflikter

kan börja på nätet, fortsätta på matrasten, es-

kalera på eftermiddagen via sms och kulminera

efter träningen på kvällen.

Unga och vuxna i vår undersökning är även rö-

rande överens om att det är lättare att kränka

någon via nätet än utanför. Drygt nio av tio i de

båda grupperna tycker så. Även när det gäller

orsakerna till kränkningen svarar man likadant.

Det enda svar som egentligen skiljer grupperna

tydligt åt är andelen som svarat att lättheten be-

ror på nätets anonymitet. Hälften av unga anger

anonymiteten som en anledning till att det är

lättare, medan sju av tio vuxensvar ser samma

orsak. Anonymitet gör det bevisligen lättare att

unga kränker varandra, men har inte lika stor

betydelse som många vuxna tror.

Vi ser också att en av sex unga i vår undersök-

ning är orolig eller rädd för att bli utsatt för en

kränkning via nätet. Det är förstås ett problem

att ta på största allvar; att vara ständigt orolig

för en ny kränkning som kan ske när som helst

och var som helst innebär för många en enorm

påfrestning.

Resultaten visar också på vissa skillnader mel-

lan hur tjejer och killar svarar. När det till exem-

pel gäller hur stor andel som kränkts, på vilket

sätt kränkningarna skett och oron för framtida

kränkningar är tjejerna överrepresenterade. Vad

det beror på är inte helt lätt att svara på, men vi

vet sedan tidigare att killar i högre utsträckning

spelar onlinespel medan tjejer i högre utsträck-

ning skickar sms samt läser och skriver blog-

gar. Kanske påverkar valet av aktivitet på nätet

också graden av kränkningar. Men kanske kan

det lika gärna vara så att killar och tjejer tränats i

att använda och acceptera olika typer av språk.

Kanske ser en kille det mer som en naturlig del

av nätet att bli kallad kränkande saker utan att

se det som en kränkning just när han fyller i en

enkät. Kanske är det så att killar kränks i högre

utsträckning än vad vår undersökning visar.

Genomgående för många resultat i undersök-

ningen ser vi inga eller små skillnader mellan hur

den yngre gruppen i undersökningen (12-14 år)

och den äldre gruppen (15-16 år) svarat. Med ett

undantag: Ju äldre barn, desto färre ser vuxna

som personer som kan öka tryggheten, minska

kränkningarna eller skapa ett schysstare klimat

på nätet.

Här är utmaningarna

En i vår klass hängde ut en annans klädstil med taskiga ord på Facebook. Hon skrev inte specifikt vem det var, men alla förstod. Och sen kommenterade folk hennes namn. Jag blev så jävla sur. Sånt gör man inte.”

9

Att kommunicera med andra via nätetSociala medier: Att umgås via sociala medier innebär något man

gör där en mobiltelefon, surfplatta eller dator används för att ha

kontakt med andra på en digital mötesplats och där innehållet

styrs av vad du och andra skriver.

Blogg: En blogg innehåller inlägg eller dagboksanteckningar som

publiceras i kronologisk ordning på en hemsida och som är öp-

pen för alla att läsa.

Spel: I många dator-, mobil- och tv-spel har spelarna möjlighet

att prata med eller skriva till varandra. I många fall går spelidén ut

på att spelarna ska kommunicera och samarbeta för att kunna nå

gemensamma mål.

Vi kan också se att det finns en stor skillnad mel-

lan vad barn och unga är med om och hur vuxna

uppfattar detsamma. Två av tre vuxna tror inte att

deras barn blivit kränkta via nätet när siffrorna vi-

sar att nästan hälften av barnen blivit det. Vi vuxna

saknar med andra ord en medvetenhet kring hur

vanligt det är med kränkningar via nätet och det är

viktigt att vi funderar på varför det är så och vad

som behövs för att ändra på det.

10

Har du blivit utsatt för en kränkning på

nätet eller via mobilen?

Tjej

Hur många gånger har det hänt?

Tjej/Kille

Har du blivit utsatt för en kränkning på

nätet eller via mobilen?

Kille

Ja Nej

51%49%

Ja Nej

61%

39%

Tjej Kille

37%

6%1% 1% 1%

44%

Någon enstaka gång Flera gånger Ofta

Tjej Kille

37%

6%1% 1% 1%

44%

Någon enstaka gång Flera gånger Ofta

Tjej n=197, Kille n=210.

Samtliga: Ja 45%, Nej 55%

11

Vilka av följande kränkningar på nätet

eller via mobilen har du varit med om?

24%

15%

8%

7%

7%

6%9%

4%8%

3%4%

11%

14%

16%

27%

25%

Tjej Kille

Någon har skrivit något taskigt på nätet om mig

Jag har fått ett taskigt SMS

Jag har fått taskiga kommentarer

Jag har läst eller sett något som var riktat mot mig och som kändes obehagligt

Jag har blivit blockad

Jag har känt mig utanför på nätet

Någon har laddat upp eller skickat vidare bild eller film på mig mot min vilja

Annat

12

Tror du det är lättare att kränka någon

via nätet än ansikte mot ansikte?

Tjej/Kille

Tror du det är lättare att kränka någon

via nätet än ansikte mot ansikte?

Vuxna

Tjej Kille

91%

3% 2%5% 6%

92%

Ja Nej Vet ej

Alla

3%

94%

Ja Nej

3%

Vet ej

Om du tänker tillbaka på sist du blev kränkt via nätet

eller mobilen, vet du vem som utsatte dig?

Tjej n=197, Kille n=210.

n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet.

Någon/några i klassen

Någon/några i min skola men inte i min klass

Någon/några som jag vet vem/vilka det är, men som inte går i min skola

Nej, jag vet inte vem/vilka som kränkt mig

Vill ej svara

33%

16%

16%

3%

33%

Tjej Kille

27%23%

14%

7% Någon/några i klassen

Någon/några i min skola men inte i min klass

Någon/några som jag vet vem/vilka det är, men som inte går i min skola

Nej, jag vet inte vem/vilka som kränkt mig

Vill ej svara

29%

13

Varför tror du att det är enklare att

kränka någon via nätet?

Tjej/Kille

Varför tror du att det är enklare

att kränka någon via nätet?

Vuxna

75%

51%

32%

15%

1%

2%1%

4%

14%

35%

57%

82%

Tjej Kille

Man inte ser personen man kränker

Eftersom man är anonym

Det är svårare att förstå hur den man kränker känner

Det känns mer okej eftersom att det är ett hårdare klimat på nätet

Annat

Vet ej

4%

15%

37%

72%

88%

Alla

Man inte ser personen man kränker

Eftersom man är anonym

Det är svårare att förstå hur den man kränker känner

Det känns mer okej eftersom att det är ett hårdare klimat på nätet

Annat

Tjej n=197, Kille n=210.

n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet.

14

Ja Nej

91%

9%

Ja Nej

76%

24%

Ja Nej Vet ej

66%

15%18%

Tror du att ditt barn har blivit utsatt för en kränkning på nätet?

Vuxna

Tjej n=197, Kille n=210.

n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet.

Är du orolig eller rädd för att bli utsatt

för en kränkning på nätet?

Tjej Kille

15

5%7%

39%

32%

44%

52%

12%8%

2%4%

Tjej Kille

Jag har själv kränkt någon annan på nätet

Jag har sett att någon annan person blivit

kränkt på nätet

Nej, jag har varken själv kränkt någon

eller sett någon annan bli kränkt på nätet

Vet ej Vill ej svara

5%7%

39%

32%

44%

52%

12%8%

2%4%

Tjej Kille

Jag har själv kränkt någon annan på nätet

Jag har sett att någon annan person blivit

kränkt på nätet

Nej, jag har varken själv kränkt någon

eller sett någon annan bli kränkt på nätet

Vet ej Vill ej svara

Har du själv kränkt någon på nätet, eller sett att någon annan har blivit

kränkt på nätet?

Tjej/Kille

Siffrorna i undersökningen visar på kompetenta

unga som har en tydlig tro på sin egen förmåga

att handskas med negativa situationer på nätet,

vid en kränkning via nätet har barn och unga en

rad konstruktiva försvarsstrategier att ta till. I vår

undersökning skulle drygt sex av tio blocka per-

sonen som utfört kränkningen (att blocka någon

innebär att hindra personen att kontakta mig eller

se vad jag skriver på nätet), knappt hälften skulle

ta hjälp av en vuxen och var tredje skulle be per-

sonen att sluta. Bara två procent skulle inte göra

någonting alls.

Vår undersökning visar också tydligt att alla vuxna

har en tydlig och viktig roll att fylla. Nära sex av tio

unga i vår undersökning menar att stöd från en

vuxen hemma, i skolan eller av en kompis skulle

göra att det kändes bättre efter att ha blivit utsatt

för en kränkning. Bara fyra procent av de sva-

rande skulle inte behöva något stöd alls. Nästan

fyra av tio menar att en avstängning av personen

som utfört kränkningen skulle göra att det kändes

bättre.

Undersökningen lär oss även att många vuxna

är beredda att ta ett aktivt och vuxet ansvar om

de fick reda på att unga i ens omgivning blivit

kränkta. Åtta av tio skulle prata med och stötta

sitt barn, drygt hälften skulle få personen som

kränkt avstängd och knappt hälften skulle upp-

mana sitt barn att undvika sidan där kränkningen

skett. Glädjande är förstås att så många vuxna

skulle prata med och stötta sitt barn vid en kränk-

ning (även om det också innebär att två av tio inte

skulle stötta sitt barn), men att uppmana barnet

att undvika sidan där kränkningen skett kan liknas

vid att uppmana barnet att undvika skolgården

efter en kränkningssituation där. Det är inte en

särskilt konstruktiv lösning. Barn och unga umgås

på nätet, därför måste vi vuxna hjälpa barnet att

handskas med de sociala relationerna där, istället

för att undvika dem.

Men hur är det med framtiden? Hur ska vuxna

göra för att bidra till ett framtida schysst klimat

på nätet? Det vanligaste svaret, både bland unga

och vuxna, är att vuxna ska prata om hur man är

mot andra på nätet. Unga vill med andra ord att

du som vuxen kliver in och hjälper till med att sätta

upp förhållningssätt på nätet. De tillfrågade unga

vill också ha hjälp med fler verktyg att ta till om

man blir kränkt. Unga vill dessutom att vuxna age-

rar som förebilder vilket får medhåll från de vuxna

som ser förebildskap som en viktig faktor för att

bidra till ett schysstare klimat på nätet.

Rent generellt för svaren i denna del av under-

sökningen är könsskillnaderna små, även om ett

par resultat sticker ut: En större andel av tjejerna,

jämfört med killarna, skulle ta hjälp av en vuxen

eller en kompis om de blivit kränkta och tjejerna

skulle också vilja ha hjälp med handlingsalternativ

om någon de inte kände skulle försöka ta kontakt.

Det här kan du göra

Jag pratar alltid med min mamma och pappa hemma. Och om jag vill prata om något som hänt på skolan kan jag prata med min mentor.”

16

62%

43%

30%

17%

22%

19%21%

14%6%

2%3%

3%2%

2%1%

23%

23%

32%

57%

69%

Tjej Kille

Blocka personen som kränker mig

Ta hjälp av en vuxen

Be personen att sluta

Ta hjälp av en kompis

Sluta vara på den webbplatsen

Anmäla det till sidan

Kränka tillbaka

Annat

Vet ej

Ingenting

62%

43%

30%

17%

22%

19%21%

14%6%

2%3%

3%2%

2%1%

23%

23%

32%

57%

69%

Tjej Kille

Blocka personen som kränker mig

Ta hjälp av en vuxen

Be personen att sluta

Ta hjälp av en kompis

Sluta vara på den webbplatsen

Anmäla det till sidan

Kränka tillbaka

Annat

Vet ej

Ingenting

Vad skulle du göra om du blev utsatt för en kränkning på nätet?

Tjej/Kille

17

36%

34%

19%

6%

3%

1%2%

4%

6%

21%

32%

35%

Tjej Kille

Att den som kränkt mig blir avstängd från sidan där kränkningen skett

Att få stöd av en vuxen/förälder

Att få stöd av en kompis

Att skolan (lärare eller rektor) pratar med den som varit taskig

Skulle inte behöva något stöd

Annat

1%

11%

19%

52%

81%Prata med och stötta ditt barn

Se till att den som kränker blir avstängd från webbsidan

Uppmana ditt barn att undvika webbsidan där kränkningen skett

Be personen som utfört kränkningen att sluta

Föreslå att ditt barn ska ignorera kränkningen

Annat

Vet ej

Kränka tillbaka

42%

46%

1%

Vad skulle du främst göra om du fick veta att ditt barn

blev utsatt för kränkningar på nätet?

Vuxna

Om du blev utsatt för en kränkning på nätet, vilket av

följande skulle göra att det känns bättre?

Tjej/Kille

Tjej n=197, Kille n=210.

n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet.

18

Alla

40%

40%

41%

25%

25%

23%22%

24%

37%

34%

44%

44%

Tjej Kille

Visa vad jag kan göra om jag blir kränkt

Prata om hur man är mot andra på nätet

Vara goda förebilder

Visa vad jag kan göra om någon jag inte känner försöker ta kontakt

Förklara varför vissa hemsidor är bra eller dåliga

Kolla upp vilka sidor ungdomar är inne på för att se om de är OK

10%

11%

1%0%

6%

11%Jag tror inte att vuxna kan skapa ett

schysstare klimat på nätet

Vet ej

Annat

Vad tycker du att vuxna ska göra för att

skapa ett schysstare klimat på nätet?

Tjej/Kille

Tjej n=197, Kille n=210.

n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet.

2%

31%

39%

53%

63%

Alla

Prata om hur man är mot andra på nätet

Visa vad barn/unga kan göra om någon de inte känner försöker ta kontakt

Vara en god förebild

Visa vad barn/unga kan göra om de blir kränkta

Kolla upp vilka sidor som de unga är inne på för att se om de är OK

Förklara varför vissa hemsidor är bra eller dåliga

Vet ej

Annat

39%

52%

2%

Vad kan du som vuxen göra för att i framtiden skapa ett schysst klimat på nätet?

Vuxna

19

För att skapa ett schysst klimat på nätet har

Friends tagit fasta på fem principer. Dessa är

framtagna med utgångspunkt i forskning kring

kränkningar och trygghet på nätet, i Friends och

andra barn- och ungdomsorganisationers erfa-

renhet samt med utgångspunkt i resultat från våra

och andras undersökningar.

Om alla vuxna agerar utifrån dessa principer ska-

par vi förutsättningar för ett schysst klimat på nä-

tet.

1. Prata om hur man är schysst på nätet!

Genom att prata med barn och unga om det som

händer på nätet - både det positiva, negativa och

neutrala - skapar du förutsättningar för ett nät fritt

från kränkningar.

Unga vill att du till exempel pratar om hur man är

mot andra på nätet, att du berättar vad man kan

göra om man blir kränkt, att du visar vad man kan

göra om någon försöker ta kontakt och förklarar

vad som gör en sida seriös och oseriös (och för

detta behöver du som vuxen skaffa dig kunskap).

Kom ihåg: Kränkningar via nätet handlar inte om

teknik, de handlar om sociala relationer och hur

man ska hantera dem. Och när det gäller sociala

relationer är det du som vuxen som är proffs.

2. Visa intresse och skaffa

kunskap!

När du visar ett genuint intresse för ungas liv på

nätet ökar både viljan att lyssna på det du säger

och benägenheten att berätta för dig om något

väl händer.

Friends fem principer för ett schysst klimat på nätet

Att visa intresse är att prata om nätet, och en för-

utsättning för det är grundläggande kunskaper. Ta

reda på vilka typer av social media som finns, vilka

spel som spelas och vilka begrepp du behöver

kunna. Du har kunskapskällan nära till hands: Be

barn och unga ge dig svaren på dina frågor, goog-

la det du vill veta mer om eller fråga andra vuxna.

Det tar inte lång tid, du lär dig saker på vägen och

det är roligt.

Du kan också testa att spela spelen, läsa blog-

garna och skaffa dig en profil på forumen. Detta

ger dig ännu större kunskap om och förståelse för

ungas liv. Det visar även att du är intresserad av

vad de gör.

Kom ihåg: Delta med respekt för ungas behov

av eget utrymme och spionera inte på vad de gör.

Om du snokar kan tilliten påverkas och du riskera

att inte få reda på när något väl händer.

3. Barn gör som du gör. Var en positiv förebild!

Barn och unga gör som vi gör, inte som vi säger,

också på nätet. På de stora tidningarnas hemsi-

dor, i statusuppdateringar eller diskussionstrådar

är det ofta vuxna människor som kränker varan-

dra. Kränkningar som unga läser och påverkas av.

En grundprincip för dig som vuxen är därför att

aldrig skriva kränkande, nedlåtande eller destruk-

tiva kommentarer. Vill du kritisera, var konstruktiv.

Och ser du en kränkande kommentar, var rösten

som står upp för ett schysstare klimat på nätet.

Kom ihåg: Barn och unga vill att vuxna ska vara

positiva förebilder när det kommer till att skapa ett

schysstare klimat på nätet. Det är upp till dig att

vara en person som du vill att unga ska ta efter.

20

4. Var en klok nätguide. Sätt gränser!

Det finns inte ett svar på vad som är lagom när det

gäller tid framför datorn, ålder för första mobilen

eller antal timmar man kan spela tv-spel i sträck.

Istället behöver du anpassa gränserna efter bar-

nets förutsättningar och behov. Du behöver också

prata om gränser för vad som är kränkande på

nätet, vad man inte skriver till andra och hur myck-

et av mitt privata jag som jag vill dela med andra

på nätet.

Kom ihåg: Vår uppgift som vuxna när det gäller

ungas liv på nätet är inte att vara deras väktare,

utan deras guider. Sätt gränser i dialog med barn

och unga, förbud fungerar sällan.

5. Barn behöver stöd. Lyssna och agera!

Om du får reda på att ett barn blivit kränkt på nä-

tet är din uppgift att stötta och avlasta på det sätt

som känns bra för barnet. Förklara att kränkningar

aldrig är okej, ta reda på vad som har hänt, hur

länge det har pågått och vilka som är inblandade.

Kom ihåg att också ett barn som kränkt andra be-

höver stöd och hjälp.

Kränkningar på och utanför nätet hänger ofta

ihop. Får man taskiga kommentarer på nätet är

det vanligt att man även får det i skolan. Därför är

det viktigt att skola och föräldrar delar på ansvaret

och hittar gemensamma lösningar:

Som förälder är det ditt ansvar att hålla en kon-

struktiv dialog med skolan. Och om det kan gö-

ras utan att göra situationen värre, även med an-

dra föräldrar. Med barnens bästa i centrum ska

ni agera för att skapa lösningar, både här och

nu, likväl som på lång sikt. Som förälder har du

också alltid ansvar för vad ditt barn gör på nätet.

När skolan får kännedom om att en elev känner

sig kränkt måste man reagera. Det gäller även om

kränkningen har skett på nätet, oavsett när den

inträffat och om den påverkar elevens skoldag.

Skolan ska agera på samma sätt som om kränk-

ningen skett på skolgården, i klassrummet eller i

matsalen: Ingrip, utred, kontakta föräldrar, skapa

åtgärder och utifrån om kränkningarna fortsatt

bedöm vad man ska göra härnäst.

Kom ihåg; Att bli arg och agera i affekt fungerar

oftast inte. Vill du att barnet även i fortsättningen

ska komma till dig, tänk på att hålla dig lugn. Bar-

net behöver ditt stöd, inte din ilska.

21

Friends är en icke-vinstdrivande organisation

vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi ar-

betar långsiktigt genom utbildning, rådgivning

och opinionsbildning för att öka kunskap och

engagemang hos vuxna och barn.

Vi har arbetat med frågor om kränkningar via

nätet sedan 2005. Genom den kunskap och

erfarenhet vi samlat under dessa år och med

utgångspunkt i aktuell forskning och den lag-

stiftning som reglerar kränkningar via nätet ser

vi att det går att göra något åt nätkränkningar.

Genom fyra regionskontor finns Friends repre-

senterade i hela landet och har sedan starten

1997 samarbetat med omkring 1500 skolor.

Verksamheten finansieras genom insamling

från privatpersoner och företag, samt via

arvoden från de utbildningar som vi genom-

för. Friends har ett 90-konto och granskas av

Svensk Insamlingskontroll.

Norton by Symantecs ambition är att skydda

det som betyder allra mest i konsumenter-

nas digitala liv, oavsett vilken typ av enhet de

använder för att koppla upp sig på internet.

Det handlar om människors identitet, om in-

formation såsom bilder, musikfiler, kontakter

eller kommunikation med nära och kära - och

i förlängningen så handlar det om våra barn.

Norton förser konsumenter med en rad säker-

hetslösningar för att skydda det digitala livet,

däribland lösningar för datorer och mobila en-

heter, live-supporttjänster och online backup.

Norton gör årligen undersökningar för att för-

stå internetbrottslighet och olika brottstrender

för att kunna vidareutveckla våra säkerhets-

lösningar och svara upp mot nya och framtida

krav som konsumenterna har. Trots detta vet

vi att det inte finns några skydd som är 100

procent skyddande. När det gäller barn och

vuxna är det därför särskilt viktigt med en god

kommunikation för att förebygga brottslighet

och kränkningar på nätet.

Om Friends Norton by Symantec

22

Det krävs också utbildning i både säkerhetsfrå-

gor och teknik för att man ska kunna surfa säkert.

Tekniska hjälpmedel tillsammans med vår mång-

åriga expertis om nätsäkerhet är vad vi önskar bi-

dra med i detta samarbete.

Läs gärna mer på Nortons hemsida

för familjen:

• Norton Family, en nättjänst för föräldrar

som hjälper barn och vuxna att tillsam-

mans sätta sina familjeregler för ett hälso-

samt och schysst liv på nätet.

• Tips på vilka frågor du skulle kunna ställa

för att hålla dialogen vid liv om vad barnen

upplever och gör på nätet.

• Nortons generella säkerhetstips eller för

familjen specifikt.

Samtliga citat från barn

och unga i denna rapport

kommer från Friends

kartläggningstjänst som

tillhandahålls av Lundin

Sveijer Utvärderingar AB.

23

I samarbete med: