f.:.y..b.&.t!l!>jl llngd och i norr ökar den, dvs beror p• breddgraden. c ) < )...

Arkeoastronomi 930114

Pyramiderna ligger i de fyra väderstricken

med mycket liten avvikelse.

f.:.Y..B.&.t!l!>JL ~lB .. L~ ... {.\R: BJ KTti,ING :_

Hunis 1'1aydwn 2625 B t~ 24•' n''IOt $C:) J. 1m

Sn C'j·f r·· Lt ~s Da sh ut"' 2600 Be: r.y ,, tOot:!J'J::. WC:> :t 1m

Chec;,ps Gisah :;~er75 Be: '':1' , ..... rn t;:> t tut. c::J :J. 1l!l

Chefr•·c:?n1s CH :z ah 2~)5() Be: r:P m o ·t:. nu :t m• l"lyke?t"' i nos Gizah l''> f:::' l''.\ l::' .• :.. ... J.I!.i\oJ Be: 14, '"'""::lwo:l ~•

§JJJRL EI215 m:.

10B m :;z

5 st pyramider p• 3 olika orter som ligger bittre In 1/2 ° fr•n

Nord-sydlig riktning (Meridian).

* Alla himmelsobjekt st•r som högst i söder. * I norr (karlavagnen) beskriver stjärnorna circlar med en punkt

i centrum~ Norra himmelspolen.

* N~:\r·· pyr··~~~mi der·· n~':\ by1;~gde~s ·f ann s i n~~en 11 p!::>lstj l r•· n a'' nå\r•·a N H P.

l NI-IF"'

Lo(~l.l. i n.:J '1;'-7> :L r')(:.;)t' •. t"q

b

* Vinkeln lr 15°/timme. * 15 * 24 h ~ 360° => helt varv. * Ger geografisk norriktning * Ej magnetisk norriktning

v

Nr·IF' ~ ,,. r::1·t. _i .. ';;\ , ... r, c:J J"'~ ; 1h .

--~-


* Många betvivlar att man kunde ta ut väderstrecken så noggrant som ett par bågminuter.

* Inget i pyramidtexterna nämner nåt om Vielerstrecken

Finns det tecken på "avancerad" kLm5kap i a5b·onomi ?

* Konstruktionen av pyramiderna var avancerad.

Det finns hål i marken under Cheops hörnstenar

Ll'l::mätn i n1:;JElrl.

Bydsidanu 230,454 m

·från

Väsi:siclana 2:30, :::::5'7 m :::::> 2::::~0. 36..!1. +/· ... 9...!1_06!iL.!J.l. N l . l '')"''(") ~, ....... ,. o l'" c: 5 :1. c ,:\n :: .: .... ::. .. • .,.,;:1 c:. m

' cistsiclann 230,391 m

Detta visar på hög noggrannhet i bygget.

1\i•oo•(::i HÖI'"rl!!?t a

s-·i:S HÖI"'n!!:t ~ 9 o ::::: :• ::;:; :::;; " , :::: > 9 o) * 90° därifrån finns öst och väst. En stjärna som går rakt upp i

öst går oxå ner rakt i väst. Detta är littare att mita.

Tv• ggr per år går solen upp rakt i öst och rakt ned i vist; Vår-

och höstdagjämning. (21/3 resp. 23/9) Dessa kan litt bestimmas

men solens uppg.ngspunkt flyttar sig 30./dygn vid clagjimningarna.


En stjirna ;•r dock alltid upp i samma riktning natt efter natt

oavsett •rstid i flera •r Cden driver lite grann 1/2°/100 •r,

vilket ocks• visar sig i pyramidernas drift.)

Fanns det en s•dan stJärna vid den tiden skulle den vara bäst att

ti.llgc'a. Men dem skull f:? van:\ sv•,~ at t se vi d hor i sonten pga st of t

:l luften •

Runt 2500 Be fanns en s•dan stjirna; Bteven Haak rlknade ut det

för 10 •r sedan, i skorpionens tecken.

\.I


N Hr·""

NHP ligger alltid p• samma höjd som ~~tens breddgrad. Gizah

ligger p• 30:e breddgraden vilket ger NHP"s höjd även den 30°.

* Egyptologer har accepterat detta som sant d• man känner till att farao skulle stiga in till de eviga stjärnornas rymd

dvs efter sin död.

* Vinkeln varierar mellan pyramiderna fr*n 26 - 29 o * A ss ·1: l'" on om«\:'1'" n


ILE:l~JE.r:J.n.taäi2L9.!21 efll.JL

Man trodde att stonehenge var byggt ca 1000

dateringsmetod gav att B-H är lika gammalt som Bybilhill lr t o m äldre änd•.

* Stratografin ger bestämmning p• +/- 50 •r~

Be: men ny

pyr· amiderna.

Man kan delvis jfr form och stil fr•n klass till plats lnda ned

t i J. l Egypt i. en och Baby l onif::m, där det finns regentllngdt!l"" lridlill

ned till pyramidtiden.

* Kol-14 metoden: 3 olika atomvarianter< c-12, c-13, c-14). 12 och 13 är naturliga och 14 är radioaktivt. Den sista uppst•r i

överdelen av atmosfären genom bombardemang av kväve med kosmisk

str•lning. C-14 omvandlas l•ngsamt till kvlve (halveringstid P'

5730 •r>. Efter 1146 •r finns endast en 1/4 kvar av ursprunget.

I atmosfären finns C-14 i allt som levande inandas till den dag

de dörn Sönderfallet lr konstant.

* Metoden kom i bruk efter 2ga vlrldskriget men tyvärr ir bombardemanget ej konstant utan beror av solens aktivitet. =>

varierad nybildning av C-14.

Stark str•lning under slutet av 1600-talet gör att tex Ludde XIV

trimöbler skulle dateras till dagens datum. Metoden m•ste

kalibreras med andra metodern

1. Förem•l av kind •lder, tex Egyptiska förem•l tillhörande en

2. Dendrokronologi; de äldsta nu levande träden är ca: 5000 •r

~-il.l.:.o~. tr·ld hal"' samma !slags "f i ngel"'.:\v"l:r"yck", pga vädl"'€et ger at:·t:

man kan använda äldre döda träd och kan d• datera ned till 8000

.mr. 3. Det ;•r ocks• med enbart •rsringar i tri att •ldersbestlmma.

Arstidsringarna ir lika för varje •r; det är •• entydigt att

man kan e:Hi1kt be!!StlnHna •r·et. ~11. det ~\r· inte? sikert att. virket

var nyhugget., det kan ha legat i 100 •r. Det kan ocks•

vara •teranvlnt.


.i!J.lJLcj rti.!l.Q .. _t.?:,J. lJr f.:: ~m lli't:t.t:QJJ Plll.t.L Det började med en ~:~rtif.::el av Hawkins cm Stcnehenge 1963. Fick

kt,..it:Hf. i böt•·jan. (Pyr·amicier·na V

Stonehenge folket behärskade konsten att bygga sten;

ingenjörsvetenskap.

Mackie, arkeolog som grlvt ut en anliggning i öster, Durringten

walls, Rester av stora byggnader estera stolph•l tyder p• detta>,

av avskrädeshögarna sluter han sig till att innev•narna levde

lyxliv, att de hade klassindelning samt att de var vetenskapsmän.

~Jt"'i gsben

: ben

Hj clr·tl:len

·f:.:\\t"'ben

::::; '9'X.

2,0%

Finns inte hela skelett

4~5%

utan bara godbitarna ~>De har tillförts, ej uppfötts.

* Jämförelsen ger att en elit levde lyxliv i D.W. och kan ha haft tid att lgna sig •t astronomi, geometri och matematik.

f.il!it~.O.f!.ts..r. .. _J-h.Q.!D. p


Aterupprepas •r efter •r p• samma plats. Solen beter sig p• samma

sitt p• samma breddgrad~ a•r man söderut s• minskar slingans

llngd och i norr ökar den, dvs beror p• breddgraden.

c ) < )

v•rdagjlmningen, 21/3, Skillnaden p• ett dygn lr 24~, norrut men

:l t ex mitten av Juni l r" ~ilki l lna

1JJ.YJ~:r..u;:J.nJ.n.sa.i!c.~ ... * Varför var det intressant att sAga när solen vandrar p• horisonten ? de flesta naturfolk gör det>

* Oftast rör det sig bara om tv• stenar som ger 2 riktningar => tv• dagar p• sommarhalv•ret och tva pa vinterhalvaret. Varför

f:inns in'l:e all.:a "manac:ler" med?

P11'·· keoastr··onomi 9.-:::;0121

Denna ~nllggning ir mycket mer ex~kt In Stanehenge (+/- 0,5~)

vilket lr solens förflyttning på harisanten dagen före och efter

sammarsalst•ndet. Detta lr bittre In ögats upplHsningsförm•ga,

ut~n hjllpmedel k~n man inte se en s• liten skillnad i

förflyttning. Enbart en ;gr per •r ser man selen glimma till i

dalgången nedanför Corra Beinn - tappen, d v s Scmmarsalst•ndet.

Thcm menar att en s•dan neggrannhet inte lr nödvindig för att

bestimma högtider utan enbart för vetenskapligt syfte.

Salens vindpunkt vid VBS ligger i riktning mot Cara ön. Men det

lr ingen noggr~nn riktning ~> inget vetenskapligt syfte.

50km norr om Ballochroy )

Fr•n plattformen ser man solen glimma på samma sitt

, ... ö sea t: ) v i d yJ...n.!;_~L.§.Q]..§.:~.§:t.D_d e ...:t.. p å C ar'" .::1 i s l a n d n


l"li:!lc::lde gr'"~åvde u·t p l E~ t tf or"' men men hit:trude ingenting utom er·1

"stenl..'i:\ggr·lirlg" som c·ml.i.gt ge~ologet"' l.11te är"' Ii.\ V fH\\'tLU"'l i g t ur·spr'"ung;

st.en.-arna l å~) i si:!\mma riktning.

Vädret här å\r" ofta d~ligt och si kter1 är skymd, molnbankar·

blockerar ofta sikten. Vissa menar dock att klimatet var bittre

under brons•ldern.

Nir vi ser selen g• upp vid horisonten är den egentligen

forfarande under elen. (36,) Atmcsfiren bryter ljuset s• att selen

kan ses p• horisonten innan den hunnit dit. Teoretiskt ir dag och

natt lika 1•nga vid dagjimningarna men det skiljer i praktiken 20

minuterg Dag 14h + 10 min, Natt 1lh + 50 min.

Ofta har vi en en onormal. ljusbrytning beroende p• luftens

skiktning mellan varma och kalla luftlager. Detta kan justera

solens upp- och nedg.ngs riktningar med ca:l,.

* Dirmed försvinner precisionen med bergstopparna.


Stonehenge revisited~

* ingen noggrann syftlinje~ Centrum i ringen ej utmärkt

Hälstenen är bred

Baslängden alldeles för kort (60 m)

930126

Även om vi kände till centrump vet vi ej vilket öga vi skall se

I'IHw c:l ( + l ,_ ::~; '' )

Dessutom g•r solen upp en bit norr om hälstenen vid SBB~ och

ställer sig över den först efter ett par minuter.

Vanligen säger man att inga andra tecken p• observationer av

solen har hittats runt stonehenge. Salisbury-heden var megabördig

under forntiden och man räknar med att den kunde försörja cag

50000 pers. M•nga fornminnen har hittats - de äldsta ir fr•n 4500

Be::. Man beg1r·avde sin1-a kaml"'ater i sk 11 lt:H"1g Barrols"

Genomsnittlig längd ca: 70m

Bredare i den lnde som den döde begravdes

DE byggdes fram till cag 3000 Be


E't:t. ~Nf':lmp~l ~r 11 0lc:l c:IU:·.c:h Elar·ro~J 11 u

120m l•n;, 12000m 3 jcrc:l, det har berlknats ha tagit 35 manna•r att

göra den C40h vecka).

Man har studerat riktningen p• 64 st barrcws och funnit att

öppningen i den breda lnden oftast pekar i östlig riktning~

N O%

N N t:> 6%

N ö 13'%

öN ö 3.~>%

öst 26%

öSö 8%

i31'.:l :t9%

se···· ... ?C') U.% ("' \!!) 1:6;.

l

Ptr keoastr· onorrt:i.

Den punkt p• himmelsekvatorn dMr selen befinner sig varje •r den

21/3~ v•rdagajämningspunkten.

t::)

F~r varje dag scm sedan g•r förflyttar sig solen norrut bland

stJirnorna störst förflyttning efter 21/3 sedan minskar den

runt 22/6 fBr att sedan öka igen mot den 23/9 dir den vinder mot

söder nir solen sjunker mot himmelspolen.

a

e . .


När m•n~n st•r i riktning mot solen vänder d~n sin solbelysta

si da bc:w·t ·f: råm j orden; vi ser· i ng&:m måns k i va. ~·n~

Efter ett och ett halvt dygn kan vi se en smal manskära pa vistra

himmlen; vi har Ny mane.

en vecka efter•t lr hllften av m•nen belyst~

Nir månen st•r i motsatt riktning i linje med jorden och solen

har· vi. EJ-t l l man e. M•nen beter sig likadant som solen efter ekliptikan men 12 ggr

snabbare. Men detta lr inte exakt. Manbanan lutar 5,2° i

förh*llande till jordens bana runt solen.

N•gonstans i detta mörka band finns m•nen, aldrig utanför.

Minförmörkelse inträffar alltid vid fullmane endast

!E>olförmöl··kcels;er·· ·-·"..... nymane _u ....

Detta inträffar bara nlr de ligger i exakt samma bana, vilket

inte intrlffar allt för oftan total solförmörkelse.

Eftersom m•nbanan lutar mot jordbanan gar oftast m•nen under

eller ovanför solen.

Ofta paaserar fullm•nen under eller över jordakuggan => ingen manförmörkelse • Eftersom jordskuggan lr dubbelt sa bred som man-

skivan lr m•nförmörkelser vanligare In soldito.

Det finns inga enkla regler för berikning av sol.

Ar k e oas tr·onomi 930121

:;e:;.:-:/3 2:1. /::;5

1--!!!!lill_ll_jj_I!Jl(lj_ __ l

i

Fr•n max till max ~18,61 •r ~

Bel och m•ne ;•r alltid upp i öster, aldrig tvärtom.

M•nmens uppg•ngsslinga har alika längd för alika m•nader. Efter

den längsta slingan avtar längden m•nad efter m•nad för att bli

sen varierar den och blir maximal

efter ytterligare 9,3 •r. slingarna Mr alltid symmetriska i för-

h.llande till cist.

För selen har vi tv• vindpunkter p• respektive horisont. För

m•nen har vi uppg.ng norr om öster 2 punkter. M•nens nordligaste

och sydligaste upp;•ng narr och givetvis 2 punkter söder cm öst

c:>c:: k s• ..

N


f"l,i\nen ""' l i vet. , mkall J. y!eia in i gr·avarnas öppning at'". Nya månen ståt•· f ör nytt l i v. Den avtagand t: mimem l. öst å·ter-Ltppståt"' i väst

som ny måne på ~;=e dagen. !"'an säger att det ä t•" naturligt at·t

dessa gravar har sin öppning mot öster(avtagande).

1~a fasen 3200bc.

Vallen och diket uppfört runt ett dödshus i timmer.

Y\\ l. l.

Y ·t:. ·t:. @..o> r· :1. ~~ '"'' , .. - +»» rYl :J. 1''"1 c::l r· f:..Z) v a l. J.

e~~~'cr D1ke+ ov.

t:: <

D~:t -f!if'll1!!ll :ind:il·u:rt:icH·,~w p.~ a·t.t. ",mv~myt·m" pekl ph

A~keoast~onomi 930121

I byggfas 2 har man satt ut fyra stenar i vallen i en rektangel

med längdsidorna i riktning mot m•nens nordligaste nedg.ng i

norr:

Kortsiderna pekar mot selens uppg•ng i norr

L•ngsidcrna pekar mot m•nens nordligaste nedg•ng i norr

Endast p• Stonehenges breddgrad (52°) blir vinkeln mellan m•nens

nordligaste nedg•ng i norr och solena nordligaste uppg•ng i norr:

~90°. Säkerligen en ~en tillfällighet.

FAS 2, 2700-2200 be:

Hälstenen (51~18") och h•len i marken kommer till.

M•nens N uppg.ngspunkt ~ 41° i norr

M•nena 8 uppg•ngapunkt ~ 61° i norr => 51° i genomsnitt vilket är lika med hälstenens vinkel.

Dessa abstrakta beräkningar lr det av•rt att tänka sig att S-H

folket har gjort.

Väderstrecken kan anges i bäring som räknas i grader fr•n norr

mot öster -> söder -> väster -> norra

ö = 90° ~ ~ = 180° v ~ 270° o • v.

Medelvärde av m.anens nordligaste uppg.angspunkt i norr, B = 41° Medeltalet mellan månens nordligaste och sydligaste uppgång i

norr, B = 1 / 2 (41°+ 61o) = 51o

Solens nordligaste uppgångspunkt~ B = 50° Hälstenen 1, B = 51°18"

Hälstenen 2~ B = 48°21" => 49°50"

Ny ingi!angsr'"iktnirlg fÖl'" "

l -----------------------1 Himm•l~•kv•tarn

,\ l VArd•g~Mmn&ng~-

Bolen flytt~r mig 1°/dygn utefter sin b~na. Utg•ende fr•n v•rd~g

jämningspunkten k~n vi räkna ut var selen befinner sig bland

stjlrncrna vid vilken tidpunkt som helst • . ~

M•nen rör sig 13 ggr s• fort som selen~ eller 13°/dygn. Anta att

vi observerar nym•nen en beatimd dag. o• ligger selen och m•nen i

(motsatt)~ Halvm•ne 90° ifr•n solen.

Istillet k~n vi ligg~ ut aolb~nan i form ~v en ring. Vi. k~n

varv, man k~n iven anvinda sig av 56 h•l 365~2422/56 ~ 6~5.

Vilket betyder att en markör för solen skall flyttas ett h•l vart

6,5:e dygn

27,32/56 ~ 0,49 ~> En markör för m•nen skall flyttas ett

h•l efter ett halvt dygn eller 2 h•l efter 1 dygn.

Man f•r uppgift när det lr nym.ne (b•d• m~rkörerna i samma h•l)

fullm•ne nlr m•nens markör ligger 0,5*56 ~ 26 h•l fr•n selens.

Halvm•ne vid 114*56 ~ 14 h•l fr•n solens markör.

N m11~r VArd~g~MmniMG*P~nkt~n

SSl.mo>\\~·ki:IYK"~ :o o~ Sl..;.!\\rn:l.l"lGqJ"'I~

MAnens skärning med solbanan lr inte beständig utan flyttar sig

18,33° utefter solbanan pA ett Ar motsatt solens och mAnens

rörelser. Skirningspunkterna gör ett fullständigt varv utefter

selbanan pi 18~61 •r . .a,, .. ()g

En markör för skärningspunkterna skall flyttas 1 h•l var 4ge

m•nad. Tv• markörer(efterscm vi har tv• sklrningspunkter> 28 hil

ifrin varandra. När alla tre slags markörer lr i samma hil

inträffar en selförmörkelse nigenstans pi jorden. Faller m•n- och

selmarkörer 28 steg i frin varandra, fullmine, ligger dessutom

skirningsmarkörerna hos sel resp. minmarkörer ~> minförmörkelse.

Eventuellt lr minen under horisonten i B-H och d• syns den ej.

4 tcm/srtyck

2 circlar R~13m, R~11m, 38

r•. • •:'!'"11'')0 1:::- v,.. ·~ ,.,,Iii\. . ...... ,, p.,,

ev./1

stenar i varje circel. •f""

stenarna ir hlmtade i Wales, pi ett begränsat omr•de. Preselit -

stensorten. Omr•det kallas oxi Preselis.

Troligtvis har de fraktats p• flottarg

Resning av sarsens stenarna i en ring med överliggare, 1800 f kr.

Bl•stenar i en ring innanför sarsen•ringen

I sat"'senst"'i ngen 30 ~stenat'" ft'O en av de rasta stenarna är hälften s• bred som de övriga.

Dan stenen stir rakt söderut.

Antal dagar i en minad (fr•n nym•ne till nym•ne) 29.53.

92021l.

!3r:::c;l.!.'1E U~.ll..~~Ql i 1-.: a _Ja!i!.oiT)ei;r.: i s}•: ~ f. i g ~t r· er il-l. En geometrisk punkt: Kan vara en enda sten som pekar

astronomiskt~ Polaxel eller Himmelsstötta~

2. En linje; Redan 2 punkter refererar en linje. man kan sitta

m•n;a stenar efter en lije (eller bara 2>. Linjerna kan sträcka

sig kilc::lme·tew· oc:::h lvem va1 ... a 11 br"utna 11 utan topogr·afisk ~amJ.f.»dning

1(&-\n ha ber·ott på at:t man j,nte br·ytt sig c:Jm att gör·a dem l'"a.ka. l:s~tL

Man m•ste ha.ft en avsikt.

Kan vara almanacka

atenarna st•r med samma mellanrum - de hade ett m•tt :if!'

* * * * * * * * * * *

* *

3. Flera linjer: (parallella och ej s• parallella.>

* * * *

* * * * * * * * *

* * * * * * * Linjer i landskapet tillhör ofta denna. grupp. För en almanacka

skulle det ricka med en linje ( i parallella fall>

Om de var nära parallella skulle de kunna markera flera p•varandra

följande upp och nedg•n;ar av solen.

Den mest kända gruppen av rita linjer påträffar vi i Breta;ne,

nlr·a Cat'"na.c. lvtest kind av d~~?ssa il'" 11 le l"lenec 11 som om·fattar 12

rader av stenar Cupp till 3m höga> Den 1ca strlckningen är 456,6m

l ån~~.

Vi jämför ~v~t•nden mellan stenr~derna i vl~tra lnden med de i

östra lnden~

NQ..t Avst..l!-_ v. B.Y.ä:t.'!,._.J::-k_ K Q.!J.Y§l!:.fl.f?...!::'!.äl2.b!D.h.t. Regel 1 o o 2 6,6m 6,6m 00 6'7, s ~. ..:;. 13,3m 13, :::.~m oO 33,'7

4 :.;n,6m 21, 6m t:C 20!,7 lm" Q ::n,5m ~50, 'lm 18,8km 14,2

6 41, 5m ::~.;9, 8m 11 , l km 10,8

'7 51,5 49,0 9,4km 8, '7

8 i~:::::, l. ö

Mad sin vaksamhet för 4000 •r sedan kom da p• pythagaras sats men

kunde inta räkna med den. Givetvis är detta herr Thams mltnin;ar

som vi m

I fall b anser Thom att man velat konstruera en figur som av-

viker lika mycket fr•n 3,0 som fast •t andra h•llet. Det som

talar emot Thom är de äggcirklar man funnit~

Fr•n 1800br.:

Vet ej varför man gjorde dem

(:Y.~1 .. :1..!2!i .. ~ . .!L Har hittat ca 20 st

x + y = Alltid konstant

Ellipsens exentricitet, e ~ Förh•llandet mellan avst•ndet mellan

brännpunkterna och storaxeln.

:::: > (*l"'" o, 6

De flesta har e = 0.6 vilket ger att det lr samma som finns i äggformen och verkar ha fundamental betydelse. ( fanns andra ex•

som avvek fr•n e = 0,6> ~x: e för en cirkel = O och för en linje e = 1,0 Triangeln 3,4,5 anvlndes ofta för konstruktioner i sten fr•n

megalitisk tid => megalitiska triangeln

= b

Brytningen lr gjord m h ~

pythagm·a!S !!Sats

§§~i~!Jl.~j;.r. ... t§!lt?LJ~.f-1!~!!.?.:!: r· 1..1 Kt..i . .s;u:L'-J::. ... .i... .. ?..ll.i:nJ;.ti.Ll§:\ v.J:_'-fJ..!L Nästan alla !Skepp!S!!Sittning~r •lr kan!!Struerade geometriskt i

cirkelb•gar, de!S!!Sa lr fr•n brans•ldern (vikingatiden ca900ad)

Medelpunktsvinkeln för b•garna lr en rit vinkel

Det finns andra exempel p• vinklar.

Skepp!!S!!Sittningar i Badelunda~ De lr lika l•n;a och bägge lr

gjorda av megaliti!!Ska trianglar men med olika orientering

Längden förh•ller ~Sig som 6/2 ~3,0 som lr ett vanligt axelm•tt

bland skeppssättningar

4 st sättning~r i Ranna•e p• Gotl~ndc

Grundpl~n= 4 lika stora kvadr~ter efter en

gemensam diagon~l.Vtterhörnen till centrum

i cirkelb•;ar som ;•r igenom inre hörnen

Man h~de gjort en byggplan, alla skeppen

lr exakt lik~ l•nga.

Tre st sittningar i Vedeby narr om Karlskrona bildar en rosett.

ingen av de 3 är lika stor men de bygger p• liksidiga trianglar

~

.l .. J~!QB.Q.f:;;hliL el l i pset~ ~ Södra t..tggl'~itf l:r.::42, ~$m = e=O, 96

Småland,bsslöv 1~41,3m; e=0,95

E~~-~~l.ru. Al e stenar i skåne ovanför kåsebet ... ga,

europa ca 600e kr, daterad med trlkol.

Avst•ndet vlxer med kvadraten p• tiden ~ parabelfunkticnen.

Genom att sitta ut en serie stenar p• horisonten som markerar

solens uppg•ng dagarna före och efter 888, kan man berlkna exakt

t :i dc-m ·f Öl'" SSS.

Dessutom kan man arrangera stenarna utefter en parabel för att

grafiskt f• exakt tidpunkt för SSS. 'fr~

De:tta &l'"h.ll. es d. man t··•kal'" ~J i:i l'" i:.''\ c:> b se v a t i. on e1·· f Öl"' solen ci. den g i*\ l'" upp r::}< av parabeln dir man

st•r för att se selen ;• upp över horisontmlrket.

Horisontmärket för Ale stenar lr en kulle som ligger 12 km

bor .. l: ~ "bor·r·by bac::kar·"; c:le har en profil som motsvarar solskivans

Solens bana underg•r myc::ket •m• förändringar under •rens lopp,

tidigare horisonten n•got llngre fr•n himmelsekvatorn In vad den

gör idag. Vi kan rlkna ut hur solen gic::k upp 600e Kr. Den bör ha

gatt upp rakt över Borrby backar sett fr•n toppen av Ale stenar

§;J1I'l.Wl:t!F.llJfuJJ;Ui\i..H_ om man ska göt·· a geometr·i ska mönste1 .... är det bt'"a a·!: t

ha en måttenhet för längd. stenarna är resta med samma avstånd & cirklarna har dessutom bestämda storlekar. vissa mått går igen

plats efter plats.

Thom visade p• att de flesta platser i skettland och england har

konstruktionerna gjorts med ett enhetsavst•nd p• 0,829 m. flera statistiker har också räknat p• detta:

1 ~ 658 1' 6~'5

ca 300 e Kr om inte kullen var tridbevuxen.

(ca 300 f Kr om den var bevuxen)

Det •• as't:r·onomi sk 11 men mycke·t

talar för att det var en parabel. Sjllva inriktningen av

anliggningen lr astronomisk, den pekar ut salens uppg.ng vid VSB

och sal ens r·tedgåJ'1g v j. d 888. Ingen r1cgrann vetenskap l i g vewksamhet

dock kan den ha använts för alika riter.

s• llnge vi inte har fler parabl•r får vi vara försiktiga med ti lllmpnirtg av astronomiska teorier. Ale stenar

orientering, ritt ferm och ritt storlek samt harisontmlrke för

observationer av selen runt 888.

!:1~JJ.PJ> SJ~lLY..ii.t't.!2.!:i~J.:.l.

B.allinabyg

4. Jord~n och andra plan~ter stör m•n~n i sin

vi har avvikels~r p• 9" fr•n reg~lbunden bana.

inte av s•dana effekt~r.

bana s• mycket att

Solen störs dock

M•n~n rör sig 12 ggr s• fort som solen bland stjärnorna ~> sv•rt

att se exakt nir den vinder. Att m•nen korsar horisenten i

vindpunkterna i sin slinga ~ fet chans.

Dirför kan vi sällan hoppas p• att observera m•nen exakt vid n•gon

av de extrema vändpunkterna. en tab~ll öv~r lndring till riktning

för m•nens nordligaste respektive sydligaste uppg,ng i norr, vid

Al~ st~nars breddgradu

vp :i. l"'tr·•~·· v t=> :L , .. , 4~ , .... l'"'

(!c:l o o O, :;;;o

1, 4'::>

10

::::;, () 12, 5('.)

B et!!:~ ä !l)!!.l.!J.i.O.Jl._.~.Y-~!!.t~JJ..fHJ .• !! __ ,Y.~D-9..P.J,.J.!J.tt:t§lr.::_ . ...P-.li..J.LQ.!:.i:..3..G .. t:l.:t:.J.:lCL!L.

För m•nen kan man bara räkna med n•gra f• punkter p• en parab~l; det är sv•rt att kcnstru~ra en parabel utifr•n ca 3 punkt~r men

det ;•r. ( parabelns topp ~ m•n~ns extr~ma vändpunkt

Matematiska modeller:

1 Grafisk metod 3 punkt~r kända.

()'i)/4

2 Matematiak metod; avat•ndet fr•n ~n linje som tangerar

parabeln i parabelns topp, den lr vink~lrlt mot symmetriaxeln

t1_ ~ F':.

Herr Thcm tror sig ha funnit stentrianglar som utgör en grafisk

lösning till uttrycket ~ P2 /4G tv• varianter:

Metod lg liksidig triangel

Metod :.2:

x/(48-p) ~ p/48 ~>X ~ p - p 2 /4G \

4c;l p

N cm p ..... tt_

ytm:: p - >C l"lan har" hi t:t:i::~t s t f: n l'" ad c;~ r· i fo1,..m av trianglar !-:'?l l Eli' l'"

cirkelsektorer; 3st i N~ Skottland~ den mest fullstAndiga i Midclyth.

QJ:: .. :t. a:t~.J:L~.r. .. l•W.J:.1d 4G 1v1i dc: J. yth 200r:St l. 10 m :1. '70 m

D:i. r· :L c1t E10st 120 m 126 lll

l.... C.> C: h C) f Y C:WT I::>WS 66st ::i:!44 m 280 m

:25s·t. 21 ~) m ":)'")ll:l' ...... ~ .. ;;;;) m < b nwrt det finns ingenting kvar av dem. Man gör om mltningarna m•nad efter m•nad nAr man vet att m•nan

nlrmar sig en av de extrema vlndpunkterna. Man tar reda p• var

parabelns topp ligger m•nad efter m•nad. Den m•nad d* parabeln

n•r sitt extrem vlrda, d• vet man att m•nen uppn•tt sin extrema

vindpunkt i sin c:ykel p• 18,61 •r.

Dessa parabler på. samma observatorieplats har samma form, d v

s; amma vb'\nie på. 4G, storheten 4G beror av

breddgraden och avstå.ndet till horisontmärket och kan teoretiskt

beräf.t:nas.

Alla fyra platserna i tabellen passar för må.nobservationer, resta

stenar· oc:h hc:wisontmikke mo'l::svarande e:-:trempunkterna finns.

I~ . .tn.l2.~ •--~-god !L ( nät•· a ~~il me:1rt i n på. Skot t l ands väst kust)

St·. sten ::::: må.nens sydligaste vindpunkt i söder ::::::;:. 4G ::::: 308 m.

I centrum stod en stor stenu 19m hög~ 330 ton av granit,

rundslipadp kommer från ett stenbrott 80 km därifrån, Viktiga

riktningar för månen ir utmärkta m h a resta stenar i förhållande

till Grand menhir brist. Bom horisontmirke i Bt pierre finns en

cirkelsektor som har en storhet som passar in pi en bestämmning

av storheten ~ för månens sydligaste vindpunkt i norr, vid

uppgång.

E:.!:.1.n.!;.tl2.:f i .JdJ.t J::.......Q.Y..~-.l= i r k e l~!§i.Gi.' k t o r.f4.!:JL

~~--------~v---~P~~ ..q. C'.>

i Le menec har vissa

cirkelsektorer, vilka kan användas för att rikna ut var man skall

stå för att se månen i extrem ligena. Thom har en teori att de

använts för att beräkna månens extrema vindpunkt vid uppgång sett

fr•n Le moustcr och Kerran. Flertalet forskare betvivlar detta

eftersom cirkelsektorer är en enklare metod. Andra tror inte alls

att Carnac överhuvudtaget haft astronomisk betydelse för

observationer av månen. Det finns så många stenar resta i

Bretagne att man alltid kan få någon att passa med en teori.

Inga stenar mlrker dock ut selens vändpunkter.

Det finns andra stenar i området som inte kan ses ingå i något

månobsevatorium. ( kan vara resta av människor som blev impade av

de andra men inte fattade funktionen. Det är ej heller sikert att

Grand menhir bris6 någonsin stått upp, men lavkanten talar för

det. Den borde också vara omnämnd i gamla skrifter cm den stått

upp i historisk tid.>

930311

FJ..l i t;~s!5.är· m:......&ti'Llig·t l_.and = Arkeologerna säger .att de kommit av slipning av yxor eller svärd.

De finns på västkusten och skåne samt över hela virlden. De lr

vanligtvis bara ca 3dm långa men på Gotland lr de 1m och

symmetriska och jämna. De har cirkulär profil även i tvärsnitt~

-~--yr formen ger att de knappast lr gjorda för att slipa vapen.

____ @ ____ _ De il'" s:; l i p ad~;:;. m h a Hjul ell~?r· pendel; de förekommer i grupper cm

t j ugc.1 p ;å ·f (:\St mar· k med n,':l\gr·a dm från varandra.

p

Orter fr•n samma tid och kultur p• den maxicanska högplat•n har

samma stadsplan och samma avvikelse fr•n de fyra viderstricken.

På 1100-talet kom Tultekerna hit och adopterade stadsplanen

vilken de p•tvingade mayaindianerna nir Tultekerna utvandrat till

Tichikaka-halvön. < Aztekerna kom senare och hade inget med detta

att göna)

stadsplanerna m•ste ha satts ut astronomiskt och det finns 2

olika teorier cm hur det gått till:

1. Solen g•r ned i riktning 151,2° norr om vister den 30/4 och

13/8 vilka ligger 260 dagar från varandra •

i MeKikansk religion (kalender)

detta tal var heligt

2. Plejaderna

Göran H anser att man bara slipat en sk•ra d• m•nen vinder nir

den ir full. Dessutom tyckte han sig se att det var fullm•nen vid

solst•nden man varit intresserad av. Han fann m h a sin fina

lilla dator att detta stämda bra för ca 2-3000 •r sedan.

Tyvirr för honom •• daterar arkeologerna sk•rorna till 600-1000 ad

beroande p• att n•gra av dam ligger knappt ovan vatten niv•n och

mad hinsyn till landhöjningen efter istiden. Geologer gar dock

Göran ett visst stöd d• de menar att landhöjningen inte varit lika

stor p• getland som p• fastlandet. Hans ursprungliga teori m6ste

dock komplettaras för att förklara toppen i öster( el vlster>,

stjärnan Bpica i Jungfrun kan ha anvlnts som referenspunkt för

fullm•nen, d v s att man gjorde en sk6ra d• fullm•n•n passerade

Bpica d• m•nan var full och passerada horisonten C upp/ned).

Bpica gick upp rakt i öster.

Numera siger knasbellan att sclst•ndan inte lr viktigast utan

fullm•nans passage förbi 2 stjärnor, en i sydöst och en i nordvlst.

Antares i skerpionen (sö) och Ragulus i lejonet CNö>

Detta lr troligen tjurskit d• dat ir för m•nga obestämda

parametrar i teorin ( man kan f• allt att stimma till slut.

Rektangeln ligger precis i de fyra väderstrecken och best•r av

3.4,5-Trianglar. En anledning till alla stanar i Carnac kan vara

dess breddgrad som f•r rektangeln att stimma • Det kan vara en

slump men geometrin har vi funnit att stimma p• andra platser.

1v1 ä r kJ..J .. f.l.l!'l. .. JiH~Q_t.!.tta.:tr: .• !J?k.ä ..... ~Q§tl.f.l:?ls .. ~r.. .. -f.Q.r: .. __ C h e o g s P-Y. r a.m i . .J:!.~n ; rt- metoden:

...... 1": .. 1"".""•1"••J ................... - .. ~

n/4

Pyr ;ami dbygga1 ... na skull e all t så. ~t.änna t. i 11 rt •

Gyllene snittet metoden:

1 /:0"2 ( :t."t--.(e)

:::::::::;:.:::.J-·--·-· Halva baslängden ~ 1 ; sidan ~ 1/2(1+ 5)

=> vinkel på. ~J:..04

!31 l..\.t.Qi.Jl!!s.ussi..Q.CL.Q.!lL herr Thoms v..1!i.,~1llltlf.ae.l i_(.)JL.teqr .t!. Bol~n har 8 viktiga riktningar ~> 16 viktiga

riktningar att laborera med. Mycket lätt att hitta astronomiskt

intressanta riktningar; i synnerhet om man

tillgriper olika stjlrnor som dessutom Indrar upp/nedg.ngar med

tiden. Men trots detta m6ste vissa fall med star sannolikhet haft

as·b·onomisk im"'iktning.. T e>t Tecrtihuac«ms gatunät och Egyptens

pyramider. statistiskt sett har megalitbyggarna varit

intresserade av astronomi men man kan inte sikert slga att en

viss plats varit sol- eller m6n observatorium. Anläggningar som

Aul:>r·ley-hål 1wm :i Stc;me~hertge t)Ch pa~·abel n J:~ ha använts

astronomiskt men behöver inte för den skull haft en sådan

inriktning. Man borde ha hittat fler parablar och fler Aubrey-h•l

i grupper cm 56 hål. Thoms teori om att de var vetenskapligt

intresserade, nja, snarare ett religiöst intresse. Att de

konstruerade Kintraw, Carnac och Stonehenge för att utöka sin

kunskap om himlakropparna har inget arkeologiskt stöd.

De m•~st.e dc:>ck ha kunnat erl hel del c:lm geometri (el i.pser· mm),

verken ir skapade p6 ett regelbundet sitt fr•n plats till plats.

Det ir viktigt att man diskuterar arkeologiska fynd ur olika

aspekter; en teori kan stimma mycket bra men det betyder inte att

det m•ste ha varit s•, avslutar Kurt sin sista lektion för mig.

f.:.y..b.&.t!l!>jl llngd och i norr ökar den, dvs beror p• breddgraden. c ) < )...

Documents