1

Sjuksköterskeprogrammet 180hp Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete KURS 15 hp HK 10

Förlust av ett bröst

En litteraturstudie om kvinnors upplevelser efter en mastektomi

The loss of a breast

A literature study of women’s experiences after a mastectomy

Författare:

Fatiha Bessafi & Hayriye Seker

2

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Varje år får närmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste

behandlingsmetoden är det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär antingen avlägsnande

av hela bröstet eller att endast en del av körtelvävnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider

förknippats med kvinnlighet och att genomgå en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett

trauma. Mastektomi är inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska

konsekvenser som påverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att

förlora ett bröst efter mastektomi. Metod: En litteraturöversikt av nio kvalitativa samt en

kvantitativ artikel från olika delar av världen som belyser kvinnors upplevelser efter en

mastektomi. Artiklarna kvalitetsgranskades, diskuterades för att hitta likheter och olikheter och

därefter sammanställdes resultatet. Resultat: Resultatet visade sex olika kategorier: en stympad

kropp, acceptans av den förändrade kroppen, förlust av kvinnlig identitet, socialt behov, närhet

och stöd i relationen, professionellt stöd/information och terapi. Slutsats: Majoriteten av alla

kvinnor som genomgått en mastektomi upplever en förlust av sin identitet och sexualitet.

Studien visar även att nästan alla kvinnor upplever en brist på information och stöd efter

genomförd mastektomi från sjukvård och sociala nätverk. Klinisk Betydelse: Studieresultatet

visar att kvinnor efter mastektomi ingrepp saknar stöd från vårdpersonalen. Vårdgivare kan

därför genom en bättre uppföljning efter behandling erbjuda en mer optimal vård. Detta kan

exempelvis ske genom relevant information, KBT eller massageterapi.

Nyckelord: bröstcancer, upplevelse, mastektomi, kroppsbild, kvinnor.

3

ABSTRACT

Background: Every year nearly 8000 women in Sweden are diagnosed with breast cancer. The

most common treatment method is surgery by ways of mastectomy where either the entire breast

or parts of the tissue is removed. Breasts have since ancient times been associated with

womanhood and to undergo mastectomy as a women is often experienced as a trauma.

Mastectomy is not just a simple procedure, but it also causes physical and psychological

consequences that affect women’s everyday lives. Aim: To describe women’s experiences of

losing a breast after mastectomy. Method: A literature overview of nine qualitative articles as

well as one quantitative article from different parts of the world that highlights women’s

experiences after a mastectomy. The articles were reviewed for quality then discussed for

finding similarities and differences and thereafter compiled. Result: The result showed six

different categories; a mutilated body, acceptance of the changed body, absence of female

identity, social needs, closeness and support in relations, professional support/information and

therapy. Conclusion: The majority of all women who have undergone a mastectomy experience

a loss of their identity and sexuality. The study shows that almost all women experience a lack

of information and support from health care and social networks. Clinical Implication: The

study result shows that women after mastectomy procedure feel lack of support from the

healthcare. With a better follow up after the treatment, the healthcare givers can offer an optimal

care. This can be established with relevant information, KBT or massage therapy.

Keywords: breast cancer, experience, mastectomy, body image, women.

4

INNEHÅLL

1 INLEDNING ................................................................................................................................. 5 2 BAKGRUND ................................................................................................................................ 6

Bröstcancer- epidemiologi ........................................................................................................ 6

Bröst som symbol för kvinnligheten......................................................................................... 6

Behandlingsprinciper vid bröstcancer ...................................................................................... 7

Coping resurser i samband med kirurgiskt ingrepp ................................................................. 8

Omvårdnad vid bröstcancer ...................................................................................................... 9

Sjuksköterskans roll ................................................................................................................ 10

3 PROBLEMFORMULERING ..................................................................................................... 10 4 SYFTE ......................................................................................................................................... 11 5 METOD ....................................................................................................................................... 12

Design ...................................................................................................................................... 12

Urval ........................................................................................................................................ 12

Datainsamlingsmetod .............................................................................................................. 12

Dataanalys ............................................................................................................................... 13

6 ETISKA ASPEKTER ................................................................................................................. 15 7 RESULTAT ................................................................................................................................. 16 8 DISKUSSION ............................................................................................................................. 22

Metoddiskussion ...................................................................................................................... 22

Resultatdiskussion ................................................................................................................... 23

Slutsats ..................................................................................................................................... 25

Klinisk betydelse ..................................................................................................................... 25

Förslag på vidare forskning/utveckling .................................................................................. 26

REFERENSER ............................................................................................................................... 27 BILAGOR ....................................................................................................................................... 32

5

1 INLEDNING

Under sjuksköterskeutbildningen har vi involverats i situationer som har gett oss en förståelse

för olika sjukdomar. En sjukdom som har väckt vårt intresse är bröstcancer hos kvinnor. Denna

sjukdom är vanligt förekommande i samhället och påverkar kvinnans upplevelse av sin kropp i

olika dimensioner. Kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår vanligtvis en mastektomi, en

kirurgisk metod för att avlägsna en brösttumör. Den erfarenhet som vi har fått på olika

sjukhusavdelningar visar att det finns en upplevelse av stigma och sorg som patienterna inte

alltid kan verbalisera. Detta har väckt vårt intresse som blivande sjuksköterskor. Vi vill lyfta

fram studier som beskriver hur patienter upplever förlusten av ett bröst efter en mastektomi, för

att lära oss mer och förhoppningsvis öka vår förståelse och kompetens i mötet med denna

patientgrupp i framtiden.

6

2 BAKGRUND

Bröstcancer- epidemiologi

Enligt WHO (World Health Organisation, 2012) är bröstcancer ett av de största

folkhälsoproblemen i industriländer. Epidemiologiska data från år 2004 rapporterade att cirka

519 000 kvinnor i världen avled av bröstcancer, varav 69 procent av dessa kvinnor var från

utvecklingländer. Enligt Sveriges Oficiella Statistik från år 2009 diagnostiserades 54 611

människors med olika typer av cancer (Socialstyrelsen, 2010). Förekomsten skiljer sig inte

mycket mellan kvinnor och män, då kvinnor står för 47 procent av fallen och männen för 53

procent. Av alla cancerfall i Sverige utgör 29 procent av fallen bröstcancer. År 2011

diagnostiserades 7917 kvinnor med cancer. Enligt Cancerfonden (2012) är den stora majoriteten

av kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer över 40 år. Bröstcancer är inte alltid botbart,

register från Cancerfonden (2012) rapporterar att år 2011 avled 1395 kvinnor av sin sjukdom. I

Sverige har bröstcancerprognosen förbättrats, femårsöverlevnad ger efter behandling nästan 90

procent chans att överleva (Ekedahl, Frisell & Fornander, 2009).

Orsaken till uppkomsten av bröstcancer är fortfarande okänd, dock bedöms att 5-10 procent av

fallen är relaterade till ärftlighet (Ekedahl et al., 2009). Vanliga riskfaktorer vid bröstcancer

enligt Onkologiskt Centrum (2009) är tidig menarche och sen menopaus, vilket beror på en

långvarig hormonell exposition eller en långvarig östrogenbehandling. Hög ålder vid graviditet

ökar också risken för bröstcancer, speciellt hos den kvinnliga gruppen som har fått sitt första

barn mellan 30-35 åldern (Onkologiskt Centrum, 2009).

Bröst som symbol för kvinnligheten

Bröst har sedan urminnes tider varit en symbol och bevis på kvinnlighet och fertilitet. Genom

tiderna har kvinnors bröst i dikt och bild upphöjts till det främsta kvinnliga attributet. På grund

av bröstens viktiga roll tvekar många kvinnor att genomgå en mastektomi då de upplever det

som ett straff (Sakofaras & Safioleas, 2009). Enligt Thomas (2004) är brösten betydelsefulla för

kvinnors liv. Det är genom brösten som kvinnor övergår från att vara barn till att faktiskt bli en

kvinna, vilket innebär att brösten är en viktig kroppsdel för kvinnor. Marshall och Kiemle

(2005) beskriver att brösten symboliserar en form av erotism i kvinnors sexualitet. Att förlora

7

ett bröst kan därför hindra en del av kvinnorna att uppnå ett fullständigt sexualliv (Marshall &

Kiemle, 2005).

Behandlingsprinciper vid bröstcancer

Groot, Baltussen, Uyl-de Groot, Anderson och Hortobagyi (2006) beskriver de olika

behandlingstyperna för bröstcancer där steg I behandling innebär borttagande av tumör samt

lymfkörtlar i armhåla som kompletteras med strålning. Steg II behandling innebär samma typ av

behandling som steg I. Steg III behandling innebär preoperativ cellgiftsbehandling följt av

mastektomi med borttagning av lymfkörtlar i armhåla samt tilläggsbehandling med cellgifter

patienten erhåller även strålbehandling samt eventuellt hormonbehandling. Steg IV behandling

innebär cellgiftsbehandling, samt i vissa fall kombinerat med hormonbehandling, dessa

patienter behandlas i palliativt syfte.

Almås (2011) förklarar att val av behandling beror på vilken fas av bröstcancer som har

utvecklats. I det första stadiet (även kallat stadium I), är tumören mellan 0-2 cm och har inga

lymfkörtelmetastaser. I det andra stadiet (stadium II), är tumörstorleken mellan 2-5 cm

med/eller utan lymfkörtelmetastaser. I tredje stadiet (stadium III) är tumörstorleken större än 5

cm. Det sista stadiet (stadium IV) innebär att det utvecklats fjärrmetastaser. Metod och

behandling är kirurgi eller kirurgi i kombination med andra behandlingar, s.k. adjuvanta

behandlingar. Exempel på sådana är kemoterapi, endokrinterapi eller radioterapi.

Streu, Chung och Alderman (2009) menar att rekonstruktion av brösten är betydelsefull för

kvinnors livssituation. Vilket innebär att bröstrekonstruktion är avgörande för patientens

livskvalitet samt symboliserar en seger över cancern samt bidra till patientens välbefinnande

och medför en ökad självkänsla, ökad vitalitet samt minskar ångest och depression. Denna

tolkning gjordes med hjälp av HADS (Hospital Anxiety Depression Scale) en skala som mäter

sinnesstämningen hos patienter. Denna metod är lämplig då patienten kan skatta sin ångest och

mående, som kan ger en indikation för vårdpersonal var patienten befinner sig i

sjukdomsprocessen (Streu et al., 2009). Bleiker, Pouwer, Ploeg, Leer och Ader (2000) beskriver

också i sin studie att 16 procent av kvinnorna efter mastektomi upplever en posttraumatisk

stress disorder (PTSD), relaterad till sömnproblem, ångest och depression.

Enligt Everlsey et al. (2005) upplevde 84 procent av kvinnor som behandlats för bröstcancer

minst ett symptom efter behandling. Symtom som beskrivs var till exempel smärta, fatigue och

8

depressiva besvär. Enligt Baron et al. (2000) upplevde 34 procent av kvinnorna som genomgått

mastektomi fantomsmärta i bröstet samt 36 procent upplevde fantomsmärta i bröstvårta. En

annan studie gjord i Norge av Landmark, Bohler, Loberg och Wahl (2008) beskriver också hur

kvinnor som har gått igenom strålbehandling efter mastektomi upplever biverkningar i form av

nausea, kräkningar, hudförändringar och förändringar i slemhinnor. Vidare belyser Landmark et

al. (2008) att fysiska förändringar och minskning av styrka har en betydlig påverkan på kvinnor

som har återgått till arbetet. En studie av Johnsson, Fornander, Rutqvist och Olsson (2011)

visar att 66 procent av en grupp av kvinnor återgick till arbetet sex månader efter kirurgiskt

ingrepp, 84 procent av dem hade inte strålbehandlats och 28 procent av kvinnor hade fått

strålbehandling. Tio månader efter kirurgiskt ingrepp hade 83 procent av gruppen återgått till

arbetet, 91 procent utan strålbehandling och 63 procent med strålbehandling.

Coping resurser i samband med kirurgiskt ingrepp

Saares och Suominen (2005) använder teorier om coping för att beskriva hur patienter

hanterar och bemästrar sin livssituation. De beskriver att patienter med bra coping-resurser,

det vill säga bra livsförutsättningar, hade lättare att klara sig själva igenom den svåra

livssituationen än de med sämre coping-resurser.

Coping-resurserna kan delas in i två undergrupper, yttre och inre coping-resurser. Yttre

coping-resurser kan bestå av information och framförallt stöd från familj, vänner och kollegor.

Inre coping-resurer är sådana som ligger hos kvinnan själv, som kognitiva och emotionella

förmågor.

Goda coping-resurser kan möjliggöra en acceptans för utmaningar och en förmåga att gå

vidare med livet. Att hitta något viktigt att leva för och att ha en positiv mental inställning kan

påskynda läkningsprocessen. Även om yttre- och inre coping resurser är bra i sjukdomsfasen,

så visar denna studie att kvinnor inte alltid får det stöd från det sociala nätverket som de är i

behov av. Detta kan bero delvis på att familjen eller maken har svårigheter att prata om

situationen och ofta reagerar negativt. Även om det borde vara maken som stödjer den

cancerdrabbade kvinnan så är kvinnan ofta tvungen att stödja maken istället. Stöd från

närstående är viktigt för att ge kvinnan framtidstro (Saares & Suominen, 2005).

Parker, Aaron och Baile (2009) skriver att stöd uppnås genom en bra kommunikation. Parker

et al. (2009) definierar kommunikation som en hörnsten för förståelse i omvårdnad vid cancer

och bygger på diskussion och interaktion. Det är genom en bra kommunikation som patient

9

och vårdgivare kan få information som svarar mot deras behov. Informationen som patienten

behöver ska fokusera på den aktuella sjukdomen och prognosen. Studien visar att många

vårdgivare inte visar empati som utgör en viktig grund i vårdrelationen. Detta innebär att

vårdgivare ofta har svårt att visa medlidande vilket, förhindrar patienten att verbalisera

existentiella frågor. Vårdgivarens roll i den terapeutiska relationen är att uppmuntra patienter

att uttrycka sina känslor. Utan detta ökar risken för en ”disconnect”, det vill säga ett samtal

utan förbindelse, vilket hindrar patienters delaktighet i det gemensamma samspelet. Det är

inte bara vårdgivare som bör lära sig att kommunicera utan även patienterna bör träna på detta

(Parker et al., 2009).

Omvårdnad vid bröstcancer

Enligt Onkologiskt Centrum (2011) delas sjuksköterskans omvårdnadsansvar vid bröstcancer

in i tre olika moment; preoperativ och postoperativ vård samt omvårdnadsåtgärder vid

hemgång. Preoperativa innebär att sjuksköterskan förbereder patienten innan ingreppet, det vill

säga att lyssna på patienten som behöver uttryckta sina första upplevelser. Glaus och Carlson

(2009) hävdar att vikten av ärlig information i synnerhet den preoperativa informationen, är

grundläggande för patienterna då de kan förbereda sig för de kommande förändringarna som

inträder efter en mastektomi (Glaus & Carlson 2009). Svårigheten är dock att som vårdgivare

veta hur mycket information patienterna är i behov av (Almås 2011).

Informationen innebär ofta att förklara för patienten att det finns möjlighet att får smärtlindring

efter ingreppet samt att patienten kan få en bröstprotes (Onkologiskt Centrum, 2011). Enligt

Streu, Chung, Aldemar (2009) upplever kvinnor bröstprotes som obekvämt, varmt samt tungt.

Enligt Onkologiskt Centrum, sker de postoperativa kontrollerna enligt lokala rutiner, i detta

ingår utvärdering av smärtlindring, kontroller av eventuellt dränage samt inspektion av

operationsområdet. Patienten får olika tips som kan underlätta att själva hantera vården som

exempelvis att inte vara rädd för att ta en dusch samt själv uppmärksamma tecken på

sårinfektion som rodnad och feber samt även uppmuntran till fysisk aktivitet.

Enlig Socialstyrelsen (2007) bygger omvårdnad på en humanistisk grundsyn och alla individers

lika värde. Socialstyrelsen lyfter fram att en god omvårdnad börjar med en tydlig

sjukdomsinformation till patienten samt patientens egen delaktighet i sitt sjukdomstillstånd.

Almås (2011) beskriver att informationen skall vara relevant, vilket innebär att vårdgivaren bör

besitta kunskap om sjukdomen och kunna förmedla information till patienten, på det viset får

patienten kontroll över den aktuella livssituationen (Almås, 2011). All information mellan

10

vårdgivare och patient bör vara individuell samt anpassad efter patientens behov. Informationen

skall baseras på en god kommunikation, respekt och lyhördhet. Socialstyrelsen (2007) skriver

vidare att information är en del av vården och behandlingen och patienten bör ges möjlighet att

välja mellan olika medicinska alternativ (Socialstyrelsen, 2007).

Sjuksköterskans roll

Arevald och Bondesson (2011) beskriver att sjuksköterskan har en strategisk roll för patienter

med bröstcancer, genom sin kompetens i den allmänna omvårdnaden samt i det psykosociala

omhändertagandet. Sjuksköterskan kan därigenom minska patientens depression och ångest

(Arevald & Bondesson, 2011). Almås (2011) betonar att förlust av bröst är en traumatisk

upplevelse för kvinnor med bröstcancer. I den situationen har sjuksköterskan i sin yrkesroll att

genom psykiskt stöd hjälpa patienten att bearbeta sin individuella reaktion som sjukdomen

medför (Almås, 2011).

Enligt ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor (2007) har sjuksköterskan fyra principer som

innebär: att främja hälsan, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt lindra lidandet

(Svensk sjuksköterskeföreningen, 2007). Corner (2002) beskriver att sjuksköterskan har en

stödjande roll för patienter med cancer eftersom de befinner sig i en mycket svår situation.

Studien visar hur komplext, intensivt och krävande det är att arbeta med patienter som har

cancer. Sjuksköterskorna står nära patienterna som reagerar såväl fysiskt som psykiskt under

behandlingen. Sjuksköterskan ger emotionellt stöd till sina patienter och en intensiv relation

skapas mellan sjuksköterska och patient under denna svåra fas (Corner, 2002).

3 PROBLEMFORMULERING

Bröstcancer är ett folkhälsoproblem internationellt och i Sverige. Bröstcancer påverkar kvinnan

psykiskt, fysiskt och socialt. En vanlig behandling av bröstcancer är ett kirurgiskt ingrepp, en

mastektomi. Konsekvenserna av det kirurgiska ingreppet innebär mycket lidande för kvinnorna.

Dessa kvinnor känner sig ofta ensamma i den nya förändrade kroppen som de ser i spegeln.

Idag finns det inte adekvat omvårdnad i tillräcklig omfattning som kan hjälpa kvinnorna att gå

igenom denna fas av livet. Det är viktigt att denna patientgrupp får en god omvårdnad, genom

att alla vårdare uppmärksammar patientens behov.

11

4 SYFTE

Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi.

12

5 METOD

Design

Denna studie är baserad på en litteraturöversikt. Friberg (2012) skriver att en litteraturöversikt

är en lämplig metod som beskriver ett fenomen inom en särskild grupp. Detta innebär att

beskriva helheten kring människors upplevelser. Denna litteraturstudie genomfördes med både

kvalitativ och kvantitativ ansats som enligt Friberg (2012) är ett tillvägagångssätt som kan

användas i en studie.

Urval

I den här studien har nio vetenskapliga kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel valts ut.

Inklusionskriterier; artiklar från hela världen som är skrivna på engelska och är högst 15 år

gamla för att få en aktuell information. Kvinnor med bröstcancersjukdom. Artiklarna var

begränsade till fulltext och Peer-reviewed.

Datainsamlingsmetod

Datainsamling av artiklar skedde mellan 22 augusti och 3 september 2012.

Datainsamlingen utfördes genom sökning av vetenskapliga artiklar med sökorden: Breast

cancer, experience, mastectomy, identity, body image och women. Sökningen av artiklarna

gjordes via databaserna CINAHL, MEDLINE, AMED (Alternative Medecine). De specifika

sökorden gav ett stort antal artiklar om mastektomi som var relevant för studiens syfte. En

sekundärsökning gjordes som enligt Friberg (2012) är effektivt för att få ett bra resultat.

Referenslistorna gav tips av artiklar som användes i tidigare studier. Artikel nio och tio hittades

genom referenslistor från andra studier. Denna sökning av artiklarna redovisas i Tabell 1.

13

Tabell 1 Sökningshistorik

Databas Sökord  Limiters 

och datum 

Typ av sökning  Antalträffar  Utvalda  Artikel 

Cinahl, Amed, 

Medline‐MeSH 

(2012) 

Breast cancer 

AND 

Mastectomy 

AND Body 

Image 

Peer‐

reviewed 

Full text 

2000‐2012 

Fritext  52  1  Artikel 

4 

Cinahl, Amed, 

Medline‐MeSH 

(2012) 

Body image 

AND Surgery 

AND Breast 

Cancer AND 

Mastectomy 

Peer‐

reviewed  

Full text 

200‐2012 

Fritext  292  3  Artikel 

1,2,3 

Cinahl, Amed, 

Medline‐MeSH 

Breast Cancer 

AND Body 

Image AND 

Identity AND 

Experience 

Peer‐

reviewed 

Full text  

2000‐2012 

Fritext  189  3  Artikel 

5,6,7 

Medline  Breast cancer 

AND 

Experience 

AND 

Mastectomy 

Full text 

2007‐2012 

Fritext  33  1  Artikel 

8 

Funna via 

sekundärsökning 

2  Artikel 

9,10 

Dataanalys

Dataanalys gjordes utifrån Fribergs (2012) modell för att göra en litteraturöversikt.

Litteraturöversikten delades in i olika steg för att bearbeta datamaterialet och att skapa

kategorier och underkategorier.

Steg 1. Artiklarna granskades utifrån Friberg (2012) med kvalitetsbedömning av innehållet

(Bilaga 2) och beslut om vilka artiklar som skulle ingå i resultatet (Bilaga 1).

14

Steg 2. Artiklarna lästes igenom i sin helhet av båda uppsatsförfattarna flera gånger för att få en

övergripande bild av innehållet. Därefter diskuterades innehållet för att få en gemensam

uppfattning om artiklarna.

Steg 3. Huvudfynd markerades med färg utifrån studiernas resultat som var relevant och

svarade på syftet.

Steg 4. Bearbetningen av huvudfynd gjordes för att se likheter och skillnader.

Steg 5. Utifrån bearbetningen framkom sex kategorier, dessa är en stympad kropp, acceptans av

den förändrade synen på kroppen, närhet och stöd i relation, förlust av kvinnlig identitet,

socialt stöd, professionellt stöd/ information och terapi.

Steg 6. Det analyserade materialet redovisas under dessa kategorier, se tabell 2 nedan.

Tabell 2. Sammaställning av analysen indelat i kategorier

KATEGORIER                          ARTIKELNUMMER 

  1  2   3  4  5  6  7  8  9  10 

En stympad kropp      X          X    X 

Acceptans av den 

förändrade synen på 

kroppen   

X  X      X  X    X  X  X 

Närhet och stöd i 

relation 

X  X  X  X      X  X     

Förlust av kvinnlig 

identitet 

X  X          X  X    X 

Socialt stöd  X  X      X        X   

Professionellt 

stöd/information och 

terapi 

X  X                X 

15

6 ETISKA ASPEKTER

Under arbetsgången har det väckts etiska frågor som har beaktats under hela uppsatsen. Kraven

som ställts var att valda artiklar som ingått i studien skulle vara godkända av den etiska

kommittén samt att alla kvalitativa artiklar som innehöll intervjuer skulle ha fått informerat

samtycke. Kvale (1997) anser att informerat samtycke innebär att alla intervjudeltagare har fått

tydlig information om forskningens syfte samt eventuella påföljder som det kan innebära för

deltagarna.

Då engelska inte är vårt modersmål finns det risk för misstolkningar, därför har ordböcker och

andra språkhjälpmedel använts. En korrekt översättning har inte alltid kunnat säkras och i dessa

fall har ord och citat bibehållits på originalspråket.

Plagiat är också en etisk aspekt som bör beaktas. Materialet har översatts från engelska till

svenska för att undvika plagiat och omformulerats med egna ord och stor noggrannhet har

iakttagits för att inte förändra textinnehållet (Vetenskapsrådet, 2010).

16

7 RESULTAT

I analysen framkom sex kategorier delade på två huvudkategorier som svarar på

kandidatuppsatsens syfte.

Dessa kategorier redovisas i figuren nedan.

Figur 1. Kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi

En förändrad syn på kroppen

En stympad kropp

Flera studiers resultat (Bredin, 1999; Hill & White, 2008; Piot-Ziegler, Sassi, Raffoul &

Delaloye, 2010) visade att kvinnor som har genomgått en mastektomi upplever kroppen som

stympad. Det kirurgiska ingreppet ger en negativ bild av kroppen där kvinnor upplever

Kvinnors upplevelse av att förlora

ett bröst efter mastektomi

En förändrad syn på kroppen Behov av stöd

En stympad kropp Förlust av

kvinnlig identitet

Socialt stöd Professionellt

stöd/information och terapi

Acceptans av den förändrade

synen på kroppen

Närhet och stöd i

relation

17

förändringen som en amputation eller en stympning. Kvinnorna verbaliserade förändringen med

starka ord som återspeglar deras känslor efter en mastektomi. “Tomorrow I´m going to the

butcher. I knew I was to save my life that they would remove a piece of meat, but I didn’t want

them to. ” (Piot- Zeigler et al., 2010). Även om kvinnorna var medvetna om orsaken till

förändringen av kroppen hade de svårigheter med att en del av deras kropp togs bort, eller

amputerades, vilket gav en känsla av förlust.” I suppose to an extent I feel deformed. That´s

probably the best way to describe it…and your appearance has changed quite radically…I think

it´s possible one of the most mutilating things that a male or a female can have done. ” (Bredin,

1999).

Acceptans av den förändrade synen på kroppen

Att förlora ett bröst som symbol och som ett kvinnligt attribut är en svår upplevelse för många

kvinnor (Bredin, 1999; Landmark & Wahl, 2002; Lindwall & Bergbom, 2009; Hill & White,

2008). Studierna beskriver att bröstkirurgi som lämnar ett ärr efter sig gör att kvinnor blir

missnöjda och känner vämjelse inför den egna kroppen (Bredin, 1999; Landmark & Wahl,

2002; Holtzmann & Timm, 2006). Även om mastektomi har som mål att rädda liv kan kirurgin

ha en negativ effekt på kvinnor, då ärren ständigt påminner kvinnorna om deras bröstcancer

(Lindwall & Bergbom, 2009). För att acceptera den nya kroppsbilden skyler kvinnor kroppen

med kläder eller gör en bröstrekonstruktion för återfinna en sorts normalitet (Landmark &

Wahl, 2002; Hill & White, 2008; Holtzmann & Timm, 2006). Genom en bröstrekonstruktion

får kvinnor möjlighet att ta tillbaka kontrollen över sina liv (Holtzmann & Timm, 2006)

McCann, Illingworth, Wengström, Hubbard och Kearney (2010) beskriver att dessa känslor kan

vara något övergående och att en acceptans kan infinna sig genom en adaptationsprocess, det

vill säga övergången från ohälsa till hälsa. En sådan anpassning är en fortlöpande process och

ter sig olika för alla kvinnor under sjukdomsfasen (McCann et al., 2010). ”Well for three

months I didn’t´ even look at my self, I just put a lot of bubble in the bath, I didn´t look at all.”

(Bredin, 1999).

Uppfattningen av kroppen kan delas in utifrån idealism, verklighet och utseende (Landmark &

Wahl, 2002; Holtzmann & Timm, 2006). Utifrån dessa aspekter gör kvinnor en bedömning av

sig själva (Lindwall & Bergbom, 2009). Flera studieresultat beskriver att kvinnor upplever ett

förändrat utseende efter bröstkirurgi (Oxlad, Wade, Hallsworth & Koczwara, 2008; Landmark

18

& Wahl, 2002; Hill & White, 2008; Piot-Zeigler et al., 2010; Lindwall & Bergbom, 2009). På

grund av ingreppet förändras oftast kvinnors uppfattning om estetik, vilket tidigare kanske inte

hade så stor betydelse i deras liv (Hill & White, 2008; Piot-Zeigler et al., 2010). Kvinnor

upplevde att kroppen blev asymmetrisk och visuellt disharmonisk (Piot-Zeigler et al., 2010). I

Oxlad et al. (2008) och Bredin (1999) studie beskrivs att kvinnor hade svåra upplevelser vid

lymfödem, som är en fysisk komplikation efter en bröstoperation. Kvinnor uppfattade detta som

en missbildning av kroppen (ibid). ”Well my arm was swollen after they had removed the

lymphatic gland in my armpit. My hands were also swollen and at times I looked like a

monster.” ( Lindwall & Bergbom, 2009). Rent visuellt tvingades kvinnorna att se sin kropp

förändras och det blev en upplevelse av sorg som efterlämnar en känsla av tomhet (Oxlad et al.,

2008; Bredin, 1999). ” I wouldn`t commit suicide because I’m missing a little bit (of my

body).” (Piot-Ziegler et al., 2010).

Förlust av kvinnlig identitet

Brösten är en essentiell del av det som gör kroppen kvinnlig och att plötsligt berövas brösten

genom kirurgi kan vara en svår prövning av identiteten som kvinna (Landmark & Wahl, 2002;

Bredin, 1999; McCann et al., 2009). ”In the human condition, the feeling of identity implies

having roots in a gender, it means to exist as a man or as a woman… (the woman) is closely

connected to anatomical and physiological features that contribute to the definition or her

identity: the uterus and menstruation, which remind her of her ability to give birth and her

breasts, which in appearance adds to the sovereignty of feeling like woman” ( Piot-Zeigler et al,

2010).

Genom brösten identifierar kvinnor ofta sig själva och sin identitet och utan bröst upplever

kvinnor att de förlorar en del av sig själva och känner sig mindre feminina (Bredin, 1999; Oxlad

et al., 2008). Att förlora ett bröst upplevs som en genus förändring, där kvinnor känner att

kroppen i högre grad liknar en pojkkropp eller en ungdomlig kropp (Piot-Zeigler et al., 2010).

”I´m not ready to be like a boy. I was born a girl, I grew up as a girl. It´s not that the breast is

the centre of all that, but it´s a whole, it´s my feminity” (Piot-Zeigler et al., 2010). Bröst

symboliserar också moderskap och fertilitet. I den speciella relation som skapas mellan kvinnor

och barn vid amning kan förlust av ett bröst upplevas som att förlora sin identitet som mor, en

19

identitet som uppstår när en kvinna blir mamma (Piot-Zeigler et al., 2010). Upplevelsen av att

förlora en del av sin kvinnliga identitet kan bero på att samhället har en tendens att genom

reklam och konst presentera en idealbild av kvinnor, där de visar upp perfekta bröst som en

kvinnlig symbol. Detta gör att kvinnor dagligen konfronteras med sig själva och med den

idealbilden som samhället framställt. Kvinnor upplever att det finns en diskrepans mellan

verkligheten och den sociokulturella normen i samhället (Bredin, 1999; Piot- Zeigler, 2010).

Behov av stöd

Socialt stöd

Landmark och Wahl (2002) beskriver att stöd skapas med hjälp av relationer så som relationer

till anhöriga, med sitt nätverk i form av kollegor, grannar eller med hjälp av vårdpersonalen.

Kvinnor beskriver att det sociala stödet från familjen är en viktig förutsättning för att bekämpa

sjukdomen (ibid). ”My husband´s been with me all the way as my social support. He´s been

exceptional.” (Landmark & Wahl, 2002).

Kvinnor beskrev även att sjukdomen förändrade, innebörden av socialt stöd när de upptäckte

vilka vänner som verkligen ställde upp. Andra kvinnor upplevde att det uppstod en distans i

relationen med närstående på grund av att många av de närstående saknade kunskap om

sjukdomen samt kände rädsla (Oxlad et al., 2008; Hill & White, 2008) ). ”… A lot of people

don´t understand it; they don´t understand me.” (Hill & White, 2008)

Att ha bröstcancer upplevde många kvinnor som att vara beroende av andra. Kvinnorna

upplevde även en ensamhet i sin sjukdom som krävde total uppmärksamhet (Lindwall &

Bergbom, 2009). ”… my life was chaotic and I had to get others to help me.” (Lindwall &

Bergbom, 2009).

Oxlad et al. (2008) beskriver att även om kvinnorna var pessimistiska inför framtiden upplevde

de ett behov av stöd. Detta stöd kan ske i ett forum där kvinnor får berätta om sina känslor utan

att känna skam. Stödet kan upplevas mera positivt om upplevelserna kommer från andra

kvinnor som har haft cancer sedan en lång tid tillbaka, kvinnor som har överlevt sin cancer. ”I

keep hearing these stories about people dying, I want to meet people that are living… That´s

what I want to do. I would love to meet someone who could say to me, I had breast cancer 20,

20 years ago.” (Oxlad et al., 2008).

20

Närhet och stöd i parrelation

Flera studier (Oxlad et al., 2008; Landmark & Wahl, 2002; Sheppard & Ely, 2008; Skrypulec,

Tobor, Drosdzol & Nowosielski, 2007; McCann et al., 2010; Piot- Zeigler et al., 2010) hävdar

att kvinnorna upplevde problem i intima relationer, vilket hindrade dem från att uppleva ett

fullödigt sexualliv (ibid). Cancerbehandling kan påverka kvinnors fysiologi genom en tidig

menopaus, vilket i sin tur påverkar kvinnors libido (Oxlad et al., 2008). Den psykologiska

aspekten lyfts fram av Sheppard och Ely (2008) , om hur kvinnor tolkar sin självbild i

interaktion med andra. I intima situationer misstolkade kvinnorna ofta partnerns uppfattningar

om deras kropp (ibid). Detta kan få konsekvenser i form av en försämrad relation med partnern

eller till och med leda till en separation (Landmark & Wahl, 2002; Sheppard & Ely, 2008).

Kvinnor med en kropp som förändrats på grund av kirurgin kunde känna sig mindre attraktiva,

vilket också påverkade deras sexualitet (Oxlad et al., 2008; Sheppard & Ely, 2008; McCann et

al., 2010). De upplevde sig själva som motbjudande och fick problem att visa sig naken för sin

partner (Piot-Zeigler et al.2010).

Sexualiteten kan ha en stor betydelse för tillfrisknandet och kan lindra kvinnors lidande

(Sheppard & Ely, 2008). ”Sexuality for people who´ve had cancer, can be a very healing thing.

That relationship that you have with you partner, the intimacy the sensuality…that´s often what

people crave…Yes, sexuality is a part of us from life to death.” (Sheppard & Ely, 2008, s.180)

Professionellt stöd/ information och terapi

För att kunna hjälpa kvinnor i deras nya situation är det nödvändigt att kunna erbjuda ett

adekvat stöd i form av information och interaktion med andra som genomgått mastektomi i

stödgrupper. Kvinnorna upplevde att de inte hade fått tillräckligt med information exempelvis

vid ett lymfödem. Det var även svårt att hitta rätt information om fysiska problem som kan

uppstå efter en bröstcancerbehandling (Oxlad et al., 2008; Landmark & Wahl, 2002).

Landmark och Wahl (2002) beskriver i sin studie att kvinnor upplever brister i hälso-och

sjukvårdssystemet. Detta beror på att det finns en inbyggd dysfunktion i sjukvårdsystemet som

gör att patienter inte får adekvat information om sitt sjukdomstillstånd i tid. Detta leder till att

kvinnor upplever att det saknas en kontinuitet i deras behandling. ”… I just felt like you, you

had to fight for, all information, and there s a lot on lymphedema in your arm, but I couldn´t

21

find anything on it the breast, you know.” (Oxlad et al., 2008). Information skulle kunna bidra

till att patienterna får bättre möjlighet att uttrycka sina behov och problem.

Enligt Bredin (1999) upplevde kvinnor med bröstcancer efter en mastektomi massage som en

mycket välgörande behandling. Massagen hjälpte dem att acceptera sin kropp och att

verbalisera sina undanträngda känslor. Till följd av massagen vågade kvinnorna återigen ta på

sin kropp liksom att låta partnern vidröra den. ” Being that I haven´t got a partner I am not

touched… I think I felt my body was a bit repulsive and therefore people would not want to

touch me and I think the massage helped me…” (Bredin, 1999)

22

8 DISKUSSION

Metoddiskussion

I arbetet har material från originalartiklar som är evidensbaserade använts. Trovärdighet är

enligt Polit och Beck (2011) att datainnehållet som finns i resultatet är pålitligt och i enlighet

med informatörernas beskrivning. Majoriteten av de tio valda artiklarna innehöll beskrivande

citat som gav en tydlig bild av kvinnors individuella upplevelse av bröstförlust.

Under arbetsprocessen var det positivt att utföra arbetet i par men det kan även finnas nackdelar

i vissa avseenden, som olika uppfattning beroende på olika kulturella bakgrunder. Dock fanns

en medvetenhet om detta och en noggrannhet att inte påverka innebörden i artiklarna, för att

bibehålla det ursprungliga innehållet. Detta ger enligt Polit och Beck (2011) en trovärdighet.

Reflektion av metoden är att det kanske hade passat bättre att göra en empirisk studie då man

via egna intervjuer får en bättre tolkning av kvinnans upplevelse samt att det ger en möjlighet

att fånga deras subjektiva känslor. Även om artiklarna speglar kvinnans känslor skulle man

önskat mer konkreta fakta som exempelvis via egna intervjuer.

För att hitta artiklar som svarade mot syftet och kunde användas i kandidatuppsatsen var

databasen CINAHL ett bra forskningsredskap. Specifika nyckelord krävdes vid sökning för att

matcha syftet. De nyckelord som användes gav inte så stort urval av artiklar trots att olika

kombinationer användes. Därför förlängdes tidsspannet från 12 år till 16 år. Urvalskriterier av

artiklarna bedömdes relevanta eftersom alla kvinnor över 20 år och som har diagnostiserats med

bröstcancer inkluderades. Artiklarna granskades enligt Fribergs (2012) granskningmall för

bedömning av artiklarnas kvalitet. Granskningmallen är uppbyggd med frågor som värderar

kvaliteten på artiklarna. Detta var tidskrävande. Granskningsmallen bedömer artiklar genom

höga, medel eller låga betyg (bilaga 1). Huvudfynden har kategoriserats med noggrannhet och

struktur. Vid indelningen i kategorier hittades många liknande kategorier med mindre

nyansskillnader som namngavs med koppling till syftet.

Tillförlitlighet baseras också på översättningskvalitet och vid dålig översättning kan det vara

svårt att förstå innehållet samt vara vilseledande för läsaren. Därför har Google translate samt

Haraps lexikon använts.

De valda artiklarna var inte geografiskt begränsade utan var från olika delar av världen.

Lundman & Graneheim (2008) beskriver att överförbarhet är när ett resultat kan överföras till

en situation eller till en grupp. Vi anser att det finns möjlighet att överföra resultaten till andra

patienter med bröstcancer eftersom syftet är patienters upplevelse av att förlora ett bröst, vilket

23

kan påverkas av exempel religion, kultur, men genom att använda artiklar från olika länder kan

vi få en större förståelse för olika upplevelser efter mastektomi.

Resultatdiskussion

Syftet med denna kandidatuppsats var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst

efter en mastektomi. Alla 10 artiklar i resultatet visar att förlust av ett bröst för kvinnor kan

påverka deras liv på många plan. Det som uppmärksammades och blev tydligt i resultatet var

bland annat kvinnors förändrade självbild, brist på information från sjukvården samt

otillräckligt stöd från det sociala nätverket. Dahlberg (2003) beskriver att människan genom sin

kropp har tillgång till livet och världen. En kroppsförändring, så som en förlorad kroppsdel, kan

därför påverka individens kontakt med världen och till livet (Dahlberg, 2003). Med detta menar

Dahlberg att när en individ exempelvis en kvinna med bröstcancer, går igenom en så stor

förändring som att förlora ett bröst kan det påverka även ur andra perspektiv än rent

medicinska, exempelvis ur ett socialt perspektiv. Resultatet visade att efter en mastektomi har

en majoritet av kvinnorna fått en förändrad syn på sitt utseende. Många av kvinnorna upplevde

kroppen som stympad och förknippade ofta detta begrepp med en oharmonisk och en

asymmetrisk kropp. En stor del av den drabbade gruppen som har genomgått en mastektomi

uttrycker ofta denna förändring med starka ord eller begrepp för att verbalisera den svåra

upplevelsen.

Även Crompvoets (2006) betonar hur svårt kvinnor hade att acceptera den nya kroppen som de

uppfattade som handikappad, vilket kan bero på samhällets normer där estetiken har stor

betydelse. Kwok och White (2011) menar däremot att kvinnors upplevelse av mastektomi kan

relateras till behandlingen av sjukdomen och inte direkt associeras till brösten som ett estetiskt

attribut. Enligt Kwok och White har estetiken mindre betydelse för kvinnor i andra kulturer

eftersom hälsan prioriteras i första hand. Förlusten av ett bröst kan därmed upplevas olika

beroende på vilken kultur man lever i. Det finns en tydlig upplevelse av att kvinnors identitet

förändras vid mastektomi. Att förlora ett bröst för kvinnor betyder samtidigt en förlust av deras

kvinnliga identitet. Kvinnor kände sig inte feminina utan bröst och kände inte igen sig själva

som kvinnor (Kwok & White, 2011). Crompvoets (2006) lyfter också samma problematik i

samband med förlust av ett bröst. Bröst är essensen av kvinnlighet och utan bröst känner sig

kvinnorna ofta mer begränsade i sin självbild. Många kvinnor med bröstcancer upplever att det

enda sättet att återställa sin kvinnliga identitet är genom en bröstrekonstruktion. Detta leder i sin

tur till ett förbättrat sexualliv, som annars kan orsaka problem i kvinnors liv (Crompvoets,

24

2006). Detta benämns även i Marshall och Kiemle studie (2005) där kvinnorna berättar att

bröstrekonstruktion har på positivt sätt påverkat deras liv. I första hand kände kvinnorna sig

”normala” vilket ledde till att de inte behövde längre skyla sig med kläder och kunde fortsätta

med sina vardagsaktiviteter. En annan viktig punkt som lyfts fram i studien är att kvinnorna får

tillbaka sin sexuella lust och behöver inte längre känna skam för sin kropp (Marshall &

Kiemble, 2005).

Thomas-MacLean (2005) beskriver mastektomi som förlust av en vital del i organismen.

Kvinnorna förlorar inte bara sina bröst utan också möjligheten att uppleva känslan i beröring av

brösten. Detta har betydelse för sexualiteten eftersom brösten är erogen zon (Thomas-MacLean,

2005). Förlust av möjligheten att känna beröring i vidare bemärkelse, kan också innebära en

förlust av en betydelsefull aspekt i kvinnans liv.

Vidare beskrivs att lymfödem som är en bieffekt av mastektomi, upplevs dramatiskt i

kvinnornas dagliga liv, genom att rörelseförmågan försämras på grund av att armen blir tyngre

(Thomas-MacLean, 2005; Tsuchiya & Horn, 2009). Detta kan innebära att patienten går från

en aktiv vardag till ett begränsat liv, vilket krymper kvinnans egen värld och reducerar hennes

livsperspektiv. Lindwall, Bergbom (2009) Bredin (1999) och Oxlad et al., (2008) betonar

istället att kvinnor upplever lymfödem som oestetiskt men inte något som hindrar dem i det

dagliga livet.

Stöd kan erhållas genom familjen, vänner, sjukvården eller av individer med samma sjukdom

och har visat sig ha en positiv effekt i sjukdomsprocessen. Dickerson, Alqaisi, Underhill och

Lally (2011) beskriver att stöd före operation är viktigt för kvinnor med bröstcancer och att

detta hänger samman med individens kulturella bakgrund. Dickerson et al. (2011) menar att

behov av stöd är individuellt och ska anpassas till respektive kvinna.

Flera studier har påvisat att kvinnorna upplevde bristande information från sjukvården under

sjukdomsprocessen. Otillräcklig information är en av de faktorer som kan innebära problem för

kvinnor att hantera sin nya situation. Kwok och White (2011) lyfter fram att brist på

information också kan bero på språkliga svårigheter mellan vårdgivare och vårdtagare. Enligt

Kwok och White (2011) har patienter som inte behärskar språket ännu svårare att förstå

informationen som äger rum i interaktionen mellan patient och vårdgivare. En annan aspekt

som Tuschiya och Horn (2009) lyfter fram är vikten av informationen om rehabilitering.

Patienter har rapporterat att under sjukhusvistelse har de upplevt en otydlighet när det gäller

information om rehabilitering efter en bröstoperation. Ett stor antal kvinnor har upplevt att

sjuksköterskor lämnat skriftligt information utan att förklara och visa hur de ska träna armen,

25

där syftet är att reducera fysiska och psykiska bieffekter som kirurgin kan medföra (Tsuchiya &

Horn, 2009).

Slutsats

Att förlora ett bröst är inte bara förlust av en kroppsdel. Det framkommer i resultatet att en

majoritet av kvinnorna som genomgått en mastektomi upplevde situationen som traumatisk.

Detta beror på att kvinnor uppfattar kroppen som stympad och förändrad för alltid. Denna

förändring gör att kvinnor känner sig mindre attraktiva vilket påverkar sexualiteten samt ger en

känsla av förlorad kvinnlig identitet. Kvinnlig identitet symboliseras ofta med perfekta bröst,

vilket gör att många kvinnor har svårt att acceptera det nya hälsotillståndet. Efter mastektomi

upplevde kvinnorna ett behov av stöd för att hantera förändringen. Stödet kan bestå av såväl

socialt som professionellt stöd, men kvinnorna upplevde ofta en brist i båda avseenden. Detta

kan förklaras med att familjen och de närstående saknar kunskap, vilket kan leda till en distans i

relationen. Brist i det professionella stödet kan handla om att sjukvården inte alltid ger

tillräcklig information om olika fysiska bieffekter som kan förekomma efter en mastektomi.

Dessa brister innebär att kvinnor upplever en svårighet att hantera sin aktuella situation och

känner en stor ensamhet. Även om kvinnor bara tillbringar en kort tid på sjukhuset bör

sjuksköterskan vara förberedd på att kunna informera kvinnor om hela processen, det vill säga

vad som händer innan, under och efter mastektomi. Dels för att kvinnor ska kunna hantera sin

situation och dels för att de ska kunna informera familjen och närstående.

Klinisk betydelse

Studieresultatet kan i klinisk praxis användas för att få förståelse och en uppfattning om

kvinnors upplevelse av att fölora ett bröst efter en mastektomi. Vi har funnit att vårdgivaren bör

uppmärksamma problemet avseende avsaknad av stöd efter behandlingen. Vårdgivaren kan

således genom en bättre uppföljning ge en mer optimal vård och eftervård. Detta skulle kunna

ske genom samtal efter ingreppet baserat på en utvidgad information och i de fall det behövs

någon typ av behandling (KBT, massageterapi). Det skulle även förbättra situationen för

26

patienten om också det pre operativa omhändertagandet omfattade en utvidgad information och

stöd iform av liknande samtal.

Förslag på vidare forskning/utveckling

En empirisk studie av ovanstående förslag (se Klinisk betydelse), det vill säga utvärdering av

klinisk samtalsterapi i syfte att utvärdera hur patientens psykosociala situation och upplevelse

påverkas.

27

REFERENSER

*= resultat artiklar

Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.)(2011). Klinisk omvårdnad. 2. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.

Andersson, R., Jeppsson, B. & Rydholm, A. (red.) (2012). Kirurgiska sjukdomar. (2., [rev. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Arevald, C.& Bondesson, T. (2011). Nationellt Vårdprogram: Omvårdnad vid bröstcancer. ISBN 978-91-85947-15-7. Stockholm. Från http://www.swebcg.se/Files/Docs/Omv%C3%A5rdnad_vid_br%C3%B6stcancer_2011.pdf

Baron, R., Kelvin, J., Bookbinder, M., Cramer, L., Borgen, P., & Thaler, H. (2000). Patients' sensations after breast cancer surgery: a pilot study. Cancer Practice, 8(5), 215-222. DOI: 10.1046/j.1523-5394.2000.85005.x

* Bredin, M, (1999). Mastectomy: body image and therapeutic massage: a qualitative study of women’s experience. Journal of advanced Nursing, 29(5), 1113–1120. London. DOI: 10.1046/j.1365-2648.1999.00989.x

Bleiker, E., Pouwer, F., Ploeg, H., Leer, J., & Adèr, H. (2000). Psychological distress two years after diagnosis of breast cancer: frequency and prediction. Patient Education & Counseling, 40(3), 209-217.Hämtad från databasen CINAHL, Medline, Amed With Full Text.

Cancerfonden.(2012).Cancerfondsrapporten 2012. Hämtad 29 augusti 2012. Från http://www.cancerfonden.se/Documents/CF-rapporten%202012/cfrapportenprint2012.pdf

Corner, J. (2002). Nurses' experiences of cancer. European Journal Of Cancer Care, 11(3), 193-199. Hämtad från databasen CIHNAL, Medline, Amed with full text.

Crompvoets, S. (2006). Comfort, control, or conformity: women who choose breast reconstruction following mastectomy. Health Care For Women International, 27(1), 75-93. Hämtad från databasen CINAHL, Medline, Amed With Full Text.

Dahlberg, K. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund. Studentlitteratur.

28

Dickerson, S. S., Alqaissi, N., Underhill, M., & Lally, R. M. (2011). Surviving the wait: defining support while awaiting breast cancer surgery. Journal Of Advanced Nursing, 67(7), 1468-1479. doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05612.x

Ekedahl, S., Frisell, J., Fornander, T, (2009-2010) . Onkologi: Sjukdomar i bröstkörteln. Läkemedelsboken. Stockholm. Från http://www.apoteketfarmaci.se/NyheterOchFakta/Farmaci%20Lkemedelsboken/Sjukdomar%20i%20bro%C2%A6%C3%AAstko%C2%A6%C3%AArteln.pdf

Eversley, R., Estrin, D., Dibble, S., Wardlaw, L., Pedrosa, M., & Favila-Penney, W. (2005). Post-treatment symptoms among ethnic minority breast cancer survivors. Oncology Nursing Forum, 32(2), 250-256. DOI: 10.1188/05.ONF.250-256

Friberg, F. (Red.). (2012). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examenarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Glaus, S-W. & Carlson, G-W. (2009). Long- Term Role of External Breast Prostheses After Total Mastectomy. The Breast Journal, 15(4), 385–393. DOI: 10.1111/j.1524-4741.2009.00742.x

Groot, M., Baltussen, R., Uyl-de Groot, C., Anderson, B., & Hortobágyi, G. (2006). Costs and health effects of breast cancer interventions in epidemiologically different regions of Africa, North America, and Asia. Breast Journal, 12S81-90. Doi:10.1111/j.1075-122X.2006.00206.x.

*Hill, O., & White, K. (2008). Exploring women's experiences of TRAM flap breast reconstruction after mastectomy for breast cancer. Oncology Nursing Forum, 35(1), 81-88. doi:10.1188/08.ONF.81-88

*Holtzmann, J. J., & Timm, H. H. (2005). The experiences of and the nursing care for breast

cancer patients undergoing immediate breast reconstruction. European Journal Of Cancer

Care, 14(4), 310-318. doi:10.1111/j.1365-2354.2005.00578.x

Johnsson, A., Fornander, T., Rutqvist, L. & Olsson, M. (2011). Work status and life changes in

the first year after breast cancer diagnosis. Department of Oncology and Pathology, 38 (2011).

337-246. DOI: 10.3233/WOR-2011-1137

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kwok, C., & White, K. (2011). Cultural and linguistic isolation: The breast cancer experience of Chinese-Australian women--A qualitative study. Contemporary Nurse: A Journal For The Australian Nursing Profession, 39(1), 85-94. doi:10.5172/conu.2011.39.1.85

29

*Landmark, B., & Wahl, A. (2002). Living with newly diagnosed breast cancer: a qualitative study of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Journal Of Advanced Nursing, 40(1), 112-121. doi:10.1046/j.1365-2648.2002.02346.x

Landmark, B., Bøhler, A., Loberg, K., & Wahl, A. (2008). Women with newly diagnosed breast cancer and their perceptions of needs in a health-care context. Journal Of Nursing & Healthcare Of Chronic Illnesses, 17(7B), 192-200. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2008.02340.x

*Lindwall, L. & Bergbom, I., (2009). The altered body after breast cancer surgery. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 2009;4:280-287. DOI:10.3109/17482620903106645

Lundman, B. & Graneheim, H-U. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukdvård: Kvalitativ innehållsanalys. Lund: Studentlitteratur

Marshall, C., & Kiemle, G. (2005). Breast reconstruction following cancer: it´s impact on patients´ and partners´ sexual functioning. Sexual and Relationship Therapy, 20 (2), 155-179. DOI: 10.1080/14681990500113310

*McCann, L., Illingworth, N., Wengström, Y., Hubbard, G., & Kearney, N. (2010). Transitional experiences of women with breast cancer within the first year following diagnosis. Journal Of Clinical Nursing, 19(13/14), 1969-1976. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.03134.x

Onkologiskt centrum Stockholm-Gotlandregionen (2009). Vårdprogram 2009: Bröstcancer: diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotland regionen. Stockholm: Onkologiskt centrum Stockholm-Gotland.

Onkologiskt Centrum Stockholm-Gotlandregionen (2011). Omvårdnad vid bröstcancer: nationellt vårdprogram 2011: giltighetstid 2011-2012 : ledningsgruppen sjuksköterskor i bröstcancervården. [Stockholm]: Onkologiskt Centrum Stockholm-Gotlandregionen.

*Oxlad, M., Wade, T., Hallsworth, L., & Koczwara, B. (2008). 'I'm living with a chronic illness, not . . . dying with cancer': a qualitative study of Australian women's self-identified concerns and needs following primary treatment for breast cancer. European Journal Of Cancer Care, 17(2), 157-166. DOI: 10.1111/j.1365-2354.2007.00828.x

Parker, P., Aaron, J., & Baile, W. (2009). Breast cancer: unique communication challenges and strategies to address them. Breast Journal, 15(1), 69-75. doi:10.1111/j.1524-4741.2008.00673.x

30

Perreault, A., & Bourbonnais, F. (2005). The experience of suffering as lived by women with breast cancer. International Journal Of Palliative Nursing, 11(10), 510-519.Hämtad från database CINAHL, Amed, Medlinde With Full Text.

*Piot-Ziegler, C., Sassi, M., Raffoul, W., & Delaloye, J. (2010). Mastectomy, body deconstruction, and impact on identity: a qualitative study. British Journal Of Health Psychology, 15(Pt 3), 479-510. DOI: 10.1348/135910709X472174

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2009[2010]). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. (7., [updated] ed.) Philadelphia PA: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Saares, P., & Suominen, T. (2005). Experiences and resources of breast cancer patients in short-stay surgery. European Journal Of Cancer Care, 14(1), 43-52. DOI: 10.1111/j.1365-2354.2005.00512.x

Sakorafas, G., & Safioleas, M. (2009). Breast cancer surgery: an historical narrative. Part I. From prehistoric times to Renaissance. European Journal Of Cancer Care, 18(6), 530-544. doi:10.1111/j.1365-2354.2008.01059.x

Salonen, P., Kellokumpu-Lehtinen, P., Tarkka, M., Koivisto, A., & Kaunonen, M. (2011). Changes in quality of life in patients with breast cancer. Journal Of Clinical Nursing, 20(1/2), 255-266. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03422.x

*Sheppard, L., & Ely, S. (2008). Breast cancer and sexuality. Breast Journal,14(2), 176-181. DOI: 10.1111/j.1524-4741.2007.00550.x

*Skrzypulec, V., Tobor, E., Drosdzol, A., &Nowosielski, K. (2009). Biopsychosocial functioning of women after mastectomy. Journal Of Clinical Nursing, 18(4), 613-619. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02476.x.

Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer [Elektronisk resurs] : beslutsstöd för prioriteringar. Stockholm: Socialstyrelsen. Från

31

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8947/2007-102-9_200710291.pdf

Socialstyrelsen (2010). Cancer incidence in sweden. Sverige . ISBN 978-91-86585-70-9. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18204/2010-12-17.pdf

Stjärnfeldt, J. (2005)Onkologi i Sverige: tidningen för svensk cancervård. S, 25- 27.Gustavsberg: Pharma Industry Publishing.

Streu. R, Kevin C, Chung, Amy K. Alderman (2009); Understanding the importance of reconstructive surgery on a quality of life. Progress in palliative care, 17(5), 245-249(5). Doi: 10.1179/096992609X12455871937387

Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeföreningen. Från http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf -filer/ICNs%20etiska%20kod.pdf

Thomas, E-C. (2004). African American women’s breast memories. Cancer beliefs, and screening behavior. Cancer Nursing, 27 (4), 295-302. Hämtad från database CINAHL With Full Text.

Thomas-MacLean, R. (2005). Beyond dichotomies of health and illness: life after breastcancer. Nursing Inquiry, 12(3), 200-209. DOI: 10.1111/j.1440-1800.2005.00268.x

Tsuchiya, M., & Horn, S. (2009). An exploration of unmet information needs among breast cancer patients in Japan: a qualitative study. European Journal Of Cancer Care, 18(2), 149-155. doi:10.1111/j.1365-2354.2008.00936.x

Vetenskapsrådet. (2010). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från Http://vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+for skningssed+2011.1.pdf

WHO. (2012). Breast cancer: prevention and control. Hämtad 29 augusti, 2012. Från

http://www.who.int/cancer/detection/breastcancer/en/index1.html

32

BILAGOR

Bilaga 1

Översikt över artiklar ingående i analysen (n=10)

Författare

Land

Tidskrift

Titel

Syfte Urval

Antal deltagare

Analys

Metod

Resultat

Kvalitetsbedömning

1.Oxlad M., Wade

T- D., Hallsworth L.,

Koczwara

`I`m living with a

chronic illness,

not…dying with

cancer`: a qualitative

study of Australian

women`s self-

identified concerns

and needs following

primary treatment for

breast cancer.

Australien

Syftet är att visa att

journal kan

användas som en

referens vid primär

behandling för

bröstcancer patienter.

10 kvinnor (36-68 år) som

har delats in i tre olika

grupper. Grupper sorterades

efter typ av behandling och

diagnos.

N=10

Kvalitativ studie

Intervjuer som baserade på 10

öppna frågor. Intervjuerna

spelades in och transkriberades.

Artikel belyser att kvinnor genomgår mastektomy

är i behover av mer information om sjukdom och

deras biverkningar .

Samt ett behov av stöd från hälso-och sjukvården

Medel

33

2008

2.Landmark, T. &

Wahl, A.

Living with newly

diagnosed breast

cancer: a qualitative

study of 10 women

with newly

diagnosed breast

cancer

Norge

2002

Syftet är att beskriva

kvinnors upplevelse

att leva med

bröstcancer utifrån

deras egna

perspektiv.

10 norska kvinnor (39-69 år)

med nydiagnostiserat

bröstcancer som har redan

genomgått en total

mastektomi av en ett bröst.

N=10

Kvalitat studie

Intervjuespelades in och

transkriberades.

Hur kvinnor upplever bröst cancer utifrån fem

punkter som är emotionellt reaktion, forändring

av kropp bild, feminitet, stöd, activitet.

Under sjukdomsperiod visade kvinnor

positivitet, och ökad energi för att kämpa mot

cancer, de kände även en oro för framtiden.

Hög

3. Sheppard, L A.

&Ely , S.

Breast cancer and

Sexuality

Australien,

2008

Syftet är att beskriva

påverkan av

mastektomii

intimrelation utifrån

makens perspektiv.

Fyra deltagare. Ett par där 

kvinnan har haft bröstcancer 

för 30 år sedan. En kvinna 

som är engagerad i sexuell 

och hälsoprevention samt en 

manlig stödperson från en 

cancerstyrelse. 

N=4 

Kvalitativ studie

Semistruktureradintervjue som

spelades in och transkriberades

Resultatet visade att bröstcancer förde vissa

relationer närmare samtidigt som det gav en

upphov av misstolkning av makens syn på

kroppsförändringen. Misstolkningen påverkade

på sitt sätt deras sexualitet.

Låg

4.Skrzypulec, V.,

Tobor, E., Drosdzol,

A. & Nowosielski,

K.

Biopsychosocial

functioning of

women after

mastectomy

Polen

2007

Syftet med studien

var att genom olika

faktorer och

intensitet av

obekvämlighet

identifiera problem

som påverkar

kvinnors livskvalitet

Totalt 494 kvinnor inkluderar

403 kvinnor som genomgått

en radikal mastektomi och

91 som genomgått partiell

mastektomi. Kvinnor var

medlem i Amazon Clubs

(stöd för kvinnor efter

mastektomi)

N=494

Kvantitativ studie

Chi 2 test

Efter undersökning som är baserad på olika

biopsychosociala funktioner uppstår en post

operativ stress i samband med radikal eller

partiell mastektomi. Denna stress påverkar en

depression och ångest och detta minskar

biopsychosociala funktionen.

Hög

34

5. Hill, O. &White ,

K.

Exploring Women`s

experiences of tram

flap breast

reconstruction after

mastectomy for

breast cancer

Australien

2008

Syftet var att

undersöka och

beskriva kvinnors

upplevelse av

TRAM flap

bröstrekonstruktion

efter en mastektomi

10 kvinnor (39- 59 år) varav 5

hade omdelebar

bröstrekonstruktion och 5

hade sent bröstrekonstruktion

N=10

Kvalitativ studie

Semi strukturerade intervjuer

som spelades in och

transkriberades och därefter

kodades och kategoriserades

innehållet.

Kvinnorna beskrev att förlora bröst gav en känsla

av att vara onormal och sänkte deras

självförtroende samt ändrade deras syn på

kroppen . Resultatet visade även att kvinnor som

hade genomgått bröstrekonstruktion fick bättre

självförtroende, bättre kroppssyn samt upplevde

en känsla av normalitet.

Hög

6.Holtzmann, J-S. &

Timm, H.

The experiences of

and the nursing care

for breast cancer

patients undergoing

immediate breast

reconstruction

Danmark

2005

Syftet med studien

var att undersöka

kvinnors upplevelse

av omedelbar bröst

rekonstruktion och

att utifrån patientens

egen synvinkel

belysa deras behov

samt den omvårdnad

de mottagit av

sjuksköterskan

Nio bröstcancer kvinnor (36-

59 år) som väntade på

omedelbar

bröstrekonstruktion

N=9

Kvalitativ Prospektiv

Och deskriptiv studie.

Intervjuer spelades in och

transkriberades

Resultatet visade att omedelbar

bröstrekonstruktion hade en positiv effekt och

gav kvinnorna en känsla av normalitet, helhet

samt hopp om framtiden.

Medel

7.McCann, L., 

Illingworth, N., 

Wengström, Y., 

Hubbard, G. 

&Kearney, N. 

Transitional 

experience of 

women with breast 

cancer within the 

first year following 

diagnosis 

England 

2010  

Syftet är att

undersöka kvinnors

upplevelse av

transitionen från

hälsa till ohälsa inom

ett år efter diagnos

av bröstcancer.

12 bröstcancer kvinnor från

Skottland

N=12

Kvalitativ och longitudionell

studie

intervjuer gjordes och

transkriberades

Transition efter en bröstcancer diagnos visar att

sjukdomen påverkar olika domän i kvinnors liv

och detta är en utmaning för kvinnor . I studien

kom de fram till två typ av transition som kvinnor

exposeras för under sjukdomsprocessen. Det ena

är hur kvinnor upplever deras identitet och den

andra är hur de anpassar sig till förändringen.

Medel

8. C.Piot-Zegler, M.-

L. Sassi, W. Raffoul

och J.-F. Delaloy

Mastectomy, body

deconstruction, and

impact on identity: A

qualitative study

Switzerland

2010

Syftet är att förstå

kvinnors upplevelse

av en mastektomi

samt att belysa hur

ingreppet påverkar

kvinnors

kroppsuppfattning

och identitet.

19 kvinnor (37-62 år) med

diagnosen bröstcancer och

som ska eller har genomgått

ingreppet mastektomi.

N=19

Kvalitativ studie

Tre semistrukturerad intervjue

som spelades in och

transkriberades. Intervjuerna

gjordes under tre olika

perioder: Före efter mastektomi

och en efter

bröstrekonstruktion.

Kvinnor upplever mastecktomi som en

dekonstruktion av kroppen. Efter ingreppet

upplever kvinnor en kroppsstympning som kan

leda till en identitetskris som påverka relation

med jaget och relation med andra.

Hög

35

9.Lindwall, L. 

&Bergbom, I. 

The altered body 

after breast cancer 

surgery 

Sverige 

2009 

Syftet är att beskriva  

hur kvinnor upplever 

sin kropp efter en  

bröstcancer kirurgi 

samt hur 

representerar den. 

10 svensktalande kvinnor 

(43‐62 år) som har 

genomgått en bröstcancer 

ingrepp samt sjuksköterskor 

från två olika sjukhus. 

N=10 

Kvalitativ studie med en 

fenomenologiskansats. 

Intervju som spelades in och 

transkriberades. 

Resultat visade att kvinnorna har upplevt den

förändrade kroppen som främmande. Kvinnorna

upplevde en känsla av besvikelse och beskrev

upplevelsen av den förändrade kroppen som ” att

vara fånge i sin egen kropp”.

Medel

10. Bredin, M.

Mastectomy, body

image and

therapeutic massage:

a qualitative study of

women´s experience

1999

Att undersöka

kvinnors upplevelse

av mastektomi med

fokus på

kroppsbilden samt

att undersöka

terapeutisk

massagens effekt

Tre bröstcancer kvinnor (25-

65 år) som är cancerfria och

som har genomgått

mastektomi

N= 3

Kvalitativ Studie

Semi. Strukturerade intervjuer

som spelades in och

transkriberades samt 6

sessioner av terapeutisk

massage med samtal erbjöds

Resultatet visade att terapeutisk massage hade en

positiv effekt och att det fick kvinnorna att

slappna, uttrycka sina känslor. Terapeutisk

massage fick även en deltagare att bli bekvämare i

sin kropp och sexualitet.

Hög

Bilaga 2

Granskning av kvalitativa artiklar

- Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?

- Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?

- Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall

beskriven?

- Vad är syftet? Är det klart formulerat?

- Hur är metoden beskriven?

- Hur är undersökningspersonerna beskrivna?

- Hur har data analyserats?

- Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?

- Vad visar resultatet?

- Hur har författarna tolkat studiens resultat?

- Vilka argument förs fram?

36

- Finns det några etiska resonemang?

- Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?

- Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, tex. vårdvetenskapliga antaganden?

Granskning av kvantitativa artiklar

- Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?

- Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?

- Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall

beskriven?

- Vad är syftet? Är det klart formulerat?

- Hur är metoden beskriven?

- Hur har urvalet gjorts (t.ex. antal personer, ålder, inklusions-respektive exklusionskriterier)?

- Hur har data analyserats? Vilka statiska metoder användes? Var dessa adekvata?

- Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? I så fall hur?

- Vad visar resultatet?

- Vilka argument förs fram?

- Förs det några etiska resonemang?

- Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall, t.ex. vad gäller

generaliserbarhet?

- Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, tex. omvårdnadsvetenskapliga antaganden?

Granskningsmall för kvalitative och kvantitativ studier enligt Friberg (2012)