Full gas mot en renare miljö?

– om hur bränsleceller framställs av media och experter i Sverige

Martin Hultman Maria Saxe

Arbetsnotat Nr 31 Mars 2005 ISSN 1403-8307

FÖRORD Denna rapport är frukten av många människors arbete. Trots detta kanske vi – Maria Saxe och Martin Hultman – ska erkänna oss ansvariga av att ha formulerat frågeställningar, valt metod, analyserat materialet och knådat samman texten. Självklart har vi dock varit beroende av många andra personer i vårt arbete. Rapporten är skriven inom forskarskolan Program Energisystem. Denna forskarskola har som syfte att föra samman doktorander med olika kunskapsbakgrund för att de gemensamt ska nagelfara frågor kring energiteknik och energipolitik. Våra bakgrunder som samhälls- och kulturanalytiker och teknisk fysiker vid institutionerna för tema vid Linköpings universitet och institutionen för kemiteknik vid Kungliga tekniska högskolan har fungerat som resonansbottnar i arbetet. Självklart har vi också dragit nytta av den gedigna utbildning inom energiområdet som forskarskolan Program Energisystem tillhandahållit under år tjugohundrafyra.

Vi vill också lyfta fram våra handledare Per Alvfors, Mats Westermark och Jonas Anshelm dels för deras förtroende och uppmuntrande tillrop inför vårt arbete, dels för deras värdefulla kommentarer på våra texter. Minna Salminen som hjälpte oss med formulerandet av enkäten och uppmärksammade oss på de fallgropar som kan finnas vill vi tacka för hennes engagemang, likaså de personer som svarade på enkäten. De kommentarer som våra opponenter vid slutseminariet – Wiktoria Glad, Eva Andersson, Magdalena Lundh och Andreas Johnsson – gav oss var viktiga för rapportens slutgiltiga utformning.

Vår förhoppning är att detta arbete inte ska vara slutpunkten för den gemenskap som Program Energisystem inneburit under snart ett år, vilket förtjänstfullt finansierats av Energimyndigheten. Istället hoppas vi på fler tillfällen att få uppleva känslan av att kliva in genom våning 7½ och uppleva världen genom en annans ögon. Alla ni doktorandvänner som har gjort det möjligt, förtjänar ett stort tack.

SAMMANFATTNING Ett hållbart samhälle har blivit en framtidsvision som politiker, privata företag och medborgarna verkar kunna enas om. Åsikterna går dock isär om hur ett sådant hållbart samhälle ska se ut. Inom energiområdet talar fler och fler om att vätgas och bränsleceller måste vara delar av ett hållbart energisystem som kan kombinera de tre kraven av tillväxt, tillförlitlighet och miljövänlighet som ställs på det. Intresset för bränsleceller är stort och talet om en vätgasekonomi är omfattande, i många fall översvallande. I denna rapport undersöker vi hur detta intresse ser ut genom att studera hur bränsleceller beskrivs av massmedia och ett antal aktörer; forskare, myndighetsföreträdare samt företagsanknutna personer. Vi analyserar bland annat hur massmedia och ovan uppräknade aktörer, våra informanter, beskriver tekniken genom att ställa frågor som; vilka förhoppningar ställs, vad förknippas med bränsleceller och vilka visioner kopplas samman med dem. Som underlag till analysen ligger tjugo enkätsvar från ledande företrädare inom energisverige som arbetar med bränsleceller samt 481 artiklar från Dagens Nyheter och NyTeknik.

Vår studie av massmedia sträcker sig tillbaka till sextiotalet och redan där talades det om bränsleceller i termer liknande de som används idag. Analysen visar att bränsleceller, både då och nu, främst sätts i samband med uttalanden om effektivitet, miljövänlighet och vatten som avgas både av de journalister som skriver i tidningarna samt de informanter vi har hämtat in svar ifrån. Det verkar också idag finnas en övertygelse om att framtiden är positiv för bränsleceller då begrepp som framtidsbilar och framtidens energisystem kopplas samman med bränsleceller. Denna självklara och positiva konsensus innebär att kritiska eller negativa röster om teknikens berättigande, konkurrenskraft och genomförbarhet marginaliseras genom att inte bemötas, inte ges utrymme eller avfärdas med en upprätthållen självklarhet. På detta vis kan förespråkarna upprätthålla bränslecellernas stjärnstatus som tekniken som ska rädda världen.

Rapporten påvisar också att bränsleceller får olika roller inom olika användningsområden. I samband med bilar och bussar poängteras ständigt att det endast är vatten som kommer ur avgasröret. När bränsleceller placeras tillsammans med mobiltelefoner, bärbara datorer samt stationära energiomvandlare är det prestanda och verkningsgrad som dras fram som skäl till dess potential. Borta är då övertygelsen om koldioxidfria energiomvandlingar. I båda fallen är det dock tydligt att fokus ligger på att beskriva bränsleceller väldigt reduktionistiskt, vilket innebär att en väldigt liten del av en stor helhet lyfts ut och talas om. Fokus på att det bara kommer vatten ur avgasröret tränger undan diskussionen om hur bränslet produceras. När det gäller mobila samt stationära applikationer diskuteras knappast den koldioxid som blir del av utsläppen i och med att metanol och fossilgas används som bränsle.

Vår ambition med denna rapport är att bredda diskussionen om bränsleceller här i Sverige men också internationellt. Vi har i vårt material konstaterat att det finns en del frågetecken kring en eventuell övergång till ett energisystem baserat på bränsleceller och vätgas. Dessa frågetecken måste lyftas upp, studeras och (om möjligt) rätas ut innan eller i samband med att nya infrastrukturprojekt startas. Fokus idag ligger väldigt mycket på den enskilda teknikens utveckling som energiomvandlare samt eventuella energibärarare medan själva grunden för systemet, förnyelsebara energikällor, inte är framträdande. Om möjligheterna som bränslecellsförespråkarna utlovar ska realiseras måste ett tydligt systemtänkande sättas på plats som inte reducerar tekniken till dess enskildheter utan har förmågan att se helheter. Ett sådant helhetstänkande borde ägna mer uppmärksamhet åt grunderna för systemet än dess enskildheter.

ABSTRACT A sustainable society has become a common vision among politicians, companies and citizens. How this vision is to be materialized is however cause of many conflicts. In the energy sector more and more actors are talking about how a sustainable society need to include hydrogen and fuel cells to be able to fulfil the three demands of economic growth, security of supply and environmental sustainability.

In this research report the questions of how media and experts are describing fuel cells are under investigation. We analyse for example how the technology is described, which future visions are connected with the technology and what kind of language is used. In doing this we are trying to investigate the technology and politic around it as in symbiosis, the technopolitics, of Fuel Cells. We are also dealing with conflicting descriptions of how the environment should be understood and how risk issues are made a non-existing problem.

Our empirical material is media articles and a survey among those working with fuel cells in Sweden. We have analysed 481 articles from Swedens most influential morning paper (Dagens Nyheter) and the most spread paper about technology (NyTeknik) from 1966 to 2004. From 1994 to 2004 and between 1966 and 1969 we analyze all articles found. In between those years we did a summary search. The data from our survey include 20 answers.

Our results show that Fuel Cells, both now and then, foremost are described together with arguments about efficiency, environmental friendliness and water as only exhaust. It seems also that a specific way of percieving future energy needs, based on a perception of energy use as an unstoppable growing economic factor, are included as an argument for developing fuel cells when the technology is described. A certain view of the environment, as only affected by exhausts, is also connected to the dominating view about fuel cells. Critical or negative voices, arguments and actors are rejected or marginalised.

When media and our respondents are describing the technology in focus it is with a rather reduced system approach. This means that how the fuel is produced or what the consequences the whole chain of energy transformations will be, is not discussed. Further research need to take these questions serious and explore what possibilities fuel cells have in a sustainable energy system.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning................................................................................................................................... 1

Syfte och vägledande frågeställningar............................................................................... 2

Genomförande och avgränsningar .................................................................................... 2

Tidigare forskning............................................................................................................... 3

Bakgrund .................................................................................................................................. 4

Vikten av att studera teknik och politik............................................................................ 4

Varför studera massmedia och tidskrifter?...................................................................... 7

Metod ........................................................................................................................................ 9

Diskurs.................................................................................................................................. 9

Analysredskap ................................................................................................................... 13

Kombinationen enkäter och diskursanalys..................................................................... 15

Textanalys............................................................................................................................... 16

Kvantitativ överblick ........................................................................................................ 16

De miljövänliga, effektiva, bränslecellerna med vatten som avgas .............................. 23

Bränslecellernas användningsområden........................................................................... 30

Framtiden, utopier och sensationer................................................................................. 35

Marginaliserade risker och kritik – element i det diskursiva fältet ............................. 42

Analys av enkäterna ............................................................................................................... 45

Frågor med svarsalternativ .............................................................................................. 46

Frågor med öppna svarsmöjligheter ............................................................................... 47

Sammanfattning av enkätstudien .................................................................................... 50

Sammanfattande analys av enkäten och texterna................................................................. 52

Element och moment i diskursordningen ....................................................................... 52

Grupperingar i diskursordningen ................................................................................... 53

Diskussion............................................................................................................................... 55

Redigeringen och regleringen av bränslecellsfältet........................................................ 55

Konkurrensen om begreppet bränsleceller..................................................................... 56

Hur och varför marginaliseras risker? ........................................................................... 56

Konkurrerande systemsyner............................................................................................ 58

Vatten - en stark metafor.................................................................................................. 59

Den långa historien och ’hypen’ ...................................................................................... 60

Förslag till fortsatt forskning ........................................................................................... 62

Referenser............................................................................................................................... 63

Litteratur............................................................................................................................ 63

Internet............................................................................................................................... 64

Bilagor .................................................................................................................................... 66

Bilaga 1 – Enkäten............................................................................................................. 66

Bilaga 2 - Enkätbrevet ..................................................................................................... 72

Bilaga 3 - Enkätsvaren i tabellform................................................................................ 73

Inledning

Energi är och har länge varit ett omdiskuterat politiskt område. Opinionsförändringar från och med 70-talet har lett till övertygelsen om att det kan finnas andra problem med vår energianvändning än ekonomiska eller resursbaserade, nämligen miljörelaterade, och att dessa problem kan hota den mänskliga överlevnaden. Ett framtida hållbart samhälle har blivit en framtidsvision som politiker, industri och allmänhet verkar kunna enas om men hur ett sådant hållbart samhälle ska se ut verkar det finnas många åsikter om. Kraven på ett hållbart energisystem beskrivs som trefaldigt. Det ska vara miljöanpassat, tillförlitlighet i fråga om tillgång och tillväxtskapande.1 De tre kraven på energi beskrivs ofta stå i konflikt med varandra. Beroende av vilket av dessa krav som understöds blir vissa energikällor och energilager de mest tilltalande.

För att övervinna, eller tränga undan, de konflikter som finns i energifrågorna verkar många olika intressegrupper numera enas kring en tanke på en framtida vätgasekonomi. Bränsleceller är en central del i en sådan möjlig förändring. Detta nämns allt oftare tillsammans med talet om ett så kallat hållbart energisystem. I flera olika institutionella sammanhang håller idéerna om en vätgasekonomi på att etableras. Bland annat gjorde USA:s president George W. Bush och EU-kommissionens dåvarande ordförande Romano Prodi ett gemensamt uttalande 2003 där de sa sig se potentialen för vätgasekonomin att etablera ett tillförselsäkert men ändå rent och miljöanpassat system.2 Satsningarna på en sådan ekonomi beskrivs som ”Sink or Swim” i ett pressmeddelande från Europeiska Unionen, alltså som en oundviklig, tvingande, förändring.3 USA och EU satsar de närmaste åren kring 2,8 respektive 1 miljarder under de nästkommande två respektive fyra år.4 Entusiasmen över bränsleceller finns inte bara inom Bushadministrationen eller EU utan verkar vara något som förenar. Till exempel satsar även Kanada, Kina, Brasilien och Japan på tekniken. I Sverige så upprepades bland annat mantrat ’Bränsleceller är framtiden’ gång på gång under Energitinget 2004. Det talades till och med om ett paradigmskifte inom energibranschen, där bränsleceller skulle in som energiomvandlare.

Intresset för bränsleceller är stort och talet om en vätgasekonomi är omfattande, i många fall översvallande. Det är bland annat detta som vi anser är intressant med bränsleceller. Hur målas bilden av bränsleceller upp i media? I vilken relation står de beskrivningarna till de bilder som forskare, myndighetspersoner och privata företag har? Vi ställer oss också frågan varför det knyts så stora förhoppningar till tekniken idag när den har funnits under en så lång tid. Sammanfattningsvis så handlar vår rapport alltså om vilka problem som bränsleceller är lösningen på i början av 2000-talet och hur dessa problem skapas, upprätthålls och beskrivs. I rapporten försöker vi att ta ett kliv åt sidan och reflektera över bränslecellernas roll i samhället såsom de omtalas av forskare, massmedia, myndighetspersoner samt personer inom industrin.

I rapportens inledning beskriver vi syftet och vägledande frågeställningar för analysen. Vi beskriver även kort hur vi gått till väga och vilket material vi analyserat. I följande kapitel

1 Joint Statement by president George W. Bush, Europeen Council President Konstandinos Simitis, and european comission president Romano Prodi on The Hydrogen Economy. från: www.eere.energy.gov/ 2 Fri översättning av: […] the potential of the hydrogen economy in establishing a secure energy supply through clean and environmentally sound systems” Från: Joint Statement by president George W. Bush, Europeen Council President Konstandinos Simitis, and europeen comission president Romano Prodi on The Hydrogen Economy 3 Från: EU roadmap towards a European Partnership for a Sustainable Hydrogen Economy, //europa.eu.int/ 4 President's Hydrogen Initiative: A Clean and Secure Energy Future, från: www.eere.energy.gov/

1

beskriver vi bakgrunden till arbetet och visar på några tidigare undersökningar genomförda med samma metod. I metodkapitlet finns det en beskrivning av teorin bakom metoden samt hur vi använt oss av metoden för den som vill fördjupa sig. Själva analysen redovisas sedan och diskuteras i det sista kapitlet.

Syfte och vägledande frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur området bränsleceller beskrivs av media och aktörer, men även att analysera hur bränslecellstekniken beskrivs vid olika tidpunkter, och vilka likheter och skillnader det finns mellan dessa beskrivningar. Viktiga frågeställningarna som har väglett vårat arbete är:

Röner bränslecellstekniken större uppmärksamhet idag än tidigare och i så fall varför?

Vilka användningsområden utpekas och vilka förhoppningar knyts till teknologin?

Vilka metaforer används i samband med tekniken idag och historiskt?

Hur beskrivs möjligheterna respektive svårigheterna för bränsleceller?

På vilka vis regleras vad som får eller inte får sägas om bränsleceller?

Hur motiveras bränsleceller vid olika tidpunkter?

Sammantaget handlar det om hur tekniken beskrivs i form av; vilka förhoppningar som finns på den, hur framtiden beskrivs för den och vad som förknippas med den.

Genomförande och avgränsningar

Vår analys baseras på två olika studier. Dels en historisk studie i form av textanalys över hur bränsleceller omskrivs i massmedia, dels en enkätundersökning där ledande företrädare i energisverige inom bränslecellsområdet har svarat. Det empiriska material som ligger till grund för textanalysen är tidningarna NyTeknik och Dagens Nyheter. Dessa har vi valt eftersom vi anser att de båda kan respresentera två olika grupper av människor. För att svara på frågan om hur diskussionerna går i samhället har vi studerat morgontidningen Dagens Nyheter. För att svara på hur bilden av bränsleceller som förs fram till ingenjörer ser ut har vi studerat den tekniska tidskriften NyTeknik samt under 1966 dess föregångare Teknisk tidskrift. Tidningarna utkomm med cirka 41 nummer per år. För att fördjupa analysen av hur människor i roller som forskare, myndighetspersoner samt människor knutna till industrin uppfattar och talar om teknologin skickade vi ut en enkät.

Avgränsning av det massmediala materialet var inte bestämd på förhand utan framarbetades under arbetets gång. Vi började med en översiktsökning där vi jobbade oss bakåt i tiden med början 2004 för att se ifall vi kunde se några tydliga perioder där intresset var extra stort. Utifrån denna sökning kunde vi se en tendens till att intresset för bränsleceller var relativt stort i slutet av 1960-talet för att sedan svalna och åter blossa upp i början av 1990-talet. Vi beslutade då att avgränsa vår analys till åren 1966-1969 samt de senaste tio åren. Dock kommer vissa av de artiklar vi påträffat under översiktsökningen ändå tas med som referenser.

För NyTeknik gjordes först en sökning i nyhetsarkivet på tidskriftens hemsida. Med sökordet bränslecell*, där trunkeringen * innebär att alla ord som börjar på bränslecell innefattas i sökningen, hittades den 17 november 2004 263 artiklar från och med 1999-02-03. Av dessa har vissa valts bort på grund av att omnämnandet av bränsleceller i texterna endast är indirekt och av föga relevans. Till exempel artiklar om ett företag och någon av deras produkter där det står att förutom den produkten så sysslar de även med bränsleceller. Från 1998 och ner till

2

1994 har sökningen skett via genomläsning av papperskopior på Kungliga biblioteket i Stockholm. Totalt hittades 41 artiklar mellan dessa årtal. Mellan årtalen 1966 och 1969 hittades 7 artiklar och under översiktsökningen hittades 4 artiklar. För DN gjordes en sökning den 18 oktober 2004 i Presstext för att hitta artiklar i Dagens Nyheter om bränsleceller. Sökorden har varit bränsleceller, bränslecell och ’vätgas’. Sökorden gav 113 träffar för bränsleceller, 15 för bränslecell och 36 träffar för vätgas när artiklar med dubbla eller tredubbla träffar räknades bort, vilket innebär att från och med 1992-09-18 har det skrivits 164 artiklar innehållande de orden. Mellan åren 1966-1969 har de två första månaderna av tidningen genomsökt på Linköpings Universitetsbibliotek med hjälp av mikrofilmer. Från dessa år har två artiklar hittats. Dessa är underlag för analysen av Dagens Nyheters artiklar i denna rapport. Sammanlagt innebär detta att 481 artiklar analyserats.

Textanalysen kompletterades med en enkätstudie över vad dagens aktörer inom bränslecellsområdet anser om bränsleceller och hur de talar om dem. Men även vad de kopplar samman med bränsleceller, inom vilka olika samhällssektorer det idag talas om bränsleceller samt vilka aktörer som anses vara mest aktiva. Enkäten distribuerades till 43 personer som arbetar direkt eller indirekt med bränsleceller. Personerna identifierades med hjälp av tips från personer verksamma inom området, sökning på Internet om de verksamma forskningsprogram som finns inom området samt deltagarlistor från konferenser inom området. Det urval vi har gjort av personer är alltså ett så kallat selektivt urval.5 Ett sådant urval är inte generaliserbart i statistisk mening men däremot kan det vara generaliserbart som fallstudie. Vi kan alltså inte säga att alla politiker, forskare och myndigheterpersoner tycker på ett visst sätt utan istället bygger generaliserbarheten på att vi identifierat de mest betydelsefulla personerna i Sverige inom området. Enkäten togs fram genom att vi formulerade ett antal viktiga frågor vi ville ha svar på. Eftersom vi är intresserade av diskurserna kring bränsleceller ville vi ha både öppna frågor och frågor med svarsalternativ. De öppna frågorna ger den svarande större frihet att utrycka sig i svaret vilket är en kvalitativ fördel medan frågorna med svarsalternativ ger kvantifierbara svar och är lättare att tolka i siffertermer (se Bilaga 1).

Texterna och de skriftliga svaren från enkäterna har vi analyserat med hjälp av forskningsmetoden diskursanalys. Med olika verktyg som utvecklats inom den metoden har vi studerat hur metaforer, värderingar och visioner presenteras. Vi har också försökt finna hur fördelningen av olika åsikter ser ut i vårt material, vilka värderingar som det verkar vara konsensus eller konflikt kring, samt vilka personer/grupper/institutioner som för fram olika åsikter.

Tidigare forskning

I vår sökning efter tidigare forskning i detta ämne så har vi identifierat några olika rapporter, uppsatser och artiklar som gjort liknande ansatser som vi. Bland annat har Hans Trewe genomfört en intervjustudie om bränsleceller i Sverige där han intervjuat olika människor som arbetat med och för bränsleceller. Trewe har i sin studie belyst hur tekniken har behandlats politiskt. Michel Callon är en forskare som studerat bränsleceller och hur dessa passar och passas in i samhället i Frankrike från och med 1960 till och med 1975. Tidigare forskning kommer att diskuteras mer utförligt under bakgrund samt i diskussionen.

5 Svenning 1996:103

3

Bakgrund

Vikten av att studera teknik och politik

Ambitionen med denna studie är att studera hur teknikförändring skapas i samband med metaforer, värderingar och visioner. Detta gör vi genom att se teknikutveckling som något som påverkas av de förhoppningar, metaforer och visioner som knyts till den istället för att se det som något ödesbestämt. Istället för att söka efter bränslecellers tekniska specifikationer och jämförelser med andra tekniker, så söker vi hur uppfattningen om tekniken och värderingar skapas i olika samanhang och av olika aktörer. I likhet med Hans Fogelbergs studie kring elbilens utformning och sammansättning är vi intresserade av att studera bränslecellernas teknikpolitik, det vill säga ”processen genom vilken det tekniska och det politiska blir sammanblandat, och hur utslaget av en kontrovers är beroende av förhandlingar på gränsen mellan teknik och politik”. 6

Sammansättningen bränsleceller är alltså enligt detta synsätt beroende av den process av teknikpolitik som formulerar den. Detta är ganska långt ifrån en tekniksyn som säger att en teknik fungerar eller blir framgångsrik för att den är objektivt bättre än andra. Vad Fogelberg säger om elbilens tillblivelse, tillkortakommanden och utveckling är att artefakten, tinget, aldrig kan förstås utan dess omgivning. I vårt fall handlar det om hur tinget bränsleceller skapas av värderingar, normer, metaforer och makt som formuleras i samhället. Det är samspelet mellan artefakten och det nätverk som skapar den som är intressant att förstå. Detta är processer som många andra forskare har studerat både inom forskningsfältet energi och mer specifikt transporter, elbilar och bränslecellsbilar.

Jonas Anshelm har i sin bok Mellan frälsning och domedag analyserat en teknikpolitisk process, nämligen kärnkraftens idéhistoriska förändring i Sverige, genom att forska i vetenskapliga tidskrifter och dagspress. Han ställer sig frågorna om varför teknologi uppfattas på vissa sätt i en viss tid och på vilka grunder vissa argument blir giltiga och andra ogiltiga. Genom att använda sig av diskursanalys har Anshelm identifierat hur varje diskurs7 hålls samman genom ett antal betydelsefulla och ständigt upprepade metaforer. Han visar hur kärnkraften kopplades samman med en rad andra positiva symboler på 50 och 60-talet såsom fred och lösning av olika miljöproblem. De första protesterna och kritiken mot kärnkraften avfärdades med argument om bristande sakkunskap och otillräcklig upplysning. Istället skapades en magisk och missionerande retorik där suggestiva metaforer spelade en stor roll. Magin bröts sedermera av en kraftfull motopinion.8

En annan forskare som har studerat hur olika diskurser ser ut inom energiområdet är Per Gyberg, vars avhandling behandlar hur energi som kunskapsområde förmedlas i skolan. Det urval och den specifika kunskapssyn som höll samman vad som är möjligt att tala om i skolan sammankopplas tydligt med vad Gyberg kallar för en tillförseldiskurs. Tillförseldiskursen problematiserar inte mängden energi som används utan diskuterar enbart vilken energikälla som bör användas.9 Konflikter ges inte någon förklaringsgrund utan problemen framställs alltid tillsammans med en självklar lösning. Gyberg säger att den positivistiska vetenskapliga synen alltsedan efterkrigstiden fungerat som överideologi i den svenska skolan och detta kommer till uttryck också på energiområdet, framför allt inom

6 Fritt översatt “[…] a process by which the technical and the political become mixed, and how the resolution of the controversy relied on negotiating a boundary between ‘technology’ and ‘politics’ Fogelberg 2000:12 7 Diskurs kan förstås som ett bestämt sätt att tala om och tolka världen, se metod kapitlet. 8 Anshelm 2000 9 Gyberg 2003:227

4

tillförseldiskursen. Tillsammans med tanken om det önskvärda med tillväxt innebär detta att val av energikällor enbart kan bedömas utifrån dess förmåga att svara upp mot tillförseldiskursens specifika krav på allt mer energi. Gyberg skriver:

De civilisationskritiska diskursernas moraliska utmaningar och ställningstaganden togs inte på allvar eftersom de skulle innebära omfattande förändringar för hur den västerländska människan lever sitt liv.10

Inom området energisystem i fordon har också flera avhandlingar skrivits. I en komparativ studie av en process av lagstiftning, lobbying och teknikförhandlingar i USA och Sverige talar Hans Fogelberg i sin avhandling Electrifying visions om den teknikpolitik som genomkorsar elbilens historia. Intressant nog är inte heller elbilen, i likhet med bränsleceller, en nyligen formulerad teknik. Redan i början av 1900-talet fanns funktionella elbilar. Fogelberg säger att en elbil med 55 km räckvidd som var lika energieffektiv per kilometer som 90-talets elbilar redan rullade på de engelska vägarna år 1900.11 Vad som sedan skedde var att framförallt tävlingar blev viktiga för att forma uppfattningarna om vad bilen är och vad den skulle kunna göra.12 Fogelberg menar att det så kallade ’batteriproblemet’ för elbilar i själva verket formulerades redan i början av 1900-talet som en konsekvens av en specifik uppfattning om bilen. Hög fart och lång räckvidd knöts alltså allt hårdare till hur sammansättningen bilen kom att framstå. Vilket till stor del stod i kontrast till hur människor på den tiden använde bilen, och definitivt i kontrast till hur bilen därefter har använts genom bilens historia.13

Intresset för ett hållbarare transportsystem med mindre energibehov menar Fogelberg idag sammanfaller med begränsad tillgång på olja, miljöargument, hälsofrågor och nyligen även luftföroreningar.14 Hans delstudie av USA behandlar vad som räknas som nollemissions fordon och vad ett sådant fordon behöver för att vara funktionellt.15 Politikerna påverkade den tekniska utvecklingen genom att en politisk opinion krävde lägre utsläpp från bilar. Detta krav formulerades redan vid början av bilismens storskaliga utbredning. Fogelberg påpekar även att ”tolknings-flexibilitieten för ’bilen’ ökade i slutet av 1980-talet på grund av den långt gångna diskussionen om att använda alternativa drivmedel, som sågs mildra hälso- och miljöproblemen för den bensindrivna bilen”.16

Samtidigt så ansågs det inte politiskt möjligt i USA att reducera användningen av bilar och skapa andra transportsystem. Den möjliga kompromissen blev alltså en lagstiftning som skulle sätta press på bilindustrin att skapa nollemissionsbilar. Vad en nollemissionsbil var för något har sedan dess varit föremål för förhandlingar. År 1996 förändrades regelverket så att utsläpp förenade med produktion, transport och distribution av bränslet inte införlivades i kraven för vad som likställdes med ett nollemissionsfordon: ”Emissioner som släpps ut vid produktionen, distributionen och transporten av bränsle inkluderades inte i motsvarande

10 Gyberg 2003:228 11 Fogelberg 2000:17 12 Fri översättning av: ”Racing, in particular, became important in forming these perceptions [of what a car is and should be able to do]” Fogelberg 2000:19 13 Fri översättning av: ”[…] people of that time used the automobile, and is definitely in contrast with how the automobile has subsequently been used throughout the history of automobility” Fogelberg 2000:21 14 Fogelberg 2000:32 15 Fri översättning av: ”[…] concerned with the question of what counts as a zeroemission vehicle, and what properties should it have in order to be functional” Fogelberg 2000:53 16 Fri översättning av: ”By the late 1980’s interpretative flexibility increased at the level of ’the automobile’ in terms of the far reaching discussions of implementing alternative fuels, seen to mitigate the health and environmental problems of the gasoline car” Fogelberg 2000:64

5

nollemissions kategorin”.17 Detta framstår som en viktig förändring vilken medförde att två teknologier: batteridrivna bilar och bränslecellsbilar kunde inkluderas. Dessa två typer stöddes även av CARB18 som är en viktig aktör i Kalifornien.19 I sin avhandling säger Fogelberg alltså att elbilens teknikpolitiska förutsättningar är beroende av de intressen som formulerar dem.

Inte heller bilar som drivs med bränsleceller som energiomvandlare är någon ny idé. Michel Callon har studerat de tidiga ambitioner som fanns och ett av de försök som gjorts för att skapa elbilar, med en uttalad förhoppning om att dessa sedan skulle drivas med bränsleceller. Denne franske teknik- och vetenskapsforskaren diskuterar detta i flera artiklar. Bland annat beskrivs hur det franska företaget Eletricité de France, EDF, redan 1973 hade presenterat en plan för elfordon. Planen bestämde inte bara hur elbilen, ”the VEL”, skulle se ut och fungera utan beskrev även det sociala samanhang i vilket elfordonet skulle fungera.

1973 presenterade EDF (Eletricité de France) en plan för elbilar som inte bara bestämde fordonets exakta utformning såsom dom hoppades kunna föra fram den utan även den sociala kontexten i vilken fordonet skulle fungera.20

I början av 70-talet formulerades alltså en tanke om att elfordon skulle ingå i ett förändrat postindustriellt samhälle och inom 15 år skulle bränsleceller fungera som energiomvandlare i dessa.21 Ambitionen var att elbilen, i händerna på nya sociala grupper som kämpar för att förbättra staden med hjälp av vetenskap och teknik, skulle leda till en ny era inom transportsektorn.22 Det franska statliga energibolaget ville alltså inkludera de sociala rörelser som på 70-talet krävde större hänsyn till miljön, drägligare och mindre kommersialiserat stadsliv och lägre grad av expertstyre i en framtidsvision där bilen fortfarande skulle vara central, men ändå förändrad. En framtidsvision där bränslecellsbilar med all säkerhet skulle överta den privata bilmarknaden som helhet.23 För att kunna hålla samman olika aktörer, värderingar och artefakter till en fungerande sammansättning var EDF tvungna att skapa ett stabilt nätverk eftersom ”existensen av elbilen är beroende av konstruktionen av aktörs-världen”.24

Callon menar även att tankarna om bränslecellsbilen som begrepp fanns redan 1973 eftersom alla redan då var överens om den, dess utseende, dess funktion och dess kontext, men 1976 så fungerade inte visionen om bilen längre. Detta då de problem den var lösningen på, exempelvis stadsmiljö och avgaser, inte längre uppfattades som aktuella att lösa med hjälp av elfordon.25 Hela visionen om att bränslecellsbilen skulle ingå i ett postindustriellt transportsystem hade upplösts. EDF kunde inte längre skapa problemet, den obligatoriska passagen, för vilket bränslecellsbilen skulle vara lösningen.26 Det som EDF hade kallat för

17 Fri översättning av: ”Emissions associated with the production, transportation and distribution of fuel were not incorporated into the requirements of the equivalent ZEV category” Fogelberg 2000:76 18 California Air Resources Board 19 Fogelberg 2000:77 20 Fri översättning av: “In 1973, the EDF (Eletricité de France) presented a plan for the VEL [Electric Vehicle] that not only determined the precise characteristics of the vehicle it wished to promote, but also the social universe in which the vehicle would function”, Callon 1986:21 21 Callon & Latour 1981:288 22 Callon 1986:21 23 Fri översättning av: “[…] whilst fuel cells are certain to conquer the private car market as a whole” Callon & Latour 1981:288 24 Fri översättning av: ”The existence of the VEL is bound up with the construction of the actor-world” Callon 1986:23 25 Callon 1980 26 Callon 1986:25

6

bränslecellsröret, en icke ifrågasatt eller förändringsbar framtid, framstod inte längre på det viset.27

Att studier av tidskrifter och tidningar är betydelsefulla för att förstå teknikpolitik påvisar Anshelm men också bland andra statsvetaren Carl Melin i sin avhandling om kommunikationsutredningen på 1990-talet. Som en sammanfattning av sin avhandling skriver Melin att den slutgiltiga propositionen mest betonade den privata industrin på bekostnad av miljön. Allra tydligast var detta i fallet med dieselskatten. Höjd dieselskatt var ett av de förslag som framfördes som viktigt i direktiven för utredningen. Detta var även det förslag som bilintressenterna utförde mest lobbying emot. Dieselskatten höjdes inte. Melin påpekar att massmedia och dessa samspelspartner reklamen hade spelat stor roll. Han menar att ”vägintressena hade lyckats skapa ett sådant opinionstryck [mot höjning av dieselskatt] att en sådan eventuellt kunnat leda till stora väljarförluster”.28 Melins beskrivning av tillkomsten av den nya kommunikationspropositionen visar att ett stort antal aktörer försökte påverka politikerna genom framför allt informella metoder. En mycket stor del av detta arbete bedrevs enligt Melin via massmedia, genom ett systematiskt och genomtänkt lobbyarbete från vägintressenas sida innehållande debattartiklar, nyhetsartiklar samt reklamkampanjer.29

Varför studera massmedia och tidskrifter?

I föregående kapitel har vi påvisat ett antal exempel där teknik och politik går hand i hand. Hur bra tekniken än må vara så är den endast bra enligt de definitioner och värderingar vi bygger vårt samhälle på just för stunden. Dessutom beror tekniken och hur den uppfattas och utvecklas på de regelverk som sätts politiskt. Därför är det av yttersta vikt att studera både teknik och politik.

Att ord och bilder i media såsom på TV, i tidningar och tidskrifter eller liknande har ett stort inflytande på människors vardag börjar bli en tanke som är mer och mer uppmärksammad. Inom forskningen om massmedia har detta varit en utgångspunkt sedan länge. Historikern Benedict Andersson har beskrivit det skrivna ordets betydelse för nationalstatsbildandet som en nödvändighet för att upprätta en föreställd gemenskap.30 De svenska massmediaforskarna Tom Olsson och Jan Ekecrantz beskriver hur tidningskonsumtionen, tillsammans med andra institutioner, skapade den dagliga sociala vardagen, den föreställda gemenskapen av delade erfarenheter, i övergången till den moderna industrikapitalismen.31 Det finns till och med de som har diskuterat morgontidningen som den moderna människans mest betydelsefulla ritual. Onekligen är det en omfattande ritual. Genomsnittsvensken ägnar sammanlagt sex timmar åt press, radio och tv under en dag.32 Att dagspressen är en stor del av denna konsumtion styrks av att 85 % av den vuxna svenska befolkningen läser en tidning varje dag, och spenderar i genomsnitt en halvtimma med detta.33

Masskonsumtionen av media är enligt Manuel Castells, professor i sociologi och infrastruktur i Berkeley, Kalifornien, något ständigt pågående, som har blivit en del av de moderna människornas miljö. Massmedia har i hög grad blivit skapare av den audiovisuella miljö inom vilken vi interagerar och med vilken vi interagerar.34 Att studera massmedia och

27 Callon & Latour 1981:291 28 Melin 2002:226 29 Melin 2002:227 30 Andersson 1993 31 Ekecrantz & Olsson 1998:96 32 Hadenius & Weibull 2000:11 33 Littner 2000:63 34 Castells 1998:333ff

7

tidskrifter kan därmed vara en intressant empiri som svarar på frågor kring vilka uppfattningar som cirkulerar i samhället kring en viss fråga samt i vilka former denna cirkulation regleras.

Medierna som en viktig reglerare i upprätthållandet av en diskursordning

Mediernas betydelse är omfattande. 67 % av befolkningen i Sverige har mycket eller ganska stort förtroende för morgontidningen. Tidskrifter innehar ofta ännu högre förtroende.35 Även mängden nyheter påverkar människorna som läser dem. Det får dem att tänka på de ämnen som blir presenterade. Detta är något som Bengt Johansson, universitetslektor vid institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet, visar i sin kvantitativa studie över lokalnyheter. Han har där statistiskt undersökt ett tidningsmaterial som visar att ”den bild som framställs av den kommunala världen i medierna påverkar hur kommuninvånarna uppfattar och värderar den kommunala världen”.36

För att upprätthålla det förtroende som gör det möjligt att utan konflikt påverka hur saker uppfattas i samhället, är det viktigt för nyhetsmedierna att skapa intryck av att de händelser som beskrivs framstår som givna. Det betyder att nyheterna framställs som om de är oberoende av nyhetsmediet och den sortering och redigering som ändå sker. Ekecrantz och Olsson hävdar att den journalistiska institutionen kanske är skickligare än någon annan samhällsinstitution på att dölja sig själv, sin egen maktutövning och sitt eget intresse. Dess anspråk på att företräda ett allmänintresse och att objektivt beskriva händelser har godtagits av så gott som hela samhället.37 I många fall leder döljandet till att uttalanden i massmedia framstår som autentiska oberoende av sin kontext. I denna rapport behandlar vi dock uttalanden i massmedia som uttryck för en diskursordning som regleras av massmedia och inte enskilda uttalanden, förutom i de fall där signerade debattartiklar eller citat, förekommer.

Många forskare påpekar vilken makt nyhetsmedierna har idag. Språkforskaren Norman Fairclough, som är förespråkare och huvudrepresentant för den kritiska diskursanalysen38, skriver om hur de [nyhetsmedierna] definierar sociala relationer samt konstruerar möjliga identiteter.39 Men läsaren påverkas väl inte bara av det hon eller han läser i tidningen och tror på allt som står i den? Nej, självklart inte. Den engelska lingvistikprofessorn Roger Fowler hävdar att texten blir producerad av författaren och läsaren. Där de, i en icke likvärdig position, förhandlar om statusen för det specifika språkstycket. Denna förhandling sker på basis av deras mer eller mindre delade värderingar kring världen och språket.40 Den icke likvärdiga positionen innebär att massmedierna har stora regleringsmöjligheter av hur läsaren uppfattar till exempel bränsleceller. Här kan man anta att tidskrifter och morgontidningar därmed har större påverkansmöjligheter eftersom de hos läsaren har större förtroende. Det som blir intressant i denna studie är att studera tidningar och se hur dessa konstruerar de diskursiva sammanhang där bränsleceller och vätgas beskrivs som nyheter.

35 Christiansen & Bergström, 2000:115f 36 Johansson 1998:156 37 Ekecrantz & Olsson 1998 83 38 Mer om de olika diskurs teorierna i metodkapitlet. 39 Fairclough 1995:17 40 Fowler 1991:60 se även Bergström & Boréus 2000:13

8

Metod I det här kapitlet redogör vi för hur vi arbetat med vårt empiriska material, som utgörs av artiklar från Dagens Nyheter och NyTeknik samt enkätsvar från personer som arbetar med bränsleceller i Sverige. Vi börjar med tankarna bakom metoden, följer upp med hur diskurser kan beskrivas, samt avslutat med vilka redskap som vi använt oss av vid läsningen av texten. Sedan beskriver vi hur vi arbetat med enkätundersökningen för att sist resonera kring helheten i vår metod.

Diskurs Winther-Jørgensen och Phillips pekar i sin bok Diskursanalys som teori och metod ut tre skolor inom diskurområdet nämligen; diskursteori, diskurspsykologi samt kritisk diskursanalys. Dessa tre skolor skiljer sig främst i synen på hur konstituerande diskursen är samt vad man fokuserar på i analysen41 men dessa tre skolor definierar även vad en diskurs är olika. Inom den diskursteori som förespråkas av Ernesto Laclau och Chantal Mouffe ser man diskursen som en entydig fixering av betydelser och reducering av tolkningsmöjligheter. De kritiska diskursteoretikerna, med Norman Fairclough i spetsen, ser diskurs mer som en ett sätt att tala som ger mening år världen utifrån ett visst perspektiv. Diskurspsykologerna Potter och Wetherell ser diskurser som en tolkningsrepertoar, utifrån vilken man tolkar världen. Gemensamt är att språkbruk ses som en social praktik som mer eller mindre definierar världen. En enkel och träffande definition av diskurs ger Winther-Jørgensen och Phillips själva:

Diskurs – Ett bestämt sätt att tala om och förstå världen 42

Inom diskursanalys är språket och användningen av det i tal och text i fokus för forskningen. Språket och dess användning ses inte som ett neutralt instrument för att namnge saker och händelser utan som en social aktivitet. Språket både formas av och formar det sociala sammanhanget. Det viktiga i en analys av diskurser är alltså hur språket används för att understryka en viss betydelse. Detta kan man upptäcka genom att undersöka vilka ord och metaforer som används och vilka sammankopplingar som görs, men även vilken kunskap som framhålls som sanning samt vad som tas förgivet.

Inom de flesta områden finns flera konkurrerande diskurser. Olika grupper av människor vill av olika anledningar föra fram sin tolkning för att just denna ska bli den dominerande diskursen och ses som sann.

Det integrerade perspektivet

Winther-Jørgensen och Phillips presenterar i sin bok ett integrerat perspektiv med intentionen att kombinera de tre skolorna inom området. Vi har valt att inspireras av det sättet att tänka men har valt att enbart integrera de två skolorna diskursteori och kritisk diskursanalys. Diskursteori fungerar som en teoretisk grund samt ger oss begrepp för att tala om diskurser medan kritisk diskursanalys ger oss ett antal verktyg för analysen.

Inom det integrerade perspektivet fungerar diskursordningen som en viktig analysnivå. Diskursordningen är ett område som omfattar flera diskurser. Inom diskursordningen täcker diskurserna delvis samma områden som de antingen konkurrerar om att ge betydelse åt eller

41 Winther-Jørgensen och Phillips 2000 42 Winther-Jørgensen och Phillips 2000:7

9

är överens om betydelsen inom. Det diskursiva fältet utgör allt det som inte får något utrymme i diskursordningen och som trängs undan av de dominerande diskurserna, eller inte sammanfogas till någon ’hel’ diskurs.

Figur 1, Diskursordningen innefattar de diskurser som kämpar om ett visst elements

betydelse, det diskursiva fältet är allt som inte ryms inom ramen för diskursordningen.

Den diskursordning vi studerar är den som vår analys av den flytande signifikanten bränsleceller ger. I denna diskursordning finns det stabila och reglerade diskurser som är dominerande men också andra konkurrerande diskurser som inte är så framträdande just nu i de medier vi studerat. Dessa diskurser är intressanta eftersom de mycket väl kan komma att förändra den nu rådande diskursordningen.

Avgränsning av diskursordningen/det diskursiva fältet

Hur gör man då avgränsningen av sin diskursordning/diskursiva fält? Winther-Jørgensen och Phillips föreslår att man ska ta hjälp av flytande signifikanter. Att en diskurs inte har lyckats fixera begreppets betydelse tyder på att det finns flera aktörer som kämpar om att få ge det den betydelse som passar dem och den diskurs de företräder. Alltså finns det minst ett par diskurser som konkurrerar inom samma område. I denna studie betraktar vi bland annat bränsleceller, bränsle till bränsleceller och användningsområde för bränsleceller som flytande signifikanter. Det är kring dessa signifikanter som diskurserna formas. Ett problem med att definiera diskursordningen kan vara att det är svårt att veta vilka diskurser är relevanta. Alla eller bara det som verkar ha störst betydelse? Hur vet vi som forskare att vi hittat alla diskurser som konkurrerar inom området och kanske viktigast av allt vad utestängs när vi väljer vår empiri? Exempel på saker som utestängs när man valt sin empiri kan vara:

Andra möjliga tolkningar av världen, (ex. andra grundantaganden, ideologier).

Alternativa problemgestaltningar, (ex. analysen syfte missar viktiga problem).

Alternativa argumentationer, (ex. diskurser utan makt/genomslag).

De aktörer som inte anses legitima, (ex. forskare från andra discipliner).

De aktörer som inte har tillgång till diskursen, (ex. allmänheten).

Viktigt med avgränsningen är att tydligt motivera sin avgränsning men även att inse att diskurser/diskursordning är något som man som forskare konstruerar med den avgränsning man gör. Denna växelverkan har varit tydlig för oss i vår studie. Under det halvår som

10

projektet planerats har vi samlat in material och diskuterat om våra respektive förförståelser för området. Diskursordningen har vuxit fram allt eftersom vi definierat projektet och omformades konstant under analysens gång. Vi valde att avgränsa studien till den mest spridda tidningen till ingenjörer, den mest spridda morgontidningen samt att skicka ut en enkät till de personer som identifierats som ledande i Sverige på bränsleceller. Därmed utestänger vi de diskurser som inte får tillgång till denna empiri. Vår förhoppning är ändå att vår empiri ger oss möjlighet att finna svar på våra frågeställningar.

Hur talar vi om diskursernas struktur och tillkomst

För att kunna tala om diskursernas struktur och hur de regleras använder sig de diskurteoretiker vi valt en samling begrepp som nod, element, moment, flytande signifikant, artikulation och hegemoni. Vi tänkte här diskutera dessa begrepp översiktligt.

Diskurserna består av element. Enligt Laclau och Mouffe finns det bland dessa element privilegierade tecken som kampen om betydelsen står kring.43 Dessa kallas nodalpunkter, eller noder44, och det är kring dessa privilegierade tecken som de andra elementen får sin betydelse. Ett element som har en fastställd betydelse kallas moment. En flytande signifikant är en nod som inte är fastställt. Den flytande signifikanten laddas med betydelse genom att olika element knyts till den, genom att en aktör artikulerar, för fram, elementet. Det är kring noderna som diskurserna delvis, och tillfälligt, kan fixeras.45

Element -ej fastställda

moment

Flytande signifikant - en nod som ej är fastställd

Nod – privilegierat moment

Moment

Figur 2, En tankebild av en diskurs.

Verkligheten består enligt Laclau och Mouffe av ett oändligt antal element. Genom den praktik som de kallar artikulation etableras diskursen av dessa element.46 Diskurser bör alltså förstås som inbördes relaterande element som i just den sammansättningen ger varandra en specifik betydelse. Diskurser kan även förstås i termer av sammanhängande idéer och tankefigurer.

I diskursteori finns en distinktion mellan diskurser och det diskursiva fältet. Distinktionen i diskursteorin innebär att de ofixerade elementen tillhör det diskursiva fältet medan partiellt fixerade element – som benämns som moment – ingår i en konkret diskurs tillsammans med en eller flera strukturerande noder. Element kan förflyttas mellan diskurser och det diskursiva fältet. Element i det diskursiva fältet kommer dock alltid att ha en historia beroende av vilka diskurser det tidigare ingått i, som sätter begränsningar och påverkar den mening som

43 Laclau & Mouffe 1985:112 44 Vi använder i denna text begreppet nod istället för Winther-Jørgensen och Phillips översättning nodalpunkt. Vi anser att nod ger en mer tydlig beskrivning av dess funktion nämligen att vara knutar i den diskursiva väven, eller för att ta en annan metafor noder i nätverket. Winther-Jørgensen och Phillips 2000:33, Laclau & Mouffe 1985:112 45 Laclau & Mouffe 1985:135 46 Laclau & Mouffe 1985:105

11

element får i nästa diskurs. Elementet i det diskursiva fältet kan alltså bara fixeras till en mening som är möjlig för elementet utifrån dess historia.47

Diskursiv kamp

Skapandet av diskurser innebär, förutom sammanfogandet av element, även uteslutande av element, betydelser och möjlighetssamband. Alternativa meningar och möjligheter marginaliseras och så även de människor som identifierar sig med dessa. Det kan uppstå en motsättning mellan den marginaliserade identiteten och den som marginaliserar, som ger upphov till motsättningar och konflikter.48

Det finns alltid motsättningar och alternativa ’sanningar’49 som kämpar om betydelsen av tecknen. Men det är inte alltid det uppstår en ren konflikt, antagonism, mellan parterna och då kan man inte heller tala om att någon diskurs har ”herraväldet”, det är med andra ord inte fråga om en hegemonisk artikulation. Inkorporerandet av de civilisationskritiska argumenten från 70-talet i en tillväxtdiskurs om ekologisk modernitet kan ses som ett exempel på en sådan förändring. Med hållbar utveckling som slagord lugnades konflikten mellan miljökämparna och förespråkarna av ekonomisk tillväxt. Dessa två diskurser smälte samman, bland annat i former av Brundtlandkommissionen, utan att ena eller andra parten utpekades som ’vinnare’.50

Aktörerna kan även aktivt påverka huruvida det uppstår en konflikt eller ej. En mycket viktig strategi för att stävja social antagonism är att konstruera ett yttre hot. I ett stadium utan hot tenderar den logiska skillnaden att bli dominerande men när de politiska diskurserna sätts inför ett gemensamt yttre hot kan istället likhetslogiken bli dominerande.51 Aktörer som lyckas konstruera något som opolitiskt, eller icke diskutabelt, har vunnit en seger eftersom dessa fenomen då inte kan göras till objekt för politisk kamp. Andra frågor kan behöva föras in på den politiska arena och komma upp på dagordningen för att bli en del av diskursen.

Att kritiskt granska den skenbart självklara omgivningen

Att studera diskurser ska inte uppfattas som att allt är relativt. Relativism är omöjlig i den mening att all förståelse kan bytas ut och ges ny innebörd. Istället är det så att inom de diskurser som cirkulerar finns det alltid maktstrukturer som ’håller kvar’ och stabiliserar diskurserna. Det finns en fysisk verklighet men tillträdet till denna sker alltid genom diskurser som artikuleras av maktstrukturer. En diskursanalys kan skapa den kritiska blick som krävs för att koppla loss den berättelsen om världen som tas för sann och kritiskt granska den.

I denna analys av fältet bränsleceller kommer vi försöka att kartlägga hur olika artikulationer av bränsleceller kämpar om platser i diskursordningen, där vissa perspektiv blir så självklara att vi uppfattar dem som naturliga. För att kunna upprätta och analysera de utsagor som utgör denna ansamling diskurser måste man som forskare enligt den franske idéhistoriken Michel Foucault intressera sig för diskursernas inneboende logik och vilka specifika fenomen som de framkallar med sin diskursiva konstruktion.52 I en passage i boken Vetandets arkeologi konkluderar Foucault om diskurser att:

47 Torfing 1999:92f 48 Torfing 1999:120 49 Torfing 1999:92 50 Anshelm 2000:503 51 Laclau & Mouffe 1985:128 52 Foucault 2002:64

12

Det rör sig om att inse att de [diskurserna] kanske när allt kommer omkring inte är det man trodde vid första anblicken. Kort sagt, att de kräver en teori, och att denna teori inte kan skapas utan att hela det fält av diskursiva fakta utifrån vilket de konstrueras uppträder i sin icke syntetiska renhet. […] Jag stöder mig enbart på dem den tid jag behöver för att fråga mig vilka enheter de bildar; med vad rätt de gör anspråk på ett område som specificerar dem i rummet och en kontinuitet som individualiserar dem i tiden; enligt vilka lagar de bildas; mot bakgrund av vilka diskursiva händelser de avtecknar sig; och om de slutligen, i sin allmänt vedertagna, nästan institutionella individualitet inte bara är yteffekter av mera konsistenta enheter.53

I förhållande till forskningsområdet kring bränsleceller är alltså uppgiften för denna rapport att intressera sig för varför och hur sanningar är konstruerade i specifika former vilket onekligen säger en hel del om makt, intressen och sociala konflikter.

Analysredskap

För att kunna göra analyser av texter föreslår de kritiska diskursanalytikerna Norman Fairclough och Roger Fowler ett antal redskap eller begrepp för att studera olika betydelsefulla delar av en text. Dessa redskap tänkte vi presentera nedan tillsammans med några exempel ur vårt material. Dessa exempel kommer sedan att återkomma när vi presenterar och analyserar hela vår empiri. När vi analyserat texterna har vi letat efter hur agentskap, metaforer, källhänvisningar och sammanhållningen av texterna ser ut.

Passivisering respektive aktivering av det handlande subjektet

En del av texten som alltid är viktig för att tolka diskurserna är enligt Fairclough hur agentskap, kausualitet och ansvar distribueras, explicitgörs eller lämnas vaga.54 Genom att passivisera subjektet framstår det i en text som om saker och ting bara hände utan att det fanns någon som handlade. Om texten däremot aktiverar någon som ansvarig så ges hon/han ansvar för den aktivitet som beskrivs. Ett exempel på detta i vår empiri är att bilindustrin ofta framställs som drivande i att konstruera bränsleceller genom att deras uttalanden ofta citeras i artiklarna inom området. ”Inom tjugo år kan det mycket väl finnas massproducerade bilar som drivs med vätebaserade bränsleceller, skriver en grupp högt uppsatta forskare från bilföretaget General Motors i senaste numret av Scientific American”.55

Metaforer

Fairclough hänvisar till metaforers betydelse som att när vi beskriver ting genom en metafor eller en annan, konstruerar vi vår verklighet på ett vis snararen än ett annat vis.56 Fokus vid analys av metaforer är hur dessa används, vad de har för historisk betydelse och hur de kopplas samman med andra metaforer intertextuellt.57 Metaforer som används i vårt analysmaterial är bland annat vattenmotorn och vätgassamhället.

53 Foucault 2002:41 54 Fri översättning av ”[...] agency, causality and responsibility are made explicit or left vague” Fairclough 1998:81 55 Dagens Nyheter 021116 56 Fri översättning av ”[...] when we signify things through one methaphor rather than another, we are constructing our reality one way rather than another” Fairclough 1998:194 57 Fairclough 1998:77

13

Ordvalet

Den kritiska diskursanalysen framhåller den roll som vokabulären spelar för hur en artefakt eller händelse ska uppfattas. Den lagrade betydelsen i det representerande substantivet bestämmer vad som är representerat.58 Vilka ord en författare väljer att använda för att beskriva en händelse är alltså viktigt. Genom att kategorisera människor och teknik bygger texten vidare på en historiskt lagrad förståelse som finns i samhället. Kategorier återanvänds som om de vore giltiga i den omskrivna kontexten. I vårt material är bränslecellernas miljövänlighet ett sådant exempel, framför allt användningar som ”extremt miljövänliga” 59 och ”världens miljövänligaste”.60 Bränsleceller beskrivs ofta som miljövänliga utan vidare förklaring.

Metadiskurs och källhänvisningar

Metadiskurs och källhänvisningar är två begrepp som Fairclough och Fowler använder för att försöka beskriva hur texter ser ut när den som skriver vill framstå som om hon/han befinner sig utanför texten. På vilket sätt källan refereras till beskriver artikelförfattarens definition av källan. Fowler påpekar att en källa antingen kan beskrivas som sanning, plikt, tillåtelse, åtråvärd.61 Det är viktigt att komma ihåg att en för diskursen självklar sanning inte behöver någon källhänvisning eller närmare förklaring. Det är de för diskursen självklara sanningarna som är mest förtrollande.62 Att bränsleceller är avgasfria är en sådan sanning. I en artikel som handlar om linje 66 skrivs det i rubriken att: ”Avgasfria bussar testas på Södermalm”. I artikeln står det: ”Framtidens bränslecellsdrivna bussar visades på torsdagen upp i SL:s garage på Södermalm. Tre helt avgasfria bussar ska efter testkörning gå i trafik på linje 66 på Södermalm”.63

Sammanhållningen av texten

För att studera sammanhållningen i en text studeras hur sammanbindande ord står i relation till varandra, hur dessa vävs samman samt hur ofta de upprepas som par eller kluster. Dessa ord upprepas när textproducenten vill markera ett distinkt ämne.64 För att kunna representera flera olika händelser inom ett sammanhang talar Fairclough om att texter använder sig av sammanfogningar som gör att en händelse eller risk kan kopplas samman med en lösning som ska motsvara risken.65 Detta sker i vårt material bland annat kring begreppet framtiden och bränsleceller. En artikel som handlar om ett projekt där 350 göteborgare ska få testa en teknik har rubriken ”Trafikstyrning: Bilister provkör in i framtiden”.66 Detta EU-projekt kallas för Progress. Den miljörisk som upplevs som mest hotande för framtiden är växthuseffekten. Bränsleceller framställs som den tekniska räddningen med hjälp av ord som miljövänlighet och vatten/vattenånga som avgas. Ett talande exempel är en artikel från DN med rubriken ”Framtidens energilösningar:

Vätgas kan skona miljön” där man skriver att ”vätgas och bränsleceller kan rädda världen från en miljökatastrof […] en knappt synlig vattenånga är allt

58 Fairclough 1995:27,109 59 Dagens Nyheter 041010 60 NyTeknik 000816 61 Fowler 1991: 85-86 62 Fowler 1991: 85-86 63 Dagens Nyheter 031114 64 Fowler 1991:82-84 65 Fairclough 1995:123 66 Dagens Nyheter 020212

14

som släpps ut från en bil eller buss som drivs med vätgas. Inga skadliga avgaser.67

Kombinationen enkäter och diskursanalys

Att kombinera enkäter med studier av texter är inte så vanligt. Det brukar betraktas som svårkombinerat eftersom metoderna bygger på olika epistemologiska utgångspunkter forskningsmässiga överväganden - framför allt när textanalysen bygger på diskursteoretisk grund. Men genom att behandla enkäterna såsom ett empiriskt material och exempel på den diskursordning som vi studerar så inkluderar vi dem inom det diskursteoretiska angreppssättet. Vi ser inte svaren från enkäterna som några autentiska svar från rationella enskilda individer, utan som uttryck för en diskursordning. Svaren har analyserats dels kvantitativt såsom vi redovisar dem i diagram i de olika bilagorna, dels kvalitativt och tolkande i den löpande texten. Svaren påvisar vad som är möjligt att uttrycka inom diskursordningen men självklart är det också människor som uttrycker sig. En diskursordning innehåller självklart människor med intressen och åsikter. Människorna som svarar på enkäterna betraktar vi som en del av de olika diskurser som försöker att definiera bränsleceller. Människor som med olika motiv försöker göra sin tolkning av bränsleceller till den etablerade sanningen. Den enkäten som vi genomfört ger alltså tillgång till vilka värderingar som olika experter inom bränsleceller i Sverige har. Johan Hedrén vid Linköping universitet har i sin avhandling om miljöpolitikens natur kombinerat dessa två metoder och även om hans empiriska material är mycket större än vårt delar vi hans ambition. I likhet med Hedréns avgränsning har en kärngrupp av viktiga aktörer inom området urskiljts. Syftet med detta var dels att få grepp om vilken kunskap som experter uppfattade som viktig på området, dels att få uppfattningen om hur experter såg på framtid, möjligheter, svårigheter och konkurrens när det gäller bränsleceller i Sverige. Men som Johan Hedrén påpekar i sin avhandling så är ”språket ofta relativt kryptiskt” i enkätsvar på öppna frågor. Därmed saknas en kontext som nyanserar, preciserar och anger förutsättningarna för argumentet, såvida vi inte har mer material som bär vittnesbörd om författarens åsikter”.68 Vi hoppas att kunna ge åtminstone ett försök till kontext genom vår textanalys. Genom att behandla enkätsvaren såsom möjliga positioner i diskurser tar vi oss friheten att se det massmediala materialet som en kontext vari enkätsvaren kan tolkas.

67 Dagens Nyheter 021029 68 Hedrén 1994:38

15

Textanalys Med begreppen och analysverktygen som presenterades i metodavsnittet i bakhuvudet har noggrann läsning skett av ett stort antal tidningsartiklar från Dagens Nyheter och NyTeknik mellan åren 1966 och 2004. Till de texter vi har studerat har vi formulerat kategorier för att kunna få en kvantitativ överblick. Den kvantitativa överblicken kan främst ge svar på om det förekommit fler eller färre antal artiklar om bränsleceller, vilka motiv som förts fram för användning av tekniken, vilka tillämpningsområden som nämns och vilka bränslen som artiklarna beskriver som de användbara. Till viss grad kan vi även med den kvantitativa analysen tydliggöra tidsberoende förändringar av diskurserna kring bränsleceller.

Den kvalitativa delen av analysen växte fram allt efter arbetets gång. En bit in i arbetet identifierade vi viktiga teman; vanliga kopplingar till bränsleceller och återkommande formuleringar. Dessa identifieras sedan som noder, metaforer, element och moment som strukturerar diskursordningen kring den flytande signifikanten bränsleceller. När vi analyserat materialet har vi alltså försökt att iaktta om det är någon eller några diskurser som reglerar vad som kan sägas om bränsleceller. Vi återkommer till detta efter att vi först presenterat en överblick av materialet.

Kvantitativ överblick

För att få en överblick över vårt material, gjorde vi först en summering av artiklarna utifrån ett kvantitativt perspektiv, för att sedan gå in på vad som faktiskt står i artiklarna. Kodningen av artiklarna har gått till så att om det skrivits explicit om exempelvis växthuseffekten har detta kodats. I samma artikel kan det kanske också stå om problemet med oljereserverna då har även detta kodats. Vi vill påpeka att svårigheterna med kodning av ett stort material är många och att en överblick som denna är beroende av forskarnas kategoriseringar, även om det inte alltid framgår så tydligt vid presentationen av siffrorna. En kvantitativ genomgång är alltså inte alltid så transparent som den kanske verkar. Men den kanske kan beskriva de trender vi sett framför allt med tanke på omfattning, användningsområden samt beskrivningar av enkla kategoriseringar som till exempel bränslet.

Vi började med en översiktsanalys för att se om det fanns speciella perioder då det skrivits mer om bränsleceller. Vi tittade på första kvartalet vart fjärde år från 1994 och ner till 1969 i NyTeknik. Översiktsanalysen i Tabell 1 tyder på att det skrevs mindre om bränsleceller under 1980-talet. Kryss betyder att vi inte undersökt detta årtal för den tidningen.

Tabell 1, Överersiktsanalys av antalet artiklar från 1966 till 1993.

1966 1967 1968 1969 1974 1978 1982 1986 1990 1992 1993

NyTeknik X 2 3 2 2 2 0 0 0 X X

Dagens Nyheter 1 1 0 X X X X X X 1 2

16

Från 1994 och fram till november 2004 har hela årgångarna analyserats. Vi kan se att det verkar vara ett ökande intresse på grund av att antalet artiklar ökat så markant från 1999-2000 och framåt, se Figur 3. Denna ökning kan vi se i båda tidningarna. Dock skönjer vi en nergång i antalet artiklar i NyTeknik de senaste åren. Värt att påpeka är dock att undersökningen endast sträcker sig till november 2004, vilket innebär att antalet artiklar för 2004 inte representerar hela året.

Antalet artiklar per år

020406080

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Antal artiklar i NyTeknik

Antal artiklar i DagensNyheter

Figur 3, Antalet artiklar per år i Dagens Nyheter och NyTeknik

Användningsområden

Kvantitativt kan vi konstatera att det inom diskursordningen bränsleceller skrivs i särklass mest om användningsområdet fordon, cirka 60 procent av de användningsområden som nämns i Ny Teknik från 1994 till 2004, och cirka 70 procent i Dagens Nyheter, se Figur 4.

Procent av totalt antal användningsområden nämnda i

NyTeknik

61%12%

23%3% 1% Fordon

Mobilt StationärtUbåtarPacemakerRymd

Procent av totalt antal användningsområden nämnda i

Dagens Nyheter

74%

9%14% 3% Fordon

MobiltStationärtubåtar

Figur 4, Antalet artiklar per användningsområde i procent av totala antalet

användningsområden nämnda under 1994-2004 i NyTeknik, till vänster, respektive Dagens Nyheter, till höger.

I Figur 4 ser vi att fordon är det mest omskrivna användningsområdet. I Figur 5 och Figur 6 kan vi se att användningsområdet fordon varit den mest nämnda användningen under hela perioden. Vi kan även se att det även skrivits om stationär användning och användning i ubåtar under hela perioden i båda tidningarna. Mobil användning är däremot relativt nytt. 1998 påträffar vi det för första gången i NyTeknik och 2003 är första tillfället som Dagens Nyheter skriver om det. Detta användningsområde har dock vuxit och tagit en allt större plats de senaste två åren.

17

Antalet artiklar per omnämnt användningområde i Dagens Nyheter

0

5

10

15

20

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Ant

al a

rtilk

ar Fordon

Mobilt

Stationärt

ubåtar

Figur 5, Antalet artiklar som respektive användningsområdet nämns i under åren 1994-2004

i Dagens Nyheter

Antalet artiklar per omnämnt användningsområde i NyTeknik

05

1015202530

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Ant

al a

rtik

lar

Fordon

Mobilt

Stationärt

Ubåtar

Pacemaker

Rymd

Figur 6, Antalet artiklar som respektive användningsområdet nämns i under åren 1994-2004

i NyTeknik.

Relativt totala antalet artiklar om bränsleceller har dock användningsområdet fordon minskat i båda tidningarna, se Figur 7 och Figur 8.

Antalet artiklar per användningsområde relativt totala antalet analyserade artiklar i Dagens Nyheter

0%20%40%60%80%

100%

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Fordon

Mobilt

Stationärt

Ubåtar

Figur 7, Antalet artiklar per användningsområde i procent av totala antalet artiklar som

handlade om bränselceller i Dagens Nyheter 1994-2004.

18

Antalet artiklar per användningsområde relativt totala antalet analyserade artiklar i NyTeknik

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Fordon

Mobilt

Stationärt

Ubåtar

Figur 8, Antalet artiklar per användningsområde i procent av totala antalet artiklar som

handlade om bränsleceller i NyTeknik 1994-2004.

Den relativa minskningen av användningsområdet fordon innebär att andra användningsområden har fått större utrymme i tidningarna de sista åren. Det kan även betyda att bränsleceller oftare nämns utan att definiera användningsområde. För NyTeknik har det totala antalet artiklar med något användningsområde nämnt minskar något från 2002 och framåt. I Dagens Nyheter har det relativa antalet artiklar varit konstant. Där är det istället bränsleceller i mobila applikationer som fått allt större utrymme sen 2003 och framåt.

Bränsle

Det mest omnämnda bränslet är vätgas, 80 procent av artiklarna som nämner något om bränsle i Dagens Nyheter skriver om vätgas i samband med bränsleceller, motsvarande siffra för NyTeknik är 51 procent. Andra stora grupper är metanol och naturgas. I Dagens Nyheter utgör metanol 16 procent av omnämningarna av bränsle i artiklarna men naturgas bara 4 procent. I NyTeknik utgör metanol 21 procent av bränslet som explicit utskrivs i artiklarna och naturgas 15 procent.

Proocent av totalt antal bränslen nämnda i NyTeknik

15%3%

51%

21%

5% 2%1%1%

1%Naturgas

Bensin

Vätgas

Metanol

Biogas

Diesel

Propan

Procent av totalt antal bränslen nämnda i Dagens Nyheter

4%

80%

16%NaturgasVätgasMetanol

Figur 9, De olika bränslenas omnämnande i procent av totala antalet omnämningar av

bränsle, från 1994 till 2004 i NyTeknik, till vänster och Dagens Nyheter, till höger.

19

Antalet artiklar per omnämnt bränsle i NyTeknik

0

5

10

15

20

25

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Ant

al a

rtik

lar Naturgas

BensinVätgasMetanolBiogasEtanol/Sprit

Figur 10, Antalet artiklar som nämner olika bränslen, under 1994-2004, i NyTeknik.

Antalet artiklar per omnämnt bränsle i Dagens Nyheter

0

5

10

15

20

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Ant

al a

rtilk

ar

NaturgasVätgasMetanol

Figur 11, Antalet artiklar som nämner olika bränslen, under 1994-2004, Dagens Nyheter.

Figur 10 och Figur 11 visar att vätgas, naturgas och metanol varit del av diskursordningen under de tio år vi studerat. Vi ser även att det dominerande bränslet är vätgas i båda tidningarna. Här ser vi även att NyTeknik under hela perioden omnämnt fler möjliga bränslen emedan Dagens Nyheter endast omnämns vätgas, naturgas och metanol.

Motivering av bränslecellsanvändning

Motiveringen för att använda bränsleceller är intressant. I NyTeknik är växthuseffekten, bättre prestanda och politiska krav om minskad bensinförbrukning ungefär lika ofta nämnda motiv med 25, 18 respektive 16 procent, se Figur 12. Vi misstänker även politiska krav, låga utsläpp, miljövänlighet och renare bränsle i grunden syftar på växthuseffekten. I Dagens Nyheter dominerar växthuseffekten som motiv hela 95 procent av artiklarna som motiverar användningen av bränsleceller använder detta, se Figur 13.

20

Angivna motiv i procent av totala antalet angivna motiv i NyTeknik

25%

1%4%

18%16%

3%

12%10% 3%

4%1%

Växthuseffekten Begränsade oljereserverEkonomi DesignfördelarVerkningsgrad Större autonomiBättre prestanda Minska bensinförbrukning (Politiskt krav)Minskat oljeberoende Låga utsläppmiljövänligt Renare (energi/bränsle)

Figur 12, De olika motiven i procent av totala antalet motiv omnämnda i NyTeknik under

1994-2004.

Angivna motiv i procent av totala antalet angivna motiv i Dagens Nyheter

95%

5%

Växthuseffekten Ökande energianvändning

Figur 13, De olika motiven i procent av totala antalet motiv omnämnda i NyTeknik under 1994-2004.

Även i denna fråga ser vi en stor skillnad mellan de två tidningarna. I Figur 12 ser vi att NyTeknik anger fler motiv till varför bränsleceller ska användas.

Antalet artiklar per omnämnt motiv i NyTeknik

0123456

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Ant

al a

rtik

lar Växthuseffekten

VerkningsgradBättre prestandaPolitiska kravLåga utsläppmiljövänligt

Figur 14, Motivering av bränselceller i artiklarna under 1994 till 2004 i NyTeknik

I Figur 14 kan vi se att politiska krav om minskad bränsleförbrukning, låga utsläpp och växthuseffekten varit argument för bränsleceller under hela perioden.

21

Bränslecellernas svårigheter

Även i frågan om vilka svårigheter som tas upp skiljer sig resultaten mellan de två studerade tidningarna. I Dagens Nyheter är tekniken den i särklass mest omskrivna svårigheten. I NyTeknik tas teknik och kostnad och infrastruktur upp som främsta svårigheter , se Figur 15 och Figur 16.

Antalet artiklar per omnämnd svårighet i Dagens Nyheter

0

2

4

6

8

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Ant

al a

rtik

lar

Teknik

Acceptans

Bränsleframställning

Politik

Infrastruktur

Figur 15, Antalet artiklar som omnämner de olika bränslena under 1994-2004 i Dagens

Nyheter.

Antalet artiklar per omnämnd svårighet i NyTeknik

02468

10

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Ant

al a

rtik

lar

Teknik

Kostnad

Bränsleframställning

Säkerhet

Infrastruktur

Figur 16, Antalet artiklar som omnämner de olika bränslena under 1994-2004 i NyTeknik

Figur 15 och Figur 16 visar även en skillnad i de två tidningarna. I NyTeknik har svårigheter varit en del av diskursordningen under hela perioden från 1994 och framåt, medan det är först på senare år som kritik kommit fram i Dagens Nyheter. Dessutom har NyTeknik under hela perioden nämnt infrastruktur, kostnad och teknik som svårigheter medan man i Dagens Nyheter främst lyft fram tekniken som svårighet.

Kort sammanfattning av den kvantitativa analysen

Utifrån den kvantitativa analysen kan vi konstatera att två element som tillhör den dominerande diskursen i diskursordningen är användningsområdet fordon och bränslet vätgas. Dessa element har funnits med i diskursen och varit dominerande under de senaste tio åren. Den motivering som används mest frekvent är växthuseffekten och den svårighet som omnämns mest är tekniken. Här är dock inte resultaten lika entydiga som för de första två elementen. Mer om detta kommer i den kvalitativa delen av analysen.

22

De miljövänliga, effektiva, bränslecellerna med vatten som avgas

I den här delen av rapporten beskriver vi några generella iakttagelser som vi funnit vara tydliga i materialet. Vi behandlar materialet med hjälp av våra teoretiska överväganden om diskurser och massmedia. Detta innebär att vi lyfter fram vad som får/kan sägas i massmedierna, hur denna reglering går till och i vilka positioner uttalandena placeras. Citaten blir därmed exempel på diskursordningen och personen bakom texten framhävs endast i vår analys när signerade debattartiklar förekommer eller när en person citeras i artikeln. När vi läst och analyserat tidningarna har vi hittat några ständigt återkommande kopplingar, beskrivningar och tolkningar. I denna del försöker vi visa hur den flytande signifikanten bränsleceller skapas i samband med vatten och energieffektivitet, i en tävling om framtiden. Dessa sammanfogningar förändrar den flytande signifikanten till en nod i en diskurs om ett hållbart samhälle som inkluderar tillväxt, och miljöhänsyn inom samma framtidsvision. Med andra ord, starka krafter försöker alltså idag att etablera ståndpunkten att bränsleceller är effektiva, inte släpper ut några avgaser och är en självklar del av framtidens.

Bränsleceller skapas tillsammans med vatten

Sammankopplingen mellan bränsleceller och miljövänlighet sker på flera olika vis. En av de mest intressanta är den som kopplar bränsleceller till vatten, något av det viktigaste och renaste vi har. I flertalet av de artiklar vi studerat kopplas bränsleceller och vatten starkt samman. Det innebär att bränsleceller ibland till och med blir detsamma som vatten. Ett exempel på detta är en rubrik till en artikel i NyTeknik. Artikel handlar om solceller respektive bränsleceller och i rubriken hävdas att vi nu är ”ett steg närmare vattenmotorn”.69 Ett annat talande exempel är att den provlinje där de tre bränslecellsbussar som testas i Stockholm kördes det första halvåret kallades ”vattenlinjen”.70 I båda dessa fall blir bränsleceller så starkt sammankopplade till vatten att vatten och bränsleceller inte kan särskiljas. Vatten får tillsammans med bränsleceller rollen som en ren, energieffektiv, evighetsmaskin. I fallet med vattenlinjen institutionaliseras också metaforen i officiella sammanhang och sanktioneras av olika organisationer. I många andra artiklar påpekas det att avgaserna, utsläppen/biprodukterna, från bränsleceller enbart är vatten.71

Genom att presentera bränslecellerna på detta vis drar tidningarna också nytta av de positiva egenskaper som vatten har i dessa sammanhang. Alla dessa artiklar fokuserar på vad som kommer ut ur avgasröret eller skorstenen och tar sällan upp varifrån bränslet till bränslecellen kommer och vilka utsläpp detta medför. På så sätt kan vatten och vattenånga sammankopplas med bränsleceller. I det diskursiva fält vi analyserat är vatten ett viktigt element som knyts till den flytande signifikanten bränsleceller, och har så gjort under de senaste 40 åren. Bränsleceller, alltså den teknik som är öppen för att skrivas in mening i, kopplas ihop med flera olika bränslen. Ibland diskuteras vilka konsekvenser olika bränslen ger men allt som oftast är bindningen mellan bränsleceller och vatten så stark att det enligt artiklarna i tidningarna inte spelar någon roll vilket bränsle som tillförs. Ett exempel på detta är hur det i Dagens Nyheter står följande:

69 NyTeknik, nr 20, sid 46, 1998 70 Dagens Nyheter, 040331 71 Dagens Nyheter 041010; se även bland annt Dagens Nyheter 030824, Dagens Nyheter 010329, Dagens Nyheter 950910, NyTeknik 020116, NyTeknik 000906, samt NyTeknik (nr 6, sid 2) 1997

23

Bränsleceller som med stort utbyte omvandlar väterika bränslen som etanol, metanol eller vätgas till el utan att miljö- eller klimatfarliga rökgaser uppstår.72

Både för användningen i stationära applikationer och i fordon finns en tendens att negligera övriga utsläpp bara för att de inte kommer ut från bränslecellen utan någonstans tidigare i systemet. Även i samband med mobila applikationer där metanol används som bränsle är tankebilden att avgaserna består av vattenånga så stark att artiklar kan, lite oskyldigt, lägga till ”och koldioxid”73, utan vidare diskussion om det.

Den upprepade hopkopplingen mellan bränsleceller och vatten fungerar alltså dels genom att starka metaforer etableras i former av till exempel vattenmotorn eller vattenlinjen. Men kombinationen skapas också genom att sammansättningar av bränsleceller med fossila bränslen eller metanol där man onekligen får mer än bara vattenånga i avgaserna, inte diskuteras på det viset. Bränslet görs till en ickefråga.

Kopplingen mellan växthuseffekten och bränsleceller

Överblicken av vårt material visar att framför allt artiklarna i Dagens Nyheter som behandlar bränsleceller omnämner växthuseffekten medan i NyTeknik förknippas växthuseffekten med bränsleceller i cirka en fjärdedel av artiklarna. I artiklar där energipolitiska frågor finns i centrum – alltså artiklar där hela den teknikpolitiska inriktningen diskuteras tillsammans med samhällsutvecklingen – hänvisas det ganska ofta till bränsleceller som lösningen på växthuseffekten. I vårt material ser vi att beskrivningen av växthuseffekten som en realitet framträder samtidigt som bränsleceller börjar förekomma mer i materialet. Eftersom vi inte gjort någon enskild sökning på växthuseffekten kan vi inte belägga detta ordentligt, men det vi kan ana är att samtidigt som växthuseffekten skapas som en realitet, konstrueras även ett problem som behöver lösas. Problemet som måste lösa består i att hejda ökningen av koldioxid i atmosfären genom att minska förbränningen av fossila bränslen. Detta kan göras på två sätt; antingen genom att konsumera mindre eller genom att utveckla ny teknik. I en artikel i Dagens Nyheter läser vi att:

en tung drivkraft bakom utvecklingen av bränsleceller är att minska miljöpåverkan från vår ständigt ökande energiförbrukning. Framför allt att få ner utsläppen av växthusgasen koldioxid.74

I en annan artikel i DN som handlar om kollektivtrafik skrivs det att ”det krävs nytänkande för att få bukt med växthuseffekten” och sedan refereras det till bränsleceller. 75 När det första av Göteborgs Internationella Miljöpris delades ut till grundaren av ett av världens mäktigaste bränslecellsföretag motiverades detta i DN med att ”den bränslecell som Geoffrey Ballard utvecklat kan spela en nyckelroll för att förebygga klimatförändringar”.76

Bränsleceller ser ut att skapas som en lösning och knyts hårt till problemet växthuseffekten. Den diskursordning som vi studerat domineras av en teknikoptimistisk framstegstanke à la hållbar utveckling. Det vill säga att den dominerande diskursen omfattar en kombination som oproblematiskt inkluderar hänsyn till miljön och ekologiskt tänkande med ohejdbar tillväxt. Det problem som ska lösas med bränsleceller är framför allt växthuseffekten som en konsekvens av bilismen, inom vilket bilismen beskrivs som ett tvunget behov och

72 Dagens Nyheter 971208 se även Dagens Nyheter 990925; Ny Teknik 20040324 ”Bränsleceller genererar el med exempelvis metanol och syre som bränsle, och efterlämnar bara vatten som restprodukt” 73 NyTeknik 010507 74 Dagens Nyheter 000727 75 Dagens Nyheter 030824 76 Dagens Nyheter 001036

24

bränsleceller som denna nödvändighets enda möjlighet i framtiden. Även bilindustrin beskrivs numera framhålla växthuseffekten som ett viktigt argument för nya bilar: ”Det finns tillräckligt med substans i varningarna för växthuseffekten” säger Larry Burns som är utvecklingschef på GM till NyTeknik.77 Bilindustrins förändrade retorik verkar inträffa i början av 2000-talet och är viktigt för att etablera bränsleceller som ett svar på växthuseffekten. Denna diskurs karakteriseras av att den beskriver bränsleceller som möjligheten att trampa gasen i botten och samtidigt skapa en renare miljö såsom det uttrycks i en rubrik: ”Full gas mot en renare miljö”.78

Den höga verkningsgraden

Som vi beskriver mer utförligt under rubriken om de miljövänliga bränslecellerna så innebär den smala synen på vad effektivitet är att bränsleceller kan beskrivas som miljövänliga utan att de olika kringsystemen inkluderas i bedömningen. Detta görs genom att elementet hög verkningsgrad kopplas väldigt starkt till bränsleceller. Bränsleceller beskrivs vara väldigt energieffektiva och den teoretiska verkningsgraden är ett ofta förekommande argument för detta. I flertalet artiklar påpekas att verkningsgraden för bränsleceller än dubbelt så hög som för konventionella motorer och anläggningar.79 Både ingenjörer och professorer används för att framhålla den höga verkningsgraden80. I en artikel i DN i början av 90-talet finner vi följande citat:

Man kan räkna med att den omvandlar 60 procent av energin till el. Vilken vision! säger ingenjör Ove Lundgren från Vattenfall.

Men i de flesta artiklar skrivs det om den höga verkningsgraden utan källhänvisning. Det är ett tecken på att dessa siffror blivit självklara i den diskurs som dominerar diskursordningen. Elementet hög verkningsgrad är alltså så starkt knutet till noden bränsleceller att det inte behöver ges någon källhänvisning. Ett exempel på detta är en artikel i NyTeknik från 1995 där man utan källhänvisning skriver att ”en bränslecell […] har en verkningsgrad på 40-45 procent jämfört med dagens förbränningsmotorer, som ligger på ca: 20 procent”.81 Varken förbränningsmotorer eller bränsleceller omtalas här utifrån en livscykelanalys eller ett systemtänkande. Verkningsgraden är ett stabilt element som har en given plats inom den dominerande diskursen om bränsleceller åtminstone de senaste 10 åren.

De miljövänliga bränslecellerna

Under hela den period som vi studerat så är kopplingen mellan bränsleceller och miljövänlighet tydlig. Ofta fogas bränsleceller på detta vis samman med miljövänlighet utan att närmare definiera vad som avses med miljövänlighet i det fallet som åsyftas. Till exempel beskrivs de tre bränslecellsbussarna i Stockholm som: ” är extremt miljövänliga, tystare än vanliga bussar och minst lika snabba.” i en artikel i Dagens Nyheter.82 Att bränsleceller beskrivs som extremt miljövänliga återkommer också vid andra tillfällen och användandet av ett så starkt adjektiv tyder på en vilja att etablera bränsleceller som miljövänliga83. I våra två

77 NyTeknik 020404 78 Dagens Nyheter 040722 79 Dagens Nyheter 041010; Se även exempelvis Dagens Nyheter 970118, Dagens Nyheter 950401, NyTeknik 020605 samt NyTeknik 000412 80 Dagens Nyheter 931021; se även Dagens Nyheter 041010; 81 NyTeknik, nr 17, Bilaga Teknisk utblick, sid 5, 1995. 82 Dagens Nyheter 041010 se även till exempel Dagens Nyheter 991104 83 Dagens Nyheter 970309

25

granskade tidningar figurerar både forskare och delar av miljörörelsen som bärare av denna koppling mellan bränsleceller och miljövänlighet. I en längre essä beskrivs Peter Steen, adjungerad professor och chef för forskningsgruppen för miljöstrategiska studier vid Stockholms universitet säga att: ”[…] miljövänliga bränsleceller också möjliggör energieffektivare fordon”84. I en artikel som handlar om Naturskyddsföreningens förslag om att använda alkohol i bilar, ”alkohol i tanken”, refereras de på följande vis:

Bilarna går på fel bränslen - det inser allt fler. […] Och att metanol och möjligen även etanol dessutom fungerar bra som bränsle för de extremt miljövänliga och effektiva bränsleceller som förmodligen ger den el som krävs i framtidens avancerade elbilar - det är ju ingen nackdel.85

Minskat buller och sänkta halter av luftföroreningar är argument för bränslecellsbilar som varit stabila delar av den dominerande diskursen om bränsleceller i över 40 år. Redan i Teknisk tidskrift från 1966 finns noteringen om en konferens som ”Speciellt ska […] ta upp deras [bränslecellernas] fördelar att inte orsaka buller och luftföroreningar vid energiomvandlingen”.86 Men det finns också fragment och element i materialet vi studerat som kritiserar de fundamentala motiven för bränsleceller, framför allt i fordon.87 Dessa är dock inte sammanfogade och strukturerade och får endast en marginaliserad roll i diskursen eftersom de framförs av enskilda personer och sedan inte dementeras eller kommenteras över huvud taget inom den dominerande diskursen. De figurerar bara i det diskursiva fältet utan att ha några starka företrädare. I sin marginaliserade roll av insändare eller essäer på kultursidan försöker aktörer med dessa argument att destabilisera den diskursordningen angående användningen av bränsleceller i fordon som skapats. Detta sker bland annat genom att försöka vidga begreppet miljö till att handla om något mer än utsläpp från avgasröret samt att visa på flera problem med bilismen förutom avgaserna. I en insändare skriven av Hans Gustafsson, tas andra problem med bilismen upp:

Bilar tar utrymme, […]. Även med bränsleceller stockar de alla tillfarterna och hela innerstan. Buller är ett annat problem som man inte kommer undan ens med bränsleceller.[…] största delen av bullret - när trafiken flyter någorlunda - kommer från däcken och liknande orsaker, mindre från motorerna, som redan i dag är rätt tysta.88

I en essäistiskt utformad artikel på Dagens Nyheter publicerad första dagen efter millennieskiftet skriver journalisten Ove Säverman:

När bilbranschen säger att bensinen räcker femtio år till menar den att då är bensinbilen sedan länge ett passerat stadium. Då kör vi på vattenkraft och geotermisk energi via bränsleceller som bara släpper ut lite vattenånga genom avgasröret. […] Vi ska alltså tänka oss en framtid med miljarder bränslecellsbilar som inte bara driver sig själva utan också värmer upp hus, lyser upp gator utan att släppa ut några avgaser - bara vattenånga. Chauffören kan rentav dricka vattnet om han blir törstig. […]Det lär han bli. Gatorna kommer nämligen att vara igenproppade av alla andra miljövänliga bilar som inte kommer fram. Då är det dags att ta itu med nästa problem: trafiken. Det krävs nog ett sekelskifte till för att våga hoppas på den befriade bilismen.89

Dessa två exempel är de enda vi hittat av den mer civilisationskritiska sorten som påpekar möjligheten att det inte är enbart bilen och dess avgaser det är fel på utan det är också

84 Dagens Nyheter 000101 85 Dagens Nyheter 970118 86 Teknisk tidskrift 1966 nr 39 87 Se till exempel Ny Teknik 20031114 88 Dagens Nyheter 000628 89 Dagens Nyheter 000101

26

trängsel, buller samt alla de samhällsfunktioner som byggts upp i och med bilismen. Miljövänlighet handlar alltså enligt dessa kritiska fragment inte bara om avgaser utan om en förändrad helhetssyn på transporter och mobilitet. Denna helhetssyn får dock inget utrymme i massmedierna vi studerat.

Istället är den miljövänlighet som bränsleceller förknippas med i massmedia en sammankoppling som såväl forskare samt Naturskyddsföreningen verkar hålla med om. Den likställer miljö med avgaser/utsläpp. Att vara miljövänlig inom en diskurs som reducerar miljön till utsläpp/avgaser handlar således enbart om att minska avgaserna. Om miljövänligheten dessutom kombineras med en tro på ohejdbar, (och önskad?), tillväxt så betyder det att mindre utsläpp måste kombineras med mer energianvändning. Här passas bränslecellerna in på ett speciellt vis, för även om vi använder fossila bränslen beskrivs bränslecellen automatiskt bli miljövänlig på grund av den höga verkningsgraden. Som exempel kan nämnas en artikel om kylteknik i diesellastbilar från NyTeknik. Rubriken lyder: ”Diesel blir miljövänlig bilkyla”. I artikeln beskrivs att det som gör dieseln miljövänlig är att kylningen inte längre ska skötas genom tomgångskörning av dieselmotorn utan med hjälp av en bränslecell och själva miljövänligheten ligger i att höja verkningsgraden från 2 procent till 40 procent90, och på så vis minska utsläppen. Ett annat exempel är postkontoret i Alaska som sägs vara ”världens miljövänligaste” på grund av att de ”får […] all sin energi från fem bränsleceller”.91 Att bränslecellerna drivs av naturgas nämns endast kort i slutet av artikeln och problematiseras aldrig. Ett helhetstänkande där även produktionen av bränslet lyfts fram är ovanligt men ett exempel från NyTeknik låter: ”För att nå en önskad effekt på den globala miljön måste vi även beakta hur energin tillförs batteriet eller bränslecellen och se till att det utvinns ur förnybara energikällor”.92 Det vanliga är att inte ta upp ta upp varken energikälla eller energiomvandlingen som föregår bränslecellerna. I en artikel skriver NyTekniks chefredaktör i en ledare att Kina ”skulle kunna bidra till bättre miljö, både nationellt och globalt, om man blev en jättemarknad för bränslecellsbilar istället för att gå vidare i våra hjulspår”.93 Chefredaktören visar här prov på den deterministiska teknikuppfattning som genomsyrar NyTeknik, nämligen att ny teknik kan rädda världen och miljön oavsett hur mycket energi vi förbrukar. Artikeln är samtidigt ett exempel på vilken roll bränsleceller spelar i dagens ekologiska modernitetsdiskurs som miljöns och tillväxtens räddare.

Bränsleceller som energikälla, energibärare eller energiomvandlare?

I Dagens Nyheter respektive NyTeknik slirar journalisterna betänkligt på beskrivningen av vilken roll bränsleceller har i energisystemet. Ibland sägs bränsleceller vara en ny energikälla. I en artikel publicerad i NyTeknik står det att bränsleceller är en ”ny typ av energikälla som används i eldrivna personbilar”.94 I Dagens Nyheter dras slutsatsen att ”bränslecellen kan ersätta kol och olja”.95 Vid några tillfällen förfäktas det i massmedia att det är själva bränslecellen som är energikällan vid andra tillfällen att det är bränslet till bränslecellen som är det, även om det är det icke naturligt existerande bränslet vätgas som omnämns.96 Denna förvirring angående begreppen är inte heller någon tidsbegränsad företeelse utan har dykt upp vid helt olika tidpunkter och tillfällen. Till exempel finns det en artikel i NyTeknik från 1967

90 NyTeknik 040623 91 NyTeknik 000816 92 NyTeknik, 010214 93 NyTeknik 20031015 94 NyTeknik 010425 95 Dagens Nyheter 931021 96 Dagens Nyheter 011117; Dagens Nyheter 040508

27

där det står att ”energikällor i rymdskepp bör ha liten volym och låg vikt. […] Därför utnyttjar man bränsleceller”.97

I många av artiklarna redogör man inte för att det krävs antingen ett fossiltbränsle direkt i bränslecellen eller energi från en energikälla för att tillverka vätgasen, vilket indirekt framställer bränsleceller och vätgas som en energikälla. I början av tjugohundratalet skrivs det om tre svenska forskare från Lund, Stockholm och Uppsala. Det beskrivs hur ”Leif Hammarströms och hans kollegors dröm är att stoppa in de negativt laddade elektronerna i positiva vätejoner för att åstadkomma vätgas. […] Vätgas är en miljövänlig energikälla”.98

Endast i några artiklar under vår undersökningsperiod från 1966 till 2004 redogörs för vad som är energibärare och vad som är energikälla enligt de sätt vi vanligtvis talar om orden. I en artikel från DN som beskriver ett forskningsprojekt i Västerås hittar vi en i faktaruta följande:

+ Vätgas är en så kallad energibärare, och kan utvinnas av en mängd bränslen; vind- och vattenkraft, solceller, bensin, naturgas med mera. + En bränslecell kan beskrivas som en liten kemisk motor som skapar el av syret i luften och vätgas.99

Den markanta glidningen som finns i språket mellan energikälla eller energibärare när journalisterna tidningarna beskriver bränsleceller eller refererar forskare som talar om nya energimaskiner är uppseendeväckande. Vi ser inte heller någon tendens mot klarhet i språkbruket. Men samtidigt kan glidningen kanske förklaras av den frånvaro av helhetssyn som genomsyrar rapporteringen om bränsleceller, en frånvara av helhetssyn som ofta får konsekvensen att endast det lilla förklaras medan det stora hela ignoreras. Som vi påvisat sker detta också när det gäller verkningsgrad och vatten som avgas.

Teknisk förändring beskrivet som en tävling

I framförallt NyTeknik, men också Dagens Nyheter, framställs teknikförändringen i samband med bränsleceller ofta som en tävling. I anknytning med bränsleceller används orden först och störst frekvent. NyTeknik rapporteras det om den ”första turen med bil med bränsleceller”100, det ”första storskaliga projektet med bränslecellsbussar”101, de ”första bränslecellerna i Sverige för direkt försörjning av hus”102 och ”världens första bränslecellsdrivna ubåt”.103 Några artiklar i NyTeknik berättar även om Toronto som får ”världens största bränslecellsanläggning”104, ”Europas största bränslecellskraftverk”105 och om USA som ”bygger världens största bränslecell”.106 Beskrivningen av historien som att händelser beskrivs i egenskap av först eller störst hör samman med att teknisk förändring beskrivs ske linjärt och alltid framåt. Ett historiskt skeende finns dock med ibland där det påpekas att det är ”en uppfinning som till och med är äldre än förbränningsmotorn”.107 Däremot beskrivs sällan historien om tekniken från 70-talet och framåt, kanske för att då skulle alla först och störst benämningarna inte skulle kunna göras med samma eftertryck.

97 NyTeknik nr 2, sid 10, 1967 98 Dagens Nyheter 011117 99 Dagens Nyheter 021029 100 NyTeknik nr 20, 1998; se även Dagens Nyheter 980930 101 NyTeknik 010404 102 NyTeknik 020605 103 NyTeknik 020410 104 NyTeknik, 000412 105 NyTeknik, 001108 106 NyTeknik, 001108 107 Dagens Nyheter 030824; se även NyTeknik, nr 09, 1998, Dagens Nyheter 040515

28

Även ordet generation används för att beskriva forskningen om bränsleceller.108 Detta ord antyder en obeveklig, biologiskt betingad framtid. Ett exempel på detta är:

Företaget presenterade i oktober förra året en ny generation bränsleceller som är betydligt effektivare än de föregående modeller och som dessutom innehåller färre delar. Den nya generationen bränsleceller är dessutom mindre känsliga för omgivande temperatur.109

Introduktionen av bränsleceller framställs ofta som en tävling mellan biltillverkarna: ”Vi är många i samma race. Vi vill bli först” citeras Larry Burns, utvecklingschef på General Motors, i en artikel i NyTeknik.110 Den allmänna uppfattningen verkar vara att ”bränsleceller håller på att skapa en ny miljardindustri”111 och alla vill vara med och ta marknadsandelar när försäljningen väl sätter igång. Toyota hoppas enligt en artikel i NyTeknik ”hinna före Honda och Daimler-Chrystler” och tänker ”starta bränslecellsrallyt i USA före konkurrenterna”.112 Ett annat exempel på hur begrepp kopplade till en tävlingsmetafor används är att länder och tillverkare framställs som konkurrenter och utvecklingen av bränsleceller till fordon utmålas som ett rally eller race.113 Ett målande exempel finns i NyTeknik:

GM har tagit ledningen i utvecklingen av bränslecellsbilen. Toyota ligger också i täten, medan tidigare ettan Daimler Chrysler bromsas av ekonomiska problem. USA och Japan ligger alltså i topp medan Europa halkar efter.114

Även forskningen framställs i tävlingsmetaforik. Sveriges placering är tvetydig. Olof Tegström, vätgaspionjär och entusiast skriver i en insändare att ”utvecklingen gick Sverige förbi”115, medan Anders Ocklind, VD för bränselcellsföretaget Cellkraft AB är lite positivare: ”Sverige ligger inte så dåligt till i forskningen”.116 Enligt en artikel i NyTeknik från 2002 finns ”förhoppningar om att Sverige ska bli ett av de ledande länderna i världen på tekniken”.117

Beskrivningarna av den tekniska förändringen inom bränslecellsområdet i termer av en tävling medför att det är underförstått att den som kommer först i mål är den bäste. Det tas även för givet att det finns tydliga regler samt att dessa regler inte förändras under tävlingens gång. Tävlingsmetaforens användning utesluter i hög grad både möjligheten att den tekniska förändringen är inne på fel bana eller att någon i tävlingen är dopad - för att koppla till den redan etablerade metaforiken. Istället används den för att hävda det oundvikliga i skeendet och därmed förflytta misslyckanden, konflikter samt de tidigare historiska skeendena i skymundan för nutiden.

Bränslecellernas svårigheter

Samtidigt som bränslecellerna framställs som miljövänliga och effektiva så verkar inte riskerna synliggöras av den dominerande diskursen i den diskursordning vi studerat. Risker är inte något som tar stor plats inom det diskursiva fältet bränsleceller. Det som däremot förekommer är ett stilla ifrågasättande av tempot i teknikförändringen och belysning av de

108 NyTeknik 040901; se även Ny Teknik 031015; Dagens Nyheter 020831 109 NyTeknik 040901 110 NyTeknik, 020404 111 NyTeknik, 000906 112 NyTeknik, 021120 113 NyTeknik, 021120, NyTeknik 020404 114 NyTeknik 040527 115 Olof Tegström, NyTeknik, 000216 116 Anders Ocklind, NyTeknik, 010328 117 NyTeknik, 020227

29

svårigheter tekniken måste övervinna för att få ett genombrott. I relation till tävlingsmetaforen framställs svårigheterna dock just som ”utmaningar” som ska ”övervinnas” och sällan något som kommer att stoppa utvecklingen. Bränslecellers främsta svårighet som det framställs i de medier vi studerat är tekniska svårigheter. Detta kan vara svårigheter som tillförlitlighet och livslängd, att mängden platina måste minskas med 80-90%, eller storlek och vikt på systemen118; ”Den största tekniska utmaningen är miniatyriseringen av själva bränslecellen och dess kringsystem” citeras Jens Müller som är utvecklingschef på SFC i en artikel i NyTeknik.119

Kostnaden för tekniken är en annan svårighet som det skrivs om ofta i NyTeknik och ibland även i Dagens Nyheter. Tekniken sägs vara allt ifrån fyra120 till tio121 gånger för dyrt för kommersiell användning. Detta gäller dock endast när man skriver om användning i fordon och stationärt, artiklar om mobila användningar tar inte upp kostnaden som en försvårande faktor. Svårigheterna framförs som påpekanden om vad som måste lösas innan tekniken kan introduceras och ifrågasätter sällan själva tekniken eller dess introduktion.

På senare tid har flera ’kritiska’ artiklar publicerats som beskriver de problem som den tekniska förändringen av bränsleceller står inför. Dessa varnar för ”en övertro på att tekniken löser världens problem med oljeberoende och utsläpp av växthusgaser”.122 En forskningsrapport från Massachusetts Institutet of Technology, MIT, visar enligt NyTeknik att det för att framställa och distribuera vätgasen krävs lika mycket koldioxidutsläpp som vinsten med att sedan köra bränslecellsbilen. Men även denna artikel inramas av en teknikoptimism där dessa uppgifter tonas ned.123

Det verkar finnas, som vi påpekat tidigare, en dominerande diskurs inom diskursordningen vilken reglerar en övertygad tro om att bränsleceller måste utvecklas för att hejda växthuseffekten. Bränsleceller skapas som enda möjliga lösningen trots att stora problem erkänns som hinder. Den utvecklingshämmande kritiken pressas dock ut till det diskursiva fältet. Mer om hur risker marginaliseras finns i kapitlet om marginaliserade risker och kritik.

Bränslecellernas användningsområden

När vi analyserade vårt diskursiva fält, med bränsleceller som en flytande signifikant öppen för tillskrivande av mening, fann vi att hög verkningsgrad, vatten som avgas samt miljövänlighet associerades starkt med bränsleceller. Allt eftersom arbetet fortskred tyckte vi oss se att vår kvalitativa analys också kunde delas upp efter användningsområden. Detta på grund av att en del metaforer och kopplingar enbart användes i samband med ett specifikt användningsområde samt att vi ansåg att ett antal viktiga element i det diskursiva fältet såsom bränsle, motiv och svårighet var starkt beroende av inom vilka användningsområden de artikulerades. Vi har sett att låga utsläppsnivåer ofta används som motiv för användningen av bränsleceller i fordon men att bränsleceller i mobila applikationer istället motiveras med prestanda. Under denna rubrik talar vi alltså om vårt diskursiva fält såsom strukturerat i tre olika områden. De tre områdena är fordon, mobila applikationer samt stationära applikationer. Inom var och en av de tre identifierade diskurserna, eller diskursgrupperna, finner vi sedan en ny diskursordning där vissa element är mer eller mindre omdiskuterade.

118 NyTeknik 20040527 119 NyTeknik 010314 120 NyTeknik 020213 121 NyTeknik 020926; se även NyTeknik nr 47 1998; NyTeknik nr 40 sid. 20 1997; Dagens Nyheter 030209 122 NyTeknik 040123 123 NyTeknik 030312

30

Olika bränslen för olika användningsområden?

Även om det mest omnämnda bränslet för bränsleceller är vätgas, är det inte alls det självklara bränslet för bränsleceller. Det användningsområde där ett tydligt bränsle utkristalliserats är mobila applikationer, ett användningsområde som tillkommit på senare tid. Till mobiltelefoner och bärbara datorer är det metanol som verkar gälla. Exempelvis finns det en artikel där man beskriver ett “metanoldrivet headset för mobilen”. I artikeln som publicerades i DN skrivs att ett tjugotal journalister störtade fram till scenkanten för att titta närmare på och fotografera detta headset drivet av en bränslecell matad med metanol.124 I DN finns även ett reportage det formuleras att:

Inom några få år kommer vi att få mobiltelefoner som laddas med bränsleceller. I alla fall om japanska Toshiba får som de vill. Den prototyp företaget demonstrerar i veckan använder en cell som väger 130 gram och innehåller metanol.125

De artiklar som handlar om bränsleceller och mobila applikationer knyter metanol till bränsleceller. I dessa artiklar där metanol är bränslet finns inga hänvisningar till växthuseffekten eller ens problematiseringar av den koldioxid som kommer ut ur bränslecellen. I NyTeknik finns det artiklar där bränslet inte verkar spela något roll för om det blir andra avgaser än vatten eller inte. Till exempel skrivs det i NyTeknik, 1999, att ”bränsleceller genererar el med exempelvis metanol och syre som bränsle, och efterlämnar bara vatten som restprodukt”.126 Argumentet om den koldioxidfria tekniken som artikuleras så frekvent då bränsleceller ska användas i fordon skulle bli en nackdel för de mobila applikationerna eftersom de använder metanol. Huruvida användningen av metanol kommer resultera i ökade koldioxid utsläpp om vi i Sverige byter våra batterier laddade med i princip koldioxidfri el mot metanol problematiseras inte.

Vätgas knyts tydligast till bränsleceller som används i fordon. Tillexempel hittar vi i en artikel i NyTeknik detta uttalande:

Vätgas är framtidens energibärare och bränsleceller kommer att ersätta dagens bilmotorer, enligt World Watch Institute 127

Även andra aktörer verkar vara övertygade om att det är vätgas som är framtidens bränsle. I NyTeknik skrivs det att ”alla är ense om att väte är framtidens bränsle”128 Ett annat exempel finns i en artikel i Dagens Nyheter från 2004 där det skrivs att ”I de prototyper till bränslecellsdrivna datorer, handdatorer och mobiltelefoner som presenteras används ofta metanol som bränsle, i bränslecellsbilar oftare vätgas”.129 En artikel skriven i DN med rubriken ”Vätgas i tanken gör luften renare” fungerar som talande exempel. I den omskrivs en bil som att: ”Den ser ut som en alldeles vanlig Opel Zafira, men den är en bränslecellsbil. Bränslet är vätgas och ur avgasröret kommer endast vatten och luft.”.130 Samtidigt så beskrivs även metanol vara ett möjligt bränsle för fordon. Främst i samband med att Island utmålas som framtidsvision. 131

Bränsleceller i fordon har, kanske i och med variationsmöjligheterna av bränslen fått fler och andra anhängare än den tidigare elbilen. Till exempel har de stora oljebolagen börjat tala

124 Dagens Nyheter 040616 125 Dagens Nyheter 031008 126 NyTeknik 040324 127 NyTeknik 990224 128 NyTeknik 010305 129 Ny Teknik 20040324 se även Dagens Nyheter 041010; Dagens Nyheter 040825; Dagens Nyheter 040911 130 Dagens Nyheter 040704 131 Dagens Nyheter 990925 se även Dagens Nyheter 980828; NyTeknik nr 33, sid 5, 1969

31

entusiastiskt i bränslecellstermer i tidningarna. Shell är ett av de oljebolag som verkar satsa på bränsleceller. Dom anser enligt en artikel i NyTeknik att ”vätgas är framtidens rena och effektiva kraftkälla” men att ”i en övergångsperiod bör vätet framställas av bensin eller naturgas”.132 Genom att associera sig till bränsleceller skapar företaget en bild av miljövänlighet samtidigt som de försöker bana väg för fortsatt användning av de fossilbaserade bränslen man investerat pengar i. Även Statoil ”applåderar vätgasbränslecellerna”133 skriver NyTeknik, men enlig tidningen väljer de vätgas reformerad från metanol som bränsle på grund av att de redan har metanolproduktion som en del av sin rörelse.

Stationära bränsleceller beskrivs oftast använda sig av naturgas134, men även här finns aktörer som vill framhålla möjligheten att få ett system som inte använder sig av fossilbränslen. Dessa aktörer framhåller möjlighen att använda sig av biogas.

Användningen av biogas gör att vi sluter kretsloppet och systemet blir i princip helt emissionsfritt.135

Vilket bränsle som omtalas hör till viss del samman med vilket användningsområde som nämns. Tydligast är detta när tidningarna talar om mobila applikationer där metanol är det enda omskrivna bränslet. I stationära bränsleceller är det oftast naturgas som nämns medan användningsområdet fordon domineras av vätgas trots att vissa aktörer försöker koppla metanol till bränsleceller.

Bränsleceller i fordon

Förbindelsen mellan bränsleceller och fordon är väldigt gammal. Till exempel gjordes redan 1966 kopplingen till personbilar och mopeder i Teknisk tidskrift. Rubriken lyder ”Bränslecellssystem för fordonsdrift” och artikeln behandlar olika former av bränsleceller, bränslen och transportfordon:

Den länge omtalade men tidigare med stor mystik omgivna bränslecellen är nu en praktiskt brukbar realitet […] utnyttjandet för fordonsdrift synes ej ligga alltför avlägset.136

Året efter skrivs det i en artikel i NyTeknik att tekniken är för tung och det därför ”är troligare att den kommer att användas i bussar och lastbilar för stadstrafik än i personbilar”.137 Men i samma artikel artikuleras även att bränslecellen när det gäller elbilar och truckar har ”förutsättningar att ersätta blybatteriet”.138 I en artikel två år senare är beskrivningen av verkligheten annorlunda och bedömningen att ”cellerna är alldeles för dyra för t.ex. elbilar” uttalas.139 Idéen om bränsleceller i bilar verkar ha funnits i kontrast med bensinbilar men tillsammans med elbilar. Att bilar ska drivas med elmotorer istället för förbränningsmotorer har varit en tanke som funnits med i hela bilismens historia, då främst med batterier som energilager. Som vi har sett fanns det redan i mitten av 60-talet en diskussion om elbilar med batteri och elbilar med bränsleceller. Författaren till en artikel i Teknisk tidskrift menade att det fanns tre vägar att gå för att konstruera en bränslecellsbil.

132 NyTeknik 000920 133 NyTeknik 990224 134 NyTeknik 020109, se även NyTeknik 000504 135 NyTeknik 010509 136 Teknisk tidskrift, nr 18, 1966 137 NyTeknik nr 2, sid 10, 1967 138 NyTeknik nr 2, sid 10, 1967 139 NyTeknik, nr 33, sid 4, 1969

32

Antingen ska motorn i en bensindriven bil bytas ut eller så ersätts batteriet i en elbil med bränslecellsdrift. Det bästa sättet enligt författaren är dock att konstruera en bränslecellsbil helt förutsättningslöst, men enklast och psykologiskt mest lämpligt är en ombyggnad av en elbil, eftersom en sådan ombyggnad ger en prestandaförhöjning:

Jämfört med konventionell batteridrift skulle man nå fördubblad hastighet och flerfaldig körsträcka medan ombyggnaden av bensinbilen måste medföra en kraftig prestandaförsämring.140

I slutet av 90-talet beskrivs den tekniska förändringen gällande bränsleceller som ”ett avgörande ’genombrott’ i arbetet på att utveckla en elbil som inte kräver stora, tyngande batterier” i en av de första artiklarna om bränsleceller och fordon i Dagens Nyheter.141 I en artikel om bilsalongen i Detroit år 1997 står det att läsa att även ”den amerikanska biltillverkaren Chrysler kunde presentera framsteg på elbilsområdet under Detroitsalongen. Chrysler aviserade ett genombrott i utvecklingen av så kallade bränsleceller, en teknik som möjliggör eldrift med längre räckvidd”.142 I dessa artiklar från 1997 framställs bränsleceller som ett genombrott och det självklara utvecklingssteget för elbilar. Detta motiveras främst med att bränsleceller sägs ha bättre prestanda än batterier, bland annat i form av längre räckvidd143, energidensitet144 och kortare laddningsperioder:

Dagens batteridrivna elbilar har en räckvidd på maximalt 10 mil (under gynnsamma förhållanden), medan bränslecellstekniken möjliggör en räckvidd som är jämförbar med dagens konventionella bilar.145

Beskrivningen av bränsleceller som överlägsna batterier som lagringsteknologi för elmotorer har funnits med sedan 60-talet. När det i tidningarna beskrivs som ett genombrott framhålls det att elbilarna har närmat sig prestanda för bensinbilar, ingenting annat. Elbilarnas utmaning mot bensinbilarna som främst handlar om att förändra transportsystemet mot mindre och energisnålare bilar trängs här ut i marginalen. Det uppstår en konflikt mellan batteridrivna elbilar och bränslecellsbilar som i vårat material tar sig uttryck genom starkt negativa uttalanden om elbilar med batterier: ”Elbilarna utgör ett ’dyrbart mellanspel’ i avvaktan på att bilar som drivs med bränsleceller blir kommersiellt gångbara”.146 Det hävdas även att: ”ren batteridrift har för många nackdelar för att slå igenom […] Den kommer snart att distanseras av hybridmotorer, och på något längre sikt av bränsleceller”.147

Ett element inom det diskursiva fältet bränsleceller som endast artikuleras tillsammans med fordon är att bränsleceller medför designfördelar och på så sätt ”avskaffar teknikens tvångströja på bilens form och konstruktion”148. I artiklarna, i framför allt NyTeknik, framhålls att bränslecellsbilar kan ”utformas friare och ge bättre säkerhet”149 om man använder bränsleceller istället för konventionella motorer. Bilarna kan ”ritas så att de i första hand passar användarna, och inte tekniken under huven”150 och man kan ”konstruera och formge bilarna efter helt andra principer än idag”.151 Argumentet om design verkar vara

140 Teknisk tidskrift, nr 18, 1966 141 Dagens Nyheter 971022 142 Dagens Nyheter 970113 143 NyTeknik 000607 144 NyTeknik 000517 145 Dagens Nyheter 970113 146 NyTeknik 010228 147 NyTeknik 990825 148 NyTeknik, 020404 149 NyTeknik, 020116 150 NyTeknik, 000906 151 NyTeknik, 000906

33

tvetydigt när det i andra sammanhang hänvisas till att bränsleceller måste bli lättare och mer kompakta för att kunna bli kommersiella.152

Bränsleceller i stationära kraft- eller värmeverk

Näst bränsleceller för användning i fordon skrivs det mest om stationära applikationer för bränsleceller i de tidningar vi studerat. Stationära applikationer kan vara stora kraftvärmeverk som ger el och värme till flera hushåll eller små kraftvärmeverk för enskilda hushåll. Bränslet som ofta knyts samman med stationära bränsleceller är naturgas men några artiklar tar även upp biogas och stadsgas. De svårigheter som nämns för bränslecellens användande inom detta område är främst kostnaden: ”Räknat per kilowattimme är den miljövänliga energin än så länge nära sju gånger dyrare än elektricitet från naturgaseldade kraftverk”.153 Verkningsgraden för bränsleceller är ett väl använt argument även om den skiftar från ”mer än dubbelt så hög som i ett större koleldat kraftverk”154, till ”nästan den dubbla”.155 Användningen av bränsleceller stationärt sägs även kunna reducera ”utsläppen av växthusgaser med mer än hälften”.156. Ett annat element som kopplas till bränsleceller som presenteras som stationära är en tanke om oberoende. Det beskrivs som om konsumenten skulle kunna producera sin egen el och på så sätt slippa vara uppkopplad till det vanliga elnätet: ”Om Torontoförsöket blir framgångsrikt skulle det inte längre vara nödvändigt för företag att vara kopplade till det allmänna elnätet”.157 Ett oberoende från elnätet är dock inte detsamma som oberoende av energileveranser. Hur man tänker sig tillverka vätgasen eller beroendet av att få natusgas levererad problematiseras inte.

I samband med argumenten om oberoende förs även lagringsmöjligheterna fram. Bränselcellers möjlighet att fundgera som energilager framförs annars främst i samband med förnyelsebara energikällor. Bo Andersson som arbetat med batteriutveckling sedan 1969 och numer är VD för Catella Generics berättar i NyTeknik att ”en lagringsmetod vore att elektrolytiskt forma om elenergi till vätgas, för att sedan bränna den och få igen elen”.158 En variant av denna lagrinsmetod som utformats i Danmark ”bygger på känd bränselcellsteknik”. Där lagras överskottsel från vindkraft och ”om den danska lagringstekniken blir lyckad ökar energiutbytet från vindkraften ytterligare”.159 Bränsleceller för stationär användning kopplas till förnybara energikällor genom att reducera en av dess svagheter, nämligen lagringskapaciteten. Samtidigt så är det vanligaste bränslet som beskrivs tillsammans med stationära bränsleceller inte förnyelsebart utan fossilt, nämligen naturgas. Dessa båda kontrasterande beskrivningarna av stationära kraftkällor lever sida vid sida inom det diskursiva fältet.

Bränsleceller i mobila applikationer

Ett relativt nytt användningsområde är att bränsleceller föreställs kunna användas i flera av de mobila prylar vi bär med oss idag, exempelvis mobiltelefoner och datorer. Att det är ett nytt användningsområde syns tydligt då det först 1998 skrivs om denna användning i NyTeknik och det dröjer ända till 2001 innan den första artikeln om detta publiceras i Dagens Nyheter.

152 Dagens Nyheter 040613 153 NyTeknik 000816 154 NyTeknik 000412 155 NyTeknik 001108 156 NyTeknik 000412 157 NyTeknik, 000412 158 Bo Andersson i NyTeknik, nr 13, sid 21, 1997 159 NyTeknik 000614

34

Artiklarna tar framförallt upp användning av bränsleceller som batteriersättare i mobiltelefoner eller bärbara datorer:

Bränsleceller spås ersätta batterier på sikt. Ett av många företag som forskar om detta är Nokia som har utvecklat en bränslecell som skulle kunna användas i företagets mobiltelefoner.160

Flera starka aktörer på den mobila marknaden tror enligt en artikel i Dagens Nyheter ”på bränsleceller som framtidens batteriteknik”.161 Förutom Nokia skrivs det om Motorola, Toshiba och Intel och tron på att bränsleceller i mobila applikationer strax finns på marknaden beskrivs som stark bland dessa aktörer. Redan om ett par år blir ”bränsleceller […] ett standardtillbehör för bärbara datorer”162 tror Intel och även ”mobiler med en bränslecell istället för batterier kan vara verklighet om två år”.163 Motivet till att använda bränsleceller i mobila applikationer är att bränslecellen beskrivs som autonomiskapande:

Idag sätter batteritekniken gränsen för hur mycket autonomi man kan ge mobiltelefonerna och annan bärbar elektronik. Därför pågår forskning på många håll i världen med syfte att ersätta batteriet med en bränslecell, som teoretiskt kan ge betydligt större autonomi.164 Själva autonomin beskrivs bestå i längre driftstider och enklare laddning. Begreppet är intressant då det står för någon form av självständighet. I ett fåtal, av en stor mängd artiklar, tas olika risker och hinder upp för användandet av bränsleceller och metanol. Ett hinder för de första [mobila] bränslecellerna kommer att bli regler för flygtrafiken:

Affärsresenärer på långflygningar väntas bli den första stora målgruppen för apparaterna. Men bränslet är brandfarligt metanol, något som flygbolagen kan bli tveksamma till att tillåta i kabinen..165

Mobila apparater som mobiltelefoner och bärbara datorer som drivs med bränsleceller och metanol har åtnjutit ett dramatiskt ökande intresse i massmedierna de senaste åren. Motiveringen för att använda bränsleceller är inte tydlig och de flesta artiklar har inget motiv alls. De motiv som ibland framkommer är att tekniken skulle vara autonomiskapande. Nyttan med en sådan teknisk förändring verkar dock tas för given.

Framtiden, utopier och sensationer

I artiklarna från Dagens Nyheter och NyTeknik kopplas bränsleceller starkt samman med framtiden. I likhet med vatten så görs ofta denna sammankoppling i samma mening så att det ena inte kan läsas utan det andra. Framtiden framställs som ett oundvikligt sammanbundet element till bränsleceller. Vårt tidningsmaterial bjuder också artiklar som ansluter bränsleceller till utopiska framtidsvisioner där framför allt Island skapas som ett bränslecellsdrivet fyrljus i ett annars kolsvart mörker. En annan iakttagelse vi gjort är att nyheter om bränsleceller ofta ramas in som sensationella, samtidigt som sensationella nyheter görs seriösa i sin koppling till bränsleceller.

Framtiden som allierad

Framtiden konstrueras tillsammans med bränsleceller genom att de ofta nämns i samma mening och därmed bildar en tät sammanhållning i texten: ”Framtidens fordon”166,

160 Dagens Nyheter 040621 161 Dagens Nyheter 040325 162 NyTeknik 031007 163 NyTeknik 030924 164 NyTeknik 030924 165 NyTeknik 031007

35

”framtidens bussar”167 och ”framtidens bränsle”168 är inte ovanliga kopplingar. Dessutom beskrivs bränsleceller ofta som något oundvikligt vilket kan exemplifieras med ett citat ur en artikel från NyTeknik:

Frågan är inte om framtidens bilar drivs med bränsleceller utan när.169

Kopplingen är så stark att andra alternativa bränslen såsom etanol kan avfärdas eftersom den beskrivs vara ” tekniskt olämpligt för framtidens bränsleceller”.170 Ranji George från SCAQMD171, Södra Kaliforniens luftvårdsmyndighet får uttala sig i NyTeknik och citeras att ”bränsleceller är den teknik som kommer överskugga allt i framtiden”.172 Alla dessa språkliga sammansättningar antyder att sammanflätningen mellan framtiden och bränsleceller är tät. Bränsleceller fungerar närmast som ett exempel på framtiden, eftersom tekniken så starkt kopplas samman med den.

Dagens Nyheter publicerar även frekvent reportage från olika bilmässor runt om i världen. I en artikel som handlar om Tokyos 37:e internationella bilsalong finns rubriken ”En titt in i framtidens bilar”. I artikeln pratas det om lyxiga bilar med både bensin- och bränslecellsmotorer:

Det är bilar som är vätgasdrivna med bränsleceller eller hybrider med bensin- och eldrift. Spännande körbara konceptbilar djärvt designade läckerbitar i lockande former med nytt tänk i inredningsdetaljer och färger. Med prestanda matchande dagens värstingar bland bensinarna. Mazda, Toyota, Nissan, General Motors och Ford står i poolposition för att dra i gång försäljningen.173

Bränsleceller framställs i många fall som en obligatorisk passage inför framtiden, som den allra mest självklara framtida teknologin. I Dagens Nyheter framhålls att ”tekniken med vätgas och bränsleceller är i dag det kanske hetaste alternativet till nytt drivmedel för all fordonstrafik”.174 Kopplingen mellan framtiden och bränsleceller gör framför allt två saker med vår uppfattning om tekniken. För det första infinner sig svårigheten att kritiskt granska tekniken. Om det är så att bränsleceller är framtiden finns det väl inga problem med den, eller? För det andra är framtiden något som alltid kommer, oavsett om vi vill det eller inte. Med uppdelningen i dåtid, nutid och framtid går den inte att undvika. Om då bränslecellernas talesmän/kvinnor lyckas etablera bränsleceller som framtiden, vilket verkar har skett åtminstone i massmedias beskrivning av tekniken, skapas den som en oundviklig teknik.

Vätgassamhället som metafor

En metafor, eller tankefigur, som skildras i Dagens Nyheter och NyTeknik är föreställningen om ett vätgassamhälle. Ibland används metaforen vätgassamhället som en självklarhet som bränsleceller bör knytas till för att få legitimitet som exempelvis: ”Vätesamhället är oundvikligt”.175 De användningsområden som nämns i samband med vätesamhället är

166 NyTeknik 021211; se även till exempel Dagens Nyheter 030824; Dagens Nyheter 040911; Dagens Nyheter 000113; Dagens Nyheter 010409 167 Dagens Nyheter 030824; se även till exempel Dagens Nyheter 041010 168 Dagens Nyheter 030920 169 Ny Teknik, 020904 170 Ny Teknik 20040317 171 South East Air Quality Management District 172 NyTeknik, nr 17, Bilaga: Teknisk Utblick sid 5, 1995 173 Dagens Nyheter 031025 se även Dagens Nyheter 020831, 990430 174 Dagens Nyheter 040108 175 Sven Anders Norland, NyTeknik, nr 6, sid 2, 1997: se även NyTeknik 20030604

36

användningen i fordon och stationärt. Användningen av bränsleceller i mobila applikationer kopplas inte vid något tillfälle samman med vätgassamhället i de artiklar vi studerat.

Metaforen omtals men har inte en central plats i det diskursiva fält som vi studerat. Den finns inte med som en tydlig nod i någon diskurs. Istället är det bland annat i en insändare, skriven av den kände vätgassamhällsförespråkaren Olof Tegström, som metaforen kommer fram. Han skriver att ”det kommande vätgassamhället, med avgasfria fordon framför allt, är vad EU nu planerar och propagerar för”.176 Ett av de få tillfällen då metaforen finns med i en artikel är i samband med introduktionen av bränslecellsbussarna i Stockholm:

I går påbörjades resan in i vätgassamhället. En rullande miljörevolution, enligt SL. Klockan 11 avgick nämligen den första bränslecellsbussen från Norrmalmstorg. Två bussar kommer varje dag att trafikera en provsträcka i Stockholms city. Den avgiftsfria linjen […].177

En intressant fråga är vilka uttolkningar av metaforen vätgassamhället som görs. ”Ett kliv in i vätgassamhället” rubriceras en artikel i NyTeknik som fortsätter med att beskriva vätgas och bränsleceller drivna av förnyelsebart som ”miljövännens allra våtaste gröna dröm […]”.178 Artikeln beskriver även att det inte längre är miljövännerna som är de drivande aktörerna utan ”aktörerna numera är ett antal multinationella företag”. En fråga värd att ställas är om den våta drömmen verkligen är likadan för de som vill ha en decentraliserad förnybar framställning av vätgas, som de som vill ha en storskalig, storföretagarstyrd produktion som främst ses kunna ske med fossila bränslen? Artikeln i NyTeknik gör sitt bästa för att likställa de båda drömmarna utifrån de multinationella bolagens horisont genom att bara välja ut delar av vätgassamhällets utopiska karaktär. Istället för att i stor utsträckning skriva om visioner och utopier är det Island som lyfts fram och beskrivs som ett exempel på framgångsrik energipolitik/praktik.

Island som pionjär

Ett land som ofta nämns i samband med vätesamhället och bränsleceller är Island, som satsar stort på tekniken. Island, får upprepade gånger uppmärksamhet för sin satsning på bränsleceller och uppges kunna bli det första landet i världen som gör ”sig av med oljeberoendet”179 och på så sätt blir ”befriat från fossila bränslen”.180 Att benämningen befriat används indikerar att ett ofrivilligt beroende finns.

I en artikel om Island i NyTeknik pekas en viktig aktör ut nämligen ‘Professor Väte’, alias Bragi Arnson som leder vad som betecknas som Islands energirevolution. Bragi som är ”kemiprofessor på Islands universitet, såg möjligheterna för den nu inledda energiomvandlingen redan för 30 år sedan. När bränslecellstekniken fick sitt tekniska genombrott omkring 1990 stod det klart för honom att väte var framtidens bränsle”.181 I artikeln upprepas metaforen vätgassamhället och vätgasekonomi flera gånger. Artikeln är ett exempel på hur en sammanhållen berättelse om vätgassamhället, bränsleceller och Island artikuleras för att övertyga läsaren om att sammankopplingarna är relevanta.

176 Dagens Nyheter 041010 177 Dagens Nyheter (040108 se även Ny Teknik 20030617 178 Ny Teknik 20030604 179 Dagens Nyheter 990925 180 Dagens Nyheter 000915, NyTeknik 020327 181 NyTeknik 040819

37

I artiklarna kopplas drömmen om vätesamhället på ett intensivt vis till den förändring som Island håller på med:”-Vi gör verklighet av vätedrömmen!”.182 Beskrivningarna av Islands tänkta energisystem för tankarna till en så kallad Perpetum Mobile, evighetsmaskin, där: ” bussar och båtar ska […] drivas av energi som bubblar upp ur marken omvandlad till vätgas”.183 I artiklarna framhålls att ”Island liksom Sverige har stora resurser av uthållig energi i form av vattenkraft och vindkraft”184 något som möjliggör ett helt utsläppsfritt vätesamhället. Artiklarna hävdar även att ”Sverige har minst lika goda förutsättningar för vätgassamhälle som Island”.185

Artiklarna om Island framställer landet som en föregångare och energiutopi främst genom de ordvalet i beskrivningarna. I NyTeknik benämns energiomställningen som en ”energirevolution” och i Dagens Nyheter påstås att Island skulle ”peka ut kursen för nästa millennium”.186

Ofta hänvisas det till Islands förnyelsebara resurser som anledning till att de skulle vara lämpade att peka ut kursen för nästa millennium. Parallellt finns berättelsen om ett Island med en önskan att öka den ekonomiska tillväxten och den utsläppstunga produktionen av järn och aluminium. När den ekonomiska tillväxten kommer på tal är plötsligt miljövänligheten som bortblåst. Koldioxiden från de tunga industrierna ska ”gömmas” i metanol:

Metanolen kan användas som vätgasbärare i bränslecellsfordon. I så fall behöver dagens bensinstationer bara byta ut innehållet i tankarna.187

Detta utan att tala om vilka koldioxidutsläpp metanol ger. En betraktelse som diskuterar fler aspekter finns i NyTeknik:

[...] samtidigt som vätesamhället minskar koldioxidutsläppen så planerar aluminiumindustrin att öka sin produktion mycket kraftigt. Det kommer att medföra ökade utsläpp och ökad elproduktion. Minskningen av fossila bränslen ger utrymmer för industriell expansion, något som den isländska regeringen eftersträvar.188

Uttolkningen av vätgassamhället, och sammankopplingen med Island, tyder på att metaforen i de två tidningarna vi studerat smält samman visionen om ett samhälle utan farliga avgaser med den ständiga ekonomiska tillväxtens mantra. Frågan är om en granskning av exempelvis metanolens roll i den isländska utopin skulle spräcka det omaka paret?

Sensationella nyheter

Ett sensationellt språk, närmast löpsedelaktigt, används gärna framför allt i NyTeknik men även i Dagens Nyheter i samband med bränsleceller. Det märks framför allt på ordvalet i artiklarna såsom användningen av orden skit, sprit och blod. Även kopplingen till serie- och filmhjältar tyder på detta. Några typiska exempel på rubriker är; ”Rymdström ur renad skit”

189, ”Vodka piggar upp mobilbatteriet”190 och ”Blod driver bränslecell”.191 I en artikel i

182 Dagens Nyheter 000915; se även NyTeknik 020327 183 Dagens Nyheter 001214 184 Dagens Nyheter 990925 se även Dagens Nyheter 030209; Dagens Nyheter 021029 185 NyTeknik 020327 186 Dagens Nyheter 990925 187 Dagens Nyheter 990925 188 Ny Teknik 20040819 189 NyTeknik 040519 190 NyTeknik 030326 191 NyTeknik 030312

38

NyTeknik skrivs det om en ”bil för superhjältar”.192 Bilen beskrivs vara en blandning av Batmobilen, alltså Läderlappens bil, och en brandbil som innehåller bränsleceller. Detta är inget nytt fenomen i historien då till exempel Dagens Nyheter publicerade ett avsnitt med rubriken ”Kokosmjölk och frukt ger elström” redan 1966.193 Vid dessa tillfällen kombineras ord på ett sensationella och uppseendeväckande sätt. Artiklarna innehåller sammansättningar som inte är vanliga och som får läsaren att undra om detta verkligen är möjligt.

I andra sammanhang används bränsleceller för att legitimera sensationella nyheter som annars skulle kunna anses underliga. Ett exempel är den uppseende tekniken sägs kunna ”koka el ur havsvatten”.194

Ytterligare ett tema som pekar på hur bränsleceller som effektiva, miljövänliga och framtida används för att legitimera andra tekniker är hur genmanipulering kopplas samman med vätgasproduktion och bränsleceller. Genmanipulation av cyanobakterier eller blågröna alger återges som ett miljövänligt sätt att producera vätgas. Peter Lindblad, professor i biologi vid Uppsala universitet citeras i Dagens Nyheter att cyanobakterierna ”har den ovanliga förmågan att både kunna fånga upp solens energirika strålar och producera vätgas”.195 Bakterierna förbrukar dock även vätgas och forskarna vill, enligt Dagens Nyheter, ta bort den förmågan genom att förändra den genetiskt för att kunna skapa ”en effektiv vätgasfabrik”.196 Kopplingen mellan bränsleceller och genmodifiering skapar genmodifieringen som något alltigenom positivt. Motivet som framhålls, att kunna producera vätgas, antas övertrumfa alla eventuella tveksamheter någon kan känna inför genmanipulering.

Kärnkraft, kolkraft och fossila bränslen som övergångslösningar

Etableringen av bränsleceller i en stabil miljövänlig diskurs medger att vissa, i andra sammanhang tveksamma kraftkällor ur miljö- eller riskhänseende, kan göras seriösa – till och med miljövänliga. Exempel på detta är kärnkraft som ibland framställs som nödvändigt för en bränslecellsintroduktion, en nödvändighet som ingenjörer hävdade redan på 1960-talet:

Det är inte osannolikt att detta flytvätet en dag när atomkraften tagit över och svarar för vår energiförsörjning i stort kommer att bli ett dominerande drivmedel för åtminstone större förbrukare. Flytväte skulle då tillverkas genom elektrolys av vatten och kondensation av vätgasen.197

Kombinationen kärnkraft och bränsleceller beskrivs inte som omodern i dagens massmedier. Så sent som i april 2004 noteras i NyTeknik att: ”USA och Japan ska utöka samarbetet om att utveckla fjärde generationens kärnreaktor, en reaktor som producerar vätgas till exempelvis bränsleceller”.198 Kopplingen till metaforen om generation gör att ett ständigt framåtskridande kopplas till kärnkraft. Påståendet sedimenterar antagandet om att det är vätgas producerat av vatten och el med hjälp av en elektrolysör som är det givna bränslet. Ett annat exempel som vi redan nämnt är att fossila bränslen ofta knyts till bränsleceller genom att beskrivas som en övergångslösning. Bland annat koleldade kraftverk lyfts fram:

USA:s president George W Bush har avsatt en miljard dollar till utvecklingen av ett koleldat kraftverk med avskiljning av koldioxiden […] Det ska främst

192 NyTeknik 030507 193 Dagens Nyheter 660111 194 NyTeknik 040510 195 Dagens Nyheter 030824 196 Dagens Nyheter 030824 197 Teknisk tidskrift nr 18 1966 198 NyTeknik 040406

39

producera el men även vätgas till de bränslecellsbilar presidenten efterlyser.199

El producerat från kolkraftverk beskrivs som miljövänligt om koldioxidavskiljning kopplas på, tekniken som möjliggör förbrukning av fossila bränslen utan utsläpp av koldioxid i den omedelbara närheten – men koldioxiden försvinner inte för det, utan måste lagras någonstans liksom kärnavfall eller dioxiner från sopförbränning. Tankarna om koldioxidavskiljning och bränsleceller delar konstruktionen av miljön, båda teknikerna reducerar miljön till utsläpp. Därför är de tacksamma att kombinera. Ytterligare exempel i samma spår är hur bensin och diesel, och reformering av dessa vid tankstationerna, ofta nämns som en möjlig övergångslösning. Naturgas presenteras som ett legitimt bränsle i stationära bränsleceller med hänvisning till den höga verkningsgraden. Argumenteringen för kärnkraft, kolkraft och fossila bränslen tillsammans med bränsleceller innebär att miljön reduceras till avgaser och på så sätt kan teknisk förändring som kräver och möjliggör ekonomisk tillväxt beskrivas lösa miljöproblemen.

Vätgas, eller annat bränsle? Och från vilken energikälla?

Vår analys visar på att det dominerande bränslet för bränsleceller i fordon, är vätgas. Samtidigt redogörs för olika berättelser om vätgas. I NyTeknik finns år 2000 en artikel där det skrivs om att genombrottet för bränsleceller skjutits upp och att ”anledningen till detta är inte osäkerhet om själva bränslecellerna. Istället är det bränslet som spökar. Ska man gå direkt på vätgas eller omvägen via metanol eller bensin?”.200 I NyTeknik ett år senare skrivs att ”alla är ense om att väte är framtidens bränsle”201 men vilka alla är eller källor för uttalandet går inte att finna i artikeln.

Vätgasen som bränsle motiveras ofta av sin potential att vara en del av en helt utsläppsfri bränslekedja, och således helt miljövänlig enligt den dominerande diskursens definition. Dess mest värderade egenskap beskrivs i NyTeknik vara: ”att gasen kan tillverkas ur helt förnybara energikällor”.202 Solceller nämns vid flera tillfällen som en sådan möjlig energikälla. Vätgasen tillverkas då ”via elektrolys av vatten […] med hjälp av el från solceller”203 även vindkraft och vattenkraft omnämns. Elektrolys av vatten som metod för att tillverka vätgas öppnar även för andra aktörer att delta i debatten. Endast i ett fåtal artiklar som handlar om bränsleceller tydliggörs hur bränslet produceras. Ibland läggs det till att det är bäst om det produceras med el från förnybara källor eller genom reformering av andraförnybara bränslen.

När kritik om bristen av tydlighet angående bränslet framkommer så är det ofta personifierad kritik. Det vill säga enstaka insändare eller uttalanden knutna till en speciell person. Detta tyder på att den dominerande diskursen marginaliserat frågan. Det viktiga blir att vi börjar använda bränsleceller eftersom dom enligt tidigare resonemang är miljövänliga per se. Det som inte tas med i beräkningarna, men som här uttrycks i Dagens Nyheter, är att ”det kostar energi att framställa väte” och att ”om energin tas från kolkraftverk eller oljekraftverk blir det hela en miljömässig förlustaffär”204. Men även ett sådant resonemang där den totala mängden utsläpp tas med i beräkningarna reducerar miljön till att bara handla om utsläpp. Med en sådan tolkning i grunden kan det ifrågasättas huruvida en utsläppsfri – i den beskrivning som numera oftast innebär koldioxidfri – bränslekedja får kosta hur mycket energi som helst.

199 NyTeknik 040202 200 NyTeknik 000906 201 NyTeknik 010503 202 NyTeknik 010503 203 NyTeknik 020320, se även NyTeknik nr 10 sid 33 1997 samt Dagens Nyheter 031130 204 Dagens Nyheter 031130

40

Mycket fokus på bränsleceller idag?

En utsläppsfri – i meningen koldioxidfri – bränslekedja placeras inom det diskursiva fält vi studerat tillsammans med bränsleceller. Frågan om växthuseffekten har inneburit ett politiskt klimat som ifrågasätter det riktiga i att använda fossilt lagrad energi (i form av olja/naturgas) i alldeles för snabb takt. Med detta menar vi att problemet växthuseffekten konstruerats på ett speciellt vis. Denna konstruktion av problemet innebär att lösningen till det fixerade problemet blir begränsad.

I vår forskningsbakgrund samt empiriska material har vi sett att idéerna om att använda bränsleceller i bilar funnits lång tid och principen för bränsleceller varit känd sedan mitten av 1800-talet. Varför dröjde det då ända till 1997 innan NyTeknik talar om att drömmen om en elbil som går på vatten205 började förverkligas och varför har det blivit så mycket fokus idag? I NyTeknik framhålls svaret att den tekniska förändringen först nu har gjort tekniken mogen.206 I en artikel tas Robert Rose från Breaktrough Technologies uttalanden till intäkt för att peka ut ett sådant svar: ”För tio år sedan bedömdes bränsleceller i bilar som något ganska osannolikt. Nu är det fullt tänkbart”.207 Vi har även sett i vårt material att antalet demonstrationsprojekt och prototyper med bränsleceller har ökat. Men detta talar dock inte om varför bränsleceller idag är i fokus. Varför pengar satsas på att utveckla bränsleceller och vilka aktörer som gjorde/gör det. Det säger heller inget om varför journalisterna och tidningarna anser att just bränsleceller är värda att skildras.

Som vi såg i den kvantitativa analysen av materialet skrevs det en hel del i NyTeknik om de politiska kraven som ställs på minskad bensinförbrukning. Mest uttalat är de krav som delstaten Kalifornien ställde redan 1989 med ett antal åtgärder som skulle genomföras innan 2010 för att minska utsläppen av kväveoxider, partiklar, ozon och kolmonoxid. Från början var alltså inte koldioxid med i utsläppskraven. I tidningarna refereras ofta till att bränslecellsbilar ”klarar Kaliforniens utsläppsnivå”.208 En artikel från NyTeknik 1994 beskriver hur utvecklingen av bränslecellkraftverk pågått ett antal år men att ”det är först med Kaliforniens hårda avgasregler som en utveckling anpassad för fordon satt riktig fart”.209 1996 skrivs i NyTeknik att Europa har hunnit ikapp Kalifornien i frågan om utsläppskrav:

Det var de hårda kaliforniska emissionsreglerna som startade utvecklingen mot bilar med noll eller mycket låga emissioner i avgaserna. Men den Europeiska utvecklingen av miljövänliga fordon drivs nu vidare av inhemska, europeiska krav.210

Sammankopplingen mellan växthusgaser (problemet) och bränsleceller (lösningen) etableras genom en kausal logik där det ena (problemet) följer på det andra (lösningen):

Striden mot ozon och andra uppenbart hälsofarliga föroreningar är gammal och har pågått i decennier. Kampen att få ner utsläppen av koldioxid - den dominerande växthusgasen - har däremot just börjat. Kalifornien är - inte helt ovanligt - föregångare och håller på att ta fram en plan för hur koldioxidutsläppen ska minska. En del av denna är bränslecellsbilar.211

Aktörer, (människor, företag, institutioner) som beskrivs i tidningarna som framåtblickande och legitima uttolkare av vår gemensamma framtid kopplas också samman med bränsleceller.

205 NyTeknik nr 20, 1998; NyTeknik 030312 206 NyTeknik, nr 20, 1998 207 NyTeknik 001025 208 NyTeknik, nr 7, sid 14, 1994 209 NyTeknik, nr 7, sid 14, 1994; se även NyTeknik 020911; Dagens Nyheter 040722 210 NyTeknik, nr 6, sid 14, 1996 211 Dagens Nyheter 040722

41

Framför allt gäller detta amerikanska presidenter och bilföretag som tas till intäkt för att bränsleceller är framtidens teknik. Bill Clinton skildras tillsammans med Chrystler, GM och Ford som skapare av PNGV, Partnership for a New Generation of Vechicles, vars mål var att skapa en bil som drog mindre än 3 liter på 10 mil: ”PNGV är ett av Clintonregeringens prestigeprojekt” deklareras det i artikeln ”Bill Clintons bränslesnåla superbil” från 1994 i NyTeknik.212 Även efterföljaren George W Bush ”ger anslag till bränsleceller” och ”trycker på för att introducera bränslecellsdrivna bilar i USA” detta också enligt en artikel i NyTeknik.213 Han startade ett nytt program som en fortsättning på Clintons PNGV som gavs namnet FreedomCar. Programmet beskrivs i NyTeknik som ” ett samarbetsprojekt mellan industrin och staten” som ”syftar till att få fram avancerad teknik, däribland bränsleceller, till personbilar och lastbilar”.214 I Dagens Nyheter pekas på hur President Bushs uttalande påverkar forskningen i Sverige genom att skriva att ”USA-satsning på vätedrivna bilar gläder svenska forskare”.215

De amerikanska presidenterna beskrivs som självständiga aktörer som är drivande i en förändringsprocess. I NyTeknik och Dagens Nyheter används de som bevis för ett framåtskridande samt miljöintresse, men vid ett par tillfällen artikuleras också ett annat motiv till satsningarna på bränsleceller. I NyTeknik skrivs det att det är först efter attentaten mot World Trade Center i New York den 11 september som ”den amerikanska satsningen på bränsleceller tagit ny fart” och att motivet är att ”USA vill minska beroendet av arabiska oljestater”.216 Begreppet FreedomCar som myntades som en beteckning på projektet antyder att denna satsning inte främst beskrivs som en miljösatsning, utan som en frihetssatsning.

Andra skäl till att bränsleceller är så populära vid 2000-talets början figurerar som element i det diskursiva fältet, så som design och försörjningstrygghet, men kopplas inte till någon sammanhängande diskurs eller logisk förklaring.

De tidningar vi studerat sammankopplar en viss uttolkning av växthuseffekten med en viss lösning till den, bestående i att reducera utsläppen. Därmed kan bränsleceller fungera som lösning på problemet och tillväxtförespråkare som tillexempel de amerikanska presidenterna kan vara delaktiga, till och med pådrivande, i ett sådant arbete. Huruvida man bör förlita sig på de länder som i grunden är orsak till problemet att lösa desamma kan man ifrågasätta.

Marginaliserade risker och kritik – element i det diskursiva fältet

Vid några fåtal tillfällen tas olika risker med vätgas och bränsleceller upp till diskussion i tidningarna. Dessa element av risk finns i det diskursiva fältet och artikuleras inte av någon tydlig diskurs. Detta innebär i korthet att de aktörer som försöker göra sig hörda inte tas på allvar. Det handlar främst om energiåtgången för ett energisystem med bränsleceller och vätgas, användningen av platina, vätgasens explosiva karaktär samt de starkare magnetfält som blir följden av elmotorer.

Den höga verkningsgraden – ett systemfel?

Att den höga verkningsgraden kopplas starkt samman med bränsleceller är något vi sett i vår analys. För att kunna göra denna koppling krävs en snäv systemsyn där uttolkaren avgränsar sitt system till att enbart bestå av själva bränslecellen och ett fåtal kringkomponenter. I och

212 NyTeknik, nr 39, sid 12, 1994; se även NyTeknik, nr 17, bilagan Teknisk utblick, sid 5, 1995 213 NyTeknik 030130; se även Dagens Nyheter 020112 214 NyTeknik 030130 215 Dagens Nyheter 030209 216 NyTeknik, 020404

42

med den avgränsningen hanterar journalisten/forskaren /myndighetspersonen inte bränslets utvinning, tillverkning, transport eller lagring och hur detta påverkar miljövänligheten. Det finns dock de som kritiserar den till synes självklara sanningen om den höga verkningsgraden, det diskursiva element som sammanfogas till noden bränsleceller som ett moment, och i ett fåtal artiklar väljer ett fåtal personer att beskriva bränsleceller med en utvidgad systemsyn. I en insändare skriven av Martin Brusell, energiforskare vid KTH, argumenterar han för hur mycket det påverkar vilken systemsyn vi väljer:

[…] man kan sälja smöret och tappa pengarna. Den föreslagna tekniken bygger på att man med vindkraftverkets elenergi sönderdelar vatten med elektrolys till vätgas och syrgas. Detta sker dock med en verkningsgrad som bara är cirka 72 procent. Vätgasen skall omhändertas, lagras distribueras, komprimeras. Verkningsgraden för detta är cirka 90 procent. Slutligen har själva bränslecellen, där vätgasens energi skall omvandlas (tillbaka) till elenergi, endast en verkningsgrad av 50 procent. Totalt gör detta att verkningsgraden för den föreslagna lagringen av vindenergi endast blir 32 procent.217

Redan 1997 påpekade Åke Brandberg i en insändare att ”omvägen via el för väteproduktion innebär ett stort energitapp”218, så kritiken är inte något nytt. Däremot får inte kritiken någon etablerad plats utan de kritiska rösterna bli hängande i luften, i ett försök att hålla kvar dem i det diskursiva fältet. Toyota är en aktör som ges utrymme att vända på argumentationen om energiåtgång. Prius beskrivs i NyTeknik ”till och med [ha] en högre verkningsgrad än bränslecellsbilarna […] räknat från oljekällan till det arbete som bilen utför på vägen”.219 Likaså kritiserar forskare vid MIT den etablerade tron på bränslecellers höga verkningsgrad, genom att påvisa att energiåtgången från tillverkningen av bränslet till användningen av elen för drift av bilen blir hög i relation till andra sätt att driva bilen.220 Dessa kritiska röster om verkningsgraden kommer endast fram som insändare eller framställs som enstaka personers uppfattningar. Eftersom dessa kritiker inte bemöts eller ger upphov till en seriös diskussion i tidningarna innebär förfarandet att elementet marginaliseras diskursordningen som framhålls av Dagens Nyheter och NyTeknik.

Platina - en bristvara

Ett problem med bränsleceller som skildras i de båda tidningarna vid två olika tillfällen är att de kräver platina som ”är en sällsynt och dyr metall som finns i begränsade mängder på jorden”.221 I NyTeknik förfäktas att tillgången på platina redan idag är ” en återhållande faktor för användningen av bränsleceller”222. En annan åsikt som lyfts fram i tidningarna är att ”bränslecellssamhället kräver återvinningssystem för begagnad platina och nya modeller där platinan blandas upp med andra ämnen”.223 Att tillgången på platina är nödvändigt för bränsleceller är ett mycket svagt element i bränslecellers diskursordning i de medier vi studerat. Endast vid ett fåtal tillfällen stöter vi på oro för detta.

217 Dagens Nyheter 040913 218 Åke Brandberg, NyTeknik, nr 10, sid 33, 1997 219 NyTeknik 20031114 220 NyTeknik 20030312 221 Dagens Nyheter 031130 222 NyTeknik, 010314 223 Dagens Nyheter 031130

43

Vattenånga i mängder

Ett annat element som nämns är om vattenångan som sprids från bränsleceller skulle kunna förändra klimatet i städerna på ett sätt vi inte kan föreställa oss. Bränsleceller beskrivs och kopplas ofta samman med vattenånga som avgas. Vad fåtal verkar fundera på är om detta skulle leda till konsekvenser som vi inte känner till. I Dagens Nyheter tas problematiken upp på detta vis vid ett tillfälle:

Ett par forskargrupper varnar för att vätet och vattenångan kan orsaka nya problem. Vätet skulle kunna läcka upp i stratosfären och bidra till att förtunna ozonskiktet eller förvärra växthuseffekten. Vattenångan skulle kunna förändra klimatet i städerna på ett oöverskådligt sätt.224

I det material vi studerat nämns detta endast en gång vilket tyder på att elementet är svagt. Att det möjliga problemet inte diskuteras mer i medierna betyder att elementet förpassas till det diskursiva fältet.

Vätgas och säkerhet

En annan fråga som diskuteras väldigt lite är riskerna med användningen av vätgas och eventuella vätgasläckage. Säkerhetsfrågor är inte artikulerade i någon stabil och reglerad diskurs när tidningarna skriver om bränsleceller. Frågorna lyfts fram men besvaras direkt av experter som säger att bränsleceller är säkra. Ett talande exempel är detta stycke i Dagens Nyheter:

Säkerheten är alltid en fråga som dyker upp när det gäller vätgasdrivna bilar. BMW har kanske mer än något annat företag testat vätgassystemen i krocktest och funnit att riskerna är minimala. De väl isolerade trycktankarna för vätgas är betydligt mer stöttåliga än de enkla plåttankar som dagens bensinbilar har. Även EU:s forskningscentrum JRC i Ispra, Italien, menar att riskerna med vätgasbilar både är hanterliga och acceptabla och att de ligger på ungefär samma nivå som för bensinbilar.225

Ordvalet ”väl isolerade trycktankar” respektive ”enkla plåttankar” leder läsningen till att uppfatta vätgas som säkrare än bensin. Vår analys visar att momentet säkerhet för närvarande är stabilt och reproduceras som sådant. Vätgas är säkert och behöver därför inte diskuteras vidare, är det budskap som förs fram i massmedierna och forskarna säger inte emot. Genom att experten lyfts fram på detta vis ges inte läsaren någon möjlighet att själv fundera på giltigheten i resonemangen om säkerhet.

Metanolens giftighet

Inte heller hanteringen av det giftiga bränslet metanol omtalas i någon större utsträckning. Elementet ”risker med metanol” förpassas till det diskursiva fältet där det finns tillsammans med platina, vattenångan och magnetfälten. Det omskrivs i en artikel i Dagens Nyheter att användningen av metanol i bränsleceller skulle resultera i giftiga avgaser; ”användning av metanol i stället för väte, ett annat vanligt medel i bränsleceller, resulterar i giftiga avgaser”226.

224 Dagens Nyheter 031130 225 Dagens Nyheter 010409 226 Dagens Nyheter 040311

44

Magnetfält

Ytterligare ett element, alltså ett argument som inte regleras inom en stabil diskurs, som befinner sig i det diskursiva fältet är frågan om hur magnetfält påverkar oss människor. En elbil som drivs med vätgas och har bränsleceller som energiomvandlare kan komma att skapa ett mycket starkare magnetfält än konventionella bilar. Detta element tas endast upp vid ett tillfälle i det studerade materialet. Forskaren Olle Johansson citeras i Dagens Nyheter i en artikel som handlar om elmotorer och bränsleceller om att ”bilarna bör ha rejäla avskärmningar” och ”manar till försiktighet med magnetfälten”.227

-Med dagens kunskap vet man inte riktigt vad det finns för risker med magnetfält. Men det är värt att tänka på att det som var ofarligt för femtio år sedan är totalförbjudet eller omgärdat med starka restriktioner i dag […]Det säger Olle Johansson, som är forskare i neurobiologi på Karolinska institutet och expert på magnetfält.228

Den potentiella risken med starkare/förändrade magnetfält får en liknande position inom diskursordningen som metanolens giftighet, bristen på platina och vattenånga. De blir alla hängande i luften och sammanfogas inte i någon sammanhängande diskurs. De har alltså inte i dagens situation uppnått statusen av legitima ’sanningar’ som går att hänvisa till som självklarheter.

Analys av enkäterna I den enkät som vi skickade ut till personerna vi identifierat som ledande inom bränsleceller fanns både öppna frågor och frågor med svarsalternativ. De svar vi fått in, sammanlagt 20 stycken, av 49 utskickade, kommer främst från människor som arbetar inom företag eller vid myndigheter och universitet. De flesta av våra svarande arbetar antingen med forskning och utveckling eller är projektledare. Det är bland annat personer som arbetar inom CUTE-projektet, som EU-experter eller forskare som medverkar i Mistras program för bränsleceller.

Informanterna arbetar vid:

Stockholms Universitet SL

Uppsala Universitet Carl Bro energikonsult

KTH - Infrastruktur Catator Ab

KTH – ABB corporate Research

KTH – Energiprocesser Volvo

Sydkraft / Lunds Universitet ETC battery and fuel cells

Cellkraft Vinnova

Elforsk Energimyndigheten

ÅF –Energi och miljö Hydrogen Organisation

ÅF –Energi och miljö Miljöförvaltningen Stockholm

227 Dagens Nyheter 990227 228 Dagens Nyheter 990227

45

De frågor vi ställt till handlar bland annat om vilka användningsområden, bränslen och svårigheter de svarande sammankopplar med bränsleceller. I enkäten finns också frågor om vilken energipolitik som gynnar bränsleceller mest, hur de uppfattar dagens debatt om bränsleceller, hur den svenska forskningen ser ut i förhållande till andra länder samt när bränsleceller kommer att slå igenom på bred front i Sverige. Hela enkäten finns i Bilaga 1 och alla diagram från delen med svarsalternativ finns i Bilaga 3.

Frågor med svarsalternativ

I denna del kommer svaren från frågorna med svarsalternativ att redovisas, dessa är 13 stycken. Flera av våra informanter har valt flera alternativ per fråga, därför är inte antalet svar detsamma som antalet informanter.

Användningsområde

Det användningsområde som de tillfrågade ser framför sig när de tänker på bränsleceller är främst transportsektorn. 16 av de 20 tillfrågade anger detta. Men nästan lika många har angett mobila applikationer, mobiltelefoner och bärbara datorer, samt småskaligt stationär användning. Några tänker sig även användning av bränsleceller storskaligt stationärt, det vill säga som kraftvärmeverk för flera hushåll.

Det område där bränsleceller först kommer slå igenom tror våra informanter är mobila applikationer, 40 procent av de tillfrågade är av den åsikten. En tredjedel tror att transportsektorn är det område där bränsleceller kommer användas först. Några ströröster ges sedan till småskaligt stationär användning, militära applikationer och storskaligt stationärt. En person har svarat att bränsleceller aldrig kommer slå igenom.

Bränsle

Det bränsle som de ledande företrädarna inom området bränsleceller tror främst kommer att användas i en bränslecell under en eventuell introduktion är naturgas men nästan lika många tror vätgas från fossila bränslen och vätgas från förnybara bränslen. Svaren på naturgas och vätgas från fossila bränslen motsvarar ungefär hälften av svaren så ser vi att de allra flesta tror på fortsatt användning av fossila bränslen vid en introduktion. Dessa svar står i markant kontrast till vilket bränsle våra informanter tror kommer användas i bränsleceller på lång sikt. 17 av de tillfrågade anger här att vätgas från förnybara bränslen kommer vara det bränsle som används. Bara ett fåtal nämner andra bränslen såsom naturgas, biogas eller en blandning av flera olika. Detta tyder på att de som arbetar med bränsleceller har en stark gemensam vision om att bränsleceller så småningom kommer ingå i ett hållbart energisystem.

Motivering av bränslecellsanvändning

Orsaken till att bränsleceller fått så stor uppmärksamhet anser våra informanter vara tre olika. Nästan lika många har svarat att det är problemet med växthuseffekten som är orsaken, som att oljereserverna är begränsade och att det är förhoppningar om dess ekonomiska gångbarhet som är motivet. Spridda svar har hamnat på tekniskt genombrott, den ökande energianvändningen i världen och säkerhetsfrågor. På denna fråga svarade många av våra informanter med flera alternativ.

46

Svårigheter för bränsleceller

Investeringskostnader är den svårighet som lyfts fram som det största hindret idag. Nästan lika allvarligt anser de att tekniska svårigheter är. Bränsleframställning, infrastruktur och livslängd får också några kryss. Ingen säger däremot att acceptans eller säkerhet är de största svårigheterna. Framöver anser de att bränsleframställningen och investeringskostnader är det svåraste. Inte heller framöver anser de svarande att säkerhet eller acceptans kommer vara något hinder.

Framtiden för bränsleceller och vägen dit

Om bränsleceller ska slå igenom anser våra informanter att det viktigaste är bättre/tillförlitligare teknik och billigare komponenter. Svaren på denna fråga var dock spridda och ett betydande antal anser att hårdare miljökrav, påtryckningar från konsumenter och statlig styrning/subventioner är mest betydelsefullt. På denna fråga svarade många av våra informanter med flera alternativ.

På frågan om vilken form av energipolitik som främjar bränsleceller så svarar nästan 80 procent att det är statlig styrning via styrmedel. Ett fåtal tror på ökat medborgarinflytande, statligt ägande eller straffavgifter. En hävdar att inget hjälper.

På frågan om när i framtiden som bränsleceller kommer slå igenom är våra informanter ganska ense. De flesta, (60 %) anser att bränsleceller kommer att slå igenom om cirka tjugo år, en tredjedel håller på 10 år, ett par tror redan om fem år och en person tror att bränsleceller aldrig kommer slå igenom.

Bränsleceller i Sverige

Våra informanter uppfattar inställningen till bränsleceller i dagens debatt väldigt olika. Flest anser att den är överskattande men nästan lika många har angett att den är korrekt. En femtedel anser att inställningen till bränsleceller i dagens debatt är underskattande.

På frågan om hur de anser att Sverige ligger till i jämförelse med andra länder anser hälften att Sverige ligger efter. Lite fler än en tredjedel tycker att Sverige är jämförbart med andra länder medan ett par svarande anger att Sverige ligger före andra länder. En person anser att den sortens jämförelser inte kan göras.

Frågor med öppna svarsmöjligheter

I denna del kommer vi att redovisa de öppna frågorna. Vi redovisar genom att ge exempel på svar samt beskriva vilka svar som är mest förekommande. I den öppna delen av enkäten ställde vi frågor om vad de först tänker på när de hör ordet bränsleceller samt vilka nackdelar och fördelar de anser att tekniken har. Vi ställde också frågor om ifall några visioner kunde identifieras i Sverige, bad dem nämna tre viktiga personer och institutioner för bränsleceller i Sverige samt frågade hur de själva ser på framtiden för bränsleceller.

På frågan där informanterna ombads nämna tre saker de förknippade med bränsleceller blev utfallet en väldigt samlad bild. De vanligaste svaren var ren miljö och lite buller, dyrt, komplext, vätgas, effektivt och framtida teknik. Ett exempel på det är hur en av de tillfrågade skriver: ”ren, tyst, miljövänlig teknik”. En annan som skriver om ”Fordon med vattenånga som avgas och lite buller”. Flera skriver något om framtid till exempel ”Framtida energibehov” eller ”lovande och intressanta energisystemlösningar”. Vanligt är också att nämna kostnadsnivå såsom ”De är för dyra men detta kommer nog att fixa sig då

47

produktionen kommer igång”. Inte så vanligt förekommande svar men som ändå är värda att nämna var svar som ”okritiskt förhållningssätt”, ”få kommersiella produkter” samt ”enkla att massproducera”.

Nackdelar och fördelar med bränsleceller

De ledande experterna på bränsleceller i Sverige framhåller främst kostnad och tekniska tillkortakommanden som de nackdelar de ansåg att bränsleceller har. Även denna fråga gav en samlad svarsbild. Ett exempel på svar som ges om kostnaden är att ”Ännu inte tillräckligt mogen för massproduktion och därmed för dyra i nuläget”. Att tekniken inte är fullt utvecklad beskrivs också som en nackdel och svaren kan då se ut som följande ” Det återstår mycket arbete med utveckling av teknik och produktion” eller ”Tidig teknik, jämför mogen teknik med kommande teknik”. Ett fåtal kommentarer går utöver dessa beskrivningar av nackdelarna och skriver om risker eller svårigheter. En skriver att

Uppskalning innebär att risken för fel ökar automatiskt 100-tals eller 1000-tals celler skall serie eller parallellkopplas vad gäller alla flöden d.v.s gaser vätskor och el. i förbränningsmotorer ökar man bara diametern på kolven eller turbinen.

En annan skriver om regelverk att det är ”Oklart regelverk” och att även ”säkerhetsföreskrifter oklara”. Något som också nämns av två av våra informanter är att bränsleceller har kort livslängd.

De fördelar som våra informanter pekar på är främst hög verkningsgrad, lite buller, låga emissioner och miljövänlighet. Exempel på kommentarer om verkningsgraden är att man nämner fördelar som ”energieffektivitet”, ”högre elverkningsgrad” och att ”största möjliga energieffektivitet kopplas till bästa miljö”. Även här kopplas alltså hög verkningsgrad ihop med låga emissioner och miljövänlighet: ”Det är en mycket ’ren’ teknik, d.v.s miljövänlig”.

De låga emissionerna och lite buller är fördelar som ofta nämns ihop och beskrivs av de svarande med bland annat följande ord: ”I fordon – inga avgasutsläpp, lite buller”, ”Lågt buller låga emissioner” och ” hög elkvalitet, låg ljudnivå”. Det finns även andra fördelar påpekade exempelvis ”bränsleflexibilitet” och ”bättre drivlinekonstruktion”. Ett svar var att det finns ”väldigt få [fördelar] jämfört med en förbränningsmotor”.

Visioner och aktörer i Sverige

Våra informanter ger en väldigt splittrad bild i frågan om hon/han ser några politiska visioner i Sverige idag kopplade till bränsleceller. Någon säger att visioner saknas andra att finns ett stort intresse hos politiker, fordonsindustrin och EU. En av de svarande som säger att det inte finns några realistiska visioner uttrycker sig såhär:

Tyvärr verkar Sverige ligga långt [efter] vid en internationell jämförelse, det finns tyvärr inga kraftfulla företag i Sverige som vill satsa på utveckling av bränslecellssystem, Danmark och Finland t.ex långt före

Andra hävdar att bränsleceller ”pekas ut som framtidens transportlösning i statliga utredningar i Sverige” och att visionen om vätgassamhället finns med i de flesta politiska framtidsutsikter:

Ja, speciellt visionen om vätgassamhället, men de nämns i så gott som alla politiska framtidsutsikter från organisationer med flera t.ex i energiframsyn från IVA..

48

När det gäller satsningen på bränsleceller i Sverige säger en person att det är för lätt att få pengar till bränslecellsforskning:

Det är för lätt att få pengar för FOU till FC (bränsleceller) jämfört med andra tekniker. Detta hänger nog samman med att svenska myndigheter vågar inte välja en annan linje än USA och USA och Bush har en bensin/energineuros!!!”

Andra tycker att det är för dåligt med satsning. Vad flera dock nämner är att alla i fordonsindustrin, främst Volvo i Sverige, verkar satsa på bränsleceller.

På frågan om de kunde nämna tre viktiga personer inom bränsleceller i Sverige verkar de svarande identifierat Per Ekdunge och Göran Johansson vid Volvo samt Göran Lindberg vid KTH som de mest betydelsefulla personerna. Andra personer som ansågs viktiga var bland annat Sydkrafts Lars Sjunnesson och Hans Sandebring, utredare i delbetänkandet om fordonsbränsle. En svarande skriver att vi saknar en frontfigur för bränsleceller i Sverige och att detta är ett problem:

Detta är ett problem [att det inte finns några viktiga personer i Sverige] – vi skulle behöva en Mr bränslecell i Sverige. Visst finns det många viktiga personer men ingen/a som sticker ut.

Viktiga organisationer för bränsleceller i Sverige som de tillfrågade lyfter fram är STEM, Volvo och KTH. Enstaka omnämnande får Mistra, Vattenfall, SL och Scania.

Framtiden

Utifrån frågan om hur man ser framför sig framtiden för bränsleceller kan vi ana att framtidsvisionerna skiljer sig dramatiskt. Våra informanter pratar om alltifrån ett fullskaligt vätgassamhälle till bränsleceller som komplement till batterier. En informant tror att bränsleceller ”tar över om 10-15 år de flesta energiförbrukningsområdena” och en annan skriver: ”Fordon i stadstrafik (bussar) med vätgas 2005, Apparater (kameror, telefoner) med metanol laddning 2006, Mopeder och cyklar H2-trycktuber 2007” En tredje skriver:

Bränslecellsfordon utvecklas på grund av miljö och oljebrist – sedan visar de sig bättre än förbränningsmotorer oavsett bränsleslag! – också krav för införandet. Jag tror också att de sprids snabbast i portabla applikationer i takt med att dess energibehov höjs. Inom distribuerad elgenerering i samband med lokala energilager först men också där elkvalitet och backup är viktigt. För transporter blir det olika bränsle i distributionsledet i olika länder. I fordon däremot troligare med vätgas för alla, alternativt flytande bränsle såsom DME

Andra är mer restriktiva och ser en begränsad användning såsom; ”Möjligen som homepower plants d.v.s stationära högtemp, MCFC SOFC, bränsleceller” och ”PPM kan slå igenom som reservkraft inom telekom” eller att bränsleceller främst kommer användas som ”komplement till batterier” ”i militära tillämpningar” och ”metrologiska stationer” samt vid ”drift av obemannade elektriska flyg för övervakning av trafik, miljö, militärt”. Samma informant fortsätter:

Vi väntar ännu på det tekniska genombrottet som gör att de negativa faktorerna (pris, tillförlitlighet och komplexitet) kan avhjälpas. Dagens bränslecellsteknik tror jag inte kommer att ersätta befintligt energisystem den får i så fall bara en marginaliserad marknad.

En annan person menar att: Bilindustrin är ett stort frågetecken med dagens PEM bränsleceller krävs ett genombrott för vätgas som bränsle. Högtemperatur PEM är inte alls lika

49

känslig för föroreningar och kan komma att bli den typ som kommer att användas i fordon men det är mycket utveckling som kommer att krävas.

Av de övriga kommentarerna är en del skeptiska: Bränslecellen har varit 10 år från kommersiell introduktion i snart 60 år! Förmodligen kommer den att vara 10 år från kommersiell introduktion i 60 år till, minst!

eller kritiska mot hur staten hanterat frågorna: Statsvetot mot vätgas måste bort! NUTEK D/Dnr 860-95-11086. Släpp fram industrispillet på vätgas 2000.000ton/år (STU 81-3174)

Andra funderar om det verkligen pågår någon debatt i Sverige om bränsleceller: Pågår det verkligen en debatt om bränsleceller i Sverige? Jag tycker att det verkar väldigt dött jämfört med andra länder. Den politiska viljan är obefintlig och det finns ingen helhjärtad satsning från industrin i Sverige.

En person ser frågan om bränsleceller som den viktigaste framtidsfrågan: Mobilitet inom miljöramarna utgör en ödesfråga för mänskligheten i en värld som går emot att nästa enbart bestå av urbaniserade samhällen med omfattande pendling – till följd av yrkesspecialisering och stegrade krav på tillväxt (=globaliserad marknadsekonomi). Bränsleceller+vätgas måste bli så utvecklade att de fixar detta. Gillar vi inte den framtiden, så måste vi inse att andra framtider ser ut att kunna bli värre. Bränsleceller kan skapa en bättre värld, även om det inte blir ”den bästa av världar”.

För att sammanfatta svaren på de frågor där våra informanter kunde formulera sig mer fritt och med egna meningar tala om bränsleceller kan sägas att nästan alla tänker på ren miljö, lite buller, höga kostnader och framtida teknik när de tänker på bränsleceller. Detta är något som återkommer även när de skriver om fördelarna, med tillägget hög verkningsgrad. De svårigheter våra experter anser sig se är kostnader samt tekniska tillkortakommanden. Något som också nämns är den korta livslängden på bränslecellsstackarna.

Sammanfattning av enkätstudien

I vår enkät framkommer att den utvalda gruppen informanter är väldigt splittrad i vissa frågor men mycket samlad i andra. Med diskurstermer så ser vi att vissa element är väldigt öppna för tolkning medan andra är mer fasta och har funktionen av noder i reglerade diskurser. En tolkning som låter sig göras är att framtidsvisionen ser väldigt lika ut hos våra experter. Det handlar om att förnyelsebara energikällor ska användas för att driva tysta, effektiva bränsleceller som inte avger några farliga avgaser. Denna framtid ska skapas genom statliga styrmedel och det dröjer cirka 20 år till ett eventuellt genombrott. De största svårigheterna för bränsleceller framöver sägs vara investeringskostnader och bränsleframställning. Detta skiljer sig från de svårigheter man ser idag som förutom investeringskostnader sägs vara av mer teknisk art.

Vissa frågor gav många svar och här visades en samlad bild trots att flera alternativ framhölls. En av dessa frågor berör varför bränsleceller fått så stor uppmärksamhet de sista åren. Främsta orsakerna sägs vara växthuseffekten, oljereservernas begränsningar och en övertygelse om den ekonomiska gångbarheten. En annan är inom vilka områden man tänker sig bränsleceller, där informanterna anger fordon, mobila applikationer och stationärt.

Å andra sidan så verkar det som om en mycket splittrad bild råder om hur vägen dit ser ut. Många tror att fossila bränslen kommer att användas antingen som naturgas och metanol direkt i bränslecellen eller som bas i vätgasproduktionen. Det verkar som om alla ’vet’ att om

50

bränslecellstekniken ska vara ’miljövänlig’, med andra ord utsläppsfri, så är det förnyelsebart som gäller. Men samtidigt som alla talar om förnyelsebart så praktiserar man minsta motståndets lag och tror att billigare/tillgängligare bränslen är möjliga och eventuellt oundvikliga vid en introduktion. En fråga som vi ställer oss är om denna diskrepans hos experterna kan ha att göra med avsaknaden av en mer omfattande politisk diskussion om vilket hållbart samhälle vi strävar efter och hur denna strävan i så fall ska se ut? Utan politiska beslut och riktlinjer måste aktörerna sätta sin tilltro till den konkurrensutsatta marknaden och kan således inte införa ’den bästa’ lösningen enligt dem själva på en gång. Gruppen är även splittrad i vilka hinder som bränsleceller står inför.

51

Sammanfattande analys av enkäten och texterna I denna rapport har vi studerat både den diskursordning vi tolkat från det massmediala material vi valt och de åsikter och värderingar som cirkulerar bland experter i Sverige på bränslecellsområdet. I denna sammanfattande analys för vi samman våra iakttagelser om element, moment, noder, diskurser, diskursordning och det diskursiva fältet gällande de flytande signifikanterna bränsleceller, bränslen till bränsleceller och användningsområden. Vi har alltså bland annat tänkt att diskutera vilka värderingar det råder konsensus kring, vilka begrepp och åsikter som inte tas på allvar samt vilka användningsområden som diskuteras. Detta gör vi

Element och moment i diskursordningen

I vår studie antar vi att de aktörer och de texter vi analyserat talar utifrån en eller flera diskurser inom diskursordningen kring bränsleceller. Vi har sett att vissa element artikuleras som moment inom hela diskursordningen och definierar därför bränsleceller på ett övergripande plan. Andra element artikuleras som moment i av olika diskurser och knyter bränslecellen till den nod där de artikuleras. Vi har även sett att ett fåtal element endast artikuleras i media och andra enbart av aktörerna.

Det diskursiva fältet

Platina

Risker: -vattenånga -magnetfålt

Energiåtgång - ett problem?

Figur 17, Viktiga element respektive moment i bränselcellens diskursordning

Som vi försöker att illusterar med bilden så knyts en del element till bränsleceller och görs till moment medan andra knuffas ut i det diskursiva fältet, där de också tidigare verkar ha funnits. Moment som knyts till bränsleceller i diskursordningen är växthuseffekten, miljövänlighet, tekniska svårigheter, hög verkningsgrad, inget buller, låga/inga emissioner och vatten. Element som förpassas till det diskursiva fältet är olika former av risker, möjliga bristen på platina och energiåtgången för bränsleceller.

Miljön som avgasmottagare

Bränsleceller skapas i massmedia och av våra informanter samtidigt med en av dess konsekvenser nämligen låga/inga emissioner, samt det problem det beskrivs lösa nämligen växthuseffekten. Innebörden av detta är att miljön ses som en avgasmottagare samt att växthuseffekten beskrivs som ett tekniskt problem. Den mest använda metaforen i detta sammanhang är vatten. Vatten och bränsleceller är något som få av de som svarade på

52

enkäten har nämnt, vilket tyder på att vatten inte kopplas till bränsleceller i samma utsträckning hos aktörerna som i media. Det kan tyda på att kopplingen till vatten är något aktörerna för fram när de förklarar tekniken för andra, till exempel en journalist, men som de själva inte förknippar lika starkt med bränsleceller. Eller så är det journalisterna som använder sig av denna metafor för att få bränsleceller att framstå som mer intressanta.

Konsensus kring hög verkningsgrad, inga avgaser och lite buller

Både massmedia och experter upprätthåller och reglerar en kombination av åsikter som säger att bränsleceller innebär hög verkningsgrad, inga avgaser och lite buller. Detta syns tydligt då dessa tre element ofta skrivs i samma mening i artiklarna eller upprepas som svar på enkätfrågorna. Detta verkar vara det första som alla tänker på när bränsleceller nämns. Dessa tre åsikter knyts alltså till den flytande signifikanten bränsleceller och skapar den som en nod i diskurs om miljövänliga bränsleceller med innebörden att bränsleframställning görs till en icke-fråga.

Marginaliseringen av kritiska röster

I det diskursiva fältet finns de argument och de aktörer som har en annan systemsyn på bränsleceller än den dominerande. De som för fram risker med vätgas eller bränsleceller blir antingen placerade inom en teknikoptimistisk omgivning, likt MIT-rapporten och när vätgassäkerheten lyfts fram, eller så figurerar de enbart i insändare likt energiåtgången för vätgas som energibärare. Likadant sker med tillgången på platina som visserligen omnämns men inte beskrivs som något stort problem och den potentiella risken med förändrade/ökande magnetfält i och med elmotorerna. Detta förhållningssätt genomsyrar även de svar vi fått in från våra informanter. Inte heller där lyfts risker fram. Det enda problem som lyfts fram som ödesdigert för bränsleceller är problemen med uppskalning.

Framtiden som allierad

Bränsleceller kopplas tydligt samman med en tanke om vilken teknik det är som är gångbar i framtiden. Detta sker genom att bränslecellsbilar benämns som framtidsbilar, framtidens bilar eller framtidens fordon. Framtiden skapas också som en allierade genom att negligera historien. Detta sker genom att i några fall påvisa att bränslecellen haft en väldigt lång historia, längre än förbränningsmotorn men framför allt genom att utestänga den nutida historien. Den nutida historien inkluderar bland annat omfattande forskning i Frankrike och Sverige med uttalade ambitioner om att skapa fordon med bränsleceller. Framtiden skapas alltså som något eftersträvansvärt som är onåbart i nuet men ändå nåbart om vi strävar efter den, utan att se möjligheterna och svårigheterna i nutiden/historien.

Grupperingar i diskursordningen

I diskursordningen kring bränsleceller uttydde vi tre tydliga grupperingar av element. Tre diskurser eller grupper av diskurser som var starkt sammankopplade med användningsområdet. Detta är tydligast i media där vi ser att vissa element otvunget kopplas ihop med andra vid flertalet tillfällen, men även i den öppna delen av enkäten har dessa grupperingar spontant tagits upp.

53

BC i fordon

BC i mobiler och datorer

BC stationärt

X1 X3 X2

X4

Figur 18, Bränslecellernas diskursordning beskrivs här i tre grupperingar. X1 innehåller momenten i diskursordningen eftersom alla diskurser håller med om betydelsen för dessa

moment.

Diskursordningen kan ses som bestående av tre diskurser som överlappar varandra. I överlappningarna finns de moment som är mest stabila i diskursordningen. Det vill säga de moment som flera av diskurserna framhåller som sanna. I Figur 18 kan vi se att det i X1 finns moment som alla diskurser ser som sanningar och som därför blir stabila. Här hittar vi bland annat den höga verkningsgraden och den starka kopplingen till vatten.

Den diskurs som dominerar diskursordningen är den som skapat en sammansättning där bränsleceller artikuleras i samband med fordon; bussar och bilar, som ett svar på växthuseffekten. Denna bränslecell är den som bara släpper ut vattenånga som avgas – ibland oberoende av bränsle, ibland utan att specificera bränsle och ibland med en diskussion om bränslet. Det viktiga är dock att denna diskurs konstruerar miljön som avgas. Genom att bränsleceller artikuleras som avgasfria blir bilismen miljövänlig och möjligheten konstrueras att köra bilen på full gas mot en bättre miljö. I och med detta stärker man även uppfattningen att växthuseffekten är ett utsläppsproblem och inget annat.

En närliggande diskurs är den där bränsleceller används stationärt; som små kraftvärmeverk eller reservkraftverk. Även denna diskurs framhåller bränslecellens låga avgaser och miljövänlighet och problematiserar inte att bränslet som nämns ofta är fossilt, d.v.s.naturgas. Motivet till att byta ut konventionella kraftverk mot bränslecellskraftverk är att den höga verkningsgraden resulterar i minskat koldioxidutsläpp och minskad växthuseffekt. Överlappningen betecknad X2 i Figur 18 innefattar de moment som denna gruppering har gemensamt med grupperingen som är kopplad till användning i fordon. Exempel på sådana moment är växthuseffekten och miljövänligheten. Dessa två grupperingar har även gemensamt att de har en plats i visionen om vätgassamhället.

Den tredje diskursen som har blivit starkare de senare åren är den om att bränsleceller är användbart i datorer och mobiltelefoner. I denna diskurs så försöker bränsleceller knytas samman med metanol och bättre prestanda som ökad autonomi/längre användningstid. Det bärbara beskrivs som mer användbart då det kan laddas med metanol istället för elektricitet. Diskrusen har genensamma element med båda de andra grupperingarna var för sig. I överlappningen X3, i Figur 18, hittar vi moment om framtiden som allierad. I X4 finns moment om att bränsleceller är autonomi skapande.

54

Diskussion Som vi sett är bränsleceller väl omskrivna i början av tjugohundratalet och har blivit ett begrepp som används i de mest skilda sammanhang. Den diskursordning vi har studerat kännetecknas av en stor spretighet. Det finns inte någon diskurs som kan bestämma betydelsen för några av de viktiga flytande signifikanterna fullt ut. Bränsleceller ingår idag alltså i flera olika diskurser i flera olika sammanhang. Men samtidigt verkar det finnas några dominerande åsikter som skapas och upprätthålls av flera aktörer. Vi har alltså kunnat uttyda någon form av diskursordning av fältet bränsleceller och kunnat identifiera ett antal diskurser eller grupperingar av element i denna som vi sammanfattat under analysdelen. Under några rubriker tänkte vi nu diskutera våra resultat från enkätundersökningen, textanalysen av tidningarna samt tidigare forskning i ämnet. Diskussionen kommer bland annat att beröra vilken funktion massmedierna har i redigeringen och regleringen av diskursordningen, hur konkurrensen ser ut inom diskursordningen med tanke på användningsområde, hur och varför risker marginaliseras. Vi diskuterar även den långa historien och det ökande intresset för bränsleceller och varför metaforen vatten konstrueras så starkt och varför enbart Island diskuteras som en framtidsutopi.

Redigeringen och regleringen av bränslecellsfältet

Analysen av Dagens Nyheter och Ny Teknik påvisar att teknisk förändring beskrivs som oproblematisk, självklar och i tävlingstermer samt, främst i Ny Teknik, som sensationellt. Trenden mot mer sensationella omskrivningar av händelser är något som även andra studier av massmedier påvisat.229 Det finns en tendens att en nyhet ska beskrivas som något nytt och spännande eller något katastrofartat för att dra till sig så mycket uppmärksamhet som möjligt. Till exempel höjs dramatiken i artiklarna i Ny Teknik genom att framställa bränslecellsutvecklingen som en tävling och frekvent använda sig av ord som största och första. Denna dramatisering av nyheterna innebär enligt professorerna i journalistik respektive massmedia Stig Hadenius och Lennart Weibull, att samhällsmaterialet både minskar sin andel och presenteras på ett mera tillspetsat sätt.230 En liknande beskrivning av utvecklingen gör Ester Pollack i sin studie om medier och brott där hon också påpekar sambandet mellan privatiseringarna av mediamarknaden och den ökande representationen av våldet på 90-talet.231 Utvecklingen mot dramatiserade, tillspetsade och uppseende väckande nyheter benämns som tabloidisering.232

Att även skicka ut en enkät gav oss möjlighet att se huruvida bilden i media överensstämmer med bilden som de som arbetar med bränsleceller har. Som vi påvisade i teorikapitlet är inte massmedierna ensamma reglerare av diskursordningar utan behöver upprätta, och ständigt återupprätta sin legitimitet inför läsarna. Vi ställde därför frågan i vår enkät om hur ’experterna’ på bränsleceller upplevde dagens debatt. 40 procent av de tillfrågade ’experterna’ ansåg att bränsleceller överskattas i dagens debatt. 30 procent uppfattade debatten som korrekt och 20 procent ansåg att bränsleceller underskattas i debatten.Inga markanta skillnader kunde upptäckas i jämförelsen mellan hur ’experterna’ beskrevs möjligheter, risker och svårigheter i enkäterna och den textanalys vi gjort av tidningarna.

229 Marina Ghersetti, Sensationella berättelser (Kungälv 2000) s. 256f se även t.ex. Elisabeth Stür, ”Vi och dom” (Köping 2000) s. 12f 230 Hadenius & Weibull (red)(2000) s. 382-383 231 Ester Pollack, En studie i medier och brott (Stockholm 2001) s.276 232 Ghersetti, 2000 Stür, 2000

55

Vilket antingen tyder på att media väl återspeglar diskursen, eller så tyder det på att de tillfrågade personerna väljer att berätta ungefär samma saker för oss som för media.

Mycket av det nyhetsmaterial som flödar genom massmedierna handlar om upprepningar. Det är upprepningar som inte syns eftersom medierna ger sken av att berätta nyheter, som i sin själva definition inte har hänt tidigare. I vår analys av Dagens Nyheter och NyTeknik har vi dock kunna iaktta hur dessa tidningar när det gäller bränsleceller upprepar liknande åsikter, händelser och beskrivningar om och om igen. Det verkar nästan som om journalisterna letar efter ett ”första” eller ”största” för att locka fler läsare.

De främsta upprepningarna av olika ’sanningar’ om bränsleceller handlar om att det enbart kommer ut vatten ur avgasröret samt att bränslecellen har en hög verkningsgrad. Detta är två påståenden som vi tydlig också kan finna hos de flesta av våra informanter som argument för varför bränsleceller är så bra. Båda bygger på en begränsad systemsyn som inte tar hänsyn till att en energiomvandlare måste få tillgång till ett bränsle för att fungera och att man i de fall bränslet är vätgas även måste tillverka denna.

Konkurrensen om begreppet bränsleceller

Som vi tidigare påvisat är den diskursordning vi iakttagit indelad i tre starka grupperingar efter vilket användningsområde bränslecellen är avsedd för. Dessa grupperingar delar vissa moment så som effektivitet och kopplingen till vatten men skiljer sig markant i andra. Bland annat vill aktörerna i de tre grupperingarna se olika bränslen som det ’självklara’ bränslet för bränsleceller och motiven för varför bränsleceller ska användas skiljer sig. Vad vi kunnat se finns ingen konkurrens mellan dessa tre diskurser. Till och med motstridigheter i diskurserna ignoreras. Ett exempel på detta är att trots att växthuseffekten och koldioxidreducering är ett av de starkaste motiven i den dominerande diskursen finns minst en diskurs där användandet av bränsleceller kan komma att resultera i ökade koldioxidutsläpp. Detta tas aldrig upp.

Avsaknaden av konkurrens mellan diskurserna kan bero på att aktörerna inom de olika områdena inte ser användningen av tekniken inom andra områden som konkurrerande utan hjälpande i den fas av utvecklingen som tekniken befinner sig, ’all uppmärksamhet är bra reklam’. Kanske läggs all energi istället på att stärka diskursen inom användningsområdet? Konkurrensen om betydelserna verkade faktiskt vara större inom de grupperingar/diskurser vi funnit. En orsak till detta kan vara att det redan finns grupperingar av aktörer i dessa konstellationer som konkurrerar om marknaden inom detta område och att dessa aktörer nu kämpar för att få definiera den framtida användningen av bränslecellen. Aktörer som lagt ner pengar på forskning om ett visst bränsle vill naturligtvis få nytta av de investeringar man gjort och den kunskap man har.

Det finns även aktörer som vill skapa bränslecellen som en del i ett framtida vätgassamhälle där förnyelsebara energikällor ska vara grunden till produktion av vätgas som sedan ska användas i bränsleceller både stationärt och i bilar. Dessa ”visionärer” kritiseras ibland av andra aktörer inom bränslecellsområdet. Kanske är dessa rädda att bränslecellen kommer tappa i trovärdighet om man tillskriver den en plats i en utopi?

Hur och varför marginaliseras risker?

I den diskursordning som vi har studerat skrivs det inte så ofta om risker med bränsleceller och dess olika bränslen. Det talas helt enkelt inte om risker när bränsleceller förs på tal. Risk är alltså ett marginaliserat element. Detta är tydligt både i enkätsvaren och i massmedierna. Vi har dock kunnat identifiera några element av risk i massmedia samt hos våra informanter men som egentligen inte blivit identifierade som risker. Ett element handlar om platina som

56

är en sällsynt och dyr metall. Platinabristen framställs i de artiklar vi stött på som ett problem som måste lösas. Det finns dock en risk för ’inlåsningseffekter’ om tekniken börjar kommersialiseras utan att problemet är löst. Inlåsningseffekter innebär att man investerar så mycket tid och pengar i en teknik att man trots olösbara problem inte vill gå ifrån den. Ett typiskt exempel idag är bensinen och bensinmotorn.

I en avhandling från Chalmers i Göteborg har Ingrid Råde gjort simuleringar av vad som skulle krävas vid en massproduktion av bilar drivna av vätgas och bränsleceller. Hon pekar ut platina som en metall där risken finns att den inte förekommer i tillräckliga mängden. Platina är en metall som hittills är oundgänglig för de bränsleceller som används i fordon och ser så ut att vara framöver också.233 Det enda som skulle göra att en storskalig introduktion av bränsleceller möjlig är enligt Råde ett mycket starkt kontrollerat kretslopp av viktiga metaller.234

Hur säkert är det att problemet med tillgången till platina går att lösa? Antag att platina alltid kommer att krävas i bränsleceller och att halten endast går att sänka till en viss gräns. Då finns det risker som måste övervägas. Platina är som sagt en sällsynt metall som endast finns i ett begränsat antal länder. Om ett land blir beroende av bränsleceller och platina blir landet även beroende av de länder som exporterar platina och får på det sättet begränsad handlingsfrihet. Frågan om platina tas upp i media men riskerna med detta är inte kopplade till den. Är forskarna så säkra på att hitta lösningar att de inte ser någon anledning att varna eller är de rädda att förlora pengar till forskningen om de egentliga riskerna med problemet kommer ut? Det finns här likheter med hur diskursordningen kring kärnkraft såg ut på 50 och början av 60-talet, eftersom riskerna även där var frånvarande när tekniken kom på tal.235 En framtida forskningsfråga kan vara om det finns något inom teknikutveckling som medför att det ser ut på detta vis eller att det helt enkelt är så att riskerna inte blir kända för allmänhet eller forskare förrän idéerna genomförs.

En annan risk som vi faktiskt hittar i de artiklar vi studerat är vätgassäkerheten. Vid de få tillfällen som detta tas upp i medierna är det genast någon ’expert’ som intygar dess säkerhet och bland de personer som svarat på vår enkät upplevs inte säkerhetsrisken som något stort problem. Detta kan bero på flera saker. Antingen är det ett tecken på teknikoptimism. De forskare och tekniker som arbetar med frågan anser att man tekniskt kan lösa alla tveksamheter med säkerheten, och alla andra litar på dem. Eller så är alla aktörer säkra på att det är säkert och ser ingen anledning att ta upp frågan eller kritiserar ’experterna’. Det kan också vara ett tecken på att kompetensen saknas i Sverige och att ingen är tillräckligt insatt för att skapa en diskussion. En annan orsak till att riskerna marginaliseras kan vara att forskare och industri är rädda att tappa bidrag och subventioner om bränslecellen inte framställs som helt problemfri.

Från de forskare, myndighetspersoner och politiker som svarade på vår enkät noterade vi endast två element som handlade om risker. En forskare talade om risken med att gå från laboratorieproduktion till massproduceras. Den skalförändring detta innebär resulterar i att risken för fel ökar 100-tals eller 1000-tals gånger. En annan nämnde att regelverket och säkerhetsföreskrifterna är oklara.

233 Råde 2001:4 234 I sina beräkningar antar de ”a fairly small vehicle or a hybrid with a fuel-cell to power requirement of 50 (gross) resulting in a 19g platinum per vehicle”. […] lifetime of 10 years, which has not yet been demonstrated. Further we assume a recycling rate of 90% and the cumulative loss of platinum amounts to almost 20% of the cumulative demand for primary platinum in the fuel cell vehicle system during this century in the baseline scenario” (Råde 2001:29). 235 Anshelm 2000:23-71

57

Det finns alltså en del element där olika risker tas upp i samband med bränsleceller. Framför allt är detta risker som beskrivs utifrån en ingenjörsmässig syn och upplevs därför inte som risker utan som problem som kommer att lösas. Den underliggande idén för ingenjörsperspektivet är att den vetenskapliga forskningen har inneburit ett ständigt framsteg där teknik varit problemlösare.236 Detta perspektiv anser även att objektiva risker kan identifieras av vetenskapliga experter oberoende av den sociala omgivning de verkar inom. Personer som anammat detta perspektiv anser ofta att en viss mängd kalkylerbara risker är nödvändiga för att behålla vår levnadsstandard. Bara den kalkylerade risken är tillräckligt låg anses en teknik vara säker oavsett konsekvenserna vid en eventuell olycka, och i och med detta gäller det ’bara’ att övertyga alla andra om dess säkerhet. Ett talande exempel på detta är kärnkraften. I vår studie har vi upptäckt att den ingenjörsmässiga synen på risker dominerar diskursordningen. Detta kanske inte är något förvånande resultat för Ny Teknik men samtidigt har vi studerat Dagens Nyheter som är en betydelsefull morgontidning samt fått in enkätsvar från myndighetspersoner, forskare samt privata företag som visar en liknande förståelse.

Tillkortakommanden

Om inte möjliga risker artikuleras såsom moment i någon diskurs utan förblir element i det diskursiva fältet så finns det gott om moment som handlar om tillkortakommanden. Dessa moment är knutna till olika diskurser men är ofta liknande och beskrivs inom diskurserna som problem som snart kommer att lösas bara företagen/forskarna får hålla på ostörda lite till. Det främsta momentet är här kostnaden. Bränsleceller och bränslet som kopplas till dem beskrivs i media som för dyrt i dagsläget. Detta stöds också av att våra informanter anser att ett av de största problemen är kostnaden. Att kostnaden kan bli ett så stort problem beror på att bränslet och tekniken jämförs med redan existerande teknik och existerande infrastrukturer för bränsle. Att kostnaden framställs som ett problem tyder på att man i diskursen tar för givet att människor i allmänhet inte är beredda att betala mer för minskade utsläpp. Ett annat viktigt moment som nämns som ett problem är avsaknaden av infrastruktur, även det en ekonomisk fråga. Att just dessa frågor står högst på listan av problem kan vara en konsekvens av det samhälle vi lever i idag med vinstintresse och korta avskrivningstider som främsta mål.

Konkurrerande systemsyner

Vattenånga knyts väldigt starkt till bränslecellen och beskrivs inom den dominerande diskursen som enda avgas. Detta är visserligen sant utifrån ett visst perspektiv, men endast om man begränsar sig till att titta på bränsleceller som körs med ren vätgas och inte tar med i beräkningarna hur denna vätgas produceras. Endast i ett fåtal artiklar tas problemet upp med att det beroende på bränsle och hur bränslet produceras finns andra avgaser förutom vattenånga i bränslekedjan. Glidningen mellan att beskriva vätgas som en energikälla respektive energibärare kan också kopplas till detta synsätt. Denna systemsyn resulterar i att dörrarna hålls öppna för fler bränslen och möjligheter att producera dessa, exempelvis bensinreformering, naturgas, kärnkraft och så vidare. På så vis tilltalar och intresserar bränsleceller även fler aktörer, fler aktörer kan dra nytta av den positiva klang som bränsleceller har. Detta medför en risk för inlåsning i ’övergångslösningar’. En annan risk är att lösningarna endast blir en geografisk förskjutning av problemet. Om vätgas tillverkas genom att reformera fossila bränslen blir det oundvikligen ett utsläpp av koldioxid. Förläggs

236 Hood, et. al 2001:7 se även Lidskog et al 1997:88f

58

tillverkningen till stora anläggningar utanför tätbebyggda områden slipper befolkningen avgaserna i städerna men istället genereras avgaser mer koncentrerat där produktionsanläggningen är placerad. Om målet med bränsleceller är att bidra till ett koldioxidneutralt energisystem borde detta identifieras och föras fram som en risk även i medierna. En anledning till att detta inte görs kan vara att de som arbetar med bränsleceller inte vill skrämma bort starka aktörer, exempelvis oljebolagen, och tappa finansiering från dessa.

En annan brist på helhetssyn finner vi i konstruerandet av miljö som avgaser. Miljövänlighet är ett nyckelbegrepp för bränslecellsdiskursen, men när det skrivs och talas om miljö görs detta oftast utifrån en definition som konstruerar miljön som utsläppsmottagare. Detta är en tendens som man ser även i den allmänna miljödiskursen där diskursen om växthuseffekten har dominerat de senaste åren. Detta resulterar i att eventuell påverkan av elektromagnetiska fält, markutnyttjande och partiklar från slitage av vägar förträngs samt att andra perspektiv på miljön så som till exempel ekologiska fotavtryck237 inte kommer till tals.

Bristande helhetssyn kan även vara att inte ta hänsyn till problemet växthuseffekten i ett globalt perspektiv. En annan tolkning av lösningen på växthuseffekten skulle kunna ifrågasätta miljömässigheten i bränsleceller och legitimiteten hos de amerikanska företagen och presidenterna. Med det vill vi säga att det kanske inte är rätt att vända sig till den del av världen som använder mest energi, släpper ut mest koldioxid och utnyttjar mest av jordens resurser för att hitta en lösning på problemet. Med ett annat perspektiv kanske lösningen blir en helt annan? Tyvärr är de globalt ojämna utsläppsnivåerna och nyttjandet av jordens resurser, stark kopplade med den globalt ojämna maktfördelningen. Kanske använder vi redan mer energi än vad vi globalt sätt har rätt till? Även lösningen på växthuseffekten, i form av bränsleceller, kan komma att bli ett globalt rättviseproblem.

Vatten - en stark metafor

Vatten är en stark metafor som ofta förknippas med liv och själva livets ursprung. Det är även starkt förknippat med renhet och natur. Att förknippa bränsleceller med en sådan stark metafor ser vi är ytterst viktig för den dominerande diskursens styrka. Vatten kan beskrivas som avgas eftersom en systemsyn som exkluderar bränslets produktion används.

Om bränslet i form av vätgas produceras med hjälp av el från förnyelsebara energikällor och elektrolys får man ännu en metaforisk fördel i och med att man kan måla upp bilden av ett slutet kretslopp. Av vatten och el producerar man vätgas som vid användning i bränslecellen ger just vatten och el, ”av jord är du kommer till jord skall du åter varda”. Men hur ofarligt är egentligen vatten? Mattias Martinsson beskriver i sin avhandling om teknikpolitiken kring ozonskiktet, att vattenånga som reagerar med andra partiklar var en av de faktorer som naturvetenskapssamhället pekade ut som orsaker till förtunningen av ozonskiktet.238 Konsekvenserna av att släppa ut vattenånga och den ökande luftfuktigheten som följer med detta bör följas upp.

En annan fråga som har global bäring är den om tillgången till vatten. I stora delar av världen är det brist på sötvatten. I stationära applikationer går det att tillvara vattnet i avgaserna och återanvända det men i tillämpningar i fordon finns inte den möjligheten. Detta betyder att en utbredd användning av bränsleceller i fordon skulle kräva avancerade avsaltnings/vattenreningssystem i stora delar av världen. Detta är också en intressant

237 ”Ett konceptuellt verktyg som bidrar till en förståelse om hur olika mänskliga aktiviteter har olika 'belastning' - fotavtryck - på den uppehållande omgivningen”, från http://www.demesta.com/ecofoot/sv/introd.htm 238 Mattias Martinsson (2001), Ozonskitet och risksamhället, Linköpings universitet, avhandling

59

forskningsfråga som bör följas upp. Vilka storskaliga konsekvenser för vattenförsörjningen kan bli följden för en ökad användning av bränsleceller, främst med tanke på om de ska finnas i fordon?

Den långa historien och ’hypen’

En av våra ambitioner i detta projekt var att besvara frågan varför intresset är så stort för bränsleceller just idag. Det ökade intresset uttrycker sig i vårt material genom att antalet artiklar blivit markant fler de senaste åren i de båda tidningarna. Det finns en tendens att beskriva alla upptäckter och visioner som nya, men onekligen så har den optimism som infunnit sig vid 2000-talets början för bränsleceller i viss grad funnits tidigare. Kanske inte i samma form, uppburen av samma aktörer eller kopplad till samma värderingar och tankar kring vad bränsleceller ska användas till, men ändå. Det vi har sett är att bränsleceller har en lång historia, något som ibland påpekas i artiklarna. Den historia som berättas i artiklarna begränsas dock till att lyfta fram en uppfinnare som formulerade principen för bränsleceller i mitten av 1800-talet och återuppväckandet i och med användningen i rymdfärjorna på 60-talet. De senaste 40 årens forskning och åren mellan dessa två händelser hamnar därmed i skymundan.

Vår studie sträcker sig från slutet av 60-talet då bränsleceller kom att användas i rymdfärjor och började utvecklas för ubåtar. I samband med dessa användningar väcktes även tankar om andra användningar till exempel användning i fordon. I artiklarna från Dagens Nyheter och Ny Teknik ser vi att liknande argument för att använda bränsleceller har följt med från den tiden men att ytterligare två argument har tillkommit, där det ena är att tekniken kan stoppa växthuseffekten och det andra är frågan om försörjningstrygghet.

I denna diskussionsdel kan vi bara ge tentativa, prövande, förslag på varför bränsleceller är så populära idag. Klart är att den uttolkning av växthuseffekten som är dominerande tillsammans med bränsleceller är att teknik kan minska utsläppen av koldioxid. Teknik framstår alltså tillsammans med bränsleceller som miljövänligt och effektiviserande. Till detta kopplas också bilden av bränsleceller som effektiva. Ett skäl som våra informanter lyfter fram i enkäterna till varför bränsleceller är intressanta idag är Kaliforniens lagstiftning om bilavgaser. Detta är något som även finns i massmediamaterialet och som Hans Trewe påvisar i de intervjuer han genomfört med åtta personer som jobbar med bränsleceller.239 Dessa intervjuer redovisas i en magisteruppsats skriven vid historiska institutionen i Göteborg,

Som vi beskrev i inledningen har Fogelberg i sin avhandling lagt fram argument för att den speciella tolkning av avgasfria bilar som finns i den Kaliforniska lagstiftningen används inom den dominerande diskursen. Detta synliggörs genom att frågan om bränslets produktion förlägga i det diskursiva fältet. I slutändan innebär detta att fler aktörer, även oljebolag, kan dela samma vision om den utsläppsfria bilen i och med att utsläppen endast ’syns’ om de kommer ut ur avgasröret.

Ett annat skäl till varför bränsleceller är så omskrivna idag är att tekniken beskrivs som framtidens teknik och sammankopplas med andra tekniska förändringar som beskrivs som framtida, exempelvis genmanipulering. För att kunna göra denna framtidskoppling tyder vårt material på att de tidigare historiska skeendena inom bränslecellsforskning och vätgasvisionerna inte lyfts fram. Frågan om bränsleceller, framför allt i samband med vätgas och förnyelsebara energikällor, har nämligen varit uppe till diskussion i bland annat riksdagen vid ett flertal tillfällen under de senaste 25 åren. Hans Trewe visar att ett flertal

239 Trewe 2001:16

60

motioner och frågor har rests i detta ämne från partierna apk240, vpk, mp, v, kd och c. Redan 1977/78 önskade Hagel och Löwenborg, båda apk, att staten skulle ta ansvar för att ett svenskt forsknings- och utvecklingsprogram för vätgasdrivna bilar och produktion av vätgas.241 Under den 25 års period som följer skickas fem motioner samt tre frågor in till riksdagen där detta lyfts fram. Enligt genomgången som Trewe gjort är det dock inte förrän de sista fem åren som statliga forskningspengar explicit satsats på vätgasframställning samt bränsleceller. Han menar att bränsleceller/vätgas stött på stort motstånd från kärnkraft- och oljelobbyn men att detta förändrats i slutet av 1990-talet. Trewe pekar på att framför allt ABB då återigen verkar fått upp ögonen för bränsleceller.242

I vårt material så är det endast en av informanterna som lyfter fram den långa svenska historien på detta område. En fråga som vi ställer oss, som kanske vore värd att fundera vidare på, är varför denna historia inte lyfts fram, vilka aktörer är det som lyfter fram denna historia och vilka är det som tränger undan den? Visionen om ett samhälle med vätgas som energibärare, förnyelsebara energikällor samt bränsleceller som energiomvandlare är inte speciellt framträdande i vårt material. Bland våra enkätsvar finns det till och med en som säger att Sverige som land har motarbetat en sådan vision. Det som däremot finns i vår material är uppmålandet av en vision om Island som energiutopi.

Något som alltså upprepas i vårt material är talet om Island som en energiutopi. I flertalet artiklar refereras till Island som ett föregångsland som har satsat stora pengar på bränsleceller. Satsningen på bränsleceller och vätgas producerad från förnyelsebara energikällor omskrivs flitigt, men även att bränsleceller kombinerat med metanol är en möjlig kombination. Island beskrivs som landet som ska göra sig av med oljeberoendet och öka energianvändningen, på ett miljöanpassat sätt genom att skapa en evighetsmaskin där energi bara bubblar upp ur marken. Vi anser att denna beskrivning av Island kan kopplas till de tankar om energi som är dominerande idag, enligt Gyberg, nämligen att det är tillförsel av energi som är det viktiga. Ökad tillförsel som ska medverka till ekonomisk tillväxt.

Samtidigt ställer vi oss frågan om hur de visioner om vätgassamhället som beskrevs på sjuttiotalet såg ut jämfört med vad som kan vara på väg, eller kanske håller på att, realiseras idag? Är bilden som målas upp av realisationen av miljövännernas allra våtaste gröna drömmar fri från konflikter? En fråga man kan ställa sig är vad vi har missat genom att inte titta på 70-talet?

240 Arbetarpartiet kommunisterna (APK) var en utbrytning från Vänsterpartiet 1977. Eftersom två av partiets riksdagsledamöter – Rolf Hagel och Alf Löwenborg – tillika partistyrelseledamöter övergick till APK, fanns partiet representerat i riksdagen fram till valet 1979. Sitt starkaste stöd hade partiet i Norrbotten. De vann mandat i några kommunfullmäktige, bland annat Gällivare, Pajala, Gnosjö och Värnamo. 241 Trewe 2001:22 242 Trewe 2001:26ff

61

Förslag till fortsatt forskning

Bränsleceller används ibland som en del av lösningen för att komma till rätta med växthuseffekten. Men generellt sett endast på ett reduktionistiskt vis där dess egenskap att släppa ut mindre eller inga avgaser framhålls. En bredare diskussion kring vad ett samhälle där storskalig användning av bränsleceller ingår innebär, är mestadels frånvarande i vårt material både i massmedia och hos experterna. Bränsleceller beskrivs som lösningen på ett problem utan att diskutera vilka konsekvenser en sådan lösning får. Därför anser vi att det behövs mer forskning om hur bränsleceller passar in i det svenska energisystemet och i samhället.

Andra viktiga och intressanta frågor att studera är:

• Vad krävs för att realisera en hållbar framtid där förnyelsebart omvandlas till el genom bränsleceller?

• Vilka är egentligen riskerna med bränsleceller och varför är frånvaron av beskrivningar av riskerna så markant?

• Hur hänger förhoppningarna till bränsleceller samman med växthuseffekten, tillväxtsträvan och säkerhetspolitiska överväganden?

• Vilka storskaliga konsekvenser för vattenförsörjningen kan bli följden för en ökad användning av bränsleceller, främst med tanke på om de ska finnas i fordon?

• Vilka erfarenheter finns från de glömda/marginaliserade perioderna och hur skulle dom kunna användas idag?

62

Referenser

Litteratur

Anderson, Benedict (1993), Den föreställda gemenskapen, Göteborg: Daidalos

Anshelm, Jonas (2000), Mellan frälsning och domedag, Stockholm:Symposium

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000), Textens mening och makt, Lund: Studentlitteratur

Callon, Michel & Latour, Bruno “Unscrewing the big Leviathan:how actors macro-structure reality and how sociologists help them to do so” in Knorr-Cetina, Karin & Cicourel, Aaron Viktor red. (1981), Advances in Social Theory and Methodology, Toward an Integratioin of Micro and Macro Sociologies, Boston:Routledge

Callon, Michel “Struggles and negotiations to define what is problematic and what is not” in Knorr-Cetina, Karin, Krohn, Roger & Whitley, Richard red. (1980), Sociology of Sciences, No. 4

Callon, Michel ”The Sociology of an Actor-Network:The Case of the Electric Vehicle” in Callon, Michel, Law, John & Rip, Arie red. (1986), Mapping the dynamics of science and technology, Hampshire:The Macmillan press LTD

Castells, Manuel (1998), The rise of the network society, Cambridge:Blackwell Publications

Christiansen, Birgitte & Bergström, Annika ”Förtroende för dagspressen” i Ingela Wadbring & Lennart Weibull (red) (2000), Tryckt, Göteborg: Dagspresskollegiet, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Universitetet

Dahmström, Karin (1996), Från datainsamling till rapport, Lund:Studentlitteratur

Ekecrantz, Jan & Olsson, Tom (1998), Det redigerade samhället, Stockholm: Carlsson

Fairclough, Norman (1995), Media Discourse, London: Edward Arnold

Fairclough, Norman (1998), Discourse and social change, Cambridge: Polity

Fogelberg, Hans (2000), Electrifying visions, Göteborgs universitet, Avhandling

Foucault, Michel (2002), Vetandets arkeologi, Smedjebacken:Arkiv förlag

Fowler, Roger (1991), Language in the news, London: Routledge

Gyberg, Per (2005), Energi som kunskapsområde, Linköpings universitet, Avhandling

Hadenius, Stig & Weibull, Lennart (red) (2000), Massmedier, Stockholm: Bonnier

63

Hedrén, Johan (1994), Miljöpolitikens natur, Linköpings universitet, Avhandling

Hood, Christopher, Rothstein, Henry & Baldwin Robert (2001) The government of risk, Oxford:Oxford University Press

Ingela Wadbring & Lennart Weibull (red) (2000), Tryckt, Göteborg: Dagspresskollegiet, Institutionen för journalistik och masskommunikation

Johansson, Bengt (1998), Nyheter mitt ibland oss, Göteborg: Institutionen för journalistik och mass-kommunikation, Universitetet (JMG)

Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal (1985), Hegemony and socialist strategy, London: Verso

Lidskog, Rolf, Nohrstedt, Stig Arne & Warg, Lars-Erik (red.) (2000), Risker, kommunikation och medier Lund:Studentlitteratur

Littner, Anders ”Dagspressens läsare” i Ingela Wadbring & Lennart Weibull (red) (2000), Tryckt, Göteborg: Dagspresskollegiet, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Universitetet

Melin, Carl (2002), Makten över trafikpolitiken, Uppsala Universitet, Avhandling

NAVC, Northeast Advanced Vehicle Consortium, Future wheels II: A Survey of Expert Opinion on the Future of Transportation Fuel Cells and Fuel Cell Infrastructure, 2003.

Råde, Ingrid (2001), Requirement and Availibility of Scarce Metals for Fuel Cells and Battery Electric Vehicles, Chalmers Tekniska Högskola, Avhandling

Svenning, Conny (1996), Metodboken, Lorentz förlag

Torfing, Jacob (1999), New theories of discourse, Oxford: Blackwell

Trewe, Hans (2001), Energipolitik i Sverige, Göteborgs Universitet, Magisteruppsats

Winther-Jørgensen, Marianne & Philips, Louise (2000), Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur

Internet

Joint statement by president George W Bush, European council president Konstandinos Simitis, and European commission president Romano Prodi on The Hydrogen Economy, http://www.eere.energy.gov/hydrogenandfuelcells/pdfs/us_eu_hydrogen_summit_statement.pdf nedladdad 2005-01-05, klockan 11:22

EU roadmap towards a European Partnership for a Sustainable Hydrogen Economy http://europa.eu.int/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/03/1229&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en nedladdad 2005-01-05, klockan 11:34

64

President's Hydrogen Initiative: A Clean and Secure Energy Future, http://www.eere.energy.gov/hydrogenandfuelcells/presidents_initiative.html?print nedladdad 2005-01-05, klockan 11.49

Hydrogen Energy and Fuel Cells – a vision of our future, http://europa.eu.int/comm/research/energy/pdf/hlg_vision_report_en.pdf nedladdad 2005-01-05, klockan 12:50

European Hydrogen and Fuel cell projects, http://europa.eu.int/comm/research/energy/pdf/h2fuell_cell_en.pdf nedladdad 2005-01-05, klockan 12:52

US department of energy, Fuel cell report to Congress, http://www.energycooperation.org/PDF/FCReporttoUSCongressFeb03.pdf nedladdad 2005-01-05, klockan 12:55

US department of energy, Hydrogen Posture Plan http://www.eere.energy.gov/hydrogenandfuelcells/pdfs/hydrogen_posture_plan.pdf nedladdad 2005-01-05, klockan 14:17 http://www.demesta.com/ecofoot/sv/introd.htm nedladdad 2005-01-14 klockan 13:53

65

Bilagor

Bilaga 1 – Enkäten

Enkät om bränsleceller

1:1 Vad heter du? ___________________________________________________________

1:2 Vilken organisation/företag arbetar du vid?____________________________________

1:3 Vilket område arbetar du inom?

Myndighet O

Politik O

Industri/företag O

Universitet/högskola O

Annat, nämligen_________________________ O

1:4 Vilket/Vilka användningsområden ser du framför dig när du tänker på bränsleceller?

Markera svaret/en med X

Transport sektorn (bilar, bussar m.m.) O

Mobila applikationer (Mobiltelefoner, bärbara datorer m.m.) O

Småskaligt stationärt (Hus, offentliga byggnader m.m) O

Storskaligt stationärt (kraftvärmeverk m.m.) O

Annat, nämligen: ________________________ O

1:5 Inom vilket område tror du att bränsleceller först kommer att användas?

Markera svaret med X

Bränsleceller kommer aldrig att slå igenom O

Transport sektorn (bilar, bussar m.m.) O

Mobila applikationer (Mobiltelefoner, bärbara datorer m.m.) O

Småskaligt stationärt (Hus, offentliga byggnader m.m) O

Storskaligt stationärt (kraftvärmeverk m.m.) O

Annat, nämligen: _________________________ O

66

1:6 Vilket bränsle tror du främst kommer att användas i en bränslecell under en eventuell introduktion?

Markera svaret med X

Naturgas O

Bensin O

Vätgas från fossila bränslen O

Vätgas från förnybara bränslen/förnybar energi O

Metan O

Biogas O

Annat, nämligen: _________________________ O

1:7 Vilket bränsle tror du främst kommer att användas i en bränslecell på lång sikt?

Markera svaret med X

Naturgas O

Bensin O

Vätgas från fossila bränslen O

Vätgas från förnybara bränslen/förnybar energi O

Metan O

Biogas O

Annat, nämligen: _________________________ O

1:8 Vad tror du är orsaken till att bränsleceller fått uppmärksamhet de

senaste åren?

Markera svaret med X

Problemet med växthuseffekten O

Att oljereserverna är begränsade O

Förhoppningar om dess ekonomiska gångbarhet O

Påtryckningar/reklam från bränslecellstillverkarna O

Ett tekniskt genombrott O

Den ökande energianvändningen i världen O

Annat, nämligen:_________________________ O

67

1:9 Vilken är den största svårigheten idag för bränsleceller?

Markera svaret med X

Teknik O

Acceptans O

Investeringskostnad O

Bränsleframställning O

Säkerhet O

Annat, nämligen:________________ O

1:10 Vilken blir den största svårigheten framöver för bränsleceller?

Markera svaret med X

Teknik O

Acceptans O

Investeringskostnad O

Bränsleframställning O

Säkerhet O

Annat, nämligen: ________________ O

1:11 Vad är mest betydelsefullt för att bränsleceller ska slå igenom?

Markera svaret med X

Bättre/tillförlitligare teknik O

Billigare komponenter O

Hårdare miljökrav på energi O

Påtryckningar från konsumenter O

Statlig styrning/subventionering O

Annat, nämligen: _________________________ O

1:12 Vilken form av energipolitik tror du främjar bränsleceller?

Markera svaret med X

Statlig styrning via ägarinflytande O

Statlig styrning via styrmedel O

Ökat medborgarinflytande genom exempelvis Agenda 21 O

Fri konkurrens (utan styrmedel) O

Annat, nämligen: _________________________ O

68

Här följer ett antal frågor, där du skall beskriva med egna ord vad du tänker på när du läser frågorna. Använd gärna baksidan för att utveckla dina svar.

2:1 Nämn tre saker du förknippar med bränsleceller?

1. ………………………………………………………………………………………

2. ………………………………………………………………………………………

3. ………………………………………………………………………………………

2:2 På vilket sätt arbetar du med bränsleceller? (informativt, politiskt, inom utveckling …)

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

2:3 Vilka nackdelar anser du att bränsleceller har jämfört med andra energiomvandlare/energilager?

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

2:5 Vilka fördelar anser du att bränsleceller har jämfört med andra energiomvandlare/energilager?

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

69

2:6 Ser du några visioner, politiska eller hos företag, i dagens Sverige som inkluderar bränsleceller?

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

3:1 Hur uppfattar du inställningen till bränsleceller i dagens debatt?

Markera svaret med X

Överskattande O

Underskattande O

Korrekt O

Vet ej O

3:2 Hur anser du att Sverige ligger till i jämförelse med andra länder i bränslecellsfrågor?

Markera svaret med X

Före andra länder O

Efter andra länder O

Jämförbart med andra länder O

Går inte att göra den sortens jämförelser O

3:3 När tror du att bränsleceller ”slår igenom” på bred front som energiomvandlare i Sverige?

Markera svaret med X

Aldrig O

Om cirka 5 år O

Om cirka 10 år O

Om cirka 20 år O

Om cirka 50 år O

70

3:4 Nämn tre viktiga personer inom utvecklingen/framdrivandet av bränsleceller i Sverige.

1. ………………………………………………………………………………………

2. ………………………………………………………………………………………

3. ………………………………………………………………………………………

3:5 Nämn tre viktiga organisationer, institutioner och/eller myndigheter inom utvecklingen/framdrivandet av bränsleceller i Sverige.

1. ………………………………………………………………………………………

2. ………………………………………………………………………………………

3. ………………………………………………………………………………………

3:6 Hur föreställer du dig framtiden för bränsleceller (användningsområden, genombrott, bränsle)?

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………….

Övriga kommentarer:

Tack för hjälpen!

Martin Hultman & Maria Saxe

Doktorander vid Program energisystem

71

Bilaga 2 - Enkätbrevet

Hej,

Brevet du håller i din hand och medföljande enkät har du fått för att du är en av knappt 50 personer i Sverige som vi identifierat som betydelsefulla inom energiområdet i allmänhet och/eller området bränsleceller specifikt. När man arbetar som forskare, politiker och inom utveckling i industrin är man med och skapar framtiden. Syftet med denna studie är att analysera den rådande diskursen kring bränsleceller, d.v.s. ta reda på hur människor som arbetar med bränslecellstekniken direkt eller indirekt talar om den, vilka förhoppningar man har eller inte har på tekniken, hur man tänker sig framtiden för den, vad man förknippar med den m.m.. Med svaren kan vi sedan försöka utröna om vi har samma tankar och förhoppningar kring tekniken, d.v.s. har vi samma bild och strävar vi mot samma mål?

Vi som skickat dig enkäten heter Martin Hultman och Maria Saxe och är doktorander inom forskarskolan Program Energisystem. Program Energisystem är en nationell forskarskola som funnits sedan 1996. Studien vi utför är en del av ett tvärvetenskapligt projekt i programmets regi och ambitionen är att presentera resultatet på Energitinget 2005 samt att på något sätt presentera resultaten även internationellt.

Svaren kommer att presenteras i löpande text och inga namn kommer anges i samband med något specifikt svar. Citat kommer presenteras med hänvisning till arbetsområde.

Exempel på resultatredovisning:

”En av de svarande som arbetar politiskt anser att:”

”En forskare svarade:”

Vi vore tacksamma om du kan svara så snart som möjligt! Om du inte själv har tid eller möjlighet att svara på enkäten vore vi tacksamma om du kunde ge den till någon annan inom din organisation.

Har ni några frågor och funderingar kan du höra av dig till oss på nedanstående adresser och telefonnummer.

Tack på förhand för din medverkan!

Martin Hultman & Maria Saxe

72

Bilaga 3 - Enkätsvaren i tabellform

Fråga 1:3

Vilket område arbetar du inom?

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Myndighet Politik Industri/företag Universitet/högskola Konsult Transport

Ant

al

Fråga 1:4

Vilket/Vilka användningsområde ser du framför dig när du tänker på bränsleceller?

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

transport mobilt småskaligt ospecificerat vätgassamhället ubåtar pacemaker storskaligtstationärt

reservkraft APU

Ant

al

73

Fråga 1:5

Inom vilket område tror du att bränsleceller först kommer att användas?

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Bränslecellerkommer aldrig att slå

igenom

transport mobilt småskaligt storskaligt stationärt Militärt APU

Ant

al

Fråga 1:6

Vilket bränsle tror du främst kommer att användas i en bränslecell under en eventuell intruktion?

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Naturgas Bensin Vätgas,ospecificerat

Vätgas, fossilabränslen

Vätgas,förnyelsebara

bränslen

Metanol Biogas Vanlig el Reversibla BC

Ant

al

74

Fråga 1:7

Vilket bränsle tror du främst kommer att användas i en bränslecell på lång sikt?

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

Naturgas Bensin Vätgas,ospecificerat

Vätgas, fossilabränslen

Vätgas,förnyelsebara

bränslen

Metanol Biogas Flera olika

Ant

al

Fråga 1:8

Vad tror du är orsaken till att bränsleceller fått uppmärksamhet de senaste åren?

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Växthuseffekten Ospecificerat Begränsadeoljereserver

Ekonomi Reklam Teknisktgenombrott

Ökandeenergianvändning

Verkningsgrad Oljepriset Säkerhet Bilavgaser

Ant

al

75

Fråga 1:9

Vilken är den största svårigheten idag för bränsleceller?

0

2

4

6

8

10

12

Teknik Acceptans Investeringskostnad Bränsleframställning Säkerhet Infrastruktur Politik Uthållighet

Ant

al

Fråga 1:10

Vilken är den största svårigheten framöver för bränsleceller?

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Teknik Acceptans Investeringskostnad Bränsleframställning Säkerhet Infrastruktur Platina

Ant

al

76

Fråga 1:11

Vad är mest betydelsfullt för att bränsleceller ska slå igenom?

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Bättre/tillförlitligareteknik

Billigare komponenter Hårdare miljökrav påenergi

Påtryckningar frånkonsumenter

Statligstyrning/subventionering

Lägre pris Dyrare fossila bränslen

Ant

al

Fråga 1:12

Vilken form av energipolitik tror du främjar bränsleceller?

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

Statlig styrning viaägandeinflytande

Statlig styrning viastyrmedel

Ökatsmedborgarinflytandegenom exempelvis

Agenda 21

Fri konkurrens (utanstyrmedel)

Straffavgifter Inget hjälper

Ant

al

77

Fråga 3:1

Hur uppfattar du inställningen till bränsleceller i dagens debatt?

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Överskattande Underskattande Korrekt Vet ej

Ant

al

Fråga 3:2

Hur anser du att Sverige ligger till i jämförelse med andra länder?

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Före andra länder Efter andra länder Jämförbart med andra länder Går inte att göra den sortensjämförelser

Ant

al

78

Fråga 3:3

När tror du att bränsleceller "slår igenom" på bred front som energiomvandlare i Sverige?

0

2

4

6

8

10

12

Aldrig cirka fem år cirka tio år cirka tjugo år cirka femtio år

Ant

al

79