friends nätrapport 2016

Friends nätrapport2016

I samarbete med:

PRODUKTION Amelie Furborg & Olle Cox GRAFISK FORM Oskar Eklind ANSVARIG UTGIVARE Lars Arrhenius

OMSLAG Machineheadz, iStock TRYCK PrintR, Stockholm KONTAKT Olle Cox, [email protected]

friends.se • [email protected] • facebook.com/stiftelsenfriends • instagram.com/stiftelsenfriends

”Jag bryr mig inte för det är så vanligt.Fritextsvar

INNEHÅLL

4

Förord 5Lars Arrhenius

Resultaten i korthet 7Sammanfattning

Kränkningar & mobbning på nätet 10Vardag för många

Intervju 6Amandus Granlund

Livet på nätet 8Användning

Var & hur kränkningarna sker 12Sociala nätverk & spel

Sexuella trakasserier 16Vardagsjargong

Ordlista 31Ord & begrepp

Om rapporten 34Urvalsgrupp

Sociala plattformar 15Sammanfattning

Intervju 19Katja Gillander-Gådin

Rasism 20Vardagsjargong

Omgivningen påverkar hur unga agerar på nätet 24Vuxna har inflytande

Intervju 27Lina Axelsson Kihlblom

Strategier för att hantera kränkningar & mobbning 22Vuxnas ansvar

Friends rekom-mendationer 26Skola, vuxna, barn

Juridik på nätet 30Vad säger lagen?

Friends arbete på nätet 32Samarbetspartners

Referenser 35Källor & noter

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 5

FÖRORD

Den digitala världen har gett oss ofantliga möjligheter att kommunicera, inhämta in-formation och utbyta åsikter. Den ger möj-ligheter ingen kunde anat för 20 år sedan.

Detta är fantastiskt och en utveckling mänskligheten ska känna stolthet inför. Men det finns baksidor som vi måste lära oss att hantera. Nätet är en integrerad del av livet, en plats för glädje, förälskelser, vänskap, underhållning och kränkningar, precis som överallt i livet.

Mobbning bryter ner den som utsätts, den ger livs-långa men och leder i värsta fall till att unga tar sitt eget liv. Mobbning i en skolkorridor eller i skolmat-salen skadar barn och unga för livet. Nätet ger en ny dimension till detta. En nedsättande kommentar finns ofta kvar för alltid någonstans. Elaka ord kan spridas direkt till en oändlig publik. Mobbningen slutar vara bunden till tid och rum. Den som är utsatt kan också vara det i vardagsrumssoffan, vid matbor-det eller i sin egen säng. Varje gång det plingar till i mobilen ökar pulsen, varje gång hen ska gå igenom flödet på sociala medier slår ångesten till och varje gång hen gör ett misstag i favoritspelet knyter det sig i magen. Jakten slutar aldrig, de säkra zonerna försvinner.

Jag blir bedrövad när jag läser fakta ur denna rap-port. Till exempel har var tredje ung tjej blivit utsatt för sexuella trakasserier på nätet det senaste året och 3 av 10 unga uppger att det förekommer rasis-tisk jargong på nätet. En till två elever i varje klass utsätts för mobbning på nätet.

Vetskapen att det inte behöver vara så här gör mig ännu mer bedrövad. Mobbning går att stoppa. Men vi i vuxenvärlden måste bestämma oss för det. Vi på Friends är dagligen ute i skolor. Vi utbildar tiotusen-tals barn, unga och vuxna varje år. Vi ser resultaten. Vi ser hur mobbningen minskar där vi är. Men pro-blemet är att samhället i stort inte satsar tillräckliga resurser på att stoppa det. Mobbning tas inte på det allvar den förtjänar.

Medan diskussionen om hur frågan ska hanteras pågår fortsätter barn och unga att märkas för livet, förlora sin värdighet och till och med ta sina liv. Det är nog nu. Det är dags att vinna kampen mot mobbningen.

Lars ArrheniusGeneralsekretare, Stiftelsen Friends

”Mobbning går att stoppa. Men vi i

vuxenvärlden måste bestämma oss för det.”

INTERVJU AMANDUS GRANLUND

6

Amandus Granlund är en av ungdomarna i Friends Barn- och ungdomsråd. Han är 18 år, bor i Uppsala och jobbar som servitör på Pizza Hut. På fritiden gör han egen musik och tävlar i hiphopdans.

Hur kan unga bidra till en schysst stämning på nätet, tycker du?– Vi kan bli bättre på att säga ifrån när vi ser kränk-ningar på nätet. Det gör man ju när vänner blir utsatta, men vi borde alltid göra det. Kolla med den som blivit utsatt och se om du kan göra något. Sen bör man vara medveten och tänka på vad man läg-ger ut för bilder, och vem man tillåter att se dem.

Hur tycker du att skolan ska arbeta mot nät-mobbning och nätkränkningar?– Det är viktigt att lärare visar att de har koll och att de bryr sig. De hör vad eleverna snackar om i kor-ridorerna och förstår vad som händer. De bör visa det tydligare och prata mer om vad som är okej och inte. Det handlar om civilkurage. Det är allas skyldig-het att säga ifrån.

Hur är ditt eget förhållande till nätet? Hur mycket tid spenderar du själv online och vad gör du när du är där?– Jag är mest på Facebook. Det ett rätt skönt sätt att få koll, läsa inspirerande inlägg och dela mina åsikter. I övrigt är jag inte så aktiv i sociala medier längre. Jag hade konton på Instagram och Snapchat men har tappat intresset. Det blir så mycket press kring hur man ska se ut och vara.

Har du egen erfarenhet av kränkningar eller mobbning på nätet?– Jag var mobbad i sjuan, och det skedde mest i skolan. Men en gång la en kompis ut en bild på mig. En annan kille kommenterade bilden kränkande och det spreds. Jag vågade svara tillbaka, för man blir modigare bakom en skärm. Allt blev annorlunda än de vanliga elaka blickarna i korridoren. De som ingen ser. Det här blev offentligt och exponerat för alla.

”Det blir så mycket press kring hur man ska se ut och vara.

”Det handlar om civilkurage. Det är allas

skyldighet att säga ifrån.”


55%av de unga pratar med en vuxen hemma om de blivit utsatta för kränkningar eller mobbning på nätet.

1/3

av de unga har blivit utsatta för nät- kränkningar det senaste året.

av de unga upplever att det förekommer kränk-ningar med rasistiska anspelningar på nätet.

3/10

är den vanligaste platsen för kränkningar i sociala medier.

KiK

Störst inflytande på ungas liv på nätet

Mamma & pappa

Vänner

Partner

av tjejerna har blivit utsatta för sexuella trakasserier på nätet. Bland killarna är den siffran var fjärde.

1/3

8% av tjejerna och 5% av killarna har blivit utsatta för mobbning via mobil, dator

eller surfplatta under det senaste året.

Resultaten i korthet

LIVET PÅ NÄTET

8

Livet på nätetAnvändning av mobil, dator & surfplatta kvar på samma nivå

Nätet är en naturlig del av vardagen för unga. Var-annan ung använder mobil, dator och surfplatta i genomsnitt 3 till 6 timmar per dag. Användandet gäller både i skolan och på fritiden. 35 procent av de unga anger att användningen är mellan 1 och 3 tim-mar per dag och 16 procent svarar att de använder mobil, dator eller surfplatta mer än 6 timmar per dag. Det innebär att det genomsnittliga användandet av mobil, dator och surfplatta är oförändrat jämfört med förra året1.

För unga är nätet framförallt en plats för socialt um-gänge och underhållning. Vad unga gör den största delen av sin uppkopplade tid skiljer sig dock åt mel-lan könen. Tjejer ägnar sig i lika stor utsträckning åt sociala medier som åt spel, medan hela 72 procent av killarna lägger största delen av sin uppkopplade tid på spel, film, musik eller annat underhållningsba-serat innehåll.

De yngre barnen, 10-12 år, är framförallt intresserade av underhållningsbaserat innehåll. 73 procent ägnar största delen av sin uppkopplade tid till spel, film, musik och annan underhållning, medan 20 procent anger att de främst lägger tiden på sociala medier. Bland de äldre, 13-16 år, är användandet mer jämnt fördelat mellan underhållnings- och kommunika-tionsbaserat innehåll. 47 procent lägger mest tid på spel, musik och film och 40 procent spenderar större delen av tiden online på sociala plattformar.

Få unga uppger att de ägnar största delen av sin uppkopplade tid åt informationsbaserat innehåll, som att söka information, göra skolarbeten eller läsa om saker som intresserar dem. Bara 6 procent av de yngre och 12 procent av de äldre lägger mest tid på informationsbaserat innehåll.”För unga är nätet

framförallt en plats för socialt umgänge och underhållning.


LIVET PÅ NÄTET

49%

av de tillfrågade använder mobil, dator eller surfplatta 3-6 timmar i snitt per dag. 35% av

de tillfrågade använder mobil, dator eller surfplatta 1-3 timmar i snitt per dag och 16% av de tillfrågade an-vänder mobil, dator eller surfplatta mer än 6 timmar i snitt per dag.

(n=1015)

KRÄNKNINGAR & MOBBNING PÅ NÄTET

10

Kränkningar & mobbning på nätetUtsatthet vardag för många

En av tre har kränkts på nätetInternet är för de flesta unga en plats för positiv social interaktivitet och underhållning. Men på nätet, liksom på andra platser där människor umgås, före-kommer också utanförskap, kränkningar och mobb-ning. Var tredje ung (32 procent) uppger att de blivit kränkta på nätet det senaste året. Siffran är oför-ändrad jämfört med förra året, och liksom tidigare är tjejer mer utsatta än killar. 37 procent av tjejerna och 27 procent av killarna svarar att de blivit kränkta på nätet en eller flera gånger det senaste året.

I undersökningen definieras en kränkning som en handling som gör att den som blir utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd. Det kan exempel-vis vara att någon skrivit sårande eller elaka med-delanden eller kommentarer. Det kan även vara att någon har loggat in på en annan persons profil eller använt någon annans mobil, dator eller surfplatta mot den personens vilja - eller att personen har känt sig ensam, utanför eller inte fått vara med. Vad som är en kränkning eller inte avgörs alltid av den som är utsatt.

Tjejer mer utsatta för nätmobbningTjejer är i större utsträckning än killar utsatta för mobbning på nätet. Undersökningen visar att 8 procent av tjejerna och 5 procent av killarna har blivit utsatta för mobbning via mobil, dator eller surfplatta under det senaste året.

Mobbning är när någon utsätts för kränkningar av en eller flera andra personer vid flera olika tillfällen. Vid mobbning via mobil, dator eller surfplatta kan det både handla om upprepade kränkningar eller att en kränkande kommentar/bild/film delas eller sprids till många. Den som utsätts kan uppleva att den är i underläge eller ha svårt att försvara sig. Mobbning kan ske både i skolan och på fritiden.

”Mobbning är när någon utsätts för kränkningar av en eller flera andra personer vid flera olika tillfällen.


KRÄNKNINGAR & MOBBNING PÅ NÄTET

Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?Med kränkt menar vi att någon sagt eller gjort något som fått dig att känna dig ledsen, sårad eller mindre värd. Det kan exempelvis vara att någon skrivit sårande eller elaka meddelanden eller kommentarer, att någon har loggat in på din profil eller använt din mobil, dator eller surfplatta mot din vilja eller att du har känt dig ensam, utanför eller inte fått vara med. Kränkningar kan ske både på skolan och fritiden.

Kille (n=481)

Tjej (n=532)

Nej, aldrig Ja, någon gång Ja, flera gånger Ja, ofta

23%

32%

3% 4%1% 1%

63%

73%

Har du blivit mobbad via mobil, dator eller surfplatta det senaste året? Mobbning är när du har blivit utsatt för kränkningar av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Det kan vara både flera olika kränkningar eller att en kränkande kommentar/bild/film delats eller spridits till många. Det kan kännas som att du är i underläge eller att du har svårt att försvara dig. Mobbning kan ske både i skolan och på fritiden.

5%

Kille (n=144)

8%

Tjej (n=183)

”Kompisar öppnade ett hatarkonto mot mig.Fritextsvar

VAR & HUR KRÄNKNINGARNA SKER

12

Var & hur kränkningarna skerSociala nätverk & spel

Platser för kränkningarVar kränkningar och mobbning på nätet främst sker överensstämmer delvis med var respektive grupp spenderar mest tid när de är online. Tjejer uppger i högre utsträckning att de blivit kränkta på sociala plattformar, medan killar i högre grad anger att kränkningarna skett i olika onlinespel. De som uppgett att de blivit kränkta på andra ställen anger främst SMS/MMS och chat.

Tjejer ägnar sig i lika stor utsträckning åt sociala me-dier som åt spel, men 64 procent av de som utsatts för kränkningar eller mobbning anger att detta skett på sociala plattformar. Endast 11 procent anger spel. Tjejer spelar oftare andra typer av spel än kil-lar2, vilket skulle kunna vara en förklaring. Minecraft, Hay Day, Grand Theft Auto och The Sims är de populäraste spelen bland tjejer. Flera av dessa spel behöver/kan inte spelas i onlineläge, vilket kan göra att interaktionen med andra spelare blir mindre eller obefintlig. Bland killar är spel där interaktion med andra är inbyggt vanligare. Några exempel är League of Legends, FIFA och Counter-Strike.

Generellt är sociala plattformar den kanal där flest har blivit utsatta, både bland de yngre och de äldre barnen/ungdomarna. Dock är andelen högre bland de äldre, vilket också stämmer överens med fördel-ningen i vad åldersgrupperna ägnar sig åt på nätet

Totalt sett är chatten KiK den vanligaste platsen för kränkningar på sociala plattformar. Därefter kommer Instagram, Snapchat, Facebook och Ask.fm. Bland spelen nämns Minecraft, Counter-Strike och League of legends, bland andra.

Typer av kränkningar I likhet med tidigare år är sårande eller elaka kom-mentarer det som flest av de utsatta unga har varit med om. Det kan handla om ett ovälkommet med-delande på Snapchat eller en sårande kommentar på Minecraft. Av de utsatta svarar 53 procent av tje-jerna och 59 procent av killarna att de varit med om en sådan kränkning. Den näst vanligaste formen av kränkning är utfrysning. Det kan exempelvis handla om att inte få vara med i en grupp på KiK eller att bli utröstad ur en spelgrupp i World of Warcraft. 28 procent av tjejerna och 20 procent av killarna som utsatts anger att de känt sig ensamma, utanför eller upplevt att de inte fått vara med.

22 procent av tjejerna och 14 procent av killarna som utsatts för kränkningar har varit med om att någon spridit elaka rykten om dem. Det som förr kanske klottrades på skolans toalett skrivs nu på nätet och kan spridas med snabb hastighet, vilket kan göra enorm skada för den som utsatts.

Vanligaste platserna för kränkningar i sociala medier

1. KiK2. Instagram3. Snapchat4. Facebook5. Ask.fm



Var har du blivit kränkt och/eller mobbad?Bas: Om svar ”Ja” på frågan ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?” Flervalsalternativ.

Kille (n=144)

Tjej (n=183)

Sociala plattformar Spel Kommer inte ihåg Vill inte svara

39%

64%

9%5% 7%

10%

Andra platser/sätt

46%

11%

20%25%


14

(n=177)

2529

22

52

27

9

39

5 0 1 24

2

Face

book

Instag

ram

Ask.fm

Twitte

r

Secret

Snapc

hat

Skype KiK

Wha

tsapp

Videof

y.se

Tumblr

Någon

anna

nstan

s

Komm

er in

te ihå

g

Vill int

e ber

ätta

Om du vill får du gärna svara på vad du blev utsatt för när du kände dig kränkt och/eller mobbad. Bas: Om svar ”Ja” på frågan ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?” Flervalsalternativ.

53%

59%

Jag har fått sårande eller elaka med-

delanden eller kommentarer

6% 5%

Någon har lagt upp eller spridit vidare en bild

eller film på mig mot min vilja

14%

22%

Någon har spridit elaka

och/eller osanna rykten

om mig

14%

7%

Någon har loggat in på

min profil eller använt min dator, mobil

eller surfplatta mot min vilja

20%

28%

Jag har känt mig ensam,

utanför/inte fått vara med

8% 9%

Något annat

10%9%

Jag vill inte be-rätta vad som

hänt

Kille (n=144)

Tjej (n=183)

I vilka sociala plattformar har du blivit kränkt och/eller mobbad?Bas: Om svar ”Ja” på frågan ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?” Flervalsalternativ.



Facebook “f ” Logo CMYK / .eps Facebook “f ” Logo CMYK / .eps

Sociala plattformarVia Ask.fm kan man ställa frågor till andra användare. Frågorna kan handla om vad som helst. Antingen ställs frågorna anonymt eller med användarnamn som avsändare. Andra användare kan gå in och läsa både frågorna och svaren.

På Facebook kan du skicka vänförfrågningar till andra och på så sätt bygga upp ett eget nätverk. Du kan sedan dela med dig av text, bilder, filmer och annat till andra i ditt nätverk och även följa vad de delar med sig av. Du kan interagera med andra genom att gilla eller kommentera vad andra lägger upp eller skriva meddelanden.

På Instagram bygger du upp ett nätverk på liknande sätt som Facebook. Via Instagram kan du sedan dela med dig av egna bilder eller se andras. En viktig funktion är möjligheten att gilla andras bilder.

KiK är en app där man kan chatta med sina vänner. Det fungerar ungefär som vanliga meddelanden, men i stället för att ha ditt telefonnummer som avsändare så har du ett användarnamn.

Via Snapchat kan man skicka tidsinställda bilder och korta filmklipp, s.k. snaps, till sina vänner. Man kan rita på bilderna och lägga till texter. Mottagaren klickar på bilden eller filmen och har en kort stund på sig att se den innan den försvinner. Det går även att spara snaps om man vill.

Skype är ett program för chatt och IP-telefoni. Man behöver ha programmet Skype installerat på sin dator eller sin mobiltelefon samt ett användarkonto. Därefter letar man upp personen man tänkt kontakta och låter Skype ringa upp. Man kan även använda webbkamera för att se varandra under samtalet.

Tumblr är en bloggplattform där användaren kan publicera olika typer av material som texter, bilder, filmer, länkar, chatt, citat och ljud till sin tumblelog. Användarna kan följa andra användare och se deras inlägg i sin panel.

På Twitter skriver man korta meddelanden, s.k. tweets, på max 140 tecken. Du kan välja att följa vänner och intressanta personer (allt från kändisar till politiker) och diskutera aktuella ämnen.

WhatsApp är en app där användarna kan skicka textmeddelanden, bilder, video- och ljudmeddelanden till varandra.

På Youtube kan man både titta på andras videoklipp och dela med sig av sina egna. På Youtube finns det en sökfunktion som gör det enkelt att hitta filmer som intresserar dig.

Via appen Secret kan användare delta i nätverk där man anonymt kan dela information om andra i nätverket.

SEXUELLA TRAKASSERIER

16

Sexuella trakasserierHar blivit vardagsjargong

Jargong med sexuella anspelningarAtt kalla någon bög eller hora. Att öppet kommen-tera andras utseende med en sexuell underton eller att sprida sexuella rykten om någon. Sådan jargong på nätet är vardag för många unga. Forskning visar att sexuella trakasserier bland unga är så vanliga att de kan utvecklas till ett normaliserat beteende3.

Cirka 4 av 10 unga i åldern 13-16 år4 upplever att det bland personer i deras egen ålder ibland, ofta eller ganska ofta förekommer att någon uttrycker sig kränkande med en sexuell och ovälkommen anspel-ning på nätet. Killar och tjejer upplever detta i samma utsträckning. Endast 3 av 10 unga uppger att det aldrig förekommer ovälkomna sexuella anspelningar på nätet.

Var sker det?Tjejer upplever att ovälkomna sexuella anspelningar är vanligast i sociala medier, medan killarna uppger spel. Det är delvis kopplat till vad man gör mest när man är på nätet, men liksom när det gäller kränk-ningar generellt uppger fler tjejer att kränkningarna sker på sociala plattformar i mycket större utsträck-ning än i spel.

Av de sociala plattformarna uppges Ask.fm och KiK vara de platser där kränkningar med en sexuell och ovälkommen anspelning är vanligast. På frågan om var kränkningar skett generellt (se sid 18) kommer Ask.fm först på femte plats, efter KiK, Snapchat, Instagram och Facebook. Fler upplever alltså att det förekommer ovälkomna sexuella anspelningar på Ask.fm, även om de inte själva blivit utsatta för det.

Så många utsättsDrygt en tredjedel av tjejerna uppger att de själva har blivit utsatta för sexuella trakasserier. Bland killarna är det drygt en fjärdedel. Tjejer uppger i högre grad att de har blivit utsatta för att någon ovälkommet har kommenterat deras utseende i form av hur attraktiva eller oattraktiva de är. Killar å andra sidan uppger i något högre grad att de har blivit kallade för bög eller liknande ord.

Resultaten går att koppla till rådande normer om hur killar och tjejer bör vara för att passa in. Tjejer bedöms ofta utifrån rådande skönhetsideal och starka utseendefixering, och det kan vara tufft att kliva utanför ramarna och inte bry sig alls, eller ha en annorlunda stil. Killar å andra sidan får anpassa sig efter hur man förväntas vara som kille, och den som avviker från normen kan få höra nedsättande kom-mentarer om sin person.

Forskning från Göteborgs universitet5 bekräftar att det främst är utseenderelaterade kränkningar som drabbar tjejer på nätet. Dessutom verkar andras omdömen om ens utseende vara viktigare för tjejer än för killar. Medan tjejerna lyfter låg självkänsla och nedstämdhet som konsekvenser av utseenderela-terad nätmobbning så verkar killarna inte ta illa upp i lika hög utsträckning. Därför kan nedsättande kom-mentarer om någons utseende också vara särskilt drabbande för tjejer.



”Fick kontakt med en kille som började skicka obehagliga bilder och när jag inte skickade tillbaka sa han att han skulle våldta mig och komma hem till mig. Jag blockade honom överallt och till slut slutade han skriva.Fritextsvar

Om du tänker på när du är vid datorn, på mobilen eller surfplattan. Har du det senaste året blivit utsatt för att någon mot din vilja gjort något kränkande som haft en sexuell och ovälkommen anspelning, det vill säga som inte känts bra?Det kan till exempel handla om att man kallar varandra för “lesbisk” eller “bög”, öppet kommenterar andras utseende med en sexuell koppling, att man sprider sexuella rykten om personer eller kanske kallar andra för ”hora”, ”fitta”, ”kuk” eller liknande ord?

27%

JA JA

36%

Kille (n=286) Tjej (n=305)


18

I vilka sociala plattformar upplever du att det sättet att skriva, prata eller kommentera förekommer/är vanligast?Bas: Om svarat sociala plattformar på frågan om var förekomst av sexuella och ovälkomna anspelningar är vanligast. Flervalsfråga.

(n=159)

34 33

53

13

7

41

11

47

41 3 3 5

2

Face

book

Instag

ram

Ask.fm

Twitte

r

Secret

Snapc

hat

Skype KiK

Wha

tsapp

Videof

y.se

Tumblr

Någon

anna

nstan

s

Komm

er in

te ihå

g

Vill int

e sva

ra

Om du tänker på när du är vid datorn, på mobilen eller surfplattan. Upplever du att det bland personer i din ålder förekommer sätt att uttrycka sig kränkande med en sexuell och ovälkommen anspelning som inte känts bra? Det kan till exempel handla om att man kallar varandra för “lesbisk” eller “bög”, öppet kommenterar andras utseende med en sexuell koppling, att man sprider sexuella rykten om personer eller kanske kallar andra för ”hora”, ”fitta”, ”kuk” eller liknande ord?

Aldrig

Sällan

Ibland

Ganska ofta

Ofta

Vet inte/vill inte svara

Tjej (n=286)

23%28%23% 5%8% 13%

Kille (n=305)

30%26%22% 5%5% 12%

Vanligaste platserna: Flervalsfråga.

52% Sociala plattformar 78%

50% Spel 10%

27% Andra platser/sätt 33%

Kille (n=121)

Tjej (n=124)


INTERVJU KATJA GILLANDER-GÅDIN

Katja Gillander-Gådin är professor i folkhälso-vetenskap och har sedan 90-talet forskat om den psykosociala arbetsmiljön i skolan och om hälsa bland unga. Katja intresserar sig för förklaringar till ungas hälsa och ohälsa ur ett genusperspektiv.

Hur ser du på livet på nätet? Vad gör du själv när du är online?– Jag söker mycket forskningsrelaterad information. Det är så osannolikt enkelt via nätet. Förr gick man till biblioteket, skrev en förfrågan och så tog det flera veckor. Nu är allt bara några klick bort. På nätet kan jag även hitta människor som arbetar med samma saker som jag själv. Det är en enorm tillgång.

Fyra av tio tjejer har upplevt sexuella trakas-serier på nätet. Bland killarna är det tre av tio. Vad tänker du om det?– Eftersom det är vanligt med verbala sexuella tra-kasserier offline är det inte förvånande att det sker online. På nätet kan du vara anonym, vilket kan göra det lättare att skriva saker du kanske inte skulle ha sagt direkt till någon.

Har den här typen av jargong normaliserats?– Så är det. Det är så vanligt med sexuella trakas-serier idag att det sker en normalisering. Det betyder inte att sexuella trakasserier är accepterat per se, men att unga tror att det är något de måste stå ut med, alternativt tror att de har rätt att utsätta andra för. Det pågår hela tiden och det är få som vet vad

man kan göra åt det. Det är också ofta svårt att säga ifrån, både inom elevgruppen och till en vuxenvärld som också tycks acceptera mer och mer.

Varför är det så vanligt? – Man pratar sällan om sexuella trakasserier bland unga, utan ofta låter man jargongen och beteendet passera. Det finns inte så många studier i ämnet ännu, men det har sannolikt ökat och jag ser flera förklaringar. Det största problemet är sexualiseringen av unga flickor, även om både tjejer och killar drab-bas. En annan är den allmänna sexualiseringen av samhället och hur media presenterar och visar upp bilder av tjejer och killar.

I vår undersökning uppger tjejer främst att de har blivit utsatta för att någon har kommente-rat deras utseende i form av hur attraktiva eller oattraktiva de är. Killar å andra sidan uppger att de har blivit kallade för bög eller liknande ord. Vad säger det?– Det stämmer med mina forskningsresultat, och säger något om de olika livsvillkor tjejer och killar har. Killar får jobba hårt för sin maskulinitet och det finns gränsvakter som ropar ”bög” om någon avvi-ker från normen. För tjejerna är det bland annat den generella utseendefixeringen för kvinnor i samhället i stort som sätter ramarna. Var vi än tittar ser vi snäva normer som säger vad som är vackert och åtråvärt hos flickor och kvinnor.

”Många unga tror att sexuella trakasserier

är något de måste stå ut med.”

RASISM

20

RasismHar blivit vardagsjargong

Jargong med rasistiska anspelningar 3 av 10 unga upplever att det ibland, ganska ofta eller ofta förekommer att personer i samma ålder uttrycker sig kränkande eller nedvärderande på ett rasistiskt sätt på nätet. Endast 4 av 10 unga har aldrig upplevt rasistiska uttalanden på nätet.

Fler äldre än yngre upplever att det förekommer att unga uttrycker sig på ett rasistiskt sätt medan tjejer och killar upplever det i samma utsträckning. Tjejer upplever att rasistiska uttryck är vanligast i sociala medier, medan killarna uppger spel. Det hänger delvis ihop med var de olika grupperna spenderar mest tid, men liksom tidigare upplever tjejer att även den här typen av kränkningar är vanligare på sociala plattformar än i spel. Det har troligen samma förkla-ring som tidigare nämnts: att tjejer och killar spelar olika typer av spel.

Så många utsätts4 procent av de unga uppger att de själva har ut-satts för att någon kommenterat eller skrivit kränkan-de eller nedvärderande på ett rasistiskt sätt om eller till dem. Bland dem som är födda utomlands, eller har föräldrar som är det, uppger fler att de har varit utsatta för kränkande och rasistiska kommentarer, än om de är födda i Sverige.

Resultaten bekräftas av en studie från Göteborgs universitet6, där föräldrar till barn som är födda i ett annat land uppgav att deras barn utsätts för mobb-ning i tre gånger så hög utsträckning som föräldrar till barn som är födda i Sverige.

”Kallad namn pga mitt asiatiska utseende.Fritextsvar


RASISM

Var upplever du att det sättet att skriva, prata eller kommentera är vanligast/förekommer? Bas: Om svarat ofta/ganska ofta/ibland på frågan om förekomst av rasistiska uttryck. Flervalsfråga.

Sociala plattformar Spel Kommer inte ihåg Vill inte svara

54%

81%

8% 7%1% 1%

6%

42%

Andra platser/sätt

30%32%

Kille (n=160)

Tjej (n=135)

Om du tänker på när du är vid datorn, på mobilen eller surfplattan. Upplever du att det bland personer i din ålder förekommer sätt att uttrycka sig kränkande, nedvärderande på ett rasistiskt sätt?Det kan till exempel handla om vilka länder personer kommer ifrån, personers hudfärg, hårtextur, ansikts-drag, religion, tro eller folkgrupp?

Aldrig

Sällan

Ibland

Ganska ofta

Ofta10-12 år (n=423)

48%

3%

20%15% 13%1%

13-16 år (n=592)

28%32%26%7%

4%

3%

Vet inte/vill inte svara

STRATEGIER FÖR ATT HANTERA KRÄNKNINGAR & MOBBNING

22

Strategier för att hantera kränkningar & mobbning

Unga som har blivit utsatta för nätkränkningar eller nätmobbning har olika strategier för att hantera och bearbeta det som hänt. 55 procent av de som utsatts pratar med en vuxen hemma, men skillnaden i övrigt är stor mellan killar och tjejer. På det stora hela agerar tjejer oftare och pratar med en kompis, medan killar i större utsträckning behåller det som hänt för sig själva. Två strategier är vanligare bland killar än bland tjejer; att skriva något elakt eller så-rande tillbaka och att inte agera. 2 av 10 killar anger att de inte gör någonting alls när de har utsatts.

Bara 1 av 10 av de som utsatts pratar med en vuxen i skolan om det som hänt. En möjlig förklaring kan vara att skolpersonal och elever inte känner till skolans ansvar eller elevernas rättigheter när det

gäller kränkningar på nätet. Det kan också bero på att kränkningar på nätet ofta sker på fritiden och att unga därför upplever att det är mer relevant att prata med en vuxen hemma. Man tänker helt enkelt att det som sker i skolan är skolans ansvar och det som sker på nätet är ens egen eller föräldrarnas sak att ta tag i.

Att unga inte berättar för någon vuxen i skolan om nätkränkningar och näymobbning behöver inte nöd-vändigtvis vara ett problem, så länge dialogen mellan skolan och hemmet är god. Huvudsaken är att unga berättar för någon vuxen om de blivit utsatta.

I årets undersökning ser vi att fler än tidigare i den äldre åldersgruppen pratar med en vuxen hemma, vilket är glädjande. 52 procent av 13 till 16-åringarna i årets undersökning har gjort det, jämfört med 39 procent förra året.

”55% av de som utsatts pratar med en vuxen hemma, men skillnaden i övrigt är stor mellan killar & tjejer.


STRATEGIER FÖR ATT HANTERA KRÄNKNINGAR & MOBBNING

Kille (n=144)

Tjej (n=183)

Vid det tillfället eller de tillfällen när du har blivit kränkt och/eller mobbad via mobil, dator eller surfplatta, vad har du då gjort? Flervalsfråga.

25%29%

17%18%

11%10%

17%

6%

24%

29%

13%

7%

58%

51%

29%

16%

3%2%

20%

9%

Sagt if

rån g

enom

att s

kriva

till

pers.

som ut

satt

mig

Sagt if

rån n

är ja

g träf

fat p

ers.

som ut

satt

mig

Anmält

till s

idan

Skrivi

t någ

ot el

akt e

ller

såra

nde t

illbak

a

Blocka

t elle

r tag

it bor

t per

sone

n

som ut

satt

mig

Pratat

med

en vu

xen i

skola

n

Pratat

med

en vu

xen h

emm

a

Pratat

med

en ko

mpis

Polisa

nmält

Ingen

ting

Vid det tillfället eller de tillfällen när du har blivit kränkt och/eller mobbad via mobil, dator eller surfplatta, vad har du då gjort? Flervalsfråga.

22%

30%

20%16%

11%10% 11%11%

29%26%

8%

14%

52%

61%

27%

16%

4%0%

13%14%

Sagt if

rån g

enom

att s

kriva

till

pers.

som ut

satt

mig

Sagt if

rån n

är ja

g träf

fat p

ers.

som ut

satt

mig

Anmält

till s

idan

Skrivi

t någ

ot el

akt e

ller

såra

nde t

illbak

a

Blocka

t elle

r tag

it bor

t per

sone

n

som ut

satt

mig

Pratat

med

en vu

xen i

skola

n

Pratat

med

en vu

xen h

emm

a

Pratat

med

en ko

mpis

Polisa

nmält

Ingen

ting

10-12 år (n=111)

13-16 år (n=217)

OMGIVNINGEN PÅVERKAR HUR UNGA AGERAR PÅ NÄTET

24

Omgivningen påverkar hur unga agerar på nätetViktigt vad vuxna tycker

Vem påverkar hur unga agerar på nätet? I årets undersökning har vi ställt frågor för att ta reda på vilka personer som är viktiga när det gäller ungas nätbeteende.

Vi har utgått från forskning7 av Måns Svensson och Karl Dahlstrand, vid Lunds universitet, som har tagit fram en modell för att mäta sociala normers styrka. Detta för att ta reda på i vilken utsträckning det existerar sociala normer i samhället som fördömer kränkningar på nätet, hur starka de är och vem som i så fall påverkar.

Följande två frågor ställdes till respondenterna:

Om du tänker på hur du är mot andra via mobil, dator eller surfplatta på nätet. Hur viktigt är det för dig vad de här personerna tycker om det?

Om du skulle kränka någon via mobil, dator eller surfplatta/på nätet, hur arga eller irrite-rade tror du att följande personer runt omkring dig skulle bli om de fick reda på det?

En matematisk sammanvägning av de båda frågorna visar i vilken utsträckning normer är delaktiga när individer fattar beslut om hur de skall agera på nätet. Måns Svensson har genomfört uträkningen för vår räkning, och den visar att både vuxna och unga i omgivningen påverkar hur unga agerar på nätet.

Friends har länge lyft betydelsen av att vuxna pratar om livet på nätet med barn och unga. Vi har uppma-nat föräldrar att låta nätet bli en del av det vardagliga samtalet och att prata om både det positiva och negativa som händer där. Med de nya beräkningarna vet vi att sådana samtal inte bara ökar ungas benä-genhet att berätta om något faktiskt händer, utan att vuxna verkligen har inverkan på ungas agerande på nätet. Genom att prata om vad som händer på nätet och själva vara goda förebilder kan vi påverka vad som faktiskt sker där, och bidra till att skapa en schysst stämning.

1

2


OMGIVNINGEN PÅVERKAR HUR UNGA AGERAR PÅ NÄTET

Mamma1. Pappa2. Vänner3.Partner4.Syskon/kusiner/ mor- & farföräldrar5.Lärare6.

De påverkar mest

FRIENDS REKOMMENDATIONER - SKOLAN

26

Friends rekommendationer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLANGenom att arbeta med likabehandling på nätet kan skolan främja ett gott skolklimat och förebygga kränkningar. Det är även viktigt att det finns tydliga rutiner och tillvä-gagångsätt om en elev blir utsatt för en kränkning, exempelvis om någon form av kränkande innehåll publiceras på nätet.

KARTLÄGG, ANALYSERA & UTVÄRDERAKartlägg elevernas trygghet och trivsel på nätet och identifiera behov av insatser för

att förebygga elevers lika rättigheter och möjligheter. Vilka platser eller tjänster på nätet upplever eleverna som mest utsatta eller otrygga? Följ upp och utvärdera

åtgärder samt ta fram nya åtgärder där det behövs.

INVOLVERA ELEVERNAEn förutsättning för att arbetet mot kränkningar på nätet ska lyckas är att eleverna är delaktiga och får komma med förslag på åtgärder. Det gör inte bara åtgärderna mer relevanta för eleverna utan dessutom mer effektiva. Diskutera frågor som rör trygg-het och trivsel kontinuerligt. Ta gemensamt fram åtgärder utifrån de utmaningar som finns på skolan.

SAMVERKAN MED VÅRDNADSHAVARESträva mot att skapa samsyn och arbeta tillsammans för att lära barn och unga att

skapa positiva sociala relationer på nätet. Låt stämningen på nätet, såväl som i klass-rummet, finnas med som en stående punkt på föräldramöten.

SAMVERKAN I PERSONALGRUPPENTa ett gemensamt ansvar för elevernas trygghet i skolan och på nätet. Använd varan-dras kompetens och stötta varandra.

Skolan


INTERVJU LINA AXELSSON KIHLBLOM

Lina Axelsson Kihlblom är grundskolechef i Haninge kommun och ledamot i 2015 års skol-kommission. Hon är känd som superrektorn från SVTs dokumentärserie Rektorerna och har gett ut boken ”Kommer du tycka om mig nu? – en berättelse om identitet”.

Vad är nätet för dig? Hur mycket tid spenderar du själv online och vad gör du när du är där?– Jag ser nätet som ett sätt att vara i takt med min omvärld. En plats där jag kan spana och ta reda på saker. Jag läser tidningen, hittar information, umgås med vänner och fångar upp sånt som händer i värl-den. Det blir nog en eller två timmar om dagen.

Hur ser du på unga och Internet?– Nätet är som skolgården. Det märkliga är att vi vuxna tycker det är kul att de sysselsätter sig på nätet istället för att stöka omkring, men att vi kanske inte förstår att vi överlåter en hel värld till dem. En värld som både är till godo och till ondo. Att vara där är att utforska och lära sig, men också att göra sig så sårbar. Det finns så få vuxna där ute.

Har vuxna för dålig koll på vad unga gör på nätet?– Ja, tyvärr. Vi frågar hur det var i skolan, men inte hur det var på nätet eller vilka de umgås med där. Många lever hela sina liv på nätet. Vi skulle inte låta 10-åringar vara ute och leka helt själva utan ha koll, men låter dem spendera tre timmar med sin iPad utan att ha en aning om vad de gör. Jag är själv

omedveten och tror att många vuxna med mig är det. Vi vet för lite.

Vad händer med ungas integritet och behov av att ha sitt eget?– Unga har absolut ett behov av att dra sig undan, men vi måste ändå ha koll. Är en 13-åring redo att helt ta hand om sina sociala relationer? Är de mogna att äga sin gruppdynamik? Jag tycker inte det. Vi måste ställa frågor om nätet. Barnens nätliv är vår angelägenhet.

Hur kan skolan arbeta mot nätmobbning och nätkränkningar?– Vi måste prata om nätet! Vi måste tala mer om känslor och upplevelser överhuvudtaget. Dialogen mellan skola och föräldrar är också viktig. Vi behö-ver veta vad som händer på nätet, var de unga är inloggade, vilka rykten som går och hur man tillta-lar varandra. Vi måste ta oss tid att se varandra i ögonen och fråga hur det är. Det handlar om normal anknytning och validering av känslor.

Vad mer behöver göras?– Det behövs en etisk diskussion om de anonyma ställena på nätet. Det är inte okej att man kan häva ur sig vad som helst på nätet utan att behöva stå för det. Ansvariga utgivare måste ta ett ansvar, det gäller inte bara tidningar utan även hemsidor.

”Vi måste ta oss tid att se varandra i

ögonen och fråga hur det är.”

FRIENDS REKOMMENDATIONER - VUXNA HEMMA

28

SKAFFA GRUNDLÄGGANDE KUNSKAPDet är vuxnas ansvar att guida och stötta barn och unga i deras liv på nätet. Även om kränkningar i grund och botten handlar om sociala relationer så underlättar det att ha grundläggande kunskap om de platser där barn och unga umgås på nätet. Lär dig mer genom att fråga ditt barn, fråga andra vuxna, prova själv eller sök mer informa-tion på nätet om de sidor, spel eller appar som ditt barn använder.

PRATA OM NÄTETLåt nätet bli en del av det vardagliga samtalet och prata om både det positiva och

negativa som händer där. Om du som vuxen är delaktig och visar ett genuint intresse för barn och ungas liv på nätet så ökar både viljan att lyssna på dina råd samt benä-

genheten att berätta för dig om något väl händer.

ERBJUD DITT STÖDDet är viktigt att barn och unga känner sig trygga och vet att de har någon vuxen i sin närhet som de kan vända sig till för råd och stöd. Berätta att du finns där för dem!

LYSSNA & STÖTTALyssna och låt barnet sätta ord på hur det känner och upplever olika situationer. Tala

om att mobbning och kränkningar aldrig är okej. Om ditt barn har blivit utsatt, tydliggör att situationen går att förändra.

KONTAKTA SKOLANDet vanligaste vid kränkningar och mobbning på nätet är att personer i samma klass eller samma skola är inblandade. Det är därför viktigt att skolan genast får veta vad som pågår. Börja med att kontakta barnets klasslärare eller mentor. Förklara vad som har hänt, vilka som är inblandade och hur länge du känner till att det har pågått. Försök tillsammans att hitta lösningar.

ANMÄL & TA BORTOm kränkande innehåll publicerats, hjälp barnet att ta bort och/eller anmäla innehål-

let till sidan. Om ditt barn har blivit utsatt för ett brott, exempelvis förtal eller olaga hot, så är det viktigt att polisanmäla.

Om ditt barn har utsatt eller själv blivit utsatt

Vuxna hemma


FRIENDS REKOMMENDATIONER - BARN & UNGA

SPRID POSITIVA BUDSKAPDen positiva stämningen börjar hos dig! När du skriver och säger schyssta saker, uppmuntrar och hjälper andra så bidrar du till en schysst stämning. Du bestämmer vad du skriver, säger och gör, använd den makten.

INKLUDERA ANDRANätet är en plats för alla! Oavsett roll i kompisgruppen, kön, ålder, religion, funktions-förutsättningar, könsöverskridande identitet, etnicitet eller sexuell läggning är alla lika

välkomna att uttrycka sig, lära sig nya saker, ha kul och umgås.

TÄNK EFTER FÖREPå nätet finns det många olika möjligheter att kommunicera, debattera och ge uttryck för känslor och åsikter. Men innan du skriver eller delar något – tänk efter. Vem ligger bakom informationen som jag delar? Kan det jag skriver upplevas som kränkande av någon annan?

KOM IHÅG ATT DET INTE ÄR DITT FELDet är personen som mobbar och kränker som uppträder felaktigt. Vem som helst

kan råka ut för mobbning eller kränkningar och situationen går att förändra.

PRATA MED NÅGONVänd dig i första hand till en vuxen som du har förtroende för, för att få hjälp och stöd. Det kan vara en vuxen hemma, en lärare, tränare eller kanske en kompis förälder. Alla vuxna har ett ansvar att hjälpa barn och unga i sin närhet. Har du ingen vuxen att prata med, ta hjälp av en kompis. Tillsammans kan ni hitta lösningar. Det viktiga är att inte stå ensam i situationen.

ANMÄL, BLOCKERA & SE ÖVER INSTÄLLNINGARAnmäl eller rapportera kränkande innehåll direkt till sidan/appen/spelet och spara

meddelanden och/eller skärmdumpar som bevis. Se även till att blockera användare som betett sig illa och se över dina inställningar så att du har kontroll över vem som

kan se ditt innehåll.

Om du som barn eller ung blivit utsatt

Barn & unga

JURIDIK PÅ NÄTET

30

Under 2016 kommer ny lagstiftning som gäller nätet - håll utkik!

I mötet med både unga och vuxna möter vi många gånger en osäkerhet inför vilka lagar som gäller på nätet. En enkel tumregel att ha med sig är att samma saker som är olagliga utanför nätet också är olagliga på nätet. Alla kränkningar som sker på nätet är inte brott, men många fall av exempelvis förolämpningar,

förtal och olaga hot anmäls aldrig till polisen. För att brott på nätet ska kunna klaras upp så är det viktigt att göra en anmälan. Det kan vara bra att tänka på att bevissituationen ofta är bättre på nätet, så kom ihåg att spara bevis i form av exempelvis skärmdum-par, bilder eller meddelanden.

Juridik på nätet

KRÄNKANDE FOTOGRAFERING 4 KAP. 6 A§ BROTTSBALKEN Kränkande fotografering innebär att olovligen och i hemlighet ta bilder eller filma någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

OLAGA HOT 4 KAP. 5§ BROTTSBALKEN Ett olaga hot innebär att hota att göra något brottsligt mot någon annan, till exempel ett hot om misshandel eller att döda en person. För att hotet ska vara olagligt måste det vara allvarligt menat och framställt på ett sätt så att det framkallar allvarlig rädsla.

FÖRTAL 5 KAP. 1§ BROTTSBALKEN Förtal innebär att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning.

OFREDANDE 4 KAP. 7§ BROTTSBALKEN Ofredande innebär att bete sig hänsynslöst mot någon annan, till exempel genom att vid uppre-pade tillfällen lägga ut nedsättande kommentarer om någon på nätet.

PERSONUPPGIFTSLAGEN Personuppgiftslagen (PuL) har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks. Till exempel är det olagligt att avslöja infor-mation om människors etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa övertygelse eller medlemskap i fackförening.

HETS MOT FOLKGRUPP 16 KAP. 8§ BROTTSBALKEN Hets mot folkgrupp innebär att hota eller prata illa om en grupp människor med anspelning på gruppmedlemmarnas ras, etnicitet, tro eller sexu-ella läggning.

SKOLLAGEN Enligt skollagen har skolor ett ansvar att agera också när det gäller kränkningar på nätet, om kränkningarna påverkar elevernas skoldag.

§


ORDLISTA

KRÄNKNINGAR är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. Här

ryms alla typer av dålig behandling som gör att någon kän-ner sig ledsen, sårad eller mindre värd.

KRÄNKANDE BEHANDLING är det ord som används för att i lag förbjuda kränkningar som inte har samband med

diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling definieras som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet.

MOBBNING är när någon har blivit utsatt för kränkningar av en eller flera andra personer vid flera olika tillfällen. Den

som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig. Vid mobbning via mobil, dator eller surfplatta så har vi valt att förtydliga repetitionskriteriet

eftersom förutsättningarna skiljer sig från andra arenor, som exempelvis skolgården. Vi använder därför tillägget: Det

kan vara både flera olika kränkningar eller att en kränkande kommentar/bild/film delats eller spridits till många.

DISKRIMINERING i skolans värld är när en vuxen i sko-lan, till exempel en lärare, missgynnar eller behandlar en

elev sämre än andra och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsut-

tryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

TRAKASSERIER är när någon blir kränkt utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en hän-

delse för att någon ska göra sig skyldig till trakasserier.

SEXUELLA TRAKASSERIER är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på

sexuella trakasserier kan vara att någon skickar meddelan-den, skriver kommentarer eller sprider rykten som handlar

om sex eller kroppen och som känns obehagliga för den personen som är utsatt.

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING är en plan som skolor ska upprätta varje år. Planen innehåller information om skolans arbete mot kränkningar och diskriminering. Planen kallas ibland

även för likabehandlingsplan.

Ordlista

FRIENDS ARBETE PÅ NÄTET

32

Friends är en icke-vinstdrivande organisation och vårt uppdrag är att stoppa mobbning och diskrimi-nering. Visionen är ett samhälle där barn och unga växer upp i trygghet och jämlikhet. Arbetet sker långsiktigt genom utbildning, rådgivning och opini-onsbildning för att öka kunskap och engagemang. Friends har arbetat mot kränkningar på nätet sedan 2005.

Genom utbildningar hjälper Friends skolor att ut-veckla arbetet mot kränkningar på nätet. Vi riktar oss till elever, personal och vårdnadshavare. Eftersom livet på nätet suddar ut gränsen mellan skol- och fritid behöver alla vara delaktiga för att arbetet ska bli framgångsrikt.

Våra sponsorer Symantec, HP PPS Sverige AB och Hewlett Packard Enterprise är viktiga för vårt arbete mot kränkningar och mobbning på nätet:

SymantecSymantec hjälper konsumenter och företag att han-tera sin informationsstyrda värld på ett säkert sätt. Norton by Symantec fokuserar på konsumentsidan och har som ambition att skydda det som betyder allra mest i konsumenternas liv, oavsett vilken typ av enhet de använder för att koppla upp sig på internet. Norton förser konsumenter med en rad säkerhets-lösningar för att skydda det digitala livet, däribland lösningar för datorer och mobila enheter, live-sup-porttjänster och online backup.

Läs gärna mer på Symantecs hemsida för familjen: • Norton Family, en nättjänst för föräldrar som hjälper barn och vuxna att tillsammans sätta sina familjereg-ler för ett hälsosamt och schysst liv på nätet. • Hitta ny inspiration och handfasta tips om hur du kan engagera dig och skydda barn i vår nätsäker-hetsguide för hela familjen. • Nortons generella säkerhetstips eller för familjen specifikt.

HP PPS Sverige ABVi lever i en paradox. Aldrig förr har vi haft tillgång till så mycket kunskap. Och aldrig förr har vi vetat så lite om framtiden. Därför handlar allt mer om vår förmå-ga att ”lära av” och ”lära nytt”. Förnya våra tankeba-nor, förnya våra affärsmodeller och inte minst, förnya vårt samspel med vår omvärld. HP PPS Sverige AB bidrar med teknik som gör livet bättre för alla, överallt.

Hewlett Packard EnterpriseHewlett Packard Enterprise skapar nya möjligheter att påverka människor, företag, myndigheter och samhället på ett meningsfullt sätt med hjälp av teknik. Hewlett Packard Enterprise, världens största teknikföretag, samlar utskriftsteknik, persondatorer, programvara, tjänster och IT-infrastruktur i en omfat-tande portfölj med lösningar för kundernas problem.

Friends arbete på nätetMöjliggörs av våra samarbetspartners


FRIENDS ARBETE PÅ NÄTET

”Vi vill att barn och unga ska känna sig trygga och säkra på nätet. Genom att bidra med vår erfarenhet och kunskap inom nätsäkerhet och sponsra ”Schysst på nätet” så kan vi sprida kunskapen om förebyggande insatser till fler.”

Carolina Schattauer Ramnö Kommunikationsansvarig, Symantec

”Vi på HP PPS Sverige AB tycker att Friends gör ett oerhört viktigt och mycket bra arbete med projektet ”Schysst på nätet” och vi är glada och stolta över vårt samarbete. Vi har valt att stötta Friends – för att tillsammans jobba vidare i kampen mot nätmobbning.”

Stefan Bergdahl VD, HP PPS Sverige AB

”För oss på Hewlett Packard Enterprise känns det helt rätt och viktigt att vara med och stötta Friends i deras projekt ”Schysst på nätet”. Betydelsen av Friends arbete att utbilda föräldrar, skolpersonal och elever i förebyggande insatser mot kränkning och mobbning på nätet kan inte nog betonas. Jag är helt övertygad om att vi tillsammans kan göra skillnad.”

Kjell Ahlzén VD, Hewlett Packard Enterprise

OM RAPPORTEN

34

OM RAPPORTEN

Friends nätrapport har som syfte att fånga upp barns och ungas röster om kränkningar och mobb-ning som sker på nätet – via mobiler, datorer och surfplattor. Rapporten publiceras för fjärde året i rad. Den är baserad på en undersökning där 1015 barn och unga i åldern 10 till 16 år i Sverige delta-git. Undersökningen är genomförd av TNS SIFO på uppdrag av Friends, Symantec, HP PPS Sverige AB och Hewlett Packard Enterprise.

Nya frågor I årets undersökning har ett antal nya frågor tillkom-mit för att ytterligare fördjupa kunskapen om barns upplevelser och erfarenheter på nätet. En ny del handlar om förekomst av kränkande uttryck med sexuell anspelning på nätet. På liknande sätt ställer vi en fråga om förekomst av uttryck som är kränkande och nedvärderande på ett rasistiskt sätt. Vi frågar även om respondenterna själva blivit utsatta för någon av dessa typer av kränkningar.

En annan ny del av undersökningen handlar om hur viktig omgivningen är för unga när det handlar om nätet. Genom frågorna vill vi ta reda på hur viktigt det är för unga vad olika personer i deras omgivning tycker om hur de är mot andra på nätet.

Majoriteten av frågeställningarna i undersökningen är desamma som föregående år och för datain-samlingen har liknande utformning av enkät, urval och fältperiod använts. Resultaten kan därmed ge en indikation för utvecklingen över tid, men för att säkerställa utveckling över tid krävs återkommande undersökningar under en längre tidsperiod.

Undersökningens genomförandeDatainsamlingen har genomförts via webbaserade enkäter under perioden 14-26 oktober 2015. Re-spondenterna som deltagit i undersökningen är barn till medlemmar i TNS SIFOs webbpanel. Medlemmar till panelen rekryteras riksrepresentativt via telefon och postala utskick. En inbjudan till undersökningen skickades ut slumpmässigt via e-post till medlemmar i panelen med barn i åldern 10-16 år. Föräldrarna svarade på frågor om barnets kön och ålder samt gav ett godkännande till att barnet deltog i enkäten. Respondenterna har sedan själva eller tillsammans med föräldern svarat på undersökningens frågor. För att respondenten ska kunna välja att inte svara på frågor som kan upplevas som känsliga, finns alltid alternativen ”vill ej svara” eller ”vet ej”.

Frågorna om kränkningar med en sexuell anspelning är endast ställda till åldersgruppen 13-16 år.

Totalt deltog 1015 barn och unga i undersökningen; 423 i åldern 10-12 år och 592 i åldern 13-16 år. För-delningen mellan tjejer och killar var 49 procent tjejer och 51 procent killar. De medverkande responden-terna är anonyma. Resultaten är analyserade utifrån åldersgrupper (10- 12 år respektive 13-16 år) och kön. Citaten i rapporten är ett urval av respondenter-nas fritextsvar.

Om rapporten


REFERENSER

Referenser1. Friends (2015) Friends nätrapport 2015. Finns att ladda ner på friends.se/natrapporten

2. Statens Medieråd (2015) Ungar & medier 2015. Finns att ladda ner på statensmedierad.se

3. Gillander Gådin, K. (2012) Sexual harassment of girls in elementary school - a concealed phenomenon within a heterosexual romantic discourse. Journal of Interpersonal Violence, vol. 27: 9.

4. Frågorna om kränkningar med sexuella anspelningar har endast ställts till åldersgruppen 13-16 år

5. Berne, S. Frisén, A. & Kling, J. (2014) Appearance-related cyberbullying: A qualitative investigation ofcharacteristics, content, reasons, and effects (s. 527-533)

6. Bjereld, Y. Daneback, K. & Petzold, M. (2015) Differences in prevalence of bullying victimization bet-ween native and immigrant children in the Nordic countries: a parent-reported serial cross-sectional study. Child: Care, Health and Development. Volume 41, Issue 4 (s. 593–599)

7. Svensson, M & Dahlstrand, K (2014) Nätkränkningar: en studie av svenska ungdomars normer och beteenden. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (s. 46-58)

http://friends.se/fakta-forskning/rapporter/natrapporten/

http://statensmedierad.se/download/18.7a953dba14fef1148cf3b32/1442841939189/Ungar-och-medier-2015.pdf

Friends huvudsponsorer:

friends.se • [email protected] • facebook.com/stiftelsenfriends • instagram.com/stiftelsenfriends

friends nätrapport 2016

Documents