1  

Projektrapport Framtidens hiss

Galina Lalova Kurs: Exportsäljare Vid Nordic Business Institute Handledare, NBI: Susanne Heinonen Handledare Åhmans i Åhus: Henning Beyer VÅR 2011  

2011

  2  

FRAMTIDENS HISS

Projektrapport

av Galina Lalova

Handledare:

Susanne Heinonen,

Henning Beyer

 

  3  

Sammanfattning

I den här rapporten har jag funderad på hissens framtidsutveckling. I samband med detta har jag tagit fram förslag på några koncept och jag ska förklara deras roll i framtiden och deras relation med unga människor. Detta har som mål att inspirera unga och innovativa arkitekter, fastighetsägare och konsulter.

Den här studien är ett samband med en inspirerande praktik på ett framgångsrikt företag – Åhmans i Åhus. Där har jag som handledare dess VD, Henning Beyer som med sin drivande energi gav mig uppgiften att hoppa in i framtiden.

  4  

Innehållsförteckning 1. Inledning. Bakgrund – 5

Problemdiskussion – 6

Formulering av problemmet. Processen av konceptgenering. Vad är

designkoncept varför fungerar det? – 7

Syfte. Avgränsning/Begränsning. Metod – 9

2. Åhmans i Åhus: Företagspresentation – 10

Produkter. Företagsfakta – 11

Åhmans Business nätverk – 12

3. Teori och koncept. Hållbar design – 13 Hållbardesign för hiss - 15 Koncept och design för hissar – 16 Koncept ”Ropeless Multi-car Lift System” och 3D kontroll hissar – 17 Burj Khalifa Dubai – 18 Koncept Heliator – 19 Gigantisk hiss, Norman Foster – 20 Koncept Cirkulär hiss – 22 Koncept Space Elevator.Science and Fiction – 23 Koncept Domaquaree – 26 Hiss för ”thrillseekers” – 27 Hiss interiör, team Master of Architecture, I år,Yale, 2011 – 28 Hiss lobby – 29 Nya material och designidéer för hiss – 31 Belysning och dataprogram – 33 Material. Carbon Fiber – 34 Corian – 35 4. Empiri. Enkät och undersökning – 36 5. Analys – 38 6. Slutsatser. Resultat. Egna reflektioner – 40 7. Litteraturförteckning – 41

Bilagor

  5  

Projektrapport Framtidens hiss. Utvecklingen av nya designkoncept för hiss

Inledning

Bakgrund

Alla nya produkter som kommer ut på marknaden har först en begynnelse i sin utveckling när de är bara en idé. Men i nutiden kallar vi det för ”nya produkter” även om de redan finns. Men vad är egentligen en ”ny produkt”?

Ny produkt kan vara en sådan som är ny för företaget och som eventuellt anpassas vad gäller produktion, logistik eller annan rutin. Det kan vara så att vi har en produkt som marknaden har accepterat och inte alls är ny, men när vi erbjuder den här produkten till en marknad, där den är okänd, har vi en ny produkt för just den här marknaden. Produkter i slutet av sin livscykel kan ibland återkomma på marknaden med ett annorlunda ändamål men i princip är det samma produkt. När det handlar om sådana nya produkter, är det inte själva produkten som förändras utan det handlar istället om utrusning, transport, strategi eller annat företagsaktivitet.

Men det finns andra produkter som är helt nya, eller existerande som utvecklas för att uppdatera sina positioner på marknaden för att motsvara trender och idéer av den nya tiden. Dessa produkter kräver forskning, testning och ett arbete som ofta kostar för mycket att riskera om kunderna eller företagets management kommer att tycka om dem. Då kan formgivare och arkitekter hjälpa till med att presentera produkterna i form av så kallade Concept Design.

I denna studie kommer jag att presentera hissen – en produkt som vi ofta använder och som förändras relativt långsamt. Men även denna produkt måste hållas uppdaterad som en del av alla de nya otroliga byggnaderna in i unga arkitekters drömmar.

  6  

Problemdiskussion

Sedan 2000-talet diskuteras det allt mer om Sustainable Architecture. Hållbar arkitektur är arkitektur som är utformad på ett miljövänligt sätt. Målet om en hållbar eller "grön" arkitektur är att skapa strukturer som är vackra och funktionella, men som också bidrar till en ”sustainable lifestyle” och kultur. Ett verkligt hållbart byggande kommer att ha en design som tar upp ett antal frågor, inklusive uppvärmning och kylning, vattenanvändning, miljökvalitet, och energianvändning. Arkitekter kan hantera miljöaspekter av byggnader på mängd olika sätt, som alla är utformade för att öka effektiviteten utan att vara ordval eller förringa funktionen av byggnaden. En stor del av den hållbara arkitekturen är fokuserad på att bygga på ett intelligent sätt. Till exempel kan en byggnad vara orienterad mot söder på norra halvklotet så att byggnaden kommer att värmas under dagen av solen och en byggnad kan vara isolerad med extra omsorg för att minimera värmeläckage. VVS-system kan vara utformad för att använda mindre vatten och ändå fungera normalt, och byggnaden kan omfatta smart belysning som släcks när folk inte är i närheten för att spara energi.

De nya hållbara byggnaderna har dessutom en unik design som oftast är inspirerad av naturen. Byggnaderna av framtiden börjar mer och mer gå samman med miljön. Arkitektbyråer som Foster+Partners, Vincent Callebaut, Zaha Hadid osv satsar alla på visioner om framtiden och kreerar samtidigt koncept för att bli inspirerad till nya produkter som kan användas i de nya byggnadernas konstruktioner.

I ett försök att möta de nya kraven och tillämpa dem till hissar, står formgiva-ren inför problem som: hur man gör så att hissarna kan klättra upp till 504 m (Burj Khaliffa i Dubai, Förenade Arabemiraten, höjd - 828m) snabbt nog eller hur man betjänar vertikala trafiken i höga byggnader, för att undvika folksamlingar för de som väntar på hissen. Kan en vanlig fyrkantig hisskorg passa till en byggnad med koncept ”att följa flodens kurvar”? Sådana frågor kommer hisstillverkare och ingenjörer att fortsätta träffa i sitt arbete, och att lösa problemen av de nya designkoncept, som arkitekterna av framtiden erbjuder, blir svårare men inte omöjligt.

  7  

Formulering av problemet

Vad är egentligen ”Concept Design” och hur hjälper det oss i samband med hissar? Oberoende om det gäller ett bord, en väska, en bil eller en hel byggnad, innan han/hon börjar, är formgivaren inspirerad av ett koncept för att formulera och underlätta sitt arbete. Konceptdesign är en tidig fas i design processen som ofta lämnas vid sidan om den tekniska frågan och som undersöker idéer i ett längre perspektiv för att generera nya varianter och möjligheter. Bra exemplar för koncept hittar vi hos Pinifarina, koncepts bilar för Ferrari, Ford, GM, Jaguar, Maserati osv, ”flytande” strukturella former utförda av arkitekten Zaha Hadid (Rabat Grand Theater, Marocko och mm) eller Giorgetto Giugiaro, som designar allt från bilar till makaroni.

Många människor tror att konceptdesign är en fråga bara om ritningar och skisser, men när jag började undersöka olika teman, insåg jag att det är en mycket längre process. Åhmans i Åhus är inte ett företag som har för huvudkoncept att generera designkoncept utan är framförallt en uppdragstagare. Därför en studie av teman just i deras område skulle kunna hjälpa de att bli bättre konkurrenter.

Processen av konceptgenering Att tänka om ett problem och att genera fler konceptuella design tidigt i processen av den traditionella utvecklingen av nya produkter (NPD - New Product Development), kommer att leda oss till en bättre lösning på slutet. Litteraturen beskriver fasta fallstudier av begreppet design i NPD processen. Produktutveckling är en relativt mogen disciplin som praktiseras inom områden som industri- och fordonsindustri design, så det finns mer erfarenhet att generera koncept från än inom andra områden som hiss design till exempel. Det skulle vara svårt att föreställa sig Mercedes-Benz eller Airbus utveckla en ny bil eller flygplan utan ett omfattande koncept i projekteringsstadiet medan att utvecklas en hiss design koncept är ovanligt. Men hissen, som är en av alla produkter på marknaden, har också någonting spännande att erbjuda. Vad är designkoncept och varför fungerar det? Koncept mönster är inte oseriösa övningar av en design exhibitionism. De löser ofta inte någon av de nuvarande problemen. Men praxis visar att ingen skapar koncept som industriella formgivare och arkitekter gör. De ger en bas för vidare utveckling och bakom skissen (visualiseringen) finns många års erfarenhet och en hel grupp av medarbetare. Victor Lombardi(2008), webbplats designer, delar sin

  8  

1. artefakter – allt som är gjort som resultat av mänskliga kunskaper

erfarenhet. Han upptäckte att designkoncept är kraftfulla artefakter1 för både planering och övertalning av flera skäl:

• Den primära användningen av designkoncept är att inta en bred syn på situationen. En bred ursprunglig strategi hjälper till att utforska hela rummet av alla möjliga utföranden. Övningar som brainstorming generar nya alternativ i början av projektet, där fler idéer kan utforskas till lägre kostnad.

• Koncept ger råd med en stor grad av kontroll över ett projekt eftersom de tillåter oss att rama in ett problem på ett sätt som kan göra lösningen enklare eller mer intressant. T.ex. motsvarande i mode av detta är couture. Generande av koncept är en värld, där det inte finns några kommersiella kompromisser alls.

• Genom att kontrollera hur ett problem är inramat, kan vi ta itu med nya typer av frågor, bland annat stora, strategiska frågor, som vi normalt inte skulle tilldela.

• Koncept är sexiga, italienarna har känt till detta sedan länge. Genom att använda en rik (visualization), språk och attityd, kan vi väcka starka känslor och tankar bland vår publik.

• Koncept minskar risken genom att se till att vi utforskar rymden av möjliga motiv för den bästa lösningen. Föreställ dig att nå slutet på projektet och kunden frågar, "Varför har inte du utformat det här på ett annat sätt?" Och du har inte ett bra svar.

• Koncept hjälper gruppen att bilda en gemensam förståelse av vad de kommer att designa kollektivt, bättre än skriftliga specifikationer.

Viktor Lombardi definierar tre olika typer av konceptdesign enligt boken ”Product Concept Design: A Revew at the Conceptual Design of Products in Industri” (Turkka Keinonen, Roope Takala, Vesa Jaasko, 2006) tre typer av begrepp beskrivs:

• Produktutveckling Koncept - stödjer den definition av produktspecifi-kationen, som behövs för att fastställa detaljerade mål för utformning av delsystemen av produkten och de följande faserna i designprocessen.

• Vision Koncept – stödjer företagets strategiska beslutfattande genom att skissera framtiden utöver området för produktutveckling och forskning. Det finns ingen förväntan att denna typ av vision konceptet kommer att genomföras och därför är de tekniska och kommersiella kraven mindre restriktiva än i andra typer koncept.

• Ny Koncept – skapas i samarbete med tekniska undersökningar eller ändring av produkter för radikalt olika marknader. De reder ut möjligheterna av en ny teknik eller marknad och växande behov av konsumenten.

  9  

Syfte

Här kommer vi att titta just på nya koncept för hiss och lift system som har kommit till under 2000-talet i motsats till de nya behoven bland konsumenten i framtiden. Åhmans i Åhus är ett framgångsrikt företag som vill utveckla och förbereda sig för de nya kraven av morgondagens marknad. De är kraftiginformation och support länk till arkitekter, fastighetsägare och konsulter (se skissen på företagets presentation) i samband med produktion och marknad och rapporten har som syfte att använda den länken till att inspirera arkitekterna till nya idéer. På detta sätt Åhmans i Åhus kan förbereda sig att erbjuda aktuell produktion i framtiden.

Avgränsning/Begränsning

Uppgiften jag fick av Åhmans VD, Henning Beyer, är att undersöka nya designkoncept i företagets bransch – hiss och hisskorg. Studien har inte några tekniska begränsningar men i tidsperspektiv ska den vara inriktad mot framtiden. Det är möjligt att man tittar på tidigare projekt, eftersom designkoncepten ofta uppgraderas och har ett tidigare koncept som bas. Annan aspekt som måste uppfyllas är att yttrandet av den nya generationen (yngre människor under 30 år) beaktas.

Ett hinder är ofta att unga formgivare jobbar i skuggan av stora arkitektbyråer där det är svårt att skilja mellan vilken som är ny och vilken som är en tidigare generations idé. Själv anser jag att det är viktig klara konceptet eftersom det är ett resultat av förenande arbete, där erfarna formgivare utvecklar unga. De unga formgivarna i sin tur kommer med nya idéer, inspirerade av tidigare exemplar. Det är framförallt själva behovet, kommande i början av 2000-talet, som ska vara i fokus än att diskuteras vilka idéer för konceptdesign är utformat av unga formgivare.

Metod

Yngre människors behov kommer att tas fram genom en enkät i åldrarna mellan 15 och 30 år. Enkäten har som mål att undersöka vilka värderingar de har och hur långt de sätter upp mål för framtiden, vad de tycker är kul.

Nya designkoncept kommer jag att leta efter på internet och bland böcker som finns om den här frågan. Jag ska länka hissarnas design med nya stora och intressanta projekt som helhet. Byggnader som har något nytt att säga och genererar nya problem som inte fanns förut ska vara presenterade med bilder, beskrivning och egna funderingar. Idéer för nytt material som kan tillämpas till hisskonstruktion kan också vara i fokus. Det blir intressant till slut, om de nya designkoncept som finns motsvarar yngre människors åsikter.

Min arbeteshypotes är att i dag formeras det en generation som är mer ansvarig

  10  

vad gäller miljö och hållbar utveckling, eller så kallade ”smarta konsumenter”. I nutiden är arkitekturen en respond till modernismen och postmodernismen, dvs. att en byggnad inte är arkitektens individuella reflektion nu längre, utan att det är människornas figur som styr design och konstruktion. Dessutom har medarbetarna i ett stort projekt olika utbildningsbakgrund, olika kompetenser och pratar olika språk. De kommunicerar på ett ”globalt” sätt, med symboler, schema, visualiseringar och ritningar.

Åhmans i Åhus. Företagspresentation

Åhmans I Åhus, som är ett familje företag, är ofta en del av sådana stora projekt. Det visar att i stora internationella projekt är med båda små och stora spelare, den endaste som krävs är att vara först inom kompetens. Åhmans grundades år 1860 som ett snickeri och tillverkar hissar och hisskorgar sedan 1920, men idag är företaget ledande oberoende tillverkare med cirka 35 anställda. Företaget drivs av verkställande direktör - Henning Beyer och styrelse. Med hjälp av egna moderna och bra organiserade snickerier, konstruktionsavdelning och metallbearbetning, erbjuder de mångårig erfarenhet inom försäljning, utlandsleverans och montering på plats av hissar för nya- och ombyggnadsprojekt. Åhmans har förtjänat förtroendet att leverera till många exklusiva hotell och fastigheter i Norden så som Grand Hotel Stockholm, Gardemoen flygplats Oslo, SAS Radisson i Malmö och InfaCity i Stockholm.

Hisskorgar och hisskorgsinredningar levereras främst till Skandinavien och norra Europa, men leveranser har på senare år även gjorts till avlägsna marknader som Kuba, Kina, Tasjkent och Australien.

  11  

Produkter

Åhmans kunder får välja mellan tre prisklasser – Åhmans Regular, Åhmans Medium, Åhmans Premium och Åhmans Special - exklusiva hissar och panoramahissar. Företaget hjälper till med modernisering av gamla hissar, vid projektering eller leverans av nordens bredaste sortiment av hisskomponenter. De har dessutom kompletta system för ombyggning eller renovering av karmar och fronter, samt ombyggning till automatdörrar.

Företagsfakta

Åhmans i Åhus är ett aktiebolag med verksamhet av ”tillverkning och handel med artiklar inom inrednings- och möbelbranschen samt därmed förenlig verksamhet och tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar”. På data för 2010 är egna kapitalet 7 935 KSEK och aktiekapitalet 600 KSEK. I jämförelse med omsättningen för 2009 ökar den för 2010 från 37 660 KSEK till 41 589 KSEK. Årets resultat för 2010 ökar med 1 196 KSEK. Kassalikviditeten för samma period har minskat nästan till hälften (från 206,5 till 109,9 KSEK, mindre även än i 2008) vilket beror på att anläggningstillgången har ökad medan omsättningstillgången har minskad för den perioden och dessutom har både kort- och långfristiga skulder ökat lite. Soliditeten däremot har inte ändrats, eftersom företaget har ökad sina obeskattade reserver.

  12  

Åhmans business nätverk

I sina affärsrelationer befinner sig Åhmans oftast närmare leverantörerna än slutkonsumenterna. Åhmans har sina egna kunder också och dessutom är en väldigt viktig länk mellan arkitekter, fastighetsägare, konsulter och produktion. Företaget har ett nätverk av fasta leverantörer och tillfälliga sådana. Färdiga produkter levereras till större hissentreprenörer så som Kone, ALT Hissar, ITK, GMV, ThyssenKrupp, Hissgruppen, Nordisk Hiss, Uppsala Hiss, osv som kontaktar arkitekter, fastighetsägare och konsulter direkt eller gör det genom byggföretag om det gäller nya byggnader. På det sättet får företaget tillgång till större internationella projekt.

 

  13  

Teori och koncept

Hållbar design

I den här delen kommer jag att presentera några viktiga punkter av olika författare som har skrivit och funderat på hur det kommer att ser ut i framtiden i sin helhet och dess reflektion av design. En sådan författare är Ann Thorpe som har givit ut boken ”Design för hållbar utveckling” i 2008. Hon undervisar och forskar i design för hållbar utveckling vid Barlett School of Architecture, Londons Universitet, efter examen i ”Design och miljö” och ”Energi och naturtillgångar”. Hon samarbetar med arkitekter och designer för ett ekologiskt byggande och delar ordförandeskapet för US Green Building Coincil’s Cascadia Chapter. Hon har publicerad ett stort antal texter om hållbar utveckling, bland annat i ”On the Ground, a journal on community, design and environment” som hon startade och var redaktör för.

Ann Thorpe samlar en rad betydande och inspirerande tänkare och tillgängliggör principer – från dynamik i ekologiska kretslopp till mekanismer i ekonomiska system. Hon går bortom pekpinnar och visar i stället på en rikedom av förhållningssätt för designer och andra. Eftersom designfasen är det första steget i en produkts livscykel finns det en enorm potential till positiva förändringar. Upp till 80% av en produkts miljöprofil avgörs i den här fasen, och att fatta goda beslut i en initial fas är mycket mer effektivt än att städa upp i ett senare led. I boken ”Design för hållbar utveckling” samlar Ann Thorpe ekologi, ekonomi och kultur och förklarar hur dem påverkar design.

Termen ”hållbar utveckling” har används först i år 1986 i samband med oron för den globala miljöförstöringen och dess förhållande till vår förståelse av begreppet ”utveckling”. Enligt World Commission on Environment and Development, vill utveckling säga att den skall ”möta de behov vi har idag utan att äventyra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov”(Lewis, H., Gertsakis, J., Grant, T., Morelli, N., Sweetman, A., ”Design+ Environment: A Global Guide ti Designing Greener Goods”, Sheffield, UK: Greenleaf, 2001).

Ann Thorpe förklarar vidare att med tidens gång har termen börjat användas inte bara i samband med den ekologiska oron men också sociala, eller som en ny etikett för aktiviteter inom miljöeffektiv tillverkning eller god arbetsmiljö. Bland de olika definitioner för hållbar utveckling som Thorpe använder, är en av fraserna från boken ”How to Do Ecodesign?”(Tischner, U., Schmincke, E., Rubik, F., Prosler, M., Frankfurt: Verlag form, 2000): ”utveckling som stimulerar

  14  

Hajskinn inspirerar till olika produkter som Speedos badräkt, flygplan eller Berlins olja kanaler

 

miljömässiga och sociala förutsättningar som kan främja mänsklig välfärd under obegränsad tid”.

Vidare generaliserar hon en egen definition om hållbar utveckling: ”Utveckling som baseras på miljömässiga och sociala betingelser som främjar mänsklig välfärd i obegränsad tid.”(Thorpe, A., ”Design för hållbar utveckling”, 2008, s.12) och för hållbar design: ”Teorier   och metoder för design som baseras på ekologiska, ekonomiska och kulturella betingelser som främjar mänsklig välfärd i obegränsad tid.”

Ett intressant påstående i den här boken är att naturen har sina egna sätt att lösa olika problem så det är på tiden att vi lära oss från den, i stället för att använda produkter som är giftiga eller inte kan återvinnas. Av den genererar hon definition för så kallade biomimik:

”Biomimik i design innebär att man låter sig inspireras av naturen för att lösa designproblem. Hittills har biomimik mest varit ett område för ingenjörer och biologer, men formgivare av olika slag borde ta till sig dessa tankegångar. Hajskinn till exempel har inspirerat till nya materialstrukturer för flygplan och simdräkter för att göra dem mer aerodynamiska. Lotusblad har inspirerat till ett nytt slags färg med en självgörande yta. Det kanske mest berömda exemplet är kardborrband som är utformat som en kardborre, en frökapsel som fastnar i kläderna. Ett annat exempel är naturliga vädermönstret som har inspirerat ventilering av byggnader.”(s. 59)                                

  15  

1. low-rise building – byggnad med upp till 2 våningar 2. multi-rise building – mellan 4 och 10 v.; hi-rise building – mer än 10 v.

 I kapitlen “Ekonomi” undersöker Ann Thorpe vilka ekonomiska begränsningar står framför en hållbar design. Det är ofta så att miljövänliga produkter har högre priser och därför väljer marknaden ofta andra billigare produkter och uppskattar mindre de andra utan att beräkna kostnaderna som tillkommer i framtiden för att ta bort naturförstöringen. Man lånar från framtiden och diskonterar värden: ” Framtida generationer kanske kommer att ha mer pengar än vi idag, men de kommer förmodligen att ha färre urskogar, vilket gör skogarna mer värdefulla i framtiden. I den mån diskontering av värdet leder till överanvändning av skogarna på framtida generationers bekostnad lånar vi helt enkelt från framtiden för att nå (penningmässig)tillväxt i nuet”(s.91).

Hållbar design av hiss

I samband med hållbar arkitektur inser Jay A. Popp att hissen inte kan sacka efter denna utveckling av de nya konstruktionerna och idéer. Jay A. Popp är vice verkställande direktör för Lerch Bates Inc. i Asien och Mellanöstern. Han började arbeta för företaget under 1977 inom analys och design av vertikal transport. Han tog sin BS i Environmental Design vid Universitetet i Colorado. Idag är han ansvarig för vertikaltransportsutrustning, administrering av design och konstruktionstjänster, kontraktshandlingar, undersökningar och design. Han är också ansvarig för den kompletta förvaltningen av tjänster inom projektering och konstruktion för Lerch Bates fasadsystems tillgång. Popp är certifierad QEI1 sedan 1988 och är knuten till NAESA International(the National Association of Elevator Safety Authorities), The Council on Tall Buildings and Urban Habitat och The National Association of Vertical Transportation Proffessional:s styrelse.

I 2009 skriver han en artikel för www.elevator-world.com om hållbar design av hissar. Där kommenterar han att precis som alla byggnader har en unik design, på samma sätt hissarna i dessa byggnader är unika. ”Hållbar design eller optimering för hiss systemet börjar med en effektiv lobby konstruktion för att optimera fotgängares flöde, lätt tillgång, passagerare lastning och lossning på entréplanslobbyn och ett tillräckligt antal hissar för att minimera passageraren, väntetiderna under högtrafik så att hanteringen av kapaciteten uppfyller kraven på byggnadens hyresrätt. Detta dämpas ytterligare av kvaliteten på de omgivande byggnaderna, kulturella förväntningar och placeringen av byggnaden i den lokala och/eller världens fastighetsmarknad”(Jay A. Popp, 2008).

En metod för effektivt fungerande hissar i en byggnad enligt författaren är genom nytankande organisation av positionering av vertikal transport t.ex. större antal långsammare hissar i low-rise1 grupper eller zoner av en multi-rise2 byggnad för att minska initiala kostnader och maximera uthyrbar yta och avkastning i den

  16  

övre zonen. I större byggnader används sky lobbys och dubbelplattforms hiss system. Dubbelplattforms system har två hisskorgar i samma vertikala schakt, permanent sammankopplade och de fungerar oberoende av varandra. Detta optimerar kapaciteten av passagerarnas hanterings hiss-system.

”Moderna hissmikroprocessors system förses med någon form av "lärande" eller avancerade möjligheter till beslutsfattande (genetiska algoritmer, fuzzy logic etc.) för att optimera hissens effektivitet. Sofistikerad destination kontroll urvalssystem, ytterligare optimering genom att ge möjlighet för en person att registrera destinationen från en terminal i hissens lobby före påstigning in i hissen. Denna information kommuniceras sedan till hissens kontrollsystem, som omedelbart tilldelar varje persons destination till en viss hiss. Personer som anländer till lobbyn samlas för att minimera antalet stopp som varje hiss skall göra under en given resa. Resultatet är att fler människor kan hanteras med färre stopp under förmiddagens intensiva trafik som går upp under en given tidsperiod. Dessutom blir tillgängliga speciella kontroll funktioner som tillåter hissarna att fungera vid högre hastigheter under den intensiva trafiken som går ner. Detta utnyttjar färre hissar. Kontrollerna är också tillgängliga som möjligt regenerativ befogenhet att lagras tillfälligt och överförs till andra hissar i gruppen under (emergency standby power conditions) och därigenom ger ytterligare kapacitet för hissen att användas av brandmän eller byggnads evakuering.”(Jay A.Popp, 2009)

Koncept och design av hissar

Som Ann Thorpe förklarar, design har inte en material form utan det är information, eftersom det är teori och trender som är blandat ihop och utvecklad vidare till nya idéer. Idag upplever vi en digital globalisering av ekonomi och kommunikation så att information kan kretsa jorden om några minuter. ”Eftersom digitala information cirkulerar fritt, globalt och snabbt, är det lätt att modifiera den vid nästan varje nätverksknut. Det är svårt att skilja mellan <<visioner>> och vem som har bidragit till vad och hur.(…)Information lämnar spår efter sig vart den än tar vägen, och den ändrar sig hela tiden, utvecklas och anpassar sig, ungefär som om den var levande.”(Thorpe A., Design för hållbar utveckling”2008).

På så vis är det svårt att skilja på vilka koncepter som är nya vad gäller arkitektur eftersom ofta det är så att koncept uppgraderas under åren och speciellt idag när vi är nästan helt digitaliserade. Dessutom idéer från olika tidigare perioder lånas och tillämpas till nutiden. När det gäller hisskorgar, däremot, knappt i de senaste år har hissen börjat uppfattas som produkt av designen, vilken jag visar i den här delen.

  17  

Koncept ”Ropeless Multi-car Lift System” och 3D kontroll hissar

År 2000 får Lerch Bate Inc. ansvaret för designen av vertikala transportlösningar i Londons högsta byggnad - The Shard. Kampen med utmaningarna fortsätter upp till 2012 när överlämnandet av alla 40 hissar och rulltrappor blir klara. The Shard är en byggnad som är, för sin största del, en avsmalnande struktur som har ett ständigt minskande fotavtryck när man rör sig upp mot toppen. Lerch Bate följer metoden som föredras av byggnadens arkitekter: stapling enligt användnings-områden inom detta unika torn för multi-användning,

samt de tätast ockuperade områdena (dvs. kontor) ligger vid basen; vidare hotellet och offentligvisning nivåer och slutligen, är utrymmen med den lättaste densiteten som är lägenheterna på de översta våningarna.

En annan utmaning är hur man tillhandahåller separata entréer och recep-tioner vid egen dedikerad lyftlobby och hiss.

I linje med Popps råd används det sky lobby (tre stick)och dubbel-plattform hiss system. På det sättet minskar man hisschakterna med 30-40% och sparar för mer golvyta. The Shard kommer att utnyttja de senaste Lerch Bate:s metoder av dubbel-plattforms destination kontroll(destination dubble deck control – 3Dcontrol) system för hantering av intensiv trafik uppåt och neråt (”up peak” och ”off peak”) och kommer att öka trafiken med 10% utan någon service nedbrytning.

Lerch Bates är inte bara nöjd med att tillämpa metoden med två korgar i varje hisschakt utan genomför de för första gången ”Ropeless multi-car lift system”. (se bilagor) med smeknamn ”Skytrak” som gör att flera korgar kan höja upp en schakt och sänka ner angränsande schakt. Dessutom ger samma teknik möjligheten att få vertikal transport efter en böjd eller

cirkulär bana, vilket möjliggör en hel ny grad av frihet att utforma radikalt nya former av byggnader och väldigt effektiv service.

 

 

 

  18  

Burj Khalifa, Dubai

En annan byggnad som har använt de senaste teknologiska uppfinningarna inom hissystem är Burj Khalifa. Tornen, med sina 828m, är nu världens längsta byggnad och det är en del av en helt komplett ”masterplan” i Dubai, Förenande Arabemiraten. De snabbaste dubbel-plattforms hissarna kommer att tjäna passagerarna med en hastighet av 10m/s. Arkitekterna av Burj Khalifa är företaget Skidmore, Owings&Merril LLP från Chicago. Huvudhissen, placeras i den cent-rala kärnan i Burj Khalifa (eller s.k Burj Dubai), har världens högsta hiss 504 meter - mer än höjden av Taipei 101 i Taiwan (448 meter) och har dessutom världens längsta resväg för en hiss. En annan tjänstehiss i spiran har världens högsta landpunkt på 636,9m. Dubbel-plattforms hissar, med inbyggt ljus och underhållningsfunktioner inklusive LCD-skärmar, kommer enbart att vara tillgängliga för besökare av ”At the Top”, Burj Dubai, samt kontors personal som passerar mellan sky lobbyn och nivå 123. ”The Top” är världens högsta utomhus observationsplattform som ligger på nivå 124. De dubbelplattforms enheter som användes för första gången i Mellanöstern av Otis (företag inom Åhmans nätverk), är den högsta stigande dubbelplattformshissar i världen och kommer att ha en kapacitet på 12 till 14 personer per hytt.

 

(För mer information om projektet Burj Khalifa besök

http://som.com/content.cfm/burj_khalifa)

HYMENOCALLIS – Organisk inspiration

Precis som kronblad av en stam sträcker sig tornets vingar från sin centrala kärna. Inte främmande för Mellanöstern design tillämpar arkitekten Adrian Smith mönster från traditionell islamisk arkitektur. Men hans mest inspirerande musa är en regional ökensblomma, Hymenocallis, vars harmoniska struktur är en av de organiserande principerna i tornets konstruktion.

 

  19  

Andra intressanta nyheter och idéer om 3D kontroll hissar finns på bloggen ”Future of Transportation” (http://helixator.wordpress. com/). Där kan man även se lösningar för byggnader med unik design som de här:

Koncept Helixator

Den här idén kommer från de traditionella rulltrappor och behovet att spåras area1, men samtidigt att finnas möjligheter för vertikal transport av mer personer. Helixator som är än så länge bara prototyp(med data från 2009!), har design innovationer som erbjuder möjligheten av en kontinuerlig spiral. Designern Michel Davis säger att det stora tekniska genombrottet är en enkel spårbana som inte fanns förut. Traditionella böjda rulltrappan omfattar flera rälsar från båda sidor av stegen och måste stödjas av komplexa och tunga konstruktioner. Monorails lösningen koncentrerar alla nödvändiga räls i ett central och lätt system. Dessutom är Helixatorn driven av en linjär motor i stället för kedja system där den översta länken i kedjan bär hela vikten av stegen.

Helixator är inte en hiss egentligen, utan det liknar mer rulltrapporna, men det är ett förslag som sparar utrymme lika hissarna och dessutom är oberoende av byggnadens form och struktur. Därför var jag nyfiken att få veta mer om det. Det visade sig att det är okänd i Sverige än så länge, men inte omöjligt att användas redan någonstans i världen.

1. Rulltrapporna tar mycket mer area än en hiss schakt.

  20  

Gigantisk hiss, Norman Foster

Bristen av area är ett stort problem i nutiden. Men den gav en unik idé för troligtvis den största hissen i världen. Den är designad av arkitekten Norman Foster som ledande del av konceptet av en byggnad i Manhattan. Arean är bara 7,62x30,48m och är en riktig utmaning för många arkitekter men inte för en av de mest kreativa människor i världen- Sir Foster. 257 Bowery är den nya adressen av konst gallerian ägd av Sperone Westwater. Själva hissen är ett designat stort utrymme som rör sig mellan våningarna.

Den nya byggnaden är nu öppen(i vår 2011) Den är ca40 m lång med 8 våningar. Tre av våningarna är för offentliga gallerier, två för privata visningar, två för kontor och en för ett bibliotek plus mekanisk våning och källare. Som svar på den kompakta platsen, är en del av projektet ett flyttbart galleri med storlek 3,66x6,10 m som förbinder de övre fyra utställningsvåningarna och ger besökaren möjlighet att gradvis gå mellan nivåerna. Det rymmer 240 personer trotts förväntar man inte så många besökare på en gång. Hissen har en hastighet av 15,24m/min (50’/min) i stället av de vanliga för en hiss 45,72m/min (150’/min). Det är ett framträdande inslag längs Bowery och är synligt från gatan. Dess lugna takt kontrasterar med den snabba trafiken ute på gatan. Vid varje nivå kan utställningsrummet förlängas

genom att parkera det rörliga rummet. Ytterligare en hiss och trappor erbjuder alternativt tillträde.

Galleriet erbjuder ett utbud av utställningsrummen, som varierar i förhållande till atmosfären. Konstruktionen innehåller en dubbelhöjd på en 27 meter hög utställningsyta på gatunivå, med ett skylight galleri, ett entrésolskydd, en terrass med utsikt över parken, och privatvisnings gallerier på fjärde och femte våningen. Konstverk lagras främst i källaren, medan biblioteket är beläget högst upp i byggnaden, under det mekaniska golvet. Den frästa glasfasad som inrymmer det rörliga rummet, fungerar som en buffertzon som skyddar byggnaden från extrema temperaturer och isolerar samtidigt akustiskt galleriets utrymme.

 

 

 Hiss-galleri, projekt: Foster+ Partners, New York, 2001

  21  

"Konceptet för Sperone Westwater är både en reaktion på Bowery dynamiska urbana karaktär och en vilja att ompröva det sätt som vi engagerar oss med konst i fastställandet av ett galleri. Det rörliga galleriet animerar utsidan av byggnaden och skapar en djärv vertikalt livlig symbol för områdets re-uppfinning och är ett svar på Sperone Westwater:s stora program. Jag hoppas att artisterna kommer att inspireras av galleriets nya rumsliga och strukturella möjligheter " (Norman Foster).

Konstruktiva fakta för det flytbara galleriet:

Storlek: 3,66x6,10m; höjd: 3,96m (12’x20’; h-13’)

Stålramskonstruktion med röda fasader. Driven av hydrauliska kolvssystem.

 

  22  

Koncept Cirkulär hiss (se bilagor, Lerch Bates Inc.)

Självständiga Multi-korg cirkulär hissar (Indipendent Multi-car Ciculär Elevators, IMCE) är konceptet där korgarna rör sig längs en cirkulerande bana så att de inte är beroende av deras motviktskorgar. Korgarna kan fritt gå på cirkulär bana och stoppa utan att påverka de andra resande korgarna.

Byggnaden ovan är ett projekt för IMCE, designad av Unsangdong Architects (http://www.usdspace.com/) från Seoul, Korea för Yeosu EXPO 2012 som kan tillämpa IMCE. Byggnadsonceptet ”Ocean Eco Compounds” kommer att utställa den största delen av EXPOn som innehåller marine teknologi, arkitektur engineering och information teknologi. Projektet tillåter besökaren att uppleva oceanens ekosystem som är relevant med man-made naturen i sin huvud utställningsarea.

Det finns ingen begränsning för hur många korgar som placeras ut i dessa system så länge trängseln inte märks. Den kinetiska energin från fallande korgar kan distribueras tillbaka till stigande korgar och på så sätt att skapa jämställd energi cykel som med klassiska motvikterna1(counterweights)

Motvikterna har tillämpning till ett annat koncept till, så kallade ”Space Elevator”.

1. motvikt (eng. ”counterweight) – anordning i ett mekaniskt system, som genom sin tyngd håller systemet i jämvikt

  23  

Koncept ”Space elevator”. Science and fiction

”Space Elevator” är ett förslag till struktur som transporterar material från himlakroppsytan till rymden. Många varianter har föreslagits, men koncep-tet refererar oftast till en hiss som sträcker sig från jordytan till geostationära yttre ut i rymden, med en motvikt som sitter fäst vid den yttre änden. Genom att fästa en motvikt i slutet, gör tröghet att kabeln stannar sträckt, motverkande gravitations-kraften på nedre delarna och därmed låta hissen att stanna i geostationär bana. Själva motvikten kan ta en av följande former:

1. En tung, fångade asteroid (som visas i diagrammet); 2. Space dock1(En ”space dock” eller moderskepp är fiktiv typ av 'dry dock' rymdskepp som skulle kunna lokaliseras i en låg planets orbit/bana). Trotts, konceptet har blivit åtagen till verkliga enheter av space dock som kan byggas med nuvarande teknologi), rymdstation2 eller spaceport3 placerad bortom den geostationära banan, eller 3. En förlängning av själva kabeln långt bortom geostationär bana.

 

 

 

 

  24  

Konceptet ”Space elevator” kom för första gången i 1895 när Konstantin Tsiolkovsky, rysk vetenskapsman, såg på Eiffel Tornen i Paris. Han föreställde sig ett torg som når rymden. Under 1900-talet introducerar författaren Arthur Clarke konceptet för ”Space elevator” i boken ”The Fountains of Paradise”, 1978.

Konceptet visar på att rymden kommer att nås utan rymdskepp. I stället en transport enhet kommer att klättra på en fixerad struktur (kedja eller balk), svävande i rymden från en fast geostationär satellit 35 000 km ovan jorden. Därefter inspirerar konceptet både ”science fiction”-författare och vetenskapare. Huvud poängen är att

hittas ett lätt, men ändå starkt, material för spåret och ett säkert sätt för transport av människor och gods. I nutiden blev NASA

intresserad av utvecklingen av en hög teknologi hiss som ska höja upp i utrymmet och grundade ”Elevator 2010”, en serie av tävlingar med pris för totalt $4 miljoner för lag som lyckas att uppfinna teknologi som kan hjälpa utvecklingen av ”Space elevator” senast 2010. Tävlingen började den 20:e oktober 2006 och laget från Michigans Universitet ”MClimber” vann ett av priserna. År 2009 vann ett lag från Seattle $900 000 för sitt projekt. Laget ”LaserMotive” presenterade hemgjort kabel-klättrare (cable-climber) som hann klättra upp spår långt 900m, hällt av helikopter, med hastighet av 13 km/h.

I Europa är vi också intresserade av den här idén. En organisation, European Space Elevator Challenge (EuSEC), som drivs av studenter i Tyskland har ansvaret för tävlingen, där alla intresserade kan registrera sitt deltagande. EuSEC grundades av WARR (Vetenskaplig Abetsgrupp för Raketteknik och Rymdfart). Själva Arbetsgruppen tillhör IRT, Institutet för Rymdfjär vid TU München. Chad Lorsung från team USA/Japan och Andreas Hein från EuSEC svarade på mina frågor angående denna studie och jag ska presentera de i delen Empiri.

En annan organisation, The International Space Elevator Consortium (ISEC), främjar utveckling, konstruktion och drift av Space Elevator som en revolutionär och effektivt väg till rymden för hela mänskligheten. ISEC består av organisationer och enskilda personer från hela världen som delar en vision av mänskligheten i rymden.

På sin hemsida förklarar ISEC vad framtidens Space Elevator är, och framför allt, varför alla är så entusiasmerade av den. En sådan konstruktion skulle spara otroligt mycket pengar (i stället av rymdfärja). Principen är samma som ovan och här finns några idéer på hur det kommer att ladda klättringsenheterna. Dem inte kommer att ha några bensinreservoarer utan de kommer att använda energi från solen och laserstrålar projekterad från jorden. Från början kommer

MClimber, Michigans Universitet

  25  

klättraren att bära 20 ton och efter vidare utveckling upp till 100 och även 1000ton på en gång.

Rymden har inspirerat både vetenskapsmän och drömmare. Den är en kraftig magnet för ungdomarna som stimulerar dem att rikta sina intressen mot framtiden. Filmer som Star Wars, Star Trek och Stargate har varit favoriter för flera generationer. Bilden till vänster är en sådan hisskorg, inspirerad av rymden.

Panoramahiss, Optima Lift, Ryssland

Till vänster: Spaceport America, New Mexico

Foster+Partners projekt kommer att bli den första rymdstationen i världen för rymdturister. Här kommer man att använda hissar med kapacitet för 12 personer för vertikal transportering till 3 olika nivåer.

  26  

Koncept Domaquarèe

Medan vissa människor stirrar på stjärnorna, attraheras andra av den djupa havsvärlden. Ett projekt som är inspirerat av charmen av vattens liv är den unika hisskorgen på Radisson SAS Hotel i Berlin. Radisson SAS hotell är en del av "City-kvarteret" i Tysklands huvudstad, dock är identiteten på byggnaden drastiskt förändrad och full av esprit. Om man komma in i innergården via passagen, måste man bara se upp till en överraskande bild av världens största saltvattens-akvarium. Ett 16 meters högt cylindrisk akvarium gjort av en skarvfri akryl cylinder skapar en mycket verklig bild av motivet "vatten". Denna havsvärld kan upplevas ännu mer när man använder den inglasade hissen som går rakt igenom akvariet. Ljusgården är täckt med en folie som är en filigran av pneumatiska samt nät-liknande konstruktioner.

Dess utseende är i linje med den närliggande kontorsbyggnaden. Från sockel av sten upp till den två våningar höga, inglasade tak, kan man observera utformade detaljer, särskilt när man tittar på de använda naturliga stenarna och det tunna, membran-liknande taket. Byggherren av den här underbara konstruktionen är DIFA AG och arkitekterna NPT-Tchoban - Voss. Den här innovativ akrylsdesign slår alla rekord som värdens största cylindriska akvarium. Stående på över 16 meter i höjd med 11 meter i diameter, rymmer AquaDom nästan 1 000 000 liter vatten och mer än 100 olika arter av fisk. Besökaren som använder hissen i mitten av cylindern klättrar genom vattnets djup, ser en häpnadsväckandesamling av färgglada koraller, klippformationer och en myriad med mer än 2 000 fiskar.

För skapandet av denna fantastiska värld står konsulterna av konstruktions-lösningar från ICM. ICM står för International Concept Management Inc. och är företag som ger undervattensvärlden till ytan genom innovativa projekt som omdefinierar konsten och vetenskapen av konceptuell design. ICM grundades 1995 (som ett systerbolag till Reynolds PolymerTechnology, Inc.) och är världs-ledande inom konstruktion, tillverkning och installation av akryl. Den här design/ bygg firman är unik och erkänd i hela världen för sin djärvhet och kreativitet som ständigt driver framåt rumsliga gränser, gränserna av inredning och utställnings-design.

Den visionära ICM laget utvecklade nästan omöjliga akvariums design för att möta både kostnader och tid begränsningar - och för att kunna uppfylla arkitekternas vision. Den resulterande design innehåller perfekt vatten klarhet (en enorm bedrift med tanke på akvariets höjd och vattentryck) och unika utseendes-möjligheter, kännetecknas av strukturella faktorer som gör att rätt fiskart leva i varje nivå av akvariet och samtidigt skydda mindre fiskar från deras större predatorer, och drar in naturligt solljus som behövs för att

  27  

stödja akut hotade arter.

Domaquareé Radisson SAS Hotel, Berlin

Hiss för ”Thrillseekers” I nutiden är det ganska vanligt att åka en helt inglasad hiss men det här exemplet har även ett genomsynligt golv så det är inte många som skulle våga åka hissen, men för alla de med vilda önskningar från livet är det en otrolig

upplevelse.

Byggnaden som hissen finns i är Sky Tower, Aukland, på Nya Zeeland. I stunden som man åker uppåt förstår man begreppen ”Marken försvinner under fötterna”. Hissens golv är tillverkad av förstärkt glas som produceras genom att lägga en beläggning av tunt material på en yta av en platta av glas

som tillval och silverfärgat, beläggning består av en blandning av silikon och epoxiharts på ena sidan av glaset, och torkning vid rumstemperatur. Ett lager av högt exoterma omättad polyesterharts är sedan belagd på motsatta ytan av glaset och torkas. Glaset placeras i en form med den olackerade ytan nedåt. En lämplig mängd ödmjuk-exoterma omättad polyesterharts hälls i formen. Ett lager av högt exoterma omättad polyesterharts är belagd på en yta av en platta av armering och torkas. Innan de låga-exoterma omättad polyesterharts är helt torr, är armeringsmaterial överdrog på glaset med den belagda ytan av armering nedåt. Den resulterande monteringen pressas sedan och torkas.

  28  

Hiss interiör, team Master of Architecture I år, Yale University, mars 2011

Ett intressant projekt för hiss interiör hittade jag på en blogg av en student som gick sitt första år på ett Magister program i Arkitektur på Yale University. Hennes namn är Daisy Ames. I en artikel presenterar hon ett ovanligt förslag för en hissdesign som är ett gemensamt arbete av hennes grupp.

Den här är slutprodukten av gruppens design som de ville arbeta inom ett utrymme som fostrar obekväma situationer – i väntan på att din våning ska dyka upp att börja kommunicera med andra. Medan de lekte med tanken på att tvinga folk att stå obehagligt nära varandra, bestämde de sig för att undersöka olika reaktioner som folk skulle interagera med en konstru-erad yta. Denna "yta" har en bänk, fotstöd, ”ryggstöd” och ett egendomligt placerat hinder som hämmar förmågan att stå i mitten. En liten nackdel här kommer med städningen och kan ”bli en krass verklighet” som min lärare arkitekten Per Reinholtz med rätt noterade. Eftersom i den studie vi undersöker koncept, behöver vi inte ”copy and paste” utan man lånar information och låter sig inspireras. Jag har nämnt tidigare att fördelen i skapandet av koncept är att en idé kan utvecklas genom visualiseringar och på så sätt diskuteras och elimineras eventuella nackdelar.  

  29  

Hiss lobby

Arkitekterna läger ofta tid och inspiration just på den här delen, speciellt när det gäller hotell eller annan underhållnings byggnad. Några bra exemplar är NPS Tchoban Voss hotell i Berlin - Music&Lifestyle Hotel Nhow, 2011:

Och

Hiss lobbyn kan även bli en form av konst om man har rätt attityd och massor av fantasi. Nästa projekt (se bilderna, s.30) är gjort i samarbete med konstnären James Turrell, arkitekterna Kohn Pedersen Fox, New York—(Douglas Hocking, design principal; Paul Katz, managing partner; Christopher Stoddard, project manager; Theordore Carpinelli, Li Min Ching, Miranti Gumayana, Wendy Hanes, John Lucas, Lloyd Sigal, project team); belysning formgivare Isometrix London och programmeraren Benjamin Pearcy.

Byggnaden finns i New York nära Times Square och är Kohn Pederson Foxs kontor enhet. Från början funderade de på glas till utsidan men insåg att vikten av ett enda blad skulle ha varit oöverkomliga. Att hänga en sådan bit var också en

www. xenu.net/archive/spb

Stephen M. Lee

 

  30  

alltför hög tröskel. Mycket lättare hartsmaterial tillverkades av företaget 3form och träffade både konstnärens estetiska och arkitektens tekniska behov. Medan de flesta New Yorks lobbygrupper tenderar att vara av trä och sten (och med ett ord - dyra), avslutar lobbyn på 505 Fifth Avenue enkelt i både färg och material: vitmålade puts och gips för väggar och tak, en mörk granit för golv. "Turrell ville bara ha puts och gips som ska träffa ljuset", säger Hocking. Men konstnären var ganska specifik i sina krav för vit färg, väggarna är dekoratör vit, medan taket är två bländarsteg mörkare. "Det grundlägger hela sammansättningen av optiken", säger Hocking, som konstaterar att det inte var den svåraste av anbudsansökningar att uppfylla. "Du går till Benjamin

Moore och ta fram en off-white", säger han. "Det är inte som att plocka några exotiska stenar." London baserade företaget Isometrix utformade den här fantastiska ljusdesign-en till vänster.

Källa: ARCHITECT Magazine Publicerad: 2007-10-01 Av Edward Keegan  

  31  

Nya material och design idéer för hiss

I samband med teman för ”framtidens hiss” och yngre människors perspektiv kommer jag att låna några goda exemplar av designidéer från en film. Den är inspirerad av en tecknad serie (Aeon Flux), men vad har Hollywood produktionen med samma namn har bidragit med är en vision av framtidens arkitektur. Aeon Flux är filmad i Berlin och presenterar ett koncept för en dystopisk värld med organisk arkitektur sett 400 år framåt. Trots att livet i den sista staden i Jorden, Bregna, är farlig och totalitär, har regissören Karyn Kusama kreerad den som en vacker värld fylld med ”strange energy”, bakom vilken inget är som det verka vara. Med fokus på detaljer kommer jag att undersöka

bland några originella och unika design idéer.

Förutom filmen finns obegränsade varianter och jag ska försöka att inkludera några bra förslag.

Belysning och ljus

Belysnings arrangering är som komponering av musik. I en hiss är ljuset väldigt viktigt för den positiva upplevelsen. Förutom teknik(http://ljuskultur.se/fakta-och-miljo/teknik/) finns det många tankar om vad vi vill med ljuset, hur vi vill påverka och vad vill vi uttrycka. Hur vi kommer att designa belysning beror i första hand på om vi har en panoramahiss eller en stängd(utan direkt dagsljus) hisskorg. Det finns många möjligheter att leka med dagsljus eller belysning och jag ska försöka ge några intressanta exemplar som inte är nödvändigtvis från hissar men de ger idéer som kan tillämpas i detta område. Ett bra exempel på interiör med hjälp av ljus är tydligt nämnande projekt för hiss lobby till Kohn Pederson Fox:s byggnad.

Att leka med dagsljus….

1. Hall i Bregna 2. GROßEN vindkanaler 3. Aeons sovrum

Se större bilder här: (http://bregna2415.webs.com/gallery.htm) under Set Photographs

  32  

… Och belysning

Hollywood produktionen Aeon Flux har sin arkitektur och stil av charm tack vare formgivare som har lyckats att skapa en helt annan värld och i samband med filmens sätt att uttrycka framtiden. Med väl utvalda byggnader i Berlin behövdes det inte mycket scendekor utan bara det rätta ljuset som förändrar allt till annan byggnad med ett helt annat ändamål och framtidsutseende. Det talar om för oss att i nutiden och redan på 1700-talet hade arkitekterna skapat en design som även kan vara aktuell för framtiden.

Tidigare nämnde jag ett företag utvecklade projektet KPF kontor byggnaden. På Isometrix hemsida (http://www.isometrix.co.uk/) hittar man många vackra idéer för ljusupplevelser och några av dem verkar vara inspirerade av filmen Aeon Flux.

Se större bilder här:(  http://bregna2415.webs.com/gallery.htm) under Set Photographs och Stills

 

  33  

För att skapa en verklig unik miljö arbetar ofta designer och arkitekter med olika företag som tillverkar vissa produkter och ger form till deras idéer. Många arkitekter har skapat koncept som vidare användas till andra område (t.ex. Zaha Hadid, Santiago Callatrava osv)

Nemo Cassina är ett företag som har jobbat med några av de bästa formgivare i nutiden, t.ex. Norman+Partners, Karim Rashid, Vico Magistretti, Ikaru Mori och mm. De är presenterade av återförsäljare i Europa, Amerika och Fjärran Östern och bl.a. i Sverige genom Ljusgruppen AB. På bilden har jag tagit exempel på deras ISI System som skulle passa bra i en hiss. I samband med belysning för hiss besökte jag Jimmy Löf

på Ljusgruppen i Malmö. Där fick jag en hel ny värld med inspiration bland senaste modeller av Modular, Belgien och LucePlan, Italien. Alldeles spontant gjorde jag lista på belysning som skulle ge ny känsla in i hissen(se bilagor).

Belysning och Dataprogram

Att designa belysning är inte lätt arbete. Förutom själva utseendet finns det en hel del planering och beräkningar som måste göras. Med handberäkningar och gamla datorprogram kunde resultatet endast redovisas med siffror. Visserligen kan dessa värden jämföras med krav och standarder, men för den som inte är fackman är resultaten svåra att förstå. Med visualiseringar kan man på ett mycket enkelt sätt visa för en beställare eller användare hur det kommer att se ut, eller hur man tror att det kommer att se ut. Datorerna utgör sätt att kommunicera och förklara.

Genom tiderna har många program används och även nästa alla som sysslar med design av ljus har sina egna program samtidigt som utvecklingen går mot universialisering. Två sådana program är DIALux och Relux. Båda har fått god spridning i Europa och båda är översatta till svenska. För den som projekterar är det givetvis bra med öppna program där man kan använda armaturer av olika fabrikat. Först och främst behöver man inte lära sig så många olika program. Man får förmodligen en större säkerhet och blir skickligast på det program man använder mest.

ISI System av Nemo Cassina, Italien

  34  

Material

Carbon fiber

Det här materialet var ett tips av studenterna som sysslar med projektet Space elevator. Carbon fiber (eller på svenska Kolfiber) används tillsammans med epoxi-, poly- eller vinylester för att tillverka lätta och starka konstruktioner till flygplan, bilar, motorcyklar, hjälmar, båtar, kanoter, cyklar, fiskespön, fiskerullar, skidor, tennisracketar, rullbräden, vapen och mycket

annat.

De fördelarna som jag tycker gör materialet lämpligt till hisskorgar är bl.a. att det kan ske i olika obegränsade former lika plastprodukterna. Den stora skillnaden här är att Kolfiber är väldigt stark, det är brandsäkert och ett väldigt lätt material.

Produkterna av kolfiber har samma egenskaper som sådana tillverkade av stål men utgör endast 40% av deras vikt. Det gör att kolfiber börjar tillämpas till byggindustri och anläggningar, vilket kommer att förändra drastiskt den här branschen. Kolfiber finner sin tillämpning i byggindustrin genom arkitektoniska element, trappor, catwalk (mode podium), industriella konstruktioner, moderna möbler osv.

Med kolfiber kan vi skapa helt ovanliga ”flytande” former eller konstruktionsdelar, av vilka krävs att vara starka och lätta. Dessutom är produkterna av kolfiber väldigt vackra.

(http://www.carbonbydesign.com/structure.html)

(http://www.thearchistudio.com/design-services/koh-samui-architect-service-architectural-concept-development/architectural-product-design)

Eftersom kolfiber produkterna tillverkas i kombination med många olika ämnen beroende av produktens ändamål, var jag nyfiken på att fortsätta min undersökning för mer information om detta material. Jag fick svar från Lars Viebke som sysslar mycket med kolfiber här i Sverige. Kolfibern omblandas oftast med flera olika sortsplast så det kan inte återvinnas fullständigt förutom att dess energi används vid bränning. Än så länge produceras produkterna på förhand och kostnaden är hög så det kan inte handla om serieproduktion.

Dock, när det gäller specialhissar, kan kolfiber ge en bra möjlighet för vilda idéer,

  35  

t.ex ovanliga ytor. Producenter av kolfiber cello har dessutom bevisad att deras produkter har ett likadant men med ett mycket kraftigare ljud än den traditionella trä cello. Se hur man gör kolfiber cello:…………………………………….. http://www.youtube.com/watch?v=J_gI3chGtww

Detta gav mig en idé att man kan skapa unik hiss med till ex ett inbyggt musikinstrument (typ harpa eller någonting liknande) direkt på väggen av hissen.

 

Corian

Materialet produceras av koncernen DuPont och är en vacker lösning som lämpar sig lika bra i privat som i offentligt miljö. Dessutom är det miljövänlig, enligt dem.

Corian är ett material som har många fördelar om man tänker på hissdesign.

*Det är ett vackert material, som kan bearbetas, fogas och formas till en praktiskt taget valfri

design. *Kan sammanfogas utan synliga fogar, vilket gör, att det inte bildas skarvar som samlar på sig smuts och bakterier. *Gediget material som känns varmt vid beröring och har djup och luminiscens. *Oerhört hållbart, behöver inte bytas ut inom överskådlig tid. *Kan repareras och återställas vid skada. *En installation kan senare omarbetas utan att ändringen syns. *Hygieniskt, lätt att göra rent, möglar inte. *Fläcktåligt, även brännmärken går att ta bort. *Det homogena, porfria materialet avvisar fukt, smuts och bakterier. *Matchar väl andra material som kakel, rostfritt, trä och glas. Bilden ovan visar en del av 9 kv meters lägenhet som är utformat helt i Corian. Det är typisk exempel på att man kan skapa mycket upplevelse även i små areor. Därför tycker jag att med hjälp av Corian skulle var möjligt att skapa fina känslor, t.ex genom lek med ljus och alla 100 färgar som materialet erbjuder. Det finns andra möjliga nya material som kan tillämpas till hiss, t.ex förstärkt glas som jag nämnde vid hissen i Skytower, Nea Zeeland eller paneler Paroc som är gjorda av ”stenull” och är väldigt brandsäkra. Andra material kan undersökas i boken ”New Materials & New Technilogies Applied to Elevators” av Antonio Miravete.

  36  

Empiri

Enkät och undersökning

I samband med olika teman har jag undersökt yngre människors åsikter om framtidens hiss. Målet var att få veta vad de skulle tycka att är kul i en hiss så att arkitekterna kan beakta just behovet framtidens konsumenter. En enkät var utskickad till människor upp till 30 år med minimala resurser och den kan inte räknas som representativ men resultaten är intressanta nog för att ge en idé om detta ämne.

Först ska jag presentera svar på mina frågor av två studenter som sysslar med projektet ”Space Elevator” inom EuSEC. Andreas Hein är från Tyskland och är bl.a. ansvarig för projektets press information. Chad Lorsung är en medlem av Team USA/Japan. Båda två är intressanta för den här studien eftersom de representerar yngre människor som dessutom sysslar med utveckling av en produkt som är inriktad mot framtiden och djärva drömmar. Jag har ställt lite annorlunda frågor till dem än frågorna i enkäten för jag tyckte att deras överblick är bredare än andra yngre människor som inte sysslar med sådan teknik och koncept. Presenterade svar är endast personliga åsikter av de svarande.

Frågor och svar

1. Varför du är intresserad av utveckling av Space Elevator?

Andreas: Space Elevator kan ändra sättet vi reser ut i rymden dramatiskt genom att minska sina kostnader och har ett mycket effektivare fysikaliska princip än raketer. Dessutom stimulerar det min fantasi. Det är fascinerande att tänka sig att kliva in i en hytt och åka upp till rymden!

Chad: Jag är intresserad av att utveckla en Space Elevator, eftersom det är en utmaning och eftersom det aldrig har gjorts tidigare. Bara njuta av den på grund av den elektronik utmaningen. Typ av koppling som sätter ihop ett pussel för mig.

2. Varför, enligt dig, är Space Elevator viktig för människorna på jorden?

A: Med Space Elevator rymdaktiviteter kan diversifiera. Detta kommer förmodligen inte att ske omedelbart, men stegvis. Kommersiella rymdverksamhet kommer att gynnas av lägre transportkostnader och en snabbare leverans av nyttolaster ut i rymden. Tillförlitligheten bör också vara högre jämfört med raketer. Härmed bifogas två dokument jag presenterade under 2009 om några möjliga tillämpningar av Space Elevator för rymdverksamhet.(se bilagor)

C: Själv tycker jag att det är viktigt för folk att prova nya saker. Några saker

  37  

fungerar och andra inte. The Space Elevator idén verkar precis som ett sätt att få alla att bevittna utrymme eller kanske flytta till en annan planet om det behövs. Och effektivare, tror jag.

3. Tror du Space Elevator har någon tillämpning i byggnadskonstruktion och arkitektur?

A:  Om kol nanorör (Carbon nanotubes) utvecklas ytterligare och kan användas som ett material i industriell skala, jag är säker på att detta material kommer att användas i byggnadskonstruktion och arkitektur för att möjliggöra konstruktioner som ansågs omöjligt förut. Det finns redan några publikationer om detta ämne.

C: På denna fråga du kanske hänvisar till kolfiber? Jag tror att kolfiber redan har många användningsområden i bilar, tennisracket etc. Men jag tror många mer användningsområden också.  

4. Om vi betraktar Space Elevator i tydlig design aspekt (interiör och exteriör), hur det skulle se ut och var skulle konstruktörerna få inspiration från (Till exempel filmer, böcker, natur (biomimic), avancerad arkitektur)?

A: När det gäller det yttre, är jag övertygad om att konstruktionen kommer att vara strikt funktionella som i alla fall av rymdfarkoster. Om du tittar i befintliga klättrare Space Elevator modeller, visar de redan ganska liknande egenskaper och utvecklats på intressanta sätt:…………………………………………………………. http://www.se.kleinquadriert.de/PR/fotos/japan/JP_Konkurrenten.jpg http://www.xconomy.com/seattle/2010/04/13/beaming-power-to-uavs-space-elevators-and-someday-earth-the-lasermotive-story/attachment/lm_robot/ In i interiören definitivt finns det utrymme för design frågor när det gäller t.ex. transport av turister/besättning är berörda. Inspirationen kommer förmodligen först till kvarn från befintliga filmer, böcker men jag kan tänka mig att biomimetiska mönster är också tänkbara.

C: Jag tror faktiskt struktur och hur det kommer se ut beror på hur det behövs för att hålla upp och arbeta. Till exempel ett flygplan är något rund för styrka, men om vi hittar något starkare och lättare, kan formen ta en annan form triangel, t.ex.

  38  

Enkät

Förutom dess, en enkät (se bilagor) hade hjälpt den studie och det var skickat till yngre människor framför allt i Sverige, men andra länder också tog medverkan. Det finns allmänna frågor om respondenternas profil; specifika frågor, som är i samband med deras bostad och vanor i samband med detta; frågor om vad de inspireras av; och frågor om deras åsikter och vad tycker de är kul i samband med hissar. Några av frågorna innehåller bilder för bättre beskrivning.

Med frågor 2,3,4 respondenterna funderar på vad de inspireras av.

Frågor 5,6,17 har som mål att få veta vad de tycker är roligt.

Frågor 7,8,9 undersöker deras attityd till ovanliga byggnader.

Frågor 10,11,12,13,14 handlar om deras vanor i samband med byggnader och hur ofta i så fall de brukar använda hissar.

Med svar på frågor 15 och 16 som innehåller hissbilder, får vi veta om hur de känner sig i olika hissmiljöer. De hissarna är existerande och några av de är extrema eller ovanliga, andra är klassiska. Fråga 16 undersöker om yngre människor tolererar intimitet i offentligt miljö.

Fråga 20 handlar om deras ambitioner. Ju högre ambitioner man har, ju högre kräv han/hon har om design bl.a.

Enkäten har inte fått tillräckligt svar, därför man kan inte generalisera resultaten. Dock, det är gjort i rätt åldersgrupp och är användbar till grundreflektioner.

Analys

Praxis visar att framtidsbyggnaderna blir högre och högre men yngre människor vill gärna bo i ett lägre hus (bostad). Högre byggnader har ett annat ändamål än boende och kräver nya problemlösningar för vertikala transporten inom de med varje designlösning. Hur framtidshissen kommer att se ut är inte helt klar, eftersom det är väldigt få designers som ”vågar att komma in hisskorgen” utan det är mest byggherren som projekterar dem och resultaten är ofta ”inside the box”.

Enligt Per Reinholtz är hissen en passage och inte en upplevelse. Han berättar att i sitt arbete fick han framför allt att välja färg på golv eller väggar i byggnadens hiss.

  39  

I Sverige är arkitekterna inte projektledare samtidigt och har mycket mindre ansvar för projektet. På det sättet är byggherren som levererar hissen. Medan t.ex. i mitt hemland bl. andra länder har arkitekten huvudroll och huvudansvar för den hela projektet och ofta är inblandad i den minsta detalj, om inte – det är han som bestämmer designfirma som tar hand om detta med gemensamma konsultationer.

I så fall är det väldigt viktigt att uppfattas vem vilken roll har i ett projekt och hur kan inspireras just han/hon som är ansvarig för hissens utseende.

 

  40  

Slutsatser

Resultat

Resultatet av den här studien är att vi faktiskt ställer en ny fråga som inte har diskuterades så mycket förut: hur man kan förvända hissen till en upplevelse genom framgångsrik design och tänkande med mindre begränsningar (skapande av ett koncept precis som för alla andra produkter på marknaden).

Egna reflektioner

De yngre människor som har deltagit i min undersökning inspireras framför allt från filmer och musik. En stark magnet är rymden som inspirerar unga människor till att bli uppfinnare, dvs. att förvandla drömmar till verklighet. De vill gärna prova på något ovanligt men det är fortfarande få som vågar satsa på extrema upplevelser. Antoni Gaudís basilika i Barcelona Sagrada Familia från enkäten visade att unga människor fortfarande är mer benägna att relatera byggnaden till framtiden än till det förflutna. Detta bekräftar min uppfattning att man kan bli inspirerad av byggnader från tidigare perioder och fortfarande bli framgångsrika (t.ex. byggnaderna i filmen Aeon Flux).

Vad kan man undersöka vidare i samband med hissen? Det kan vara yngre människors attityd för mindre utrymme och känslor som skratt, rädsla, öppenhet/slutenhet i samband med att dela ett litet utrymme med okända personer.

Eftersom enkäten innehåller bilder och det var på word fil, hade jag ingen möjlighet att nå massor av människor på ett digitalt sätt, utan det skulle vara möjligt med pappers kopior. Vad som kan göras annorlunda, är t.ex. om man utformar en enkät helt med text, gärna på mall av online undersökningar som SurveyMesh. En sådan enkät kan man lägga t.ex. på en hemsida. Det är möjligt att göras vid utformningen av publiceringsmaterialen för Åhmans i Åhus som kommer att ha projektrapporten som bas.

  41  

   

Litteraturförteckning

1. Hein, A. ”Analysis of Possible Changes in Spacecraft Design Due to the Usage of a Space Elevator for Transportation”, TU Muenchen, Institute of Astronautics, Garching, Germany

2. Keinonen, T., Takala, R., Jaasko, V. ”Product Concept Design: A Revew at the Conceptual Design of Products in Industri”, 2006

3. Miravete, A.”, New Materials & New Technologies Applied to Elevators”, 2002

4. Popp, J., ”Elevator Sustainable Design”, 2009, www.elevator-world.com 5. Thorpe, A. ”Design för hållbar utveckling, 2008 6. www.victorlombardi.com/about.shtml 7. www.ahmans.se 8. www.zaha-hadid.com 9. www.foster+partners.com 10. http://the-shard.com/ 11. http://som.com/content.cfm/burj_khalifa 12. http://helixator.wordpress.com/category/helixator/ 13. www.usdspace.com 14. http://en.wikipedia.org/wiki/Space_elevator 15. http://eusec.warr.de/ 16. www.icm-corp.com 17. www.corian.com 18. http://www.kolfiber.info.se/ och Viebke, L. 19. www.paroc.se 20. http://www.optimalift.ru/index.php?new_division_id=549 21. http://daisyames.com/post/5448480104/eleinstall 22. http://www.nps-tchoban-voss.de/ 23. http://bregna2415.webs.com/gallery.htm 24. ljuskultur.se 25. http://www.isometrix.co.uk/ 26. http://www.nemo.cassina.it/ 27. http://www.carbonbydesign.com/ 28. www.italdesign.com 29. http://www.speronewestwater.com/cgi-

bin/iowa/articles/record.html?record=744 30. http://www.nytimes.com/2009/10/21/

arts/design/21foster.html?_r=3&ref=arts 31. http://www.fastcodesign.com/1662349/norman-foster-completes-moving-

gallery-in-a-giant-elevator