1

Giellaoahpa Liten grammatik

INNEHLL FONOLOGI (ljudlra) 2 Diftonger 2 Stavelser, tryck och stamkonsonanter 2 Stamkonsonanter och stadievxling 4 Stavelsetyper 7 MORFOLOGI (formlra) 9 Nomen 9

- Substantiv 9 - Rkneord 14 - Adjektiv 15 - Pronomen 16

Verb 18 - Presens 19 - Preteritum 20 - Imperativ 22 - Sammansatta fraser 22

Adverb 23 Partiklar 23 Post- och prepositioner 24 Konjunktioner 24 Interjektioner 24 I detta lilla grammatikhfte kan du f hjlp till vningarna och lra dig mer om nordsamisk grammatik. Det r inte heltckande, men tar upp de viktigaste delarna och du kan anvnda det som ett litet uppslagsverk. Hr r ngra frslag om du vill lsa mera om samisk grammatik: Nickel. K-P. 1994. Samisk grammatikk. Davvi Girji. Krjohka Pope. K o Sr M. 2004. Eatnigiella-giellaoahpu vldogirji. Davvi Girji. Krjohka Svonni. M o Vinka. M. 2003. Nordsamisk grammatik. Smi dutkan, Ume Universitet. Ume Bckerna r skrivna p norska, nordsamiska och svenska.

2

FONOLOGI (ljudlra) Diftonger En diftong r tv vokalljud som glider in i varandra. I nordsamiskan finns fyra s kallade diftonger: ea , ie, oa och uo. I vissa bjningsformer frenklas de och blir till en enkelvokal. Frsta delen av diftongen str d kvar. Ngra exempel p omljud (diftongfrenkling): ea e eallit elle att leva vi tv lever ie i fierbmi firpmiid nt - nten oa o goarrut gorro att sy vi tv syr uo u guolli guliide fisk till fiskarna Stavelser, tryck och stamkonsonanter Ord bestr av en eller flera stavelser. I varje stavelse finns en vokal eller en diftong. I nordsamiska har vanligtvis den frsta stavelsen strre tryck n den andra stavelsen (undantag kan finnas i t ex lneord). Varannan stavelse r mer eller mindre tryckstark och varannan mer eller mindre trycksvag. Varje udda stavelse har allts ett starkare tryck n jmn stavelse. Enstaviga ord r korta och har bara en vokal eller en diftong: mu du lea mon ja mii lean leat I ord som bestr av flera stavelser ligger allts trycket p frsta stavelsen. Den fljs av en eller tv trycksvaga stavelser (fast den tredje har starkare tryck n den andra). Vid uttalet av ord som har flera stavelser, hrs en liten paus mellan stavelserna. Stavelse med vokalen (eller diftongen) markerad med fet stil r tryckstark: nam-ma beai-vi buor-re Mihk-kal gie-la-la la-si-hit s-ga-stit Ord med fler n tre stavelser har tryck p flera stavelser (huvudtrycket ligger p den frsta): il-ge- hu-sat oah-pa-head-dji da-jal-da-gat l-fa-beh-ta-la-at I sammansatta ord bjs bara den sista delen. Markeringen / anvnds fr att visa hur ordet r sammansatt. Guov-da/geaid-nu bo-ra-dan/bik-kis skuv-len/reai-su K-r/joh-ka mo-bii-la/num-mar leav-ga/beai-vi

3

Vokaler och konsonanter i tvstaviga ord

I frsta stavelsen finns en tryckstark vokal/diftong, och i andra stavelsen en trycksvag vokal. Mellan vokalen/diftongen i frsta stavelsen och vokalen i andra stavelsen finner vi en eller flera stamkonsonanter. Stamkonsonanterna r vldigt viktiga nr vi bjer orden, d de frndras och vxlar stadium mellan stark- och svagstadium. Det r detta vi kallar stadievxling. Stadievxlingen pverkar ocks tryckstyrkan. Vi mste alltid ha dessa tre delar i tvstaviga samiska ord: 1. Tryckstark ng i frsta stavelsen 2. Konsonant er (stamkonsonant(er)) 3. Trycksvag avelsen I exemplen nedan har vi satt bindestreck mellan frsta och andra stavelsen.

orru, indelat i stavelser: o r- r u

Tryckstark vokal eller diftong i frsta stavelsen

Trycksvag vokal i andra stavelsen

Konsonant eller konsonanter

Framfr vokalen eller diftongen i frsta stavelsen kan vi ha en eller flera konsonanter:

beaivi, indelat i stavelser: b e a i-v i

Tryckstark vokal eller diftong i frsta stavelsen

Trycksvag vokal i andra stavelsen.

Konsonant eller konsonanter (stamkonsonant(er)). Lgg mrke till att i ordet beaivi r i inne i ordet ett j-ljud.

I slutet av ord

kan vi ocks ha en en

orun, indelat i stavel

Tryckstark vokal eller diftong i frsta stavelsen (stamkonsonant(er)) vokal eller difto eller konsonantvokal i andra stkelkonsonant:

ser o-r u n

Trycksvag vokal i andra stavelsen.

Konsonant eller konsonanter (stamkonsonant(er))

4

Stamkonsonanter och stadievxling Nr man bjer ord i nordsamiskan frndras stamkonsonanterna, allts de konsonanter som str i mitten av ordet. Detta kallas fr stadievxling och r kanske bland det svraste att frst och hra nr man brjar lra sig samiska men ocks bland det viktigaste. Nr ordet frndras, eller byter stadium, s frndras ju ocks innebrden av ordet, man talar om svagt och starkt stadium. Det viktigaste r att lyssna och lra in hur orden frndras nr de uttalas och skrivs. Exempel p stadievxling: oabb - oappt bb - pp syster- systrar viellja vieljat llj - lj bror - brder biergu - bierggu rg - rgg ktt - kttets libi libbi ib - ibb brd brdets Sammanstllning av stamkonsonanternas stadievxling 1

III x:x

II xx

I x

III starkstadium

II svag/starkstadium

I svagstadium

betydelse

oai sovande oait oan sova jag sover ff ff f stffu stffut btlnning btlnningar gffe gfes kaffe i kaffet hll hll hl cuhlli mumlande cuhllat cuhlai mumla han mumlade hrr hrr hr skuhrri mullrande skuhrrat skuhrai mullra den mullrade ll ll l golli gollis guld i guldet guolli guolit fisk fiskar llj lj viellja vieljat bror brder mm mm m cumma cummat kyss kyssar namma namas namn av namnet nn nn n peanna peannat penna pennor mnn mns barn hos barnet nnj nnj nj rnnj rnnjt granne grannar mannji manjit svrdotter svrdttrar ha hat alfgel alfglar mani mais (komma) efter (vara efter) rr rr r hearr hearrt herre herrar borrat boran ta jag ter ss ss s guossi guossit gst gster gussa gusat ko kor duat duai omkomma han omkom vai vais hat av hat muo muos moster av moster vv vv v duvv duvvt duva duvor govva govat bild bilder 2

III x:z

II xz

III starkstadium

II svag/starkstadium

betydelse

g gg geagi geaggit sten stenar ib ibb libi libbiin brd med brdet ic icc gica giccat get getter id idd idi iddi staket staketets if iff riifu riiffut snigel sniglar ig igg igi iggit tid tider ihl ihll mihli mihlli sav savens

5

ihm ihmm duihmi duihmmit dumbom dumbommar ihn ihnn ihni ihnnit hackspett hackspettar ik ikk uoika uoikkat mygga myggor il ill biila biillat bil bilar ip ipp fiput fippui vifta hon viftade ir irr iru irrut ra ror is iss gisi gissit fjlltopp fjlltoppar it itt iti itti magasin magasinets iv ivv goaivu goaivvut spade spadar lb lbb glbi glbbit kalv kalvar ld ldd ldu lddut vaja vajor lf lff skuolfi skuolffit fjlluggla fjllugglor lg lgg bealgi bealggit tumme tummar lj ljj olju oljjus olja i oljan lk lkk bealkit belkkii sklla ut han skllde ut lp lpp vielp vielppis valpens valp ls lss molsut molssui byta han bytte lt ltt slti sltti salt saltets lv lvv balva balvva moln molnets mb mbb bumb bumbbt kista kistor mp mpp lmpu lmpput lampa lampor ms mss rimsu rimssut trasa trasor nc ncc vuonc vuonccis hnans hna n n rini rinit halvnaken halvnakna nd ndd gnda gnddat pojke pojkar ns nss prinsa prinssat prins prinsar nt ntt gonte gonttes kont i konten n n stni stni gyttja gyttjans g gg seaga seaggat sng sngar k kk bku bkkus bank p banken rb rbb rbi rbbi arv arvets rc rcc bircu birccut trning trningar r r hri hris skrev i skrevet rd rdd sirdit sirddii flytta han flyttade rf rff mrfi mrffit korv korvar rg rgg bargat barggai arbeta hon arbetade rj rjj girji girjjit bok bcker rk rkk mearka mearkkat mrke mrken rp rpp rpu rpput trd trdar rs rss vrsi vrssi fl flets rt rtt brti brttis trngml i trngml rv rvv arvi arvvis regn i regnet r r gri grit trng trngre sk skk osku oskku tro trons sm smm leasmi leasmmi gikt giktens st stt baste basttet sked skedar k kk hukut hukkui sl han slog m mm umi ummi hl hlens t tt kuta kuttat borste borstar tk tkk mtki mtkkis resa p resan tm tmm ftmi ftmmis famn i famnen vd vdd dvda dvddat sjukdom sjukdomar vg vgg leavga leavggat flagga flaggor vj vjj oavji oavjjit mage magar vk vkk lvka lvkkas ryggsck i ryggscken vhl vhll guvhli guvhllit bula bulor vl vll fvli fvllis djup i djupet vp vpp gvpi gvppis affr i affren vr vrr jvri jvrrit sj sjar vz vzz svza svzza fr frets v v guova guovat bjrn bjrnar

6

3 III

x:zw II

xzw III

starkstadium II

svag/starkstadium

betydelse ibm imm ibmu immus luft i luften idn inn seaidni seainnis vgg p vggen ig i vuoiga vuoia ande andens isk iskk riski riskki rovdjur rovdjurets ist istt mistit misttii smaka han smakade lbm lmm albmi almmit ga gon ldn lnn suoldni suolnnis dagg i daggen lg l jalgt jalis trstubbar trstubbe mk mkk rmkut rmkkui flaxa han flaxade nsk nskk frnska frnskkas franska i franska nst nstt goansta goanstta knep knepets rbm rpm guorbmi guorpmi last lastens rdn rtn girdnu girtnu (smr)krna (smr)krnans rg rk goargut goarkui klttra han klttrade rsk rskk hersko herskkot godsak godsaker rst rstt Girste Girsttes Girste hos Girste vdn vnn gvdnat gvnnai hitta hon hittade vdnj vnnj lavdnji lavnnji torv torvens vsk vskk hvski hvskki nje njets vst vstt nvstu nvsttu skjul skjulets 4

III h:X

II hX

I X

III starkstadium

II svag/starkstadium

I svagstadium

betydelse

hcc hc z fhcca fhcat vante vantar ohcat ozan ska jag sker h h hi his pappa hos pappa bhit bn skjuta jag skjuter hkk hk g hkku hkus mormor hos mormor johka jogas jokk i jokken hpp hp b bhppa bhpat prst prster gohpi gobit grop gropar htt ht bihtt bihtt stycke stycken goahti goait kta ktor 5

III xx

II XX

I z

III starkstadium

II svag/starkstadium

I svagstadium

betydelse

bb pp spbba spppa boll bollens dd tt bddi btti band bandets ddj dj j ddj djs far/morfar hos far/morfar vuodja vuoja smr smrets gg kk vuogga vuokkas krok p kroken zz cc vzzit vccn g jag gr vieat viean hmta jag hmtar 6

III xz

II Xz

I z

III starkstadium

II svag/starkstadium

I svagstadium

betydelse

bm pm m biebmu biepmus mat i maten spmi smit same samer dn tn n eadni eatnis mamma hos mamma stni sni ord ordets dnj tnj nj boadnji boatnjis make hos maken botnjat bonjan vrida jag vrider g k duogat duokan laga (hl) jag lagar jieka jiea is isens

7

7 III

k:Z(W) II

vZ(W) III

starkstadium II

svag/starkstadium

betydelse kc vcc lkca lvcca grdde grddens k v gokat govan tcka jag tcker ks vss oaksi oavssit gren grenar kst vstt teaksta teavsttat text texter k v dikut divun skta jag skter kt vtt gkti gvttit kolt koltar Stavelsetyper I nordsamiskan finns jmnstaviga, uddastaviga och sammandragna ordstammar. Det r viktigt att kunna skilja de olika typerna t fr att kunna bja ord, eftersom de olika typerna av ord bjs p olika stt. Nedan tas olika verbtyper och typer av nomen upp. Nomen r ett samlingsord fr substantiv, adjektiv, pronomen och rkneord. Verbtyper

Det finns tre olika typer av verb: 1. Jmnstaviga verb jmnt antal stavelser grundformen (infinitiv) slutar p -at, -it, -ut stadievxling 2. Uddastaviga verb udda antal stavelser (tre stavelser som slutar p it, frutom hjlpverbet leat och negeringsverbet i-) ingen stadievxling 3. Sammandragna verb tv stavelser grundformen slutar p -t, -et, -ot ingen stadievxling 1. Jmnstaviga verb -at bargat rgg att arbeta -it boahtit att komma -ut goarrut r att sy 2. Uddastaviga verb tre stavelser -it muitalit att bertta leat, i- leat att vara 3. Sammandragna verb -t vuoddjt att brja kra -et fertet mste -ot gullot att hras

8

Typer av nomen

Det r svrare att bestmma typen hos nomen n hos verb, bla drfr att man mste bja ordet (i genitiv singularis) fr att veta vilken typ det r. Det finns tre olika typer av nomen (substantiv, adjektiv, pronomen och rkneord): 1. Jmnstaviga nomen jmnt antal stavelser (i genitiv singularis) stadievxling (nstan alltid) slutar p vokal -a,-,-e,-i,-o,-u 2. Uddastaviga nomen udda antal stavelser (i genitiv singularis) och jmnt antal stavelser i grundformen (nominativ) slutar p vokal eller konsonant i nominativ bde med stadievxling och utan, bde med stark- och svagstadium i nominativ 3. Sammandragna nomen jmnt antal stavelser svagstadium i grundformen vxlar med extra starkt stadium 1. Jmnstaviga nomen -a deadja j te - biig igg piga -e reive ivv brev -i hi h pappa -o reko kk sgbock -u biebmu pm mat 2. Uddastaviga nomen svag, vokal, stadievxl beana beatnag- hund svag, kons, stadievxl fanas fatnas- bt svag, kons, ej stadievxl guovdd guovdda- centrum 3. Sammandragna nomen boazu bohcco- ren

9

MORFOLOGI (formlra) Nomen Till nomen hr: Substantiv namn p saker och freteelser; hi, beana pappa, hund Rkneord grundtal, ordningstal; okta, nubbi ett, andra Adjektiv beskriver hur ngon eller ngot r eller ser ut; ppat, alit vacker, bl Pronomen bl.a ersttningsord fr substantiv; doai, muinna ni tv, med mig Nomen bjs bde i kasus och enligt de antal personer eller saker som berrs av handlingen, tex: nominativ hkku viehk farmor springer lokativ hkus lea dllu farmor har ett hus singularis hkku viehk farmor springer dualis soai boahtiba de tv kommer pluralis doppe leat ollu hkut drborta r det mnga tanter Substantiv Hur bjs substantiv? De bjs i: - ental (singularis) och flertal (pluralis) - sju olika former som kallas kasus - nominativ (grundform)

- ackusativ (som objekt) - genitiv (gande) - lokativ (i, frn) - illativ (till) - komitativ (med) - essiv (som)

Substantiven delas ocks in i tre olika grupper beroende p om de r: jmnstaviga, uddastaviga eller sammandragna. Ls mer under stavelsetyper sid 6-7. Se bjningsschema fr substantiv p sidan 12. Nominativ

r grundformen av ordet och det ord man sker p i ordlistor. Nominativ anvnds om den som gr ngot eller r ngot (subjektet). Nominativ kan man hitta i en mening om man frgar: Mii/Gii/Mat/Geat + vearba? - Vad/Vem/Vilka + verb? Mii gullo? Luohti gullo. Vad hrs? Jojk hrs. Gii boaht? hi boaht. Vem kommer? Pappa kommer. Geat vihket? Mnt vihket. Vilka springer? Barnen springer. I samiskan str det ngon har i nominativ: Mhtes lea beana. Mhtte har en hund. Hos Mhtte r en hund. Nominativens ndelser: i singularis: mnga olika i pluralis: - t

10

A ckusativ

har funktion som objekt och betecknar ofta fremlet fr handlingen. Ackusativformen hittar man om man frgar: Maid/Man/Gean/Geaid? - Vad/Vem? Maid don borat? Mon boran mrffi. Vad ter du? Jag ter korv. Maid son siht? Son siht zi. Vad vill han ha? Han vill ha vatten. Maid Gren oaidn? Gren oaidn bohccuid. Vad ser Gren? Gren ser renar. Gean oainnt? Oainnn Mhte. Vem ser du? Jag ser Mhtte. Ackusativens ndelser: i singularis: mnga olika i pluralis: -id Genitiv

har samma form som ackusativ men dessa tv former anvnds p olika stt. Genitiv anvnds bland annat fr att uttrycka gandefrhllanden eller tillhrighet: Genitiv kan man hitta om man frgar: Gean? - Vems? Gean biila dt lea? Dt lea hi biila. Vems bil r det hr? Det hr r pappas bil. hi pappa hi - pappas skuvla skola skuvlla skolans Dovle lea hi biila. Dr borta r pappas bil. Skuvlla ivdni lea fiskat. Skolans frg r gul. Genitivformen anvnds ocks: - efter grundtal frn 2 och uppt: Lean 25 jagi boaris. jahki-jagi Jag r 25 r gammal. Dus leat guokte libbi. libi-libbi Du har tv brd. - vid postpositioner: Mon manan hku lusa. hkku-hku Jag gr till farmor/mormor. nne muitala su birra. son-su nne berttar om henne. Eadni lea dj luhtte. ddj-dj Mamma r hos farfar/morfar. - vid tidsangivelser, fr att uttrycka nr ngonting sker: Mon boan boahtte bearjadaga. bearjadat-bearjadaga Jag kommer nsta fredag. Genitivens ndelser: i singularis: mnga olika i pluralis: -id

11

Lokativ

r en form av substantivet som berttar: - var ngot eller ngon r: hi lea ruovttus. Pappa r hemma. - varifrn ngot eller ngon kommer: Mon boan Gironis. Jag kommer frn Giron. - att ngot eller ngon besker en plats: Mon manan hivssegis. Jag gr p toaletten. - att ngon har ngot eller att en sak bestr av ngot: his lea beana. Pappa har en hund. Biddis leat ollu ivnnit. Trjan har mnga frger. Man kan hitta lokativformen genom att frga: Gos/Geas? Var/Varifrn/Vem har? Gos don boat? - Mon boan Gironis. Varifrn kommer du? - Jag kommer frn Giron. Geas lea beana? - his lea beana. Vem har en hund? - Pappa har en hund. Lokativens ndelser: i singularis: -s i pluralis: -in Illativ

P svenska anvnds orden till eller in i fr att uttrycka platsen man ska till. P samiska uttrycks detta med kasusformen illativ. Om man vill hitta illativformen kan man frga: Gosa/Geasa + vearba? Vart/Till vem + verb? Gosa son mann? - Son mann hku vissui. Vart gr hon? - Hon gr till farmors hus. Geasa boaht guossi? - Eadni boaht guossi. Till vem kommer en gst? - Till mor

kommer en gst. I illativ har man ocks diftongfrenkling: giehta gihtii hand till handen viessu vissui hus till huset boazu bohccui ren till renen Illativens ndelser: i singularis: -i i pluralis: - ide, -idda ndelsen blir ide nr ordet har tv eller fyra stavelser; boh-ccui-de ndelsen blir idda nr ordet har tre eller fem stavelser; beat-na-gii-dda Fr att komma ihg illativ kan man tnka s hr: illativ = tillativ!

12

Komitativ

P samiska r med inbakat i substantivet. Observera att komitativens singularndelser sammanfaller med lokativens pluralndelser. komitativ singular Biillain son vujii badjel geainnu. Hon krde av vgen med bilen. lokativ plural Biillain leat mggalgan ivnnit. Bilarna har mnga slags frger. Komitativformen har ocks betydelsen tillsammans med; Vuolggt go muinna ja Bierain guoli bivdit? Far du tillsammans med mig och Biera

fr att fiska? Gea, dovle lea Biera beatnagiin! Se, dr r Biera tillsammans med hunden! Komitativens ndelser: i singularis: - in, -iin i pluralis: - iguin Essiv

Essivformen r lika i singularis och pluralis. Anvnds ibland istllet fr svenskans som: Mon barggan oahpaheaddjin. Jag arbetar som lrare. Mnnn son orui Gironis. Som barn bodde hon i Giron. - Nr man, i vissa fall, ska frklara var ngot r: Beana lea olgun. Hunden r ute. Mii orrut davvin geasset. Vi bor i vster (i norr) om sommaren. - Essiv kan ocks anvndas nr man ska frklara vissa naturfreteelser, men ven i andra sammanhang. Arvin vulgiime bivdit. I regnet for vi tv fr att jaga. Essivens ndelse r: i singularis och pluralis: -n

13

Bjningschema fr substantiven i singularis och pluralis Jmnstaviga stammar singularis deadja j biig igg reive ivv hi h reko kk biebmu pm nominativ deadja biig reive hi reko biebmu ack/gen deaja biigg reivve hi rekko biepmu lokativ deajas biiggs reivves his rekkos biepmus illativ dedjii biigi reivii hi rekui bibmui komitativ deajain biiggin reivviin hiin rekkuin biepmuin essiv deadjan biign reiven hin rekon biebmun pluralis nominativ deajat biiggt reivvet hit rekkot biepmut ack/gen deajaid biiggid reivviid hiid rekkuid biepmuid lokativ deajain biiggin reivviin hiin rekkuin biepmuin illativ deajaide biiggide reivviide hiide rekkuide biepmuide komitativ deajaiguin biiggiguin reivviiguin hiiguin rekkuiguin biepmuiguinessiv deadjan biign reiven hin rekon biebmun Uddastaviga stammar Sammandragna stammar singularis singularis beana

beatnag- fanas fatnas-

guovdd guovdda-

boazu bohcco-

nominativ beana fanas guovdd nominativ boazu ack/gen beatnaga fatnasa guovdda ackusativ bohcco lokativ beatnagis fatnasis guovddis lokativ bohccos illativ beatnagii fatnasii guovddii illativ bohccui komitativ beatnagiin fatnasiin guovddiin komitativ bohccuin essiv beanan fanasin guovddin essiv boazun pluralis pluralis nominativ beatnagat fatnasat guovddat nominativ bohccot ack/gen beatnagiid fatnasiid guovddiid ackusativ bohccuid lokativ beatnagiin fatnasiin guovddiin lokativ bohccuin illativ beatnagiidda fatnasiidda guovddiidda illativ bohccuide komitativ beatnagiiguin fatnasiiguin guovddiiguin komitativ bohccuiguinessiv beanan fanasin guovddin essiv boazun

14

Rkneord Rkneord r ord som svarar p frgorna: galle/gallt/gallis? - hur mnga/vilken i ordningen/hur mnga personer? Rkneorden indelas i : 1. bestmda tal 2. ungefrliga tal 3. frgeord 1. Bestmda tal grundtal ordningstal samlingstal (anvnds om personer) berttar hur mnga det r berttar om ordningen berttar hur mnga personer det rr sig om 0 nolla 1 okta vuostta (frsta) 2 guokte nubbi (andra etc.) guovttis 3 golbma goalmmt golmmas 4 njeallje njealjt njealjis 5 vihtta vit vias 6 guhtta gut guas 7 iea ihet ieas 8 gvcci gvcct gvccis 9 ovcci ovcct ovccis 10 logi logt logis 11 oktanuppelohki oktanuppelogt oktanuppelogis 21 guoktelogiokta guoktelogivuostta guoktelogiovttas 90 ovccilogi ovccilogt ovccilogis 100 uoi, uohti uot uois 2. Ungefrliga tal grundtal ordningstal samlingstal moadde (ngra) moattis (ngra personer) mga (mnga) mggas (mnga personer) 3. Frgeord grundtal ordningstal samlingstal galle? (hur mnga?) gallt? (vilken i ordningen?) gallis? (hur mnga personer?) Bjning av rkneord

grundtal grundtal + substantiv nominativ okta guokte nominativ okta guolli guokte guoli ackusativ ovtta guokte ackusativ ovtta guoli guokte guoli genitiv ovtta guovtti genitiv ovtta guoli guovtti guoli lokativ oktii guokti lokativ ovtta guolis guovtti guolis illativ ovttas guovttis illativ ovtta guolli guovtti guolli komitativ ovttain guvttiin komitativ ovttain guliin guvttiin guliin essiv oktan guoktin essiv oktan guollin guoktin guollin vriga rkneord bjs som guokte

15

Adjektiv Adjektiv berttar hurdant ngot eller ngon r. Adjektivet bjs olika beroende p om det str fre eller efter det ord som skall frklaras (predikat eller attribut). Adjektiv frekommer ocks i olika komparationsformer (tex. ung, yngre, yngst). Vissa adjektiv kan fungera som substantiv (tex. de rika) och har d samma bjningsmnster som substantiven. Predikat-attribut

Predikat nr adjektivet str efter huvudordet: Dllu lea ruoksat. Huset r rtt. Dlut leat ruoksadat Husen r rda. Nieida lea ppat. Flickan r vacker. Nieiddat leat bbt. Flickorna r vackra. Attribut kallas det nr adjektivet str fre huvudordet: Rukses dllu. Ett rtt hus. Rukses dlut. Rda hus. ppa nieida. En vacker flicka. ppa nieiddat. Vackra flickor. Attributet bjs inte, men predikatet bjs i singularis-pluralis. Komparation

Adjektiv frekommer i tre olika komparationsformer (jmfrelseformer): 1) positiv: nuorra, buorre, lki ung, bra, ltt 2) komparativ: nuorat, buoret, lkibut yngre, bttre, lttare 3) superlativ: nuoramus, buoremus, lkimus yngst, bst, lttast Som substantiv

Vissa adjektiv kan ven fungera som substantiv och fljer d samma bjningsmnster som substantiven (tex. de rika, de unga, de fattiga). Se bjningsmnster p sidan 12. Tex: Ackusativ pluralis: Oidnen nuoraid. Jag sg de unga. Illativ pluralis: Atte dn nuoraide! Ge den hr till de unga!

16

Pronomen Pronomen r smord som anvnds istllet fr substantiv. De fljer samma bjningsmnster som substantiven och bjs allts efter kasus och numerus (antal). I samiskan finns mnga olika pronomen t.ex: Personliga pronomen

singularis dualis pluralis 1p nominativ mon (jag) moai (vi tv) mii (vi - flertal) ack/gen mu munno min lokativ mus munnos mis illativ munnje munnuide midjiide komitativ muinna munnuin minguin essiv munin munnon minin 2p nominativ don (du) doai (ni tv) dii (ni flertal) ack/gen du dudno din lokativ dus dudnos dis illativ dutnje dudnuide didjiide komitativ duinna dudnuin dinguin essiv dunin dunin dinin 3p nominativ son (han/hon) soai (de tv) sii (de flertal) ack/gen su sudno sin lokativ sus sudnos sis illativ sutnje sudnuide sidjiide komitativ suinna sudnuin singuin essiv sunin sunin sinin Bjs p samma stt som substantiv, men bjs dessutom i dualis (tvtal). Formerna i essiv anvnds sllan. Frge- och relativa pronomen

Frgepronomen kan vara tex: Mii du namma lea? (mii -nom sing) Vad heter du? (Vad r ditt namn?) Gean dat lea? (gean - gen sing) Vems r det? Mat diet leat diggaid? (mat - nom plur) Vad r det dr fr saker? Relativa pronomen kan vara tex: Biera, geasa don liikot, lea nne viellja. (ill sing) Biera som du tycker om, r nnes bror. In ipmir, maid don dajat. (ack sing) Jag frstr inte vad du sger. Bohccot mat ledje doppe eai lean min. (nom plur) Renarna som var dr var inte vra.

17

Bjning av mii och gii singularis pluralis nominativ mii gii nominativ mat geat ackusativ man (vilken)

maid (vad, som) gean ackusativ maid geaid

genitiv man gean genitiv maid geaid lokativ mas geas lokativ main geain illativ masa geasa illativ maidda geaidda komitativ mainna geainna komitativ maiguin geaiguin essiv manin geanin essiv manin geanin Demonstrativa pronomen

dat den/det dt den/det hr diet den/det dr nrmare dig/er duot den/det dr borta dot den/det dr lngt borta Dat ii leat du. (nom sing) Den r inte din. ohkket duosa! (ill sing) Stt dig dr borta! tte munnje dien! (ack sing) Ge mig den dr!

singularis pluralis nominativ dat dat ack/gen dan daid lokativ das dain illativ dasa daidda komitativ dainna daiguin essiv danin danin Reciproka pronomen

1. nubbi nuppi 2. goabbat guoibmi/guhtet guoibmi Anvnds i meningar som: Soai liikoba nubbi nubbi. De tv tycker om varandra. Moai dovde goabbat guoibmme. Vi tv knner varandra. Dii oahppabehtet guhtet guimmiineattet. Ni lr av varandra.

Reflexiva pronomen

r olika bjningar av pronomenet ie sjlv Indefinita pronomen eller obestmda pronomen

r tex ord som: buohkat, juohke, moadde, veah alla , varje, ngra, lite

18

Verb Verbet berttar om vad som hnder, vad som hnde igr och vad som nnu inte har hnt. Det berttar ocks om vad substantivet gr. Samiskan kallas ibland fr ett verbsprk eftersom en s stor del av sprket r uppbyggt av verb med en massa olika bjningar och avledningar. Verben r indelade i tre typer som bjs lite olika, se under stavelsetyper sidan 6. Verben delas in i finita (bjs efter person mm) och infinita (bjs ej efter person mm) former. De finita formerna bjs efter: Modus: Indikativ viehk han/hon springer Konditionalis viegain jag skulle springa om .. Potensialis viegaan jag springer mjligen Imperativ Viega! Spring! Tempus: Presens (nutid) viegan jag springer (tid) Preteritum (dtid) vihken jag sprang Perfekt lean viehkan jag har sprungit Pluskvamperfekt ledjen viehkan jag hade sprungit Person: 1. person (1p) 2. person (2p) 3. person (3p) Antal: Singularis (ental) Dualis (tvtal) Pluralis (flertal) Infinita verb bjs inte efter person mm, de har allts inte personndelser. Tex: Son ii iero. ii = finit (bjs efter person) iero = infinit (bjs ej efter person) Mon lean viehkan. lean = finit viehkan = infinit

19

Presens (nutid)

Jmnstaviga verb singularis bargat -at (arbeta) boahtit it (komma) goarrut ut (sy) 1p mon barggan boan goarun 2p don barggat boat goarut 3p son barg boaht goarru dualis 1p moai barge bohte gorro 2p doai bargabeahtti boahtibeahtti goarrubeahtti 3p soai bargaba boahtiba goarruba pluralis 1p mii bargat boahtit goarrut 2p dii bargabehtet boahtibehtet goarrubehtet 3p sii barget bohtet gorrot Jmnstaviga verb har stadievxling samt diftongfrenkling. Svagt stadium: 1p singularis barggan boan goarun

2p singularis barggat boat goarut Starkt stadium: vriga Diftongfrenkling: 1p dualis oa o bohte gorro 3p pluralis bohtet gorrot Uddastaviga verb singularis leat (vara) muitalit it (bertta) negeringsverbet 1p mon lean muitalan in 2p don leat muitalat it 3p son lea muitala ii dualis 1p moai letne muitale(tne) ean 2p doai leahppi muitaleahppi eahppi 3p soai leaba muitaleaba eaba pluralis 1p mii leat muitalit eat 2p dii lehpet muitalehpet ehpet 3p sii leat muitalit eai Uddastaviga verb har ingen stadievxling. De str i svagt stadium.

20

Sammandragna verb singularis vuoddjt t (kra ivg) fertet et (vara tvungen) gullot ot (hras) 1p mon vuoddjn ferten gullon 2p don vuoddjt fertet gullot 3p son vuoddj ferte gullo dualis 1p moai vuoddjje(tne) ferteje(tne) gulloje(tne) 2p doai vuoddjbeahtti fertebeahtti gullobeahtti 3p soai vuoddjba ferteba gulloba pluralis 1p mii vuoddjt fertet gullot 2p dii vuoddjbehtet fertebehtet gullobehtet 3p sii vuoddjjit fertejit gullojit Sammandragna verb har ingen stadievxling. De str i starkt stadium. De bjs p samma stt som uddastaviga verb frutom att de har ett j- inskjutet i: 1p dualis vuoddjje(tne) ferteje(tne) gulloje(tne) 3p pluralis vuoddjjit fertejit gullojit Preteritum (dtid)

Jmnstaviga verb singularis bargat -at boahtit it goarrut ut 1p mon bargen bohten gorron 2p don barget bohtet gorrot 3p son barggai boii goarui dualis 1p moai barggaime boiime goaruime 2p doai barggaide boiide goaruide 3p soai barggaiga boiiga goaruiga pluralis 1p mii barggaimet boiimet goaruimet 2p dii barggaidet boiidet goaruidet 3p sii barge bohte gorro ven i preteritum har jmnstaviga verb stadievxling samt diftongfrenkling. Starkt stadium: 1p sg bargen bohten gorron 2p sg barget bohtet gorrot 3p pl barge bohte gorro Svagt stadium: vriga Diftongfrenkling: -at 1p sing, 2p sing, 3p plur -it alla -ut 1p sing, 2p sing, 3p plur

21

Uddastaviga verb singularis leat muitalit -it 1p mon ledjen muitalin 2p don ledjet muitalit 3p son leai muitalii dualis 1p moai leimme muitaleimme 2p doai leidde muitaleidde 3p soai leigga muitaleigga pluralis 1p mii leimmet muitaleimmet 2p dii leiddet muitaleiddet 3p sii ledje muitale(dje) Uddastaviga verb har ingen stadievxling. De str i svagt stadium. Sammandragna verb singularis vuoddjt -t fertet -et gullot -ot 1p mon vuoddjjin fertejin gullojin 2p don vuoddjjit fertejit gullojit 3p son vuoddji fertii gullui dualis 1p moai vuoddjime fertiime gulluime 2p doai vuoddjide fertiide gulluide 3p soai vuoddjiga fertiiga gulluiga pluralis 1p mii vuoddjimet fertiimet gulluimet 2p dii vuoddjidet fertiidet gulluidet 3p sii vuoddjje(dje) ferteje(dje) gulloje(dje) Sammandragna verb har ingen stadievxling. De str alla i starkt stadium. De bjs p ungefr samma stt som uddastaviga verb frutom att de har ett j- inskjutet i: 1p sg vuoddjjin fertejin gullojin 2p sg vuoddjjit fertejit gullojit 3p pl vuoddjje(dje) ferteje(dje) gulloje(dje)

22

Imperativ

r en uppmaningsform av verbet men den kan ocks anvndas fr att uttrycka en nskan om ngonting. Alla former kommer inte att redovisas hr utan bara de allra vanligaste som anvnds nr man uppmanar andra att gra ngot. 2p singularis 2p dualis 2p pluralis Jmnstaviga -at bargga bargi barget jobba! -it boae boahtti bohtet kom! -ut goaro goarru gorrot sy! Uddastaviga -it muital muitaleahkki muitalehket bertta! leat leage leahkki lehket var (snll)! neg ale alli allet (g) inte! Sammandragna -t vuoddj vuoddjjeahkki vuoddjjehket kr ivg! -et rige rigejeahkki rigejehket ring! -ot dulko dulkojeahkki dulkojehket tolka! Vuolgge! Far! (till en person) Leahkki jaska! Var snll och var tyst! (till tv personer) Eale dearvan! Lev vl! (till en person) Ale dan daga! Gr inte det! (till en person) Mannet ruoktot! G hem! (till flera personer) Sammansatta fraser

Negation En nekande sats r alltid en sammansatt fras. Negeringsverbet (in, it, ii osv) bjs efter person, medan huvudverbet har samma form i alla personer. Fr att bilda presens kallas formen infinit indikativ (tex bargga) och fr att bilda preteritum kallas formen perfekt particip (tex bargan). Presens: Mon in bargga. Jag arbetar inte. Moai ean muital. Vi tv berttar inte. Mii eat ferte. Vi r inte tvungna. Preteritum: Mon in bargan. Jag arbetade inte. Moai ean muitalan. Vi tv berttade inte. Mii eat ferten. Vi var inte tvungna. singularis negeringsverb infinit indikativ perfekt particip 1p in 2p it 3p ii dualis 1p ean I bargga, boae, goaro I bargan, boahtn, gorron 2p eahppi II leat, muital II lean, muitalan 3p eaba III vuoddj, ferte, gullo III vuoddjn, ferten, gullon pluralis 1p eat 2p ehpet 3p eai

23

Perfekt och pluskvamperfekt Perfekt och pluskvamperfekt bildas tillsammans med hjlpverben har och hade. Hjlpverbet leat bjs efter person och antal medan huvudverbet (te x boahtn) alltid str i samma form, perfekt particip. Perfekt: hjlpverbet i presens + perfekt particip Pluskvamperfekt: hjlpverbet i preteritum + perfekt particip Perfekt: Son lea boahtn. Han har kommit. Mii leat muitalan. Vi har berttat. Pluskvamperfekt: Sii ledje mannan. De hade rest/kt. Mon ledjen gorron. Jag hade sytt. singularis hjlpverb presens hjlpverb i preteritum perfekt particip 1p lean ledjen 2p leat ledjet 3p lea leai dualis 1p letne leimme I bargan, boahtn, gorron 2p leahppi leidde II lean, muitalan 3p leaba leigga III vuoddjn, ferten, gullon pluralis 1p leat leimmet 2p lehpet leiddet 3p leat ledje Adverb Adverb beskriver var, nr och hur ngot sker eller ger rum. Adverb anvnds som bestmningar till verb, adjektiv, andra adverb eller hela meningar. Adverb str som adverbial i satser (meningar). Man delar in adverbet i olika grupper t. ex:

1. Platsadverb: siste, olgun, doppe inne, ute, drborta 2. Tidsadverb: ihttin, odne, mannan vahkus imorgon, idag , i frra veckan 3. Sttsadverb: jonit, bures, dvj snabbt, bra ,ofta 4. Gradadverb: oalle, hui, menddo ganska, vldigt, alltfr

Partiklar Partiklar r smord som ger en extra tyngd till ett ord eller en mening. Vissa kan inte st sjlva utan mste st tillsammans med ett annat ord, andra r mer sjlvstndiga. Lea go dat jur duohta? r det alldeles sant? Mon gal mhtn juoigat. Nog kan jag jojka. Doppe lei goit som. Dr var det iallafall kul.

24

Post- och prepositioner Postpositioner r smord som str efter nomenet/substantivet och anger t. ex; en plats; Son lea hku ja dj luhtte. Han r hos farfar och farmor. Viellja lea dlu siste. Brodern r inne i huset. Mana fal hku lusa! G du bara till mormor! eller en tid; Mnnodaga mail lea disdat. Efter mndag r det tisdag. Kom ihg att substantivet alltid str i genitiv nr en postposition anvnds! P samiska anvnds oftast postpositioner (post = efter): Son lea hku ja dj luhtte. dvs. postpositionen str efter nomenet/substantivet. P svenska anvnds prepositioner (pre = fre) istllet: Han r hos mormor och morfar. dvs. prepositionen str fre nomenet/substantivet. Prepositioner anvnds mer sllan i samiska. Konjunktioner Konjunktioner anvnds fr att binda samman ord eller meningar t.ex: Biete ja Elle Biete och Elle Mon orun sihke Gironis ja Grasavvonis Jag bor bde i Giron och Grasavvon. Interjektioner Interjektioner r utropsord som t. ex hej , svisch osv. Interjektioner kan delas in i tre grupper: 1. Ord som uttrycker knslor : hei, hei-hei! (frundran) ho-hoi! (trtthet) vuoi! (smrta, gldje, frundran och liknande) 2. Ord som anvnds fr att pkalla uppmrksamhet: ce! (lockord fr hunden) en! (ord fr att lugna tamrenen) gul! (hr!) 3. Ljudhrmande ord (finns f i samiskan): beavgga-beavgga-bea (ripans ljud) njv (mjau)

Vokaler och konsonanter i tvstaviga ord