globaliseringen hur stor Är utmaningen?

23
1 GLOBALISERINGEN GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN? HUR STOR ÄR UTMANINGEN? Klas Eklund 1999

Upload: mahina

Post on 13-Jan-2016

40 views

Category:

Documents


0 download

DESCRIPTION

GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN?. Klas Eklund 1999. 1. DE STORA DRAGEN. Handelsexpansion Fria kapitalrörelser Ny teknik Kulturell integration Inget kontrollrum Skatteharmonisering Behovet av attraktionskraft EMU driver på - men räcker ej - PowerPoint PPT Presentation

TRANSCRIPT

Page 1: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

1

GLOBALISERINGEN GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN?HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

Klas Eklund1999

Page 2: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

DE STORA DRAGENDE STORA DRAGEN

• Handelsexpansion • Fria kapitalrörelser • Ny teknik • Kulturell integration• Inget kontrollrum• Skatteharmonisering• Behovet av attraktionskraft • EMU driver på - men räcker ej• Hot och möjligheter för företag och

fack

Page 3: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

NYA MARKNADERNYA MARKNADER

• Öppenhet besegrade import-substitution

• Latinamerika ut ur skuggorna• Asien: Japan, NIC, Kina• Avregleringar• Kommunismens död• Den största ekonomiska omvälvningen

i mänsklighetens historia?

Page 4: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

STEG 1: HANDELNSTEG 1: HANDELN

• Avregleringar efter kriget• Tullavveckling• Snabb exportexpansion• Direktinvesteringar följer efter• Multinationella företag, global

internhandel blir allt viktigare

Page 5: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

STEG 2: DET FRIA KAPITALETSTEG 2: DET FRIA KAPITALET

• “Shareholder value”, “junk bonds”• Den nya tekniken • Avregleringar• Kapitalmarknaden blir “vik” i stället för

“insjö”• Räntan är “betyget” från marknaden:• RS = RT + VXK + RP• Rörlig växelkurs ger inte så stor

handlingsfrihet

Page 6: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

STEG 3: NY TEKNIKSTEG 3: NY TEKNIK

• IT - på alla områden• Nya, plattare strukturer• Snabbare överföring av teknik• Internationalisering av

produktionen• Omflyttning av arbetskraft

Page 7: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

RESULTAT: HÅRDARE RESULTAT: HÅRDARE KONKURRENSKONKURRENS

• Möjligheter• Produktivitet, tillväxt• Bra för konsumenterna• Nya jobb• Hot mot gamla strukturer• Faktorprisutjämningsteoremet

Page 8: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

KULTURELL KULTURELL INTEGRATIONINTEGRATION

• Nya kulturella gränser: Gruppen viktigare än nationen

• Nya medier• Blixtsnabb information• Väldig integrationskraft• Den amerikanska dominansen• Öppenhet

Page 9: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

INGET KONTROLLRUMINGET KONTROLLRUM

• Skapa jobb genom att spendera mer?• Rättvisa skattehöjningar?• Räntesänkningar för byggande?• Devalvera för konkurrenskraft?• Slutsats: Dyrt gå emot marknaderna• Gäller både för fast och rörlig

växelkurs

Page 10: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

ÄVEN STRUKTURERNA ÄVEN STRUKTURERNA KONVERGERARKONVERGERAR

• Planekonomiernas kollaps• Den “skandinaviska modellens”

problem• Den “asiatiska modellens” problem• Rörliga skattebaser sätter tryck på

utjämning av skatterna - kapital, arbete, konsumtion

• Snart bara en valuta i Västeuropa

Page 11: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

BEHOVET AV BEHOVET AV ATTRAKTIONSKRAFTATTRAKTIONSKRAFT

• Frihandel och konkurrens• God infrastruktur• Skattesystemet• Utbildningssystemet• Makroekonomisk stabilitet• Politisk stabilitet

Page 12: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

EUROPA I KLÄMEUROPA I KLÄM

• USA dynamiskt• Asien tillfälligt i kris - men kommer

tillbaka• Europa på dekis?• “Euroskleros”• Behovet av flexiblare marknader och

bättre utbildning• EMU som medel?

Page 13: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

EMU: BAKGRUNDENEMU: BAKGRUNDEN

• Politiskt projekt, med politiska konsekvenser• Positiva ekonomiska effekter: Transparens,

konkurrens, tillväxt• Negativa: Inget optimalt valutaområde, ger risker

under övergången• Svårt värdera valutaområdesargumentet• Omöjligt vikta samman “objektivt”• Stort EMU ger både större potential och större

risker– Viktigare politiska effekter– Större effekter på konkurrens och transparens– Men också större skillnader mellan länder och regioner

• Konvergenskrav för att minska riskerna

Page 14: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

EMU ÄR HÄR!EMU ÄR HÄR!

• Konvergensprocessen har fungerat väl!– Inflationskonvergens nästan uppnådd– Valutorna stabila redan från 1997– Långräntekonvergens har uppnåtts– Korträntekonvergens uppnåddes snabbare än väntat

• Euro-zonen stabilare än omvärlden under finansiella oron 1998

• 1/1 1999: Euron införs; övergången gick smidigt• Sedlar och mynt senast 1/7 2002

Page 15: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

PENNINGPOLITIKENS UTMANINGARPENNINGPOLITIKENS UTMANINGAR

• Gynnsamt makroekonomiskt klimat• Men svårt forma penningpolitik från scratch• Tekniska problem: Behov av nya aggregat och nya

måldefinitioner• Praktiska problem: Hur få penningpolitiken att

drivas på europeisk nivå?• Svårt finna en politik som passar alla• Viktigt för ECB att vinna politisk legitimitet• Hur starkt blir det politiska inflytandet över ECB?• Hur samordna med finanspolitiken?

Page 16: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

EMU: FRÅGOR FRAMÖVEREMU: FRÅGOR FRAMÖVER

• Det tyska valet: Vad betyder Schröder och Lafontaine?

• Vad betyder konjunkturavmattningen?• Stabilitetspakten i fara?• Konflikt mellan ECB och politikerna? Hur

starkt är ECB?• Synen på valutan: Target zones?• Synen på sysselsättningsmål • Trycket ökar på skatteharmonisering• Går Euroland mot politisk union?

Page 17: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

HUR STARK BLIR EURON?HUR STARK BLIR EURON?

• Portföljeffekter gynnar euron• Grundfrågan: Cykliskt kontra strukturellt• Strukturen talar för USD, men

bytesbalansen kan bli problem• Cykliska faktorer har talat för EUR, men

det är mindre säkert i dag• Tre stora (slutna) valutablock. “Benign

neglect” ger volatilitet?• EMU en katalysator för färre valutor i

världen?

Page 18: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

VAD BETYDER VAD BETYDER UTANFÖRSKAP?UTANFÖRSKAP?

• Penningpolitisk autonomi? • Inte vid fast växelkurs (Danmark). Svårt också

vid rörlig?• Svårt i praktiken: Misstänksamma marknader• Viss räntedifferens • Kostnader i finansiell sektor• Företagen överväger gå till euro• SLUTSATS: Fortsatt tryck att skugga unionen

Page 19: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

NÄR KOMMER SVERIGE MED?NÄR KOMMER SVERIGE MED?

• Fördragsbrott eller formella skäl för utanförskap?• “Demokratiskt beslut” krävs• Opinionen vänder när unionen blivit ett faktum

– Tidigare “plan”: S-kongress 2001, valrörelse 2002, medlemskap 2003?

• Nu snabbare?– S-regeringar i Europa, opinionssvängningar i Danmark

och Sverige, EU-ordförandeskap 2001– Extra (s)-kongress 2000, folkomröstning hösten 2000,

ERM-medlemskap därefter, medlemskap 1/1 2002?

• Danmark in samtidigt? Grekland? Storbritannien?

Page 20: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

EMUs KONSEKVENSEREMUs KONSEKVENSER

• Mer genomskinlig prissättning• Bredare finansmarknad• Medför strukturomvandling• Ökat tryck på skatteharmonisering• Livaktigare börs - där bransch blir

viktigare än geografi• Företagen går snabbare till euro• Efter hand: europrodukter också för

privatpersoner

Page 21: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

GLOBALISERINGENS GLOBALISERINGENS KONSEKVENSER FÖR KONSEKVENSER FÖR

FÖRETAGENFÖRETAGEN

• Industri och tjänster smälter samman• Marknaderna alltmer globala• Euroland viktigt!• Modern teknik allt viktigare• Låg inflation här för att stanna• Politikerkontakter mindre avgörande

Page 22: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

VAD GÖRA?VAD GÖRA?

• Tänk globalt• Men utnyttja lokala fördelar• Hierarkier allt mer omoderna• Arbeta i nätverk• Skräddarsydd kvalitet • Snabbhet• Skaffa hög och mångkulturell, kreativ

kompetens

Page 23: GLOBALISERINGEN  HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

KONSEKVENSER FÖR FACKETKONSEKVENSER FÖR FACKET

• Arbetsmarknaden blir rörligare• Arbetare och tjänstemän blir obsoleta

begrepp• Nya (större?) löneskillnader• Låg inflation - lägre nominella lönepåslag• Flexiblare arbetstider - flexiblare arbetsliv • Humankapitalet viktigare: Hur ser en modern

fördelningspolitik ut?• Internationella fora och internationellt

samarbete allt viktigare