från utbildning till forskning – prehospen växer fram ur ... · akademin fÖr vÅrd, arbetsliv...

AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

Birgitta Wireklint Sundström, RNAN, PhD, Professor

Från utbildning till forskning –PreHospen växer fram ur ett kompetensbehov

Vårdforskning och vårdutbildning måste fortlöpande ha tillgång till hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvården måste i sin tur ha tillgång till forskningen och utbildningen -- allt för att kunna utveckla sin verksamhet och trygga personalförsörjningen

SAMVERKAN OCH ÖMSESIDIGT BEROENDE

Birgitta Wireklint Sundström

Presentatör

Presentationsanteckningar

Jag kommer att ta min utgångspunkt i att Samverkan bygger på ett ömsesidigt beroende – för att bli framgångsrikt. Ett ömsesidigt beroende mellan akademi och vårdpraxis eller vårdverksamheten. Och jag kommer att berätta om hur detta såg ut för PreHospen. Sen kommer jag också ge exempel inom forskning då det ömsesidiga beroendet inte fungerat – och hur det påverkat datainsamlingen. Alltså. Jag tror vi kan vara överens om att vårdforskning och vårdutbildningen måste ha tillgång till hälso- och sjukvården allt för att bygga kunskap, kompetens och evidensbelägga vården. På motsvarande sätt måste hälso- och sjukvården ha tillgång till forskningen och utbildningen för att utifrån vetenskap och kunskap utveckla sin vårdverksamhet och att trygga personalförsörjningen. MEN, kan redan nu slå fast att detta inte är självklart och kan inte ses som ett förgivettagande, det vill jag understryka. Vi kan direkt se hinder för ömsesidigheten, t ex från akademins sida har vi ett större behov av vfu platser än vad vårdverksamheten kan ge oss. Speciellt svårt är detta på sjukhus.

Prehospital ICT Arena, Lindholmen Science Park

Projektet PrehospIT (beslutstöt i prehospitalastrokeprocessen) Vinnova (avslutat)

Projektet ViPHS (Videostöd i den prehospitalastrokekedjan) Inn-fonden o Vinnova (pågående)

PreSISE (AI bedömning av sepsis) Vinnova(pågående)

Visionsdriven Hälsa Vinnova (ansökan inlämnad)

Högskolan i Skövde och ambulanssjukvården Sarek (Simuleringsbaserad träning)(avslutat)

SAMVERKAN OCH ÖMSESIDIGTBEROENDE


SAMVERKAN I

NÄTVERK

SAMVERKAN I NÄTVERK

Tre veckors sjukvårdsutbildning för ambulanssjukvårdare, 1968 Sju veckors grundkurs för ambulanssjukvårdare, 1978 Tjugo veckors kompletteringsutbildning, 1980-talet;

Undersköterskeutbildning + En termins ambulansutbildning

Hälso- och Sjukvårdslag 1982 ”.. till hälso- och sjukvården hör sjuktransporter .. ”------------------------------------------------------------------------------------------------

”Borde införa sjuksköterskor, 1990-talet .. .. ..” Prehospital akutsjukvård 10 poäng, 1994 (Vårdskolan i Borås) Första Kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor inom

ambulanssjukvård, 1997 (Högskolan Borås - Remissinstans)

Första Specialistutbildning till ambulanssjuksköterska, 1997 (Högskolan Borås)

Minst en sjuksköterska i varje akutambulans 2005, SOSFS 1999:17

KOMPETENS


Presentatör


Låt oss då titta närmare på hur ömsidigheten byggdes upp inom ambulanssjukvård som är mitt forsknings- och utbildningsområde. För här har kraven på teoretisk kunskap och evidensbelagd kunskap varit låga. Nästan inga krav alls, om jag ska vara riktigt ärlig. Ambulanssjukvårdens kunskapsbehov byggdes upp utifrån det behov som finns i katastrof och krig, dvs akutmedicinsk praktisk kunskap inriktad på livsuppehållande åtgärder. Kurser i Katastrofsjukvård drevs flitigt på 60 talet. (Sveriges första automobilambulans fanns i Stockholm 1900.) Men det skulle dröja många många år innan tanken fanns på att göra några omfattande vårdinsatser, som krävde utbildning på högre nivå. Sverige låg historiskt sett på efterkälken. På 1960 talet skrevs det debattartiklar om att det ställdes högre krav på buss- och lastbilschaufförer än på ambulanspersonal. Det var 1968 som det fastslogs att sjuktransporter var sjukvårdshuvudmannens ansvar och samtidigt utformades treveckors sjukvårdskurs för ambulanspersonal – frivilligt till en början. Tiden går .. .. Vissa sjuksköterskor gick amb sjukvårdarutbildning. Lite anekdoter. Många av er känner säkert till att ambulanssjukvården på många platser i Sverige låg under Räddningstjänsten – vilket själklart hindrade utvecklingen mot högre teoretisk kunskap. Kan nämna en rapport från Socialvetenskapliga institutionen på GU som skrevs i denna övergång. Forskarna hade intervjuat personalen som nu fått en ny huvudman, under hälso- och sjukvården. Den rapporten fick namnet ”Det var mer tjo och tjim under Räddningstjänstens tid”. OBS att det står inte ”en ssk i varje akutambulans” – men läkemedelshanteringen skulle inte längre kunna delegeras till icke leg personal.

1998 första avhandlingen

1999 Första Centrumbildning med stöd av Västra Götalandsregionen

2015 Centrumbildning Högskolan Borås

Fortsatt med Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård, 60 hp

Masterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot vårdande i högteknologisk och prehospital miljö, 60 hp

4 professorer, två bitr. professorer, 2 docenter, 4 lektorer, 7 doktorander och 3 adjunkter

Arbetar idag för Prehospital akutsjukvård som ett eget forskarutbildningsämne under Människan i vården

VAD HÄNDE SEN?


Presentatör


Hoppas att detta var en rätt tydlig beskrivning över hur ett ökat krav på kompetens i nutid byggs upp succesivt under 50 år och hur PreHospen fick nytta av denna utveckling. Lite åkte med på ett bananskal, tror jag att jag vill säga. Under många år gjorde vi ingen åtskillnad mellan forskning och utbildning för utbildningsbehovet var i fokus. Hur har det då gått med behov på forskning som jag började med, då jag påstod att vården behöver tillgång tillforskning och utbildning. Nja inte lika efterfrågat vågar jag påstå. Där har vi själva varit drivande och aktiva. Så ömsesidigheten har inte varit påtaglig. Och Björn-Oves avhandling som kom först var, redan på gång då PreHospen bildades.


Filmprojekt i samverkan med

Daniel Bergman, 2002


DET VI LÄRT OSS HITTILLS

Bokprojekt i samarbete med Stockholms Prehospitala Centrum, 2009

2:a upplagan, 2016

Presentatörens namn 2019-01-29

Björn-Ove Suserud 1998

Anders Jonsson 2004

Birgitta Wireklint Sundström 2005

Christer Axelsson 2010

Lena Maria Beillon 2010

Anders Bremer 2012

Hanna Maurin Söderholm 2013

Magnus Andersson Hagiwara 2014

Gabriella Norberg Boysen 2017

EXEMPEL FRÅN EMPIRISKA STUDIERSGENOMFÖRANDE


FORSKNINGSOMRÅDEN

Patientsäkerhet

Vårdande möten frånett livsvärldsperspektiv

Bedömning, dokumentation och

beslutsstöd

Lärande ochsimulering

Hjärtstopp, hjärtinfarkt, stroke

och sepsis

Etiskafrågeställningar

Arbetsmiljö ochstress

Triage, hänvisning och vårdnivå



Presentatör


Detta är en bibliometrisk illustration från 2017 över spridning av vår forskning. Det krävs att drygt 600 av 1900 organisationer ska referera PreHospens artiklar minst två gånger. 357 artiklar WoS. Vad en sådan här lustig bild kan beskriva är att i Sverige finns det kluster av forskare som använt våra artiklar vid KI (lila), Umeå univ, Helsingborg sjukhus och Lunds univ. I övriga Norden finns den tydligaste klusterbildning vid Oslo univ sjukhus och Oslo univ (blå). Vidare finns det turkosa kluster som beskriver Holland (Amsterdam) och Storbritannien (Birmingham, Bristol, Warvick univ.). Citeringar från USA (univ Washington; röda) Australien (Monash univ; grön) är nästan lika omfattande som den från KI.

Lindra studien studie 2008-2010

Vård på rätt vårdnivå/Primärvården 2011-2016, 1 % complaince

Laktatprojektet 2018, 18 % complaince

Projektet ViPHS 2017-2018

EMPIRISKA STUDIERSGENOMFÖRANDE


Presentatör


LINDRA 1800 pat Göteborg har 53 000 pat/år; laktatprojektet 5000 pat; gula+orange+röda och AF 22

HITTILLS UTAN FRAMGÅNG

1) Samverkansdoktorander

2) Riktigt stora kliniska studier (evidensgrundande)


DET VI LÄRT OSSHITTILLS


Vi har ingen tillförlitlig kontroll över datainsamlingen/Kontexten är krävande

Kriterier för datainsamlingen måste vara enkla

Dataprotokollen överskådliga

Dessutom

Alla kan inte vara datainsamlare

Hitta de som är forskningsintresserade

Välja ut projektansvariga i verksamheten/primeras

DET VI LÄRT OSS HITTILLS

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT VINNANDE KONCEPT – VISION


Vårdverksamheten är med från början/idéen ska helst komma från vården

Ledningen/chefer är mycket engagerade

Positiv och prestiglös projektledare (= entreprenör) som respekteras av alla parter

Återkoppling regelbundet

Internationell samverkan

Dessutom

Uthållighet hos alla parter

Forskningskompetens inom vården


Empiriska studier måste övervägas noga

Flerprofessionell samverkan är ett måste

Nätverka med nationella och internationella kollegor – i gemensamma projekt

KONKLUSION

från utbildning till forskning – prehospen växer fram ur ... · akademin fÖr vÅrd, arbetsliv...

Documents