genomförandet av eu:s ias...

2017-04-25 1

09.30 Fika i biblioteket10.00 Välkomna

10.15 NV och HaV presenterar grunden för det nationella arbetet med invasivafrämmande arter samt de prioriteringar och avvägningar som görs för närvarande

11.15 Diskussionspass• Vad tänker jag när jag hör om det nationella arbetet och de

nationella prioriteringarna?• Hur prioriterar vi på regional nivå idag?

12.00 Lunch

13.00 Diskussion fortsättning• Vilka regionala behov finns inom arbetet med invasiva

främmande arter?

14.00 Hanteringsprogram och regionala åtgärder - problematisering och diskussion

14.30 Fika

11.15 Diskussionspass

15.30 Uppsamling av dagen16.00 Slut

2017-04-25Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2

EU-FÖRORDNINGEN OCH

FÖRSLAG TILL SVENSKA BESTÄMMELSER

Anna Håkansson

Jurist,

Naturhänsynsenheten

EU-förordningen

SYFTE:

• Förebygga, minimera och mildra negativa effekter

på biologisk mångfald

• Gäller såväl avsiktlig som oavsiktlig introduktion

och spridning av invasiva främmande arter

(Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22

oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av

invasiva främmande arter)


Invasiv främmande art

• En främmande art vars introduktion eller spridning

har konstaterats hota eller negativt inverka på

biologisk mångfald och relaterade

ekosystemtjänster.

• Unionsförteckningen – 37 arter

• Nationell förteckning


Omfattning

Alla arter omfattas

(djur, växter, svampar och mikroorganismer)

Undantag:

• Arter som ändrat sitt naturliga utbrednings-område

• Patogener som orsakar djursjuk-domar

• Mikro-organismer som används i växtskydds-

medel

• GMO

• Mikro-organismer som används i biocid-produkter

• Arter som används inom vattenbruk


Förbud

Invasiva främmande arter får inte:

• föras in

• hållas

• födas upp

• transporteras

• släppas ut på marknaden

• användas eller utbytas

• tillåtas reproducera sig, växa eller odlas eller

• släppas ut i miljön


Undantag

• Sällskapsdjur

• Kommersiella lager


Tillståndssystem

• Forskning och ex situ-bevarande

• Vetenskaplig forskning med efterföljande

medicinsk användning


Medlemsstaternas skyldigheter

• Tillståndssystem

• Handlingsplaner

• Övervakningssystem

• Offentliga kontroller

• Tidig upptäckt

• Arter med stor spridning

• Utse behöriga myndigheter


Svenska bestämmelser

• 9 mars 2017: Havs- och vattenmyndigheten och

Naturvårdsverket utsågs till behöriga myndigheter

Preliminär tidsplan:

• Lagändringar - ikraftträdande okt 2017

• Svensk förordning - ikraftträdande okt/nov 2017

• Myndighetsföreskrifter – ikraftträdande därefter


Förslag till svenska bestämmelser

• Länsstyrelsernas roll

• Andra myndigheters ansvar


2017-04-25 13

EU:s genomförande av EU-förordningen

Sofia Brockmark

utredare,

Enheten för biologisk mångfald, HaV

Invasiva främmande arter i EU

Uppgifter från 2016.

EU-instanserna som arbetar med invasiva

främmande arter

Kriterier för invasiva främmande

arter av unionsbetydelse (artikel 4)

• Vetenskapliga belägg för att arten är främmande för EU

• Kan sprida och etablera sig

• Sannolikt stora negativa effekter på biologisk mångfald eller relaterade ekosystemtjänster

• En vetenskaplig riskbedömning som konstaterar att samordnade åtgärder på unionsnivå krävs för att förhindra att arten introduceras, etableras eller sprids

• Sannolikt att uppförande på unionsförteckning effektivt kommer förhindra, minimera eller mildra negativa effekter.

• Kommissionen ska ta vederbörlig hänsyn till genomförandekostnaderna, kostnaderna för att inte vidta åtgärder, kostnadseffektiviteten och de socioekonomiska aspekterna

16

Hur kommer en invasiv främmande art

med på unionsförteckningen?

12 arter föreslås till den

uppdaterade unionsförteckningen

nilgås Alopochen aegyptiacus

mårdhund Nyctereutes procyonoides

bisam Ondatra zibethicus

kamslinga Myriophyllum heterophyllum

papegojbladssläktet (Alligator weed)

Alternanthera philoxeroides

smalbladig vattenpest Elodea nuttallii

jätteloka Heracleum mantegazzianum

jättebalsamin Impatiens glandulifera

röd jättegunnera Gunnera tinctoria

sidenört Asclepias syriaca

ett gräs utan svenskt namn (Japanese stiltgrass)

Microstegium vimineum

fjäderborstgräs Pennisetum setaceum

Sex av arterna finns i naturen

sidenörtsmalbladig vattenpest

jätteloka bisam jättebalsaminmårdhund

Info på EU-kommissionens, NV och HaVs

websidor

2017-04-25 20

http://ec.europa.eu/

environment/nature/

invasivealien/index_

en.htm

http://ec.europa.eu/environment/nature/invasivealien/index_en.htm

Naturvårdsverket och Havs- och

vattenmyndighetens arbete med invasiva

främmande arter

NV och HaV i samverkan

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens arbete med invasiva främmande arter (IAS)

EU-arbeteInternationellt arbete

Genomförandekommittén(politiskt forum)

Vetenskapligt forum

Nationellt arbete

Övervakning

Nationell lagstiftningEU-förordning

Vägledning

Kommunikation

Genomförande

Samverkan/samordn.

CBD

COP

Arktis

M.fl.

Syfte

Arbetet med främmande arter på Naturvårdsverket och Havs- och

vattenmyndigheten ska syfta till att skydda svensk biologisk mångfald genom

att uppfylla miljömålen, kraven i EU:s lagstiftning samt nationella mål och

åtaganden inom regionala och internationella konventioner.

Mål

Senast 2020 har

• Främmande arter och deras spridningsvägar blivit identifierade och

prioriterade. De prioriterade invasiva främmande arterna förhindras,

kontrolleras eller har utrotats.

• Åtgärder är på plats för att hantera spridningsvägarna så att introduktion

och etablering förebyggs.

• Tillgängliga resurser för åtgärdsarbetet används på ett effektivt sätt för att

minska hotet från främmande arter på svensk biologisk mångfald.

Nationellt syfte och mål för det nationella arbetet med IAS

Vi vill i första hand förebygga IAS

Genomförandeprojekt för att i Sverige införa

lämpliga föreskrifter, rutiner, arbetssätt och

samverkan med anledning av EU förordning

1143/2014 om förebyggande och hantering av

introduktion och spridning av invasiva främmande

arter, samt genomföra de arbetsuppgifter som

förordningen föreskriver

Genomförande av EU-förordning om

invasiva främmande arter

2 jan 2016

3 aug 2016

3 jan 2018

1 juni 2019

3 aug 2019

Inrättat fullt fungerande strukturer för att utföra offentliga kontroller (art 15)

Unionsförteckning beslutad

37 IAS

Utan dröjsmål anmäla tidig upptäckt av IAS till KOM och övriga medlemsstater (art 16.2)

Möjliggöra tillståndsgivning för verksamheter som bedriver forskning med IAS (art 8)

Inom 3 mån vidta utrotningsåtgärder och anmäla till KOM och övriga medlemsstater (art 17)

Gjort analys avspridnings-vägarna för oavsiktlig introduktion och spridning (art 13.1)

Inrättat övervaknings-system för IAS av unions-betydelse (art 14)

Vidtagit hanteringsåtgärder (stor spridning)

Återrapportering till KOM (art 29)

Upprättat handlingsplaner för de identifierade prioriterade spridningsvägarna (art 13.2)

Just nu

• Hanteringsprogram

• Övervakning

• (Föreskrifter)

• Finansiering

• Kommunikationsstrategi

• Webbinformation

• Underlag inför nationell lista

• Revidering av EU-förteckningen

2017-04-25 28

Riskklassficiering av främmande arter

Sofia Brockmark

utredare,



Nationellt arbete

och problemarter

Hantering av risker med


Förteckningen över invasiva främmande

arter av medlemsstatsbetydelse

- föreslagna principer

• Förteckningen över invasiva främmande arter av

nationell betydelse ska beslutas av regeringen.

• Förteckningen ska tas fram i medverkan med berörda

sektorsmyndigheter, näringar och allmänhet.

• Förteckningen är ett levande dokument som ska

uppdateras regelbundet utifrån aktuell kunskap.

• Åtgärderna kan variera stort för olika arter och ska

föreslås utifrån hotbilden, riskbedömning samt

möjligheter till riskhantering.

2017-04-25 32

Hanteringsprogram och beredskapsplaner för


Sofia Brockmark

utredare,


Åtgärder för att förhindra, mildra och minimera negativa effekter av IAS

- Introduktions och spridningsvägar- Utpekade arter

2017-04-25 33

Främmande arter i Sverige

– introduktions- och spridningsvägar

Källa: NOBANIS.org

Antal kända observationer per införselväg.

2017-04-25 35

Hanteringsprogram och beredskapsplaner

- krav och vägledning

• Hanteringsprogram för

unionsarter med stor spridning,

krav enligt artikel 19

• Hanteringsprogram för

unionsarter som finns i naturen

• Beredskapsplaner för

unionsarter som inte finns i

naturen

• Hanteringsprogram för nationellt

problematiska arter

37 arter på unionsförteckningen

– 6 av dem finns i svensk natur

Hanteringsprogram för arter med stor

spridning (artikel 19)


Punkt 4, EU:s genomförandeförordningen (2016/1141)

Framför allt är vissa av dem redan etablerade inom unionens territorium

och har till och med stor spridning i vissa medlemsstater, och det kan

finnas fall där det inte är möjligt att utrota dessa arter på ett

kostnadseffektivt sätt. Det är ändå lämpligt att ta med även sådana

arter i unionsförteckningen, eftersom det finns andra kostnadseffektiva

åtgärder som kan vidtas: att förhindra nya introduktioner eller ytterligare

spridning inom unionens territorium, främja tidig upptäckt och snabb

utrotning av arter i områden där de ännu inte förekommer eller ännu inte

har stor spridning, samt hantera dem på ett sätt som är lämpligt i

förhållande till de berörda medlemsstaternas särskilda omständigheter,

t.ex. genom fiske, jakt, fångst eller någon annan typ av skörd för

förbrukning eller export, förutsatt att dessa aktiviteter utförs inom ramen

för ett nationellt hanteringsprogram.

Nationellt hanteringsprogram, exemplet

signalkräfta


• 18 månader

• Nationellt förslag

• Bred förankring – ref. grupp

• Riskanalys för hantering av

signalkräftan

• Hanteringsprogram – remiss

i höst

Hanteringsprogram


• Fakta om arten, biologi och ekologi

• Ursprung

• Introduktions- och spridningsvägar

• Effekter på biologisk mångfald, ekosystemtjänster,

hälsa och ekonomi

• Beskrivning om förbyggande åtgärder och

hantering av introduktion och spridning - enligt krav

i förordningen

• Ansvar

• Finansiering

• Annan lagstiftning

• …

• Ev. restriktioner i nationella regelverk

Diskussionsfrågor

• Hur kommer åtgärderna utföras – samordning och

delegering på nationell och regional nivå?

• Hur samordnar/utbyter man bäst erfarenheter mellan

länsstyrelser, bl.a. om metoder för avlägsnande?

• Vilka behov finns det att utveckla metoder för att

avlägsna IAS - vad finns/vad behövs? Finns det

grupper av arter som det saknas/särskilt behöver

utvecklas metoder för?

• Vilket behov har länsstyrelserna av (detalj?) styrning

från HaV/NV när det gäller var IAS ska avlägsnas

• Vilken typ av information behöver gå ut till markägare

om hur de själva kan avlägsna IAS?

• Vilka behov/svårigheter ser ni när det gäller

avlägsnande på privata fastigheter eller mark?


genomförandet av eu:s ias...

Documents