globaliseringen hur stor Är utmaningen?
DESCRIPTION
GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN?. Klas Eklund 1999. 1. DE STORA DRAGEN. Handelsexpansion Fria kapitalrörelser Ny teknik Kulturell integration Inget kontrollrum Skatteharmonisering Behovet av attraktionskraft EMU driver på - men räcker ej - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
1
GLOBALISERINGEN GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN?HUR STOR ÄR UTMANINGEN?
Klas Eklund1999
DE STORA DRAGENDE STORA DRAGEN
• Handelsexpansion • Fria kapitalrörelser • Ny teknik • Kulturell integration• Inget kontrollrum• Skatteharmonisering• Behovet av attraktionskraft • EMU driver på - men räcker ej• Hot och möjligheter för företag och
fack
NYA MARKNADERNYA MARKNADER
• Öppenhet besegrade import-substitution
• Latinamerika ut ur skuggorna• Asien: Japan, NIC, Kina• Avregleringar• Kommunismens död• Den största ekonomiska omvälvningen
i mänsklighetens historia?
STEG 1: HANDELNSTEG 1: HANDELN
• Avregleringar efter kriget• Tullavveckling• Snabb exportexpansion• Direktinvesteringar följer efter• Multinationella företag, global
internhandel blir allt viktigare
STEG 2: DET FRIA KAPITALETSTEG 2: DET FRIA KAPITALET
• “Shareholder value”, “junk bonds”• Den nya tekniken • Avregleringar• Kapitalmarknaden blir “vik” i stället för
“insjö”• Räntan är “betyget” från marknaden:• RS = RT + VXK + RP• Rörlig växelkurs ger inte så stor
handlingsfrihet
STEG 3: NY TEKNIKSTEG 3: NY TEKNIK
• IT - på alla områden• Nya, plattare strukturer• Snabbare överföring av teknik• Internationalisering av
produktionen• Omflyttning av arbetskraft
RESULTAT: HÅRDARE RESULTAT: HÅRDARE KONKURRENSKONKURRENS
• Möjligheter• Produktivitet, tillväxt• Bra för konsumenterna• Nya jobb• Hot mot gamla strukturer• Faktorprisutjämningsteoremet
KULTURELL KULTURELL INTEGRATIONINTEGRATION
• Nya kulturella gränser: Gruppen viktigare än nationen
• Nya medier• Blixtsnabb information• Väldig integrationskraft• Den amerikanska dominansen• Öppenhet
INGET KONTROLLRUMINGET KONTROLLRUM
• Skapa jobb genom att spendera mer?• Rättvisa skattehöjningar?• Räntesänkningar för byggande?• Devalvera för konkurrenskraft?• Slutsats: Dyrt gå emot marknaderna• Gäller både för fast och rörlig
växelkurs
ÄVEN STRUKTURERNA ÄVEN STRUKTURERNA KONVERGERARKONVERGERAR
• Planekonomiernas kollaps• Den “skandinaviska modellens”
problem• Den “asiatiska modellens” problem• Rörliga skattebaser sätter tryck på
utjämning av skatterna - kapital, arbete, konsumtion
• Snart bara en valuta i Västeuropa
BEHOVET AV BEHOVET AV ATTRAKTIONSKRAFTATTRAKTIONSKRAFT
• Frihandel och konkurrens• God infrastruktur• Skattesystemet• Utbildningssystemet• Makroekonomisk stabilitet• Politisk stabilitet
EUROPA I KLÄMEUROPA I KLÄM
• USA dynamiskt• Asien tillfälligt i kris - men kommer
tillbaka• Europa på dekis?• “Euroskleros”• Behovet av flexiblare marknader och
bättre utbildning• EMU som medel?
EMU: BAKGRUNDENEMU: BAKGRUNDEN
• Politiskt projekt, med politiska konsekvenser• Positiva ekonomiska effekter: Transparens,
konkurrens, tillväxt• Negativa: Inget optimalt valutaområde, ger risker
under övergången• Svårt värdera valutaområdesargumentet• Omöjligt vikta samman “objektivt”• Stort EMU ger både större potential och större
risker– Viktigare politiska effekter– Större effekter på konkurrens och transparens– Men också större skillnader mellan länder och regioner
• Konvergenskrav för att minska riskerna
EMU ÄR HÄR!EMU ÄR HÄR!
• Konvergensprocessen har fungerat väl!– Inflationskonvergens nästan uppnådd– Valutorna stabila redan från 1997– Långräntekonvergens har uppnåtts– Korträntekonvergens uppnåddes snabbare än väntat
• Euro-zonen stabilare än omvärlden under finansiella oron 1998
• 1/1 1999: Euron införs; övergången gick smidigt• Sedlar och mynt senast 1/7 2002
PENNINGPOLITIKENS UTMANINGARPENNINGPOLITIKENS UTMANINGAR
• Gynnsamt makroekonomiskt klimat• Men svårt forma penningpolitik från scratch• Tekniska problem: Behov av nya aggregat och nya
måldefinitioner• Praktiska problem: Hur få penningpolitiken att
drivas på europeisk nivå?• Svårt finna en politik som passar alla• Viktigt för ECB att vinna politisk legitimitet• Hur starkt blir det politiska inflytandet över ECB?• Hur samordna med finanspolitiken?
EMU: FRÅGOR FRAMÖVEREMU: FRÅGOR FRAMÖVER
• Det tyska valet: Vad betyder Schröder och Lafontaine?
• Vad betyder konjunkturavmattningen?• Stabilitetspakten i fara?• Konflikt mellan ECB och politikerna? Hur
starkt är ECB?• Synen på valutan: Target zones?• Synen på sysselsättningsmål • Trycket ökar på skatteharmonisering• Går Euroland mot politisk union?
HUR STARK BLIR EURON?HUR STARK BLIR EURON?
• Portföljeffekter gynnar euron• Grundfrågan: Cykliskt kontra strukturellt• Strukturen talar för USD, men
bytesbalansen kan bli problem• Cykliska faktorer har talat för EUR, men
det är mindre säkert i dag• Tre stora (slutna) valutablock. “Benign
neglect” ger volatilitet?• EMU en katalysator för färre valutor i
världen?
VAD BETYDER VAD BETYDER UTANFÖRSKAP?UTANFÖRSKAP?
• Penningpolitisk autonomi? • Inte vid fast växelkurs (Danmark). Svårt också
vid rörlig?• Svårt i praktiken: Misstänksamma marknader• Viss räntedifferens • Kostnader i finansiell sektor• Företagen överväger gå till euro• SLUTSATS: Fortsatt tryck att skugga unionen
NÄR KOMMER SVERIGE MED?NÄR KOMMER SVERIGE MED?
• Fördragsbrott eller formella skäl för utanförskap?• “Demokratiskt beslut” krävs• Opinionen vänder när unionen blivit ett faktum
– Tidigare “plan”: S-kongress 2001, valrörelse 2002, medlemskap 2003?
• Nu snabbare?– S-regeringar i Europa, opinionssvängningar i Danmark
och Sverige, EU-ordförandeskap 2001– Extra (s)-kongress 2000, folkomröstning hösten 2000,
ERM-medlemskap därefter, medlemskap 1/1 2002?
• Danmark in samtidigt? Grekland? Storbritannien?
EMUs KONSEKVENSEREMUs KONSEKVENSER
• Mer genomskinlig prissättning• Bredare finansmarknad• Medför strukturomvandling• Ökat tryck på skatteharmonisering• Livaktigare börs - där bransch blir
viktigare än geografi• Företagen går snabbare till euro• Efter hand: europrodukter också för
privatpersoner
GLOBALISERINGENS GLOBALISERINGENS KONSEKVENSER FÖR KONSEKVENSER FÖR
FÖRETAGENFÖRETAGEN
• Industri och tjänster smälter samman• Marknaderna alltmer globala• Euroland viktigt!• Modern teknik allt viktigare• Låg inflation här för att stanna• Politikerkontakter mindre avgörande
VAD GÖRA?VAD GÖRA?
• Tänk globalt• Men utnyttja lokala fördelar• Hierarkier allt mer omoderna• Arbeta i nätverk• Skräddarsydd kvalitet • Snabbhet• Skaffa hög och mångkulturell, kreativ
kompetens
KONSEKVENSER FÖR FACKETKONSEKVENSER FÖR FACKET
• Arbetsmarknaden blir rörligare• Arbetare och tjänstemän blir obsoleta
begrepp• Nya (större?) löneskillnader• Låg inflation - lägre nominella lönepåslag• Flexiblare arbetstider - flexiblare arbetsliv • Humankapitalet viktigare: Hur ser en modern
fördelningspolitik ut?• Internationella fora och internationellt
samarbete allt viktigare