goodwill - diva portal425510/fulltext01.pdf · 2 going concern: ett antagande, vid till exempel...
TRANSCRIPT
Goodwill
- Ett berg att bestiga
Kalmar 27/5 2010
Kandidatuppsats grupp 4
Johannesson Karl-Fredrik
Skärle Daniel
Avdelningen för ekonomi
Handledare: Petter Boye
Examinator: Krister Bredmar
1 Inledning ..................................................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund ............................................................................................................................... 1 1.2 Problemdiskussion................................................................................................................. 3
1.3 Problemställning .................................................................................................................... 5 1.4 Syfte....................................................................................................................................... 5 1.5 Avgränsning ........................................................................................................................... 5 1.6 Uppsatsens disposition .......................................................................................................... 6
2 Metod........................................................................................................................................... 7 2.1 Förförståelse .......................................................................................................................... 7 2.2 Vetenskapliga forskningsansatser .......................................................................................... 7 2.3 Vetenskapliga metoder ........................................................................................................ 10 2.4 Datainsamlingsmetoder ....................................................................................................... 12
2.4.1 Primärdata & Sekundärdata ......................................................................................... 12
2.4.2 Tre typer av källor ........................................................................................................ 13 2.4.3 Intervjuer ...................................................................................................................... 13 2.4.4 Uppsatsens tillförlitlighet ............................................................................................. 15
2.5 Urval .................................................................................................................................... 16 2.6 Val av respondent ................................................................................................................ 16 2.7 Val av teori........................................................................................................................... 17
2.8 Källkritik ............................................................................................................................. 17
3 Teoretisk referensram .............................................................................................................. 19 3.1 Immateriella tillgångar ........................................................................................................ 19
3.2 Goodwill .............................................................................................................................. 21 3.2.1 Hantering av goodwill .................................................................................................. 22
3.3 Uppkomst av goodwill ........................................................................................................ 24 3.3.1 Koncernmässig goodwill.............................................................................................. 24
3.3.2 Inkråmsgoodwill .......................................................................................................... 24 3.3.3 Internt upparbetad goodwill ......................................................................................... 25
3.4 Företagsförvärv ................................................................................................................... 25 3.4.1 Förvärvsanalys ............................................................................................................. 25
3.5 Tidigare redovisning av goodwill ........................................................................................ 27 3.6 Lagar och förordningar ........................................................................................................ 28
3.6.1 Kategoriindelning K1-K4 ............................................................................................ 28 3.6.2 IFRS 3 - Rörelseförvärv ............................................................................................... 29 3.6.3 IAS 36 – Nedskrivningar ............................................................................................. 30 3.6.4 Diskonteringsränta ....................................................................................................... 31 3.6.5 Metoder för beräkning av nuvärde vid bestämmande av nyttjandevärdet ................... 32
3.6.6 Nedskrivningsstatistik för goodwill ............................................................................. 33 3.6.7 Årsredovisningslagen (ÅRL) ....................................................................................... 34
3.7 Normgivande organ ............................................................................................................. 35
3.7.1 IASB - International Accounting Standards Board ...................................................... 35 3.7.2 Revisorsnämnden - RN ................................................................................................ 35 3.7.3 FAR/SRS ...................................................................................................................... 36 3.7.4 Rådet för finansiell rapportering - RFR ....................................................................... 36
3.8 Revisorn............................................................................................................................... 36 3.8.1 Revision ....................................................................................................................... 37 3.8.2 Försiktighetsprincipen .................................................................................................. 38
3.8.3 Going Concern ............................................................................................................. 38
4 Goodwill ur revisorns perspektiv ........................................................................................... 39
5 Analys & Slutsats ..................................................................................................................... 52 6 Källförteckning......................................................................................................................... 57
Förord
För att kunna göra denna uppsats möjlig och genomförbar vill vi tacka
vår handledare Petter Boye för bra och värdefulla tips,
men även opponenterna i vår seminariegrupp för idéer och tankar kring förbättringar.
Vi vill även rikta ett stort och varmt tack till revisorerna som tagit sig tid och bidragit med
värdefull information och kunskap inom området. Vi vill också tacka Jim Forsberg
och Karl Pettersson på Grant Thornton för deras engagemang och hjälpsamhet vid
förmedling av kontakten med kompetent personal.
Slutligen vill vi tacka oss själva för ett bra och glädjefyllt samarbete
med en jämn arbetsfördelning.
Kalmar den 27 maj 2011
Daniel Skärle Karl-Fredrik Johannesson
Sammanfattning
Svensk titel: Goodwill- Ett berg att bestiga
Utgivningsår: 2011-05-27
Språk: Svenska
Seminarium: 2011-05-31
Universitet: Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan i Kalmar
Kurs: Kandidatuppsats 15 hp
Författare: Karl-Fredrik Johannesson, Daniel Skärle
Handledare: Petter Boye
Examinator: Krister Bredmar
Nyckelord: Goodwill, generera, fördelar, framtidspost, kassagenererande enhet
Problem: Hur bedömer revisorn goodwill och dess framtida värde?
Syfte: Syftet med uppsatsen är att kvalitativt studera och beskriva hur revisorn granskar och
bedömer goodwill och dess vara eller icke vara.
Metod: I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att få en djupare och bredare förståelse kring
hur revisorerna ser på goodwill. Data insamlingen har skett genom både teorietisk och empirisk
insamling då den sistnämnda samlats in med hjälp av utförda intervjuer på revisionsbyråer i Kalmar
och Malmö.
Slutsats: Goodwill är ett väldigt svårt och diffust ämne, både utifrån revisorns och företagets sida.
Komplexiteten i nedskrivningsuträkningar kan bidra till felaktiga värden vilket kan komma att för-
svåra revisorns granskning avsevärt. Goodwill är en framtidspost som inte på förhand går att säker-
ställa. Det viktiga med goodwill är inte själva posten utan vad den kommer att generera för fördelar
i framtiden vilka spås med hjälp av prognoser och antaganden.
Ordlista
IASB: International Accounting Standards Board, är en internationell redovisningsorganisation som
arbetar med en harmonisering av redovisning internationellt.
IFRS: International Finance Reporting Standards, är en regel som börsnoterade företag ska använda
sig av.
Rörelseförvärv: En transaktion eller händelse där det finns en förvärvare som får ett bestämmande
inflytande i den verksamhet som förvärvas.
RR:15: Är redovisningsrådets rekommendation för immateriella tillgångar och kan inte användas
av företag som har noterade värdepapper eller använder sig av IFRS.
IAS: International Accounting Standards, är föregångaren till IFRS och förklarar hur transaktioner
och händelser ska redovisas av börsnoterade företag.
ABL: Aktiebolagslagen.
Icke-monetär identifierbar tillgång: Är tillgångar som inte går att identifiera i pengar mätt.
Nyttjandevärde: Det är nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden som en tillgång kommer att
generera.
Nyttjandeperiod: Den period en tillång väntas inbringa en fördel.
Impairment test: Är en prövning för att testa om nedskrivning föreligger.
Franchising: Franchising innebär att någon mot ersättning får använda företagets affärskoncept för
egen affärsverksamhet.
Nuvärde: Är värdet idag av en betalning som sker i framtiden. Om 100 kronor erhålls om 1 år, vad
är det värt idag.
2
Going concern: Ett antagande, vid till exempel värdering, om att företaget antas existera i all
evighet eller under en lång period.
Kassaflöde: Ett företags in- och utbetalningar.
Förvaltningsberättelse: Den ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets
verksamhet, ställning samt resultat.
Beta-värde: Ett statistiskt mått som anger ett värdepappers, till exempel en akties, marknadsrisk.
Återvinningsvärde: Är det högsta av nyttjandevärde och verkligt värde.
Koncession: Tillstånd att driva en viss typ av verksamhet.
1
1 Inledning I det första kapitlet presenterar vi bakgrunden till varför problemet är av intresse och skapar
en ökad förståelse för ämnets aktualitet och problem. Problembakgrunden mynnar sedan ut i
ett syfte och frågeställningar som är till grund för hela undersökningen.
1.1 Bakgrund
”Det åligger bolagens revisorer att verkligen kontrollera att goodwillen inte tagits upp till ett
för högt värde” (aktiespararna.se).
Enligt § 5 samlingsvolymen (2009) revision, ska en revisor granska företagets årsredovisning,
bokföring och ledningens förvaltning av företaget. Granskningen som revisorn utför ska enligt
god revisionssed vara ingående och omfattande i den mån det krävs. Revisorn ska även
granska koncernredovisningen om det granskade företaget är ett moderföretag. Enligt § 7 ska
revisorn när denne utför revisionen framföra erinringar och göra påpekanden till
företagsledningen enligt god revisionssed. (Samlingsvolymen 2009, Revision)
Tidigare skulle goodwillposten för börsnoterade företag skrivas av enligt plan under en
femårsperiod men i vissa speciella fall där säkerheten på livslängden hade bevisats kunde av-
skrivningstiden överstiga fem år. Posten skulle skrivas av eftersom det övervärde som uppstått
vid förvärvet antogs minska i värde över tiden. Avskrivningen innebar att resultatet påverka-
des negativt då den räknades som en kostnad. Beroende på storleken på avskrivningsvärdet
och tidsperioden kom avskrivningen att påverka resultatet i olika utsträckning. (jonmyren.se)
IASB, International Accounting Standards Board, är ett internationellt organ som har till upp-
gift att öka kvalitén för internationell finansiell redovisning genom att försöka samordna de
olika redovisningsprinciperna internationellt och arbeta fram en fungerande redovisningsprax-
is. De har utformat ett nytt regelverk, IFRS, där en av de nya standarderna behandlar redovis-
ning av goodwill. International Financial Reporting Standards, IFRS, är obligatoriskt för
svenska börsnoterade företag. Regelverket tillåter inte längre avskrivning av goodwill utan det
ska istället göras löpande prövningar under hela räkenskapsåret för att se om skäl finns till
nedskrivning av goodwillposten. (International Financial Reporting Standards (IFRS) voly-
men 2010)
2
IFRS kom att gälla från den 1 januari 2005 och ska tillämpas av börsnoterade företag i deras
koncernredovisning (bfn.se). Standarden tillkom i avseendet att öka transparensen i börsföre-
tagen och samtidigt harmonisera reglerna för finansiella rapporter för att lättare kunna jämföra
företagen länder emellan (pwc.com). En av IFRS standarder, IFRS 3, behandlar bland annat
redovisning och beräkning av goodwill. Syftet med IFRS 3 är att förbättra jämförbarheten,
tillförlitligheten och relevansen på den information som rapporteras vid rörelseförvärv. (IFRS-
volymen 2010, IFRS 3)
När det sker ett rörelseförvärv ska alla tillgångar och skulder som inbegriper kraven för iden-
tifierbarhet tas upp i företagets koncernbalansräkning och detta på förvärvsdagen. Värdet ska
tas upp till ett verkligt värde i enlighet med IRFS 3 och ska kunna mätas på ett tillförlitligt
sätt. Balansräkningen som förvärvas omformas på så vis till en balansräkning som speglar
verkliga värden. En utveckling mot IFRS kommer att leda till en stor förändring jämfört med
tidigare. Utvecklingen innebär att beloppen i samband med användandet av IFRS inte kom-
mer att speglas av ett kontrollerbart anskaffningspris utan dessa belopp kommer i fortsätt-
ningen bestå av bedömningar och prognoser som är gjorda av företagen själva. Det är oerhört
viktigt att sådana bedömningar i fortsättningen görs på korrekta och likartade sätt för att få
fram en tillförlitlig nedskrivning. Inom redovisningen kan det tyckas vara komplexa regler
och detta beror på att redovisningen i och med det nya regelverket äntrar värderingsområdet
och dess annorlunda terminologi och synsätt. Viktigt att påpeka är också att företagen tar till
sig de nya reglerna, börjar tillämpa dessa och utför förvärvsanalysen på ett korrekt sätt. (delo-
itte.se)
3
1.2 Problemdiskussion
”Fördelningen av övriga immateriella tillgångar är tyvärr helt obegriplig. Jag har inte träffat
någon, vare sig analytiker, företagsrepresentant eller revisor, som kan förklara hur det här
värdet beräknas. I vissa företag är värdet noll, i andra är det hela förvärvsövervärdet”.
(farsrskomplett.se)
RR:15 beskriver en immateriell tillgång som en identifierbar icke-monetär tillgång vilken inte
har någon fysisk form och tillgången innehas framförallt för att användas i produktionen eller
för att tillhandahålla varor och tjänster. Goodwill kan vara ett exempel på en immateriell till-
gång som främst uppstår vid företagsförvärv.
Goodwill är ett omtalat ämne inom företagsvärlden men det är inte själva begreppet i sig som
skapat rubriker utan det är istället hur goodwillposten ska hanteras. Dess hantering påverkar
företagen på flera olika sätt men störst påverkan har det på resultatet. (jonmyren.se)
Under en 15-årsperiod har industriföretaget Gunnebo kommit att bli en koncern med en
personalstyrka på cirka 7 000 anställda och en omsättning på 6 700 miljoner kronor. Förvär-
ven under denna 15-årsperiod har bidragit till företagets nutida position och storlek. Vid års-
skiftet 06/07 uppstod det på grund av förvärven en goodwillpost vilken uppgick till 1 056 mil-
joner kronor. Goodwillposten kanske inte tycks vara av betydelse när den studeras enskilt
men det som bör göras för att se dess omfattning och storlek är att sätta goodwillposten i för-
hållande till Gunnebos egna kapital. Kapitalet uppgick vid årsskiftet 06/07 till 1 044 miljoner
kronor vilket innebar att goodwill och det egna kapitalet nästintill var detsamma. Om posten
goodwill skulle visa sig vara felvärderad och företaget blir tvungna att skriva ner denna kan
det innebära att företagets egna kapital blir hotat vilket kan leda till att företaget kommer på
obestånd. (aktiespararna.se)
Riktlinjerna för bedömning av nedskrivningsbehovet behandlas i IAS 36. Syftet med denna
lag är att belysa olika metoder som ett företag bör använda sig av för att påvisa att deras till-
gångar inte är övervärderade, det vill säga inte redovisade till ett högre värde än återvinnings-
värdet eller nyttjandevärdet. Finns det en misstanke om att en tillgång har minskat i värde bör
det säkerställas ett återvinningsvärde för tillgången för att på så sätt fastställa en eventuell
nedskrivning. (IFRS-volymen 2010, IAS 36)
4
Återvinningsvärdet för en goodwill är betydligt svårare att fastställa än för en tillgång och
därför bör företaget istället beräkna återvinningsvärdet för den kassagenererade enheten dit
goodwill tillhör, för att på så sätt se hur mycket av den som bör skrivas av. (IFRS-volymen
2010, IAS 36)
Ett annat komplicerat fall men utifrån revisorns perspektiv, är fallet rörande detaljhandelsbo-
laget 97’- 98’. Bolaget hade en omsättning på 12 miljoner kronor och en balansomslutning på
6 miljoner kronor. Varulagret utgjorde 50 procent av bolagets totala tillgångar och bestod av
modekläder. I detta företag fanns det i balansräkningen en immateriell tillgång om 1,5 miljo-
ner kronor vilken klassades som goodwill. Posten skrevs av enligt plan med 14,29 procent i
sex år men det saknades närmare uppgifter om denna post i årsredovisningen. (rn.se)
Revisorn ansåg att goodwill kunde hänföras till inköp av två butiker och medgav att dessa
upplysningar borde ha lämnats i årsredovisningen. Beträffande goodwillavskrivningen anför
han att bokföringslagen anger minst tio procent årlig avskrivning och att ”i ABL angiven av-
skrivningstid torde avse koncernmässig goodwill”. Revisorn bedömde avskrivningsplanen
som rimlig eftersom det aktuella varumärket hade en stark ställning. (rn.se)
Enligt Revisorsnämnden borde revisorn ha verkat för att upplysningar skulle ha lämnats i års-
redovisningen. Han borde också ha uppmärksammat bolaget på den regel i kap 4. § 4 ÅRL
(1995:1554) som säger att den ekonomiska livslängden för en tillgång av denna karaktär ska
uppgå till fem år om inte annat med säkerhet kan fastställas. Om det så visar sig ska det läm-
nas upplysning i noterna om skälen härtill. (rn.se)
Detta visar problematiken med att värdera goodwill då en felvärdering kan få stora
konsekvenser som kan leda till att företaget kommer på obestånd. En felvärdering kan också
komma att påverka en rad intressenter och deras förtroende till företaget. Beroende på
företagets struktur och uppbyggnad kan dessa intressenter vara av olika betydelse. Företag
kan medvetet värdera denna post högre än det egentliga värdet och det gäller för revisorn att
opartiskt bedöma goodwillpostens riktiga värde och dess eventuella nedskrivningsbehov.
(Ann Theander, GT)
5
1.3 Problemställning
Huvudfråga: Hur bedömer revisorn goodwill och dess framtida värde?
Delfrågor:
Vad är problematiken med goodwill vid granskningstillfället?
Innebär nedskrivningar en minskad problematik jämfört med avskrivningar?
1.4 Syfte
Syftet med uppsatsen är att kvalitativt studera och beskriva hur revisorn granskar och
bedömer goodwill och dess vara eller icke vara.
1.5 Avgränsning
Det går att studera goodwill ur många perspektiv men vi har valt att avgränsa oss till hur
revisorn upplever värderingen och dess problematik. Vi kommer inte att studera IFRS 3 i sin
helhet utan endast fokusera på avsnittet om goodwill. Företagens internt upparbetade goodwill
har vi bara förklarat och inte analyserat eftersom det är en post som inte får redovisas i
balansräkningen och är därför inte av intresse.
6
1.6 Uppsatsens disposition
Inledning
• I detta kapitel presenteras bakgrunden till problemet och problemställningarna som vi kommer att studera.
Metod
•Här presenteras de metoder som vi ska använda oss av för att kunna utföra forskningen.
Teori
•Teorin kommer att ge läsaren en bredare och djupare förståelse kring goodwill och dess hantering.
Empiri
• I empirin presenterar vi intervjuerna i sammanställt format under olika rubriker för att läsaren lättare ska kunna jämföra svaren respondenterna emellan.
Analys
•Analysen grundar sig på en sammanställning av teori och empiri för att senare ligga till grund för de kommande slutsatserna och diskussionerna.
Slutsats
•Här redogörs slutsatser som vi under arbetets gång kommit fram till men det sker även en diskussion kring ämnet.
7
2 Metod
Det här kapitlet kommer att beskriva de metoder som ligger till grund för kandidatuppsatsens
genomförande. Här ges läsaren en inblick i hur författarna kommer att gå tillväga för att
försöka förklara och beskriva frågeställningarna.
2.1 Förförståelse
Förförståelse är de kunskaper som forskaren har erhållit genom tidigare erfarenheter,
utbildningar eller genom redan tidigare utförd forskning. Det är ett socialt fenomen som
grundar sig i egenvinklade uppfattningar om problemställningarna som forskaren valt att
studera. (Holme & Solvang 1997)
Vi som författare har sedan tidigare i och med vår utbildning kunskaper inom ämnet ekonomi.
Goodwill har belysts i många av de kurser vi läst men de har inte gett oss tillräcklig insikt i
problematiken kring ämnet.
2.2 Vetenskapliga forskningsansatser
Det finns flera olika forskningsansatser att bygga sin forskning på, några av dessa är
induktion, deduktion och abduktion. Under forskningen kan växlingar mellan teori och empiri
ske vilket kan leda till att forskaren behöver använda sig av olika metoder för att få en
förståelse för dessa två områden. Forskaren kan beroende på ansats antingen röra sig från teori
till empiri eller tvärtom. En rörelse från teori till empiri bygger på olika metoder för
problemformulering men om metoderna däremot bygger på tolkning sker det en rörelse från
empiri till teori. (Grønmo 2006)
8
Figur 1, (Grønmo 2006)
Ett induktivt arbetssätt innebär att forskaren närmar sig verkligheten opartiskt och genom att
studera empiri kan denne formulera egna teorier, det vill säga en rörelse från empiri till teori
enligt figuren ovan. Ett induktivt arbetssätt kallas också upptäckandets väg eftersom forskaren
fritt kan studera sin hypotes med hjälp av empirin för att sedan dra en generell teoretisk
9
slutsats. (Patel & Davidsson 2003)
Studerar forskaren ett problem utefter denna ansats behöver denne inte utgå från tidigare
teorier utan tillåts att ha egna idéer och föreställningar som kan komma att påverka de
teoretiska slutsatser som genereras. (Patel & Davidsson 2003)
En forskare som bygger sina metoder på problemformulering, det vill säga genom en rörelse
från teori till empiri, utgår från ett deduktivt arbetssätt vilket innebär att bevisandets väg följs.
De redan existerande teorierna och de allmänna principerna ligger till grund för de slutsatser
som senare kommer att dras. Ur de teorier som redan existerar kommer forskaren härleda
hypoteser som empiriskt prövas på forskningsobjektet vilka kallas hypotetiskt- deduktiva. Det
är den redan existerande teorin som styr inriktningen och insamlingen av datamaterialet som
ska användas i forskningen. (Patel & Davidsson 2003)
Teorin som forskaren använder sig av har en hög grad av objektivitet eftersom den redan
existerar samtidigt som forskarens egna tankar och teorier kring problemet åsidosätts. (Patel
& Davidsson 2003)
Abduktion är en kombination av forskningsansatserna deduktion och induktion. Till en början
arbetar forskaren utifrån ett induktivt arbetssätt för att under de senare delarna i forskningen
successivt övergå till ett mer deduktivt arbetssätt. Genom att arbeta abduktivt studerar
forskaren det enskilda fallet för att sedan konstruera en teori som testas på nytt mot
verkligheten. Med abduktion kan forskaren finna en hypotes som för tillfället bäst beskriver
den data som insamlats. Detta innebär att hypotesen kan komma att ändras längre fram i
forskningen då det eventuellt uppkommit väsentligare data. Sättet att arbeta innebär att det
skapas en friare roll som i sin tur leder till att båda arbetssätten kan användas. (Patel &
Davidsson 2003)
Under forskningsprocessen har vi kommit att anta en abduktiv ansats då vi i första hand tittar
på problemet i den verkliga världen och skapar en preliminär hypotes för att senare studera
denna i teorin. Efter vi utgått från teorin som beskriver vad goodwill är och hur den ska
värderas jämför vi sedan hur posten verkligen hanteras och värderas i empirin för att sedan
återgå till teorin där vi analyserar vår insamlade data. Vi är dock medvetna om att vi i viss
mån kan ha blivit färgade av den empiriska undersökningen eftersom den belyser problemet
på ett utförligare sätt än vad teorin gör. Den empiriska undersökningen grundar sig i varje
10
enskild revisors uppfattning och erfarenhet vilket innebär att goodwill belyses utifrån den
enskildas perspektiv.
2.3 Vetenskapliga metoder
För att bearbeta informationen som samlas in till ett forskningsprojekt används två metoder,
kvantitativ och kvalitativ metod, antingen separat eller tillsammans. I den kvalitativa metoden
bearbetar forskaren själv den data som är relevant för den problemställning som valts. Den
kvantitativa metoden lägger fokus på att forskaren före insamlingen av data bör bestämma sitt
problemområde och då se över graden av öppenhet och tillgångsmöjligheter i dessa. (Grønmo
2006)
Den kvalitativa metodens syfte är att skapa en djupare kunskap än den övergripande kunskap
som forskaren berikas med i den kvantitativa metoden. Om forskaren vill ta reda på
information som behandlar frågor som hur? och vad? bör forskningen utgå från den
kvalitativa metoden. (Patel & Davidsson 2003)
Forskaren måste i ett tidigt stadium ge en förklaring till sitt arbetssätt och hur denne kommer
att gå tillväga för att direkt ge läsaren en bra förståelse. Vidare måste läsaren kunna följa
forskarens tillvägagångssätt vad gäller val av metod eftersom den skiljer sig åt beroende på
forskare och problem. Det finns ingen bestämd metod för hur den kvalitativa bearbetningen
ska utföras. (Patel & Davidsson 2003)
I denna metod kan vederbörande använda sig av alla olika former av data. Vanligast är att data
har ett verbalt innehåll då i form av text som antingen är skriftlig eller muntlig. Parallellt med
datainsamlingen görs ofta löpande analyser av den redan insamlade datan för att forskaren ska
få en bild över kvalitén på den insamlade datan men kan även kontrollera dess relevans
gentemot problemet som studeras. Under studiens fortskridande blir mer och mer datamaterial
analyserat och insamlat vilket leder till att problemställningen blir bättre belyst samtidigt som
forskaren får en ökad förståelse och en djupare insikt i problemet. (Grønmo 2006)
Den kvantitativa metoden är ett annat sätt att gå tillväga vid forskningsstudier. Den används i
studier där forskaren vill finna mätbara egenskaper och det som studeras ska kunna
11
rangordnas i olika skalor. I den kvantitativa metoden baseras undersökningen på många
analysenheter som är likvärdiga med varandra och därmed jämförbara. De uppgifter forskaren
får fram kan uttryckas och analyseras i siffror vilket innebär att en stor population kan
undersökas. (Esaiasson, P. 2007) Denna metod är användbar när forskaren vill ha svar på
frågor som var? hur frekvent och vilka skillnader? som förekommer i varje enskild kategori.
(Patel & Davidsson 2003)
I den kvantitativa metoden brukar forskaren göra stora insamlingar av data som analyseras för
att finna ett samband eller bevisa en hypotes. Forskaren vill kunna dra generella slutsatser från
det resultat som framkommit från de studerade grupperna för att sedan kunna applicera det på
övriga likartade populationer. Det som studeras genom den kvantitativa metoden är alltid en
variabel som besitter olika egenskaper. Egenskaperna brukar delas in i olika skalnivåer som
kallas nominal-, ordinal-, intervall- och kvotskala. (Grønmo 2006)
Dessa olika skalor hjälper till att välja inriktning på datainsamlingen och därmed välja ut
relevant data. Mätvärdena får genom dessa skalor olika funktioner som ger flera olika
alternativ till information. Dessa variabler och mätvärden är till en början rådata innan
forskaren väljer att bearbeta dessa i till exempel en frekvenstabell. (Grønmo 2006)
Figur 2, (Patel & Davidsson 2003)
Vi använder oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt eftersom vi har en förförståelse inom
ämnet men vi söker även ny kunskap och djupare insikt inom området. Arbetet kommer ske
utifrån den kvalitativa metoden då vi precis som Patel och Davidsson (2003) beskriver har en
problemställning med formuleringen om hur någonting påverkas. Formuleringen är som ovan
nämnts en viktig faktor vid valet av vetenskapligt förhållningssätt. Eftersom den empiriska
studien har ett fåtal respondenter som inte representerar hela revisionsbranschen kan vi inte
heller arbeta utefter den kvantitativa metoden då forskaren kan göra generaliseringar eftersom
12
en betydligt större population undersöks. Det vi ska studera gör sig inte heller lämpligt i
statistisk information utan i ett mer verbalt sammanhang vilket innebär att den insamlade
informationen inte kan sammanställas, analyseras och jämföras i siffror. Under arbetets gång
har det som Grønmo (2006) beskriver skett parallella analyser av datamaterialet för att
kontrollera dess relevans och kvalité. Frågeställningarna har reviderats för att på ett bättre sätt
svara mot det insamlade materialet men revideringen har också gjorts på grunde av att vi fått
en djupare kunskap inom ämnet och därför upptäckt nya och mer relevanta problem.
2.4 Datainsamlingsmetoder
För en forskare gäller det att försöka finna sådan information som kan vara till hjälp för att
besvara den problemställning som ska studeras. Det gäller att i ett tidigt stadium ta reda på var
någonstans informationen kan hämtas in men samtidigt begränsa sig, då allt för mycket
information kan leda till viss grad av irrelevans. (Esaiasson, P. 2007) Det finns två olika typer
av data att inhämta information genom, primär- och sekundärdata. Viktigt är också att skilja
på tre olika typer av källor: respondent, aktör och dokument. (Grønmo 2006)
2.4.1 Primärdata & Sekundärdata
Det finns två typer av data, primär- och sekundärdata. Primärdata är förstahandsrapportering
och denna data uppkommer i verkligheten, det vill säga den produceras i samma stund som
den samlas in. Primärdata produceras bland annat genom enkäter, intervjuer och
självbiografier. Sekundärdata är data som redan blivit insamlad och sammanställd som ofta
återfinns i facklitteratur, offentlig statistik eller databaser. För en forskare är det viktigt att
veta att en sekundärkälla inte får användas för att styrka en primärkällas relevans. Vidare bör
det understrykas att sekundärdata ska vara relevant och uppdaterad. (Grønmo 2006)
Sekundärdatan i uppsatsen kommer att bestå av litterära och elektroniska källor och vår
primärdata kommer att bestå av intervjuer som vi gjort med ett antal revisionsbyråer. Med
13
hjälp av primärdata får vi färsk och aldrig tidigare insamlad data som vi sedan själva kan tolka
och bearbeta. Fördelen med nyproducerat material är att ingen annan har tolkat det med deras
problemställning som bakgrund och därför är materialet inte vinklat. Vid empirisk
datainsamling finns det ett antal metoder för att samla in data, däribland enkäter. Eftersom
enkäter riktar sig till en större population och används främst vid ett kvantitativt arbetssätt
kommer vi därför inte använda oss av denna insamlingsmetod. Data som insamlats analyseras
oftast som statistik i form av siffror men vi har valt att fokusera på data som ger en verbal
analys. Observationer är ett annat sätt att få information till sin forskning men kräver att
forskaren har någonting att observera i form av beteenden och skeenden. Eftersom vi inte
studerar dessa delar tillför inte denna metod någonting i vår forskning.
2.4.2 Tre typer av källor
Det finns en mängd olika typer av källor där forskaren ges möjlighet att samla in information.
Det går att urskilja tre stycken huvudtyper av källor som är aktörer, respondenter och
dokument. (Grønmo 2006)
Aktörer är en av de tre huvudtyperna vilka kan iakttagas eller observeras i samband med att
dessa personer utrycker åsikter, utför handlingar och är aktiva i olika händelser. För att få en
bra bild över dessa händelser och handlingar kan forskaren utföra direkta observationer vid
olika tidpunkter. (Grønmo 2006)
Respondenter förekommer när forskaren inte iakttar personen i dess vardag utan istället väljer
att direkt ställa frågor om det aktuella problemet som ska belysas, det innebär att svaren på
frågorna analyseras och inte personernas handlingar. (Grønmo 2006)
Dokument kan vara olika både till innehåll och till form. Det finns en mängd olika strukturer
på ett dokument men den typiska är skriftlig. Andra typer av dokument är ljudupptagningar
och visuell framställning i form av grafik, video eller film. (Grønmo 2006)
2.4.3 Intervjuer
14
Intervjuer är ett tredje sätt att samla in information från omvärlden där den insamlade datan
bygger på ställda frågor av forskaren där fördelen med denna metod är att forskaren i mindre
grad är bunden till en specifik miljö. Det finns olika tillvägagångssätt för intervjuer men valet
av intervjumetod beror på ett antal faktorer vilka är kostnaderna, antal svarspersoner,
svarsfrekvens, antal frågor, kontroll över svarssituationen, intervjuareeffekter och
komplexiteten i frågor och svar. (Esaiasson, P. 2007) En intervju kan utföras både när
respondenten får chans till att vara anonym eller känd men villigheten till svar på frågor kan
minska vid det sist nämnda alternativet (Patel & Davidsson 2003).
Intervjuerna kan vara av olika karaktär, antingen ostrukturerade eller semistrukturerade. En
ostrukturerad intervju innebär att forskaren väljer att komma helt oförberedd till intervjun, det
vill säga utan på förhand bestämda och nedskrivna frågor. Den semistrukturerade intervjun
innebär att forskaren kommer med redan bestämda och strukturerade frågor men dock inte
med fasta svarsalternativ. (Esaiasson, P. 2007)
Forskaren kan välja att utgå från en kvalitativ intervjuform där intervjun har en låg eller hög
grad av standardisering. Det förstnämnda innebär att respondenten har möjlighet att ge svar
med egna ord på de frågor som ställs. I en kvalitativ intervjuform ges möjligheten att ställa
frågor i en obestämd ordning vilket innebär att frågorna kan ställas efter tycke. Genom att
forskaren istället använder sig av en kvalitativ strukturerad intervjuform kan denne välja att
strikt efterfölja den förutbestämda ordningen i frågorna. (Patel & Davidsson 2003)
Intervjuer är den form vi kommer att utnyttja för insamling av empirisk data eftersom enkäter
och observationer inte är tillämpbara i detta fall. Intervjuerna kommer att göras personligen
med respondenterna och inte via telefon eller videolänk vilket bidrar till att vi kan forma vår
intervju utefter intervjupersonens agerande. Då våra intervjuer är semistrukturerade kommer
vi att ha en klar och tydlig struktur på våra frågor och intervjuformen som vi kommer att anta
är kvalitativ. Detta sätt ger oss möjligheten att ställa följdfrågor men ger även respondenten
möjlighet till friare svar. Intervjuerna kommer att spelas in med hjälp av en diktafon som kan
styrka och även tillföra information som inte har uppfattats vid intervjun. Vi har några dagar
innan intervjuerna skickat ut frågorna som vi tänkt diskutera för att på så sätt maximera och
15
möjliggöra att relevant empiri insamlas. Då vi studerar goodwill i sin helhet och inte i
specifika företag inkräktar ämnet inte på respondenternas tystnadsplikt vilket har gjort att de
kan svara fritt och därför har data som insamlats inte blivit begränsad.
2.4.4 Uppsatsens tillförlitlighet
Det är viktigt att ha en hög kvalité på data som samlats in för att kunna tolka analysresultatet
på ett godtagbart sätt. Kvalitén bör ses i relation till vad det insamlade materialet ska
användas till. Datamaterialet som genererats har som avsikt att belysa den problemställning
forskaren valt. Desto bättre datan belyser forskarens problemställning desto bättre anses
kvalitén vara. (Grønmo 2006)
Det går att bedöma datakvalitén i samhällsvetenskapliga studier utifrån två synsätt, vilka
kallas reliabilitet och validitet. (Grønmo 2006) Det är viktigt att dessa befinner sig i ett
förhållande till varandra och det går inte bara att fokusera på en kvalitetsfaktor eftersom då
påverkas den andra (Patel & Davidsson 2003).
Reliabilitet syftar på pålitligheten i datamaterialet. För att reliabiliteten ska anses vara hög bör
undersökningens insamling av data och upplägg ge ett pålitligt resultat. Forskaren blir
medveten om pålitligheten ifall denne får identisk data vid upprepade undersökningar med
samma metodval. Uttrycket är en grund för hur stor samstämmigheten är mellan dataserierna
från upprepade försök, det vill säga hög samstämmighet ger en hög reliabilitet. Reliabiliteten
är beroende av hur forskningens utformning är och hur insamlingen av data sker. För att nå
hög reliabilitet måste forskaren utforma undersökningsprojektet på ett klart och entydigt sätt.
(Grønmo 2006) Ett bra sätt enligt Patel och Davidsson (2003) är att spela in intervjuerna för
att sedan kunna kontrollera och jämföra det som uppfattades med det som verkligen sades.
Validitet behandlar giltigheten i problemställningarna som forskaren valt att studera. En hög
validitet framkommer om undersökningsprojektet och datainsamlingen genererar en data som
i hög grad är relevant för problemställningarna. Uttrycket signalerar hur väl datamaterialet
överensstämmer med forskarens avsikter med forskningen. Högre validitet ges genom att den
faktiska datan bättre motsvarar forskarens intentioner. Principerna för sanningskrav är viktiga
att beakta vid bedömning av ett dokuments validitet. Forskaren måste titta på autencitet,
trovärdighet, representativitet och meningsfullhet i de dokument som studeras för att kunna
16
säkerställa dess sanningsenlighet. (Grønmo 2006)
Reliabiliteten i vårt arbete har vi säkerställt genom att försöka utföra sex stycken liknande
intervjuer men eftersom den sista inte tillförde något valde vi att utesluta denna. Vi uppnådde
en så kallad empirisk mättnad då vi klart och tydligt uppfattade att det fanns en god
samstämmighet intervjuerna emellan. För att ge de intervjuade chansen att svara mer utförligt
gav vi möjligheten till anonymitet vilket dock samtliga respondenter tackade nej till. De källor
som utgörs av insamlad teori har vi försökt att säkerställa genom jämförelser av litterära och
elektroniska verk för att kontrollera samstämmigheten i dessa. Vi anser att data och teori som
insamlats i hög grad är relevant för oss och vårt problemområde vilket gjort att validiteten är
relativt god. För att ytterligare höja validiteten har vi valt att stryka intervjufrågor som vi i
efterhand upptäckt vara av ringa betydelse.
Detta för att datamaterialet i större utsträckning ska stämma överens med vår
problemställning men vi har även under arbetets gång omarbetat vissa delfrågor så att de på
ett bättre sätt överensstämmer med den data som blivit insamlad.
2.5 Urval
Då revisionsbranschen och dess byråer är representerade över hela landet och motsvaras av en
stor population kommer vi att begränsa oss med hjälp av ett antal kriterier som nämns nedan.
De revisionsbyråer vi valt att inrikta oss på är Grant Thornton, KPMG, Deloitte, Ernst
& Young och PWC.
Det geografiska urvalet har vi gjort utefter vart vi studerar, Kalmar, men även utefter
en av författarnas ursprungsstad, Malmö. Vi ansåg att vi behövde representanter från
både en mindre stad men även från en storstad för att minska riskerna att orimliga slut-
satser dras.
2.6 Val av respondent
Respondenterna som deltar i forskningen kommer från två städer, Kalmar och Malmö.
Eftersom vi båda studerar i Kalmar vill vi undersöka goodwill och dess hantering i denna
17
region. För att försäkra oss om att komma i kontakt med respondenter som hanterar goodwill
valde vi också Malmö eftersom goodwill inte är så vanligt förekommande i mindre regioner.
Respondenterna har vi blivit tilldelade utan vår egen personliga påverkan, dock har vi haft
önskemål om att respondenten ska vara en godkänd eller en auktoriserad revisor. Vi endast har
fem stycken respondenter och därför kommer vi att vara försiktiga med att göra
generaliseringar då inte dessa representerar hela revisorskåren. Vi tog kontakt med större
byråer i tron om att de arbetar i större utsträckning med goodwill än de mindre byråerna gör.
2.7 Val av teori
Den teori som legat till grund för vårt arbete är hämtad från litterära och elektroniska verk.
Teorin består till största del av facklitteratur utgiven av FAR Förlag AB. Dessa böcker är
tillförlitliga då de mestadels består av lagar som frekvent används inom revisionsbranschen.
Bland de elektroniska källorna har vi använt oss av FAR Komplett vilken är en databas där
utgivna artiklar och praxis har samlats. Databasen har vi kunnat använda oss av då
universitetet tillhandahåller denna tjänst. Artiklarna som behandlas i uppsatsen är inte
slumpmässigt utvalda utan har tagits fram i syfte att förklara och beskriva problemet med
goodwill. Artiklarna har blivit framtagna genom sökning på internet och har sedan gallrats ut
beroende på vår kännedom om hemsidan. När sökningar gjorts om goodwill har vi använt oss
av sökord som goodwill, nedskrivning, impairment test och avskrivning.
2.8 Källkritik
Enligt Esaiasson (2007) leder utvecklingen av internet till en ökning av informationsfloran
vilket bidrar till en ökad risk för oriktig och felaktig information. Det gäller för forskaren att
under arbetets gång ha en skeptisk grundhållning till all den information som används.
Forskaren kan använda sig av fyra kriterier för att bedöma dokumentets sanningshalt: äkthet,
oberoende, samtidighet och tendens. (Esaiasson, P. 2007)
Vi som författare har under arbetets gång dels haft en skeptisk inställning till den information
18
vi samlat in men även jämfört dokumenten med de fyra kriterierna för att öka trovärdigheten i
vår undersökning. I arbetet har det använts uppdaterade artiklar, internetkällor och litterära
verk vid insamling av data för att försöka minska risken för felaktigheter. Det finns en
medvetenhet i att dessa artiklar kan vara subjektivt vinklade, det vill säga att skribentens egna
inställning till goodwill och dess värdering påvisas i artikeln. Internetkällor anser vi inte
uppfyller en hög grad av tillförlitlighet då det på många sidor inte framgår vem som skrivit
vad eller vart ifrån fakta hämtats, därför har vi valt att begränsa oss i användandet av
hemsidor som källor. När väl internethemsidor har använts har vi kontrollerat
samstämmigheten på dessa sidor genom att jämföra fakta på olika sidor med varandra men
även via telefon kontrollerat informationen med representanter inom området.
Dessa representanter är slupmässigt utvalda och uppringda men dock innehar de titeln
godkänd eller auktoriserad revisor. De litterära verk som vi använt oss av består främst av
utgiven litteratur från FAR Förlag AB. Dessa består bland annat av lagar och förordningar
som högst är två år gamla för att de ska hålla en hög tillförlitlighet.
19
3 Teoretisk referensram
I det här kapitlet presenteras en, för problemformuleringen, relevant referensram. Läsaren
ska ges en djupare förståelse för innebörden av goodwill och hur den behandlas i gällande
lagar och förordningar. Denna referensram kommer att ligga till grund för den kommande
analysen.
3.1 Immateriella tillgångar
IAS 38 beskriver hur immateriella tillgångar ska behandlas, däribland värdering och
redovisning. Enligt IAS 38 är en immateriell tillgång en icke-monetär identifierbar tillgång
som saknar fysisk substans. Vidare beskrivs det att innehavaren av en immateriell tillgång ska
lämna upplysningar om hur tillgången förvärvades antingen enskilt eller genom
företagsförvärv. Monetära tillgångar är istället tillgångar som är lätta att identifiera eftersom
de är befintliga och jämförbara i fysisk mening, samtidigt som det går att omvandla dessa till
kontanta medel. (IFRS-volymen 2010, IAS 38)
För att tillgången ska räknas som en tillgång ska dessa tre kriterier vara uppfyllda:
Resursen förväntas generera fördelar av ekonomisk karaktär för företaget i framtiden.
Resursen ska kontrolleras av företaget.
Resursen ska vara ett resultat av en inträffad händelse. (Smith 2006)
En immateriell tillgång kan vara patent, licenser, varumärken eller goodwill. För att tillgången
ska anses vara immateriell ska det finnas en viss grad av identifierbarhet och det är viktigt att
dela upp de immateriella tillgångarna i vad som är goodwill och vad som är identifierbart. Det
20
som avgör om en tillgång är identifierbar är i fall den uppfyller ett av två följande kriterier:
(Smith 2006)
Tillgången är avskiljbar.
Tillgången har uppkommit som en följd av kontrakt eller legala rättigheter. (Smith
2006)
Avskiljbart innebär att tillgången tydligt kan urskiljas från företaget vilket i sin tur innebär att
den ska kunna säljas, överlåtas, hyras ut eller bytas. Händelserna ska kunna ske separat eller
tillsammans med gällande avtal. (IFRS-volymen 2010, IAS 38)
Immateriella tillgångar kan uppkomma på tre olika sätt, genom ett separat förvärv, som en del
av ett företagsförvärv eller genom intern upparbetning. De tre typerna har gemensamma
problem med att identifiera anskaffningsvärdet då det är svårt att särskilja vilken del av
anskaffningsvärdet som tillhör den immateriella tillgången och vad som tillhör den icke-
monetära tillgången, det vill säga goodwill. Anskaffningsvärdet för en immateriell tillgång är
det värde som den immateriella tillgången har på marknaden, det vill säga marknadsvärdet.
Problematiken med detta är att det inte finns någon reglerad marknad för denna typ av tillgång
vilket gör att det blir svårt att bestämma ett återanskaffningsvärde. (Smith 2006)
Enligt IFRS-volymen (2010) kan immateriella tillgångar värderas med hjälp av två metoder,
antingen anskaffnings- eller omvärderingsmetoden. En värdering enligt omvärderingsmetoden
kräver att samtliga tillgångar av samma slag ska värderas. Värderas tillgångarna istället med
hjälp av anskaffningsvärdesmetoden värderas de till anskaffningsvärdet men efter avdrag för
eventuella ackumulerade av- och nedskrivningar. Oberoende vilken metod som används får
inga avskrivningar för tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod redovisas, dock måste
årligen ett nedskrivningsbehov prövas (Smith 2006).
En immateriell tillgång ska redovisas i balansräkningen endast om de ekonomiska fördelarna
som kan hänföras tillgången kommer till del för företaget eller om tillgångens
anskaffningsvärde kan beräknas på ett tydligt och tillförlitligt sätt. Ett undantag för att
redovisa en tillgång i balansräkningen är, enligt punkt 4 RR 15, utgifterna för ett internt
upparbetat varumärke eftersom det inte kan särskiljas från andra utgifter i företaget och därför
21
blir det svårt att bestämma ett anskaffningsvärde för detta. (Samlingsvolymen 2009
redovisning)
3.2 Goodwill
Enligt IFRS-volymen (2010, s 114) är goodwill:
”En tillgång som representerar framtida ekonomiska fördelar som uppkommer från andra
tillgångar förvärvade i ett rörelseförvärv som inte är enskilt identifierade och separat
redovisade.”
Goodwill eller övervärde kan vara anställdas unika kompetens, ett kundregister eller ett bra
geografiskt affärsläge. Då goodwill tillsammans med patent, hyresrätt, franchising och
liknande rättigheter tillhör immateriella anläggningstillgångar kan de, enligt 18 kap § 1
immateriella tillgångar, liknas vid inventarier. (Redovisa rätt 2010)
Viktigt att beakta är att en goodwill också kan vara av negativ karaktär (Redovisa rätt 2010).
Enligt RR 1:00 p. 68 uppstår negativ goodwill när anskaffningsvärdet för det förvärvade
företagets identifierbara nettotillgångar understiger det verkliga värdet. Anledningen till att
den negativa goodwillposten uppstår är att tillgångarna och skulderna har blivit överskattade
respektive underskattade. Negativ goodwill ses som en restpost efter det att
anskaffningsvärdet blivit fördelat på de förvärvade identifierbara tillgångarna och redovisas
som en avsättning i balansräkningen. Följer företaget däremot IFRS ska en negativ goodwill
redovisas i resultaträkningen som en intäkt direkt efter förvärvet. (bfn.se)
Negativ goodwill kan vara förväntade framtida förluster och kostnader. Om negativ goodwill
anses motsvara förväntade förluster och kostnader skall den då upplösas mot redovisade
förluster och kostnader i framtiden. Om dessa inte uppkommer skall goodwill upplösas
systematiskt genom avskrivningsbara tillgångar och då till ett belopp som motsvarar det
verkliga värdet på identifierbara icke-monetära tillgångar. (Samlingsvolymen 2009
22
redovisning)
Goodwill som uppstår i samband med ett förvärv ska om möjligt enligt standarden fördelas på
kassagenererande enheter som kan vara ett geografiskt affärsområde. Om goodwill inte kan
fördelas på enskilda enheter ska den på godtycklig grund fördelas på en grupp av
kassagenererande enheter dit den har en koppling. (Smith 2006)
Med kassagenererande enheter menas minsta möjliga identifierbara grupper av tillgångar som
ger upphov till inbetalningar vid löpande användning (Smith 2006). Inbetalningar avser enligt
IFRS-volymen (2010, IAS 36 p.69) inbetalningar och likvida medel som kommer från parter
som finns utanför företaget. För att konstatera att en inbetalning tillhör en tillgång eller grupp
av tillgångar som är oberoende av andra tillgångar beaktar företaget ett antal faktorer, bland
annat hur företagsledningen styr verksamheten. (IFRS-volymen 2010)Vidare består en
kassagenererande enheter ofta av tillgångar som används i samband med produktion eller
försäljning av en viss produkt eller sortiment (Smith 2006).
Det går att se goodwill ur två perspektiv, ett uppifrån perspektiv och ett underifrån perspektiv.
Utifrån ett uppifrån perspektiv ses goodwill som en del av den stora investeringen som för-
väntas inbringa framtida ekonomiska fördelar. Det går att likna detta vid en maskin som har
sin betydande del i den hela verksamheten. Är investeringen att klassa som en tillgång kom-
mer denna att delas upp i mindre delar vilka kommer att redovisas var för sig som tillgångar.
Då är det tillgångarna som är identifierbara som redovisas medan restvärdet sätts upp i balans-
räkningen som en goodwillpost. (bus.iastate.edu)
När goodwill studeras underifrån bedöms hela investeringen istället för dess delar vilket inne-
bär att det bokförda värdet på nettotillgångarna jämförs med det verkliga förvärvspriset och
uppkommer det en skillnad däremellan benämns hela den posten som goodwill.
(bus.iastate.edu)
3.2.1 Hantering av goodwill
Hanteringen av goodwill vad gäller avskrivning och nedskrivning skiljer sig åt beroende på
om företaget är onoterat eller noterat (IFRS-volymen 2010).
Koncernmässig goodwill i onoterade företag ska skrivas av utefter en förutbestämd
23
nyttjandeperiod (IFRS-volymen 2010). Enligt punkt 54 i RR1:00 ska nyttjandeperioden
bestämmas utifrån företagets uppskattning av den tidsperiod som goodwillen genererar
ekonomiska fördelar som gagnar företaget. Några faktorer som bör beaktas vid fastställande
av goodwillens nyttjandeperiod är bland annat den förvärvade verksamhetens karaktär men
även dess livslängd.
Om en nyttjandeperiod är obestämd innebär det att det inte går att se någon gräns för det antal
år under vilka tillgången förväntas ge ekonomiska fördelar. Goodwillposten ska skrivas av
enligt plan i takt med dess förbrukningsvärde. I ett onoterat företag är nyttjandeperioden för
goodwill alltid begränsad då det inte ges en möjlighet att utföra ett impairment test.
Huvudregeln enligt ÅRL är att en goodwill ska skrivas av på fem år men i vissa fall kan den
skrivas av under en längre tidsperiod, då uppemot 20 år om företaget kan bevisa dess
genereringsperiod. (bfn.se)
”Nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång som avses i 2 § skall anses uppgå
till högst fem år, om inte en annan längre tid med rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Om
en sådan längre avskrivningstid tillämpas, skall det i en not lämnas upplysning om detta. I
noten ska i så fall också anges skälen för den längre avskrivningstiden.” (Samlingsvolymen
2009 redovisning, s1369 RR:15)
Vid varje räkenskapsårs slut gör företaget prövningar angående den valda avskrivningstiden
och dess metod, visar det sig att avskrivningstiden inte är korrekt bedömd ändras denna för att
bättre återspegla goodwillens förbrukningstid. Beloppet som skrivs av ses som en kostnad och
belastar resultaträkningen under den period som goodwill förbrukas, vilket innebär att den
varje år minskar i värde och på så sätt påverkar resultatet negativt. (RR1:00) Det bör dock
beaktas att redan nedskriven goodwill inte får återföras. (Smith 2006)
De noterade företagen använder istället internationella redovisningsstandarder vid
upprättandet av sin koncernmässiga goodwill. Redovisningsstandarderna behandlas i
lagstiftningar som IFRS och IAS. Goodwill behandlas i IFRS 3, IAS 36 och IAS 38. Ett
företag som använder sig av den internationella lagstiftningen vid ett goodwillförfarande får
inte skriva av goodwill enligt plan utan istället görs årligen nedskrivningsprövningar,
impairment test, för att kontrollera goodwillens verkliga värde. Detta görs i enlighet med IAS
36 p. 10 som säger att oavsett om det finns externa eller interna indikationer på att en
24
värdeminskning har förekommit ska företaget årligen pröva den immateriella tillgångens
värde. Prövningen ska göras ifall tillgången har en obestämd nyttjandeperiod eller om
tillgången ännu inte blivit färdigställd för användning. Företaget ska jämföra det redovisade
värdet med återvinningsvärdet för att säkerställa om tillgångens värde har minskat eller inte.
(IFRS-volymen 2010, IAS 36)
En tillgång kan utsättas för ett nedskrivningsbehov när som helst under räkenskapsåret men
ett krav är att företaget nästkommande år prövar tillgången vid samma tidpunkt (IFRS-
volymen 2010, IAS 36).
3.3 Uppkomst av goodwill
Goodwill kan vara av olika karaktär, koncernmässig goodwill, inkråmsgoodwill och internt
upparbetad goodwill (Kedner, Svenberg & Ekberg 2008).
3.3.1 Koncernmässig goodwill
När ett moderföretag förvärvar ett dotterföretag kan koncernmässig goodwill uppkomma. Det
förvärvade egna kapitalet varierar beroende på hur stor del av aktierna företaget förvärvar. För
att kunna få fram företagets egna kapital beräknas dess aktiekapital, bundna reserver och fria
reserver. I första hand fördelas anskaffningsvärdet för aktierna på identifierbara tillgångar men
i de fall där anskaffningsvärdet för aktierna är större än nettot av de verkliga värdena för de
identifierbara tillgångarna, avsättningarna och skulderna redovisas skillnaden som en
koncernmässig goodwill i koncernbalansräkningen. (Kedner, Svenberg & Ekberg 2008)
3.3.2 Inkråmsgoodwill
Inkråmsgoodwill uppstår i samband med en inkråmsaffär vilket innebär att det köpande
företaget förvärvar alla tillgångar i det säljande företaget och därefter kvarstår företaget med
samma ägare som tidigare. En inkråmsgoodwill är skattemässigt avdragsgill vilket leder till en
resultatmässig skillnad i jämförelse med en koncernmässig goodwill som inte är avdragsgill.
25
(skatteverket.se)
3.3.3 Internt upparbetad goodwill
Denna typ av goodwill uppstår när ett företag stiger i värde genom till exempel ett bättre rykte
inom affärsvärlden vilket i sin tur kan leda till ett mer välkänt och etablerat varumärke. Enligt
RR 15 ska en internt upparbetad goodwill inte redovisas som en tillgång i balansräkningen.
(bfn.se)
Utgifterna företaget har för att bibehålla eller öka den internt upparbetade goodwillen kan inte
särskiljas från bland annat utgifter i den löpande verksamheten vilket innebär att det blir svår
att identifiera, kontrollera och säkerställa dess anskaffningsvärde på ett tillförlitligt sätt.
(bfn.se)
3.4 Företagsförvärv
Ett förvärv innebär att ett företag köper ett annat företag antingen i sin helhet eller förvärvar
en viss del av det. Beroende på hur stor del som förvärvas kommer inflytandet att variera,
förvärvas mer än 50 procent av röstandelen i det förvärvade företaget räknas detta som ett
dotterföretag. Om företaget istället förvärvar 20-50 procent av röstandelen räknas det
förvärvade bolaget som ett intresseföretag. Ett joint venture är en ekonomisk verksamhet och
uppstår när två eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande där de har ett
avtalsreglerat samarbete. (Kedner, Svenberg & Ekberg 2008)
3.4.1 Förvärvsanalys
Företaget ska upprätta en förvärvsanalys vid ett företagsförvärv för att kunna fastställa det
koncernmässiga anskaffningsvärdet och för att få fram en eventuell goodwill. Det är
26
lagstadgat att ett företag måste upprätta en förvärvsanalys i samband med ett förvärv vilket
står beskrivet i Årsredovisningslagen (1995:1554) 7 kap § 20. (Samlingsvolymen 2009
redovisning, ÅRL)
”Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom förvärvet blir dotterföretag skall
moderföretaget upprätta en förvärvsanalys för att fastställa andelarnas anskaffningsvärde för
koncernen samt anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar, avsättningar
och skulder.” (Samlingsvolymen 2009 redovisning. s. 422)
Upprättandet av förvärvsanalysen ska ske med utgångspunkt i det förhållande som rådde vid
förvärvstidpunkten. Detta sker när företaget som förvärvats kan kallas för dotterföretag, joint
venture eller intresseföretag. Förvärvsanalysen tar sikte på anskaffningsvärdet för de
tillgångar som förvärvats vilket ger företaget en möjlighet att kunna gå tillbaka och se vad
som förvärvades och till vilket pris. (Samlingsvolymen 2009 redovisning)
Det kan vara svårt att fastställa det verkliga värdet på de tillgångar och skulder som blivit
förvärvade på ett icke tillförlitligt sätt eller så uppfyller dessa ännu inte de krav som ställs för
att kunna redovisas i balansräkningen. Orsaker till detta förfarande kan vara att den
förvärvade verksamheten är komplex eller att redovisningen upprättats för tidigt efter
förvärvstillfället. Om det skulle visa sig att tillgångarna och skulderna blivit värderade till ett
felaktigt värde ska korrigeringar så snart som möjligt göras för att på ett bättre sätt återspegla
de faktiska förhållanden som rådde vid förvärvstidpunkten. (Samlingsvolymen 2009
redovisning, ÅRL)
Ett exempel på hur
en förvärvsanalys
kan se ut visas i
nedanstående figur:
27
Figur 3, (koncernredovisning.biz)
3.5 Tidigare redovisning av goodwill
Tidigare var noterade företag tvungna att göra avskrivningar på goodwill enligt plan som
uppkommit bland annat genom företagsförvärv. Denna avskrivning minskade företagens
resultat vilket gjorde att många företag valde att förlänga avskrivningstiden på goodwill.
Resultaten minskades för att avskrivningen behandlades som en kostnad i resultaträkningen.
Storleken på avskrivningen beror på antalet år och hur stort det ursprungliga beloppet är på
vilket avskrivningen ska göras. Den förlängda avskrivningstiden bidrog till att kostnaderna
fördelades ut på fler år och därmed kunde företagen redovisa högre resultat. (aktiespararna.se)
I en rekommendation från Redovisningsrådet år 2000 gavs en möjlighet för bolagen inom
koncernredovisningen, utöver den vanligt gällande femårsperioden, att skriva av goodwill upp
till 20 år. En sådan lång avskrivning var inte vanligt förekommande men kunde göras om
företaget på ett tillförlitligt sätt kunde säkerställa en längre period av genererade fördelar.
Redovisningsrådet definierade ett antal faktorer för att minska det eventuella missbruket av
längre avskrivningstider inom vissa branscher. En faktor som var vägledande vid
fastställandet av avskrivningstiden behandlade produkters livscyklar, det vill säga hur länge
en produkt inbringade inbetalningar. (aktiespararna.se)
Företagen hade en möjlighet att inte behöva redovisa goodwill vid ett förvärv, vilket
undvarades genom att företaget redovisade företagsförvärvet som samgående
(aktiespararna.se). Enligt RR 1:00 p. 23 innebär ett samgående vid ett företagsförvärv att det
inte är möjligt att fastställa vilket av företagen som förvärvar. Det bestämmande inflytandet
28
över nettotillgångarna och verksamheten fördelas jämt mellan dessa två företag vilket innebär
att det inte går att se vilket företag som har den dominerande ställningen. (Samlingsvolymen
2009 redovisning) Den konsolideringsmetod som företagen då använde sig av var
poolningsmetoden vilken bidrog till att ingen goodwill uppkom. Därför har lagstiftare bestämt
att det endast är vid speciella fall som metoden får användas. (aktiespararna.se) Varför
goodwill inte uppkommer vid denna metod är för att det till skillnad mot förvärvsmetoden
inte beräknas något anskaffningsvärde för det förvärvade företaget (Samlingsvolymen 2009
redovisning, RR 1:00).
3.6 Lagar och förordningar
Sedan 2005 har IFRS varit den redovisningsstandard enligt EU som noterade företag varit
tvungna att tillämpa vid koncernredovisning, tidigare gavs IAS ut men den standarden är
fortfarande tillämpbar. Beroende på vilken typ av kategori ett företag tillhör, K1-K4, ska de
använda sig av olika lagar. (deloitte.com)
3.6.1 Kategoriindelning K1-K4
Sedan 2004 har Bokföringsnämnden arbetat med att ändra normerna för god redovisningssed,
i ett led att försöka förenkla redovisningen och ta fram regelverk för de fyra kategorierna:
K1- Behandlar små enskilda näringsidkare och små handelsbolag ägda av fysiska per-
soner.
Kategorin kom att gälla från den 1 januari 2007 och medför att bolag som har en om-
sättnings som uppgår till högst 3 miljoner kronor kan upprätta ett förenklat bokslut.
(deloitte.com)
K2- Behandlar mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar. Ett mindre aktiebolag är
de som inte klassas som ett större aktiebolag enligt årsredovisningslagen. Tanken är att
K2 ska kunna vara ett frivilligt regelverk som mindre företag ska kunna välja istället
för K3. K2 är jämfört med K3 ett enklare regelverk som bygger på försiktighetsprinci-
pen och värdering till anskaffningsvärde. (deloitte.com)
29
K3- Behandlar större företag som inte ska följa IFRS. Med större företag menas de fö-
retag som är noterade men även de som uppfyllt mer än ett av tre följande kriterier de
senaste två åren vilka är: medelantalet ska ha varit mer än 50 anställda, balansomslut-
ningen mer än 40 miljoner kronor och mer än 80 miljoner i nettoomsättning. Dessa K3
företags regelverk kommer att grunda sig på rekommendationer från Redovisningsrå-
det RR 1- RR 29. (Per Lindström Föreläsning 2 onsdagen 26/1-2011)
K4- Behandlar börsnoterade företag som ska tillämpa sig av de internationella redo-
visningsstandarderna IFRS i sin koncernredovisning. (deloitte.com)
3.6.2 IFRS 3 - Rörelseförvärv
IFRS 3 behandlar rörelseförvärv och vars syfte är att förbättra jämförbarheten, relevansen och
tillförlitligheten på information rörande rörelseförvärv och dess effekter på den finansiella
rapporten i det köpande företaget. De som ska använda sig av IFRS är företag som upprättar
en koncernredovisning. För att detta ska vara möjligt har det fastställts principer och krav för
hur förvärvaren redovisar och värderar identifierbara tillgångar, övertagna skulder och
innehav utan bestämmande inflytande. Vidare beskrivs det hur goodwill som förvärvats ska
redovisas och värderas. Det ska även fastställas vilka upplysningar som ska lämnas för att
användaren ska kunna säkerställa karaktären och de finansiella effekterna av rörelseförvärvet.
(IFRS-volymen 2010, IFRS 3)
Standarden IFRS 3 är tillämpbar på en transaktion eller en händelse som uppfyller kraven för
att ses som ett rörelseförvärv. Ett rörelseförvärv innebär att de övertagna tillgångarna och
skulderna utgör en rörelse eller en verksamhet när transaktionen eller händelsen ägde rum.
Vid övertagandet måste också köparen inta en dominerande ställning, det vill säga att denne
får ett bestämmande inflytande över verksamheten. Om tillgångarna eller skulderna som
förvärvades inte utgör en verksamhet eller en rörelse anses denna transaktion som ett förvärv
av tillgångar. Standarden tillämpas bland annat inte vid bildandet av ett joint venture och där
inflytandet efter förvärvet är det samma. Tidpunkten då förvärvet gjordes är inte avgörande
för när det bestämmande inflytandet uppstår. (IFRS-volymen 2010, IFRS 3)
30
Efter förvärvstidpunkten kommer värderingsperioden, vilken är den period där förvärvaren
kan justera belopp som vid förvärvstillfället var preliminära. Är den första redovisningen av
förvärvet ofullständig i slutet av rapportperioden ska förvärvaren i sina finansiella rapporter
redovisa preliminära belopp för de poster som inte var fullständiga. Värderingsperioden
innebär att köparen har möjlighet att inhämta information av nödvändig karaktär, dock bör
inte denna period överstiga ett år från det att förvärvet ägt rum. Inom denna period identifieras
och beräknas de identifierbara tillgångarna, de övertagna skulderna och storleken på det
innehav som inte utgör ett bestämmande inflytande. Den överförda ersättningen till företaget
som kan betraktas som goodwill ska även den beaktas och identifieras inom denna period. Om
det kommer förvärvaren till kännedom att det preliminära beloppet för en tillgång eller skuld
bör ökas eller minskas ska det redovisas en minskning eller ökning av goodwill. (IFRS-
volymen 2010, IFRS 3)
Ny information som tillkommer under perioden kan leda till att det preliminära beloppet för
en tillgång kan komma att justeras (IFRS-volymen 2010, IFRS 3).
Uppkommer en goodwill eller en vinst vid ett förvärv till ett lågt pris bör även dessa beräknas
och identifieras inom perioden. Ett förvärv till ett lågt pris kan inträffa när en försäljning sker
under tvång vilket kan leda till att de tillgångar som förvärvats inte är korrekt identifierade
och värderade. Därför bör förvärvaren innan redovisningen av en vinst eller goodwill justera
dessa till ett korrekt värde. (IFRS-volymen 2010, IFRS 3)
3.6.3 IAS 36 – Nedskrivningar
Syftet med IAS 36 är att beskriva metoder som företag skall använda sig av för att säkerställa
att tillgångarna inte redovisas till ett högre värde än återvinningsvärdet. Värdet för tillgången
ska skrivas ned om tillgången redovisas till ett för högt värde, det vill säga om det redovisade
värdet överstiger nuvärdet av inbetalningsöverskottet som tillgången förväntas inbringa
genom försäljning eller användning i verksamheten. Standarden ska tillämpas på alla sorters
finansiella tillgångar som kan klassificeras som dotterföretag, intresseföretag och joint venture
vilka är i behov av nedskrivning. Den kan inte tillämpas på tillgångar som bland annat ses
som varulager, uppskjutna skattefordringar och tillgångar som uppkommer i samband med
entreprenaduppdrag. (IFRS-volymen 2010, IAS 36)
31
Varje år ska det ske en prövning om tillgången har minskat i värde genom att dess redovisade
värde jämförs med återvinningsvärdet vid rapportperiodens slut. Om så förefaller ska
tillgången skrivas ned till återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av det verkliga
värdet bortsett från försäljningskostnader för den kassagenererande enheten och dess
nyttjandevärde eller för en tillgång. Vad som avser en kassagenererande enhet är en tillgång
som tillhör den minsta grupp av tillgångar som inbringar inbetalningar från den löpande
verksamheten och som är oberoende av andra tillgångar och grupper av tillgångars
inbetalningar. (IFRS-volymen 2010, IAS 36)
Goodwill som uppstår vid ett rörelseförvärv fördelas ut på de kassagenererade enheterna som
kommit att påverkas av synenergieffekter i och med förvärvet. Om goodwill är fördelad på en
kassagenererande enhet ska denna årligen prövas för nedskrivningsbehov eller när det finns
en indikation på om denna behöver skrivas ned. Finns det ett nedskrivningsbehov prövar
företaget först den tillgång dit den kassagenererade enheten tillhör för att först redovisa
nedskrivningen av tillgången innan nedskrivningsbehovet för den kassagenererande enheten
med goodwill prövas. (IFRS-volymen 2010, IAS 36)
Om det görs en för stor nedskrivning på den kassagenererade enheten eller tillgången går det
att återföra denna nedskrivning om den inte längre är motiverad. Standarden förbjuder dock
återföring av den goodwill som skrevs ned i samband med tillgången. (IFRS-volymen 2010,
IAS 36)
3.6.4 Diskonteringsränta
Enligt IFRS-volymen (2010) används diskonteringsräntan för att räkna ut framtida förväntade
kassaflöden så företaget sedan kan fördela ut den eventuella goodwill som finns på de
kassagenererande enheterna, exempel på hur det kan utföras återfinns i bilaga 3.
Diskonteringsansatsen eller räntan ska anges före skatt och återspegla marknadsmässiga
bedömningar. Dessa bedömningar är av pengars tidsvärde och tillgångens olika risker.
Tillgångens olika risker kan bero på företagets finansiella ställning men även dess
32
differentiering av produkter. Innefattas företagets produktportfölj av endast en produkt ökar
risken och därmed riskpremien. Återspeglar diskonteringsfaktorn de marknadsmässiga
bedömningarna leder detta till att diskonteringsfaktorn är detsamma som en investerares
avkastningskrav på en tillgång med samma profil. Räntan beräknas utifrån avkastningskrav
som kan härledas från marknaden med transaktioner av liknande tillgångar eller med den
vägda genomsnittliga kapitalkostnaden i ett noterat företag, det vill säga vad det kostar att
inneha kapital. Räntan används sedan för att räkna ut ett framtida förväntat kassaflöde, det vill
säga om ett företag satsar X- kronor idag blir värdet år 2 Y-kronor med detta avkastningskrav.
Företaget räknar ut framtida förväntade kassaflöden för att få reda på vad dessa kommer att
inbringa.
3.6.5 Metoder för beräkning av nuvärde vid bestämmande av nyttjandevärdet
Enligt IFRS-volymen (2010) finns det olika metoder som företaget kan använda sig av vid
beräkning av nuvärdet för att kunna uppskatta en tillgångs nyttjandevärde. Nyttjandevärdet
ställs sedan i förhållande till det verkliga värdet. Det högsta av dessa jämförs sedan med det
redovisade värdet för att på så sätt komma fram till om en nedskrivning är nödvändig. IFRS-
volymen beskriver två stycken modeller för beräkning av nuvärde vilka är traditionell metod
och metoden för förväntade kassaflöden.
Den traditionella metoden utgår ifrån uppskattade kassaflöden med en enda
diskonteringsränta som ofta benämns som den faktor som överensstämmer med risken.
Metoden förutsätter att alla förväntningar om framtida kassaflöden och riskpremier kan
sammanfattas i en och samma ränta vilket gör att fokus ligger på valet av diskonteringsränta.
Problematiken med denna metod är att den inte tar hänsyn till komplexa värderingsproblem
vid till exempel icke finansiella tillgångar då det inte finns en jämförbar marknad för dessa.
(IFRS-volymen 2010)
Den förväntade kassaflödesmetoden bygger istället på alla förväntningar på kassaflöden och
inte bara det mest troliga. I denna metod används även sannolikheter där vissa menar att
subjektiva uppskattningar leder till ett intryck av större exakthet. (IFRS-volymen 2010)
33
3.6.6 Nedskrivningsstatistik för goodwill
I denna nedskrivningsstatistik för goodwill har det ingått 172 stycken företag. Företagen som
ingick i denna undersökning var alla aktiebolag.
Figur 4, (liu.diva-portal.org)
Här ges en bild över hur nedskrivningsbeloppet mätt i miljarder kronor har ändrats under
perioden 2007-2009. Beloppen har ökat relativt stadigt under den undersökta perioden.
(liu.diva-portal.org)
34
Figur 5, (liu.diva-portal.org)
Här ges en bild över antalet nedskrivningar under perioden 2007-2009. Antalet nedskrivningar
har tydligt ökat från 2007 till 2008 för att sedan stagnera mellan 2008 till 2009. De företagen
som ingick i undersökningen återfinns i bilaga 2.(liu.diva-portal.org)
3.6.7 Årsredovisningslagen (ÅRL)
Årsredovisningslagen innehåller bestämmelser om hur upprättandet och offentliggörandet av
en årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport ska ske. Lagen är tillämpbar på alla
de företag som ska upprätta en årsredovisning däribland aktiebolag, handelsbolag eller
ekonomiska föreningar. Årsredovisningen ska upprättas enligt god redovisningssed och dess
delar som helhet ska ge en rättvisande bild över företagets ställning och resultat. ÅRL
35
behandlar immateriella tillgångar och enligt kap 4 § 2 ska utgifter för forskning och
utvecklings arbete och liknande arbeten tas upp som en immateriell tillgång om dessa är av
väsentligt värde för verksamheten nu och nästkommande år. Det gäller även för utgifter för
koncessioner, patent, licenser, hyresrätter, varumärken och andra liknande rättigheter. Vidare
gäller det också för ersättning som överstiger det bokförda värdet för nettotillgångarna och de
övertagna skulderna vilket kan kallas goodwill (Samlingsvolymen 2009 redovisning, ÅRL).
3.7 Normgivande organ
3.7.1 IASB - International Accounting Standards Board
IASB är den organisation som är dominerande på den internationella marknaden för
redovisningsstandarder. International Accounting Standards Board var tidigare International
Accounting Standards Committée, IASC. Organisationen är en normbildare inom
redovisningsområdet som är privatfinansierad och dess målsättning är att tillsammans med
andra nationella normbildare runt om i världen försöka åstadkomma harmoniserade globala
redovisningsregler vilka innefattas av bland annat IFRS. Tidigare gav IASB ut
rekommendationen IAS. (Nilsson 2010)
3.7.2 Revisorsnämnden - RN
Revisorsnämnden är ett statligt organ vars övergripande uppgift är att tillhandahålla och
granska kvalificerade revisorer. Det är deras uppsökande verksamhet som kontrollerar och
fastställer att revisorers utförda uppdrag uppfyller en önskad kvalité. Revisorsnämnden
ansvarar för de normer som de kvalificerade revisorerna ska hålla sig till vilka är god
revisionssed och god revisorssed. Dessa ansvarar RN för genom olika formella föreskrifter
och uttalanden. Det absolut viktigaste RN utför är disciplin åtgärder mot revisorers felsteg i
sina revisionsuppdrag som senare publiceras i RN:s praxissamling. Anmälningarna mot
revisorer kommer vanligtvis från klienter, myndigheter eller konkursförvaltare.
(revisorsnamnden.se)
36
3.7.3 FAR/SRS
FAR var tidigare en förkortning för föreningen auktoriserade revisorer och bildades år 1923
genom att frångå SRS som står för Svenska Revisorssamfundet. År 2006 slogs dessa organi-
sationer åter samman till FAR/SRS och blev Sveriges representant i många internationella
organisationer bland dessa IFAC och det nordiska Revisorssamfundet NRF. Idag bedrivs ock-
så en förlagsverksamhet, FAR/SRS Förlag AB, som ger ut böcker och tidskrifter inom bran-
schen. Tidigare hade de en aktiv utgivning av rekommendationer i redovisningsfrågor men på
senare tid i och med Redovisningsrådets uppkomst minskade denna utgivning. (Nilsson 2010)
Idag ger FAR/SRS ut rekommendationer och uttalanden i serier som kallas RedR och RedU.
Syftet med dessa är att fastslå hur god redovisningssed ska tolkas och eftersträvas (Nilsson
2010).
3.7.4 Rådet för finansiell rapportering - RFR
Redovisningsrådet ersattes av rådet för finansiell rapportering år 2007. När Redovisningsrådet
existerade hade de en avgörande roll i införandet och anpassningen av de internationella
standarderna till svensk lagstiftning. Anpassningen till svensk lagstiftning kom att kallas
Redovisningsrådets rekommendationer och hade nästintill samma innehåll undantaget om det
inte stred mot nationell lagstiftning. År 2005 infördes IFRS och då fick Redovisningsrådet en
alltmer tillbakadragande roll i sitt arbete vilket ledde till att rådet för finansiell rapportering
bildades. Efter införandet av IFRS har RFR i första hand rollen som ansvarar för utvecklingen
av god redovisningssed för de allra största noterande företagen. RFR är en viktig kanal i
kommunikationen med IASB för att framföra den svenska talan inom det internationella
redovisningsområdet. (Nilsson 2010)
3.8 Revisorn
Det är lagstadgat i aktiebolagslagen § 1 att ett aktiebolag måste ha minst en revisor. En revisor
kan antingen vara godkänd eller auktoriserad. Det som avgör vilken typ av titel en revisor kan
inneha beror på den praktiska erfarenheten och erlagda prov denne gjort. Revisorn har till
uppgift att utföra revisionen för de bolag där denne är invald. En revisor utses genom
bolagsstämman där denne vanligtvis sitter en period om fyra år. Information som kan skada
37
bolaget får inte revisorn lämna ut till enskilda aktieägare eller någon utomstående part vilket
innebär att revisorn har tystnadsplikt. Jäv provas på personen som blir invald till revisor.
Denne får bland annat inte äga aktier i bolag eller i bolag som ingår i koncerner, inte vara
delaktig i någon styrelse eller VD för bolaget som ska revideras eller stå i låneskuld till
bolaget. (ABL)
3.8.1 Revision
”Revision är att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och
uttala sig om årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen”. (FAR Förlag AB, s 19.)
I de företag där det förekommer ett begränsat ägaransvar finns det uppställda krav på
företaget. Dessa krav syftar till hur dess resultat och ställning ska redovisas utåt. Intressenter i
företaget, till exempel ägarna, kreditgivarna, leverantörer, kunder, anställda, stat och kommun
måste förlita sig på den information som företaget lämnar som behandlar det ekonomiska
samt hur företaget har förvaltats av styrelse och VD. Revisorn har till uppgift att granska och
kvalitetssäkra den information som lämnas av styrelse och VD. Informationen ska även ge en
rättvisande bild över företags resultat och ställning. När revisorn granskar företagets värdering
av dess tillgångar beaktar denne bland annat företagets användande av försiktighetsprincipen
och antagandet om going concern vad gäller tillgångarnas framtida förväntade kassaflöden.
(FAR Förlag AB)
När revisorn har granskat informationen från företaget kan denne välja att uttala sig om den,
genom att antingen tillstyrka eller avstyrka beroende på tillförlitligheten i det material som
företaget redovisat. Det material som ska tillstyrkas eller avstyrkas är om resultaträkningen
och balansräkningen fastställts, att vinsten har disponerats i enlighet med
förvaltningsberättelsens förslag och att styrelseledamöterna och VD beviljats ansvarsfrihet.
Detta gör revisorn i en skriftlig rapport som kallas för revisionsberättelse som antingen kan
vara ren eller oren beroende på om revisorn har något att anmärka på eller inte. Om till
exempel revisorn inte haft möjlighet att göra en tillräckligt omfattande granskning ska detta
38
framgå i revisionsberättelsen vilket innebär att denne frångått god revisionssed. Viktigt att
veta är att revisorn kan uttala sig med hög säkerhet men inte med absolut säkerhet. (FAR
Förlag AB)
Det finns olika seder som en revisor ska förhålla sig till i sitt arbete. Dessa seder är utarbetade
inom branschen vilket innebär att det inte finns någon lag som direkt säger vad som är rätt
eller fel. Det finns tre typer av seder vilka är god revisionssed, god redovisningssed och god
revisorssed. God revisionssed beskriver hur revisionen ska utföras vilket inbegriper kunskap,
erfarenhet och professionellt omdöme. Den tillämpas enbart i aktiebolag i enlighet med ABL.
(far.se)
Seden har utvecklats internationellt, inom FAR, Revisorsnämnden och genom domstolspraxis.
God redovisningssed är normer och praxis för bokföring och bokslut men även för finansiella
rapporter. Denna sed är mer tillämpbar för det enskilda företaget än för revisorn och dennes
revision. (far.se)
God revisorssed är yrkesetiska regler för revisorer där en etisk regel bland annat är att
revisorn ska tillämpa god revisionssed. Det är FAR och RN som ger vägledning i dessa etiska
regler. (FAR Förlag AB) Dessa skyldigheter ska inte bara omfatta det enskilda
revisionsuppdraget utan ska även tillämpas på närliggande områden som innefattas av
revisorsyrket, till exempel vid rådgivning och skattefrågor. (far.se)
3.8.2 Försiktighetsprincipen
Precis som revisorn ska förhålla sig till vissa seder ska företaget använda sig av olika
redovisningsprinciper vid bland annat värdering av tillgångar. En av de viktigaste är
försiktighetsprincipen vilken innebär att företaget ska vara försiktiga i sin överskattning av
resultat och ställning. Detta leder till att företaget hellre ska värdera sina tillgångar för lågt än
för högt samtidigt som det ska övervärdera sina skulder och förluster. Användandet av denna
princip kan leda till att jämförbarheten och tillförlitligheten kan påverkas negativt då företag
inte behandlar tillgångar och skulder till verkliga värden. (Nilsson 2010)
3.8.3 Going Concern
39
Enligt Smith (2006) innebär going concern att det görs ett antagande om ett företags
fortlevnad i en obestämd tid framöver. Om det finns tillräckliga argument för att styrka ett
företags livslängd i antal år kan detta förekomma. Antagandet till användningen av denna
princip är att värdera tillgångarna utifrån den nytta de förväntas ge eller dess framtida värde.
Enligt Nilsson (2010) skulle ett företag behöva omvärdera dess tillgångar och skulder till
nettoförsäljningsvärdet, även kallat slaktvärdet, på balansdagen om det inte går att anta
principen om fortlevnad.
4 Goodwill ur revisorns perspektiv
Detta kapitel åskådliggör den insamlade data som gjorts genom intervjuer. Varje intervju
presenteras separat och är indelade i rubriker för att en tydligare struktur på de besvarade
frågorna ska åstadkommas.
Ann Theander - Grant Thornton
Ann Theander arbetar på Grant Thornton i Malmö, där hon har varit anställd i tolv år. På
kontoret finns det idag ett 30-tal anställda och i hela Sverige omkring 950 stycken. Grant
Thornton tillhör de lite mindre revisionsbyråerna men är inom detta segment en av de större.
Theander är auktoriserad revisor och inriktar sig på alla typer av verksamheter, allt från
enmansföretag till stora noterade aktiebolag men fokuset ligger främst på ägarledda företag.
Goodwill
Theander beskriver att en goodwill kan uppstå genom bland annat företagsförvärv då ett
företag betalar mer än vad det bokförda värdet på tillgångarna och eget kapital uppgår till.
Skillnaden där emellan kallas för goodwill. Goodwill som post måste prövas som vilken
annan post som helst men svårigheten ligger i att bedöma ursprunget och huruvida den är
balansgill. Varför goodwill är svårbedömd är för att företaget tillåts göra en subjektiv tolkning
och värdering vilket medför svårigheter för revisorn vid bedömningen av dess framtida värde.
Det går inte att se goodwill utifrån ett svart eller vitt perspektiv som det gör med till exempel
40
en kundfordran eftersom det efter en tid kommer visa sig om den blir betald eller inte.
Goodwill har en sanning längre fram och det gäller då både för företaget och för revisorn att
försöka finna den bästa av sanningar just då. Detta kan ofta leda till ett osäkerhetsmoment
men revisorerna har olika verktyg och regelverk att luta sig mot vid en granskning av
företaget. Theander påpekar att revisorn inte ska finna sanningen genom att själv beräkna
goodwillposten utan bara kontrollera och bedöma rimligheten i värderingen som företaget har
gjort. För att en revisor ska kunna avgöra om styrelsen och ledningen inte värderat goodwill
på bästa sätt krävs det att en revisor har ett bra och tillförlitligt underlag.
Genom att revisorn lyssnar av och kontrollerar flera parter får denne en egen uppfattning om
värdet kan vara sanningsenligt. Theander berättar om revisorsverktyget de använder sig av vid
planeringen av en revision. Verktyget avgör vilka poster som granskningen kommer att
fokusera på och de grundar sig på företagsstrukturen, till exempel om det egna kapitalet är
starkt fokuserar de på omsättningen.
Om revisorn ifrågasätter goodwill och dess värdering kan dessa problem ofta bero på
okunnighet, främst hos mindre företag och då på grund av den komplexa beräkningen och
ovanan av vad goodwill innebär. Många företag fördelar ut kostnader direkt genom att
aktivera dessa vid till exempel forskning och utveckling där bland annat lönekostnader inte får
aktiveras. De anser att de nedlagda kostnaderna på forskning och utveckling kommer att
inbringa någon fördel för företaget men det viktiga är att bevisa för revisorn att dessa ska
generera någonting i framtiden. Ett exempel som Theander tar upp är om ett företag har
investerat eller förvärvat ett dotterbolag innehållande en maskinpark, ska denna inte tas med i
balansräkningen om företaget inte kan styrka att denna kan generera någonting. Om företaget
inte kan bevisa en framtida generering av kassaflöden bör revisorn väga in eventuella
synergier som kan uppkomma vid ett företagsförvärv.
Nedskrivning
Theander berättar att när väl en goodwill uppkommit ska denna allokeras på de
kassagenererande enheter dit den tillhör vilket revisorn måste kontrollera om så gjorts.
Kassagenererande enheter kan vara produktportföljer, geografiska områden och olika
41
marknader. När väl en kassagenererande enhet finns dit goodwill kan hänföras kan
fördelningen göras med hjälp av hur det bedömda framtida kassaflödet beräknas se ut. I vissa
fall går det inte att härleda en goodwill till någon kassagenererande enhet och i dessa fall blir
goodwill klassad som en restpost. Vidare ser hon en svårighet med en löst hängande goodwill
då revisorn får svårt att bevisa att en nedskrivning föreligger. Den löst hängande
goodwillposten blir svår att identifiera men det uppstår även problem i att bedöma vad den
egentligen består av. Om en kassagenererande enhet, dit en goodwill är fördelad, avyttras helt
ska även goodwill också avyttras om företaget inte kan bevisa att det fortfarande finns någon
nytta med den.
Theander påpekar att om en kassagenererande enhet skrivs ned med en viss procent bör det
också ske en nedskrivning av goodwill med samma procentsats. Nedskrivningar på goodwill
kan ske med ett för stort belopp men dessa får senare inte återföras.
För att bestämma en eventuell nedskrivning ska företaget ta fram nyttjandevärdet och där tror
Theander att metoden för förväntade kassaflöden är den bästa då den ger en mer rättvisande
bild och bättre värden eftersom den tar hänsyn till sannolikheter. Theander menar ännu en
gång att det är viktigt att påpeka att revisorn bara bedömer företagets tillvägagångssätt och
inte värderar goodwill själv med hjälp av metoderna. Det är inte vanligt men det händer att
hennes bedömning skiljer sig åt jämfört med företagets och då brukar hon ta hjälp av
corporate finance avdelningen för att få en second opinion. Corporate finance avdelningen är
den avdelning som har hand om kvalificerad redovisning. I de fall där företaget och Theander
har skilda meningar behöver företaget oftast inte göra om sin värdering utan bara kolla över
metoden och analysdelen så att rätt parametrar och uträkningar gjorts. Efter detta presenterar
företaget en ny värdering som hon kan bedöma.
Theander tror att anledningen till att antalet nedskrivningar och nedskrivningsbelopp ökat
över perioden 2007-2009 beror på att företagen och revisorerna har blivit bättre på att göra
bedömningar för nedskrivningsbehov. Hon tror vidare att finanskrisen också varit en
bidragande orsak till detta. Det finns också många duktiga analytiker som är kritiska till
uppblåsta värden och då är det för ett företag bättre att skriva ner sina tillgångar, än att få
kritik för uppblåsta värden som kan påverka aktien negativt.
42
Problematiken med det nya regelverket IFRS anser Theander är att subjektiviteten har blivit
mer påtaglig vilket kan äventyra försiktighetsprincipen. Oavsett om revisorn har följt regel-
verket kan det finnas tickande bomber ute bland företagen. Detta kan komma att bli en nack-
del för finansiärerna som får förlita sig på att en tillförlitlig granskning har gjorts.
Diskonteringsränta
Theander vill poängtera att diskonteringsräntan är av stor betydelse eftersom en liten ändring i
det långa loppet kan få stora effekter på de förväntade framtida kassaflödena. Vidare beskriver
hon hur diskonteringsräntan fås fram genom ett antal parametrar.
Företaget vill dels ha ett visst avkastningskrav på de satsade pengarna men måste även ta
hänsyn till olika typer av riskpremier och den riskfria räntan, den så kallade inlåningsräntan.
Riskpremierna kan bero på företaget i stort, hur marknaden ser ut eller inom vilken bransch
företaget är verksamt. Dessa tillsammans blir en diskonteringsränta genom avancerad
matematik. Theander menar att diskonteringsräntan blir subjektiv, det vill säga att räntorna
kan skilja sig åt mellan företag. Det viktiga ligger i att företaget ska förklara och visa
uppkomsten till beräkningen av räntan som framtagits. Den räntan som framkommit kan
revisorn sedan jämföra med andra liknande företag inom branschen för att se om räntan är
rimlig.
Andreas Norman - Ernst & Young
Andreas Norman har jobbat inom branschen sedan 1998 och är godkänd revisor sedan 2003.
Han arbetar i Kalmar och främst med medelstora bolag men inriktar sig inte bara på revision
utan även på konsultuppdrag. En del av konsultuppdragen går ut på att försöka förbättra
företags ekonomiavdelningar men även att utföra redovisning.
Goodwill
”Det handlar oftast om en magkänsla och även att finna en röd tråd i dess värdering”.
För Norman ringer det en varningsklocka när han ser att det förekommer en goodwillpost i
koncernsammanhang. Det är självklart något som ska granskas då det ofta är en väsentlig post
43
vilket kan innebära en risk. När det gäller goodwillposten tittar Norman på denna utifrån ett
revisorsperspektiv vilket innebär att han inte ser att företaget har någon konkurrensfördel utan
förknippar posten med en granskningssvårighet. Vidare berättar han att fokuset vid
granskningen av goodwill ligger i att bedöma dess värde. Vid bedömningen ska bolaget styrka
värdet. Fokuset på posten kan variera beroende på postens storlek och företagets finansiella
ställning, till exempel om det egna kapitalet och goodwill är jämnstora kan det leda till att en
eventuell nedskrivning skulle urholka det egna kapitalet. Norman beskriver vidare att problem
som kan uppkomma vid granskningen av goodwill är företagets okunskap i värderingen vilket
leder till ett mindre tillförlitligt belopp. Subjektiviteten är även en faktor som skapar problem
då den måste beaktas vid bedömningen av värderingen.
Norman anser att det inte finns några problem med att identifiera posten men den goodwill
som kan försvåra identifieringen är inkråmsgoodwill då den är diffusare än koncernmässig
goodwill. Huvudmålet för företaget är att fördela ut köpeskillingen på alla tillgångar som är
kassagenererande. I fall detta inte är fullt möjligt kan det uppkomma en ren goodwillpost i
form av en restpost. Restposten kan vara svår att behandla då det inte finns något som
motsvarar detta värde i företaget. Det kan bidra till att en argumentation uppstår mellan
företaget och revisorn där parterna måste bevisa goodwillens vara eller icke vara. Lika svårt
som det är för företaget att bevisa att goodwillen kommer generera något i framtiden är det för
revisorn att bevisa att den inte kommer göra det.
Nedskrivningar
Det gäller i första skedet att kontrollera om det finns en goodwill och i sådana fall fundera på
varför denna har uppkommit. Därefter börjar arbetet med att fördela denna på de
kassagenererande enheter dit den kan hänföras. I vissa fall kan det vara svårt att hänföra
goodwill till en specifik tillgång vilket medför att företaget kan välja att fördela den på en
grupp av tillgångar, till exempel på en hel produktionslinje. Vidare berättar han att då måste
det finnas ett krav på att kunna följa intäkterna under hela produktionen. När det sker en
allokering av goodwill till de kassagenererande enheterna så menar han att denna fördelas
genom att sättas i förhållande till vad enheten genererar i vinst.
Norman förklarar återvinningsvärdet som det värde företaget skulle få för en tillgång om
denna skulle avyttras idag. Om återvinningsvärdet är högre än nyttjandevärdet men lägre än
44
redovisat värde ska det ske nedskrivning. Detta kan då ske enligt två metoder där han anser att
metoden för förväntade kassaflöden är den bästa då den klart och tydligt visar vart pengarna
kommer att rulla in i framtiden. Han säger att det är situationen som avgör vilken av de två
metoderna ett företag ska använda sig av vid beräkning av nuvärdet. Vid ett förvärv av ett
annat bolag kan det vara lämpligt att försöka härleda vilken metod som tidigare används vid
nuvärdesberäkning. Risken för subjektiva bedömningar är alltid någonting som finns med vid
en värdering. Han har inte varit med om att bedömningen av goodwill har skiljt sig åt jämfört
med företagets värdering av denna och tror heller inte att det är vanligt förekommande.
Däremot vet han att det har förekommit vilket har lett till att kunnig personal inom området
har tillkallats. För att få en så rättvisande bild som möjligt studerar Norman dels de framtida
förväntade kassaflödena men även hur utfallet historiskt har sett ut.
Om företagets prognos inte överensstämmer med det verkliga utfallet måste företaget
motivera de framtida kassaflödena. Prognoserna som företag gjort kanske då inte längre visar
sig vara rimliga. Han ser prognoser som något som spelar en stor roll vad gäller framtida
kassaflöde.
Anledningen till varför antalet goodwillnedskrivningar och beloppen har ökat tror Norman
beror på finanskrisen men även på att företag och revisorer har satt sig in i regelverket på ett
bättre sätt än tidigare. Tidigare kalkyler och prognoser för framtida förväntade kassaflöden var
allt för optimistiska vilket också påverkat nedskrivningarna. Fördelen Norman ser med
nedskrivningar jämfört med avskrivningar är att de ger en mer rättvisande bild över verkligt
värde om dessa används på ett korrekt sätt. Nackdelen är däremot företagens subjektiva
värderingar.
Diskonteringsränta
Vid en kassaflödesvärdering påpekar Norman vikten av rätt diskonteringsränta då en liten
ändring av denna kan få stora effekter i framtiden. När företaget ska ta fram sin
diskonteringsränta börjar de med att ta fram någon form av räntebas säger han. Räntebasen
bildar tillsammans med riskpremien utifrån bransch och bolagets finansiella ställning en
gemensam riskpremie. Företaget vill också ha en högre ränta än den riskfria bankräntan vilket
leder till ett avkastningskrav. Den framtagna räntan används sedan för beräkningen av
framtida förväntade kassaflöden, exempelvis om företaget vill ha 900 tusen kronor om ett år
vad bör då utgångsbeloppet vara vid den givna räntan. Norman brukar jämföra räntan som
45
företaget räknat fram med andra företags diskonteringsräntor inom samma bransch för att
kontrollera dess rimlighet.
Torbjörn Lundh - Grant Thornton
Grant Thornton i Kalmar startade sin verksamhet år 2002 där Torbjörn är den enda
auktoriserade revisorn. Utöver Torbjörn finns det fyra anställda på kontoret varav två arbetar
med revision och två med redovisning.
Goodwill
Det första Torbjörn Lundh tänker på när det finns en goodwill i ett företag är att de har en
konkurrens- och lönsamhetsfördel. Goodwill är något ett företag betalar för, till exempel ett
patent. Han ser inga problem med goodwill utan det är en post som ska granskas som vilken
annan post som helst men självklart krävs det en större förståelse då bland annat granskningen
är mer omfattande. Lundh betonar även att det kan vara en post som uppfattas olika beroende
på vilken stol man sitter på. En rad faktorer påverkar vart fokuset ska ligga vid granskningen
av goodwill, till exempel hur väsentlig den är. Har företaget en väldigt liten goodwillpost
kanske Lundh inte granskar denna alls. När revisorn granskar en goodwill utgår denne från
väsentlighetsbelopp, det vill säga ett belopp som talar om hur mycket företagets eventuella
felvärdering får variera utifrån vad revisorn tycker är rimligt. I ett företag som har en negativ
resultatutveckling granskas goodwill mer ingående, vilket innebär att det kan uppkomma
problem.
Lundh berättar att den internt upparbetade goodwillen är den mest ovanliga men eftersom den
inte får redovisas behöver de aldrig värdera denna. Det gäller för företagen att påvisa om en
goodwill genererar något. Om ett företag har en otroligt fin maskinpark spelar det ingen roll
om denna inte genererar någonting.
Nedskrivning
När det kommer till att få fram återvinningsvärdet på de kassagenererande enheterna dit
46
goodwill tillhör säger Lundh att han gärna vill gå ner på produkten och den kassagenererande
enheten, för att se hur det sett ut över tiden och om företaget har tjänat något eller vilken
konkurrenssituation de befinner sig i. Det högsta av verkligt värde och nyttjandevärde jämförs
sedan med det redovisade värdet, för att se om nedskrivning föreligger. Han anser att den
bästa metoden för att beräkna nuvärdet är att använda sig av nuvärdet av kassaflöden, justerat
eget kapital eller avkastningsvärdering. Lundh menar att det inte finns något som är svart eller
vitt, en revisor kan komma att få göra sammanvägningar av flera olika metoder för att få fram
ett nuvärde. I många metoder handlar det om vad som har hänt historiskt sätt men goodwill är
ändå en framtidspost som är svår att uppskatta. När Lundh ska göra en sådan bedömning
måste han även se till bland annat risken för inflation, bransch och placeringsränta.
I fall det inte finns någon konkurrens kan ju det vara goodwill berättar han. Vidare berättar
han att när goodwill ska fördelas på de kassagenererande enheterna måste företaget kunna
hänföra denna på ett korrekt sätt och bevisa detta. En svårighet Lundh ser i fördelningen av
goodwill till de kassagenererande enheterna är om dessa minskar. Vissa tillgångar går inte att
hänföra goodwillen till eftersom företaget inte kan bevisa vad varje maskin genererar. Om så
är problemet kan man slå samman dessa liknande maskiner till en grupp av tillgångar och
sedan hänföra goodwill dit säger han. Om det senare skulle ske en nedskrivning på de
kassagenererande enheterna poängterar han att goodwill bör skrivas ner med ett lika stort
procentuellt belopp men det kanske i längden inte räcker om det förekommer en fortsatt
nedgång. På längre sikt kanske nedskrivningen egentligen skulle varit betydligt större eller så
kanske det visar sig att företaget inte får sälja produkten alls. Ett exempel som Lundh tar upp
är Losec som han inte tror har kvar någon goodwill alls. Det kan i vissa situationer uppstå
diskussioner om företaget behöver skriva ner sin goodwill eller inte. I detta läge ser han att
revisorn måste våga ifrågasätta och diskutera problemen med företaget. Han berättar vidare att
det kan ske felaktiga prognoser från företagets sida vilket underlättar diskussionen kring
nedskrivningsproblematiken för revisorn. Det är viktigt att företaget oavsett anger vilka
bedömningsgrunder de använt sig av för att få fram det aktuella värdet. Risken för subjektiva
bedömningar är stor eftersom bedömningen grundar sig i företagets och de anställdas egna
värderingar. Lundh berättar att denna post inte sköts korrekt, även de stora företagen har
problem med denna.
Fördelen med avskrivningar anser Lundh vara att de skötte sig själva eftersom det blev en
avskrivning varje år. Han tror att IFRS är svårt att tillämpa och nedskrivningarna innebär en
47
mer trögare process. Vidare tycker han också att granskningssvårigheterna blir större i och
med IFRS.
Diskonteringsränta
Diskonteringsräntan är viktig påpekar Lundh. Det gäller bland annat att ställa sig frågande till
i vilken bransch företaget är verksamt, hur marknaden ser ut och även hur företagets
produktportfölj ser ut. Det är av betydelse att företaget förklarar och visar hur de har tänkt när
de tagit fram diskonteringsräntan så att revisorn kan bedöma den på ett korrekt sätt. Företaget
tar hänsyn, vid framräkning av räntan, till bland annat vad det kostar att låna pengar och
alternativa investeringar och dess avkastning.
För att kontrollera att rätt kassaflöden tagits med i beräkningen utgår revisorn från budget och
dess utfall. De kan också intervjua anställda i företaget om hur de ser på marknaden för att få
flera synvinklar på om räntan är rimlig.
Eva Henriksson – KPMG
Eva Henriksson har varit anställd på kontoret i Malmö sedan 26 år tillbaka och har varit
auktoriserad revisor i 20 år. När Henriksson började på KPMG var de bara nio anställda, idag
är de drygt 100 anställda på kontoret. Hon arbetar med tre kategorier av företag vilka är
dotterbolag i internationella koncerner, moderbolag samt privat ägda företag som är på väg
någonstans och dessa säger Henriksson har mycket goodwill.
Goodwill
När Henriksson ser att ett företag innehar en goodwillpost tänker hon att företaget har gjort en
del förvärv men framförallt att det är en värderingsproblematik kopplat till posten. Hon
poängterar även att det är en post som alla andra och den ska också granskas. När revisionen
utförs på ett företag där en goodwill återfinns ligger fokuset på hela posten då det inte går att
granska vissa utvalda delar. Hon säger också att granskningen och vilket fokus goodwill ska
få beror på storleken på posten men även hur företaget i stort presterar. Ett företag med
strålande resultat innebär en mindre omfattande granskning och tvärtom vid ett sämre
uppvisat resultat, då måste hon skaffa sig revisionsbevis. Henriksson tycker inte någon
goodwill är svår att identifiera och den uppkommer vid inkråms och vid företagsförvärv. Har
48
revisorn identifierat att företaget har en goodwillpost ska det ske en allokering av goodwill på
dess kassagenererande enheter eller också kallat affärsenheter. Exempel på detta är ett
kundsegment eller en fabrik. I samband med fördelningen av goodwill kommer denna i sin
helhet bli fördelad på de kassagenererande enheterna vilket innebär att det inte kommer att
uppstå en löst hängande goodwillpost. Hon berättar vidare att ett företag som har svårigheter
med att fördela goodwill på enskilda enheter kan koppla denna till en grupp av tillgångar.
Nedskrivningar
Varje år prövar företaget ifall det finns ett nedskrivningsbehov på företagets kassagenererande
enheter. Här säger Henriksson att det krävs is i magen då det inte går att ringa i klockan så fort
det har skett en värdenedgång ena kvartalet då företaget inte kan sia om hur det går i det andra
kvartalet. Nedskrivningar ska inte göras så fort det sker en värdenedgång vilket det i lagen
kan tolkas som. Storleken på den eventuella nedskrivningen räknas ut genom att företaget
använder sig av två metoder för att få fram ett nuvärde vilket företaget ställer i relation till det
redovisade värdet och återvinningsbart belopp. Återvinningsvärdet fås fram genom en
bedömning som är väldigt svår att göra och det är inget som är hugget i sten hur man får fram
detta värde. Henriksson tror att den metod som används av företagen är den traditionella då
metoden förväntande kassaflöden är alldeles för komplex och hon har aldrig sett denna i
verkligheten. Hon vill även påpeka att arbetet som revisor på KPMG inte är något
enmansuppdrag, utan här jobbar de i ett team. På KPMG har de en avdelning som heter
kvalificerad redovisning som de vänder sig till vid eventuella svårigheter till exempel vid en
bedömning om en värderingsmodell är rimlig. Hon poängterar vikten av att väga samman alla
faktorer och däribland är marknaden en faktor. Vid en nedskrivning tittar hon också på
marknaden och där fokus bland annat ligger på börsvärdet. Hon berättar att om börsvärdet
understiger det egna kapitalet finns det nästan alltid ett nedskrivningsbehov.
När det sker en nedskrivning av en kassagenererande enhet och en goodwill är fördelad på
denna kommer goodwillen också att skrivas ner med samma procentuella belopp som för den
49
kassagenererande enheten. Om en enhet däremot utrangeras försvinner också den eventuellt
fördelade goodwillen. När nedskrivning förekommer kan det också hända att goodwillen
skrivs av med ett för högt värde än vad som borde gjorts, i dessa fall är det underlaget som
varit bristfälligt, vilket märks först år två eller år tre menar Henriksson.
I samband med framtagningen av nedskrivningsbeloppet finns en stor risk för att subjektiva
bedömningar har påverkat detta belopp säger hon. Vid bedömningen av det framtagna värdet
försöker hon finna hur värdet tagits fram och ifall det kan styrkas bakåt i flera led. Vad det är
som har påverkat att antalet nedskrivningar och beloppen för dessa har ökat, under perioden
2007 till 2009, tror hon beror på finanskrisen och att medvetenheten och förståelsen kring
problematiken med goodwill har ökat.
Avskrivningarna har en fördel då det enligt denna metod oftast inte förekommer några
diskussioner kring värdet. När det skedde en avskrivning tuktades goodwillen av i en och
samma takt men nu ska posten kopplas till framtida förväntningar vilka är svåra att räkna
hem. Fördelen med avskrivningar är att de är lättare att hantera då de inte blir en framtidspost
i samma bemärkelse som nedskrivningar men den rättvisande bilden påverkas negativt.
Avskrivningsperioden löper på fem år och i vissa speciella fall längre. Nu när det har tillåtits
nedskrivningar och subjektiviteten har ökat kommer diskussioner upp huruvida företag ska
skriva ned eller inte, och framförallt när det gäller teknikföretag. Om företagens teknik vinner
mark blir det hur bra som helst och tvärtom. Här odlas diskussionen, i vilket läge ska revisorn
säga att företagets teknik inte är trovärdig.
Diskonteringsränta
” Det är inte snutet ur näsan och den riskfria räntan skiljer sig åt beroende på land”
Denna ränta, säger Henriksson, används för att få fram ett nyttjandevärde och sedan
diskonteras kassaflödet med hjälp av denna ränta vilket kommer att jämföras med goodwill.
Hon granskar kassaflödena som tagits med för att kontrollera dess riktighet, det vill säga att
det verkligen är ett kassaflöde som kommer från en produkt eller en maskin som existerar de
nästkommande åren. Vidare berättar hon att om goodwillen inte genererar tillräckligt mycket
inbetalningar som framräknat då blir den föremål för en nedskrivning. Diskonteringsräntan får
företaget fram genom någon form av riskfri ränta som är justerat med hjälp av några beta-
50
värden som är hämtade ur företaget. När hon ska bedöma dessa värden ringer hon oftast en
kollega som är kunnig på området för att ta hjälp.
Joachim Nilsson – Deloitte
Joachim Nilsson är godkänd revisor sedan år 2009 och verksam i Nybro sedan år 2005. På
kontoret finns det 5-8 anställda beroende på arbetsbörda. Han inriktar sig främst mot
medelstora ägarledda företag, små företag, ägarfrågor och skattefrågor men har även arbetat
med större börsnoterade företag.
Goodwill
Nilsson ser olika på goodwill beroende på dess storlek. Är posten gigantisk funderar han på
varför den är av sådan karaktär men samtidigt ser han risker med den. Är det däremot
beloppsmässigt en liten post kan det innebära att den får ringa betydelse i revisionen. Vidare
anser han att värderingen är det svåra att bedöma medan säkerställandet av existensen och
dess rätta värde inte alls är lika svårt. Säkerställandet av goodwillposten och dess värde sker
genom en kontroll av förvärvsanalysen. För att goodwill ska kunna tilldelas i ett företag ska
den generera framtida fördelar. Kassaflödena är utgångspunkten vid värderingen av posten
eftersom goodwill fördelas på dessa. Om en kassagenererande enhet avyttras ser han att
tillhörande goodwill också följer med denna om företaget inte kan koppla posten med en
framtida nytta. Om en goodwill inte kan kopplas till en kassagenererande enhet kommer den
att hänga fritt som en ren goodwillpost. Det svåra blir då för företaget att motivera dess nytta
och framtida fördelar samt att bevisa att den inte behöver skrivas ner eftersom den inte är
kopplad till en specifik enhet eller grupp av tillgångar.
Nedskrivning
Nyttjandevärdet ställs i förhållande till verkligt värde och det högsta av dessa värden blir
återvinningsvärdet. När verkligt värde bedöms säger Nilsson att de tar hänsyn till
marknadsvärdet det vill säga det värde som någon är beredd att betala för tillgången. För att få
fram nyttjandevärdet för en tillgång som ligger till grund för en eventuell nedskrivning kan
företaget använda sig av två metoder. Nilsson anser att metoden förväntade kassaflöden
51
teoretiskt är den bästa eftersom den tar hänsyn till fler parametrar så som sannolikheter.
Revisorerna bedömer bara företagets värdering och utför inte själva denna uträkning. De
kontrollerar värdenas tillförlitlighet och om företaget haft ett bra underlag för beräkningen.
I samband med framtagningen av nedskrivningsbeloppet finns det en stor risk för subjektiva
bedömningar där dessa grundar sig i svårigheten att göra uträkningar. Nilsson anser att ökad
komplexitet leder till ökad subjektivitet. Vidare ser han att subjektiviteten inte går att
frånkomma men avskrivningar minskar problemet då det inte uppstår någon vidare diskussion
eftersom de görs enligt plan. Avskrivningen innebär automatiskt en värdeminskning och
problematiken kring värderingen försvinner. Genom att föra en dialog med företaget kan
revisorn lösa problemet med att ett företag inte anser sig behöva skriva ner en goodwill.
För att revisorn ska kunna bevisa att den är felvärderad bör de ha goda skäl och underlag för
detta samtidigt som det även krävs bevis från företagets sida att den i framtiden kommer
generera någonting. Om revisorn och företaget inte skulle komma överens och det verkligen
föreligger en nedskrivning måste revisorn skriva detta i revisionsberättelsen, vilket leder till
en oren revisionsberättelse. Nilsson tror att antalet nedskrivningar och nedskrivningsbelopp
ökat eftersom det har blivit ett mer fokus på posten samtidigt som företag och revisorer har
blivit mer pålästa i frågan.
Han ser avskrivningar som positivt i den mening att posten enligt denna metod är enklare att
hantera då det sker en årlig värdeminskning men dock blir det verkliga värdet missvisande.
Ska företaget visa ett mer verkligt värde och en mer rättvisande bild anser han att
nedskrivning är att föredra. Dock har verkligt värde en problematik ifall det inte finns en
tillförlitlig marknad för tillgången.
Diskonteringsränta
Diskonteringsräntan och dess storlek kan göra stor skillnad på lång sikt därför är en rätt
uträknad ränta av vikt. Revisorn bedömer diskonteringsräntan som företaget kommit fram till
och dess antaganden för att på så sätt se om den är rimlig. Det är svårt för revisorn att bedöma
att rätt kassaflöden tagits med i beräkningen då det enligt Nilsson finns två problem.
Problemen som bör beaktas är om företaget tagit med rätt kassaflöden och avgränsat dessa så
att de inte kommer från en enhet dit de egentligen inte tillhör. Även här påpekar han att
prognoser och antaganden medför en risk då dessa kan skilja sig från det verkliga utfallet.
52
Han har själv inte varit med om att företagens diskonteringsränta skiljts sig från vad han har
ansett som rimligt men han tror att det säkerligen har förekommit. I dessa fall är det viktigt för
revisorn att ta upp frågan med företaget och bedöma deras uträkning men även internt ta hjälp
av kunnig personal. Om det skulle visa sig att räntan inte var rimlig men ändå inte skiljer sig
till stor del från det väsentlighetsbelopp som tagits fram i planeringsstadiet får företaget och
dess intressenter leva med detta, eftersom en skillnad inte i så stor utsträckning kommer att
påverka den rättvisande bilden i årsredovisningen.
5 Analys & Slutsats
Här analyseras den insamlade empirin i ljuset av uppsatsens upptagna teori för att sedan
ligga till grund för den kommande diskussionen och slutsatsen. I kapitlet kommer uppsatsens
slutsats att presenteras där studiens frågeställningar kommer att besvaras och diskuteras.
Kapitlet innehåller även en diskussion som baseras på författarnas egna reflektioner och
tankar kring ämnet.
Goodwill är enligt IFRS-volymen (2010) en tillgång som representeras av framtida
ekonomiska fördelar vilket Ann Theander också bekräftar. Företagen måste bevisa att posten
kommer att generera fördelar antingen genom synergier eller genom kassaflöden annars är
den inte av värde. Enligt Kedner, Svenberg och Ekberg (2008) uppkommer goodwill främst
genom företagsförvärv där företagen i första skedet upprättar en förvärsanalys som ger en
indikation på om goodwill överhuvudtaget existerar. När respondenterna ser att det finns en
goodwill upptagen i balansräkningen skiljer sig deras åsikter kring denna, där vissa direkt ser
problem medan andra inte gör det. Granskningarna av och fokuset på goodwill skiljer sig åt
beroende på företagets ekonomiska ställning och även goodwillens storlek. Enligt IFRS-
volymen (2010) framstår goodwill som vilken annan post som helst och förenas inte med
några problem, bara om revisorn och företaget följer de lagar och förordning som finns. Det är
någonting som respondenterna inte styrker, då de anser att ingenting är svart eller vitt och
problem kan lätt uppkomma i samband med goodwill, fastän reglerna har följts. Theander
förklarar att det inte är lika lätt, som det i teorin förklaras, att handskas med goodwill och
53
säkerställa dess värde då den har en sanning längre fram i tiden och där företaget gör en
värdering utifrån den bästa av sanningar vid det aktuella tillfället. Torbjörn Lundh och de
andra respondenterna instämmer till fullo gällande Theanders resonemang och tilläger även
att revisorn inte har tillgång till någon spåkula.
Joachim Nilsson säger att hanteringen av goodwill skiljer sig åt beroende på om företaget är
noterat eller onoterat. Det gäller att verkligen tänka på vad det är för typ av företag de
handskas med eftersom företagen använder olika regelverk. Nedskrivning och avskrivning är
inte alls samma typ av åtgärd, där nedskrivning används av noterade företag medan
avskrivning används av onoterade företag.
En uppkommen goodwill ska fördelas ut på kassagenererande enheter om så är möjligt,
annars kommer en ren goodwillpost att uppkomma. Andreas Norman berättar att fördelningen
kan göras utifrån vad enheten genererar i vinst men återstår det fortfarande goodwill efter
fördelningen är gjord kommer denna att behandlas som en restpost.
De flesta av respondenterna instämmer med Norman och vad IFRS-volymen beskriver
angående goodwill som restpost, undantaget Eva Henriksson som däremot anser att en löst
hängande post aldrig kan eller får förekomma. Lundh beskriver också att det uppstår
problematik med den löst hängande posten eftersom den är svår både för företaget och
revisorn att bevisa och identifiera samtidigt som företaget inte kan påvisa vad de egentligen
har betalat för. Theander menar att nedskrivningen för en restpost inte kan göras på samma
grund som för en goodwill som är kopplad till en kassagenererande enhet eftersom
indikationen på en värdenedgång inte alls är lika tydlig. IFRS-volymen (2010) beskriver
noggrant hur nedskrivningsbehovet prövas och räknas ut men enligt respondenterna är
uträkningen inte självklar, utan egentligen en gråzon, och tillvägagångssätten används
beroende på rådande situation. Respondenterna är alla överens med hur IFRS-volymen (2010)
beskriver uppkomsten till en nedskrivning, det vill säga om enhetens redovisade värde
överstiger enhetens återvinningsvärde ska en nedskrivning göras. Volymen tar även upp
metoder för hur nyttjandevärdet beräknas men respondenterna anser att metoderna fungerar
bättre i teorin än i praktiken. Här instämmer Theander och beskriver att felaktiga värderingar
dock har förekommit vilket enligt henne främst beror på företagens okunnighet och
uträkningarnas komplexitet.
54
Enligt IFRS-volymen (2010) återspeglar diskonteringsräntan pengars tidsvärde och i räntan är
faktorer som riskpremier och avkastningskrav också invägda. Respondenterna påpekar likt
IFRS-volymen (2010) att diskonteringsräntan inte är någon given ränta utan beror på företag,
marknad och vilken bransch de är verksamma i men Lundh anser också att hänsyn bör tas till
alternativa investeringar och deras avkastningsmöjligheter. Alla respondenter är överens om
att storleken på diskonteringsräntan är av stor betydelse då små skillnader i räntan kan ge
stora effekter i det långa loppet. Norman menar att vid bedömningen av diskonteringsräntan
är det viktigt att se till branschen i stort och ha en viss kännedom om räntorna inom den och
påpekar att räntorna i vissa fall kommer att skilja sig åt beroende på att inget företag är det
andra likt. Det viktiga är att företaget visar underlaget för beräkningarna av räntan för att
revisorn ska kunna göra en rimlig bedömning då de själva inte räknar ut räntan utan bedömer
företagets redan uträknade ränta.
Respondenterna är överens om att subjektivitet är vanligt förekommande bland dessa
uträkningar men att den inte går att frångå, vilket gör att underlaget för företagets beräkningar
är av stor betydelse för revisorn.
Henriksson och Theander förklarar att det nya regelverket IFRS tillåter subjektivitet i större
utsträckning än det tidigare regelverket. Vissa problem har eliminerats medan andra har
tillkommit. Det är inte lika lätt att ta fram ett nedskrivningsbelopp som ett avskrivningsbelopp
då dessa är av olika karaktär eftersom nedskrivningarna grundar sig på prognoser och
antaganden vilka i framtiden kan komma att visa sig vara felaktiga eller orimliga.
Avskrivningar bidrog till mindre diskussioner kring det egentliga värdet av goodwill då det
årligen skedde en på förhand bestämd avskrivning som oftast löpte på en femårsperiod vilket
underlättade för företaget, dess intressenter och revisorn i planeringen och uppföljningen av
avskrivningskostnader. Enligt den nya metoden blir finansiärerna drabbade och måste i större
utsträckning förlita sig på granskningarna och deras tillförlitlighet.
Innan vi började fördjupa oss i ämnet förstod vi inte hur posten egentligen hanterades. Posten
var mer komplex och svårbedömd än vad vi från början trodde. Det vanligaste problemet som
uppkommer av goodwill är hur den ska värderas och här finns det egentligen inget som säger
vad som är rätt eller fel. Produktsortimenten hos företag som verkar inom samma bransch kan
se väldigt olika ut och därför kan två skilda värderingar vara helt acceptabla med tanke på att
en mängd olika parametrar ligger till grund för värderingen. En slutsats vi kan dra är att det är
svårt för både revisorn och företaget att bevisa dess verkliga värde då goodwill är en
55
framtidspost vilket gjort att vi ställt oss än mer kritiska till den rena goodwillposten i
årsredovisningen eftersom företagen inte kan bevisa vad den rena goodwillen kommer att
generera för fördelar. Det viktiga med goodwill är inte goodwill i sig utan vad den senare
kommer att generera vilket vi till en början inte hade en aning om. I början ställs revisorn
inför problemet med att bevisa postens existens och svårigheten i att bedöma dess framtida
värde gör att revisorn ofta accepterar denna i större utsträckning. Det blir lättare att påvisa
goodwillens existens efter en tid då det har visat sig om posten genererat några fördelar eller
inte.
Om en nedskrivning föreligger anser vi att den rättvisande bilden kan bli negativt drabbad
eftersom den påverkar vissa nyckeltal men även kan hota det egna kapitalet beroende på den
rena goodwillens storlek. Företagen kan direkt få ett mycket sämre resultat än tidigare i och
med nedskrivningen som utgör en kostnad i resultaträkningen. Potentiella aktieägare kan
komma att avstå en investering om resultatet helt plötsligt är betydligt lägre än tidigare. Det
finns stora problem med den rena goodwillposten, jämfört med den som redan delats ut på de
kassagenererande enheterna, och en lösning vi ser är att företagen direkt skriver av posten
enligt plan när denna uppkommer istället för att pröva dess nedskrivningsbehov.
Avskrivningar kommer enligt oss att leda till mindre diskussioner kring goodwillens värde
och existens samtidigt som den rättvisande bilden kommer bli mindre påverkad och företaget
får behålla sin goodwill under en bestämd tidsperiod.
Den automatiska värdenedgången kommer påverka företaget negativt under en längre tid men
inte i så stor utsträckning som en direkt nedskrivning av hela posten kan göra och minskar
också risken för oförutsedda kostnader. En annan lösning är att överhuvudtaget inte tillåta en
redovisning av en ren goodwillpost då denna uppenbarligen är ett problem för både revisorn
och företaget eftersom ingen med säkerhet kan säga vad den egentligen kommer att generera
och vad den utgörs av.
Den goodwill som fördelats ut på kassagenererande enheter är lättare att hantera eftersom den
är kopplad till en enhet vilket gör att revisorn ser vilka fördelar som kan uppkomma. Det är
inte bara lättare att se hur fördelarna uppstår utan även om goodwill ska skrivas ner eller inte,
56
men det förekommer fortfarande problem. Det är bland annat okunnigheten kring goodwill
hos företagen som skapar problem för revisorn, då framförallt vid framtagningen av
nedskrivningsbeloppen. Många företag ser övervärdet vid en investering som en goodwill
men i slutändan är det dock genereringen av framtida fördelar som är avgörande för
goodwillens existens. Uträkningarna för nedskrivningsbelopp är ofta väldigt komplicerade
vilket innebär att beloppet företaget kommit fram till inte alltid är tillförlitligt. Revisorn ställs
inför svårigheten att bedöma rimligheten i ett framtaget nedskrivningsbelopp som kanske inte
alla gånger är rätt uträknat. Vid framtagning av nedskrivningsbelopp spelar också
diskonteringsräntan en betydande roll och skiljer sig beroende på företag, även om företagen
är verksamma inom samma bransch. Ifall orimliga värden på parametrar tagits med i
beräkningen kommer detta leda till en mindre rättvisande bild av goodwill eftersom det blir
ett felaktigt nedskrivningsbelopp och då blir även tillförlitligheten lidande.
Vi har under arbetets gång blivit medvetna om att revisorn bedömer företagets värdering
snarare än att omvärdera den redan befintliga. Det har visat sig att revisorerna ser på goodwill
och dess hantering på olika sätt. Någon revisor ser att det inte kan förekomma en ren goodwill
medan andra gör det. Detta är ännu en gång ett bevis på att goodwill är ett stort och komplext
problem. Oenigheten bland revisorerna gör att vi ställer oss frågande till hur goodwill
egentligen ska hanteras och företagen kan uppenbarligen bli orättvist behandlade eftersom
vissa tillåts att redovisa en ren goodwillpost medan andra inte får det.
Problemen vi ser med lagarna som finns idag är att goodwill hanteras på olika sätt där
nedskrivningar och avskrivningar ger olika för- och nackdelar. Beroende på vilket regelverk
som används påverkas resultatet i olika stor utsträckning. En slutsats vi kan dra är att det
borde finnas en gemensam lag för hantering av goodwill där alla företag, K1-K4, är
inkluderade oberoende storlek och typ. Idag ges inte de små föregen samma möjligheter vid
hantering av goodwill som de stora och vice versa. Om nu inte en sådan lag skulle införas
ställer vi oss kritiska till om problematiken med hanteringen av goodwill någonsin kommer att
lösas. Det mesta tyder på att oberoende metod för hur goodwill ska hanteras kommer det alltid
att finnas problem även om nya metoder för hantering skulle införas. Vissa problem kan
försvinna om ändringar görs men det mesta tyder ändå på att nya problem istället kan
uppkomma. Det finns inga tecken på att nedskrivningar har förbättrat hanteringen av goodwill
då det fortfarande förekommer problem, utan de har snarare omfördelat dessa och skapat nya.
Ett nytt problem som har uppkommit är subjektivitetsfrågan och hur revisorn ska tackla det.
Det mesta pekar på att detta problem aldrig kan lösas, för hur ska värderingen bli objektiv?
57
Slutsatsen är att goodwill är väldigt svårt att hantera och revisorn kan inte med säkerhet göra
en bedömning av värdet eftersom denne inte besitter förmågan att kunna sia om framtiden då
goodwill är en framtidspost. Ingen kan veta vad som händer i framtiden men revisorn grundar
sin bedömning utifrån den bästa av sanningar just vid det aktuella tillfället. Slutsatsen är att
bedömningen av goodwill beror på flera olika faktorer vilka inte är givna på förhand utan
påverkas av företaget och de rådande omständigheterna. Det går inte att jämföra
bedömningarna mellan företag eftersom två precis lika fungerande företag aldrig existerar.
Lika svårt som det är för revisorn att bevisa goodwillens icke existens, lika svårt är det för
företaget att bevisa dess existens. I de bästa av världar skulle kanske goodwill aldrig
redovisas.
6 Källförteckning
Här presenteras de källor som ligger till grund för uppsatsens genomförande. Källorna är av
litterär och elektronisk karaktär.
Litterära källor:
Esaiasson, P. 2007, Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts juridik
Grønmo, S. 2006, Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber
Holme, I.M. och Solvang B.K., 1997, Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur AB
Kedner, G. Svenberg, S-Å. & Ekberg, M., 2008, Koncernredovisning. Polen: Författarna &
studentlitteratur
Nilsson, S., 2010, Redovisningens normer och normbildare. Lund: Studentlitteratur AB
Patel, P & Davidsson, B., 2003, Forskningsmetodikens grunder. Ungern: Studentlitteratur AB
Redovisa rätt 2010. Stockholm: Nancy Holmström & Bonnier utbildning AB
58
Samlingsvolymen 2009, Redovisning. Stockholm: FAR SRS Förlag AB
Smith, P., 2006, Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur AB
Elektroniska källor:
http://jonmyren.se/goodwill.html Datum: 8/4-2011
http://www.bfn.se/aktuellt/nyhetsmeddelande-lang.pdf Datum: 12/4-2011
www.pwc.com/se/sv/ifrs Datum: 12/4-2011
Far komplett - http://www.farsrskomplett.se/folng-
custo-
mer/document.do?searchHit=1&idPath=RTN65539@@RTN65542@@RTN75232@@RTN0
0003815@@RTN0000515D@@TN0000515F&searchResultId=387531311_1302515999361
#top Datum: 4/4-2011
http://www.bfn.se/redovisning/RADET/RR/RR1-00.pdf Datum: 9/4-2011
www.skatteverket.se/dowload/18.18e1b10334ebe8bcbc8000114270/kap06.pdf. Datum: 15/4-
2011
http://www.bfn.se/redovisning/radet/rr/rr15.pdf Datum: 13/4-2011
http://www.koncernredovisning.biz/exempel-kapitalandelsmetoden.htm Datum: 7/4-2011
http://www.deloitte.com/view/sv_SE/se/tjanster/finansiell-
rapportering/0dca0fa75200e110VgnVCM100000ba42f00aRCRD.htm Datum: 11/4-2011
http://www.revisorsnamnden.se/rn/om_rn_4706.html Datum: 14/4-2011
http://www.far.se/portal/page?_pageid=114,340407&_dad=portal&_schema=PORTAL
Datum: 4/5-2011
59
(http://news.deloitte.se/ifrs_news/dok/Redu7.pdf) Datum: 14/5-2011
http://www.revisorsnamnden.se/rn/showdocument/documents/praxisdokument/juli2000_juni2
001/1999_1174.pdf Datum: 14/5-2011
www.bus.iastate.edu/cjeffrey/598/SS04/Goodwill.ppt Datum:7/4-2011
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:344204 Datum:5/4-2011
Artiklar:
http://www.aktiespararna.se/artiklar/Reportage/Missbruk-av-goodwill--en-fraga-for-
revisorerna/ Datum: 11/4 -2011
Figurer:
Figur 1: Grønmo, S. 2006, Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber
Figur 2: Patel, P & Davidsson, B. 2003, Forskningsmetodikens grunder. Ungern:
Studentlitteratur AB, sidan 14.
Figur 3: http://www.koncernredovisning.biz/exempel-kapitalandelsmetoden.htm
Figur 4: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:344204
Figur 5: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:344204
60
Bilagor
Bilaga 1-Intervjufrågor
Goodwill
1. Vad är det första ni tänker på när ni ser att ett företag innehar en goodwill?
2. Vart ligger fokus vid en granskning av goodwill?
3. Vilka problem stöter ni på vid granskningen av goodwill?
4. Hur stor del spelar goodwill in vid bedömningen av väsentlighet och risk?
a. Vad kan konsekvenserna bli om revisorn inte granskar goodwillposten i den
utsträckning de behöver göra?
5. Hur kontrollerar revisorn att det framtida värdet eller fördelarna en goodwillpost kan
ge upphov till är rätt uträknade?
6. Vilken goodwill är den svåraste att identifiera och varför? Inkråmsgoodwill, koncern-
mässig goodwill eller internt upparbetad?
7. Vad händer med goodwillen som är fördelad på en kassagenererande enhet om denna
avyttras?
8. Om en goodwill inte kan kopplas till en kassagenererande enhet hur hanterar ni denna
då?
Lagar och förordningar
9. Fördelar och nackdelar med det nya IFRS samt för- och nackdelar med den tidigare
lagen?
10. Hur uppfattar du IAS 36 och IFRS 3 jämfört med tidigare metoder?
Nedskrivningar
11. Vilken metod anser ni ger den mest rättvisande bilden vid beräkningen av nuvärde,
traditionell metod eller förväntade kassaflöden? P.a4 IAS 36.
12. Vad är det som avgör vilken metod, traditionell eller förväntade kassaflöden, som ska
användas?
a. Vad innebär VE-tal?
13. Prövar revisorn och företaget nedskrivningsbehovet enligt samma metoder?
14. Hur får man fram återvinningsvärdet?
a. Kan det förekomma fel i detta värde?
15. Hur ser Ni på marknadsvärden?
a. Marknaden kan vara under- eller övervärderad, tar Ni hänsyn till detta och hur?
16. Kan företaget skriva ner en goodwill med ett för högt värde?
a. Vad händer om de skriver ned med för mycket kan företaget kompensera detta
med att skriva ner med ett för litet belopp nästkommande år, är detta lagligt?
17. Hur ser risken ut för subjektiva bedömningar vid framtagning av nedskrivningsbelop-
pet?
18. Hur kommer man runt problemet med att ett företag inte anse sig behöva skriva ner sin
goodwill för att påverka resultatet?
19. Förklara hur goodwill fördelas på kassagenererande enheter och vad dessa egentligen
är?
a. Definiera minsta grupp av tillgångar och vad som ingår i en sådan?
20. När en kassagenerande enhet skrivs ner hur skrivs då goodwillen ner om det ligger en
goodwill fördelad på denna enhet? Procentuell nedskrivning i förhållande till den kas-
sagenererande enheten?
21. Vid nedskrivningsbehov enligt p 98 IAS 36 testas först tillgången och sedan den kas-
sagenererande enheten dit goodwill hänför, innebär det att den kassgenererande enhe-
ten är en del av tillgången?
22. Hur ser du på nyttjandevärden respektive nyttjandeperioden? Värden beror ofta på
prognoser och antaganden?
23. Hur gör du för att fastställa företagets livslängd vid fastställande av goodwillens nytt-
jandeperiod?
24. Har du varit med om att din värdering skiljer sig åt jämfört med företagets?
25. Antalet goodwillnedskrivningar och även beloppet som skrivs ner har ökat över tiden,
vad tror ni är orsaken till detta?
Diskonteringsränta
26. Hur avgörande är diskonteringsräntan?
27. Är det genom nyttjandevärdet som återvinningsbart belopp fastställs?
28. Beskriv diskonteringsräntan och dess uträkning! Hur gör ni när ni granskar företagets
diskonteringsränta? Vad används diskonteringsräntan till?
29. Hur bedömer och kontrollerar revisorn att rätt kassaflöden tagits med i beräkningen?
30. Blir inte bland annat jämförbarheten negativt drabbad p.g.a. subjektiva bedömningar
angående diskonteringsräntan?
31. Om så är fallet vad gör Ni åt detta? Går det frånkomma?
32. Brukar företagen ha räknat fram en tillförlitlig diskonteringsränta
Avskrivningar
33. Om det bestäms att avskrivningsperioden är 6 år kan man ändra denna efteråt till t.ex.
7-8 år, är det lönt? Gör företag så?
34. Vilka fördelar ser du med nedskrivning respektive avskrivning?
35. Vilka nackdelar ser du med nedskrivning respektive avskrivning?
Bilaga 2
Företag som ingår i den kvantitativa undersökningen:
Oriflame
Nordea Bank AB
Modern Times Group
MTG AB
NCC AB
Meda AB
Millicom International
Cellular S.A.
Ratos AB
Saab AB
Svenska Cellulosa
Aktiebolaget SCA
Sandvik AB
Trelleborg AB
Swedish Match AB
Tele2 AB
Tieto
TeliaSonera AB
SSAB AB
AB SKF
Skanska AB
Stora Enso Oyj
Swedbank
Securitas AB
Seco Tools AB
SEB
Scania AB
Investment AB
Latour Lindab International
AB
Lundin Petroleum AB
Lundin Mining Corporation
Investment AB
Kinnevik
L E Lundbergföretagen AB
Boliden AB
AB Volvo
AB Elektrolux
Telefonaktiebolaget LM
Ericsson
Getinge AB
Hexagon AB
Handelsbanken
Hakon invest AB
Husqvarna AB
Alliance Oil Company Ltd
Alfa Laval AB
Atlas Copco AB
Astra Zeneca AB
Assa Abloy AB
Axfood AB
VBG GROUP AB
Nordnet AB
Orc Software AB
Peab AB
New Wave Group AB
Net Insight AB
Niscayah Group AB
Nibe Industrier AB
Nobia AB Neonet Munters
AB Mekonomen
AB Q-Med
AB Rezidor
Hotel Group SAS AB
Transcom WorldWide S.A.
TradeDoubler AB
Unibet Group Plc
SWECO AB
LBI International AB
Loomis AB
JM AB
Kungsleden AB
Betsson AB
Cardo AB
Bure Equity AB
AB Biovitrum
AB Björn Borg
AB ÅF
Eniro AB
AB Fagerhult Gunnebo
AB Haldex AB
ITAB Shop Concept Intrum
Justitia AB
Industrial and Financial
Systems AB
Indutrade AB Höganäs
AB HQ
AB HiQ
International Duni AB
AarhusKarlshamn AB
Avanza Bank
Atrium Ljungberg AB
Beijer Alma AB
G & L Beijer AB
BE Group AB
Novacast Technologies AB
NOTE AB
Nordic Service Partners
Holding AB
Novotek AB
Orexo AB
OPCON AB
OEM International AB
Ortivus AB
PartnerTech AB
Prevas AB
Poolia AB
Precise Biometrics AB
Phonera AB
Nolato AB
Modul 1 Data AB
Mobyson AB
MultiQ International AB
MSC Konsult AB
Nederman Holding AB
Malmbergs Elektriska AB
Metro International S.A.
Midway Holding AB
Midelfart Sonesson AB
ProfilGruppen AB
Probi AB
Proact IT Group AB
Pricer AB
PSI Group Proffice
ReadSoft AB
Rörvik Timber AB
Rejlerkoncernen AB
Rederi AB
Transatlantic Tricorona AB
Ticket Travel Group AB
Softronic AB
Studsvik AB
Svedbergs i Dalstorp AB
Semcon AB
Sigma AB
Lammhults Design Group
AB
LinkMed AB
Know IT AB
Biolin Scientific AB
Biotage AB
BioPhausia AB
XANO Industri AB
Vitrolife AB
Duroc AB
Elos AB
Enea AB
Elekreonik Gruppen BK AB
Elanders AB
AB Geveko Fenix Outdoor
AB Feelgood
Svenska AB
Global Health Partner
Jeeves Information Systems
AB
Intoi AB
Intellecta AB
HL Display AB
HMS Networks AB
Cybercom Group Europe
AB
Dagon AB
Doro AB
Digital Vision AB
Consilium AB
Connecta AB
Cision AB
Acando AB
AcadeMedia AB
ACAP Invest Addnode AB
Anoto Group AB
Aspiro AB
BTS Group AB Bong
Ljungdahl
AB Beijer Electronics
AB Bilia
AB Technology Nexus
Bilaga 3 – Exempel på fördelning av goodwill på kassagenererande enheter