fÖrsÖksrapport 2012 · 2021. 1. 15. · 3 3. växtperioden 2012 den termiska växtperioden...
TRANSCRIPT
FÖRSÖKSRAPPORT 2012
1
Innehåll:
1. Inledning ........................................................................................................................................... 2
2. Västankvarn försöksgård ................................................................................................................ 2
2.1 Organisation ................................................................................................................................. 2 2.2 Personal ....................................................................................................................................... 2
3. Växtperioden 2012 ........................................................................................................................... 3
3.1. Försöksplatserna.......................................................................................................................... 4 3.2. Försöksfälten ............................................................................................................................... 5
4. Resultat ............................................................................................................................................. 6
4.1. Sortförsök .................................................................................................................................... 6 4.1.1. Officiella sortförsök 2012 ........................................................................................ 6
4.1.1.1. Officiella sortförsök med höstvete .................................................................... 7 4.1.1.2. Officiella sortförsök med höstråg ..................................................................... 8
4.1.1.3. Officiella sortförsök med korn ......................................................................... 9 4.1.1.4. Officiella sortförsök med vårvete ................................................................... 11 4.1.1.5. Officiella sortförsök med rågvete ................................................................... 13 4.1.1.6. Officiella sortförsök med havre ...................................................................... 14
4.1.1.7. Officiella sortförsök med raps......................................................................... 15 4.1.1.8. Officiella sortförsök med rybs ........................................................................ 17
4.1.1.9. Officiella sortförsök med ärt ........................................................................... 18
4.1.2. Sortförsök i höstraps .............................................................................................. 19
4.1.3. Ekologiskt sortförsök i vårvete, korn och havre .................................................... 22 4.2. Odlingstekniska försök ............................................................................................................. 26
4.2.1. Odlingstekniska sortförsök .................................................................................... 26 4.2.1.1. Odlingstekniska sortförsök i vårvete............................................................... 27 4.2.1.2. Odlingstekniska sortförsök i korn ................................................................... 27
4.2.1.3. Odlingstekniska sortförsök i havre ................................................................. 28 4.2.2. Effekten av svampbekämpning i vårvete, höstvete och korn ................................ 29
4.2.3. Försök med olika utsädesmängder i höstraps ........................................................ 34
2
Försöksrapport 2012
Sammanställd av Patrik Erlund, försöksledare, Mikael Fröberg, fältmästare och Ann-Sofie
Lindholm, fältmästare
1. Inledning
Försöksverksamheten på Västankvarn försöksgård fortsatte för tionde året. Det var nu andra året som
verksamheten drevs av Nylands Svenska Lantbrukssällskap. Verksamheten fortsatte dels med egen
finansiering och dels med bidrag från Finlands Svenska Jordfonden. Mängden försök ökade en aning
och antalet försöksrutor i direkta egna eller beställningsförsök var ca 3685 rutor (bild 3). Dessutom
hade Boreal Växtförädling Ab förädlingsmaterial och – försök omfattande dryga 3550 rutor. Det
totala rutantalet uppgick således till drygt 7200 rutor.
2. Västankvarn försöksgård
2.1 Organisation
Försöksverksamheten på Västankvarn försöksgård administreras av Nylands Svenska
Lantbrukssällskap, som också har det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Västankvarn gård
deltar också i projektet via ett samarbetsavtal.
2.2 Personal
Försöksledare har varit agr Patrik Erlund från Nylands Svenska Lantbrukssällskap. Agrl YH Mikael
Fröberg och Agrl YH Ann-Sofie Lindholm har skött fältmästarens uppgifter. Dessutom har
fälttekniker agrl YH Micaela Ström jobbat på försöksgården. Agr stud. Sonja Träskman har varit
praktikant. Agr Torsten Lindqvist, Västankvarns gårds VD, har ansvarat för att försöksgårdens
infrastruktur fungerat och att gårdens resurser kunnat utnyttjas av försökscentret. Vid arbetstoppar
har även agrologerna Jan Grönholm, Staffan Eliasson, Britt-Marie Olin, Jörgen Bergman, Torbjörn
Lönnfors och Bodil Lindqvist från lantbrukssällskapet deltagit i arbetet på de två försöksgårdarna.
Bodil Lindqvist hade det dagliga ansvaret för försöken på Stor Sarvlaks gård.
3
3. Växtperioden 2012
Den termiska växtperioden började den 30 april på Västankvarn och den 27 april på Stor Sarvlaks.
Sådden inleddes under andra veckan i maj. Växtperioden var ganska normal och värmesumman låg
hela tiden något under det långvariga medeltalet (Bild 1). Den termiska växtperiodens längd var 164
dagar i Västankvarn och 177 dagar i Stor Sarvlaks.
Så gott som hela växtperioden regnade det mer än normalt och grödorna led ställvis av blötan.
Skördeperioden var tidvis mycket besvärlig med dagliga regnskurar. Slutligen var åkrarna så
vattenmättade att de inte bar skördemaskinerna och en del försök blev otröskade. Den totala
regnmängden under perioden maj-september uppgick i Västankvarn till 624 mm och i Stor Sarvlaks
till 459 mm. Det långvariga medeltalet för samma period är 279 mm (Bild 2).
Bild 1. Den effektiva värmesumman 2012 uppmätt i Västankvarn, Ingå (VK) och Stor Sarvlaks,
Pernå (SS) samt medeltalet från år 1961 till 1990.
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
Co
Effektiv temperatursumma 2012
1961-90* 2012Västankvarn 2012Stor Sarvlaks* Källa: Meteorologiska institutet
4
Bild 2. Nederbörden 2012 jämfört med normalvärdet från Helsingfors – Vanda flygstation.
3.1. Försöksplatserna
Under växtperioden 2012 hade försöksstationen försök utlagda på Västankvarn gård i Ingå och på
Stor Sarvlaks gård i Pernå. Ca 3/4 av försöksrutorna fanns i Västankvarn och 1/4 i Stor Sarvlaks
(Tabell 1).
Tabell 1. Försöksverksamheten 2012 på Västankvarn och Stor Sarvlaks.
Västankvarn
Stor
Sarvlaks
Försök
Antal
försök Försöksled Rutor
Antal
försök Försöksled Rutor
Växtskydd 28 170 552 4 32 96
Gödsling 13 120 400 4 72 216
Sorter 35 864 1710 15 179 559
Jordförbättring 2 17 96
Utsädesmängd 3 14 56
Summa 81 1185 2814 23 283 871
Västankvarn + Stor Sarvlaks försöksrutor: 3685
Samt Boreals förädlingsmaterial: 3550
Totala antalet rutor 2012: 7200
31
41
60 74 73
57
145
118
101
203
83 94
42
90
150
0
50
100
150
200
250
Maj Juni Juli Augusti September
mm
Nederbörd 2012
H:fors-Vanda medeltal Västankvarn Stor Sarvlaks
5
Bild 3. Försöksverksamheten på Västankvarn försöksgård 2003-2012.
3.2. Försöksfälten
Försöken var utlagda på tre skiften i Västankvarn och på tre skiften i Stor Sarvlaks. Skiftenas
bördighet framgår ur tabell 2.
Tabell 2. Försöksfältens bördighet i Västankvarn och Stor Sarvlaks.
Plats Västankvarn Västankvarn Västankvarn
Stor
Sarvlaks
Stor
Sarvlaks
Stor
Sarvlaks
Vårsäd Höstsäd Oljeväxt Vårsäd Höstsäd Oljeväxt
Förfrukt Vårvete Vall Havre Korn Korn Korn
Jordart MjL ML MjL MoL ML MoL
Mullhalt mh mh mh mh mr mh
pH 6,6 6,3 5,4 6,9 6,8 7,7
Ca 2620 2950 1700 2600 2600 4300
K 211 229 240 390 370 350
P 25 33 4 20 16 30
Mg 309 318 163 660 570 280
44
66
79
85 83
59
75
100 99 104
1968
2562
2791
2981
3136
2561
3096
3684 3684
3685
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
4000
0
20
40
60
80
100
120
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal försöksrutor Antal försök
FÖRSÖK PÅ VÄSTANKVARN FÖRSÖKSGÅRD 2003-2012
6
4. Resultat
I denna rapport presenteras resultat både från tidigare år och från år 2012. Det är dels fråga om ett års
resultat men även om försöksserier på minst två år. Många av de försök som har startats kommer att
fortsätta i flere år, vilket gör det möjligt att efter hand få resultat från växtperioder med olika
väderförhållanden.
4.1. Sortförsök
4.1.1. Officiella sortförsök 2012
Västankvarn försöksgård har deltagit i den officiella sorttestningen med försök på både Västankvarn
och Stor Sarvlaks. Försöken ingår i den lagstadgade sorttestning, som administreras av MTT och som
är förlagd till ett tiotal olika platser runtom i landet.
Denna försöksverksamhet administreras av MTT, vilket betyder att försöksplaner samt
arbetsbeskrivningar för genomförandet av försöken görs upp centralt. På detta sätt kan man försäkra
sig om att försöken genomförs på samma sätt på de olika försöksplatserna.
De officiella sortförsöken sås med betat utsäde. Inga andra växtskyddsbehandlingar än
ogräsbekämpning har gjorts i försöken efter sådden. Sorternas utveckling har bedömts under
växtperioden genom att fastställa tidpunkten för axgång och gulmognad. Dessutom bedömde man
förekomsten av liggsäd strax före skörden. Från skörden gjordes normala kvalitetsanalyser.
Resultaten är sammanställda från de båda försöksplatserna från åren 2005-2012 och presenteras som
en direktjämförelse där man kan jämföra sorterna sinsemellan. I tabellerna finns definierat en
mätarsort, märkt med ”C”. Signifikansnivån anger hur sannolikt skillnaden mellan en sort och
mätarsorten beror enbart på sortegenskaperna och inte på slumpen. Signifikanserna anges på följande
sätt:
o = signifikant på 10 % nivå (10 % risk att skillnaden beror på slumpen)
* = signifikant på 5 % nivå
**= signifikant på 1 % nivå
*** = signifikant på 0,1 % nivå
7
4.1.1.1. Officiella sortförsök med höstvete
Resultat från officiella sortförsök med höstvete från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2005-2012.
Antal försök
Skörd kg/ha
rel. Utvint-ring
Växt-tid
Ligg-säd
%
Längd cm
Tkv g
Hl-vikt
Protein %
Fall-tal
GUNBO=C 12 5969 100 22,7 333,9 1,5 84 40,4 79,9 11,5 300
URHO 14 5358 90 ** 14,9 329,4 *** 39,8 * 91,1 *** 38,6 * 77,2 *** 12,3 *** 340 **
REHTI 9 5329 89 ** 21 330,9 *** 51,8 ** 94 *** 39,9 78,3 ** 11,7 241 ***
JANNE 2 4616 77 ** 30,2 331,1 * 68 *** 35,7 * 77,3 * 12 * 287
SW MAGNIFIK
3 5711 96 17,9 331,8 * 81,5 36,5 * 79,3 11,5 286
ELLVIS 3 4269 72 *** 57,3 *** 331,9 * 64,3 *** 37,4 o 74,5 *** 11,2 338
SKAGEN 7 6003 101 18,7 332,2 * 74,2 *** 45,4 *** 77,5 *** 11,7 338 *
ARKTIKA 9 5536 93 o 11,1 o 332,6 * 35,6 * 95,2 *** 36,8 *** 79,3 11,5 294
OLIVIN 6 6272 105 29,6 333 5,3 74,6 *** 37,9 * 80,7 11,7 299
Gunbo fungerade som mätarsort i denna jämförelse. Sorten hade god avkastning och starkt strå.
Växttiden var jämförelsens längsta. Proteinhalten var låg och falltalet i medelklassen.
Hektolitervikten var rätt hög.
Urho är jämförelsens tidigaste sort med mycket god vinterhärdighet. Strået var dock långt och sorten
är aningen stråsvag. Hektolitervikten är bland de lägre. Proteinhalten och falltalet är jämförelsens
högsta.
Rehti hade ett av de lägsta falltalen. Sorten är tidig och har ett långt och mycket svagt strå.
Hektolitervikten är lägre än mätarens.
Janne är en medeltidig sort med låg avkastning. Strået är mycket kort och tusenkornsvikten
jämförelsens lägsta.
SW Magnifik är en medelsen sort med låg tusenkornsvikt.
Ellvis har jämförelsens sämsta övervintringsförmåga och avkastning. Strået är jämförelsens kortaste
och hektolitervikten den lägsta.
Skagen är en medelsen sort med högt falltal. Tusenkornsvikten är jämförelsens högsta.
Arktika är en rätt sen sort med mycket god vinterhärdighet. Strået är det längsta av sorterna och
liggsäd förekom dock.
Olivin hade kortare strå och lägre tusenkornsvikt än mätaren.
8
4.1.1.2. Officiella sortförsök med höstråg
Resultat från officiella sortförsök med råg från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2005-2012.
Antal försök
Skörd kg/ha
Rel tal
Utvint-ring
Växt-tid
Ligg-säd %
Längd cm
Tkv g
Hl-vikt
Protein %
Fall-tal
REETTA=C 12 5296 100 13,4 331 48,6 122 33 73,4 10,8 165
RIIHI 6 4087 77 *** 19,2 331 51,9 134 *** 29,4 *** 72,6 ** 11,2 o 186 o
KIER 14 5044 95 16 331 31,7 o 111 *** 30,3 *** 74,4 *** 10,8 192 **
ELVI 16 4378 83 *** 24,2 *** 331 56,5 126 * 33,8 73,7 10,4 * 191 **
HELLTOP 4 4897 92 19 332 102 *** 34,2 74,7 *** 10,8 193 *
PICASSO 9 5514 104 21,4 * 332 49 104 *** 34 73,6 9,4 *** 220 ***
ROTARI 6 5217 99 21,6 * 332 43,2 105 *** 32,6 75,3 *** 10,1 ** 203 **
BRASETTO 3 5438 103 13,5 332 103 *** 34,6 o 74,8 *** 10,1 * 190 o
EVOLO 10 5814 110 * 20,6 * 332 48,9 101 *** 35,3 *** 74,7 *** 9,2 *** 264 ***
KAPITÄN 2 4802 91 27,1 * 333 99,3 *** 32,8 73,4 11,2 222 ***
32,8 73,4 11,2 222 ***
CASPIAN 3 5480 103 13,8 333 o 106 *** 32,8 73,4 11,2 222 ***
Reetta fungerade som mätare. Den hade jämförelsens bästa vinterhärdighet och kort växttid. Falltalet
var däremot lågt.
Riihi hade den lägsta avkastningen och hektolitervikten bland sorterna. Strået var jämförelsens
längsta och tusenkornsvikten den lägsta.
Kier hade kortare strå och högre hektolitervikt än mätaren. Falltalet var bland de lägre.
Elvi hade relativt dålig vinterhärdighet och låg avkastning. Strået var längre än mätarens och
proteinhalten var lägre.
Helltop hade ett medelkort strå och hektolitervikten var bland de högsta.
Picasso hade högt falltal men proteinet var väldigt lågt. Sorten har ett kort strå.
Rotari hade den högsta hektolitervikten bland dessa sorter. Falltalet är i medelklassen men proteinet
är bland de lägre.
Brasetto hade som Rotari en hög hektolitervikt men lågt protein. Strålängden däremot var lite
kortare.
Evolo hade den högsta avkastningen, tusenkornsvikten och det högsta falltalet i denna jämförelse.
Sorten hade mycket kort strå. Proteinhalten var den lägsta i jämförelsen. Hektolitervikten var bland
de högre.
Kapitän är en syntetisk sort. Den hade den sämsta vinterhärdigheten bland sorterna i jämförelsen.
Falltalet var högt och strået var jämförelsens kortaste.
Caspian hade högt falltal och medelkort strå.
9
4.1.1.3. Officiella sortförsök med korn
Resultat från officiella sortförsök med korn från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2005-2012. Antal
försök Skörd kg/ha
Rel tal
Växt-tid
Ligg-säd %
Längd cm
Tkv g
Hl-vikt
Protein %
SCARLETT=C 14 4645 100 93,1 21 60,8 45,5 69 12
VILDE 3 4916 106 89,8 ** 2,1 o 64,5 * 38,8 *** 63 *** 11,6 *
NORD 08/2413 (SALOME) 4 5920 127 *** 93,3 27 59 50,3 *** 68 10,2 ***
MARTHE 8 5011 108 * 93,5 31,3 62,8 o 44,6 68 11,6 **
SW MITJA 4 5623 121 *** 94,5 24 61,3 48,9 ** 70 11 ***
FAIRYTALE 7 5428 117 *** 94,8 * 27 64,8 *** 44,1 67 * 10,7 ***
XANADU 7 4724 102 94,8 * 25 62,3 47,4 * 68 o 12
STREIF 7 5330 115 *** 94,9 * 28 62,7 o 48,9 *** 68 11,4 ***
ANNABELL 14 5157 111 *** 95 ** 25 64,6 *** 44,5 67 ** 10,9 ***
IRON 8 5861 126 *** 95 * 32 62,5 48,7 *** 68 10,6 ***
RAMBLER 7 4916 106 o 95,1 * 34,5 61,2 50,8 *** 69 11,1 ***
TREKKER 4 5626 121 *** 95,2 o 47 * 62,3 49,5 *** 69 10,2 ***
POSADA 6 5324 115 *** 95,4 ** 35 65,3 *** 51 *** 68 10,6 ***
HARBINGER 8 5056 109 ** 95,9 *** 21 62,5 47,8 * 68 11,2 ***
TOCADA 7 5293 114 *** 95,9 ** 24 65,6 *** 52,5 *** 67 ** 11,1 ***
PROPINO 5 5359 115 *** 96,1 ** 27 68,5 *** 53,5 *** 66 *** 10,8 ***
OVERTURE (NSL07-8120A) 4 5800 125 *** 96,2 ** 29 64,4 ** 49,9 *** 67 * 10,1 ***
(FEALTY) SYN 408-197 4 6153 132 *** 96,4 ** 14 66,1 *** 53,3 *** 68 10,5 ***
BARKE 2 4678 101 96,5 * 67,6 *** 49,3 * 69 11,8
PUBLICAN 6 5108 110 ** 96,6 *** 34,9 64,2 ** 50,4 *** 68 o 11,1 ***
QUENCH 6 5293 114 *** 96,6 *** 23,9 62,5 48 ** 68 10,9 ***
SCRABBLE 4 5651 122 *** 96,8 *** 29 64,1 * 53,3 *** 68 11,7
NFC TIPPLE 8 5238 113 *** 97,6 *** 22,1 60,8 51,9 *** 67 * 10,4 ***
Scarlett fungerade som mätarsort. Den hade kortast växttid bland de tvåradiga kornsorterna. Strået är
kort och styvt. Sorten har jämförelsens lägsta avkastning och högsta proteinhalt.
Vilde var jämförelsens enda flerradiga korn. Den hade kortaste växttid, lägsta hektolitervikt och
lägsta tusenkornsvikt bland sorterna.
Nord 08/2413 (Salome) är en sort med mycket hög avkastning och lågt protein. Tusenkornsvikten är
medelhög.
Marthe hade högt protein. Avkastningen är medellåg.
10
SW Mitja hade god avkastning. Tusenkornsvikten är högre än mätarens och proteinhalten är i
medelklassen.
Fairytale var medeltidig med rätt god avkastning. Strålängden var medellång och proteinhalten lägre
än mätarens.
Xanadu hade en växttid i klass med Fairytale. Tusenkornsvikten är medellåg.
Streif är en medelsen sort med god avkastning. Proteinhalten är medelhög.
Annabell avkastade hyfsat men hade en hektolitervikt som var lägre än medeltalet i jämförelsen.
Proteinhalten var lägre än hos Streif.
Iron avkastade mycket bra. Tusenkornsvikten var i klass med Streif. Proteinhalten var medellåg.
Rambler hade högre proteinhalt än Annabell och Iron men lägre än Streif. Tusenkornsvikten är
medelhög.
Trekker är en stråsvag sort med god avkastning. Proteinhalten är låg.
Posada har ett rätt långt strå och medelhög avkastning. Proteinhalten är högre än hos Trekker.
Harbinger är senare än Posada och avkastningen är lite lägre. Tusenkornsvikten är bland de lägre
och proteinhalten medelhög.
Tocada har en växttid i klass med Harbinger men med bättre avkastning. Strået är långt och
tusenkornsvikten hög. Proteinhalten är i medelklassen.
Propino hade jämförelsens längsta strå och högsta tusenkornsvikt. Avkastningen är medelhög men
hektolitervikten bland de lägsta. Sorten är aningen senare än Tocada och Harbinger.
Overture (NSL07-8120A) avkastade väldigt bra och hade jämförelsens lägsta proteinhalt.
Hektolitervikten är bland de lägre och tusenkornsvikten medelhög.
(Fealty) SYN 408-197 hade jämförelsens högsta avkastning och tusenkornsvikten var väldigt hög.
Proteinhalten var bland de lägre. Växttiden är längre än hos Overture och Propino.
Barke hade ett mycket långt strå. Växttiden är medellång medan tusenkornsvikten är i medelklassen.
Publican hade en växttid som var bland de längre, men avkastningen är medellåg.
Quench är en sen sort i klass med Publican, men med högre avkastning och lägre proteinhalt.
Scrabble är en sen sort med mycket god avkastning. Tusenkornsvikten är bland de högsta.
NFC Tipple är jämförelsens senaste sort. Avkastningen är medelhög som hos Quench och Tocada,
men proteinhalten är lägre. Tusenkornsvikten är medelhög.
11
4.1.1.4. Officiella sortförsök med vårvete
Resultat från officiella sortförsök med vårvete från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2005-2012.
Antal försök
Skörd kg/ha
Rel tal
Växt-tid
Ligg-säd %
Längd cm
Tkv g
Hl-vikt
Protein %
Fall-tal
AMARETTO 16 5818 100 104 18,8 85,6 36,7 78,6 11,5 270
BERSERK 4 4078 70 *** 101 *** 7,7 71,2 *** 30,9 *** 77,4 o 13,6 *** 341 **
WANAMO 7 4795 82 *** 101 *** 12,7 79,2 *** 32 *** 77,2 ** 13,7 *** 325 **
KRUUNU 16 5138 88 *** 101 *** 12,4 83,5 * 34,5 * 76,7 *** 12,4 *** 319 **
BJARNE 8 4397 76 *** 101 *** 0 * 66 *** 32,4 *** 76,6 *** 13,6 *** 330 **
AALLOTAR 5 5189 89 * 102 *** 8,7 81,6 ** 31,7 *** 76,3 *** 12,5 *** 254
BOR 06610 4 5011 86 ** 102 ** 80,8 ** 35,7 77,1 * 12,7 *** 298
KRABAT 4 4760 82 *** 102 ** 69,1 *** 31,5 *** 76,3 ** 13,4 *** 335 *
QUARNA 8 5115 88 ** 102 ** 22,8 74,3 *** 36,7 78,9 14,6 *** 283
SPECIFIK 4 5188 89 * 102 * 67,5 *** 33,1 * 78,6 12,8 *** 277
KWS SCIROCCO 4 5422 93 103 * 82,9 o 45,1 *** 80,2 * 13,2 *** 254
DEMONSTRANT 7 5520 95 103 * 7,7 76,6 *** 34,7 o 79,2 12,3 *** 290
ZEBRA 9 5214 90 ** 103 * 14,4 84,6 37,9 78,3 12,3 *** 275
SERTORI 6 5502 95 103 * 10,7 70,3 *** 42 *** 80,9 *** 13,1 *** 263
BOMBADILL 4 5199 89 * 103 o 75,1 *** 35,2 78,2 12,3 ** 290
SEANCE 4 5864 101 103 o 70,6 *** 35,2 77,9 11,4 248
PICOLO 4 5382 93 104 12,8 74,4 *** 37,8 77,4 o 12,8 *** 293
WELLAMO 9 5487 94 104 15,2 84,5 33,8 ** 79,8 * 13,1 *** 272
BOMBONA 5 5451 94 104 7,7 86,5 38,3 77,7 12,6 *** 258
MARBLE 8 5434 93 o 104 11,2 79,1 *** 37 78,9 12,3 *** 286
SEPTIMA 4 5472 94 105 65,8 *** 32,8 ** 78,6 12,2 ** 254
PUNTARI 6 5857 101 105 2,6 o 77,1 *** 34,6 o 79,9 * 11,1 o 216 *
EPOS 10 5401 93 * 105 0 * 79,7 *** 35,7 76,1 *** 12,5 *** 304 o
SECFK 415-00-4 (DRACO) 6 5410 93 105 86,6 40 ** 77,9 11,5 287
TRAPPE 11 6227 107 * 106 * 8,2 78,9 *** 35,5 78,5 10,9 ** 233 *
Amaretto var mätare i försöken. Sorten hade mycket god avkastning och medellång växttid. Den har
ett långt strå och är därför liggsädskänslig. Hektolitervikten är bland de högre medan protein och
falltal placerar sig bland de lägre.
Berserk är en rätt tidig sort med låg avkastning. Sorten är kortvuxen och stråstyv. Hektoliter- och
tusenkornsvikt är rätt låga. Protein och falltal är bland de högsta i jämförelsen.
Wanamo är också en medeltidig sort med god avkastning. Strået är rätt kort och proteinet och
falltalet är bland de högsta i jämförelsen. Däremot är hektoliter- och tusenkornsvikten rätt låga.
Kruunu är en medeltidig sort med god avkastning. Strået är medellångt medan protein och falltal hör
till de högre i denna jämförelse. Hektoliter- och tusenkornsvikten var lägre än för mätaren.
12
Bjarne hade den lägsta avkastningen i jämförelsen. Det är en medeltidig sort med ett mycket kort
och starkt strå. Proteinhalten och falltalet var höga, men hektolitervikten var mycket låg.
Aallotar är en rätt sen sort med mycket god avkastning. Sorten har ett ganska långt strå men den är
inte speciellt liggsädskänslig. Tusenkorns- och hektolitervikterna är låga. Proteinhalten är högre än
mätarens.
Bor 06610 har en kort växttid och god avkastning. Sorten har ett långt strå och ett högt protein.
Krabat är en medelsen sort med medelgod avkastning. Strået är kort och proteinhalten var hög.
Hektoliter- och tusenkornsvikten är bland de lägre i jämförelsen.
Quarna har en rätt god avkastning men är liggsädskänslig trots ett kort strå. Proteinhalten var den
högsta i jämförelsen.
Specifik hade lite högre avkastning än Quarna. Strået är kort och styvt. Tusenkornsvikten är rätt låg
medan proteinet är ganska högt.
KWS Scirocco har en god avkastning och tusenkornsvikten var den högsta i jämförelsen. Sorten har
hög hektolitervikt och högt protein.
Demonstrant har en mycket god avkastning och ett medellångt men starkt strå. Sorten har ett
medellågt protein.
Zebra var en medelsen sort med god avkastning. Proteinhalten var medellåg, men ändå högre än
mätarens.
Sertori hade jämförelsens högsta hektolitervikt och en rätt god avkastning. Sorten var medelsen och
hade mycket kort strå. Tusenkornsvikten är mycket hög och proteinhalten är medelhög.
Bombadill hade hyfsad avkastning och ett ganska kort strå. Proteinet är bland de lägre.
Seance hade aningen högre skörd än mätaren och ett kort och styvt strå.
Picolo har hyfsad avkastning och ett medellångt strå. Sorten har ett medelhögt protein.
Wellamo hade låg tusenkornsvikt men rätt hög hektolitervikt och högt protein.
Bombona hade högre proteinhalt än mätaren.
Marble hade rätt låg proteinhalt, dock högre än mätaren. Strået var kortare än mätarens.
Septima har jämförelsens kortaste strå och ett medellågt protein. Tusenkornsvikten är bland de lägre.
Puntari hade aningen högra skörd än mätaren och ett medellångt strå. Hektolitervikten var hög.
Tusenkornsvikt, protein och falltal var däremot bland de lägre i jämförelsen.
Epos är en stråstyv sort med medelhögt protein och högt falltal. Hektolitervikten är på lägre sidan.
SECFK-415-00-4 (Draco) har en hög tusenkornsvikt och hektolitervikten var högre än mätarens.
Trappe hade längsta växttiden men den hade jämförelsens högsta avkastning. Sorten har ett rätt långt
strå och falltal och protein är bland de lägsta i jämförelsen.
13
4.1.1.5. Officiella sortförsök med rågvete
Resultat från officiella sortförsök med rågvete från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2005-2012.
Antal
försök Skörd kg/ha
rel. Utvint-ring
Växt-tid Längd cm
Tkv g Hl-vikt
Protein %
Fall-tal
FIDELIO 2 5637 100 34,5 327,0 76,0 45,6 72,7 12,1 119
BOR 09001 2 2551 45 o 77,5 o 324,5 81,0 39,6 64,1 ** 14,6 ** 167
KINERIT 2 3741 66 82,0 o 326,0 76,5 45,5 68,2 * 13,2 o 117
EMPERO 1 3793 67 76,1 326,7 62,1 * 49,3 71,4 12,7 127
WOLTARIO 2 2394 42 o 82,0 o 327,0 72,5 43,8 73,1 13,7 * 113
Fidelio fungerade som mätare. Den hade ett av de längsta stråna och den högsta skörden. Falltalet var
bland de lägsta i denna jämförelse. Vinterhärdigheten visade sig vara medelmåttig för denna
medelsena sort.
Bor 09001 hade en låg skörd och svag vinterhärdighet. Hektolitervikten var den lägsta i denna
jämförelse medan proteinet och falltalet däremot var det högsta. Sorten hade den kortaste växttiden.
Kinerit delade jämförelsens sämsta vinterhärdighet med Woltario men hade en rätt hyfsad
avkastning. Tusenkornsvikten var bland de lägsta. Hektolitervikten var bland de lägre och proteinet
likaså.
Empero hade den bästa avkastningen efter mätaren. Sorten hade det kortaste strået. Hektolitervikten
och proteinhalten var i medelklassen.
Woltario var rätt vinterkänslig. Sorten var även den lägst avkastande i jämförelsen. Däremot var
proteinet bland de högre.
14
4.1.1.6. Officiella sortförsök med havre
Resultat från officiella sortförsök med havre från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2005-2012.
Antal
försök Skörd kg/ha
Rel tal
Växt-tid
Ligg-säd %
Längd cm
Tkv g
Hl-vikt
Protein %
Prot. skörd kg/ha
Skal-halt %
Kärn-skörd kg/ha
BELINDA=C 15 6085 100 105 42 84 34,6 54 11,5 590 25,7 4534
EEMELI 11 4956 81 *** 100 *** 47 83 34,3 55 * 13,4 *** 563 o 24,7 ** 3740 ***
RINGSAKER 2 5575 92 o 102 ** 59 86 31,3 * 56 12,2 * 579 23,8 ** 4265
ROOPE 12 5709 94 ** 102 *** 63 * 98 *** 30,4 *** 54 12,6 *** 608 23,1 *** 4409
STEINAR 9 6174 101 104 * 30 90 *** 33,2 o 53 * 11,5 599 24,3 *** 4693
VIVIANA 9 6192 102 105 44 83 34,4 54 11,7 608 26,2 4582
DOREEN 6 6536 107 * 105 20 * 92 *** 33,3 53 * 11,4 625 o 26,2 4843 *
IIRIS 6 5903 97 105 29 80 ** 37,5 *** 55 12,1 ** 603 24,1 *** 4489
SW INGEBORG
5 5903 97 105 59 o 80 ** 37,4 ** 55 12 * 599 25,7 4390
BETTINA 7 6286 103 105 46 85 35,6 55 11,4 606 25,5 4690
AVANTI 1 6655 109 105 37 77 o 34,2 53 11,6 645 24,3 5061
ROCKY 4 6186 102 105 47 81 o 36,1 55 11,8 616 23,1 *** 4771
Belinda var mätarsort i denna jämförelse. Växttiden var en av de längsta och avkastningen var rätt
låg. Proteinhalten var ganska låg men proteinskörden var ändå hyfsad. Skalhalten var rätt hög.
Eemeli hade den kortaste växttiden och det högsta proteinet men avkastningen var den lägsta i
jämförelsen. Hektolitervikten var aningen högre än mätarens och skalhalten rätt låg. Däremot var
protein- och kärnskörden de lägsta i denna jämförelse.
Ringsaker var en av de tidigaste sorterna med en rätt låg avkastning. Tusenkornsvikten var ganska
låg. Proteinhalten var bland de högsta och skalhalten var ganska låg.
Roope var en medeltidig sort med jämförelsens längsta strå och högsta liggsädsförekomst.
Avkastningen var lägre än mätarens men proteinhalten var bland de högre i jämförelsen.
Tusenkornsvikten var den lägsta i jämförelsen och skalhalten var bland de lägsta.
Steinar var en medelsen sort med aningen bättre avkastning än mätaren. Sorten har längre strå än
mätaren men strået var ändå rätt styvt. Tusenkorns- och hektolitervikten var bland de lägre.
Skalhalten var också rätt låg.
Viviana uppvisade samma egenskaper som mätaren i denna jämförelse.
Doreen hade högre avkastning än mätaren och den högsta kärnskörden i denna jämförelse. Trots att
strået var mycket långt var sorten ändå stråstyvast. Hektolitervikten var bland de lägre medan
proteinskörden var bland de högre.
15
Iiris hade ett kort strå och tusenkornsvikt samt proteinhalt var högre än mätarens medan skalhalten
var lägre.
SW Ingeborg hade kort strå men var ändå rätt stråsvag. Tusenkornsvikten och proteinhalten var
högre än hos mätaren.
Bettina var mycket lik mätaren i denna jämförelse.
Avanti hade jämförelsens högsta avkastning och kortaste strå. Proteinskörden var den högsta.
Rocky hade aningen högra avkastning än mätaren och ett rätt långt strå. Skalhalten var en av
jämförelsens lägsta.
4.1.1.7. Officiella sortförsök med raps
Resultat från officiella sortförsök med raps från Västankvarn 2005-2012.
Antal
försök Skörd kg/ha
rel. Växt-tid
Ligg-säd
Längd cm
Tkv g
Protein %
Olje-halt %
Oljes-körd kg/ha
Klorofyll ppm
MARIE=C 10 2140 100 113 20,8 86,6 3,9 24,4 42,6 836 19
PROXIMO 4 2683 125 *** 112 94,8 ** 4,3 o 21,8 *** 45 ** 1075 ** 11
SMILLA 3 2522 118 * 113 93,8 * 3,7 23,3 * 41,9 967 o 20,5
CAMPINO 6 2549 119 ** 114 23,07 94,3 ** 4,1 21,9 *** 42,8 989 ** 28,8
TRAPPER 9 2487 116 ** 114 19,55 92,9 ** 4 23,4 ** 42,4 960 * 14,8
IMI203 5 1850 86 * 114 81,9 o 4 22 *** 38 *** 607 *** 14,8
BELINDA 5 2518 118 ** 114 97,2 *** 4,6 *** 23,4 * 43,8 1002 * 32,6
ILVES 4 2204 103 114 88,6 3,7 23,3 ** 43,1 876 14,8
SHEIK 4 2534 118 ** 114 15,02 98,3 *** 4,3 * 25,1 o 41,9 959 o 18
BRANDO 4 2837 133 *** 115 * 105 *** 4,1 22,1 *** 44,4 * 1163 *** 19,4
MAJONG 3 2837 133 *** 115 o 98,1 *** 4,7 *** 21,7 *** 45,3 ** 1150 *** 21,5
TAMARIN 4 2673 125 *** 116 ** 98,4 *** 4,1 23 *** 42,5 1052 ** 20,2
MIRCO CL 4 1796 84 * 117 ** 93,5 * 5 *** 25,2 o 43,2 717 o 41,8 *
16
Marie fungerade som mätarsort i denna jämförelse. Avkastningen var svag och växttiden bland de
kortaste. Stjälken är väldigt kort. Proteinhalten är bland de högsta. Oljehalten är i medelklassen men
den totala oljeskörden blir ändå låg. Klorofyllhalten är medellåg.
Proximo har mycket god avkastning och oljehalt. Således är också oljeskörden i toppklass.
Proteinhalten är bland de lägsta.
Smilla är en medelhögt avkastande sort med högre protein än Proximo. Stjälken var kortare än
Proximos.
Campino hade en avkastning i klass med Smilla, men proteinhalten var betydligt lägre. Stjälken var
längre än Smilla men kortare än Proximo.
Trapper hade lägre avkastning än Campino och Smilla, men högre proteinhalt.
IMI 203 är en imidazolinon (herbicid) resistent sort. Avkastningen var betydligt lägre än hos de
traditionella sorterna.
Belinda hade mycket hög tusenkornsvikt och rätt lång stjälk. Avkastningen var medelhög.
Ilves hade en medelhög proteinhalt som var i klass med Smillas.
Sheik hade hög proteinhalt. Avkastningen var som hos Belinda och Smilla. Stjälken var mycket lång.
Brando var en sen sort med mycket god avkastning. Stjälken var jämförelsens längsta. Proteinhalten
var bland de lägsta. Oljehalten var hög och oljeskörden var jämförelsens högsta.
Majong hade tillsammans med sorten Brando jämförelsens högsta avkastning. Proteinhalten var
jämförelsens lägsta medan oljehalten var den högsta. Tusenkornsvikten var mycket hög. Stjälken var
bland de högre.
Tamarin var en mycket sen sort med hög avkastning. Proteinhalten var högre än hos Majong och
Brando. Oljeskörden var hög.
Mirco CL är som sorten IMI 203 imidazolinon resistent. Växttiden var jämförelsens längsta medan
avkastningen var den sämsta. Tusenkornsvikten och klorofyllhalten var de högsta bland sorterna.
17
4.1.1.8. Officiella sortförsök med rybs
Resultat från officiella sortförsök med rybs från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2005-2012.
Antal
försök Skörd kg/ha
rel. Växt-tid
Ligg-säd
Längd cm
Tkv g
Protein %
Olje-halt %
Oljes-körd kg/ha
Kloro-fyll ppm
SW PETITA
13 1976 100 102,2 61,3 96,5 2,9 22,5 43,1 786 5,7
AUREA CL 9 1807 91 ** 101,5 57,3 89,6 *** 2,6 *** 23,6 ** 39,9 *** 655 *** 6,6
JULIET 5 1985 100 101,8 64,8 99 2,6 * 22,9 42,5 783 5,6
BOR 05075
4 2028 103 101,8 97,4 2,9 23,3 o 42,5 783 0,8 *
EOS 5 2042 103 101,9 54,1 100 2,9 23,1 42,6 803 4,8
APOLLO 4 1926 97 102,1 65,6 99,3 2,7 23,1 41,5 * 734 4,2
CORDELIA 7 2046 104 102,1 58 102 * 2,8 23 42,5 803 5,7
BOR 05100
5 1996 101 102,5 100 2,6 ** 22,9 41,7 * 760 7,1
SW Petita var mätarsort. Sorten var relativt sen. Avkastningen var medelmåttlig men då oljehalten
var den högsta i jämförelsen blev således oljeskörden bland de högsta. Tusenkornsvikten var mycket
hög medan proteinhalten var den lägsta bland dessa sorter. Klorofyllhalten var bland de högsta.
Aurea CL är en imidazolinon (herbicid) resistent sort. Sorten var tidigast i jämförelsen och hade
kortaste stjälken. Avkastningen och oljehalten var de lägsta och således också oljeskörden den lägsta
i jämförelsen.
Juliet hade bland de lägsta tusenkornsvikterna i jämförelsen.
Bor 05075 var en rätt tidig sort med jämförelsens lägsta klorofyllhalt.
Eos uppvisade skörd och kvalitet som mätaren.
Apollo hade den högsta förekomsten av liggsäd i jämförelsen och oljehalten var rätt låg.
Cordelia hade jämförelsens längsta stjälk och den högsta avkastningen.
Bor 05100 hade längsta växttiden samt låg tusenkornsvikt och oljehalt. Klorofyllhalten var den
högsta i jämförelsen.
18
4.1.1.9. Officiella sortförsök med ärt
Resultat från officiella sortförsök med ärt från 2005-2012 i Västankvarn.
Antal
försök Skörd kg/ha Rel.tal
Växt-tid
Ligg-säd
% Längd Tkv
g Prot
% Blom-ning d
Kokning 60 min
Felfria %
KARITA=C 7 3325 100 94 23 57 298 23 14 98 85
ROKKA 3 3808 115 94 21 51 298 23 12 99 87
HULDA 3 3688 111 96 26 85 ** 262 ** 24 15 96 85
STOK 3 4086 123 * 96 34 * 72 277 o 22 17 97 79 *
ROCKET 2 3995 120 o 96 25 73 237 *** 21 15 95 86
NITOUCHE 2 3414 103 98 * 40 * 46 260 ** 21 16 98 81
ANTTI 3 3986 120 * 100 *** 23 89 ** 272 * 23 16 99 80 o
Karita var mätarsort. Sorten är tidig men avkastningen låg. Tusenkornsvikten var bland de högsta.
Blomningstiden var kortare än medeltalet.
Rokka var en avkastningsrik sort med kvalitetsegenskaper som mätaren.
Hulda hade en av de längsta stjälkarna i jämförelsen.
Stok hade den bästa avkastningen men en rätt låg andel förstklassiga ärter.
Rocket hade mycket god avkastning. Tusenkornsvikten var den lägsta bland dessa sorter.
Nitouche var en mycket sen och stråsvag sort. Tusenkornsvikten var rätt låg.
Antti hade den längsta växttiden. Stjälken var jämförelsens längsta. Avkastningen var som hos
Rocket mycket god.
19
4.1.2. Sortförsök i höstraps
Under åren 2010-2011 och 2011-2012 utfördes sortförsök i höstraps på Västankvarn. Försöken
etablerades med konventionell bearbetning och sådd (Tabell 3). I denna jämförelse tas upp totalt 7 st
sorter, som fanns med i försöken under båda åren (Tabell 4). Hösten 2010 uppnåddes en
temperatursumma på bara ca 310 grader C efter sådd. Motsvarande siffra för hösten 2011 var ca 470
grader C.
Ogräsen bekämpades på våren. Inga fungicider eller insekticider användes. Sniglar förekom ställvis
rikligt, trots bekämpning med järnfosfat.
Tabell 3. Bördighet, utsädesmängder mm.
Tabell 4. Höstrapssorter.
Sort Förädlare Land
Vectra Hybrid Gbr Saatzucht Lundsgaard Tyskland
Banjo Hybrid SW Seed Sverige (Tyskland)
Primus Hybrid Deutsche Saatveredelung AG (DSV) Tyskland
Adriana Linje Limagrain (LG) Tyskland
Artoga Hybrid Limagrain (LG) Tyskland
Albatros Hybrid Limagrain (LG) Tyskland
Hycolor Hybrid Dieckmann Seeds Tyskland
2010-
2011
2011-
2012
Förfrukt Vall Vall
N 150 150
P 14 14
K 30,5 30,5
Sådd 17.8.2010 15.8.2011
Uts.mängd 80 pl/m2 75 pl/m
2
Radavstånd 12,5 cm 12,5 cm
Skörd 2.8.2011 9.8.2012
20
Bild 4. Skörd och oljehalt 2011-2012.
Bild 5. Avkastningen var märkbart högre under skördeåret 2011.
Vectra Banjo Primus Adriana Albatros Artoga Hycolor
Skörd 3283 3376 3851 2292,5 3584,5 3225,5 3191,5
Oljehalt 39 40,6 42,55 41,95 41,55 40,9 41,3
37
38
39
40
41
42
43
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
4000
4500
Oljehalt %
Skörd kg
Skörd och oljehalt, medeltal från två skördeår
Skörd
Oljehalt
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
4000
4500
Vectra Banjo Primus Adriana Albatros Artoga Hycolor
Skörd kg/ha Avkastning, skördeår 2011 & 2012
2011
2012
21
Bild 6. År 2012 var oljehalterna högre.
36
37
38
39
40
41
42
43
44
Vectra Banjo Primus Adriana Albatros Artoga Hycolor
Oljehalt %
Oljehalt, skördeår 2011 & 2012
2011
2012
22
4.1.3. Ekologiskt sortförsök i vårvete, korn och havre
Under 2012 startades ekologiskt odlade sortförsök med vårvete, korn och havre i samarbete med
projektet Eko Nu. Det finns väldigt få resultat från ekologiska sortförsök och avsikten med försöken
var att undersöka hur olika sorter och sorttyper passar för ekologisk odling (Tabell 5). Försöken
etablerades på en gård som varit i ekologisk odling i ca 15 år i Gammelby, Lovisa (Tabell 6).
Försöksresultaten skall fungera som stöd för rådgivare och ekoodlare.
Förfrukten var en 2-årig gröngödslingsvall, som dock lidit av dåliga växtförhållanden.
Fröblandningen vid insådd ca 8 kg timotej/ängsvingel och ca 2 kg rödklöver/ha.
Tabell 5. Sorterna i ekoförsöket.
Vårvete Korn Havre
Anniina Halikon ohra Osmo
Demonstrant Xanadu Belinda
Marble SW Mitja Steinar
Pika Streif Venla
Quarna Fairytale Akseli
Trappe Harbinger Marika
Wanamo
Eemeli
Wellamo
Tabell 6. Bördighet, utsädesmängder mm.
Sådd 16.5.2012. Utsädesmängd vete 650 st/m2
Jordart: Mr mellanlera Utsädesmängd korn 450 st/m2
pH: 6,1 Utsädesmängd havre 500 st/m2
Ca: 2100 P: 4.7 K: 260 M: 400 S: 6,7 Skörd 6.9.2012.
23
Bild 7. Skördenivåer och kvalitet vårvete.
Skörd kg/ha
Hl-vikt
kg/hl Tkv g Protein % Falltal
Växt-
tid d
Quarna 918 80,4 31,6 13,4 209 110
Anniina 957 81,0 31,1 13,2 216 103
Pika 1030 78,1 28,2 14,0 191 98
Wellamo 1069 80,0 32,2 11,7 196 104
Marble 1143 81,6 34,5 10,4 194 112
Wanamo 1220 79,3 32,7 12,1 290 104
Trappe 1339 79,4 34,6 10,4 217 114
Demonstrant 1573 81,9 34,8 11,5 267 112
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
Kg/ha
Medelskörd i ekologiska vårvetesorter 2012
24
Bild 8. Skördenivåer och kvalitet korn.
Skörd kg/ha kg/hl Tkv g Protein % I+II % IV %
Växt-
tid d
Xanadu 507 64,9 44,7 12,4 84,1 7,6 102
Harbinger 762 64,4 44,0 10,5 90,7 5,4 112
Streif 826 66,2 45,8 11,0 91,5 3,4 104
Halikon ohra 899 70,5 44,6 13,0 92,5 3,6 103
Fairytale 990 64,7 42,7 10,2 86,8 4,1 109
SW Mitja 1102 68,2 45,2 10,5 92,3 3,9 109
0
200
400
600
800
1000
1200
Halikon ohra Xanadu SW Mitja Streif Fairytale Harbinger
Kg/ha
Medelskörd i ekologiska kornsorter 2012
25
Bild 9. Skördenivåer och kvalitet havre.
Skörd kg/ha
Hl-vikt
kg/hl Tkv g Protein %
Växt-
tid d
Venla 1791 58,1 36,3 11,8 104
Steinar 1798 56,3 40,9 10,5 98
Eemeli 1806 57,6 35,2 12,2 98
Osmo 1947 57,6 31,7 10,2 101
Marika 1985 58,9 39,0 11,3 98
Belinda 2116 57,4 40,2 10,5 104
Akseli 2231 57,4 34,8 11,2 105
0
500
1000
1500
2000
2500
Osmo Belinda Steinar Venla Akseli Marika Eemeli
Kg/ha
Medelskörd i ekologiska havresorter 2012
26
4.2. Odlingstekniska försök
4.2.1. Odlingstekniska sortförsök
Man har sedan år 2000 testat olika sorter på Västankvarn, Stor Sarvlaks och Kotkaniemi i
odlingstekniska försök. Dessa försök har gjorts i samarbete mellan Västankvarn försöksgård, Yara
Suomi och Boreal. Resultaten från dessa försök har presenterats i tidigare rapporter. År 2009 startade
en ny serie i odlingstekniska sortförsök i samarbete mellan Västankvarn Försöksgård, Boreal
Växtförädling Ab och MTT. Denna serie fortsatte under odlingssäsongen 2012. Målet med försöken
har varit att dels undersöka de mest aktuella vårvete-, korn- och havresorternas egenskaper och dels
hur de reagerar på svampbekämpning och stråförkortning.
Bördigheten på försöksfälten år 2012 framgår ur tabell 2 på sidan 5. Varje odlingsväxt har även
tabeller med uppgifter om bl. a. gödslingen 2012.
Växtskyddsbehandlingarna var under 2012 följande:
Behandling
1. Obehandlat
2. Svampbekämpning
Vårvete Korn Havre
Tidpunkt BBCH 59 BBCH 37 BBCH 37
Svampbekämning Amistar 0,4 l/ha + Zenit 0,4 l/ha Acanto Prima 1 kg/ha Acanto Prima 1 kg/ha
27
4.2.1.1. Odlingstekniska sortförsök i vårvete
Brunfläcksjuka förekom allmänt i försöken 2009-2012. En senare observering av sjukdomar visar att
angreppen varierat mellan 5,9 % (Scirocco) och 25,0 % (Wanamo) i de obehandlade leden (Tabell 7).
Med växtskyddsbehandling har man fått angreppen att hållas rimliga; 2,2% respektive 9,0%.
Behandlingen ökade skörden i alla sorter och höjde i de flesta sorter också hektolitervikten och
tusenkornsvikten. Trappe avkastade bäst både i obehandlat och i behandlat led. Quarna hade de
högsta proteinhalterna.
Tabell 7. Resultat från odlingstekniska sortförsök i vårvete 2009-2012 från Västankvarn, Stor
Sarvlaks och Jockis.
Skörd kg/ha
Skörd kg/ha
Hl-vikt kg/hl
Hl-vikt kg/hl Tkv g Tkv g
Protein %
Protein % Septoria Septoria
Obe-handlad
Svamp-bek.
Obe-handlad
Svamp-bek.
Obe-handlad
Svamp-bek.
Obe-handlad
Svamp-bek.
Obe-handlad
Svamp-bek.
Amaretto 6349 7185 79,8 81,7 37,2 40,7 12,6 12,8 11,2 4,7
KWS Scirocco 5608 6025 80,9 82,1 43,4 45,4 15,1 15,4 5,9 2,2
Marble 5916 6717 79,8 81,8 37,4 40,0 13,6 13,6 11,6 3,7
Quarna 5862 6096 79,8 80,5 36,7 37,3 16,0 15,8 13,1 7,2
Trappe 6611 7455 79,8 78,9 35,6 39,5 12,2 12,1 7,5 2,7
Wanamo 5093 5407 77,5 79,3 31,4 34,0 14,7 14,7 25,0 9,0
Wellamo 6106 6309 80,8 81,6 33,7 34,6 14,5 14,6 9,7 4,2
Zebra 5761 6422 79,4 81,5 35,7 40,1 13,3 13,6 7,5 2,9
Tabell 8. Uppgifter om de odlingstekniska sortförsöken med vårvete i Västankvarn 2012.
Gödsling Västankvarn
N 120
P 13
K 13
Sådd 14.5.2012
Skörd 17.9.2012
4.2.1.2. Odlingstekniska sortförsök i korn
Angrepp av bladfläcksjuka förekom hos alla sorter. Fairytale hade det lägsta angreppet på 6,5 % och
Barke hade det högsta; 16,3 % (Tabell 9). De växtskyddsbehandlade leden hade märkbart lägre
angrepp. Fairytale hade den högsta och Barke den lägsta avkastningen både bland de obehandlade
och bland de behandlade leden. Fairytale hade också hög hektolitervikt och låg proteinhalt.
28
Tabell 9. Resultat från odlingstekniska sortförsök 2009-2012 i korn från Västankvarn, Stor Sarvlaks
och Jockis.
Skörd kg/ha
Skörd kg/ha
Hl-vikt kg/hl
Hl-vikt kg/hl Tkv g Tkv g
Protein %
Protein %
Kornets bladfläck
Kornets bladfläck
Obe-handlad
Svamp-bek.
Obe-handlad
Svamp-bek.
Obe-handlad
Svamp-bek.
Obe-handlad
Svamp-bek.
Obe-handlad
Svamp-bek.
Barke 4948 5134 68,5 69,1 49,0 49,8 12,4 12,3 16,3 9,0
Fairytale 6094 6294 67,9 68,0 45,1 45,5 11,0 11,2 6,5 2,8
Harbinger 5494 5655 68,7 68,9 48,1 49,0 11,8 11,8 10,4 6,3
Rambler 5365 5585 67,9 68,7 50,7 51,7 11,6 11,7 12,6 9,6
Tabell 10. Uppgifter om de odlingstekniska sortförsöken med korn i Västankvarn 2012.
Gödsling Västankvarn
N 80
P 9
K 9
Sådd 14.5.2012
Skörd 4.9.2012
4.2.1.3. Odlingstekniska sortförsök i havre
Förekomsten av havrens bladfläcksjuka var rätt låg och variationen mellan sorterna var liten. De
behandlade leden hade i genomsnitt nästan hälften mindre angrepp. Steinar hade den högsta
avkastningen bland de obehandlade leden, medan Viviana hade aningen högre avkastning i de
växtskyddsbehandlade leden. Steinar var den sort som hade lägst angrepp av bladfläcksjuka i det
obehandlade ledet. Belinda, Steinar och Viviana var rätt jämna i avkastning, medan Iiris avkastade
klart lägre.
Tabell 11. Resultat från odlingstekniska sortförsök 2009-2012 i havre från Västankvarn, Stor
Sarvlaks och Jockis.
Skörd kg/ha
Skörd kg/ha
Hl-vikt kg/hl
Hl-vikt kg/hl Tkv g Tkv g
Protein %
Protein %
Havrens bladfläck
Havrens bladfläck
Obe-handlad
Svamp-bek.
Obe-handlad
Svamp-bek.
Obe-handlad
Svamp-bek.
Obe-handlad
Svamp-bek.
Obe-handlad
Svamp-bek.
Belinda 6388 6716 55,3 55,6 36,9 37,3 12,1 12,3 4,5 2,4
Iiris 5545 5937 55,3 56,1 38,4 38,7 13,1 13,3 5,1 3,1
Mirella 6283 6585 55,2 55,1 36,6 36,4 12,6 12,7 7,6 3,6
Steinar 6507 6710 54,6 55,1 35,7 36,0 12,2 12,4 4,0 3,3
Viviana 6378 6718 55,0 55,2 36,8 37,2 12,2 12,3 5,9 2,8
Tabell 12. Odlingsdata för de odlingstekniska sortförsöken med havre i Västankvarn 2012.
Gödsling Västankvarn
N 80
P 9
K 9
Sådd 14.5.2012
Skörd 17.9.2012
29
4.2.2. Effekten av svampbekämpning i vårvete, höstvete och korn
Man gjorde omfattande jämförande försök med olika fungicider som finns på marknaden. Principen i
dessa försök är att testa vilka lösningar som ger det bästa ekonomiska nettot. Försöken på höstvete,
vårvete och korn utfördes i Västankvarn.
Tabell 13. Uppgifter om fungicidförsöken i Västankvarn 2012.
Gröda Höstvete Vårvete Korn
Sort Magnifik Amaretto Barke
Förfrukt Vall Vårvete Vårvete
N 150 120 80
P 14 13 9
K 30,5 13 9
Sådd 11.9.2011 14.5.2012 14.5.2012
Skörd 21.8.2012 17.9.2012 4.9.2012
Resultat
Vårvete
Alla behandlingar utfördes i stadium BBCH 59 (axgång). Svaga angrepp av bladfläcksjuka förekom i
början av augusti. Senare ökade angreppen och också rost förekom. Skillnaden mellan de behandlade
leden och obehandlade ledet var signifikant. Falltalet var högre i det obehandlade ledet än i de
behandlade. I övrigt var avkastningen och kvaliteten bättre på de behandlade leden (Tabell 14).
Tabell 14. Resultat från fungicidförsöket i vårvete i Västankvarn 2012. Sjukdomsangreppen
observerades 24.8.2012.
Medeltal som är märkta med olika bokstav skiljer sig från varandra på signifikansnivån 5 %.
30
Höstvete
Behandlingarna utfördes i stadium BBCH 59 (axgång). Bladfläcksjukdomar (DTR, Septoria tritici)
och brunrost förekom i höstveteförsöket. Behandlingarna minskade förekomsten av bladfläcksjuka.
(Tabell 15).
Tabell 15. Resultat från fungicidförsöket med höstvete i Västankvarn 2012. Sjukdomsangreppen
observerades 8.8.2012.
Medeltal som är märkta med olika bokstav skiljer sig från varandra på signifikansnivån 5 %.
31
Korn
Alla behandlingar utfördes i stadium BBCH 39 (flaggblad). Kornets bladfläcksjuka förekom redan
tidigt under säsongen. Behandlingarna minskade på angreppet. Både avkastning, hektolitervikt och
kärnstorlek var större i de behandlade leden än i det obehandlade ledet. (Tabell 16).
Tabell 16. Resultat från fungicidförsöket med korn i Västankvarn. Sjukdomsangreppen observerades
3.8.2012.
Medeltal som är märkta med olika bokstav skiljer sig från varandra på signifikansnivån 5 %.
Slutsatser
Vårvete
Man uppnådde skördeökningar med alla fungicidbehandlingar, men skillnaderna mellan preparaten
var obetydlig i detta försök, både vad gäller avkastning och kvalitet. Den minsta skördeökningen var
8,5 % och den största var 12,5 %. Alla preparaten minskade sjukdomsförekomsten, men ingen
signifikant skillnad mellan preparaten uppstod.
Höstvete
Fungicidbehandlingarna gav skördeökningar på mellan 10 % och 23 %. Förekomsten av
bladfläcksjuka var betydligt mindre i de behandlade leden. De flesta behandlingarna minskade också
på förekomsten av rost. Skillnaderna mellan preparaten var dock inte signifikanta.
Korn
Också i kornen uppnådde man skördeökningar med alla preparat, mellan 10 % och 18 %. Samtidigt
steg hektolitervikten och kärnstorleken vid sorteringsgraden för maltkorn. Behandlingarna minskade
märkbart förekomsten av bladfläcksjuka.
32
Lönsamhet
På basen av resultaten beräknades merintäkten. Man fastställde värdet på skördeökningen och
därifrån drog man bort merkostnaderna. Vid beräkningen av merintäkten använde man som
spannmålspriser 220 €/ton för brödvete, 210 €/ton för fodervete, 220 €/ton för maltkorn och 195
€/ton för foderkorn. I merkostnaderna ingick preparatkostnad, besprutningskostnad inkl. förarlön,
torkning av merskörden, transport, trampning. Preparatkostnaden beräknades enligt de pris som
anges i SLF:s Växtskydd för åkergrödor 2012, lantbruksaffärerna eller från tillverkaren.
I vårvete gav alla fungicidbehandlingar en liten ökning i lönsamheten. Behandlingen med den nya
Armure uppvisade den bästa lönsamheten i vårveteförsöken (Bild 10). Grödan var mest angripen av
vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici repentis).
I höstveteförsöket gav de flesta behandlingar en märkbar ökning i lönsamheten. Behandlingen med
Comet Pro + Sportak var mest lönsam i höstveteförsöket (Bild 11). Grödan var främst angripen av
brunfläcksjukan (Septoria).
Även i kornförsöket var de flesta behandlingar lönsamma trots att förekomsten av svampsjukdomar
var moderat (Bild 12). Behandlingen med den nya Bontima var mest lönsam.
Bild 10. Lönsamheten av fungicidbehandlingarna i vårvete 2012.
0
20
40
60
80
100
120
€/ha
Merintäkt-bekämpningskostnad 2012 Brödsäd 220 €/ton, Fodersäd 210 €/ton
Netto, bröd €/ha
Netto foder €/ha
33
Bild 11. Lönsamheten av fungicidbehandlingarna i höstvete 2012.
Bild 12. Lönsamheten av fungicidbehandlingarna i korn 2012.
0
50
100
150
200
250
300
350
€/ha
Merintäkt-bekämpningskostnad 2012 Brödsäd 220 €/ton, Fodersäd 210 €/ton
Netto, bröd €/ha
Netto foder €/ha
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
€/ha
Merintäkt-bekämpningskostnad 2012 Maltkorn 220 €/ton, Fodersäd 195 €/ton
Netto, malt €/ha
Netto foder €/ha
34
4.2.3. Försök med olika utsädesmängder i höstraps
Under åren 2010-2011 och 2011-2012 utfördes försök med olika utsädesmängder vid etablering av
höstraps med hybridsorten Vectra (Tabell 17). I försöken hade man fyra olika utsädesmängder
(Tabell 18). Bearbetningsmetoden var konventionell. Målsättningen med försöket var att undersöka
hur utsädesmängden påverkar skörden och förhållandet mellan intäkt-utsädeskostnad.
Tabell 17. Försöken 2011-2012.
2010-
2011
2011-
2012
Sort Vectra Vectra
Förfrukt Vall Vall
N 150 150
P 14 14
K 30,5 30,5
Sådd 17.8.2010 15.8.2011
Radavstånd 12,5 cm 12,5 cm
Skörd 2.8.2011 9.8.2012
Tabell 18. Såtäthet och utsädesmängd.
Såtäthet,
pl/m2
Utsädesmängd,
kg/ha
35 2,5
75 5,5
150 11
300 22
Resultaten visar att med såtätheten 150 pl/m2 vid sådd har man fått ca 85 pl/m
2 etablerat inför vintern
och ca 55 pl/m2 har övervintrat. Denna utsädesmängd gav den högsta avkastningen; ca 4100 kg/ha,
tätt följt av ledet med utsädesmängden 300 pl/m2 som gav 3920 kg/ha och ledet med utsädesmängd
75 pl/m2 som gav 3790 kg/ha. Med bara 30 pl/m
2 på våren har man alltså uppnått en skörd som är
bara 8 % mindre än den man fick med 55- och 95 pl/m2 på våren (Bild 13). Med såtätheten 35 pl/m
2
hade man däremot bara 14 pl/m2 kvar på våren men trots det blev skörden ca 2700 kg/ha. Mängden
plantor på våren har reducerats med 60-70 % från den frömängd som såddes på hösten. Orsakerna är
dels ojämn uppkomst, dels snigelskador och dels utvintring.
35
Bild 13. Resultat i höstraps 2011-2012.
Bild 14. Utsädeskostnaden är beräknad enligt Raisioagros pris för Vectra utsäde sommaren 2012.
300 pl/m2 150 pl/m2 75 pl/m2 35 pl/m2
Skörd 3922,5 4090,5 3785,5 2694
pl/m2 höst 166,5 84,5 48,5 29
pl/m2 vår 96,5 56,25 30,4 14
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
4000
4500Planttäthet vid
räkning
Skörd kg/ha
Försök med olika utsädesmängder i höstraps,
Västankvarn 2010-2011 & 2011-2012, medeltal
Skörd
pl/m2 höst
pl/m2 vår
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
35 pl/m2: 2,5
kg/ha
75 pl/m2: 5,5
kg/ha
150 pl/m2: 11
kg/ha
300 pl/m2: 22
kg/ha
€/ha
Utsädeskostnader €/ha(18 €/kg frö)
Kostnader €/ha (18€/kg)
36
Bild 15. Intäkt-utsädeskostnad.
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
35 pl/m2: 2,5
kg/ha
75 pl/m2: 5,5
kg/ha
150 pl/m2: 11
kg/ha
300 pl/m2: 22
kg/ha
€/ha
Intäkt-utsädeskostnad (470 €/ton)
Intäkt-utsädeskostnad