1

1

Geologi, VATTEN och vin

Och något om begreppet ”Terroir”

Sven Jonasson

Kurs KK0182 - HT 2006 - GU

2

Vad behövs för att göra vin ?

Koldioxid + vatten + solljus => socker + syre6 CO2 + 6 H2O + solenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2

Dessutom behövs:Makronäringsämnen (N, P, K, S, Ca, Mg)Mikronäringsämnen (Fe, Mn, Cu, Zn, B, Mo)

Socker + vatten + jäst => alkohol + vattenC6H12O6 → 2 CH3CH2OH + 2 CO2 + energi

2

3

Mineralnäringsämnen mm i markvatten som funktion av pH

4

Vinets kvalitet

• Grape• Ground• Guy

3

5

Vinplantan måste ha någonstans att växa!

6

Chapa, 2006

4

7

Platsen = ”Ground” = ”Var”

Bestämmer:

• Medelklimat• Markförutsättningar

Vattentillgång (dränering och hushållning)pH och näringstillgångSolexponeringMm

8

5

9

Jfr Spanien och USA !!

10

Geologi

6

11

Geologiska kretsloppet

12

Jordklotets avsvalning en drivande kraft för geologiska processer

7

13

Plattektonik förändrar kontinenternas och havens utseende och läge över tiden

14

Den geologiska åldern spelar underordnad roll för

vattenkvantitet men viss roll för vattenkvaliteten

8

15

Några viktiga geologiska begrepp

• Mineral• Bergarter (magmatiska / sedimentära / metamorfa)

• Erosion / vittring / transport• Jordarter / sediment• Jordmåner

16

Mineral - modermaterial

9

17Ytbergart Djupbergart

18

Amfibolit

10

19

Diabas

20

Gabbro

11

21

Granit

22

Granit – detalj (mikroskopbild)

12

23

Ådergnejs

24

Sandsten

13

25

Olika minerals vittringsbenägenhet

26

Vittring av mineral gör att näringsämnen som finns i mineralen blir (växt)tillgängliga

14

27

Mineralnäringsämnen mm i markvatten som funktion av pH

28

Erosion och transport skapar topografi och sediment

15

29

Corton Hill

30

Karakterisering av sediment och

Sediments hydrauliska egenskaper

16

31

Kornstorlek och sortering

Välsorterad Osorterad

32

17

33

Kornstorleksfördelningar

34

Grov men viktig indelning av sediment

• Sand• Silt• Ler

18

35

USDA Textural triangle

36

Lera kan vara många olika saker

Beror på

• Avsättningsmiljö• Lermineral• Kompaktering / avvattning• Strukturpåverkan (frysning, torkning,

markorganismer, plöjning mm)

Exempel: Torrskorpelera !!!

19

37

• Porositet - anger hur mycket utrymme det finns av porer och sprickor i en volym (jord eller berg)

• Hydraulisk konduktivitet (permeabilitet)– anger hur lätt vatten kan rinna igenom en jord eller en bergart (hur permeabel jorden eller berget är)

38

Volymsrelationer i ett poröst media

20

39

Packningsgrad påverkar porositet

40

Adsorptivt bundet vatten

21

41

Vattengenomsläpplighet – grova porer viktigast

42

Olika vattenhållningskurvor

Vattenhalt

Grov sand (S) är väldränerad och kan bara hålla små mängder vatten

Lera (C) är vanligen mycket sämre dränerad, men håller stora mängder vatten

ht= meter över grundvattenytan

22

43

44

Vattnets förekomst i landskapet

23

45

Markvattenzonen (”soil water zone”) är den del av omättad zon från vilken vegetation kan ta upp vatten (och där markorganismer förekommer)

Denna zon är ca 0,5 m för gräs och odlade sädesslag, men kan vara betydligt mäktigare för vinrankor

46

Indelning av jord och berg utgående från ler- och kalkhalt

24

47Kalkhalt 0 % - 5 %, resten lerahochprozentiger tonLera - ren

Kalkhalt 5 % - 15 %, resten leramergerliger TonMärgelhaltig lera

Kalkhalt 15 % - 25 %, resten leraMergeltonMärgellera

Kalkhalt 25 % - 35 %, resten leraTonmergelLermärgel

Kalkhalt 35 % - 65 %, resten leraMergelMärgel

Kalkhalt 65 % - 75 %, resten leraKalkmergelKalkmärgel

Kalkhalt 75 % - 85 %, resten leraMergelkalkMärgelkalk

Kalkhalt 85 % - 95 %, resten leramergerliger KalkMärgelhaltig kalk

Kalkhalt 95 % - 100 %, resten lerahochprozentiger KalksteinKalk(sten) - ren

(tysk indelning)Kalk - Märgel - Ler

48

Triangeldiagram: sand, lera, kalk

25

49

Katjonbyteskapacitet (CEC)anger hur mycket näringsämnen som kan bindas i jord

Beror i hög grad på:

• Kornstorlek (mindre kornstorlek => högre CEC)

• Mineral• Lerhalt (lera har hög CEC)

• Humushalt (humus har hög CEC)

50

Sluttningsriktning och solexponering

26

51

Sluttningsformer och dränering

52

Vad är mest betydelsefullt: Orientering (riktning), geologiskt material, dränering ??

27

53

Bergarter kända från vinområden

Sedimentära:• Kalksten• Skiffer

Magmatiska:• Granit• Ryolit

54

Olika typer av geologi / terroirer(Fanet, 2004)

• Edge of Faults (Alsace, Bourgogne)• Sedimentary Basins (Paris, Aquitaine, La

Rioja, Piedmont, Tuscany)• Quaternary Terraces (Medoc, Pomerol)• Ancient Basement (Port + Vinhos Verdes)• Foothills of Mountains (Jura, Chile,

Mendoza, California)• Volcanic Terroirs (Auvergne, Tokaj)

28

55

Parisbassängen - Exempel på sedimentär bassäng

56

Förkastningar och tektonik

29

57

58

30

59

Strykning (strike) och stupning (dip)

60

OBS !! =>

31

61

Förkastningsdominerad geologi

Exempel Alsace

62

Alsace

32

63

64

Vogeserna Rhein-graben

Granit, gnejs

BuntsandsteinMuschelkalkKeuper - märgel

Yngre sediment

33

65

66

Förkastningar är ofta inte helt plana och parallella ytor

Source : Claude SITTLER

34

67

Flödesdominerad geologi -sediment

Exempel SV Frankrike

68

35

69

Bordeaux

70

36

71

72

37

73

74

38

75

76

Gruaud-Larose2e Cru ClasséSt. Julien

(Fanet, 2004)

39

77

Flöde i markens omättade zon och

Markfysisk fältutrustning

(Hur mäter man vattenflöde i omättad zon ??

78

Flödespotential i omättad zon

H = total potential, h = tryckpotential, z = lägespotential

(SS = marknivå, WT = grundvattenivå, RL = referensnivå)

Flöde sker från högre till lägre potential!

40

79

Tensiometer

För bestämning av:tryckpotential / tryckhöjd(engelska: soil water tension / suction)

Man kan med en tensiometer mäta om jorden är så torr att olika växter (som exempelvis vinrankor) behöver bevattnas

(Tillåtet konstbevattna vinrankor ?)

80

Neutronsond för bestämning av volumetrisk vattenhalt (θ)

41

81

Något om terroir

(Vad är det? Finns det ?)

82

Terroir

”Växtplatsen och dess förhållanden”inkl Jordmån

DräneringMakro – och mikroklimatUrval av mest lämpad druva (mha ”trial- and error”)

42

83

Terroir

Några citat och åsikter:

84Halliday (2006)

43

85

86

44

87

882006

45

89

90

Hur finner man bästa platsen för ny vinodling ??

Ett exempel från Kalifornien

46

91

92Lambert (2006)