fusion food1387220/fulltext01.pdfskriveri ”fusion” år 1988 och skrev ”the fires of fusion are...

FUSION FOOD

En analys om människors uppfattningar om fusion food och hur fusion foods plats inom den

kulinariska världen kan betraktas.

C-uppsats i Kulturantropologi, 15 hp

Uppsala Universitet

Institutionen för kulturantropologi och etnologi

Författare: Ida Lindberg

Handledare: Claudia Merli

Höstterminen 2019

Ida Lindberg C-uppsats i Kulturantropologi

2

ABSTRACT

Denna uppsats fokuserar på sambandet mellan fusion food och människans sätt att strukturellt ordna

upp saker och ting enligt ett så kallat kategoriseringssystem. Studien ger analytiska infallsvinklar om

hur fusion food kan anses tillhöra och ta plats inom matvärlden. Detta görs i denna uppsats genom att

betrakta matvärlden utifrån en uppsättning av kategorier. Studien är baserad på empiriskt material

som samlats in med hjälp av en enkätstudie, och ett teoretiskt ramverk som belyser Mary Douglas

teori om renhet och fara tillsammans med ett perspektiv om den kulturella Andre som en

konsumeringsprodukt. Med detta som grund utgör analysen en diskussion som, med hjälp av

individers uppfattningar om fusion food, belyser hur fusion food systematiskt kan placeras antingen

som en anomali eller som sin egen kategori inom matvärlden. Studien består av ett huvudsyfte vilket

stöds av fem frågeställningar som vägleder uppsatsens analytiska resonemang. Resultatet ger

inblickar om hur den tvärkulturella matens konsumtion illustrerar mänsklighetens tolkningssätt om

dagens globaliserade värld.

Nyckelord: Tvärkulturella kombinationer, fusion food, globalisering, anomali, kategori.


3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ............................................................................................................................................................. 4

1.1. Bakgrund ........................................................................................................................................................... 4

1.2. Tidigare forskning ............................................................................................................................................. 6

1.3. Syfte, frågeställning & avgränsning ................................................................................................................. 6

1.4. Uppsatsens disposition ..................................................................................................................................... 7

2. TEORETISKT RAMVERK .................................................................................................................................... 8

2.1. Renhet och fara ................................................................................................................................................. 8

2.2. Konsumtionen av den kulturella Andre ............................................................................................................ 9

2.3. Globalisering .................................................................................................................................................. 10

3. METOD OCH MATERIAL .................................................................................................................................. 11

3.1. Enkät ............................................................................................................................................................... 11

3.2. Kritisk metoddiskussion .................................................................................................................................. 12

3.3. Etiska reflektioner ........................................................................................................................................... 13

4. FUSION FOODS PLATS INOM DEN KULINARISKA VÄRLDEN .............................................................. 14

4.1. Definitioner av fusion food ............................................................................................................................. 14

4.2. Fusion food som en anomali ........................................................................................................................... 15

4.3. På jakt efter äventyr ........................................................................................................................................ 17

4.4. Traditioner i fara? .......................................................................................................................................... 19

4.5. Fusion food i en globaliserad värld ................................................................................................................ 21

5. SLUTDISKUSSION ............................................................................................................................................... 22

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ........................................................................................................... 25

TRYCKTA KÄLLOR ...................................................................................................................................................... 25

ELEKTRONISKA KÄLLOR ........................................................................................................................................... 26

BILAGOR ...................................................................................................................................................................... 31


4

1. INLEDNING Mat är en representant för olika kulturella värden som grundar sig i hur sociala relationer mellan

individer och institutioner formas och upprätthålls. Det betyder att mat inte endast är ett biologiskt

behov men bevisar individen som en kulturell varelse med hjälp av att undersöka den mat som äts,

sättet den tillreds på och hur den äts (Uusihakala & Eräsaari 2016:8). Under globaliseringens

utveckling har produktionen av mat genomgått drastiska förändringar och därmed har synen på mat

samt dess konsumtion skiftat. Numera betraktas det som en upplevelse man gärna investerar i, vilket

har påverkat fusion foods uppkomst. Mat i en kulturell kontext karaktäriseras bland annat av olika

traditioner, men vad händer när olika mattraditioner avsiktligt blandas ihop? Denna uppsats redogör

för hur fusion food förstås av människor och på vilket sätt fusion food kan anses ha en plats inom den

kulinariska världen då den betraktas utifrån ett klassificeringssystem.

1.1. Bakgrund

I den globaliserade värld i lever i just nu binds våra samhällen samman med hjälp av medverkande

ekonomiska, politiska och kulturella beståndsdelar. Tack vare ett kompakt nätverk av

kommunikationskällor, internet och transport sprids produkter, innovationer, idéer och människor

runt i världen snabbare än någonsin förut. Dagens globala samhälle drivs framåt tack vare det

kapitalistiska samhällssystemet som utmärker den konsumtionsorienterade kultur vi lever i, där

massproduktionen av varor har garanterat möjligheten för en mer kompakt värld. Därmed har

produkter blivit symboler för globalisering och bärare av kulturella identiteter och identifikationer

som går att hitta runt om världen tusentals kilometer från sitt ursprungsland (Bell & Valentine

1997:191). Ökandet av människors transnationella rörelse har bidragit till att en global kultur fått mer

uppmärksamhet, vilket betyder att även en omformning av den kulinariska världen har skett då mat

och traditioner är ständigt på resande fot i större utsträckning (Bell & Valentine 1997:191).

Globaliseringen har bidragit till en homogenisering vilket kan förstås exempelvis

genom att betrakta hur snabbmatsrestauranger spridit sig runt världen och inkorporerats in i olika

matkulturer (Bell & Valentine 1997:190; Hopper 2007:87f). Snabbmaten kan sägas ha skapat en viss

dominans inom matvärlden som standardiserat konsumtionen av det, men samtidigt blivit en

representant för en viss global matkultur (Ibid.). Med det samma har världen blivit allt mer intresserad

av det “exotiska” då människor tack vare den pågående homogeniseringen letar efter någonting

annorlunda och nytt i formen av vad som kan anses “äkta” för att hitta distinktioner (Bell & Valentine

1997:190f). Differentiering inom kulturell kontext har alltså fått ett allt mer högre värde eftersom


5

människan konstant letar efter nya erfarenheter som även betyder nya smaker inom mat, på grund av

att det numera anses som en ”förbättring av ens egna värde som ger en känsla av spänning till livet”

(Lupton 1996:113). Media och internet har också ökat spridningen av intresset för att uppleva det

som anses annorlunda. Tack vare dem har mat fått en överväldigande stor plattform där det ”globala

köket” blivit en besatthet för människor (Bell & Valentine 1997:189ff). Dessa sammanträffanden har

spelat en roll i tillkomsten av fusion food (på svenska fusionsmat) som fått mycket synlighet inom

den kulinariska världen sedan slutet av 1900-talet.

Benämningen ”fusion food” hänvisar till det engelska ordet ‘fusion’ som betyder en

sammansmältning eller sammanslagning av flera ting (Cambridge Dictionary). När det kommer till

mat betecknar ordet ‘fusion’ en kombination av olika matlagningsstilar, smaker och ingredienser som

härstammar ifrån distinkta kulturella “kök” (Encyclopedia). Begreppet innefattar tydliga, moderna,

tvärkulturella kombinationer som bryter mot matlagningens normer. Även om fusion food likaledes

kan betraktas som all den mat vi i dagens värld äter på grund av de olika kulturella bemötanden under

hela mänsklighetens tid som bidragit till sammanbildningar av maträtter, står den moderna formen av

fusion food för det som blivit någonting av en populär trend (Spence 2018:2ff). Sådana maträtter är

exempelvis sushi-pizza, cronut (på svenska croissant-munk), Tex-Mex mat och sushiburritos m.fl.

Begreppet anses vara myntat av kocken Norman Van Aken då han publicerade sitt

skriveri ”Fusion” år 1988 och skrev ”the fires of fusion are coming. (…) Like myself, other chefs

across the globe are finding that there is a combined power in what (to borrow from the jazz

vernacular) I now call … ’fusion cooking’.” (Van Aken 1988:1, original kursiv). Efter Van Aken har

flera andra kockar påbörjat med avsiktliga tvärkulturella kombinationer som en inspiration för deras

matlagning. Detta har resulterat i en popularisering av denna typ av mat som numera kan upptäckas

i stort sätt vart än man går. Den engelskspråkiga benämningen fusion food används inom flera olika

språk och är orsaken till varför den används i denna uppsats istället för den svenska.

Wolfgang Puck, den australiensiska kocken som idag äger top-klassrestauranger runt

USA och ansvarat för serveringen bland annat på den kända Oscarsgalan, anses som en grundare av

modern fusion food. Puck påbörjade redan under 1970-talet med banbrytande blandningar av

traditionella maträtter och nya idéer, exempelvis pizza toppad med rökt lax och kaviar som utmanade

den traditionella synen av pizzan (Puck 2019). Detta gjorde honom berömd och välkänd runtom i

världen inom den gastronomiska kretsen som flera influerades av. Numera serveras tvärkulturella

kombinationer som fusion food på allt från finrestauranger till streetfood-vagnar och är ett

samlingsbegrepp för ändlösa kombinationer inom matvärlden. På grund av att variationen av fusion

food även är så pass bred, har individerna sina egna åsikter om vilka smaker, tekniker och


6

konsistenser som kan och inte kan kombineras, samt vem som anses ha tillståndet till att praktisera

fusion food. Men hur uppfattas konceptet tvärkulturella kombinationer som går under benämningen

fusion food av konsumenterna, och vad är det egentligen som förväntas av fusion food?

1.2. Tidigare forskning

Sambandet mellan kultur och mat har ständigt intresserat antropologer till den utsträckning att den

fått sin egen inriktning inom ämnet. En del inflytelserika antropologer har utvecklat teoretiska

grunder för forskning om mat ur ett kulturellt perspektiv. Några av dessa kommer även att redogöras

vidare i denna uppsats. De antropologer som grundat teoretiska modeller för hur individens kulturella

relation till mat kan forskas utifrån är exempelvis Claude Lévi-Strauss i The Raw and the Cooked

(1964), Mary Douglas i Purity and Danger: An Analysis of Concepts of Pollution and Taboo (1966)

och Marvin Harris i Good to Eat: Riddles of Food and Culture (1985). Antropologen Sidney W.

Mintz har även forskat om hur matvanor har ändrats genom användningen av socker i hennes verk

Sweetness and Power: The Place of Sugar in Modern History (1985) och anses som en av

matantropologins grundare. Ett flertal antropologer bland annat David E. Sutton, David Beriss,

Christine M. Du Bois m.fl. har inspirerats av det kulturella sambandet som maten och individen har

och därmed utvidgat den antropologiska ämnesinriktningen.

Antropologiska studier av tvärkulturell mat med benämningen fusion food sträcker sig

från väldigt få till inga alls. På grund av detta vill jag lyfta fram mitt forskningsämne om hur modern

tvärkulturell mat som ett populärt fenomen kan betraktas utifrån en antropologisk synvinkel. Däremot

har mat som tvärkulturellt fenomen ständigt forskats av flera antropologer bland annat av Richard

Wilk i ”Real Belizean Food”: Building local identity in the transnational caribbean (1999) och

Rossella Ceccarini i Food Workes as Individual Agents of Culinary Globalization: Pizza and Piazzioli

in Japan (2010). Även om fusion food i sig eventuellt inte har forskats av antropologer har ämnet

undersökts exempelvis av den brittiske psykologen Charles Spence i ”Contemporary fusion foods:

How are they to be defined, and where do they succeed/fail?” (2018).

1.3. Syfte, frågeställning & avgränsning Syftet med denna uppsats är att analysera hur fusion food kan anses tillhöra och ta plats inom den

kulinariska världen genom att betrakta det utifrån ett klassificeringssystem. Studien baserar sig på

empiriskt material som belyser människors sätt att definiera fusion food, hur de förstår sig på det och


7

hurdana erfarenheter de haft av fusion food. För att hålla uppsatsens analys inom syftets ramar

kommer den att utgå ifrån följande frågeställningar:

- Hur definierar människor fusion food?

- Varför äter människor fusion food?

- Hur kan fusion food betraktas som en anomali?

- Hur kan fusion food betraktas som en egen kategori inom matvärlden?

- På vilket sätt illustrerar fusion food dagens globaliserade värld?

Uppsatsen behandlar individens relation till mat ur ett kulturellt perspektiv. En avgränsning har gjorts

där fusion food som benämning för tvärkulturella kombinationer av mat blir uppsatsens huvudfokus.

Studien ger vidare förståelse om hur individen kan anses kategorisera olika saker och ting utifrån en

strukturalistisk inriktning. Härmed har forskningsämnet även avgränsats till att diskutera människors

beskrivningar om fusion food. Genom att avgränsa forskningsämnet för uppsatsen enligt detta,

frambringas nyanserade infallsvinklar till hur mänskligheten uppfattar mat ur ett globalt perspektiv.

1.4. Uppsatsens disposition

Denna uppsats följer en struktur som stödjer uppsatsens syfte och frågeställningar. För att uppsatsen

vore så tydlig som möjligt är den indelad i fyra olika huvudkapitel. Det första huvudkapitlet

presenterar uppsatsens teoretiska ramverk. Varför just de specifika teoretiska perspektiven är valda

och hur dessa kommer att tillämpas i uppsatsens analys redogörs i samband med en presentation av

teorierna. Härefter beskrivs den använda forskningsmetoden för insamling av empiri i uppsatsens

andra huvudkapitel. En kritisk metoddiskussion och etiska reflektioner följer presentationen av val

av metod för att ge en bättre ingång i hur metoden lämpade sig för studien. Det tredje huvudkapitlet

är ägnat åt analysen som utgör den mest centrala delen av denna uppsats. Detta huvudkapitel är delat

in i fem olika underrubriker där var och en av dem betraktar aspekter kring hur fusion foods plats

inom matvärlden kan förstås. Med hjälp av det teoretiska ramverket och det insamlade empiriska

materialet diskuteras utförliga resonemang som belyser studiens syfte och besvarar dess

frågeställningar. Den första delen av analysen – kapitel 4.1. – presenterar informanternas definitioner

av och förhållningssätt till fusion food. Det ger ett underlag för kapitel 4.2. där fusion food som en

anomali inom den kulinariska världen presenteras. Denna synvinkel följer genom hela analysen då

orsaker till varför människor äter fusion food och hur det kan hota traditioner enligt informanterna

lyfts fram i kapitlen 4.3. och 4.4.. I den sista delen av analysen – kapitel 4.5. – resoneras det kring


8

hur fusion food som en del av klassificeringssystemet kan anses som en markör för dagens

globaliserade värld där kulturella samspel ständigt pågår. Uppsatsens sista huvudkapitel

sammanfattar de analytiska ståndpunkterna tillsammans i en avslutande diskussion. Ytterligare frågor

som studien inte besvarat formuleras här med synpunkter för vidare forskning av studiens ämne.

2. TEORETISKT RAMVERK

I detta kapitel presenteras valet av det teoretiska ramverket för att analysera det empiriska materialet

utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Den bärande teorin som används grundar sig i en

strukturalistisk inriktning inom antropologin. Detta används för att förstå hur individer kategoriserar

mat enligt kulturell härstamning och därmed analysera hur fusion food kan anses tillhöra detta

klassificeringssystem. Dessutom utgörs det teoretiska ramverket av ett perspektiv som belyser

konsumtionen av den kulturella Andre som kommer att fångas in en diskussion om individers

förväntningar av fusion food.

2.1. Renhet och fara Den strukturalistiska inriktningen grundades av den franska antropologen Claude Lévi-Strauss. Den

innebär en grundlig teoretisk princip som hänvisar till människans benägenhet att grunda sitt tankesätt

i en övergripande struktur av kulturella fenomen som påverkar individens agens (Eriksen 2015:7).

Antropologen Mary Douglas inspirerades av Lévi-Strauss och använde sig av strukturalismen då hon

utvecklade sin mest inflytelserika teori om renhet och fara. Denna presenterar hon i sin bok Purity

and Danger: An Analysis of Concepts of Pollution and Taboo (1966). Med hennes teori betraktar

Douglas till skillnad från Lévi-Strauss människans sätt att skapa social ordning med kulturella

fenomen baserat på symbolik och betydelse. Douglas beskriver detta genom att redogöra hur

människan skapar ordning med hjälp av kategorisering av vad som anses rent och smutsigt. Enligt

henne utgör varje samhälle av ett system av kategorisering där värdegrunder och idéer klassas enligt

delade egenskaper, som bildar en auktoritet över individens agens (Douglas 2002:48). Hon baserar

sin teori på denna grund och beskriver renhet som en symbol för ordning medan smuts föreställer den

fara som tenderar att rubba ordningen och skapar kaos (Douglas 2002:2ff). “Where there is dirt there

is system. Dirt is the by-product of a systematic ordering and classification of matter, in so far as

ordering involves rejecting inappropriate elements” (Douglas 2002:44). De olämpliga element som

Douglas hänvisar till som smuts, tillhör inte en kategori inom den systematiska strukturen och hotar


9

att rubba ordningen. Dessa kallar Douglas för anomalier. Anomalier är ”element som bildar en

tvetydighet som inte passar in i en specifik uppsättning, eftersom den äger blandade kännetecken som

kan tolkas på olika sätt” (Douglas 2002:47). Hon diskuterar med hjälp av de judiska renhetslagarna

hur anomalier tar sig form och hur de borde hanteras antingen genom positiva eller negativa sätt, för

att behålla ordning i strukturen. Ordningen hålls hel och strukturen i kontroll endast genom enighet

när kategorierna inte blandas. Smuts är en relativ idé och en kontrast till renhet, vilket är det enda

som rubbar ordningen (Douglas 2002:44f).

Analysen i denna uppsats kommer att primärt bygga på Douglas teoretiska perspektiv

om hur ordning skapas med hjälp av renhet och smuts. För att ge analytiska perspektiv för hur fusion

food kan anses tillhöra den kulinariska världen som en kategori måste den betraktas utifrån en

strukturalistisk inriktning, vilket kommer att redogöras i uppsatsens analyskapitel. Douglas

perspektiv används även till för att analysera de konsekvenser som bildas ifall fusion food inte anses

tillhöra ordningen av den kulinariska världen.

2.2. Konsumtionen av den kulturella Andre Kulturforskaren Sara Ahmed resonerar i sin bok Vithetens hegemoni (2011:35ff) kring hur

”främlingen” som den kulturella Andre blivit till ett eftertraktat objekt inom den postmoderna

konsumtionsvärlden. Hon diskuterar utifrån frågan om ”hur konsumeras ’främlingar’?” och påstår att

det finns en fetischkaraktär som förekommer bland ett objekt och främlingen, som lockar till det

nutida västerländska subjektet och deras vilja att inta och förkroppsliga dem (Ahmed 2011:37).

Ahmed hänvisar till den brittiske sociologen Mike Featherstones påstående om hur globaliseringen

innebär ett ”ihållande kulturellt samspel och utbyte” (Ahmed 2011:37). Med detta förklarar hon att

imaginära skiljelinjer mellan ”vi” och ”de” blir allt tydligare med hjälp av media då bilder och föremål

som numera sprids suddar ut konkreta nationsgränser (Ibid.). Detta bidrar enligt Ahmed till att

identiteten av en främmande omkonstrueras till någonting exotiskt som härstammar ifrån en inbillad

annan plats (Ahmed 2011:38).

Lika som Ahmed, skriver Lisa Heldke i sin studie ”Let’s Cook Thai: Recipes for

Colonialism” (2001) om en fixering för den kulturella Andre som en eftersträvad produkt. Hon

beskriver hur kulturell kolonialism tagit form inom den kulinariska världen bland annat genom

etniska kokböcker som föreställer den kulturella Andre. Hon påstår att ”de moderna västerländska

koloniseringssamhällena är karaktäriserade av en besatthet för det nya, unika, märkliga och det

okända, där det ’nya’ förstås i relation till de koloniserade samhällena” (Counihan & Van Esterik

2013:398). Heldke påpekar att det nya tar formen av den kulturella Andra som representant för


10

någonting som anses exotiskt, vilket sker i en trestegsprocess: någonting nytt markerar närvaron av

det exotiska i och med att den inte endast förstås som icke-lokalt men även som spännande och

ovanligt; härmed blir det exotiska en markör för äkthet och det autentiska, och för att den uppfattas

som någonting ovanligt för en persons kultur, bidrar det till ett tankesätt om att det måste vara en del

av den andras; det nya som exotiska blir sist och slutligen till någonting som skiljer de olika kulturerna

åt (Ibid.).

Detta perspektiv har sin plats inom uppsatsens teoretiska ramverk för att analysera hur

den kulturella Andre konsumeras med hjälp av fusion food. Informanternas uppfattningar och

förväntningar om fusion food beskrivs i uppsatsens analys, som diskuteras med hjälp av detta

perspektiv. Sambandet mellan det som anses som exotiskt och äkta tillämpas då människors

förväntningar av fusion food analyseras.

2.3. Globalisering

Eftersom fusion food är någonting som konstruerats i samband med globaliseringsprocessen, används

begreppet globalisering ständigt inom uppsatsens analys. På grund av detta är det viktigt att begreppet

redogörs kortfattat för att analysen ska bli så tydlig som möjligt. Enligt Nationalencyklopedin står

begreppet globalisering för den förändringsprocess som sker inom utvecklingen av politik, ekonomi

och kultur, som resulterar i att världens samhällen sammanbinds med hjälp av ömsesidiga

beroendeförhållanden inom dessa olika faktorer (NE.se). Kulturella flöden har även ökat tack vare

den växande rörligheten, vilket betyder att inflytelser finns runt omkring oss och det är allt lättare att

erfara olika kulturella upplevelser (Hopper 2007:43). Detta har bidragit till att det inte längre bildas

tydliga skiljelinjer mellan kulturella världar då gränserna blir allt mer diffusa (Eriksen 2015:380f).

Begreppet innebär ändå inte att världen förändras mot kulturell homogenitet, men att kulturella

olikheter uttrycks på nya sätt i jämförelse med innan (Eriksen 2015:371ff). Fusion food bidrar således

till en mer sammankopplad värld då mat från runt om ihopkopplas med varandra och ger oss nya sätt

att förstå kulturella skillnader.


11

3. METOD OCH MATERIAL

Metodiken för denna studie anpassades för insamling av empiri under en begränsad tidsram. Det

etnografiska fältet karaktäriseras av kort-tids etnografi eftersom den utfördes under en månadsperiod.

Kort-tids etnografi syftar på ett annorlunda sätt att hantera och använda sig av etnografiska tekniker

för metodinsamling till skillnad från långtids etnografi. Inom kort-tids etnografi inträder man ofta

fältet redan som teoretiskt engagerad (Pink & Morgan 2013:352f). För denna studie har empiri-

insamlingen skett med hjälp av en enkät utförd på internet. Då en enkätstudie ofta kan betraktas som

en kvantitativ metod på grund av dess vida användning inom statistiska studier, har det i denna

studiens fall använts som en kvalitativ metod. Detta har förverkligats med hjälp av öppet formulerade

frågor, det vill säga där jag i forskarrollen inte vägleder informanten in på specifika svar och hellre

samlar in individers egna beskrivningar av deras uppfattningar om forskningsämnet. Enkätsvaren har

även analyserats med hjälp av textanalys som karaktäriserar den kvalitativa metodanvändningen.

Detta innebär att de påpekanden som analysen bygger på är identifierade ur individers egna

perceptioner om ämnet som de beskrivit med sina egna ord (Hsieh & Shannon 2005:1280). Dessutom

har en del av det empiriska materialet samlats in på internet då jag undersökt hur fusion food

betraktats av individer som arbetar professionellt inom den kulinariska världen som kockar, samt hur

de förhåller sig till benämningen. Materialet har samlats in från publicerade journalerna Wall Street

Journal och Character Media på internet, där skribenter undersökt och publicerat skrivningar om

fusion food.

3.1. Enkät

Det insamlade empiriska materialet baserar sig på en utförd enkät som skapades med avseende för

denna studie. Valet av enkät som metod för insamling av empiri grundade sig i att få en snabb ingång

i fältet. Enkäten publicerades på plattformen Facebook för att enkelt och effektivt nå många svar

under en kort tidsperiod. Plattformen var även ett ytterligt ställe för mina Facebook vänner att ha

möjligheten att dela enkäten ifall de ville hjälpa till, vilket ytterligare effektiviserade insamlingen av

empirin. Enkätens deltagare besvarade frågorna anonymt, vilket gjorde det svårt att göra en

avgränsning av målgruppen. Enkäten bestod av 15 stycken frågor som även innehöll ett

kommentarsfält där informanterna kunde fritt uttrycka ytterligare kommentarer om enkäten eller

tankar om forskningsämnet. Syftet med enkäten var att samla in människors uppfattningar om fusion

food. Enkäten var riktad mot individer i alla kön och åldrar som var bekanta med konceptet eller

begreppet sen innan, men det var även flera informanter som var obekanta med forskningsämnet som


12

svarade. Majoriteten av frågorna kunde betraktas som öppet formulerade som inte hade benägenheten

att leda informanten in på specifika svar. Dock var det en utmaning att formulera frågorna i enkäten

på ett lockande sätt som skulle garantera ett intresse av informanterna att svara på enkäten. Detta

innebar valet att använda mig även av vissa flervalsfrågor utöver svarsfält där informanterna fritt fick

beskriva sina svar. Den uttryckta informationen och frågorna i enkäten var skrivna på engelska. Valet

av språket grundar sig på att majoriteten av min personliga Facebook vänkrets består av finsk-

och/eller svenskspråkiga individer, av vilka största delen har flytande kunskap i det engelska språket.

Detta möjliggjorde att fler människor kunde delta i enkätstudien då en mindre andel blev språkligt

exkluderade. Svaren på enkäten kunde ändå skrivas antingen på engelska, svenska eller finska på

grund av min egen kunskap i dessa språk.

Sammanlagt samlade enkäten in svar från 73 stycken informanter under tidsperioden

6.11.–23.11.2019. För min överraskning insåg jag att enkäten även nått individer i USA och Italien,

inte endast människor i Sverige och Finland. Detta framgick av informanternas svar där de

personligen uttryckt sin nationalitet eller sitt hemland. På grund av ett stort antal personer som deltog

i enkätstudien har ett val av 20 stycken informanter gjorts. Urvalet baserar sig på informanternas val

av adjektiv som de använt för att uttrycka och beskriva sina uppfattningar om fusion food. Ett misstag

som jag som forskare erkänner att jag gjort i denna enkätstudie var att inte tillägga en fråga om i

vilket/vilka länder informanten anser sig tillhöra eller är bosatt i. Eftersom jag antog att enkäten inte

skulle nå individer i andra länder än Sverige och Finland var detta en aspekt som jag inte kom att

tänka på, vilket eventuellt skulle ha gett mig värdefull information för studien och kunde ha spelat en

roll i analysen. Enkäten redigerades under tiden som den var publicerad för att tillägga en fråga om

personers kön och ålder. Dessa frågor ville jag tillägga eftersom jag insåg att kön och åldersgrupp av

enkätstudiens deltagare kan eventuellt även ge intressanta analytiska aspekter för ämnet. Detta

betyder att alla deltagares kön eller ålder inte går att ange.

Se enkäten i bilagor.

3.2. Kritisk metoddiskussion

I detta stycke har jag valt att kritiskt reflektera över mitt val av forskningsmetod, eftersom det finns

flera sätt att utföra en kvalitativ studie. Uppsatsen bygger på en induktiv metodanvändning. Detta

betyder att uppsatsens resultat utgår ifrån insamlat empiriskt material varefter teoretiska perspektiv

har tillämpats för att belysa någonting specifikt som kan beskriva någonting på ett mer generellt plan

(Hsiesh & Shannon 2005:1279). Enkäten som metod tillät mig att kliva in i det etnografiska fältet


13

snabbt och på ett effektivt sätt samla in flera informanter. Därefter formades uppsatsens huvudsakliga

syfte då materialet granskades och avslöjade ett tydligt intresse för avgränsning av forskningsämnet.

Under fältarbetets gång hade jag i åtanke att även utföra intervjuer med individer som arbetar

professionellt inom restaurangbranschen som kockar i Sverige. Detta skulle ha erbjudit ett jämförande

perspektiv till analysen mellan förhållningssätten av konsumenter och professionellt insatta individer

inom den kulinariska världen. Detta uppnåddes dock inte på grund av bristen av svar från de

kontaktade restaurangerna. Den överraskande mängden personer som svarade på enkätstudien

resulterade sist och slutligen i en tillräcklig mängd av empiriskt material för att göra en utförlig analys.

En viss problematik förekom dock med enkäten som metodval. Intervjuer skulle ha medfört en

personligare relation mellan informanterna och mig som forskare, vilket inte förekom i enkätstudien

eftersom personerna besvarade den anonymt via internet. Intervjuer skulle även ha tillåtit en mer

djupgående diskussion om informantens upplevelser och förhållningssätt till fusion food, samt gett

mig möjligheten att ställa följdfrågor. Enkät som metod kan även förekomma som problematisk då

den exkluderar vissa individer som inte känner sig bekväma eller tillräckligt kunniga att formulera

eller beskriva sina uppfattningar i skriftlig form (Ejlertsson & Axelsson 2005:13). I intervjuer där ett

interaktivt samspel pågår mellan forskaren och informanten kan dessa personer omformulera sig och

tillägga till sina svar för att de skulle blir mer utförliga. Vissa av svaren på enkätstudien var väldigt

korta och lämnade en aning för mycket rum för egen tolkning som kan delvis förvränga svarets

innebörd. Enkäten var trots det ett ypperligt verktyg att insamla empiri med för den mängden svar

den erbjöd. På grund av så många informanters svar bildar det ett mer övertygande mönster om hur

människor uppfattar fusion food. Användningen av tre olika språk i samband med enkätstudien kan

även medföra risker för missförstånd av en del svar då översättningar av språket görs. Detta val

grundade sig ändå i en stark tillit i mitt eget språkkunnande. En stor del av personerna som svarade

på enkätstudien har förmodligen varit bekanta för mig då den publicerades på min egen Facebook-

profil. I vissa fall kan detta förekomma som problematiskt med tanke på forskarens objektivitet för

svaren, men eftersom enkäten besvarades anonymt förekom detta inte som en risk.

3.3. Etiska reflektioner Denna forskningsprocess är genomförd enligt de etiska riktlinjerna publicerade av American

Anthropological Association (AAA) i dokumentet Code of Ethics of the American Anthropological

Association (2012). Under forskningen har jag garanterat att informanterna för denna studie förblir

anonyma för att skydda deras identiteter och privatliv. På grund av den stora mängden informanter

som deltog i studien kommer dem att tilltalas med hjälp av numrering då jag hänvisar till dem i mitt


14

empiriska material. AAA (2012) uppmuntrar till användning av pseudonymer för att skydda

identiteter och privatlivet av personer som deltagit i en studie, vilket utgör en av deras grundprinciper

för etiskt rätt arbete inom antropologisk forskning. Informanternas numrering enligt enkätstudien kan

anses förminska personerna som individer, men stödjer en tydligare uppsättning för läsaren eftersom

en stor andel av deltagarna för enkätstudien refereras till.

Enkäten för insamling av empiri lades endast upp på sociala media plattformen

Facebook. Den publicerades i offentlig form på min personliga Facebook-profil, där vem som helst

villig att besvara undersökningen hade tillgång till den. Av etiska skäl offentliggjordes enkäten med

en beskrivning av undersökningen och vad det insamlade data kommer att användas för (AAA 2013).

För att garantera informanterna en etiskt rätt behandling under studiens gång, innehöll enkätens

beskrivning även information om att enkäten besvaras fullständigt anonymt. Inga personer har

tvingats ta del av undersökningen och offentliga delningar av enkätstudien på personers personliga

Facebook-profiler har endast skett av individernas egen vilja.

4. FUSION FOODS PLATS INOM DEN KULINARISKA VÄRLDEN

I detta kapitel analyseras uppsatsens empiriska material utifrån det teoretiska ramverk som tidigare

presenterats i denna uppsats. För att tydliggöra analysens uppsättning utgår den ifrån uppsatsens

forskningsfrågor som studien syftar på att besvara.

4.1. Definitioner av fusion food Fusion food är ett begrepp som majoriteten av personerna som deltog i enkätstudien var bekanta med

sedan innan. Enligt enkätens svar definierade de flesta personerna fusion food som kombinationer av

traditionella smaker, tekniker och maträtter som härstammar ifrån två eller fler kulturellt eller

geografiskt skiljaktiga kök. Tre av informanterna beskrev fusion food enligt följande ”[Fusion food

is] Mixing different food cultures together” (Informant 19); ”A style of cooking that mixes two or

more typical elements from different cuisines” (Informant 20); ”The mix of two or more cuisines that

can be cultural or geographical” (Informant 7). En stor del av personerna svarade att de ätit fusion

food medan vissa andra inte var direkt medvetna om det. Endast ett fåtal personer kände inte igen

begreppet överhuvudtaget.

Några av de personer som besvarade enkäten ansåg dock att fusion food är någonting

som utmanar de olika fixerade idéer som människor har om vad som anses tillhöra en viss kultur eller


15

plats. Eftersom mat i en kulturell kontext förstärker relationer och institutioner kan man konstatera

att mat i olika former skapas till så kallade kulturella artefakter. Som Benedict Anderson (2006:4ff)

skriver skapar olika kulturella artefakter en föreställd gemenskap som konstruerar olika imaginära

gränser för en viss grupp av människor. Dessa kulturella artefakter bär symboliska budskap för

människogruppen som bidrar till en nationalistisk identitet (Ibid.). Detta karaktäriserar enligt

Anderson den moderna nationalstaten (Ibid.). Genom att betrakta mat och allt det som det innebär

som kulturella artefakter för olika kulturgrupper kan man förstå hur informanterna beskrivit fusion

food i enkätstudien. Informanternas sätt att betrakta fixerade matkulturer enligt var vissa smaker,

tillredningstekniker och ingredienser hör hemma framkom då de blev frågade om deras favorit typ av

fusion food. Deras svar avslöjade en tendens att definiera fusion food med hjälp av att hänvisa till

matkulturer enligt specifik geografiskt avgränsad plats antingen enligt land, kultur eller världsdel.

Följande citat fungerar som exempel för denna aspekt. ”Combining elements from completely

different regions is always interesting. One of my favorite fusion restaurants combines Japanese

dishes with Peruvian ingredients” (Informant 32); ”Some East meets West foods” (Informant 24);

”Something that has been mixed with Asian food culture” (Informant 33). En ständigt framkommande

åsikt i enkätsvaren var fusion food som ett förvirrande begrepp med tanke på vad som egentligen kan

och inte kan betraktas som fusion food. En av personerna skrev ”Nu när jag tänker på saken så vet

jag inte den exakta definitionen, vilka matkulturer blandas? Vilka två eller flera helst?” (Informant

15). En annan person uttryckte ” I do not know the official definition of fusion food, but I would think

of it as a mix of almost any cuisine. Basically it would mean that almost anything can be categorized

as fusion food, which can be seen confusing” (Informant 18). För att förstå varför begreppet skapar

förvirring för informanterna må fusion food betraktas utifrån ett klassificeringssystem som enligt ett

strukturalistiskt perspektiv skapar en grund för hur sociala liv är ordnade inom samhällen.

4.2. Fusion food som en anomali

Holiness is exemplified by completeness. Holiness requires that individuals shall conform

to the class to which they belong. And holiness requires that different classes of things shall

not be confused. (…) Holiness means keeping distinct the categories of creation. It therefore

involves correct definition, discrimination and order. (…) The holy is to be whole, to be one;

holiness is unity, integrity, perfection of the individual and of the kind. The dietary rules

merely develop the metaphor of holiness on the same lines. (Douglas 2002:67f)


16

Om man betraktar den kulinariska världen ifrån en strukturalistisk inriktning och föreställer sig att

den består av ett system av olika kategorier, kan man förstå varför fusion food skapar förvirring för

en del personer. De olika kategorierna representerar var och en för sig ett samhälle och kultur samt

deras grundläggande värdegrund och idésystem. Eftersom fusion food hänvisar till en

sammanslagning av olika kulturers smaker, tekniker och ingredienser av mat som kan uppfattas som

kulturella artefakter som symboliserar en viss matkultur, land och/eller människogrupp, kan man

uppfatta fusion food på sätt och vis som en anomali. Varje kategori är ren och hel då den endast består

av element som representerar ett specifikt samhälle och kultur. På grund av att fusion food innehåller

flera beståndsdelar som härstammar ifrån olika kategorier befinner sig fusion food i en viss gråzon

där gränserna blir diffusa och maten inte kan anses ren och därmed tillhöra någon given kategori. På

grund av att anomalier befinner sig i ett gränsområde där deras identiteter kan ifrågasättas blir de

farliga och hotar att störa den fullständiga ordningen (Douglas 2002:197). Mary Douglas påstår att

människans beteende för allt som förorenar är en reaktion som fördömer objektet eller idén i fråga

som kan rubba en ordning eller befinna sig i konflikt med den (Douglas 2002:44f). En av

informanterna beskrev i enkätstudien att hen ofta är väldigt skeptisk mot fusion food eftersom det

känns som ett experiment och därför är svårt att veta vad man egentligen kommer att få på sin tallrik.

Personen beskriver vidare hur fusion food kan förstås av många som någonting som aldrig har gjorts

förut, vilket enligt informanten kan vara orsaken till varför det kan framstå som förvirrande

(Informant 21). En till person påstod att fusion food ofta kan tillägga en obekväm tvist på välkända

rätter (Informant 31). Enligt Douglas (2002:49) kan anomalier ge upphov till en känsla av att tappa

sin egen balans då kontrollen av en ordning rubbas, vilket i flera fall resulterar i en obehaglig känsla.

Förvirringen och känslan av obekvämhet som fusion food enligt informanterna orsakar kan då påstås

förstärka dess position som en anomali. Den rubbar ordningen inom den kulinariska världen på grund

av att den väcker en känsla av oklarhet om hur begreppet ska definieras och vad den inom specifika

ramar egentligen står för med tanke på vilka kombinationer kan anses som fusion food.

På grund av att globaliseringen bidrar delvis till att vissa gränser blir mer otydliga och

diffusa som en följd av en mer sammankopplad och rörlig värld, öppnar det för en diskussion om hur

fusion food som en anomali kan hanteras. I och med att fusion food ansågs av flera informanter som

någonting nytt kan man konstatera att individer förmodligen inte har samma syn eller förståelse för

det i jämförelse med mat som anses falla inom ramarna för någonting traditionellt. Mary Douglas

introducerar olika alternativ för hur anomalier bör hanteras då de riskerar att rubba en systematisk

ordning. Enligt henne finns det både negativa och positiva sätt att hantera anomalier där det negativa

sättet står för att ignorera den och välja att inte försöka uppfatta anomalin på något vis (Douglas


17

2002:48). Däremot står det positiva sättet för att medvetet konfrontera den på ett eller annat sätt

(Ibid.). På grund av att vår värld är i konstant förändring kan man påstå att undvikandet av fusion

food som en anomali skulle kunna bidra till en blockering av den utveckling som sker parallellt inom

matvärlden som en effekt av de andra. Av denna orsak kan man påstå att ett positivt sätt att hantera

fusion food som en anomali skulle vara en bra utgångspunkt för att försöka klargöra det, eftersom det

föreställer den utveckling som skett inom den globaliserade värld vi befinner oss i idag.

4.3. På jakt efter äventyr

Fusion food beskrevs av personerna som deltog i enkätstudien i stort sätt som någonting nytt,

spännande, intressant och överraskande som motsvarar kreativa och ambitiösa kombinationer. Detta

ansågs som lockande och framgick för flera personer som en orsak till varför de konsumerar fusion

food. Några informanter förklarade det enligt följande ”Det är ofta spännande och nytt, och två goda

saker kombinerade blir sällan fel” (Informant 28); ”Fusion food is usually a new mixture of

ingredients, it fascinates us. It gives exciting and new flavours to try” (Informant 33); ”It’s a fun

experience” (Informant 60). Fusion food beskrevs som ett enkelt sätt för en individ att uppleva

någonting nytt i vardagen utan en större ansträngning, eftersom det ansågs som någonting så pass

tillgängligt i dagens värld. Enligt svaren på enkäten kan man påpeka hur fusion food kan vara ett

enkelt sätt att skapa nya spännande erfarenheter i vardagen som garanterar en känsla av äventyr. Detta

görs genom att ge maten en liten extra, oväntad tvist som avviker ifrån det som individer anser vara

normalt.

Lisa Heldke (2001) påpekar hur individer i västerlandet har fått en besatthet för det nya,

som hänvisar till kulturell kolonialism i form av mat. I detta sammanhang blir då den kulturella Andre

till någonting ”exotiskt” som utnyttjas för ens egna skull (Counihan & Van Esterik 2013:395ff). Hon

skriver att det exotiska förknippas ofta med maträtter, smaker, konsistenser och tekniker som för en

matäventyrare ligger oftast i det ovanliga och obekanta (Counihan & Van Esterik 2013:398). Den

oväntade tvisten som fusion food anses ge till den vanliga maten kan påstås hänvisa till en medveten

användning av den kulturella Andre i formen av mat. En av informanterna för studien beskrev fusion

food som en möjlighet att krydda till den vanliga maten till någonting mer intressant då hen beskrev

”Fusion food is a fun mix, and an opportunity to try new flavors which you would not experience

otherwise. It’s also a way of spicing up your ’regular food’ with more alternatives” (Informant 7).

Den kulturella Andre används i sammanhanget för fusion food som en representant för en krydda

vars uppgift är att omvandla någonting som anses normalt, vanligt eller välkänt till något nytt och

mer oförväntat genom en rolig upplevelse. Författaren och aktivisten bell hooks (1992:21) resonerar


18

kring hur det skett en framgångsrik omvandling av den kulturella Andra till en handelsvara, eftersom

det erbjuder en mer tillfredsställande känsla till individens tidigare normala sätt att känna och utföra.

Hon påstår att etnicitet inom konsumentkulturen ofta betraktas som krydda vilket transformerar det

tråkiga och vanliga till någonting fascinerande, då hon uttrycker ”Within commodity culture,

ethnicity becomes spice, seasoning that can liven up the dull dish that is mainstream white culture”

(Ibid.). hooks påstående speglar direkt in på den ovanför citerade informantens beskrivning om fusion

food som ett sätt att krydda till den tråkiga vanliga maten. Den Andre konsumeras och förkroppsligas

genom att äta fusion food men förekommer på ett mer diskret sätt eftersom fusion food endast innehar

en del av det fullkomliga kulturellt främmande.

hooks påstår att den kulturella Andre lockar till sig en ”kombination av nöje och fara”

(hooks 1992:26), eftersom den Andre ofta anses vara någonting mer spännande, intensivt och

levande. En av personerna svarade enligt följande i enkäten: ”I think it’s an exciting mix of flavours,

but sometimes I can get confused and intimidated by fusion food” (Informant 20). Val av adjektiv

som personen använder sig av för att presentera sin åsikt om fusion food avslöjar en direkt koppling

mellan en form av nöje och fara. Om man betraktar fusion food som ett fenomen där den kulturella

Andre representeras och konsumeras genom mat, går det att se en koppling till hooks ovan hänvisade

påstående som speglar en existerande ojämlikhet mellan etniciteter där den andra utnyttjas. Faran

ligger då i att konsumera den kulturella Andra och dra nytta av den till ens egna erfarenhet och nöje

av en tillfredsställande måltid. En annan person beskrev även sin uppfattning om fusion food som ett

roligt koncept som tillåter konsumenten att våga ta sig utanför sina bekvämlighetsramar och pröva på

någonting mer oväntat då hen skriver ”I feel it is exciting and different so people want to try it. A

way to venture out a bit while still not being ’too exotic’.” (Informant 13). Enligt denna person ger

alltså fusion food en möjlighet för en individ att uppleva glädje och njutning i den spänning som

tillfället att smaka på fusion food ger. Här görs det även en koppling mellan det som anses annorlunda

och det exotiska. Enligt Heldke lockas matäventyraren till att konstant leta efter det nya som det

”exotiska” eftersom det är någonting som krävs och förväntas (Counihan & Van Esterik 2013:398).

När man framhäver att endast en del av en annan kulturs traditionella mategenskaper används inom

fusion food, förstår man hur informanten beskriver att upplevelsen av fusion food inte anses som för

exotisk eller allt för annorlunda. hooks beskriver att fara belyser det som ”vågar bryta den kulturella

lustlösheten och därmed uppleva en sensuell och andlig förnyelse” (hooks 1992:26). Det allt för

exotiska som tidigare informanten refererar till kan påstås reflektera direkt till den fara som hooks

beskriver i mötandet av den kulturella Andra. Fusion food framkommer då som ett experiment för

individen att uppleva en del av det farliga tillsammans med det som anses tryggt då en kombination


19

av det bekanta eller vanliga görs med någonting som anses som mer exotiskt. Tryggheten ligger i att

utforska någonting nytt medan det fortfarande finns bekanta delar i det. Kombinationen av nöje och

fara reflekterar också på hur fusion food är ett enkelt sätt att uppleva ett nytt spännande äventyr medan

man fortfarande befinner sig på hemmaplan. Fusion food som konsumeras i hemmet, i sitt hemland

eller sin hemstad ger skydd då man i en bekant omgivning konsumerar den kulturella Andre i en

spänningsfylld upplevelse.

Dessa resonemang bevisar hur den kulturella Andre delvis används som en

konsumtionsvara. Då man konsumerar den Andre med hjälp av fusion food bidrar det även till en

kategorisering den kulturella Andre enligt de samma fixerade idéer som människor har av matens

ursprung. Problematiken i det uppstår då personer hänvisar till olika geografiskt avgränsade platser

som exempelvis världsdelar, där den kulturella Andra då tydligt blir placerad i en större, förvrängd

och imaginär kulturell kontext (Ahmed 2011:38). Detta förekom bland annat i hur en stor del

grupperade ”Asiatisk fusion” till en typ av fusion food som kombineras med någonting från en annan

geografisk plats. Speciellt problematiskt blir det när detta hänvisas i samband till ett land. Ahmed

påstår att det är viktigt på grund av hur identiteter omkonstrueras i dagens värld då kulturer samspelar

med varandra på så nära håll, att förstå hur idén om den främmandes ursprung skapas med hjälp av

hur den marknadsförs och säljs (Ahmed 2011:38). Ifall man tänker sig fusion food tillhöra ett

klassificeringssystem som en egen kategori, normaliseras då på sätt och vis ett visst utnyttjande av

den kulturella Andra i och med hur fusion food säljs. Kontakt och kommunikation som sker ständigt

i vår nuvarande värld kännetecknas av ett kulturellt samspel. Härmed förväntas trots det även

kulturella kombinationer inom mat att göras, eftersom vi lever så pass multikulturellt. Hur den

kulturella Andra används inom fusion food och vem aktören är som gör det skapar en skiftning i

huruvida det kan anses som problematiskt.

4.4. Traditioner i fara?

Det som enligt informanterna i enkätstudien kännetecknar fusion food är användningen av element

som anses som traditionella eller originella för någon geografiskt avgränsad plats eller kultur.

Informanternas definitioner av fusion food avslöjade denna aspekt då vissa skrev ”A combination of

two (or more) ’original cuisines’ (Informant 24); ”Different food traditions combined” (Informant

26); ”A development of one traditional dish mixed with another tradition. Like mixing two cultures.”

(Informant 47). Mängden kulturella inflytanden som flödar runt tack vare media och rörligheten i

världen, skapar även en risk i att olika kulturella mattraditioner delvis försvinner eller förändras.

Människor kan tyckas vara mer ivriga att experimentera med nya smaker, ifall man exempelvis på


20

sociala medier ser att någon annan gör det. Somliga informanter ansåg att fusion food är ett hot mot

vissa typer av kulturella traditioner och karakteristiska särdrag då de sammanställs med andra. Hotet

ligger enligt dem i ifall den originella härkomsten av den använda tekniken, smaken eller

ingrediensen inte erkänns. Några informanter påpekade ”Some people might get offended of their

traditional foods getting remade. I myself have nothing against it as long as the foods originality is

kept and remembered.” (Informant 5). Ytterligare en informant uttryckte att även om fusion food ofta

är väldigt innovativt, gör det ofta den originella maträtten mindre spännande (Informant 29). Detta

bevisar att det förekommer en oro i att äktheten i det originella hotas bli förstört tack vare fusion

foods popularisering.

Det är ett faktum att rörligheten i världen blivit allt mer intensiv tack vare

globaliseringen och därmed har städer runt om i världen blivit smältdeglar för olika kulturer där

mångsidiga traditioner utövas (Hopper 2007:116,128). Då människor förflyttar sig och bosätter sig

på nya ställen bär de med sig sina traditioner i vilka maten ofta spelar en stor roll. Eric Hobsbawm

och Terrence Ranger diskuterar om uppfunna traditioner i boken The Invention of Tradition (2012)

och påpekar att traditioner är konstruktioner som hänvisar till ”en uppsättning av normer i en rituell

eller symbolisk natur som bedrivs av upprepat beteende” (Hobsbawm & Ranger 2012:1). Då man

förflyttar sig anpassas individens matvanor till den miljö man befinner sig i. Detta sker eftersom det

inte är givet att de exakta ingredienserna som används för att tillreda en viss traditionell rätt finns på

ett annat ställe i världen när man flyttar bort ur sin egna kulturella omgivning. Då behöver andra

motsvarande ingredienser eller tillbehör användas för att omskapa dem. Härmed kan man konstatera

att den autenticitet som olika maträtter har när de betraktas som traditionella, krossas då de nya sättet

att tillreda tar över. En mutation av det äkta traditionella sker när normerna bryts och därför kan den

inte längre anses som hel, vilket speglar in på fusion food som en anomali. Äktheten för en maträtt

som anses hel med tanke på det ”korrekta” och traditionella sättet att tillreda den, försvinner när den

kombineras med en annan. Den blir oren och passar därför inte in i systemet. En av deltagarna för

enkätstudien påpekade att vissa människor kan känna sig kränkta om den traditionella rätten av en

viss kultur inte tillagas på det äkta, traditionella sättet (Informant 1). Eftersom fusion food tyder på

tillredningen av en traditionell maträtt avsiktligt på ett fel sätt, kan man ställa frågan om vem som

kan anses ha tillstånd att praktisera tillagning av fusion food? Eftersom äktheten inte anses finnas i

objektet men i en kulturellt konstruerad kvalité som varierar enligt kontext, kan man ifrågasätta

tanken om exempelvis en person med ingen anknytning till Italien eller den italienska kulturen kan

tillaga en så kallad äkta pizza (Jones 2010:182). Då det kommer till fusion food kan maten betraktas

som oäkta redan från första början på grund av att det är en blandning och tillagningens normer


21

saknas. Därmed kan det utövas i vilken kulturell kontext som helst och förstärker ytterligare tanken

om fusion food som en anomali. Däremot om man betraktar fusion food utifrån tanken av det som

sin egen kategori går det att undra om det trots allt finns en äkthet i fusion food. För att fusion food

representerar överskridandet av gränser och en sammankomst av kulturer kan man tänka sig att även

en person som inte har någon anknytning till någondera av de två eller fler kulturer som traditionella

elementen kombineras ifrån, kan tillreda så kallad äkta fusion food. Just på grund av att fusion food

kan förekomma i vilken kulturell kontext som helst finns det inget som begränsar dess äkthet. Några

av personerna som svarade på enkäten ansåg dock att all fusion food inte är gott i och med att alla

smaker eller konsistenser inte passar ihop, och att det därför måste tillredas med gastronomisk

kunskap (Informant 11; Informant 13; Informant 24). Detta tyder dock inte på att vem som helst inte

skulle ha friheten att tillreda den mat man vill, men att ibland kan vissa kombinationer förstärka den

förvirring som fusion food redan färdigt orsakar.

4.5. Fusion food i en globaliserad värld

När man skriver in ”fusion food” i Google sökfältet, kommer det ca 261 miljoner resultat upp på 0,63

sekunder. Allt från recept, bloggar, kokböcker, bilder, videon, artiklar och restauranger dyker upp

som olika alternativ för individen att undersöka konceptet med. Detta betyder att benämningen är vitt

använt och relativt populärt. Varför har benämningen fusion food i så fall drabbats av motstånd?

Vissa gastronomer har påpekat att de numera föredrar andra synonymer eller beskrivningar som till

exempel ”globalt inspirerade rätter” för att hänvisa till tvärkulturella kulinariska kombinationer i

stället för fusion food (The Wall Street Journal 2014; Character Media 2019). Begreppet har även

sporadiskt blivit kallat för the ”F”-word (hänvisning till engelska språkets svordom) inom

matvärlden (Ibid.). Motståndet som benämningen fusion food fått av gastronomer och de synonymer

som numera används istället för fusion food, kan analyseras utifrån ett negativt sätt att hantera fusion

food som en anomali. Douglas (2002:198) påstår att smuts är en biprodukt av skapandet av strukturen

vilket går att reflektera mot hur modern fusion food blivit till en produkt efter att de kulturellt skilda

”kök” och matkulturer konstruerats. Även några informanter påpekade att de tycker att benämningen

fusion food inte beskriver konceptet tillräckligt bra och förmedlar inte ordentligt hurdan mat det

egentligen är frågan om (Informant 56; Informant 57). Synonymerna som gastronomerna numera

hellre använder hänvisar också till tvärkulturella kombinationer som görs med mat. Däremot

eliminerar till exempel beskrivningen ”globalt inspirerade rätter” order ’fusion’ som bemärker den

tydliga sammanslagning som sker. När ”globalt inspirerade rätter” används i stället för benämningen

fusion food, kan man konstatera att uppmärksamheten skiftar en aning mot någonting mer abstrakt.


22

Varför benämningen fusion food kan anses problematisk är just på grund av att det kan påstås medföra

en känsla av obekväma då den saknar oskrivna regler om vad som kan och inte kan kombineras. Detta

kan uppfattas som en orsak till varför benämningen ändras och undviks. Härmed förstärks synen på

de redan existerade kategorierna i och med att benämningen blir mer abstrakt och hänvisar i högre

grad mot en idé av alternativ som individen kan använda sig av inom matlagning.

Som tidigare påpekats påverkar den förändring som sker i världen tack vare

globaliseringsprocessen även matvärlden. Utvecklingen av den kulinariska världen förändrar även

individens tolkningssätt av världen i helhet på grund av matens starka kulturella betydelse. Individens

tankesätt om hur matvärlden kan kategoriseras måste ge utrymme för den förändring som pågår.

Därför kan man påstå att ett positivt sätt att hantera fusion food som en anomali inom matvärlden är

att konfrontera den och försöka förändra klassificeringssystemet för att acceptera fusion food som en

ny och egen tillhörande kategori. Douglas (2002:196) skriver att varje kultur har sina egna synsätt på

vad som betraktas som smuts för den sociala ordningen, vilka inte kan förnekas. Hon fortsätter med

att påstå hur det smutsiga även kan anses som någonting kreativt (Ibid.). Fusion food är en

kombination av varje samhälles betraktelser av smuts som ibland även ställs samman beroende på

hurdana kombinationer som görs. Därmed kan man se det som ett kreativt sätt att hantera dessa

anomalier tillsammans genom att skapa en gemensam kategori dit dessa tillhör. Eftersom fusion food

i sin definition är en blandning strider den då emot Douglas (2002:67f) påstående om hur heligheten

av ordningen endast existerar då egenskaperna av olika kategorier inte blandas. I och med att fusion

food blivit så eftertraktat och haft en stor påverkan på restaurangbranschen, går det att påstå att

moderna avsiktliga tvärkulturella kombinationer inte kommer att försvinna i vår framtid. Även om

matvärlden är omöjlig att gruppera i olika kategorier enligt ingrediensernas härstamning, gör

individer det oavsett genom att kategorisera och avgränsa världen enligt sina fixerade idéer de har av

olika kulturer. För att undvika förvirring kan fusion food då anses framställas som sin egen kategori

som representerar en smältdegel av olika kulturer var även anomalier kan anses tillhöra. Fusion food

står då för gränserna som är diffusa och illustrerar det globala samhället och kulturen där olika

människor, kulturer och traditioner konstant är i kontakt med varandra.

5. SLUTDISKUSSION Denna uppsats har beskrivit en kvalitativ studie om forskningsämnet fusion food. Syftet för studien

var att analysera hur fusion food kan anses tillhöra den kulinariska världen då man betraktar den

utifrån ett klassificeringssystem. För att uppnå uppsatsen syfte har dess frågeställningar väglett


23

uppsatsens resonemang. Med hjälp av att analysera varför individer äter fusion food, hur de definierar

det och vad de förväntar sig av fusion food har diskussionen uppmärksammat mänsklighetens

benägenhet att systematisk kategorisera världen. Detta har stötts av ett teoretiskt ramverk som stödjer

den strukturalistiska inriktningen och konsumtionen av den kulturella Andre som en produkt som kan

anses användas inom fusion food. Kategoriseringen av den kulinariska världen enligt individers

hänvisningar till sina idéer om fixerade matkulturer har bevisat möjligheten för att betrakta fusion

food som en anomali som orsakar en del förvirring och känsla av obehag. Således har en diskussion

begåtts om hur fusion food som en anomali kan hanteras och huruvida det illustrerar en pågående

utveckling av mänsklighetens relation med det globala samhället. Individens tolkningssätt förändras

parallellt med de utvecklingar som sker i världen, vilket betyder att den utveckling som pågår inom

matvärlden som tillåtit fusion foods expansion samtidigt påverkar individens världsbild. Den

växelverkan som finns i denna relation kastar ljus bland annat på människans perception om den

kulturella Andra som någonting spännande och exotiskt, vilket framkommer i hur individer definierar

fusion food.

På grund av den oklarhet som fusion food medförde för en del personer som var med i

forskningen och besvarade enkäten, går det att påstå att fusion food definitivt har en plats inom den

kulinariska världen. Även om fusion food kan anses förekomma som en anomali eller som sin egen

kategori inom matvärlden då den betraktas utifrån ett klassificeringssystem, befinner den sig ändå i

systemet. Även om tvärkulturella kombinationer av mat förekommer i stor grad och benämningen

fusion food används som en hänvisning för det, går det inte att tvivla på faktumet att den är i viss mån

väldigt svårförstådd. Det går att kritiskt ifrågasätta betraktandet av den kulinariska världen utifrån ett

klassificeringssystem av kategorier eftersom det innefattar ett väldigt abstrakt synsätt av den

kulinariska världen. Dessutom går nationella kulturer inte att upprätthållas eftersom kulturer har

sammanblandats med varandra sedan första början (Hopper 2007:127). Gränserna mellan de olika

kategorierna ligger därmed i läsarens ögon, eftersom individer har olika sätt att se på världen.

I och med att studien är genomförd med den valda empiriska metoden och med hjälp

av kort-tids etnografi, ger studien ett mer övergripande resultat om hur mänskligheten kan förstås och

hur deras synsätt av världen kan betraktas med hjälp av fusion food. En mer specifik fokusgrupp och

avgränsning för studien skulle eventuellt ha gett ett mer bestämt svar. De analytiska infallsvinklarna

ger nyanserade perspektiv för den antropologiska inriktningen om mat och kan ge nytta för vidare

forskning av studiens ämne. Det studien inte besvarade på var frågor kring var i världen fusion food

praktiseras som därmed kan spegla en obalans och en maktutövning av vissa kulturer. Fortsatt

forskning på ämnet fusion food kan beskriva mer utförligt hur individer förhåller sig till tvärkulturell


24

mat och vad som kan och inte kan klassas som fusion food. Hur olika individer förhåller sig till fusion

food beror naturligtvis även på hur insatt man är i ämnet. Av denna orsak kan även professionella

gastronomers uppfattningar och åsikter om fusion food ge ett intressant jämförande perspektiv på hur

fusion food borde betraktas inom den kulinariska världen.


25

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

TRYCKTA KÄLLOR

Ahmed, Sara. 2011. Vithetens hegemoni, Tankekraft, Hägersten.

Anderson, Benedict. 2006. Imagined Communities: reflections on the origin and spread of

nationalism, Revis edn, Verso, London.

Bell, David. & Gill Valentine. 1997. Consuming Geographies: we are where we eat, Routledge,

London.

Douglas, Mary. 2002 [1966]. Purity and Danger: An Analysis of Concept of Pollution and Taboo,

Routledge, London;New York;.

Ejlertsson, Göran & Jonas Axelsson. 2005. Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, 2. edn,

Studentlitteratur, Lund.

Eriksen, Thomas. H. 2015. Small Places, Large Issues: An Introduction to Social and Cultural

Anthropology, Fourth edn, Pluto Press, GB. E-bok.

Heldke, Lisa. 2001. “Let’s Cook Thai: Recipe for Colonialism”, I: Counihan, Carole. & Penny Van

Esterik. 2013. Food and Culture: a reader, 3rd edn, Routledge, London. pp. 394–408.

Hobsbawm, Eric & Ranger Terence. 2012. The invention of tradition, Cambridge U.P, Cambridge.

E-bok.

hooks, bell. 1992. Black looks: race and representation, Second edn, Routledge, New York. E-bok.

Hopper, Paul. 2007. Understanding Cultural Globalization, Polity, Cambridge.

Lupton, Deborah. 1996. Food, the body, and the self, Sage Publications, London; Thousand Oaks,

Calif;.


26

Uusihakala, Katja & Matti Eräsaari. 2016. Ruoan kulttuuri: Antropologisia näkökulmia ruoan

tutkimukseen, Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia, nr.1419, Suomalaisen Kirjallisuuden

Seura.

Pink, Sarah & Jennie Morgan. 2013. “Short-term ethnography: intense routes to knowing”,

Symbolic Interaction 36(3): pp. 351–361.

ELEKTRONISKA KÄLLOR

American Anthropological Association, AAA Committee on Ethics, ”The Ethics of Research on

Facebook”, 2013.

http://ethics.americananthro.org/the-ethics-of-research-on-facebook/(Hämtad

4.12.2019)

American Anthropological Association, Code of Ethics, 2012.

https://www.americananthro.org/LearnAndTeach/Content.aspx?ItemNumber=22869&

navItemNumber=652 (Hämtad 4.12.2019)

Cambridge Advanced Learner’s Dictionary & Thesaurus. Cambridge Univerity Press. “Fusion”.

https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/fusion (Hämtad 4.11.2019)

Gustavsson, Jakob. ”Globalisering”. Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/globalisering (Hämtad 4.1.2020)

Hsieh, Hsiu-Fang & Sarah E. Shannon. 2005. “Three Approaches to Qualitative Content Analysis”,

I: Qualitative Health Research, Vol 15 No. 9. Sage Publications.

Jones, Siân. 2010. “Negotiating Authentic Objects and Authentic Selves: Beyond the

Deconstruction of Authenticity”, Journal of Material Culture, Vol. 15, no. 2, pp. 181–203.

Locher, Julie. 2019. Encyclopedia of Food and Culture. “Fusion Cuisine”. Encyclopedia.com.

https://www.encyclopedia.com/food/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-

maps/fusion-cuisine (Hämtad 4.11.2019)


27

Spence, Charles. 2018. “Contemporary fusion foods: How are they to be defined, and when do they

succeed/fail?”, Department of Experimental Psychology, University of Oxford, Oxford.

Van Aken, Norman. 2018. ”Feature: On Fusion Cooking”.

https://normanvanaken.com/feature/fusion-cooking/ (Hämtad 29.11.2019)

Van Aken, Norman. 1988. ”Fusion”.

https://normanvanaken.com/wp-content/uploads/2018/10/fusion-article.pdf (Hämtad

29.11.2019)

Wang, Oliver. 2019. ”Food For Thought: Is Fusion Asian Food Really Even Asian?”. Character

Media – Asian Americans in Entertainment.

https://charactermedia.com/food-for-thought-is-fusion-asian-food-even-really-asian/

(Hämtad 5.12.2019)

Wharton, Rachel. 2014. ”Don’t Call it Fusion Cuisine”. The Wall Street Journal.

https://www.wsj.com/articles/dont-call-it-fusion-cuisine-1393633528 (Hämtad

5.12.2019)

Puck, Wolfgang. 2019. ”About Wolfgang Puck”. Wolfgang Puck.

https://wolfgangpuck.com/about/ (Hämtad 29.11.2019)

Enkät

1. Informant 1

Kön: Inte tillgängligt

Åldersgrupp: Inte tillgängligt

Svarsdatum: 6.11.2019, kl. 15:15

Svaren förvaras hos författaren.


28

2. Informant 7



Svarsdatum: 6.11.2019, kl. 17:08


3. Informant 11



Svarsdatum: 6.11.2019, kl. 18:10


4. Informant 13



Svarsdatum: 6.11.2019, kl. 18:28


5. Informant 15



Svarsdatum: 6.11.2019, kl. 19:00


6. Informant 18



Svarsdatum: 6.11.2019, kl. 19:54


7. Informant 19



Svarsdatum: 6.11.2019, kl. 19:58



29

8. Informant 20



Svarsdatum: 6.11.2019, kl. 20:19


9. Informant 21



Svarsdatum: 6.11.2019, kl. 20:26


10. Informant 24



Svarsdatum: 6.11.2019, kl. 21:45


11. Informant 26



Svarsdatum: 6.11.2019, kl. 22:17


12. Informant 28


Ålder: Inte tillgängligt

Svarsdatum: 6.11.2019, kl. 22:22


13. Informant 29



Svarsdatum: 6.11.2019, kl. 22:42



30

14. Informant 31



Svarsdatum: 7.11.2019, kl. 8:04


15. Informant 32



Svarsdatum: 7.11.2019, kl. 8:56


16. Informant 33



Svarsdatum: 7.11.2019, kl. 10:11


17. Informant 47

Kön: Kvinna

Åldersgrupp: 30–39 år

Svarsdatum: 9.11.2019, kl. 11:25


18. Informant 56

Kön: Man


Svarsdatum: 10.11.2019, kl. 19:51


19. Informant 57

Kön: Kvinna


Svarsdatum: 10.11.2019, kl. 23:17



31

20. Informant 60

Kön: Kvinna


Svarsdatum: 12.11.2019, kl. 21:16


BILAGOR Enkätstudie. Offentlig 06.11.2019–23.11.2019.


32


33

fusion food1387220/fulltext01.pdfskriveri ”fusion” år 1988 och skrev ”the fires of fusion are...

Documents