g rundlÄggande xml och css

GRUNDLÄGGANDE XML OCH CSS

Mikael Gunnarsson och Helena FranckeTLS, HyrData, Stockholm 17-18 mars 2003

Helena Francke -- 17/03/03

KursmålAtt deltagarna efter kursen skall: ha förutsättningar att på egen hand

fortsätta sina studier av och sitt arbete med XML och/eller CSS,

ha fått en god insikt i innebörden av sådant som ett välformat (well-formed) respektive giltigt (valid) dokument,

samt kunna arbeta med dokuments struktur och innehåll skilt från dess presentation.

Fokus ligger på konstruktion av webbsidor.


Disposition - måndag - XML Introduktion till XML Genomgång av ett välformat dokument Övning: att skapa ett välformat dokument Genomgång av giltiga dokument och

DTD:er Övning: att skapa en DTD Diskussion av några XML-applikationer

och tillämpningsområdenURL till detta moment:

http://www.adm.hb.se/personal/hfr/tls/


XML-intro

Uppmärkningsspråk - bakgrund Vad är XML? Tillämpningsområden

Associerade standarder: XSL (eXtensible Stylesheet Language) XML Linking Language XML Pointer Language


UppmärkningsspråkUppmärkningsspråk

Märka upp en text utifrån dess struktur eller innehåll

Läsbara för människor och maskiner Standard Generalized Markup

Language (ISO Standard 8879), 1986 eXtensible Markup Language 1.0

(feb. 1998) W3C Recommendation


UPPMÄRKNINGSSPRÅK(Markup Languages)

SGML(Standard Generalized Markup Language)

XML(eXtensible Markup Language)

HTML

TEI MathML

RDF

m fl


Utmärkande principer för SGML och även för XML (efter DeRose)

Deskriptiv uppmärkning - dokumenten består av objekt av olika klasser, inte av formaterade sekvenser.

Hierarkisk struktur - element kan innehålla varandra i en hierarki (en trädstruktur).

Flexibilitet - SGML/XML dikterar inte vilken typ av objekt som får förekomma i ett dokument och inte heller hur dessa objekt relaterar till varandra. De är ändå läsbara/tolkningsbara i samma program.

Formell specifikation - uppmärkningen i ett dokument bestäms i en DTD som den kan kontrolleras mot.

Representationen kan läsas av människor - text + uppmärkning skrivs i vanlig ASCII eller Unicode och kan läsas och skapas i vilken enkel textredigerare som helst.


XMLXML

XML skall dessutom vara, bl a: fullt kompatibel med SGML (men

inte tvärtom) möjlig att kunna använda över

Internet enkelt att skapa dokumentinstanser

och DTD:er samt enkelt att skriva program till


Välbyggda och giltiga dokument

En välbyggd dokumentinstans bryter inte mot de regler som finns uppställda i XML- rekommendationen. (allmänna regler)

En giltig dokumentinstans har en Document Type Declaration (DOCTYPE-deklaration) som anger att instansen följer de regler som finns uppställda i en särskild DTD (Document Type Definition) som styr ett särskilt ”XML-språk”. (särskilda regler)

Det räcker att en instans är välbyggd, den behöver inte följa en DTD.


Webbläsarnas stöd för XML

Dagens webbläsare godkänner mycket fel i HTML-märkningen. För att XML-tolkar skall kunna vara relativt okomplicerade bestämde man att läsarna endast skall visa välbyggda dokument.

Internet Explorer 5.x och 6.0 har ett hyfsat stöd för XML tillsammans med CSS och XSLT (end. i 6.0)

Netscape Navigator 4.7 och Netscape 6.0 visar strukturen hierarkiskt, men inte merNetscape 7 har stöd för XML, namespaces och enkel XLink


Webbläsarnas stöd för XML II

Mozilla 1.3 (beta) skall ha stöd för XML tillsammans med CSS, samt namespaces och XSLT

Opera 6.0 och 7 har stöd för XML tillsammans med CSS men XSLT endast på serversidan (7)

exempel


Tillämpningsområden I

Bibliotekets roll som… informationsförsörjare:

sökning av information på webben och i databaser bearbetning av information strukturering / beskrivning av information - metadata

(RDF-exempel - http://www.adm.hb.se/personal/hfr/tls/Ayck.doc)

publicist - av alltifrån ”hemsidor” till doktorsavh., studentuppsatser och företags- eller myndighetsrapporter

flexibilitet - nya märkord kan införas presentationsmöjligheter - XSL, XSLT länkning - Xlink, XPointer


Tillämpningsområden II

informationsstrukturering lättare för applikationer (program) att kommunicera

med varandra leverantörsoberoende / plattformsoberoende

göra informationen utbytbar mellan system av olika fabrikat / versioner

möjliggöra byte av programleverantör och ändå kunna återanvända informationen

Unicode Återanvändning (jmf presentationsmöjligheter ovan)


eXtensible Stylesheet Language XSL version 1.0, består egentligen av 3

delar: XSL Transformations (XSLT 1.0), W3C

Recommenation 16 november 1999 transformerar XML-dokument

XML Path Language (XPath 1.0), W3C Recommenation 16 november 1999

språk för att referera till delar av XML-dokument XSL Formatting Objects (XSL-FO 1.0), W3C

Recommendation 15 oktober 2001 instans mellan medianeutral XML och

mediaspecifik slutprodukt


eXtensible Stylesheet Language II ett relativt avancerat språk för

stilmallar byggda som XML-språk kan användas för att transformera

en dokument-instans till flera andra filformat


XML Linking Language

XLink version 1.0, W3C Recommendation 27 juni 2001

mer avancerad länkning än i HTML, bl a genom att göra det möjligt att:

ha länkrelationer mellan fler än två resurser associera metadata med en länk ha länkar som är placerade på en plats som

ligger separat från de länkade resurserna


XML Pointer Language

XPointer version 1.0, W3C Working Draft 16 augusti 2002

ett antal föreslagna rekommendationer som har att göra med att kunna identifiera fragment för att kunna peka URIer till dem exv. för olika typer av länkar.


Exempel på tillämpningar av XML XML-språk

MathML, ChemML, RDF, XHTML, SMIL, BiblioML, XTM (topic maps)

Projekt inom biblioteksvärlden Arkiv EX vid Blekinge Tekniska

Högskolas Bibliotek DAISY-projektet DiVA


Refererad litteratur

Andersson, David & Jonas Andersson (2000): Nyttan med att strukturera information - med fokus på XML. Borås: Högskolan i Borås. (Magisteruppsats i Informatik).

DeRose, Steven (1997): The SGML FAQ Book : Understanding the Foundation of HTML and XML. Boston/Dordrecht/London: Kluwer.

W3C:s rekommendationer för XLink, XPointer och XSL

g rundlÄggande xml och css

Documents