förord - startsida | ei.se · rennäring, bebyggelse och boendemiljö samt infrastruktur. 1.4...
TRANSCRIPT
Förord
Svenska Krafcnät har, med WSP som konsult, tagit fram en mi ljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver konse
kvenserna för en förlängning av koncession får en befintlig 400 kV växelströmsledning. Den aktuella 400 kV ledningen
sträcker sig mellan Porjus i Jokkmokks kommun i Norrbottens län och Odensvi i Hallsbergs kommun i Örebro län.
Ledningen är en 971 km lång luftledning och ll[gör en del av stamnätet. Inga ändringar vad gäller sträckning eller spän
ningsnivåer planeras i samband med den förlängda koncessionen .
En MKB är ect underlag för acc kunna göra en samlad
bedömning av en verksamhets inverkan på människors hälsa
och säkerhet, på miljön och på hushållning med naturresur
ser. Framlagd miljökonsekvensbeskrivning utgör en del av
Svenska Kraftnäts underlag å ll Energimarknadsinspektionen
för beslu t om förlängning av koncession för ledningen.
Läsanvisning
MKB:n för förlängd koncession för sträckan Porjus - Odensvi
är uppdelad i ett huvuddokument med länsvisa bilagor. Huvuddokumentet (denna handling) innehåller övergri
pande information och förucsänningar som är generella för
hela sträckan.
Till huvuddokumentet har fem MKB:er som beskriver de specifika miljökonsekvenserna bilagts. Bilagorna är uppdelade
länsvis (Norrboccens län , Västerbottens län, Västernorrlands
och Jämclands län, Dalarnas och Gävleborgs län same Ö rebro
län).
Svenska Kraftnät
Svenska Kraftnät är ett sta tligt affärsverk med uppgift an för
valta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för
400 kV och 220 kV med stationer och urlandsförbindelser. Vi
har också systemansvaret för el och narurgas. Svenska Krafcnät
utveckla r stamnätet och elmarknaden för art möra samhällets
behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning.
Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska Kraftnät har över 325 anställda, de Aesca vid
huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall,
Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer
sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av scamnätet
runt om i landet. År 2009 var omsättningen ca 6 900 miljo
ner kronor.
Svenska Krafcnäc har cre do tterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool. Mer informa
tion finns på vår webbplats www.svk.se.
•
Förläng ning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät 3
Sammanfattning
Svenska Krafmär lämnade den 5 juni 2008 in en ansökan om förlängd koncession för befindig 400 kV växelmöms
ledning mellan Porjus i Jokkmokks kommun och Odensvi i Hallsbergs kommun. Ledningen utgör en del av det svenska stam näret och är en av Aera ledningar som utgör en del av förbindelsen mellan Norrland, Mälardalen och södra Sverige.
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en komplettering rill den inlämnade ansökan . MKB:n syftar till arr
utgöra ert underlag för arr kunna göra en samlad bedömn ing av verksamhetens inverkan på människors hälsa och säkerher,
på miljön och på hushållning med naturresurser. MKB:n är uppdelad i ett huvuddokument (denna handling) med fem länsvisa bilagor som beskriver de specifika m iljökonsekvenserna.
Ledningen är 97 1 km lång och går genom sju län och 30 kommuner. Ledningssträckningen visas översiktligt i
kana 1.1. Ledningen är en lufrledning (friledning) byggd med portalsrolpar i stål. Ledningsgatan är generellt 44 meter men kan variera mellan 28-52 meter. Inga ändringar vad gä ller sträckning eller spänningsnivåer planeras i samband med den förlängda koncessionen.
Nollalternacivet, d.v.s. att sökt verksamhet inte kommer till stånd, definieras som att en förlängd koncession för ledningen ej beviljas. En utebliven koncessionsförlängning innebär en förlust av överföri ngskapaciter från norra rill mellersta Sverige. Detta skulle innebära att befin tlig ledning måste rivas och överföring måste ske med andra befintliga ledningar eller genom arr nya ledningar måste byggas. Svenska Kraftnät bedömer arr ovan nämnda åtgärder skulle innebära en större miljöpåverkan än förlängd koncession och är därför inte ett . antagbart alternativ. Se vidare kapitel 3 Alternativ.
Skriftligt samråd har genomförts med de länssryrelser, kommuner, fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisa
tioner som berörs av ledningen (ca 2700 mottagare). Ärendet annonserades också i ett 3 0-ral tidningar, både rikstäckande
och lokala. Samrådsriden varade från 7 november till 19 december 2008. Sammanlagt inkom 68 yttranden. Redogörelse för yttranden redovisas i bilaga 6 samt i kapitel 2 Planering och prövning i bilagda läns-MKB:er.
MKB:n beskriver koncessionsförlängningens konsekvenser inom följande intresseområden; miljömål och miljökvalitetsnormer, miljöbalkens allmänna hänsynsregler, Narura 2000 samt övriga riksinuessen, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring, bebyggelse och boendemiljö, infrastruktur sam t planförhållanden.
Vad gäller miljömål, miljökvalitetsnormer och miljöbal
kens allmänna hänsynsregler bedöms en förlängd koncession inre motverka något nationellt eller regionale miljömål eller
6 Förlä ngning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät
medföra att någon miljökvali tetsnorm överträds. Miljöbalkens hänsynsregler anses uppfyllda. Den samlade bedömningen för
hela ledningen är att koncessionsförlängningen inte medför några miljöeffekter på planförhållanden eller infrastruktur
inom ledningsområdet. För om råden naturresurser och rennäring bedöms konsekvenserna som små. För områden
namrmiljö, kulmrmiljö samt rekreation och fri luftsliv bedöms koncessionsforlängningen ha generellt små, men i vissa fall måttliga konsekvenser. För områden landskapsbild och bebyggelse och boendemiljö m edför ledningen generellt små men lokalt även måu liga eller stora konsekvenser.
Lämpliga åtgärder för att minska magnerfålr vid byggnader d är magnetfält överstiger 4 µT ses över. Åtgärder för att begränsa påverkan vid underhåll och skötsel av ledning och
ledningsgata beskrivs i kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Den samlade bedömningen för hela ledningen redovisas i kapitel 8 Samlad bedömning. ·
•
1 Inledning
Svenska Kraftnät lämnade den 5 juni 2008 in en ansökan
till Energimarknadsinspektionen avseende förlängning av
nätkoncession för linje enligt ellagen för befindig 400 kV
ledning Porjus - Odensvi. Nätkoncession (tillstånd) för linjen
gavs den 2 januari 1989 av Starens energiverk. Koncessionens
gilrighetstid gick ut den 31 december 2008 . I ansökan fram
går att kompletteringar av erforderliga handlingar kommer att
göras efrerhand. I och med art ansökan är inskickad fortsätter
koncessionen att gälla tills dess Energimarknadsinspekrionen
har tagit beslut om förlängd koncession kan godkännas eller inte.
Ansökan om förlängd koncession innebär inte några plane
rade förändringar av sträckning, stolputförande eller ström belastning på ledningen. Koncessionsförlängningen innebär inte
heller någon ändring i gällande ledningsrärt.
Ledningen går från Porjus i Jokkmokks kommun genom
Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Örebro län till Odensvi i Hallsbergs
kommun. Ledningssträckningen visas översiktligt i karta 1.1.
Ledningen mellan Porjus och Odensvi utgör en del av det
svenska stamnätet. De första ledningsdelarna upprättades och
togs i drift l 952 och ledningen är en av flera ledningar som
utgör en del av förbindelsen mellan Norrland, Mälardalen
och södra Sverige. Ledningen är en friledning och har en total längd av 971 km.
I ansökan om tillstånd ska en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB) ingå som ett av beslursunderlagen. Miljökonsekvens
beskrivningen ska upprättas efrer miljöbalkens regler vilket
bland annat innefattar genomförande av samråd med länsstyrelse, tillsynsmyndigheter och enskilda som kan antas bli
särskilr berörda.
Denna MKB utgör underlag för samråd och beslutsunder
lag som kompletterar den inlämnade ansökan om förlängd nätkoncession för kraftledningen. Efter det att Svenska
Kraftnät ragit del av de synpunkter som inkommi t under
samrådsprocessen, lämnas kompletteringarna till Energimarknadsinspekrionen.
MKB:n for ledningen är uppdelad i en huvud-MKB och
fem del-MKB:er som beskriver miljökonsekvenserna för aktuella län.
• Del 1: Norrbottens län (BD)
• Del 2: Västerborrens län (AC)
• Del 3: Jämdands och Västernorrlands län (Z + Y)
• Del 4: Gävleborgs och Dalarnas län (X + W)
• Del 5: Örebro län (T)
1.1 Bakgrund
Sveriges krafdedningsnär består i dag av sramnät, regionnät
och lokalnät. Svenska Kraftnät är ett affärsverk som äger och
förvaltar der svenska stamnätet och utlandsförbindelserna.
Stamnätet omfattar landets kraftledningar och stationer for
400 och 220 kV (kilovolt).
Svenska Kraftnät är också systemansvarig myndighet enligt ellagen. Detta innebär att övergripande ansvara för att elek
triska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans mellan produktion och förbrukning av el kan upprätthållas i landet.
Det nationella elsystemet ska fungera sammanhåller och
utnyttjas så rationellt som möjligt. Ledningar i spänningsom
råder 70-130 kV räknas som regionnät och ägs och förvaltas
av regionnätsföretag. Lokalnät, också kallade distributionsnär,
drivs med spänningar i området 0,4-20 kV för distribution
till elkunderna. De ägs av regionnätsföretagen eller av mindre
företag med lokal anknytning. I dessa när distribueras el över
relativt korta avstånd som exempelvis till industrier, köpcenrra och hushåll.
1.2 Motiv för förlängd koncession
Motivet för ärendet är att förlänga närkont:essionen för befintlig ledning 400 kV Porjus - Odensvi.
Syftet med MKB:n är att i enlighet med gällande bestämmelser i 6 kap. miljöbalken identifiera, bedöma och beskriva
de direkta och indirekta effekter en förlängning av nätkonces
sion kan medföra. Effekterna på såväl människor, djur, växter,
mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö som på hushållningen med material, råvaror, energi, mark, varren och
den fysiska miljön ska beskrivas. Vidare är syftet att möjlig
göra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. ·
1.3 Avgränsning
Enligt Energirnarknadsinspektionens "Handbok för ansö-
kan om nätkoncession" skall en ansökan om förlängning av
nätkoncession i princip innehålla samma uppgifter som en
ansökan om en helt ny ledning. Det ligger dock i sakens natur
att miljöpåverkan av en befintlig ledning i många fa ll är min
dre än då en ledning ska nyanläggas. Vid en förlängning av
koncession kan det då ofta på ett enklare sätt visas att de krav
som ställs i lagen uppfylls. Vidare bör det inte generellt krävas
att sökanden anger alternativa lokaliseringar såvida det inte
från berörda parter görs gällande avsevärda olägenheter. Innehållet i MKB:n har avgränsats utifrån ärendets
Förlängning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Svens ka Kraftn ät 7
\j:· • .:- r~rhr1 rr~rJ.:-~:::..J-...., .J:;...,, __ _, ::,,)
!...i.ir J
Jtirn tJ:.HJ r.J3.j !...ft [ l
D!.!J:.1rr1!.!3.j !...tin
br~bru !...ti [J
o Lantmäteriverket Gävle 2008. Medgivande 1200811777.
Karta 1.1. 400 kV ledningen Porjus - Odensvi .
8 Förl äng n ing av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svensk a Kraft nä t
J\ urrl>utt~IJ3.j
/ !...tin Porj us
Jokkmokk
Vti 3-j t~ ( [J [) ( ( J !.!I Jl:J 3-j
!...fin
Gti 'I J ~rJ0ff.J3.j !...i! [J
- - Porjus - Odensvi 400 kV
• Orter
• Stationer
N ~
0 100 200 I I I I I
Ki lometer
Skala 1 : 5 500 000
möjliga påverkan och inAuensområdets känslighet. Ansökt
koncessionsförlängning innebär inte några förändringar av
sträckning, stolputförande, spänning eller strömbelasming av
ledningen.
Geografisk avgränsning
Fältbesök gjordes vid intresseområden i ledningsgatan och i en I 00 m bred korridor längs befintlig ledning inför miljö
konsekvensbedömningen. I karta l. l redovisas översiktligt
ledningens dragning från Porjus till Odensvi.
Avgränsning av samrådsintressen Inför samråden har en översikclig genomgång gjorcs av
tänkbara berörda intressenter, inklusive fastighetsägare, länssryrelser, kommuner, myndigheter, intresseorganisationer och
övriga sekrorsintressenter.
Avgränsning av miljöaspekter
I denna MKB beskrivs projektets möjliga påverkan på föl
jande intresseområden: mi ljömål och miljökvalitetsnormer, miljöbalkens allmänna hänsynsregler, Natura 2000 samt
övriga riksintressen, p lanförhållanden, landskapsbild, natur
miljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser,
rennäring, bebyggelse och boendemiljö samt infrastruktur.
1.4 Metod
Arbetsprocessen med denna MKB har bestått av fyra sceg. I
metodiken ingår Aera checklisror som säkerställer acc alle be
findigt underlagsmaterial tas fram och att väsencliga aspekter
belyses.
J. Kumkapsinsamling infor foltbesök. Innebar en insamling
av befintligt material gällande områdets förucsäcmingar.
Detta gäller huvudsakligen intressen registrerade i
GIS-databaser hos länssryrelser och sektorsmyndigheter
samt boende, skolor och förskolor inom 100 meter från
ledningen. Informationen sammanställdes i kartor som
användes som underlag för fältbesöken. Specifika checklis
tor sammanställdes inför besöken så att fältbesöken skulle
bli jämförbara och relevanta aspekter inkluderade.
2. Fältbesök. Fältbesök har utförts där ledningen passerar
områden som är skyddade enligt miljöbalken och/eller
skolor och förskolor inom 100 meter från ledn ingen.
Fältbesöken har gjorts länsvis i Norrbottens, Västerbot
tens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas
och Örebro län.
3. Samråd med berörda. Skriftligt samråd genomfördes med
de länsstyrelser, kommuner, fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisationer och övriga sektorsmyndighe
ter som berörs av ledningen. Ett brev med en kortfattad
beskrivning över ledningen och en inbjudan att inkomma
med synpunkter skickades till ca 2700 mottagare. Ärendet
annonserades också i ett 30-tal tidningar, både rikstäck
ande och lokala. 68 yttranden inkom som sammanställs
i en samrådsredogörelse. Yttrandena bemöts av Svenska
Krafmäc och kompletterar ansökan om koncession.
4. Framtagande av miijökonsekvensbeskrivningen. MKB:n beskriver förutsättningar, alternativ, teknik, lokal isering,
påverkan, planerade skyddsåtgärder och konsekvenser
same en samlad bedömning För att underlätta läsbarhet
har MKB:n delats upp i ett övergripande huvuddokument med länsvisa MKB:er bilagda. De länsvisa MKB:erna be
skriver specifika miljökonsekvenser kommunvis. MKB:n och sam rådsredogörelsen kommer att sändes in till Ener
gi m arknadsinspekti o nen.
1.5 Planförhållanden
Ledningen passerar trettio kommuner med gällande över
siktsplaner. Ledningen bedöms vara förenlig med samtl iga
gällande kommunala planer. För närmare beskrivning av gällande planförhållanden hänvisas till avsnitt Planförhållanden
under varje komm un i de länsvisa MKB:er som biläggs denna
huvud-MKB.
•
Förlängning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät 9
2 Planering och prövning
2.1 Planeringsprocess
Under andra halvåret 2008 inleddes arbetet med att ta fram
denna MKB och samrådshandlingar. Samråd genomfördes
under höst och vinter 2008-2009. MKB fardigställdes under
höst 2009. MKB och övriga ansökningshandlingar planeras
sändas in till Energimarknadsinspektionen under senhöst 2009.
2.2 Tillstånd
Den aktuella kraftledningen har tillstånd (nätkoncession) för
att använda elektriska starkströmsledningar till 31 decem-ber 2008. För kontinuerlig användning av ledningen krävs
förlängt tillstånd från regeringen. Svenska Krafmär lämnade
den 5 juni 2008 in en ansökan till Energimarknadsinspek
tionen avseende förlängning av nätkoncession för sträckan
Porjus - Odensvi. Nuvarande nätkoncession gäller till dess att
ansökningen har prövats slutligt.
Koncession Enligr bestämmelserna i ellagen (1997:587) krävs tillstånd
(nätkoncession) för att bygga eller använda elektriska stark
strömsledningar. Ansökan om koncession sänds till Energimarknadsinspekrionen, som har bemyndigats av regeringen
att pröva frågor om nätkoncession. Energimarknadsinspekrio
nen får dock inre avgöra ärenden som avser utlandsförbindel
ser eller ledningar med en spänning överstigande 145 kV där någon sakägare, kommun eller statlig myndighet motsätter sig
bifall till ansökan. I dessa fall prövar regeringen ansökan. ·
Vid förlängning av en nätkoncession måste nätföreraget
bland annat visa att de driver elnätet på ett godragbarr sätt. Nätkoncessionerna ska säkerställa en rationell utbyggnad av
elnäten och att de gör ett begränsat intrång på hälsa, miljö och natur. Ansökan om koncession ska innefatta bland annat
en MKB, kartor och teknisk beskrivning som sänds till En
ergimarknadsinspektionen . Därefter remitterar Energimark
nadsinspektionen handlingarna till samtliga berörda instanser. Koncession beviljas vanligtvis för en 40-års period.
Följande lagar och föreskrifter berörs av ärendet:
• Ellagen (1997:857) - bestämmelser om nätkoncession
• Elförordningen (1994:1250) - hur koncessionsansökan
ska se ut och hur ansökan prövas
• Starkströmsförordningen (2009:22)
• Miljöbalken (1998:808)
• Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar
• Förordning ( 1998: 1252) om om rådesskydd enligt miljöbalken
• Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om
hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda. (ELSÄK-FS 2008: 1)
Ledningsrätt Enligt Ledningsrärrslagen (1973: 1144) kan den som för
ledning eller annan anordning vill utnyttja mark, fastighet
eller annat utrymme för ledning eller sådan anordning som
anges i 2 §av lagen få rätt därtill (ledningsrärt). Fråga om ledningsrän prövas vid förrättning och omfattar befogenheter
att inom fastigheten vidta de åtgärder som behövs för au dra
fram och använda en ledning eller annan anordning. Ersätt
ning utgår enligt expropriationslagens regler. Det innebär att
fastighetsägaren kan få ersätming för fastighetens minskade
marknadsvärde, för miljöstörning och för andra skador. Om ägaren begär det, skall fastigheten inlösas. Är olägenheten
begränsad till viss del av fastigheten, skall endast den delen inlösas. Ersätmingen bestäms enligt 4 kap. expropriationsla
gen (1972:719). Ledningsrätten innebär att marken förblir i
fastighetsägaren ägo men att ersättning för ianspråktagandet
betalas genom en engångsersärming . • Ledningsrätt har beviljats för nuvarande ledning och denna
gäller under obegränsad rid.
2.3 Samråd och information
Enligt miljöbalken utgör samråd med dem som kan tänkas
bli berörda av projektet en viktig del i MKB-processen. Enligt
6 kap. 4 § miljöbalken skall verksamhetsutövaren samråda
med länsstyrelser, tillsynsmyndigheter och de enskilda som
kan antas bli särskilt berörda. Varje berörd länsstyrelse ska
sedan besluta om verksamheten kan antas medföra betydande
miljöpåverkan.
Skriftl igt samråd genomfördes med de länsstyrelser, kommuner, fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisatio
ner som berörs av ledningen. Som del av samrådet skickades
ett brev med en kortfattad beskrivning över ledningen, ett
förslag till innehållsförteckning för MKB:n, en karta över
ledningssträckningen samt en sändlisra till ca 2700 mottagare.
I brevet inbjöds mottagarna att inkomma med synpunkter på
ledningen och en förlängd koncession av denna till Svenska Kraftnät. Ärendet annonserades också i ett 30-tal tidningar,
både rikstäckande och lokala. Samrådstiden varade från
7 november till 19 december 2008. Ett tiotal parter begärde
förlängd samrådstid, vilket också medgavs. Sammanlagt
inkom 68 yttrande. Dessa var fördelade enligt tabell 2. 1.
1Q Förlä ngning av koncession Porjus-O<lensv l , MKB - Svenska Kraftnät
-
-e-
-e
Tabell 2.1. Inkomna yttranden, hela ledningssträckan Porjus - Odensvi.
Typ av samrådspart Antal yttranden
Länsstyrelser 7
Kommuner 17
Samebyar 1
Myndigheter 14
Företag 4
Intresseorganisationer o.s.v. 9
Fastighetsägare 16
Samtliga ymanden har mottagits och bemöccs av Svenska Krafmäc och i förekommande fall har MKB:n komplerrerars i enlighet med dessa.
Samrådsredogörelsen finns som bilaga 6 rill denna MKB. I respektive läns-MKB finns de yrcranden som är akruella för
dec läner same de yrtranden som gäller ledningen generellc.
Förlängning av koncession Porj us-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät 11
3 Alternativ
3.1 Nollalternativ
Enligc 6 kap. 7 §miljöbalken krävs i en MKB en beskrivning av konsekvenserna av arr verksamheten eller åtgärden inre kommer till scånd, ett s.k. nollalremariv. Nollalrernativer i
denna MKB definieras som arr en förlängd koncession fö r
ledningen ej beviljas. En utebliven koncessionsförlängning innebär en för lusc av
överföringskapacitet från norra till mellersta Sverige. Detta skulle innebära att befintlig ledning måste rivas och överföring måste ske med andra befintliga ledningar eller genom att nya ledningar måste byggas. Svenska Kraftnät bedömer an ovan nämnda åtgärder skulle innebära en större miljöpåverkan än förlängd koncession och därför är ett oantagbart
alternativ. Svenska Kraftnät anser att förlängd koncession för ledning
en är art föredra p.g.a. följande skäl och grunder:
I. Om förlängd koncession inte skulle beviljas för den aktuella ledningen skulle konsekvenserna bli stora och
helt oacceptabla för driften av stam nätet. Överföringsförmågan från Norrland till de södra delarna av landet skulle
reduceras krafrigr. D e exakta konsekvenserna varierar och ges av den vid varje tid rådande dri fts ituationen.
2. Stam nätet är uppbyggt och dimensionerat för att kunna tillgodose de krav som ställs på tillgänglighet och drifrsäkerhet. Detra innebär bland an nat att nätet vid maximalt nyttjande skall klara ett godryckligr avläggningsfel var som helst i närer uran an dena skall leda till oaccepta-bla störningar eller avbrott i elförsörjningen. Ucebliven koncession för ledningen Porjus - Odensvi skulle innebära att vissa drifrsituacioner och felfall inre kan hanteras, med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd. Vidare skulle större vindkraftetableringar i området sroppas, försvåras eller fördröjas till fö ljd av otillräcklig ledningskapacitet. Med de planer som finns för vindkrafrurbyggnaden och med de behov av överföringskapacirer som kan ses framöver, kan överföringsförmågan i denna del av sramnätet istället komma att behöva förstärkas för art
möra marknadens krav. 3. Utebliven koncession får också direkta konsekvenser på
miljön genom fysiskt intrång i mark och miljö under rivningsarberet med bl.a. transportvägar, körväg i lednings
gator och uppställningsplatser för maskiner. Förutom allmänna intrång av tillfälliga byggnadsområden kan störningar uppstå genom anläggningstrafik med tunga
fordon. 4. Rivning av nuvarande ledning skulle även innebära
ändring i levnadsförhållandena för djur och växter. Efter en rivning kommer ledningsgatan i skogsmark successivt
att återgå till ursprungliga skogsryper. I en övergångsfas
kommer ett ökar slyinslag art uppstå.
3.2 Alternativ
Enligt vägledning från Energimarknadsinspekrionen bör det generel lt inre krävas att sökanden anger alternativa lokaliseringar för förlängning av nätkoncession för linj e, såvida det ime från berörda parter görs gällande avsevärda olägenheter. Svenska Kraftnät har därför valt arr redogöra enbart för den verksamhet som koncessionsansökan avser, nämligen att befintlig ledning även forrsärmingsvis används för kraftöver
föring i nuvarande omfattning.
12 Förlängning av ko ncession Porjus-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät
~ I i ~ •
I ~ •
I e .. I
~ •
I ~
~ .. I
~ •
I ~
~ • I
~ •
I ~
@ • I
@ • I.
~ I
I: @
@
@
@
@
@
e e @
" @
@
4 Teknik
4.1 Tekniska förutsättningar
Lufdedningen går från Porjus till Hallsberg och delas upp i
åua delsrräckor ( cabell 4. I).
Tabell 4. 1. Krafdedningens åcta delscräckor.
Ledningssträcka Ledningslittera
Porj us - Grundfors Ull sl-3 8
Ligga - Norra Polcirkeln Ul 25 7a (del av Ligga - Vargfors)
Grundfors - Storfinnforsen Ull s4-5 8
Storfinnforsen - Midskog Cl26 sl 8
Midskog - Haverö (ej stn) Cll s2-3 8 (del av Midskog - Kättbo)
Haverö (ej stn) - Djurmo (del Cl22 s1-2 5 av Storfinnforsen - Djurmo)
Djurmo - Bäsna Cl4 s4 9
Bäsna - Hallsberg Cl44 s5-7 8
Den akrnella 400 kV ledningen mellan Porjus och Odensvi
är byggd med porcalsrolpar i scål av i huvudsak fyra typer, se
figur 4.1 a och b, bild på porcalsrolpe nr 8 visas i figur 4.2. Ledningen har en syscemspänning om 400 kV och är
d irektjordad. Ledningen har 2 linor per fas förutom snäckan
Djurmo - Bäsna som har 3 linor per fas. Medelspannlängden
är ca 330 m förurom sträckan Grundfors - Porjus där medel
spannet varierar mellan 330 m och 370 m.
4.2 Markbehov
Områdec invid en kraftledning kallas ledningsgaca. Utseen
det på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa skall bl.a. en
krafdednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark.
Det finns vidare bestämmelser om minimiavstånd mellan
kraftledningar och byggnader för au undvika risken för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader.
Hur stor yra en kraftledning rar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen går igenom. I åkermark ucgörs
markbehovet av de ytor ledningssrolparna same evencuella
stag som tar mark i anspråk. I skogsmark krävs en lednings
gara som är fri från högväxande träd- och buskvegera tion.
11 0 110
I ; 111~111 = / Il E n1 ~ ''' = i11s1:1=111 = ''/
9 0 9 0
t-( I /1'\ ll I 1 \ I 11 I I I
/ \ I \ \
I' \ I \\ Il I I '\ , , \ I \\ UI I
V \/ ·~ I/ ;;;;;; /I) - ifl ==I / :=·"I/ =,'•I E .' /. ~ I I, - /I/ &:.. ./ //
12 0 Il 0
C>
~·
I •/ ::. /f/ .:.. JU - l/f - /I/ - /// - /1/ ~NI - ,'I/ - /I/
Figur 4.la. 400 kV porcalsrolpe, srolpryp 5 (högst upp), srolpryp 7 (minen) respektive srolpryp 8 (längs ner).
Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät 13
12.0
':/// E/I/ E/I/ :i:/// ::/1/ ..C/// =:/Il=:/!/ El'! El!/
Figur 4 .1 h. 400 kV portalsrolpe, srolpcyp 9.
En ledning byggd med denna typ av srolpar kräver i regel en 44 merer bred skogsgara där högväxande vegerarion tas borr
men gatans bredd kan variera mellan 28 och 52 meter med
ytterligare 10 meter på var sida där trädens höjd regleras, se
skiss, figur 4.3. D e bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan ve
getation och ledning medför att en skogsgata måsre röjas med
Figur 4.2. Bild på porralstolpe typ nr 8 .
400kV
28-52m skoasoata
Figur 4.3 . Principskiss över lcdni ngsgaca i skogsmark.
jämna mellanrum för art förh indra arr vegetation en når upp
till ledningen och därmed utgör en potenriell säkerhersrisk, se
vidare kapitel 7 O rifr och framtida underhåll.
4.3 Säkerhet
Säkerhetsbestämmelser för krafrledningar återfinns i ellagen
(1 997:857), starkströmsförordningen {2009:22) och elsäker
hetsverkets starksrrömsföreskrifrer (ELSÄK-FS 2008: 1 ). Av starksrrömsföreskrifterna följer bland annat att det krävs
avstånd på m inst sju rill rio meter, beroende på om området är deraljp lanelagt eller ince, mellan byggnad och närmas te
faslina.
Led ningen konstrueras i bromäkerr utförande, vi lket
innebär att den är d im ensionerad för att klara alla förekom
mande väderförhållanden. Ledningen är vidare u trustad
med åskskydd vilket innebär arr eventuella åsknedslag jordas
genom de i ledningen monterade topplinorna och jordtag. Portalsrolpar saknar för närvarande i vissa fa ll klärrerskydd.
Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt art kläma i
stolpen, vilket kan vara en säkerhetsrisk. Stolpar kan utrustas
med klärrerskydd i områden nära bebyggelse där Aera människor uppehåller sig.
14 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, M KB - Svensk a Kraftnät
~
~
e e •
I e •
I e e •
I e
i e e •
! e
I e ea •
I ~ •
I. e • I:
~
e ~
~
e @i
e-~
@i
~
@I
@!
~
~
~
"
5 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter 5.1 Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fålt (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fålr . Elektriska och magnetiska
fålt uppkommer bl.a. vid generering, överföring och disrriburion samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i
vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även
vid elapparater, som ti ll exempel hårtorkar och m ikrovågsug
nar. I Sverige används frekvensen 50 perioder per sekund
(50 Hz) i krafrsystemet. Detta innebär att spänning och ström
varierar i takt med frekvensen 50 Hz. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt
fålr. Det är spänningsskillnaden mellan fas ledare och mark
som ger upphov till det elektriska fålrer, medan strömmen i
fasledarna alsrrar det magnetiska fålter. Styrkan vid marknivå
beror bl.a. på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge,
spänningsnivån och srrömlasten (hur mycket el som överförs
i ledningen) . Både de elektriska och magnetiska fä lten av rar
med avståndet från ledningen.
5.1.1 Elektriska fält Elektriska fålt mäts i ki lovolt per meter (kY/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska
fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetarian och byggnader skärmar av fålret från luftledningar, vilket innebär att endast
låga elektriska fä lt uppstår inomhus även om huset står nära
en kraftledning.
5.1.2 Magnetiska fält Magnetiska fålr mäts i enheten mikroresla (µT) . Fälten alstras
av strömmen i ledningen och varierar med srrömlasten. Magnetfålrer avtar normalt med kvadraten på avståndet från
ledningen. Magnetfält avskärmas inre av väggar eller rak. Kring en mark-, sjö- eller tunnelförlagd kraftledning finns
ett magnetiskt fält men inget elektriskt fålt då detra skärmas av med den jordade skärmen av koppartrådar/blymantel i
kablarna. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en
nivå som motsvarar brösthöjden, d.v.s. ca 1,5 m ovanför
markytan.
När magnetfältet beräknas, används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd "årsmedelsrrömlasten".
Årsmedelströmlasren är ett genomsnittligt värde. De
faktiska strömlasrerna kan variera mycket över året och även under en enskilt dygn. Der förekommer perioder då det inre
går någon ström alls i ledningen. Höglast (sror elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid av året,
exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög.
Enstaka timmar under en år kan suömlasren uppgå till det d ubbla årsmedelvärder.
5.1.3 Hälsoaspekter och rekommendationer Trots att forskning pågått under lång rid går det idag inre att
ge ett säkerr svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. V issa epidem iologiska
smdier har observerat en ökad risk för barnleukemi vid exponeringsnivåer över 0,4 m ikroresla (avser långvarig exponering
för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ses ingen riskökn ing under 0,4 mikro tesla. Det finns ingen känd biologisk
mekanism som kan förklara hur så svaga fålr skulle kunna ge upphov till sjukdom och det saknas stöd från experimentell
forskning.
Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga
underlaget inre är tillräckligt gediget för att man ska kunna
sätta gränsvärden fö r magnetfä lt. l Sverige fördelas ansvaret
för hälsofrågor med anknyming ti ll magnetfält på fem myn
digheter - Arbersmiljöverker, Boverket, Elsäkerhersverket, So
cialsryrelsen och Strålsäkerhersmyndigheten. Myndigheterna
genomför mätningar, utvärderar forskn ing inom området, ger
råd och rekommendationer samt rar fram föreskrifter.
Eftersom hälsoeffekter från magnetfålr på lång sikt inre kan
uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera
en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet.
Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhälls
planering och byggande, om de kan genomföras till rimliga
kostnader:
• Sträva efter art u tforma eller placera nya krafrledningar
och andra elektriska anläggningar så att exponering för
magnetfält begränsas.
• Undvik att placera nya bostäder, sko lor och förskolor nära
elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.
• Sträva efter att begränsa fålr som srarkt avviker från vad
som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive
aktuella arbetsmiljöer.
I myndigheternas gemensamma broschyr "Magnetfält och hälsorisker", som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndig
heren.se, finns mer information om hälsoaspekter.
5.1.4 Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy för växelströmsledningar Svenska Kraftnät följer hela tiden forskningen och utveck
lingen när det gäller lågfrekvenra magnetiska och elektriska
fålr. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens
regler om försiktighet innebär art risker för människors hälsa
och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt
r imligt.
Förlängning av koncession Porjus-Odensv l , MKB - Svenska Kraftnät 15
Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har
resulterat i atr Svenska Kraftnät har antagit en magnetfåltspolicy som vi tillämpar i alla koncessionsärenden:
"Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas.
Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraft
ledningar ska Svenska Kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetf'ålt. Åtgärder
ska genomföras där människor varaktigt expone-ras för magnetf'ålt som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga."
Stora variationer i magnerfålt förekommer även i miljöer som inre är i närheten av kraftledningar. Svenska Kraftnät anser an detta bör beal<tas vid bedömning av vad som är en
väsen tlig avvikelse från det normala. Mor denna bakgrund bedömer Svenska Kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger
mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 mikrotesla, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är
normalt. Vid magnetfåltsnivåer över 4,0 mikroresla, där människor
bor eller vistas varaktigt, är Svenska Kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetf'ålten eller erbjuda inlösen av byggnaden.
5.1.5 Åtgärder för att minska magnetfält Det finns olika tekniska lösningar för art minska magnetfälten. Ett exempel for luftledningar är art placera faserna så
att de bildar en liksidig triangel. En nackdel med en sådan placering är dock att risken for överslag samt ljud- och radiosrörningar ökar.
Ett annat alternativ för att minska magnetfält kan vara att flyrra ledningen. Detta alternativ skapar dock nya intrång på andra ställen. .
Det förekommer att Svenska Krafmät i vissa fall erbjuder inlösen av byggnad for att minska exponeringen för magnet
fait. Markkabel nämns ibland som alrernariv for att minska
magnetfält. Detta väljs dock endast i speciella fall framför lufrledning. Kabel används normalt inte som ett alternativ för att minska magnetfält vid ny eller befintlig luftledning. Detta beror främst på driftsäkerher och investeringskosmad. Vid fel på kabeln kan det ta från någon vecka till flera månader innan
den är reparerad. Det innebär att systemet i övrigt måste dimensioneras for att klara så långa avbron uran att det får
konsekvenser för elförsörjningen. Dessutom är investerings-
kostnaden I 0-25 gånger högre för markkabel, beroende på spänning och utförande, än för lufrledni ng.
5.1.6 Elektriska fält och magnetfält för aktuell ledning Magnerfålrens beräknade utbredning i sidled från krafrledningens mittlinje för ledningens olika delsträckor framgår av figur 5. 1 till figur 5.8. Magnerf'ålten i diagrammen är beräknade på årsmedelsrrömlasrer, se tabell 5. 1. Tabellen visar även magnerf'ålrens beräknade utb redning från ledningens mittl inje vid 4 pT och respektive fasbredd . Principskisser för de olika porralsrolparna visas i figur 4.1. Ledningens delsträckor visas
i karta 5.1. Delsträckan Ligga - Norra Polcirkeln ligger helt inom sträckan Porjus - Grundfors. Koncessionsledningen
Porjus - Odensvi byter ledning från Ull sl-3 till UL 25 strax söder om Ligga och byrer sedan tillbaka till Ull sl-3 ca 50 meter söder om Norra Polcirkeln.
Årsmedelsrrömlasren är ert genomsnittligt värde. De fak
tiska srrömlasrerna kan variera mycket över året och även under en enskilt dygn. Det kan förekomma perioder då det inre går någon ström alls i ledningen och perioder då strömlasten
uppgår till mer än årsmedelvärder. De redovisade värdena på magnetfält för enskilda bostads
hus, har beräknats enligt teoretiska formler med parametrarna ström last och avstånd. Värdena avser magnerfålret på 1,5 me
ters höjd över mark. Avvikelser från de angivna magnerfåltsvärdena för respektive redovisade bostadshus kan förekomma
på grund av topografiska variationer i terrängen. Bostadshus belägna inom I 00 meter från ledningens centrum redovisas i
avsniner om Bebyggelse och boendemiljö.
I Magnetfält Porjus -GrundforsUL1 s1 -3 J (exkl. Ligga - Polcirkeln)
30 ,--~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
~20
~ 15 c .. ; 10
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40
AvsU nd (meter)
.- 1 50 60 70 80 90 11
Figur 5.1. Beräknad urbredning av magnetfåltcts utbredning i sidled från kraftledningens mittlinje, sträckan Porjus - Grundfors.
16 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät
• I • I • I:
(~
Karta 5.1. Ö versikt sträckor Porjus - O dcnsvi.
'· , rl\~n5 \ ,,.. __ .. _____ ) __ ,
L
Dalarnas län
0
Teckenförklaring
Norra Polcirkel Norrbottens län
N
• Kraftstation Å Kraft ledning 400 kV
--- Porjus-Odensvi (Hallsberg) 0
I 25 I
50
I I I
Porjus Ligga
100
I I I [~~] Länsgräns Kilometer
Magnetfält Ligga -Polcirkeln UL25
~ 20
t 15
i 10 +-----------------------------<
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Avstånd (meter)
Figur 5.2. Beräknad utbredning av magnerfol tets utbredning i sidled från
kraftled ningens mittl inje, st räckan Ligga - Norra Polcirkeln .
Magnetfält Grundfors - Stortinnfors UL 1 s4-5
;:- 20 , ______________ _
~ t 15 ------ -- - -----------
" 10
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Avstånd (meter)
Figur 5.3 . Beräknad utbredning av magnetfåltets utbredning i sidled från
kraftledningens mittlin je, sträckan Gru ndfors - Srorfinnforscn .
MagnetlältStorfinnforsen - Midskog CL26 s1
~ 20 t---~
; 15+------------4--- - \--- - - - ---------<
g> " 10 +-- ----- - - - --+-- ---\------- --------<
100 90 BO 70 60 50 40 30 20 10 O 10 20 30 40 50 60 70 BO 90 100
Avstånd (meter)
Figur 5.4. Beräknad utbredning av magnetfältets utbredning i sidled från
kraftledningens mittlinje, sträckan Storfinnforsen - M idskog.
Förlängning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Sve nska Kraf t nät 17
i--30-T~--~~~M-a_g_n-etfä~lt_M_l_d_sk_o_g_-_H_a_v_e_rö_C_L_1_s_2_~~~~--~~~ 25
~ 20
~ 15
i 10
5 ---
Magnetfält Djurmo. Bäsna CL4 s4
25
",oo • • ro oo • '" • • ,. o ,. • • '" = oo ;;'J I 0
,oo oo oo ro oo oo '" ,. • ,. o ,. ro • '" • oo ro oo oo ..I Avsthd (meter) _J L_ Avstånd (meter) 1
Figur 5.5. Beräknad urbredning av magnerfålrers urbredning i sidled från Figur 5.7. Beräknad urbredning av magnerf:i.lrers urbredning i sid.led från
kraftledningens mittlinje, sträckan Midskog - Haverö. kraftledningens mirrlinje, srräckan Ojurmo - Bäsna.
25
~ 20 ., ~ 15
:l' "' 10
Magnetfält Haverö - Djurmo CL22 s1 -2
5- 11
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 11
Avstånd (meter)
1- Magnetfält Bäsna - Hallsberg CL 44 s5-7
30
~ 20
~ 15 c :l' "' 10
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20
Avstånd (motor)
Figur 5.6. Beräknad urbredning av magnerf:i.lcers urbred ning i sidled
från kraftledningens micclinje, sträckan Haverö - Djurmo.
Figur 5.8. Beräknad utbredning av magnerfålrecs utbredning i sidled
från krafcledningens micdinjc, scräckan Bäsna - Hallsberg.
Tabell 5.1. Årsmedelsrrömlasc, magnecf:i.lcecs urbrcdning vid 4 µ·1~ porcalsrnlpe och fasbredd för de olika delscräckorna.
Porjus - Grundfors 383 22 8 12 (exkl. Ligga - Polcirkeln}
Ligga - Norra Polcirkeln 274 16 7a 10 (del av Ligga - Vargfors)
Grundfors - Storfinnforsen 363 22 9 12
Storfinnforsen - Midskog 521 26 5 12
Midskog (del av) - 469 24 8 12 Haverö (ej stn)
(Storfinnforsen} Haverö (ej stn) - 525 26 8 11 Djurmo (del av)
Djurmo - Bäsna 815 29 8 11
Bäsna - Hallsberg 366 22 8 12
18 Förlängning av koncession Por]us-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät
~ I ~ •
I ~ ...
I ~ ..
I ~ •
! e I e •
e e e e e e •
I e • I e • I: e • I e •
I e e •
I e • ! ~ I
ea •
f!'
~
~
~
~
.(!I
(!I
e-
" ~
~
e I
J
~ Figur 5.9. Ledningsgata i närheten av bebyggelse, sträckan Havcrö - Ojurmo.
5.2 Ljudeffekter
Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladd
ningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktigt väder till exempel i dimma och regn som koronaaktivireren är hög.
Liknande förhållanden kan också uppkomma vid snöfall. På en ren och rorr elektrisk ledning är koronaurladdningarna
mycket små och der så kallade koronaljudet är då normalt inre hörbart. När fasledarna är våta samlas en mängd vatten
droppar på ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en förstärkning av det elektriska fälte t på ledarytorna och kan då
orsaka en kraftig ökning av antalet koronaurladdningar. Ljuder från krafdedningarna är "sprakande" till sin karaktär
och kan sägas likna ljuder från ett brinnande tomtebloss. Vid srora koronaförluster, till exempel vid kraftigt regn eller då ledaren är belagd med rimfrost, kan även rena toner förekomma. Förekomsten av såväl rena toner som det bredbandiga
bruset minskar dock med tilltagande ålder på fasledarna. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med läcksrröm
mar på isolatorer. Detta har liksom koronaljuder karaktären av ert bredbandigt brus, det vill säga alla frekvenser inom der
hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning. Isolatorbuller kan förekomma under regn samt vid starkt nedsmutsade isolatorer i kombination med hög luftfuktighet. Ljudnivån är emellertid låg och orsakar i de flesta fall inga störningar.
Koronaaktiviteten och följaktligen även ljudnivån är lägre för 400 kV ledningar av modern konstruktion med tre grova
linor per fas än för äldre typer av 400 kV ledningar med två
linor per fas. Vanligen mäts ljud i enheten dB(A), vilken represente-
rar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och
fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kV ledning uppgå till 40-45 dB(A) . Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 dB(A) för varje d ubblering av avståndet
från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 dB(A) är svåra art uppfatta och ljud nivåer av denna
storleksordning bör inte ge upphov rill några påtagliga störningar. Av Statens Naturvårdsverks rapport 3 147 "Analys av ljud och luftföro reningar" följer dock art ljud från kraftledningar överstigande dessa nivåer bör undvikas. Vid planering av nya ledningssrräckningar och vid planering av bostadsbebyggelse och liknande intill kraftledningar bör man därför se till att ljudnivån ej överskrider 40-45 dB(A) i områden med låg bakgrundsnivå (till exempel i områden med gles småhusbebyggelse eller med fritidsbostäder eller i områden för rörligt frilufrsliv). För områden avsedda för permanentbostäder är
motsvarande siffra 45-50 dB(A). Med ljudnivå menar man här medianvärdet av ljudnivån vid nederbörd.
Även transformatorstationer alstrar ljud. En större 400/ 130 kV transformator har exempelvis en ljudnivå som på 100 meters avstånd motsvarar 55-65 dB(A).
Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraf tnät 19
6 Miljökonsekvenser
Här beskrivs övergripande miljökonsekvenser för
hela kraftledningen. Se vidare i bilagda länsvisa
MKB:er för lokala miljökonsekvenser.
6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer
6.1.1 Inledning Riksdagen har antagit mål för miljökvalicecen inom 16 om
råden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för
Sveriges miljö, narur- och kulrurresurser som är miljömässigt
hållbara på lång sikt. För respektive miljökvalitersmål har tids
satta delmål formulera ts. För närmare beskrivning av respek
tive miljökvalicecsmål se nedan.
Länsstyrelserna har en övergripande och samordnande
roll i miljömålsarbetet som regionala miljömyndigherer. Länsstyrelserna har därmed ansvar för att regionalt anpassa,
precisera och konkretisera alla miljökvalitetsmål förutom Levande skogar som Skogssryrelsen ansvar för. Länsstyrelserna
och Skogsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål för sina län. De har i och med det också ett ansvar för art följa
upp och utvärdera de regionala miljömålen och det regionala
miljömålsarbeter. I samverkan med andra myndigheter ska
länsstyrelserna och Skogsstyrelsen ca initiativ till och föreslå
åtgärder för arr nå målen.
De berörda kommunerna har i olika omfattning formulerar
lokala miljömål.
6.1.2 Kort beskrivning av de nationella miljökvalitetsmålen
1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s
ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå
som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte
blir farlig. M ålet skall uppnås på ett sådant sän och i en sådan
takt art den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelspro
dukrionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling
inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett
ansvar för art der globala målet kan uppnås.
2. Frisk luft Luften skall vara så ren an människors hälsa samt djur, växter
och kulturvärden inte skadas.
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall
underskrida gränsen för vad mark och vatten cål. Nedfaller av försurande ämnen skall heller inre öka korrosionshastigheten i
tekniska material eller kulturföremål och byggnader.
4. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i el
ler utvunnits av samhället och som kan hora människors hälsa
eller den biologiska mångfalden .
5.Skyddandeozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att der långsiktigt ger skydd
mot skadlig UV-strålning.
6. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyd
das mor skadliga effekter av strålning i den yme miljön.
Delmål 3. Elektromagnetiska fåle
Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt
kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vid ras i cakr med att
sådan a eventuella risker identifieras.
7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha
någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar
för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras
variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produk
tionsförm åga, biologisk mångfald, kulrurmiljövärden samt
landskapets ekologiska och varrenhushållande fun ktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvanenför
sörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar
produkcionsförmåga och den biologiska mångfalden skall
bevaras. Kuse och skärgård skall ha en hög grad av biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulrurvärden.
Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och
skärgård skall bedrivas så art en hållbar utveckling främjas.
Särskilr värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och
andra störningar.
11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i
landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras
för framtiden.
2 Q Förlängning av koncession Porjus-Ode nsvl , MKB - Svenska Kraftnät
~ I i
~ • I e .. I e • I
~ • I e • 11
~ •
!1 e ~ !1
I e • I e • I e Il
I e • I' e • ! e
e e ~
e e ~
e e ~
e ~
!t
~
~
@
~
~
~
~J
I~
,,~
12.Levandeskogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion
skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden beva
ras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk
produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samti
digt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena
bevaras och stärks.
14. Storslagen fjällmiljö Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller
biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kultur
värden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt
värde~lla områden skall skyddas mor ingrepp och andra
störningar.
15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god
och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global mi ljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och
utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på err miljöanpassat sätt och så att en långsikrigr god
hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nynjas på err hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arter
nas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt
livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med
rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
6.1.3 Berörda miljökvalitetsmål I tabell 6. I sammanfattas kortfattat i vilket avseende som de
nationella miljömålen berörs av ledningen i sin helhet. För bedömning av hur ledningen berör de regionala miljömålen
hänvisas rill de länsvisa MKB:er som bifogats denna MKB.
En förutsättning vid bedömningen är att kraftledningen
fortsättningsvis går i befintligt läge och att inga krafrledningssrolpar ändras i läge. Med begreppet kraftledningen i tabel
len avses även tillhörande kraftledningsstolpar, staglinor och
krafrledningsgata. De miljökvalitetsmål som i någo t avseende
bedöms kunna beröras av detta projekt är skrivna i fet text. Inget av målen bedöms motverkas av ledningen.
6.1.4 Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål Svenska Kraftnät antog en miljöpolicy den 6 september 2002
som lyder:
"Svenska Kraftnät ska vara ett miljömedvetet företag
där varje medarbetare tar hänsyn till miljön i det
dagliga arbetet. Vi ska verka för lösningar som
är långsiktigt hållbara och som bidrar till att de
nationella miljökvalitetsmålen uppfylls. Vi ska med
marginal uppfylla kraven i lagar och förordningar på
miljöområdet.
Svenska Kraftnät påverkar miljön främst genom
energiförbrukning vid överföring av el och vid trans
porter, genom användning av miljösrörande ämnen
i våra anläggningar samt genom våra kraftledningars
inverkan på människors boende- och närmiljö. Vi
strävar efter att förebygga och begränsa denna påverkan."
Följande principer är vägledande för Svenska Krafmärs
miljöarbere:
• Vi strävar efter art ständigt minska vår mil jöbelastning.
• Miljöfrågorna integreras i verksamheten och miljöhänsyn
vägs in i alla beslut.
• Vi sätter upp tydliga miljömål och urformar rutiner för att följa upp, utvärdera och förbäma miljöarbetet.
• Vi tar hänsyn ti ll miljöaspekter i vår upphandling genom
att ställa miljökrav på leverantörer och entreprenörer.
• Vår kommunikation i m iljöfrågor kännetecknas av öp
penhet och ärlighet.
• Vi bedriver och stödjer forskning och utveckl ing som kan leda till förbättringar för miljön.
• Varje chef och medarbetare på Svenska Kraftnät har ansvar för att denna miljöpolicy följs.
Svenska Kraftnäts mi ljöarbete inri ktas mot följande
långsiktiga mål. Målen anknyter till de nationella miljökva
li tetsmålen: begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, säker
scrålmiljö, god bebyggd miljö och en rikt växt- och djurliv.
• De utsläpp av växthusgaser som orsakas av verksamheten
ska kontinuerligt minskas.
• Stationer och led ningar ska lokaliseras och u tformas på
err miljöanpassar sätt och så arr utbyggnaden av förnybar
energiproduktion i landet främjas.
• Farliga ämnen ska successivr fasas ur. De farliga ämnen som används ska hanreras så arr de inre läcker u t i miljön.
Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, M KB - Svenska Kraftnät 21
Tabell 6. l. Tabell visande de 16 nationella miljömålen. Mål skrivna i fet stil är de mål som påverkas av krafdedningen.
i
Berörs av Nationella miljömål ledningen
1. Begränsad klimatpåverkan Nej
2. Frisk luft Nej
3 . Bara naturlig försurni ng Nej
4. Giftfri miljö Nej
5. Skyddande ozonskikt Nej
6. Säker strålmiljö Ja
7. Ingen övergödning Nej
8. Levande sjöar och vattendrag Ja
9. Grundvatten av god kvalitet Nej
10. Hav i balans samt levande kust Nej och skärgård
11. Myllrande våtmarker Ja
12. Levande skogar Ja
13. Ett rikt odlingslandskap Ja
14 . Storslagen fjällmiljö Nej
15. God bebyggd miljö Ja
16. Ett rikt växt- och djurliv Ja
• Försikrighetsprincipen om lågfrekvenca elekuiska och
magneriska fält ska följas gen om arr Svenska Kraftnät
magnerfåltspolicy tillämpas.
• Den biologiska mångfalden i ledningsgarorna ska gynnas
och horade arrers livsm iljöer värnas.
6.1.5 Miljökvalitetsnormer
M iljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande scyrmedel
som infördes med miljöbalken 1999. Miljökvalitetsnormer
kan fastställas av regeringen för att förebygga eller åtgärda
miljöproblem, för att miljökvaliretsmålen ska uppnås eller för
Kommentar
Kraftledningen innebär inga utsläpp av klimatpåverkande gaser.
Kraftledningen innebär inga utsläpp till luft.
Kraftledningen innebär inga utsläpp av försurande ämnen.
Endast portalstolpar i stål förekommer. Impregnerade trästolpar förekommer inte.
Kraftledningen innebär inga utsläpp som påverkar ozonskiktet.
Kraftledningen är en friledning som alstrar elektromagnetiska fält. Relevant där kraftledningen går nära bostadsbebyggelse.
Kraftledningen innebär inga utsläpp av gödande ämnen.
Sjöar, älvar och vattendrag med olika ekologiska värden passeras på hela sträckan.
Inga åtgärder som påverkar grundvattenströmmar eller grundvattenkvaliteten genomförs.
Kraftledningen berör inte kust och hav.
Våtmarker med olika ekologiska värden passeras på hela sträckan.
Kraftledningen går genom skogar med olika ekologiska värden längs hela sträckan.
Jordbruks- och odlingsmarker passeras på hela sträckan men förekommer mer frekvent på den södra delen av sträckan.
Kraftledningen går nära lågfjällsområden i Norrbottens län men berör inga opåverkade fjällmi ljöer.
Bebyggelseområden passeras på nära avstånd framförallt på den södra delen av sträckan.
Områden, bl.a. Natura 2000-områden med värdefullt växtoch djurliv passeras på hela sträckan.
att genomföra EG-direktiv. De omfattar idag utomhusluft, fisk- och musselvatcen samt omgivningsbuller. För nuvarande
pågår arbete med atc genomföra EU:s ramdirektiv för vatten;
förordn ingen (2004:660) om förvaltn ing av kvaliteten på
vattenm iljön innebär bland annat atc Sverige måste fastställa kvali tetskrav i form av miljökvalitetsnormer för ytvatten,
grundvarten och skyddade områden. Inga miljökvalitetsnor
mer bedöms överskridas i samband med verksamheten.
2 2 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät
~ I i
~ • I
~ •• I e .. I e • 1
I e • I e • l1
e • I e i e • I e •
I e e •
1· e • ! e I: e • I e •
I e e I
I e
i ~
e ~
~
~
~
~
ei
~
~
ei
l9
l9 I
I e' I
J
6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler
I miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler
som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar berydelse. Dessa ska foljas av alla. Vid rillståndsprövning eller
liknande prövning är verksamhersutövaren skyldig att visa att miljöbalkens allmänna hänsynsregler följts. Nedan beskrivs
innebörden av hänsynsreglerna kortfattad och hur de beakras
gällande kraftledningen.
1 § Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett mi ljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna.
Av ansökan och tillhörande MKB .framgår hur verksamheten
påverkar människors hälsa och miljön. Därmed anser Svenska
Kraftnät att bevisbörderegeln foljs.
2 § Kunskapskravet Den som skall påbörja en verksamhet ska först skaffa sig den kunskap som behövs för att kunna avgöra vilka miljöeffekter som kan uppkomma och för att skydda människors hälsa och
miljön mor olägenheter. I MKB:n redovisas bedömda konsekvenser for verksamhetens
påverkan på omgivningen. Som del av miljiikonsekvensbeskriv
ningsprocessen har nya utredningar och undersökningar gjorts
samt tidigare utredningar beaktas. Samrådsprocessen, där läns
styrelser, myndigheter, organisationer och fastighetsägare ingår,
tiLLfor kumkap i planarbetet. Svenska Kraftnät anser att man
som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entre
prenörer besitter erforderlig kunskap for att bedriva verksamhe
ten.
3 § Försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipen innebär att den som skall vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåcgärder och vidta de försikcighetsmått som behövs för att åtgärden inre skall skada hälsan
eller miljön. Svenska Kraftnät åtar sig att iaktta forsiktighet avseende påver
kan på miljii och hälsa och använder sig av bästa möjliga teknik
for att undvika skador, t.ex. vid underhåll av ledningen. Krav på
bl.a. nödlägesberedskap och skyddsåtgärder ställs vid upphandling
av entreprenader fo'r underhåll av ledning och ledningsgata.
4 § Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen innebär att verksamhersurövare ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotek
niska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med and ra, mindre
farliga produkter eller organismer. Vid underhåll och reparation av ledningen strävas efter att
kemiska produkter som kan med.fora risk for människors hälsa
och miljön används i minsta möjliga utsträckning.
5 § Hushållnings- och kretsloppsprincipema Hushållningsprincipen innebär att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi. Kretsloppsprincipen innebär att det som urvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och borrskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möj liga resursförbrukning och utan att naturen skadas.
Svenska Kraftnät anser att stamnätet innebär ett effektivt
sätt att transportera energi och att for/ängd koncession stämmer
o·verens med hushållnings- och kretsloppsprinciperna.
6 § Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inre är av försumbar berydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med
minsta inrrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön.
Svenska Kraftnät anser att placering av nuvarande kraftled
ning och for/ängd koncession av denna med.for minsta intrång
och olägenhet for människors hälsa och miljö.
7 § Skälighetsregeln Kraven på hänsyn i hänsynsreglerna, 2 - 5 §§ och 6 § första stycket gäller i den utsträckning det inre kan anses vara orim
ligt att uppfylla dem. Nyttan av skyddsåtgärder ska jämföras med kostnaden för desamma. Miljökvalitetsnormer är en miniminivå, som måste beaktas vid tillämpningen av hänsyns
reglerna. Denna MKB utgör ett underlag.for att bedöma nyttan av
skadeforebyggande åtgärder. I Svenska Kraftnäts magnetfoltspo
Licy for växelströ'msledningar anges att om åtgärder, som generellt
minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och
konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera falt som
avviker starkt .från vad som kan anses normalt i den aktuella
miljön. För befintliga Ledningar bedöms magnetfait över 4 µ T avvika starkt .från vad som kan anses normalt, se vidare kapi
tel 5.
8 § Skadeansvaret Den som orsakar en skada på miljön genom att driva verksamhet ansvarar för att skadan blir avhjälpt i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. miljöbalken. Svenska Kraftnät är medvetna om skadeansvarsprincipen.
6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen
6 .3.1 Natura 2000
Inledning Narnra 2000 är ett närverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Natura 2000-områden finns i alla medlemsländer och ska hejda urrotningen av arter och livsmiljöer. Alla medlemsländer ska genom Natura 2000 se till att skyddsvärda naturtyper och arter har så kallad gynnsam bevarandesta-ms. Livsmiljöerna och arterna ska finnas kvar i livskrafriga
Förlångnlng av koncessi on Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät 23
bestånd.
Natura 2000-områden är utpekade med stöd av två EU
direktiv, art- och habitatdirekrivet (SCI) samt fageldirektivet
(SPA) . Dessa syftar till arc skydda livsmi ljöer och djur- och
växtarter som är hotade i ett EU-perspektiv.
I Sverige samordnar Naturvårdsverket arbetet kring
Natura 2000. Varje länsstyrelse svarar för skötsel, skydd
och tillsyn av Sveriges Natura 2000-områden. Varje enskilt Natura 2000-område ska ha en egen bevarandeplan. Den ska
i deralj beskriva vad som ska skyddas, hur och när det ska ske.
Länsstyrelserna h ar ansvar för att ta fram planen och gör det i
samverkan med markägare, berörda aktörer och myndigheter.
Alla Narura 2000-områden är av riksintresse. Åtgärder som
på ett betydande sätt kan påverka de värden för vi lka område
na är avsatta kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken.
Länsstyrelsen i det akruella länet lämnar tillstånd.
I 7 kap. 28 a § miljöbalken kan följande läsas:
Tillstånd krävs för att bedriva verksamheter eller vidta
åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i en
'narurområde som har förtecknats enligt 27 § första stycket I eller 2.
28 b §Tillstånd enligt 28 a § få r lämnas endast om verk
samheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte
I. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas,
2. medför att den an eller de arter som avses att skyddas
u tsärrs för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna.
Natura 2000-områden som berörs Längs krafrledningen berörs sammanlagt 16 st Natura 2000-områden:
• Norrbottens län (BD), 5 st
• Västerbottens län (AC), I st
• Västernorrlands län (Y), l st
• Jäm tlands län (Z), 4 st
• Gävleborgs län (X), 2 st
• Dalarnas län (W), 3 st
• Örebro län (T), 0 st
Berörda Natura 2000-områden redovisas under kapitel 6.3 i
de länsvisa MKB:er, som bifogats denna MKB. För närmare
beskrivning och lokalisering av respektive område samt be
dömda konsekvenser se avsnitt Naturmiljö för varje kommun i respektive del-MKB.
Översiktlig bedömning I samband med röjning och andra dri ftåtgärder av kraft
ledningsgator ska detta ske med hänsyn till berörda Na
rura 2000-områden.
I samband med att respektive objekt har klassats som
Natura 2000-område förutsätts detta ha skett med förutsätt
ningen att krafcledningen och tillhörande krafdedningsgata
fin ns i området.
Sammamaget bedöms därför att särskilt tillstånd enligt 7 kap. 28 § miljöbalken inte behöver sökas då ansökan om
förlängd koncession avser befintlig kraftledning och krafdedningsgata.
6.3.2 Riksintressen Riksintressen är särskilt värdefulla områden som skall skyd
das mot åtgärder som kan vara till påtaglig skada för en viss
samhällssektor. Områden av riksintresse kan utpekas både ur
exploaterings- och bevarandesyfte. Riksintressen finns inom kommunikation, narurvård,
kulrurmiljövård, rö rl igt frilufts liv, yrkesfiske, rennäring m.A.
Enligt 3 kap. miljöbalken skall områden av riksintresse för na
turvård, kulrurmiljövård och fr iluftsliv skyddas mot åtgärder
som påtagligt kan skada natur- eller kulturmi ljön. Motsvarande gäller områden som är av riksintresse för anläggningar
för kommunikation d.v.s. de ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av sådana
anläggningar. Om ett område är av riksintresse för Aera
oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål
som p å lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med
marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Ett tillägg i
4 kap. 8 § miljöbalken gav Narura 2000-områdena status av riksintresse.
Berörda riksintressen redovisas under kapi tel 6.3 i de läns
visa MKB:er, som bifogats denna MKB.
Naturvård, 3 kap. 6 § miljöbalken Områden av riksintresse för naturvården ska representera
huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling
och visa mångfalden i naturen. Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön.
Kulturmiljö, 3 kap. 6 § miljöbalken För att en kulturmiljö ska klassas som riksintresse ska den
vara unik eller speciell i en region, riket eller internationellt sett. Riksintressen ska represen tera hela landets historia från
förhistorisk tid ti ll nutid och är skyddade enligt miljöbalken.
Kulturmiljöer av riksintresse ska visa hur människan utnyttjat
tillgängliga naturresurser, samhällets u tveckling, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick och estetiska ideal.
Friluftsliv, 3 kap. 6 § miljöbalken O m råden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora frilufts
värden på grund av särskilda narur- och kulturkvaliteter, va
riationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten.
De är eller kan bli attraktiva för besökare från stora delar av
landet; kanske rem av från hela landet och även från utlandet.
Kommunikation m.m. 3 kap. 8 § miljöbalken Riksintressen för vägar och järnvägar ingår i kommunikatio
ner som regleras i 3 kap. 8 § miljöbalken. Riksintressen för
vägar u tpekas av Vägverket och riksintressen för järnvägar utpekas av Banverket.
2 4 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Svens ka Kraftnät
~ I i
~ • I
'! • I
~ .. I e • ! e I e • I e ; e
e e e e •
I e •
I e ~
@
~
~
e ~
~
~
!!
~
@
I!
~
@
~ I
~ Il
I ~ 11
Il ~ il
I e I
J
1!)
1!)
(~
I~
1!9
tli)
I~
I~
I~
Geografiska bestämmelser 3 kap. 5 § miljöbalk.en Skyddet för rennäringen syftar till att bibehålla förutsätt
ningarna för näringen genom att ge de vikrigasre områdena
i varje sameby ett särskilt skydd. Områden kan omfattat.ex.
flyrtleder, kalvningsland och områden med särskilt goda
beresförhållanden. Ansvarig myndighet är sametinget. Ett
flertal områden och flyttleder av riksintresse för rennäringen
berörs av ledningen. Dessa redovisas under kapitel 6.3 Natura
2000 samt övriga riksintressen, i läns-MKB för Norrbotten,
Västerbotten och Jämtland samt i kommunvisa beskrivningar
och bedömningar i de län som berörs.
6.4 Miljökonsekvenser
I denna MKB redovisas de övergripande förutsättn ingar, kon
sekvenser och åtgärder som är generella för hela ledningens
sträckning. Specifika miljökonsekvenser redovisas kommunvis
under de länsvisa MKB:er som bifogats detta dokumenr.
Terminologi I miljökonsekvensbeskrivningen används begreppen påverkan,
effekt, konsekvens och åtgärd.
• Påverkan: det fysiska intrång som verksamheten medför.
• Effekt: den förändring i miljön som påverkan medför,
Tabell 6.2. Bedömningsgrunder för respektive intresseområde.
Bedömningsgrunder för respektive intresseområde
Landskapsbi ld
t.ex. förlust av ett skogsområde, buller eller föro reningar
i luften.
• Konsekvens: en värdering av de effekter som uppkommer,
de följdverkningar och betydelse för allmänna och enskil
da intressen, människors hälsa eller biologisk mångfald.
• Åtgärder: vidtas för att undvika eller för att m inimera
negativa konsekvenser.
Bedömningsgrunder I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs miljökon
sekvenser enligt en tregradiga skala:
• Små konsekvenser: Innefattar även måttliga konsekvenser
där åtgärder kan mildra konsekvens.
• Mårdig konsekvens: Innefattar även stora konsekvenser där åtgärder kan mildra konsekvens.
• Stor konsekvens: Stora negativa konsekvenser uran möj
lighet att vidta skyddsåtgärder.
För att tydliggöra vilka värden som ligger bakom bedöm
ningarna i denna MKB har bedömningsgrunder utformats. Bedömningsgrunderna beskriver hur kraftledningens effekter
värderas i små, mårdiga samt stora konsekvenser för olika påverkansområden; landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö,
rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring, samt infra
struktur.
Små konsekvenser uppstår när kraftledningen påverkar upplevelsen av landskapet i liten grad. Ledningen exponeras endast i storskaligt landskap eller i skogsmark, där den följer landskapsformernas riktning.
Måttliga konsekvenser uppstår när de visuella störningarna är begränsade till vissa mindre frekvent besökta eller obebodda delar av landskapet. Kraftledningen exponeras i ett mestadels storskaligt landskap och dominerar eller kontrasterar omgivningen i begränsad omfattning.
Stora konsekvenser uppstår när kraftledningen upplevs som mycket påtaglig och skapar visuella störningar i miljöer med särskilt höga värden eller särskilda krav. Exempel på sådana är vandringsleder och andra frekvent använda turiststråk, besöksplatser, öppna dalgångar eller boendemiljöer. Stora konsekvenser uppstår också när kraftledningen exponeras i småskaligt landskap, uppfattas dominerande och bryter landskapets huvudsakliga riktning.
Naturmiljö
Små konsekvenser uppstår när påverkan av ledningen begränsats t ill naturmiljöer utan kända naturvärden, eller då ett nytt naturtillstånd uppstått i ledningsgatan och denna inte längre har negativ påverkan på inti lliggande biotoper.
Måttliga konsekvenser uppstår när delar av naturvärden inom områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas negativt på annat sätt, eller då ett nytt naturtillstånd uppstått i ledningsgatan och denna har måttlig påverkan på intill iggande biotoper.
Stora konsekvenser uppstår när områden med höga dokumenterade naturvärden, såsom värdefulla våtmarker eller andra områden med hög biodiversitet eller som hyser sårbara/hotade arter, förstörs eller försvinner. Fragmentering av naturmiljön leder till barriäreffekter som får märkbara konsekvenser för större djur.
Förlängning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät 25
farts. Tabell 6.2. Bcdömningsgrunder för respektive i nrresscområde.
I
I
Bedömningsgrunder för respektive intresseområde
Kulturmlljö
Små konsekvenser uppstår när enstaka forn lämningar påverkas eller tas bort. De enstaka objekten är inte betydelsebärande för ku lturmiljöns helhet . Samband och strukturer kan uppfattas även fortsättningsvis.
Måttliga konsekvenser uppstår när kulturmiljön fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga.
Stora konsekvenser uppstår när kulturmiljöer med högt bevarandevärde (i ett nationellt perspektiv) och/ eller att kulturmilj öer med stort upplevelsevärde och pedagogiskt värde tas bort eller på annat sätt påverkas så att helhetsmiljön inte längre kan uppfattas och strukturer och samband bryts.
Rekreation och friluftsliv
Små konsekvenser uppstår när de störningar som uppstår i projektet inte medför att nyttjandet av området till rekreation och friluftsliv påverkas. Upplevelsevärdet och områdets attraktion kvarstår i stort.
Måttliga konsekvenser uppstår när det fysiska intrånget av kraftledningen i vissa delar påverkar upplevelsevärdet och områdets attraktion. Nyttjandet av området för rekreation och friluftsliv kvarstår dock eller minskar marginellt.
Stora konsekvenser uppstår när upplevelsevärdet i eller ti llgängligheten ti ll områden med höga dokumenterade värden för det rörliga friluftslivet eller större sammanhängande naturområden, t.ex. riksintressen, påverkas drastiskt på grund av de störningar som kraftledningen innebär. Antalet besökare och nyttjandet av.friluftsområdet minskas.
Naturresurser
Små konsekvenser uppstår då ledningen tar en liten mängd nya naturresurser i anspråk och påverkan på eller risker för befintliga naturresurser i ledningens sträckning är små.
M åttliga konsekvenser uppstår då ledningen tar en relativt stor mängd nya naturresurser i anspråk och påverkan på eller risker för befintliga naturresurser i ledningens sträckning är måttliga.
Stora konsekvenser uppstår då ledningen tar en stor mängd nya naturresurser i anspråk och påverkan på eller risker för befintliga naturresurser i ledningens sträckning är stora.
Rennäring
Små konsekvenser innebär att t illgängligheten ti ll betesmarker inte påverkas av kraftledningen i någon större grad. Inga områden av riksintresse berörs av barriäreffekter eller andra störningar.
Måttliga konsekvenser uppstår när til lgängligheten ti ll frekvent använda betesmarker inom riksintresseområden försämras då kraftledningen skär av och ger upphov till barriäreffekter. Renskötseln kan inte bedrivas i samma omfattning som t idigare eller får inte möjlighet att utvecklas på grund av störningarna.
Stora konsekvenser uppstår när riksintresseområden för rennäring och flyttleder påverkas av störningar som ljud och barriäreffekter. Ti llgängligheten ti ll de strategiska områdena försämras påtagligt och får till följd att renskötseln inte längre kan bedrivas inom ett betesområde.
Infrastruktur
Små konsekvenser uppkommer när ledningen har liten inverkan på möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintl ig eller planerad infrastruktur.
Måttliga konsekvenser uppkommer när ledningen har måttlig inverkan på möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur.
Stora konsekvenser uppkommer när ledningen allvarligt hindrar eller begränsar utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur.
2 6 Förlängning av koncession Porj us-Odensvl, MKB - Svenska Kraftn ät
~
€
~
t
" ~
~
~
~
e e e e I
Il e I
! ~
e e ~
e ~
@i
~
t9 @! I
~
~
~
~
~
~
1f!'
~
~
~
'~
I~
1'9
I~
6.4.1 Landskapsbild
Förutsättningar
I skogsmark I de stora skogarna urmed den norra delen av srräckan urgör
ledningen ynerligare en srorskaligr landskapselement att
orienrera sig efter. Den röjda ledningsgaran bildar sikrsrråk genom skogarna. Ledningens raka linjer förstärker, eller i vissa
fall stör, de böljande, organiska landskapsformerna. Då den korsar över höjdryggarna exponeras den över omgivningarna
men är annars dold av skogen. Lokalt kan ledningsgatan
upplevas som ett hygge. Ledningen passerar vid flera rillfållen genom skogar och
över vattendrag som är av riksintresse för narurvård och friluftsliv, bland annar på grund av sina landskapsvärden.
Utmed den södra delen av srräckan, framför allr i Örebro
län, består skogen ofrare av små, brukade åkerholmar. Där går siktgatan genom de rrädridåer som rradirionellt skapat
avgränsning mellan olika landskapsrum. Derra förändrar landskapets karaktär och gör an åkerbruket dominerar land
skapet än mer.
I öppen terräng
I de norra delarna är skogarna stora och de öppna ytorna små. Där hjälper ledningsgaran till art binda samman små öppna
ytor och att förhindra igenväxning av odlingsmarker som inte längre brukas intensivt. Ledningen korsar också över stora
myrar. Där ledningen ligger högt i landskapet påverkar den
inte närmiljön nämnvärt. Ledningsgatan blir ofra ett markerat
srråk över myren där högre brynvegeration helt saknas. Mitt i stråket finns ofta en framkomlig väg som fyllts ut eller dikats
fram, vägen kantas då av större lövträd. När ledningen korsar
över stora slutavverkningar utgör kraftledningsstolparna
dominerande lodräta element. I Dalarnas län kommer kraftledningen närmare inpå
bebyggelsen och kulturmiljön. Fälten är fortfarande relativt små och avgränsas av skogen. Formen på de öppna ytorna har
sitt ursprung i landskapets och geologins böljande former. Den raka krafrledningsgatan skapar förändringar i rummens
avgränsning och kan minska försråelsen för landskapet. Det småbrutna, varierade landskapet och kulrurbyggnaderna står i
kontrast till den storskaliga ledningen. I Örebro län går ledningen genom ett storskaligt öppet od
lingslandskap. De stora fälten stämmer överens med kraftledningen i skala och ledningen tillför en tredje dimension som
förstärker landskapets öppenhet. Här är ledningsgatan mindre märkbar då marken under ledningen sköts på samma sätt som
omgivande åker. Bland fålten finns spridd bebyggelse och två vikriga riksintressen för narurmiljö och kulturmiljövård. Båda
är srarkt kopplade till landskapsbilden.
Konsekvenser
Ledningen går i huvudsak genom obebyggda områden och
korsar öppet vatten i liren utsträckning, varför landskaps
bilden påverkas i relativt liten grad. Den kommer dock nära
inpå bebyggelsen vid ert anral tillfallen och korsar även genom
många välbesökta riksintressen där landskapsbilden påver-
kas och där ledningen kan utgöra err störande element i en
värdefull miljö. Konsekvenserna på landskapsbilden blir varken större eller
mindre med tiden utan är konstanta. Den raka, srela, storska
liga ledningen kommer alltid att skilja sig från der organiskr
formade och mer detaljrika landskapet. Sammantager bedöms ledningen medföra i huvudsakligen
små men områdesvis även m åttliga eller stora konsekvenser.
för landskapsbilden.
Åtgärder För art minska påverkan på landskapsbilden är der viktigt
arr krafdedningsgatan sköts på ert sådanr särt art den blir så lik omgivningen som möjligt. På så vis minskas dess visuella
påverkan på landskapsbilden. Lättasr är det där marken redan är öppen, vid åkrar, ängar och myrar. En posiriv förbärrr ing
kan vara arr lågväxande rräd och buskar vid sjöar och vattendrag, såsom brakved, jolster och vissa andra videarter, sparas
vid röjning i ledningsgatan. Genom en mer selektiv gallring i områden som är av ri ks
inrresse för friluftsliver, kan de arter som inre växer sig så höga
att de stör ledningen men som ändå döljer ledningsgatan från
vattnet främ jas. Se även kapirel 7 Drifr och framtida under
håll.
Figur 6. J. Landskapsvy längs väg mot Trollholmen, Arvidsjaurs kommun (foro mot nordost).
Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät 27
6.4.2 Naturmiljö
Förutsättningar Naturmiljön längs ledningen varierar mellan de olika länen som kraftledningen passerar. Norrbottens län präglas av
vidsträckta barrskogar med sjöar, sumpskogar och våtmar
ker, se figur 6.1. Flera stora naturområden är upptagna som
riksintressen för Natura 2000. Västerbottens län utmärks, förutom av stora barrskogar med våtmarker, sjöar, och vat
tendrag, också av ett flerral vattendrag med biflöden som
ingår i riksimressen för naturvård eller Natura 2000.
Naturmiljön i Jämtlands län präglas av stora barrskogar
med våtmarker, vattendrag och sjöar. Kring Gimån i Bräcke
kommun finns inslag av jordbruksmark, se figur 6.2.
I Gävleborgs och Dalarnas län finns ett myller av våtmar
ker och sumpskogar som avbrott cill de många barrskogarna.
Här finns många skyddsvärda områden i anslutning till
kraftledningen. I den norra delen av Örebro län passerar kraftledningen
huvudsakligen genom skogsmark med inslag av sjöar och
våtmarker. I södra delen av Örebro län förändras landskapet
längs ledningen. Andelen jordbruksmark tillrar. Söder om
Örebro kommun utgör den öppna jordbruks- och betesmar
ken de dominerande naturtyperna.
Konsekvenser Den största påverkan på narurmiljön från en kraftledning
sker ofta i anläggningsskeder då avverkning, vägdragning,
transporter och grundläggningsarberen m.m. förs tör många
naturvärden och förändrar livsmiljöer. Exempel är dikning av
våtmarker eller dämning av mindre flöden som kan ha skett
i samband med anläggande av vägar vid uppförande av led
ningen. De skador som uppkom i samband med anläggande
och grundläggning av denna kraftledning har hunnit läka och
ett nyrc naturligt tillstånd har inträtt. Kraftledningen har funnits under en så lång t idsperiod
att naturmiljön i dess omgivning har anpassats till de nya
förutsättningar som råder i och intill det öppna och solbelysta
utrymmet under kraftledningen. I skogsmiljöer är kamzonerna i kraftledningsgatorna mer exponerade för sol och vind
vilket har påverkar de yrrersra träden och den livsmiljö som
råder där. Även fuktighet och temperatur har förändrats. De
förändrade faktorerna har medverkar till en annan artsam
mansärming i kamzonen än inne i skogen. De ursprungl iga
ljusskyggare arterna har trängts djupare in i skogen.
Risken för stormfållning är ofta stor i kanten av en öppen
yra. Rotsystemen på de träd som ställs fria stärks med tiden
vilket medför att de mest ostadiga träden troligen redan bar
fallit.
figur 6.2. Små jordbruksmarker och bebyggelse där kraftledningen passerar Gimån, Bräcke kommun (forn mot söder) .
2 8 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät
~ I i
~- • I
~ • I
~ • I
~, • I
~ i ~ •
I @
i e ~ •
e e e e e e •
I e. •
I ~
e I
e e e e e e e ~
e ~
~
e @
@
e I
I~
I~
Den avverkade och röjda ytan under krafded ningen utgör
en barriär för ljuskänsliga växter, insekter och djur eftersom exponeringen för sol ökar. Insynen för rovdjur blir smr och
det finns få ställen an söka skydd på vilket innebär att mindre
djur ogärna passerar krafdedningsgatan. Skogsområden på var
sida om krafdedningen riskerar att utvecklas som isolerade
livsmiljöer och inte som en enhet. Sumpskogar är ofta beroende av skogens omslutande skydd
och gamla träd. Sumpskogarnas skyddsvärde har i de flesca fall
försvunnit under krafdedningen.
På samma sätt som vissa djur och växter kan missgynnas av
den öppna livsmiljön kan andra dra nytta av den, ti ll exempel genom bete. M ånga horade växter och insekter som riskerar
att försvinna på grund av igenväxning av ängs- och betesmark
har funnit nya livsmiljöer under kraftledningar där marken
regelbundet hålls öppen. Krafdedningsgaror fungerar ofta som spridningskorridorer för dessa växter och insekter. Den
öppna kraftledningsga tan med lägre buskvegetation t,rynnar en annan flora och fauna än den som finns i kringliggande skog.
Karaktärsaner för den tidigare skogsmarken där krafdedning
en nu finns har ersatts av andra arter.
Öppen mark såsom jordbruksmark, ängs- och betesmark påverkas i mycket liten grad av kraftledningen. Ängs- och be
tesmark gynnas ofta av kraftledningen på grund av återkom
mande röjningsarbeten och kraftledningsgatans funktion som
spridningskorridor. I odlingslandskapet kan mellanstöden för kraftledningen medföra omvägar och svårigheter atr bruka
marken rationellt. Myrmarker förblir relacivt opåverkade av att kraftledningen
finns. Myrar är som regel beväxta med låg vegetation även i normala fall.
Vattendrag påverkas inte av kraftledningen om inre stöden är grundlagda inom vattenområdet. Stöden för kraftledningen
kan medverka till förändrad strömningsbild och viss upp
grumling kring stöden. Inga vattendrag längs denna kraftled
ningssträcka omfattas av stöd i vatten.
Skydd av naturområden längs ledningen har ofta tillkom
mit efter ledningens tillkomst. Kraftledningen utgör därför en förutsättning i bedömningen av skyddsvärdena i dessa områden.
Sammantaget bedöms ledningen medföra små till måttliga
konsekvenser för naturmiljön.
Åtgärder Pågående och framtida påverkan av eller förändringar i
naturmiljön är huvudsakligen kopplade till underhållsarbeten
för kraftledningen. Vid underhållsarbeten är det vikågt att
ta hänsyn till markens bärighet och vegetationens känslighet
i våtmarksområden, strandzoner, ängs- och betesmark eller
andra områden med känslig markvegetation. Under regniga
och blöta perioder har marken ofta dålig bärighet och kan ta
skada av marktrycket från maskiner. Växterna kan vara extra
känsliga för trampning och körning under blomningsperio
den, vår och tidig sommar. I känsliga marker bör man om
möjligt undvika röjning och övrigt underhåll under dessa
perioder. Ingen körn ing tillåts i varrendrag eller bäckar.
Vid vattendrag och mindre bäckar är det viktigt att lågväx
ande och skyddande växdighet lämnas kvar. Krav på hante
ring av maskiner och d rivmedel ska följas så art underhållsar
beten inte medför förorening av våtmarker och vattendrag.
Vid röjn ing i skogsmark är det viktigt att skapa bryn mot skogen och gärna låta brynen vara lite buskigare och tätare
intill ett skyddat objekt med gam mal skog. Brynen har till uppgifr att minska "korridorkänslan" längs kraftledn ingen
och skogen samridigt som de utgör skydd för flora och fauna.
Röjningsarbetena bidrar till att minska igenväxning av mark
som tidigare varit öppen och riskerar att växa igen. Svenska Kraftnät ställer krav på naturvårdshänsyn vid
underhåll av ledning och led ningsgaror och har även tagit fram en vägledning om hur dessa ska skötas för att främja den
biologiska mångfalden, se vidare kap. 7 D rift och framtida underhåll.
6.4.3 Kulturmiljö Det finns två olika benämningar, så kallade lämningsryper, för
fornfynd: fast fornlämning och övrig kulturhistorisk lämning. Riksantikvarieämbetet har bestämt vilken benämning
ett fornfynd ska ha men i vissa fall är d et upp till respektive länsstyrelse att besluta om detta. Skillnaden mellan de olika
lämningstyperna är vilket lagrum de omfattas av, kulturminneslagen eller skogsvårdslagen alternativt miljöbalken. Benäm
ningen bevakningsobjekt förekommer när ett fornfynd är under utredning. Det finns även benämningen "uppgift om"
vilken avser en lämning som ej är antikvariskt bedömd. Skogsvårdssryrelsens inventeringsobjekt benämns som
"punkt av historiskt intresse". Dessa punkter behöver undersökas ytterligare för att lämnin gsryp och utbredning samt mer
exakt lokalisering ska kunna fas tslås. Därför är dessa punkter
indikatorer på att något av kulturhistoriskt värde kan fin nas i
området, men har stor osäkerhersfakror. Konsekvenser för ob
jekten är därmed också svåra att fasts lå, och blir mer generellt
hållna.
Förutsättningar
Kulturmiljöobjekt fin ns längs hela sträckningen men är vanligare i den södra delen . I norr utgörs de i huvudsak av
äldre boplatser eller lämningar med kopplingar till jakt eller
skogsbruk, t.ex. fångs tgropar eller rester av kolmilor, medan
det i söder även finns gott om lämningar med koppling till
gruvdrift, åkerbruk eller äldre kulturbygder, såsom gruvhål,
skärpningar, fossila åkrar eller torpgrunder.
Konsekvenser
Påverkan på kulturmiljöobjekt var tro ligen störst vid anläg
gandet av ledningen och om aktsamhet vidtas i fortsatt un
derhållsarbete bedöms konsekvenserna vara små om krafrledningen behålls. De kulturhistoriska läm ningarna behövs inte
tas bort och de bedöms därmed behålla si tt kulrurhismriska värde. De sammanhang och strukturer som lämningarna
förmedlar kommer även forrsätm ingsvis kun na uppfa ttas i områdena.
Förlängning av Koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraft nät 29
Åtgärder För de allra flesta kulturhistoriska objekt som berörs av kraft
ledningen finns en risk för negativ påverkan i samband med underhåll av ledningen. I samband med underhåll av ledning
en bör därför stor aktsamhet iakttas så a[t inte de kulturmiljö
värden som finns inom krafdedningskorridoren skadas. Sådan
akrsamher kan innebära val av maskiner, urrusrning och rid
på året. Vid behov av underhåll bör der urredas mer i deralj
huruvida någo[ av kulturmiljövärdena berörs av arbetena, om
farrning samt åtgärder och alternativ för att minska påverkan.
Denna MKB kan urgöra underlag för en sådan utredning. En
åtgärd för att minska påverkan är att upprätta skö[selplaner som beskriver vilken hänsyn och tillvägagångssätt som ska tas
och användas i respektive län för att minska påverkan på de kulturhistoriska värdena.
Vid underhåUsårgärder som medför an der kan finnas risk
för att någon fast fornlämning kan komma arr beröras, skall
samråd hållas med berörd länsstyrelse. Samdiga fornlämning
ar markeras så de är väl synliga inför arbetena, se vidare kap. 7
Drifr och framtida underhåll.
Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas i samband
med underhållså[gärderna anmäls derra till berörd länsstyrelse.
6.4.5 Rekreation och friluftsliv
Förutsättningar All mark som är tillgänglig enligt allemansrätten är intres
sant ur rekreationssynpunkt. Med fri luftsliv menas i detta
sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelser, fysisk
akrivi[et och avkoppling.
Naturen i det studerade området utgör generellr en viktig
resurs för der rörliga friluftslivet, med möjligheter till bland
annat bär- och svampplockning, strövområden med ridstigar,
elljusspår, skidspår och vandringsleder, vattenområden för fis
ke och annan rekrearion. Jakt (såväl älgjalu, småviltsjakt som
fågeljakt) bedrivs i skogsområdena. På vintern är snöskotern
ett viktigt transportmedel och fritidssysselsätcning. Skogsbil
vägar nyttjas som kommunikationsleder såväl på sommaren
som på vinrern.
Tysta områden, områden fria från buller av olika slag,
minskar allr mer när infras[ruktur byggs ut eller annan ex
ploatering sker. I narur- och fri luftsområden dit många människor söker sig för rekrearion och avkoppling är i princip alla
ovidkommande ljud störande. Kraven på bullerfri her varierar mellan olika områden beroende på vilken typ av område der
är och till vad det används.
Stränder längs kuster, sjöar och vanendrag är särskilt
värdefulla för bl.a. fr iluftslivet. Suandskyddsbestämmelserna i
7 kap. miljöbalken ska b.la. säkersrälla möj ligheren att rö ra sig
fritt inom strandområdet. Strandskyddet gäller generellt inom
l 00 meter åt båda håll från strandlinjen.
Områden av riksintresse för friluftslivet har stora frilufrs
värden på grund av särskilda na tur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten.
Konsekvenser Beskrivningen av konsekvenser för rekreation och fri luftsliv
har sin utgångspunkt i påverkan på ett områdes amaktionskrafr. För friluftslivet beror amaktionskraften på bl.a. akti
vitetsmöjligheter, tillgänglighet , närhet till bosrad, urblickar, natur- och lmlturvärden samt landskapsbild.
Kraftledningsgatan går i befinrligt läge och kommer därför inre att innebära någon förändring av möjligheten ti ll rekrea
tion och rörligt fri lufrsliv jämfört med idag. Krafrledningen
Figur 6.3. Myrmarker förblir relativt opåverkade av att kraftledningen, eftersom ledningsgarans låga vegcrationen inre behöver röjas.
3 Q Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät
119
Figur 6.4. En skogsbilväg är en viktig kommunikationsled både sommar och vinter.
utgörs längs hela sträckan av lufrförlagd ledning varför den
inte utgör någon barriär eller något hinder för fri rörlighet.
Luftledningen innebär också att vattendrag som passeras inre
nämnvärt påverkas av de underhållsåtgärder som kommer
att utföras. Möjligheterna till fiske kommer därmed inte att
påverkas. Krafdedningsgaror har generell[ en stor betydelse vid
U[Övandet av jakt och viltvård. Kraftledningsgaror lämpar sig
ofta väl för åtgärder som syftar till att öka foderutbude[ för
klövvilt.
För det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd natur
eftersöks kan ledningen uppfattas negativt och ledningens visuella intrång kan påverka upplevelsevärden. För viss typ av
aktivitet, så som skoteråkning, utgör krafrledningsgatan dock snarare en tillgång i form av transportled än ett hinder.
Figur 6.5. En skoterled följer krafrledningsgatan vid Vindelälven.
Ett sprakande ljud kan upplevas under led ningen, fram
för allt vid fuktig väderlek. För vandringsleder vilka korsar ledningen avklingar ljudpåverkan snabbt efter passagen och
ljudet bedöms därmed inre medföra några negativa konsekvenser för det rörliga friluftslivet.
Sammantaget bedöms ledningen innebära små konsekvenser.
Åtgärder
Srrandnära skyddsvegeration invid fiskförande bäckar och va[tendrag samt i fiskesjöar sparas i möj ligaste mån vid under
hållsröjning, se kapitel 7 Drift och framtida underhåll.
6.4.6 Naturresurser
Förutsättningar En grundläggande förutsättning för naturresurser är att den
miljöpåverkan som anläggandet av den befintliga ledningen innebar redan har prövats och erhållit koncession. Ingreppet
har redan skett och samhällets aktiviteter inom utredningsområdet har i hög grad anpassat sig till den befintliga ledningen.
Undamaget är förlus[ av produktiv skogs- och åkermark, där ledningen innebär en pågående begränsning av natur
resursuttaget. Inget skogsbruk kan bedrivas i ledningsgaran, som i snitt är ca 44 meter bred. Jordbruk kan bedrivas längs
ledningssträckningen förutom vid ledningssrolparna.
Konsekvenser De konsekvenser som är relevanta för denna ansökan är stark[
förknippade med förlus[ av produktiv skogs- och åkermark.
Där ledningen går genom produktiv skogsmark innebär
ledningsgatan ett bortfall för skogsbruket på ca 44 hektar per
mil ledning. Konsekvenserna är minskade intäkter för markägaren. Ersättningar för röjningar i ledningsgatan är mindre
än den intäkt skogen skulle inbringa vid sluravverkning. Ytan
jordbruksmark som påverkas är svår att uppska[ta men rör sig
om ca 1 ha per mil ledning förutsatt a[t samtliga srolpar står
på åkermark. Sammantaget bedöms ledningen innebära små
konsekvenser.
Åtgärder
Åtgärder som påverkar narurreurser och kan b li aktuella är
förknippande med underhåll av kraftledningen, se kap. 7
Drift och framtida underhåll.
6.4.7 Rennäring
Förutsättningar Rennäringen i Sverige bedrivs på både stadig och privat mark.
Samebyarna äger inte marken utan har nynjanderätt grundad på urminnes hävd. Detta innebär att markerna i renskötsel
området nyttjas för både rennäring och andra verksamheter. Marker där samebyarna har rätt att bedriva renskötsel under
hela året kallas för åretruntmarker. Här får renskötsel bedrivas året runt och samebymedlemmarna har rätt till jakt och fiske.
Förlängning av koncession Porj us-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät 31
Gränser mellan samebyar kan vara antingen fastställda och bestämda genom myndighetsbeslut, gränsbestämda områden,
eller sedvanegränser.
En fjällsameby har sitt nyttjande av betesmark reglerat av
odlingsgränsen. Årerruntmarker finns väster om odlingsgrän
sen och vinterbetesmarker på gränsens östra sida. Dessa same
byar är långsträckta och sträcker sig ofta från fjäll till kust.
En skogssameby har inga betesmarker på kalfjäll med enstaka
undantag i vissa lågfjäll. Skogssamebyns åretrunnnarker ligger
i huvudsak mellan odlingsgränsen och lappmarksgränsen,
medan vimerbetesmarker ofta återfinns öster om lappmarks
gränsen. Renbetesfjällen är de gränsbestämda områdena i Jämtlands
län och kallas även för rennäringens åretruntmarker och är indelade i samebyar. Här får renskötsel bedrivas året rum och
samebymedlemmarna har rätt till jakt och fiske för husbehov
och försäljning. Utanför de stadigt ägda renbetesfjällen finns de s.k. sedva
nerättsmarkerna. De utgörs av privat- eller bolagsmarker, där
renskötsel får bedrivas under riden I okrober - 30 april. Vin
terbete sker således huvudsakligen på enskilt ägda marker nere
i skogslandet där renarna av gammal hävd har betat vintenid.
Här är samebyn indelad i familjevisa vimergrupper.
Studie om krafdedningar och rennäring Norges forskningsråd har i sitt REIN-prosjekt (Flydal m.A.,
2002) studerat renarnas reaktion och beteende vid kraftled
ningar. Laborationsundersökningar samt få! tundersökningar av renar i hägn visade att renen kan visa normalt beteende
vid direkt exponering av kraftledningar. Ljud från konstruktionerna är hörbara för renen men verkar inte ha någon stark
negativ påverkan på det lokala Ayktbeteendet. Enligt REINprosjekt kan de regionala effekterna däremot vara betydliga
eftersom kraftledningar kan utgöra en barriär i området och reducerar renens arealanvändning på många kilometers
avstånd. Renar undviker dessa områden antagligen för att ingreppet kan associeras med mänsklig aktivitet. Vajor med
kalvar är mest känsliga för störningar. Denna undvikelseeffekt
medför att en Aock minskar sin användning av området där
störningen finns och att trycket på andra områden då ökar.
Variationen i resultaten är stor beroende på typen av ingrepp,
årstider, väderförhållanden, domesticeringsgrad samt kön och
ålder hos enstaka renar. De domesticerade renarna har lägst
undvikelseeffekt vad gäller kraftledningar. Andra studier har
visat att denna undvikelseeffekr är mycket mindre i skog än
uppe i fjällområden.
Konsekvenser En grundläggande förutsättning för konsekvensbeskrivningen
för rennäring är att den miljöpåverkan som anläggandet av den befintliga ledningen innebar har tidigare prövats och
ledningen har erhållit koncession. Kraftledningen finns redan i området och rennäringens aktiviteter inom utredningsom
rådet har i hög grad anpassat sig till den befintliga ledningen. De konsekvenser som är relevanta i denna miljökonsekvens-
beskrivning är därför starkt förknippade med pågående på
verkan av kraftledningen som till exempel störande sprakande ljud som kan höras under ledningen.
För att i bedömningen granska samtliga effekter som en kraftledning kan medföra delas de upp i direkta, ind irekta,
funktionella och kumulativa effekter. Direkta effekter är så
dana som är direkt orsakade av den föreslagna verksamheten,
som till exempel förlust av betesland eller blockerad flyrtled.
Indirekta effekter är till exempel att den nya verksamheten
innebär att andra betesområden måste användas i större
utsträckning än tidigare. Till funktionella effekter hör effekter
på renskörselns årscykel eller ett ökar behov av arbetskraft.
Kumulativa (adderade) effekter består av att den nya verksam
heten adderas till andra pågående verksamheter vilka innebär
ett imrång eller en störning i renskötseln.
Enligt 3 kap. 5 § i miljöbalken ska områden som är av riks
intresse för rennäringen skyddas mot åtgärder som kan påtag
ligt försvåra rennäringens bedrivande. Kraftledningen berör
områden utpekade som riksintresse för rennäringen. Kraftled
ningen finns redan i området och rennäringens aktiviteter har
i hög grad anpassat sig till den befintl iga ledningen. Vid av
vägningar mellan olika mark- och va ttenanvändningsintressen
i ett visst område behöver inte riksincressen utestänga andra
verksamheter i området. Det är inte säkert att den undvikelseeffekt, som man sett i
bland annat RElN-prosjektet (Flydal m.A., 2002), är tillämpbar för de domesticerade renar i skogsmarker som befinner sig
i utredningsområder. Inga öppna fjällområden berörs av den studerade kraftledningen, ledningen går i huvudsak genom
skogsområden i de delar av landet där rennäring bedrivs.
Eftersom mänsklig aktivi tet kan påverka renar mer än vad
tekniska konstruktioner gör kan den drifttillsyn som krävs
bidra till en viss störning genom ökad mänsklig aktivitet.
Undvikande av kraftledning som medför till att ett betes
område går förlorat skulle kunna orsaka ökat betestryck på andra betesområden. Detta skulle teoretiskt kunna leda till överbetning och som en förlängning av det, betesbrist. Samebyns ekonomiska bärkraft kan minska om tillgången på bete
minskar. Om kraftledningar uppfattas som barriär av enstaka renar och medverkar till en spridning av hjordarna, medför
det exrra arbete och merkostnader för samebyn. Rendriften har ett beroende av Aexibilitet vad gäller betesmarker och
Aytcleder. Denna flexibilitet kan påverkas av olika exploateringsintressen som sammantaget leder till svårigheter för
samebyn att bedriva sin näring, så kallade kumulativa effekter.
Inga samrådsyttranden eller andra uppgifter tyder på att
undvikelseeffekter innebär faktiska konsekvenser för rensköt
seln i ledningens sträckning. Konsekvenserna bedöms därför
som små.
Åtgärder
Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga.
32 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät
I i • I •• I
I • I •
!
i I
1. I
I I
I
I
6.4.8 Bebyggelse och boendemiljö
Förutsättningar Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd på 100 me-ter från aktuell lednings mittlinje har inventerats i fält och
ortofoto. Avstånd till aktuell ledning, läge samt beräknar magnerfåltsvärde vid årsmedelströmlast redovisas i tabeller
under respektive kommun i de länsvisa MKB:er som biläggs denna MKB. De byggnader som redovisas är byggnader där
människor kan förväntas vistas under längre perioder såsom
permanentbostäder, fritidshus, industribyggnader och kon
torslokaler. Ekonomibyggnader är undantagna. Byggnadsfri zon betecknar den zon vid en kraftledning där
ingen ny byggnad får ti llkomma uran särskild dispens. Den byggnadsfria zonen regleras av starkströmsföreskrifterna och
beror inte på ledningens magnetfålt uran upprättas för att tillgodose anläggningssäkerhet. Längs ledningssträckningen finns
277 byggnader inom 100 meter från ledningsmitt varav fem byggnader påverkas av ett magnerfålt över 4 µ T. Byggnaderna
ligger i Rättviks, Borlänge, Ludvika, Lindesbergs och Örebro
kommuner.
En 400 kV ledning kan vid regn och fuktig väderlek ge upphov till lj udnivåer utomhus som uppgår till 40-45 dB(A)
intill ledningen, se kapitel 5.2 Ljudeffekter.
Konsekvenser
Ledningen påverkar bebyggelse och boendemiljö i närheten av ledningen och kan ge en sämre upplevd boendemiljö genom
magnetfåltspåverkan, ljudeffekter och visuell påverkan. För hälsoeffekter av magnetfält, se kapitel 5.1 Elektromagnetiska
fålr. Avståndet till ledningen, vegetarion, byggnader och andra
föremål dämpar ljuder så den aktuella ljudnivån intill de hus som ligger inom bufferrzonen varierar från fall rill fall och för
exakta värden krävs mätningar i fält. Utifrån den generellt angivna bullernivån 40-45 dB (A) vid ledningen bedöms inga
riktvärden för buller överskridas. Ledningens visuella påverkan, delvis i kombination med
det ljud som alstras intill ledningen, kan upplevas negativt av de människor som lever och vistas i ledningens närhet. Bo
ende på större avstånd än 100 meter från ledningen påverkas främst visuellt av ledningens sträckning, se vidare avsnittet
om Landskapsbild. Den visuella störningen uppstår genom ledningens starka kontrast rill omgivande miljö, och detta på
verkar människors upplevelse av den byggda miljön och dess omgivning. Vistelse under eller omedelbart intill ledningen
kan vid särskilda väderförhållanden ge upphov till små stötar. Ledningen kan även orsaka störningar i till exempel radioap
parater.
Åtgärder
För de byggnader där människor varaktigt vistas som påverkas av en magnetfält över 4 µ T, kommer möjliga åtgärder
att utredas för att minska magnetfältet. Detsamma gäller i
de fall ljudeffekter från ledningen innebär en överträdelse av
r iktinjer.
6.4.9 Infrastruktur
Förutsättningar
Ledningen passerar längs hela ledningens sträckning ett flertal
större och mindre vägar liksom järnvägar och skoterleder.
Ledningar hänger vid passager på en höjd av mins t 8 meter.
Vissa av passagerna sker över infrast ruktur vilken ansetts vara
av riksintresse ur kommunikarionssynpunk t. Infras truktur av
riksintresse redovisas i respektive läns-MKB.
Konsekvenser
Med hänvisning till att ledningen passerar in frastrukturen
på relativt hög höjd bedöms ledningen inre medföra några
konsekvenser.
Åtgärder
Inga särskilda åtgärder bedöms vara nödvändiga med avseende på ledningens konsekvenser på infrastruktur.
6.4.10 Planförhållanden
Förutsättningar
Berörda kommuners aktuella översiktsplaner, fördjupade
översiktsplaner och detaljp laner har granskats i urredningsom
råders sträckning, i syfte att bedöma om aktuella p laner berörs
samt om den befintliga ledningen strider mot någon plan.
Konsekvenser Konsekvenser redovisas i de länsvisa MKB:er som bifogas
detta dokument.
Åtgärder
Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga.
Förlängning av koncession Porj us-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät 33
7 Drift och framtida underhåll
7 .1 Löpande drift och ledningsunderhåll
En ledning måste enligt scarkscrömsforesluifcerna besiktigas
med bestämda intervall. Den tekniska besikmingen av led
ningen sker i cykler om åtta år. ÅI en till sju besiktigas ledningen (drifrbesikming) okulärr
från helikopter en gång per år. Dec åcconde året görs en mer omfarrande besikcning (underhållsbesikrning) från marken då
linor, stag, stolpar m.m. kontrolleras. Jordcag besiktigas för art
säkerställa att de uppfyller kraven i starkströmsföresluifrerna.
Tekniska underhållsåcgärder som kan bli aktuella sryrs av
de fel som upptäckts på ledningen vid besikmingarna.
Eftersom delarna i anläggningarna koncinuerligc byts ur, i
en lighet med ovanstående rutiner, går det in te att avgränsa en
lednings tekniska livslängd.
Anlitade entreprenörer kommer acc fö lja Svenska Kraftnäcs
rutiner för underhållsarbeten och blir därigenom upplysta om
de lagkrav som gäller.
7.1 .1 Kulturminnesskydd Vid underhållsåcgärder som medför acc det kan finnas risk
för acr någon fasr fornlämning kan komma acc beröras, skall
samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 § kul
rurminneslagen.
Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej kända fornlämningar pårräffas under underhållsåcgärderna. Vid un
derhållsåtgärder som medför acc fornlämningar kan påverkas markeras samtliga fornlämningar med fornlämningsband
vilket innebär acr de är väl synliga inför de markarbeten som kommer acc utföras i samband med arbetet.
Inga ledningssrolpar placeras i fornlämning eller inom fornlämningsområde. Hänsyn ras till fornlämningarna i
samband med anläggande av transportvägar, schakming eller
andra mar k.ingrepp.
7.1.2 Naturvårdshänsyn Vid underhållsårgärder som medför att det kan finnas risk för
acc arbecsföretagec väsencligt kan komma att ändra naturmil
jön (i de fall arbetsförecagec inte omfattas av tillståndsplikt
eller anmälningsplikc enligt andra bestämmelser i miljöbalken), skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt
12 kap. 6 § miljöbalken.
7.2 Skogligt underhåll
Underhållsröjning skall i största möjliga utsträckning utföras
under barmarksperioden. Vid sådant snödjup acc risk för
höga scubbar eller nedtryckning av vegetation föreligger, skall
röjning av skogsgaran avbrytas. Fällning av farl iga cräd i sido
områdena skall så långe möjl ige utföras under rid då tillvarata-
gande av virke är gynnsamr.
Underhållsröjning skall utföras av personer med god e rfarenhet av skogsarbetet och berryggande kännedom om
säkerhersanvisningarna för underhåll av ledningsgaca. Vid underhållsröjning skall alla erhålla sådana insrrukcioner, acc de
är helt införstådda med fa ran acr arbeta invid en spänningsfö
rande ledning. Röjningen skall utföras på dec för ledningsä
garen mest ekonomiska säccer. Hänsyn skall dock alltid ras
till markägares synpunkrer som bör beaktas i samband med
underhållsröjningen. Derta medför att underhållsröjningen
kan ske på olika säcc beroende på de lokala förhållanden
som råder. Anlirade encreprenörer kommer acr följa Svenska
Krafmäcs rutiner för underhållsröjning och blir därigenom
upplysra om de lagkrav som gäller.
7.2 .1 Intervall Röjning med tillhörande kanmädsavverkning ska i de flesta
fall utföras med åna års intervall. Avgörande för intervallets
längd är tillväxtförmågan i skogsgaran och dess sidoområden.
Röjningsbesikcn ing ska utföras vid minst ett rillfalle mellan
röjningarna, vilket innebär att ledningsgatan ska tillses regel
bundet med fyra års intervall.
Skogliga underhållsårgärder över tid:
ÅI 1 Röjning År 2 Kanmädsavverkning
ÅI 4 Röjningbesikming ÅI 7 Extra röjningsbesikcning
ÅI 8 Röjning o.s.v.
7.2.2 Röjning Generellt gäller att all lågväxande vegetation ska sparas.
Skogsgacan får härigenom etc tillralande utseende samtidigt som natur- och viltvård gynnas. Enbuskar, lågväxande videar
cer, gräs och ormbunkar håller effekrivt p lantor av högväxande arter borta. De bör därför gynnas genom att de befrias från
konkurrens med högväxande arter. Pauullsrig eller transport
väg inom skogsgatan ska kalröjas till en bredd av tre mecer.
Även srolpplacserna ska kalröjas, vilket innebär acc inga träd
eller buskar fir stå kvar mellan srolpbenen, ej heller närmare
stolpe eller stag än cre meter.
Hänsyn ska även ras till markägarens önskemål när dec
gäller prydnadscräd, fruktodli ngar m.m. i eller i ansluming till
ledningsgacan.
Der har visar sig att en ledningsgara som underhålls med
jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många
arter.
Röjningsarbetet utförs normalt som mornrmanuellc arbete
med röjsåg.
34 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl , MKB - Svenska Kraftnät
' l ' •
I ~ ••
!I l I
' • I
' • I
t • I
' ' !. ' ~ @
I ' j ' 1· '- I
I '"
I
I '- I
I
' I
@
~
' I
e e
' I
I ! I
~
e e ~
!!! I
I !!! -I '! i e • I
rlg
7.2.3 Kantträdsavverkning Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis
storm eller fall srämplas (mäts och märks med fårgprick). Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i
möjligaste mån minimeras. Detta kan ske till exempel genom avverkning på tjälad mark och art maskinerna är utrustade
med miljöband samt använder miljöoljor. Under senare rid
har andra metoder provats, isräller för atr avverka träden top
pas träden med hjälp av en anordning som hänger under en
helikopter.
7.2.4 Röjningsbesiktning Besiktning utförs min emellan rvå röjningsperioder. Vege
tation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet
(4,5 m) från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs
bort. Årer före planerad röjning konrrolleras ledningen så att
ingen vegetation kommit för nära faslinorna. Derra görs för
arr röjningsarberet ska kunna urföras på ert säkerr särr.
7.2.5 Kulturminnesskydd Vid underhållsåtgärder som medför arr der kan finnas risk för arr någon fast fornlämning kan komma att beröras, skall
samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 § kulturminneslagen.
Anmälan sker till berörd länssryrelse om ridigare ej kända
fornlämningar påträffas under underhållsårgärderna. Vid un
derhållsåtgärder som medför arr fornlämningar kan påverkas markeras samtliga fornlämningar med fornlämningsband
vilket innebär arr de är väl synliga inför de markarbeten som kommer att urföras i samband med arbetet.
Inga ledningsstolpar placeras i fornlämning eller inom fornlämningsområde. Hänsyn ras till fornlämningarna i
samband med anläggande av rransporrvägar, schakrning eller andra markingrepp.
7.2.6 Naturvårdshänsyn Vid underhållsårgärder som medför att det kan finnas risk för
arr arbetsföretaget väsendigr kan komma an ändra naturmiljön (i de fall arbetsföretager inre omfattas av tillsråndsplikr
eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken), skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligr
12 kap. 6 §miljöbalken.
Förläng!llng av koncession Porjus-Odensv l , MKB - Svenska Kraft nät 35
8 Samlad bedömning
Övergripande bedömning för hela ledningen inre motverka n ågot nationelle eller regionalr miljömål eller
medföra att någon mi ljökval itetsnorm överträds. Miljöbalkens
hänsynsregler anses uppfyllda. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver koncessionsfor
längningens konsekvenser inom följande inrresseområden;
miljömål och miljökvalitetsnormer, miljöbalkens allmänna
hänsynsregler, Natura 2000 samt övriga riksinrressen (utifrån
den grund som utpekandet gäller), planförhållanden, land
skapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsl iv,
naturresurser, rennäring, bebyggelse och boendemiljö samt infrastruktur. Värdeobjekt längre än 100 meter från ledningen
har inre ingått i konsekvensbedömn ingen, men miljökonsekvenserna har bedömts för hela det område som påverkas.
Den samlade bedömn ingen för hela led ningen är att
koncessionsförlängningen inre medför några miljöeffekter på
planförhållanden och in frastruktur inom ledningsområdet.
För naturresurser och rennäring bedöms konsekvenserna
som små. För naturmiljö, kul turmiljö sam t rekreation och fri luftsliv bedöms koncessionsförlängningen ha generellt små
men i vissa fall mårcliga konsekvenser. För landskapsbild sam t
bebyggelse och boendemiljö medför ledningen h uvudsakligen
små men områdesvis även måttliga eller stora konsekvenser. Vad gäller miljömål, miljökvali tetsnormer och miljöbal
kens allmänna hänsynsregler bedöms en förlängd koncession Den samlade bedömningen for hela ledningen redovisas i
tabell 8.1.
Tabell 8.1 Samlad bedömni ng av miljökonsekvenser fö r förlängd koncession Porjus - Odensvi.
Intresseområde
Övergripande miljömål, normer och hänsynsregler
Riksintressen och Natura 2000
Landskapsbild
Naturmiljö
Kulturmiljö
Rekreation och Friluftsliv
Naturresurser
Rennäring
Bebyggelse och boendemiljö
Infrastruktur
Planförhållanden
I
Samlad bedömning
Inga nationella eller regionala miljömål motverkas. Inga miljökvalitetsnormer överträds. Förlängd koncession uppfyller hänsynsreglerna.
Ledningen påverkar ett antal riksintressen och Natura 2000-områden, men en förlängd koncession medför inte att riksintressenas värde försämras. Se vidare under respektive ämnesrubrik.
Generellt sett blir konsekvenserna små. Lokalt innebär ledningen i vissa områden måttliga eller stora konsekvenser.
Generellt sett blir konsekvenserna små. Lokalt innebär ledningen i vissa områden måttliga konsekvenser där det finns särskilt känsliga våtmarker eller andra biotoper.
Generellt sett blir konsekvenserna små. Lokalt innebär ledningen i vissa områden måttliga konsekvenser ur aspekter som hänger samman med upplevelsen av landskapet.
Generellt sett blir konsekvenserna små. Lokalt innebär ledningen i vissa områden måttliga konsekvenser ur aspekter som hänger samman med upplevelsen av landskapet.
Skogsbruk förhindras i ledningsgatan. Konsekvenserna bedöms som små. Inga nya naturresurser tas i anspråk.
Konsekvenserna är små. Kraftledningen utgör ingen barriär för rennäringen.
Magnetfält överstigande 4 µT har beräknats för totalt 5 hus. Husen ligger i Rättviks, Borlänge, Ludvika, Lindesbergs och Örebro kommuner.
Ledningen påverkar varken möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur. Ledningen medför inga konsekvenser för infrastrukturen.
Ledningen står inte i strid med någon plan och bedöms därför inte ha några konsekvenser med avseende på planförhållanden.
36 Förlängning av koncession Porjus-Odensvl, MKB - Svenska Kraftnät
' ~
e e e e: e ~
e: e e e e
I e I e I e I
I e 111
I @.
e I
e e
' ' ~ ' ! i '
e • I
' • I
t • I
e I
~
~
e