Graffiti i Karlstad

En konstform som väcker starka reaktioner

Graffiti in Karlstad An art form that arouses strong reactions

Helen Svanström

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Kulturstudier

Nivå/Högskolepoäng: C-nivå/15 hp

Handledare: Eva Zetterman

Examinator: Adrian Velicu

2013-05-28

Löpnummer

  2  

Abstract Graffiti is a subculture that came to Sweden in the 1980's. Together with rap and

breakdance it formed its own culture and graffiti became an art expression. Many

people associate graffiti with illegal tags on the city walls and in many cities it

became a huge problem. But it can also be considered as an art form and Karlstad is

one of the cities that have legal walls for people to practice graffiti.

The purpose of this study is to get the point of view on graffiti in Karlstad by the

graffiti writers, the municipality of Karlstad, the board of Culture, the police and

Konstfrämjandet. Are the views on graffiti different between these participants?

Another purpose is to explain how the participants in the study encourage children

and youth to practice graffiti. I have also looked at how Karlstad municipality is

working with the Swedish culture policies goals and if they follow the goals in their

daily activities with children and youth.

The result of the study is that the point of view isn’t quite so different as I thought in

the beginning of my work. Almost all of the people I have talked to think of graffiti as

an art form and want to find ways to let people practice graffiti in legal ways. One

problem with graffiti is the illegal graffiti that the participants don’t want to support.

It is also a difference in opinion between the politicians in the city, some of them want

to encourage art and some of the politicians want to restrain the graffiti. The Swedish

police have the least consistent view on graffiti of my interview objects.

  3  

Innehållsförteckning 1 Inledning 4

1.1 Tidigare forskning 4

1.2 Syfte och frågeställning 5

1.3 Tillvägagångsätt och metod 5

1.4 Teoretiska utgångspunkter 7

1.5 Disposition 9

2 Graffiti 10

2.1 Historik 10

2.2 Benämningar 12

2.3 Nolltolerans mot klotter i Karlstad 13

2.4 Projektet ”Ett tryggare och renare Karlstad” 14

3 Graffiti i Karlstad 17

3.1 Värderingar av orden klotter och graffiti 17

3.2 Lagliga alternativ 19

3.3 Karlstad som graffitistad 21

3.4 Hur arbetar aktörerna med graffiti? 22

3.5 Sanering 24

3.6 Graffitins framtid 26

4 Utbud och restriktioner 27

4.1 Kulturutbudet för barn och unga i Karlstad 27

4.2 Graffiti i konstens finrum 29

4.3 Nolltolerans i Stockholms stad och Karlstads kommun 31

4.4 Hur kan graffiti användas i Karlstad? 32

5 Avslutande diskussion 36

5.1 Förslag på fortsatt forskning 40

Källförteckning 41

  4  

1 Inledning

Graffiti finns runt om oss dagligen, oavsett om vi vill eller inte och oavsett vad vi

tycker om graffiti som konstform. Jag har aldrig utövat graffiti själv men har

människor i min omgivning som har målat och som fortfarande målar graffiti och

innan jag påbörjade denna undersökning visste jag inte mycket om graffiti. Jag hade

hört olika synpunkter om graffiti och ville fördjupa mig mer i ämnet. Graffiti är en

konstform som blir förknippad med kriminalitet och det är inte alla som vet att det går

att utöva graffiti på ett lagligt sätt med hjälp av lagliga graffitiväggar. Graffitimålarna

får även stå till svars för anklagelser från både politiker och från allmänheten. Det är

viktigt att redogöra för vilka olika synsätt det finns på graffiti i Karlstad, och bland

aktörerna som arbetar med graffiti.

1.1 Tidigare forskning

Jacob Kimvall publicerade 2012 sin bok Noll Tolerans - Kampen mot graffiti som

handlar om nolltoleransens Stockholm. På grund av nolltoleransen mot graffiti i

Stockholm är det svårt att utöva graffiti och boken tar upp saknaden av lagliga väggar

och problematiken med att förbjuda konstformen. Det går att dra paralleller till

Karlstads kommun eftersom Karlstad har en uttalad nolltolerans mot klotter.

Jag har även använt mig av Maivor Grundhs IKU-rapport Kan Karlstad bli klotterfritt

som baserades på projektet ”Ett tryggare och renare Karlstad” vilket pågick mellan

2003-2006. Rapporten är den enda jag hittat som berör ämnet graffiti i Karlstad och

den har varit till mycket hjälp i mitt arbete. Jag tar upp den i ett eget avsnitt längre

fram i undersökningen på sidan 14. Det har skrivits om graffiti och vägen till att få

lagliga väggar i Karlstad i dagstidningar och om baksidorna av graffiti som till

exempel att politiker tror att lagligt graffitimålande föder olagligt målande och att

sanering av olagligt graffitimålande kostar Karlstads kommun stora summor pengar

varje år.

  5  

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att redogöra för de olika uppfattningar som graffitimålarna,

Karlstads kommun, Kultur- och fritidsnämnden, polisen och Konstfrämjandet i

Karlstad har på graffiti. Finns det likheter aktörerna emellan eller skiljer sig deras

åsikter åt. Jag vill också undersöka om barn och unga har tillgången till att utöva

laglig graffiti.

Mina frågeställningar är:

• Vilka olika synsätt finns det på graffiti bland aktörer i Karlstad?

• Finns det stora skillnader mellan aktörernas synsätt?

• Uppmuntrar aktörerna barn och unga att utöva graffiti?

När jag började min undersökning hade jag som syfte att redogöra för synen på

graffiti i Karlstad med omnejd. Jag märkte direkt att det inte skulle fungera att ha med

grannkommuner till Karlstad eftersom jag snabbt fick tag i en stor mängd av

information om bara en stad. Så jag valde att begränsa mig till Karlstad. Det visade

sig under arbetets gång att det var det rätta eftersom jag då kunde fokusera på en stad

och dess aktörers synsätt och värderingar: graffitimålare, kommunen, polis,

Konstfrämjandet och politiker. Materialet blev på detta vis mer ingående än om jag

hade haft med grannkommunerna i undersökningen.

1.3 Tillvägagångsätt och metod

Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer för att jag vill få fram de värderingarna

som de jag intervjuat har på graffiti. Intervjuerna kom att vara ett samtal eftersom jag

inte höll mig strikt till frågorna och i vissa fall så blev frågorna på det viset besvarade

utan att jag behövde ställa dem. Jag har alltså använt mig av en låg grad av

standardisering (Patel och Davidson 81). Jag spelade in samtalen med min telefon och

transkriberade sedan inspelningarna till text. Varje intervju var mellan 35-55 min.

  6  

Mitt urval av intervjupersoner gjorde jag på följande vis. Jag frågade

kommunvägledarna vid bibliotekshuset i Karlstad om vem jag skulle tala med

angående frågor om graffiti i kommunen och blev hänvisad till Tim Hontwedt som

ville svara på intervjufrågor. Konstfrämjandet mailade jag till för att få en annan syn

på graffiti och fick där intervjua Jan Ove Ekstedt. För att få en politikers synvinkel

kontaktade jag kontaktpersonen för Kultur- och fritidsnämnden och blev hänvisad till

Per Inge Lidén. Polisen kontaktade jag genom mail på deras hemsida för att sedan bli

uppringd av en polis som har hand om klotter i Karlstad. Jag fick tips av bekanta att

det fanns graffitimålare som skulle vara intresserade av att svara på intervjufrågor och

jag kontaktade dem via mail.

En av intervjuerna utfördes via telefon. Samtidigt som jag intervjuade skrev jag ner

stödord och efter intervjun skrev jag ner allt medan jag hade det färskt i minnet.

Intervjuerna med Jan Ove Ekstedt och Tim Hontwedt gjordes tidigt i min

undersökning och vissa av de frågorna jag ställde var inte så relevanta för arbetet

eftersom syftet har ändrats under vägens gång. Alla intervjupersonerna har varit

tjänstemän förutom graffitimålarna. Med graffitimålarna gjorde jag intervjuerna via

mail och svaren blev utförliga. Anledningen till att det blev intervjuer via mail var för

att både jag och målarna tyckte att det var enklast på det viset. Jag har valt att kalla de

två graffitimålare jag intervjuat för Målare A och Målare B eftersom de vill vara

anonyma. Även jag tycker att det är viktigt att de är anonyma, vilket jag var öppen

med redan vid första kontakten med dem. Jag har även refererat till dem med hen i

undersökningen för att ytterligare anonymisera dem och det är inte heller relevant för

undersökningen vilket kön de har.

Utöver dessa intervjuer har jag haft mailkontakt med Josefin Berger som är

kulturutvecklare på Region Värmland, Ulrika Krantz Tedfelt som jobbar på Karlstads

elnät och med ansvarig person på Teknik- och fastighetsförvaltningen. Utifrån de

etiska aspekterna har jag utgått ifrån Vetenskapsrådets fyra etikregler för mina

informanter. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Patel och Davidson 62-63). Dessa

etikregler är viktiga att följa för att informanten ska känna sig så trygg som möjligt

med sin medverkan i undersökningen. Alla som nämns vid namn i uppsatsen har

  7  

själva meddelat att det är okej och deras svar har jag hanterat på ett sätt så enbart jag

själv kan ta del av dem.

Som källmaterial har jag har valt att använda mig av Noll Tolerans - Kampen mot

graffiti av Jacob Kimvall, Maivor Grundhs IKU rapport Kan Karlstad bli klotterfritt?

Malcolm Jacobson Graffitins historia, Staffan Jacobsons konstvetenskapliga

avhandling Den spraymålade bilden – graffitimåleriet som bildform, konströrelse och

läroprocess, Per Anderssons Medan Svensson åt plankstek - En reseberättelse från

graffitins hemliga värld, Pierre Bourdieus Konstens regler samt Kultur och Kritik.

Förutom dessa är flera av mina källor tidningsartiklar om graffiti.

Jag har utgått från Tid för kultur, kulturpropositionen från 2009 och målen för att

uppmärksamma barn och ungas kreativitet och rätt till kultur. Propositionen har varit

en användbar källa under arbetet och jag har använt den genom att redogöra

propositionens mål med aktörernas arbete med barn och unga. Jag kommer använda

denna proposition och notera om Karlstads kommun följer målen när det handlar om

graffiti. Graffiti är ändå en stor del av flera ungas liv och ett tecken på kreativitet. Jag

har haft kulturpropositionen i åtanke när jag gjort intervjuerna. Pierre Bourdieus teori

om fältbegreppet har varit en viktig teoretisk utgångspunkt. Jag ser graffiti som en

konstform som försöker ta sig in i konstens fält och analyserar aktörers positioner

inom detta fält.

1.4 Teoretiska utgångspunkter

Jag har utgått från Pierre Bourdieus teori om fält som är baserad på sociala relationer.

Pierre Bourdieu nämner inte gärna samhället utan refererar hellre till det som ett fält.

Det krävs att ett fält ska vara autonomt för att ett fält ska betraktas och få status som

ett fält. Med autonom menas att fältet är självständigt i förhållande till andra fält.

Donald Broady skriver i Kulturens fält om Pierre Bourdieus sociologi att: ”Fält

uppstår där människor strider om symboliska och materiella tillgångar som är

gemensamma för dem”, som till exempel pengar och erkännande inom fältet

(Broady). ”Ett fält är ett system av relationer mellan positioner. Ett socialt fält kan

  8  

definieras som ett system av relationer mellan positioner vilka besättes av människor

och institutioner som strider om något för dem gemensamt”, skriver Pierre Bourdieu i

Konstens Regler (9). Inom konstens fält finns förutom konstnärer även gallerister,

konstforskare och författare samt institutioner som bland annat museer, gallerier och

konstskolor (Bourdieu 2000, 10).

I fältet strider den agent som försöker ta sig in i fältet med den som redan har en plats

i fältet. Enligt Pierre Bourdieu vill inte den person som redan har en plats ha

konkurrens i fältet, därför uppkommer en strid mellan dem (Bourdieu 1991, 127).

Fältet är också ett ställe där vi kan slå oss igenom med hjälp av en insats (Bourdieu

1991, 128). Både symboliskt och materiellt. I konstens fält så kan det symboliska vara

att du blir erkänd som konstnär eller konstskribent. För att graffiti ska kunna ta en

plats i konstens fält så måste flera parter vara överens om att graffiti bör få en plats.

Graffiti kan med hjälp av till exempel gallerister eller skribenter i konstens fält

konsekreras och uppnå en högre position inom konstens fält. När en gallerist ställer ut

graffiti så blir det mer accepterat. Det samma händer när en konstskribent skriver om

graffiti, då kommer konstformen ett steg närmre ett erkännande inom konstens fält.

Dock behöver det inte enbart vara aktörer i konstens fält som kan hjälpa till med

konsekration. Det kan till exempel även vara politiker utanför konstens fält som är

positiva till konstformen och som vill främja den. På detta vis kan aktörer och

institutioner både i konstens fält och utanför legitimera något som vill ta sig in. I detta

fall graffiti.

Pierre Bourdieus teori om kapital utgår från fyra olika kapital, symboliskt, kulturellt,

ekonomiskt och socialt kapital. Med dessa kapital förklarar Pierre Bourdieu hur makt

och position kan omvandlas och även växa. De olika kapitalen har man till exempel

på grund av sin bakgrund, sina studier eller sin ekonomiska situation. När en

graffitimålare går från att måla på stan till att bli erkänd konstnär som ställer ut på

gallerier så har hen omvänt sitt kulturella kapital till ett ekonomiskt då hen faktiskt

kan tjäna pengar på sin konst. Bourdieus begrepp är användbara för mig, mest

användbart är fältbegreppet. Om konsten är ett fält så är graffiti en konstform som vill

ta sig in i fältet. Det finns olika aktörer som strider för och emot att detta ska kunna

ske. Förutom graffitimålarna själva så finns kommunen och kulturpolitiken som

bestämmer hur strukturen ser ut. Det finns även gallerier och museitjänstemän som

  9  

bestämmer om graffiti får nå ut i konstens fält. Det finns goda förutsättningar för

graffiti i Karlstad. Det gäller bara att graffiti ska behandlas som vilken annan

etablerad och accepterad konstform och att fältets aktörer inte sätter stopp för

graffitin. Det finns flera positioner inom fältet och flera av dem måste samverka för

att graffiti ska kunna utövas lagligt. För att få reda vilka olika värderingar det finns på

graffiti i Karlstad så är jag tvungen att redogöra vilket förhållande de olika aktörerna

har mellan varandra. Hur ser graffitins bakgrund ut och är det annorlunda idag

gentemot hur det var för 10 år sedan och hur kommer det vara om resterande 10 år.

1.5 Disposition

I kapitel två redogör jag för graffitins bakgrund. Här finns även ett avsnitt där graffiti

och klotter redovisas och hur orden definieras. Detta är även relevant för mitt arbete

då klotter används nedvärderande och att graffiti har kallats för klotter även när det är

lagligt utfört. Under Kapitel tre finns resultaten från intervjuerna med aktörernas

synsätt på graffiti i Karlstad. I kapitel fyra tar jag upp hur aktörer i Karlstad jobbar

med graffiti utifrån kulturpropositionen. Här redovisas även hur andra städer och

länder har jobbat med graffiti och exempel på graffitimålare som blivit erkända

konstnärer som Nug och Blue. Jag redogör för hur Stockholms stad har en uttalad

nolltolerans mot graffiti och Karlstad har en nolltolerans mot klotter och hur dessa

kan jämföras med varandra. Avslutningsvis under kapitel fem diskuterar jag resultatet

av min undersökning och analyserar vad jag har kommit fram till. Här finns också

förslag på fortsatt forskning.

  10  

2 Graffiti 2.1 Historik

När den italienska staden Pompeji grävdes fram under 1700-talet så hittades texter

och bilder på väggarna i den nu utgrävda staden. Detta kallar Staffan Jacobson för

namn- och minnesgraffiti. Han nämner också att fram till nu så är denna typ av

graffiti mer inriktad på att meddela att ”jag var här” (22). Liknande uttrycksätt har

även påvisats i Roms katakomber och i medeltida kyrkor (Nationalencyklopedin).

Under andra världskriget så skrev de amerikanska soldaterna ”Kilroy was here” på

nya platser de anlände till. Till detta användes vanlig penna och eftersom meddelandet

fördes vidare till nya platser av nya människor så fick det namnet vandringsklotter

(M. Jacobson 12). ”Kilroy was here” kan liknas med hur en tag ser ut idag. Den stora

skillnaden mellan de båda är att vandringsklotter skrevs av flera olika personer och en

tag som vi ser den idag är personlig för en graffitimålare. Flera olika personer har inte

samma tag så länge de målar som individer. En tag är enligt Nationalencyklopedin en

namnteckning som är hemligt utformad, och det vanligaste är att tagen är ett påhittat

ord eller ett alias som står för graffitimålaren själv. Exempel på tags från svenska

målare är Blue, Nug och Karma.

År 1967 skrev en kille med namnet Cornbread ”Cornbread loves Cynthia” i det

offentliga rummet och han sägs vara den första writern (S. Jacobson 24). En writer är

ett engelskt begrepp för en person som målar graffiti. Han började sedan skriva

Cornbread med sprayfärg på bussar och på gator i sin hemstad Philadelphia, USA.

Detta spred sig i flera olika stadsdelar och ungdomarna började umgås och skriva sina

olikt utformade tags. Cornbread säger: ”Graffiti var mitt sätt att fly från det svåra livet

i ghettot. Jag var inte med i gängkrig och slagsmål. Jag sprejade istället” (M. Jacobson

7). Det blev senare vanligt att lägga till gatunamn efter sitt vanliga alias. Julio 204 och

Taki 183 är två exempel på writers som gjorde detta. Taki 183 taggade inte bara i

stadsdelen som han bodde i utan över hela New York. Han blev snabbt erkänd och var

den första som fick ”fame” genom media på grund av att New York Times skrev en

artikel om honom den 21 juli 1971. Med fame menas att en graffitimålare blivit känd

  11  

för något hen utfört. Efter att artikeln publicerats så spreds taggandet ännu mer i New

York. Efter några år utövade flera tusen ungdomar graffiti i USA. I början av 1970-

talet handlade det mest om att skriva sin tag. De stora graffitimålningarna kom först

senare. Det var vid den här tidpunkten som det bildades crews, ett gäng målare som

tillsammans målar målmedvetet. De målar inte alltid samtidigt men de hjälps åt att

skriva deras crews tag så det blir välkänt. Taggen håller de för sig själva inom sitt

crew och bara de som är med där har tillåtelse att skriva den. En tag som ett crew har

är ofta en förkortning och några exempel på detta är WCH – Working class heroes,

WOL -Way of life och DCA – Da concrete artists.

Under 1970-talet blev taggarna sporadiskt mer och mer som målningar. Det gick nu

att byta munstycken på sprayburkar och det gjorde att det blev lättare att måla olika

sorters linjer. Målarna kunde få både breda och smala linjer och det resulterade i att

det blev större variation i målningarna och det gick lättare att spraya större ytor. De

kunde laborera med hjälp av munstycken. År 1974 målades den första tågvagnen. En

hel tågvagn som täcktes med graffiti kallas wholecar. Då var det inte bara tags som

skrevs utan stora målningar med figurer, moln, djur, ytor täckta med färg och

landskap. År 1977 målades även ett wholetrain, som är ett helt tåg som är övermålat.

Detta tåg bestod av 10 tunnelbanevagnar som var täckta med julhälsningar i

graffitiform eftersom det vid tidpunkten närmade sig jul (M. Jacobson 38). Stora

väggar var också populärt att måla på, stora ytor gav stora målningar. Det var även nu

under 1980-talet som graffitin spred sig till Europa och Sverige. År 1984 räknar den

svenska graffitikulturen som sitt startår. Det var detta år allt startade i Sverige

(Andersson 56). Sensommaren 1984 hade två filmer premiär på Svenska biografer

och på SVT, vilket sägs ha skapat stort intresse hos blivande graffitimålare. Beat

Street och Style Wars. Style Wars handlar om graffitin i New York där ett

dokumentärteam följer några graffitimålare och filmen blev snabbt populär hos

ungdomarna i Sverige. Staffan Jacobson skriver i Den spraymålade bilden att filmen

hade stor betydelse för graffitimåleriets etablering i Sverige och i resten av

västvärlden (37).

  12  

2.2 Benämningar  

Finns det någon skillnad på graffiti och klotter? Enligt Brottsförebyggande rådet är

klotter det kriminella uttrycket och graffiti det lagliga uttrycket

(”Klotter/skadegörelse”). Det märks att det är problematiskt för de jag har intervjuat

har även de haft problem med att definiera graffiti och klotter. Det har framkommit att

det är svårt att förklara orden i både Jacob Kimvalls Noll Tolerans - Kampen mot

graffiti och Maivor Grundhs Kan Karlstad bli klotterfritt? Det är enkelt att kalla all

olaglig graffiti för klotter. Men det kan även enligt mig vara graffiti när det utförs

olagligt. Slår man upp ordet graffiti i Nationalencyklopedin så får man följande

definition.

Graffi´ti ital., plur. av Graffito ”ristning”, ytterst av grek. Gra´phö, ”skriva”) kan

utgöras av text, bild eller bådadera, ristat, skrivet eller målat, oftast olovligen på

offentliga platser eller annans egendom för att dekorera eller för att uttrycka åsikter

och känslor. Ibland används det svenska ordet klotter (Nationalencyklopedin).

Enligt denna definition är det alltså mycket möjligt att kalla all graffiti för just graffiti.

Så varför kan vi inte göra det? Klotter och graffiti används för att skilja mellan fult

och snyggt enligt Jacob Kimvall (Kimvall 33). Det finns alltså en värdering i orden.

Vad som är fult och snyggt är en subjektiv fråga och ingen kan bestämma det åt den

enskilda individen. Det kan alltså tala mer om personen i fråga som väljer sitt ord än

om ordet själv. Att den person som kallar all graffiti för klotter inte tycker om graffiti

överlag och då använder ett nedsättande ord för att beskriva det (Kimvall 34). Det

läggs en värdering i ordet klotter.

Även Maivor Grundh tar i Kan Karlstad bli klotterfritt upp att definitionen av graffiti

och klotter är problematisk. Hon skriver: ”Kan till exempel slarvigt skriven text av

typ könsord eller bara planlöst ritade streck på en yta, kallas för graffiti om det är

lagligt utfört?” (Grundh, 20). Det lagliga uttrycket graffiti och det kriminella uttrycket

klotter tar inte hänsyn till om det är konst eller inte, bara om det sker lagligt eller

olagligt. Nu har jag valt att kalla graffiti för laglig eller olaglig graffiti för att förklara

om det är lagligt eller olagligt utfört. Använder jag ordet klotter så är det för att citera

någon annan. Jag har även frågat mina respondenter hur de definierar skillnaden

  13  

mellan graffiti och klotter. I andra konstformer så används inte nedlåtande ord på

samma sätt som inom graffitin, oljemålningar beskrivs till exempel inte som kladd.

2.3 Nolltolerans mot klotter i Karlstad

Karlstads kommun har en så kallad nollvision och nolltolerans mot klotter. År 2005 sa

kommunfullmäktige i Karlstad nej till ett medborgarförslag att skapa en laglig

graffitivägg. Kommunen deltog under tiden för förslaget i projektet kallat ”Ett

tryggare och renare Karlstad” där en av utgångspunkterna var att det inte skulle finnas

en laglig graffitivägg (”Kort från kommunstyrelsen”). Därefter fick

samverkansgruppen för barn och ungdom i uppdrag att ta fram ett förslag hur graffiti

kan utövas i Karlstad på ett lagligt sätt genom ett graffitiforum. Tim Hontwedt och

Mazdak Haghanipour hade redan då drivit frågan om graffiti länge i

ungdomsfullmäktige och fick uppdraget att resa runt och se hur det ser ur i andra

städer och länder. Rapporten efter resan togs upp i Kultur- och fritidsnämnden och där

beslutades att en verksamhet för graffiti i Karlstad skulle skapas och två personer

anställas som handledare för 160 000 kr.

År 2008 intervjuas tre graffitimålare i Karlstad av Värmlands folkblad. Alla tre var

positiva till initiativet till lagliga väggar. De var även säkra på att om de skulle finnas

lagliga väggar så skulle målandet på olagliga ställen bli mycket mindre. Folkpartisten

Robert Warholm var inte så nöjd med idén angående lagliga väggar och sade: ”Vi har

ett beslut om nolltolerans mot klotter och ändå ska vi alltså bidra till att rekrytera

klottrare” (Schmidt).   I graffitikulturen finns koder och ”lagar” att följa även när det

målas graffiti som förs över från äldre till yngre. Du bör inte måla på kyrkor,

kyrkogårdar, privat ägda hus eller bilar. Och detta verkar vara koder som väldigt

många följer. Tim Hontwedt som är kultursamordnare på Karlstads kommun ansåg

2008 att: ”Kommunens initiativ med nolltolerans mot klotter och ett tryggare och

renare Karlstad har inte hjälpt för att det klottras massor ändå. Nu är det dags att

prova ett annat sätt” (”Graffitiforum på G i Karlstad”). Tanken med graffitiforumet

var att få målarna att måla på andra material än husväggar. De mobila kuberna som

används under kulturnätterna som äger rum varje höst är ett sätt, lagliga väggar är ett

annat. De mobila kuberna är enkla att flytta och har därför stora användningsområden.

  14  

Under kulturnatten som arrangeras varje höst har Karlstads invånare i alla åldrar

kunnat prova på att måla graffiti. Det har varit populärt. Politikern Robert Warholm sa

till Värmlands Folkblad 2008 att samtidigt som han inte är emot graffitin som

konstart tyckte han beslutet var konstigt eftersom han inte tror att utövarna kan hålla

sig till den lagliga sidan. Norrköping är ett exempel på en stad där det har fungerat att

ha haft en laglig vägg. Där har den lagliga väggen funnits sedan 1994 och den

olagliga graffitin har minskat (van Luik). Eftersom majoriteten i Karlstad var för

förslaget för en laglig graffitivägg så gick förslaget igenom i mars 2008 och den

lagliga väggen var uppskattad av graffitimålarna i Karlstad.

En av de lagliga väggarna som Karlstad har haft är Kannikenäset som ligger på väg

mot Hammarö. Enligt Målare A var den bara laglig under en kort tid och specifikt när

det var kommer hen inte ihåg. Numera är det inte lagligt att måla där trots att väggen

fortfarande existerar. Efter det uppkom lagliga väggar vid BMX-banan vid Edsgatan i

Karlstad efter beslutet 2008. En av väggarna var en wallride som användes till att åka

BMX på. De andra lagliga alternativen var två av de mobila kuberna. Dock var de

mobila kuberna en nödlösning eftersom de är så små. Det får då inte plats så många

målare där samtidigt. En vägg av betong är bättre att måla på än väggar av trä

eftersom betongen inte suger åt sig någon färg anser Målare A. 2010 fick Tom

Hontwedt och Karlstad kommun igenom den lagliga väggen som ligger vid

vattenreservoaren uppe vid stadsdelen Rud och som idag är den enda lagliga väggen

som finns. Karlstads kommun har också kvar de mobila kuberna som används vid

olika projekt, till exempel vid kulturnatten som jag nämnde ovan.

2.4 Projektet ”Ett tryggare och renare Karlstad”

År 2003 påbörjades ett projekt i Karlstad som fick namnet ”Ett tryggare och renare

Karlstad”. Projektet gick ut på att få bort den olagliga graffitin i Karlstad. Målet var

som namnet visar att få Karlstad att bli tryggare och renare (Grundh 5). Mellan 2003

och 2006 var det flera aktörer som var med i projektet, till exempel KBAB,

Värmlandstrafik och Kultur- och fritidsförvaltningen. Det märks på projektets namn

att initiativtagarna till projektet inte tycker att graffiti och trygg kan höra ihop. I

rapporten som utvärderar projektet Kan Karlstad bli klotterfritt? skriver Maivor

  15  

Grundh om ordet klotter och använder klotter när det är olagligt utfört.

Brottsförebyggande centrum i Värmland tog initiativet till projektet 2003 och sen fick

aktörer köpa in sig för att vara med. Aktörerna som köpte in sig blev projektägare och

fick betala 14 000 kr för första året och för de två resterande år 20 000 kr per år. 54

000 kr per projektägare för tre år. Projektägarna, styrgrupp och projektledare träffades

två gånger per år för att prata vad som skett och vad som gjorts. Några valde dock att

hoppa av redan innan hela projekttiden hade gått ut för att de inte märkt någon

skillnad med den olagliga graffitin i Karlstad och ville därför inte betala för något

som de kände att de inte fått nytta av (Grundh 37). Intervjuer och enkäter har gjorts i

projektet för att få fram värderingar och synsätt på graffiti och klotter. De som var

tilldelade enkäter var elever vid två skolor i Karlstad, graffitimålare och även invånare

i Karlstads kommun.

Det var viktigt för projektgruppen att ha en dialog med graffitimålare som målat

olagligt och det enda graffitimålarna ville ha var en laglig graffitivägg. Som jag

tidigare nämnt fick de ingen laglig vägg eftersom kommunens politiska ledning och

projektets styrgrupp vid tidpunkten var negativt inställda till den. De blev då en

meningsskiljaktighet mellan de båda och kommunikationen mellan dem fungerade

inte eftersom det enda graffitimålarna ville ha var en laglig vägg och när det beslöts

under projektet gång att detta inte var något de kunde få så ville de inte längre

samarbeta. Maivor Grundh skriver att en anledning till problemen dem emellan var

även klotter- respektive graffitidiskussionen. Att det under projektets gång var

viktigare att bekämpa klottret än att satsa på graffitin med lagliga väggar (Grundh

105).

Vid projektets slut 2006 så hade den olagliga graffitin inte minskat i den mån som

projektägarna och initiativtagarna ville när de startade projektet. Om Karlstad

fortfarande var otryggt låter jag vara osagt för det anser jag är svårt att bevisa. Det är

även något jag kommer ta upp senare under mina intervjuer. Den olagliga graffitin var

efter projektet fortfarande påtaglig i staden och det blev inte det resultat som

projektägarna och initiativtagarna hade tänkt att det skulle bli. Tanken var att de

klotterförebyggande åtgärderna skulle vara hållbara i längden och att det inte skulle

förekomma olagligt målande. Detta försökte man uppnå genom bland annat

undervisning i skolor (Grundh 104). Undervisningsmaterial gavs till skolor men det

  16  

var bara en av lärarna som aktivt använde materialet. Vissa av lärarna sa att

anledningen till att de inte använt materialet var att de inte fått det i tid och därför inte

hunnit använda det (Grundh 105). Men det egentliga skälet till att projektet

misslyckades var att dialogen mellan initiativtagarna och projektägarna inte höll. Det

saknades engagemang och efter projektets slut på var det bara en av projektägarna

som hade skapat en åtgärd gällande olaglig graffiti i sitt arbete (Grundh 105).

  17  

3 Graffiti i Karlstad

3.1 Värderingar av orden graffiti och klotter

Målare A anser att ordet klotter definierar att hen ofta skriver sin tag, att det inte

ligger någon i värdering i hur målandet ser ut, medan graffiti är när hen producerat ett

konstverk som hen senare kan stå för. Graffiti är något som hen lägger ner sig med att

göra, det tar längre tid. Målare A menar också att hen inte använder ordet klotter alls

utan hen använder alltid ordet graffiti, men att det även kan vara olagligt gjort. Målare

A gillar att det offentliga rummet används.

Jag valde att intervjua polisen för att få deras synpunkt på hur graffitiscenen ser ut i

Karlstad. På frågan vad skillnaden är mellan graffiti och klotter så lägger inte polisen

stor värdering i själva orden. Klotter är det kriminella uttrycket, allt som utförs

olagligt blir alltså klotter. Polisen använder ordet klotter direkt det är ett brott. Polisen

i Karlstad säger att det är uteslutande killar som målar olagligt och de som är mest

aktiva med olaglig graffiti just nu är över 30 år. Ur etnisk synpunkt är det killar med

svensk härkomst som målar olagligt i Karlstad enligt polisen. Polisen tycker dock att

det finns olika sorters klotter. Det finns de graffitimålare som målar länge och har ett

syfte med sin målning även om det är olagligt. Detta är ungefär vad Målare A menade

ovan. Det finns även de målare som planlöst taggar och bombar olagligt. Med bomba

menas att målare skriver sin tag flera gånger, till exempel flera gånger på en lång

byggnad. De som alltså inte lägger ner någon tid alls på målningen. Så även om detta

enligt vissa människor kan ses som graffiti är det alltid klotter enligt polisen.

Tim Hontwedt var en av de två som blev anställda av kommunen 2008. Han är

kultursamordnare och jobbar på UNO som är ungdomens hus i Karlstad. Samtidigt

har han hand om graffitifrågor inom kommunen. Hontwedt jobbar med att vara en

medlare mellan graffitimålare och kommunen. Graffitimålare kommer med sina

åsikter och förslag som Hontwedt sedan för vidare till politiker och andra i

kommunen. De har en dialog med varandra. På frågan om det finns någon skillnad

mellan graffiti och klotter så tycker han att det är en svår fråga. Att när det pratas om

klotter så hör även annat sabotage in i kategorin klotter, som olaglig affischering och

  18  

krossade rutor. När det står klotter i tidningar så kan det handla om annan

skadegörelse än olagligt graffitimålande, även fast det är lätt att dra paralleller till

enbart graffiti.

Per Inge Lidén, ordförande i Kultur- och fritidsnämnden och även kommunalråd

skiljer på graffiti och klotter även om han tycker att det är en svår definitionsfråga.

”Jag vill ju ha bra graffiti och jag tycker det är en spännande konstform men jag vill

inte ha staden taggad”, säger Lidén. Just idag är det inte stora problem med olagligt

målande i centrala Karlstad, enligt Tim Hontwedt. Förr var det mycket taggande i

bussar men det problemet är i stort sett borta nu. Taggande i bussarna är något som

Målare A reflekterade över. När hen målade aktivt så var många bussar nedtaggade

och målade. En anledning till att det är bättre idag kan vara att förr hade målarna i

Karlstad pennor med sig som var lättare att måla med, särskilt inuti bussar och tåg. Nu

för tiden säger Målare A är det inte lika vanligt längre med pennor, då sprayburkar

används mer i Karlstad. Ofta förknippas graffiti med en otrygg stad. Att graffiti i

städerna skapar otrygghet. Detta är inget som varken Tim Hontwedt eller Per Inge

Lidén håller med om. Lidén menar att det är ett konstnärligt uttryck. Det kan göras så

mycket mer för att skapa en trygg miljö. Tim Hontwedt tycker att den omtalade

vikentunneln i Karlstad inte hade varit otrygg med stor och färgglad graffitimålning

och riktig belysning.

Jan Ove Ekstedt som är verksamhetsledare på Konstfrämjandet anser att graffiti

handlar om demokrati. Han menar att det kan finnas lika mycket skval i ljudrummet

som i det offentliga rummet och ingen ifrågasätter det. Graffiti är ett uttryck och

kanske blir det så att när graffitimålare kommer in i gallerier eller museum så tystnar

uttrycket. Vem har egentligen rätten till det offentliga rummet, frågar Ekstedt. Han

menar också att graffitin har en plats i konstvärlden. På frågan om skillnaden mellan

graffiti och klotter märks det även här vilken svår fråga det är. Han definierar inte

orden utefter att det är olagligt eller lagligt utfört. Men han nämner att han kan bli

förbannad över olaglig graffiti, men att det ändå tillhör stadsbilden. I denna fråga är

det polisen som har den mest avvikande synsättet jämfört med de andra aktörerna. För

dem är det lagbaserat, medan de andra aktörerna inte har lika lätt att definiera graffiti

och klotter som ord.

  19  

3.2 Lagliga alternativ

Karlstad kommun och ungdomsfullmäktige har länge jobbat för att kunna uppföra en

laglig graffitivägg och sedan mars 2008 finns det ett lagligt alternativ. Den lagliga

väggen anser polisen är bra för att ”tömma färg” (polisens egna ord) på, men de anser

att de flesta som målar där, målar även olagligt i det offentliga rummet. Det föder

idéer att även måla olagligt anser polisen, det ger mersmak och att ytan på lagliga

väggen inte alltid räcker till. Däremot tycker polisen att den lagliga väggen som finns

nu vid vattenreservoaren är betydligt bättre än den förra som fanns nere vid BMX-

banan. Där var det dålig ordning och mer klotter runt om själva väggen. Det har visat

sig under undersökningens gång att det var graffitimålare själva som ringde polisen

om att det var stökigt vid den lagliga väggen. Det hängde folk där som enligt Målare

A skapade oordning. Men på frågan om det behövs flera lagliga väggar i Karlstad så

har inte polisen någon uppfattning om det. Paragraf 3 i polislagens kapitel 36 låter

polisen stoppa och visitera personer som de tror har med sig material att utöva brott

med (”Sveriges riksdag”). Materialen kan i detta fall vara sprayburkar, pennor och

skisser på målningar. Polisen kan då ta beslutet att beslagta materialet de hittar och

visitera personerna i fråga. Detta kan även vara problematiskt då det i Karlstad finns

en laglig vägg och personerna ifråga kan vara på väg dit. Då hindras deras rätt att

utrycka sig lagligt.

Polisen anser att lagliga graffitiväggar skapar mer olaglig graffiti. Det är inget som

Tim Hontwedt håller med om, som säger: ”Min huvuduppgift är väl att minska

klottrandet men jag kommer aldrig kunna ta bort det”. Hontwedts mål är att skapa

kontakt och förmedla, något som han gör på många olika sätt. Ett exempel är att när

personer målar mycket olagligt så tar Hontwedt dit en äldre graffitimålare som

tidigare målat olagligt och har åkt fast vilket resulterat i stora skulder för hens del.

Detta gör Tim Hontwedt för att visa att så här kan resultatet bli om de målar olagligt

och det är viktigt att undvika att hamna där. Nu finns det ändå ett lagligt alternativ i

Karlstad och det är viktigt att framhålla hur bra det är och hur lång tid det har tagit för

graffitimålare och för Karlstads kommun att nå dit. Den lagliga väggen som fanns vid

Kannikenäset togs bort just för att problemen med olagligt målande försvann. Det är

inte konstigt att de försvann när det fanns en laglig vägg. Däremot är det konstigt att

  20  

de valde att ta bort den lagliga väggen, för då hade inte graffitimålarna någonstans att

måla lagligt vilket såklart gjorde att de blev upprörda. Det är även det stället som

Honwedt gärna vill ha tillbaka som laglig vägg för att det finns möjlighet att måla på

vintern och vid regn för att det är under tak. När jag har sökt i Karlstads kommunarkiv

så har jag funnit medborgarförslag gällande lagliga graffitiväggar. Det finns en del

genom åren. Däremot var det sista som lades in från september 2011. Men dialogen

om lagliga väggar finns kvar enligt Tim Hontwedt och det söks hela tiden nya

alternativ att använda som lagliga väggar. Just nu under 2013 letas det efter en laglig

vägg som kan användas året om.

Av materialet jag funnit i Karlstads arkiv så märks det att det är i början av 1990-talet

som graffitifrågan börjar skapa debatt i kommunen. 1993-06-09 ville Fritidsnämnden

få anslag till att köpa utrustning för klottersanering samtidigt som det 1993-01-04

berättades om att det var klotter på kommunens egendom. I mitten av 1990-talet så

kom det in ett förslag angående att en verksamhet kring graffiti och klotter skulle

skapas. Den första noteringen jag har fått av arkivet om just ordet graffiti är från

januari 1993. Målare A började måla graffiti i slutet av 1990-talet. Då var det många

aktiva och det var en bra sammanhållning målarna emellan. Olagliga platser har det

varit gott om, populära platser är där graffitin syns bra. Däremot fanns det inga lagliga

alternativ Målare A kände till i början av 2000-talet. Det fanns lugna olagliga som hen

pratar om, platser som är olagliga fast som nästintill var öde platser. Det märks alltså

att redan då var en laglig vägg åtråvärd. Flera målare berättar om att de målar olagligt

för att det är spännande och de får ett stort adrenalinpåslag när de målar. Målare A

slutade dock måla graffiti efter några år för att det inte fanns något lagligt alternativ.

Målare A säger: ”Jag insåg att det inte var värt priset det skulle kosta om jag åkte

fast”. Hen menar alltså att det skulle vara ett stort problem om hen arresterades av

polisen för skadegörelsebrott. Målare A började sedan måla igen 2008 när det lagliga

alternativet vid Edsgatan i Karlstad uppkom. Det var till stor glädje för de som ville

stå i dagsljus och måla i lugn och ro utan att ha bråttom.

Dock är det svårt att få igenom beslut angående lagliga graffitiväggar när det är

politiska partier som ska vara med och bestämma. Det kan även vara därför det tog

lång tid under början av 2000-talet att få igenom lagliga väggar här i Karlstad. För

även om Miljöpartiet uppskattar graffiti och vill främja konstformen så finns det

  21  

många partier som inte har samma syn. Per Inge Lidén vill ha flera lagliga väggar

men menar att det också krävs att flera politiska partier är överens och just nu 2013

går inte det. Eftersom det redan finns en laglig vägg så verkar det inte som att det är

ett prioriterat ärende. Dock så berättar Per Inge Lidén att de pratar om graffiti i

Kultur- och fritidsnämnden och för en dialog med varandra, även om detta inte alltid

märks utåt. Hur många som målar lagligt vid väggen har polisen inte kartlagt, då det

inte är något som enligt dem inte rör deras arbete.

3.3 Karlstad som graffitistad

På frågan om Karlstad är en bra graffitistad och om graffitimålarna får det utrymme

de behöver, så tycker inte Per Inge Lidén att Karlstad är en särskilt bra graffitistad.

Det behövs mer jobb med graffiti för att graffitimålarna ska tycka det, och fler lagliga

väggar. Dock har Målare B en annan åsikt. Hen tycker att Karlstad är en bra

graffitistad jämfört med många andra städer. Här genomförs olika evenemang som

kulturnatten och Lots of love. Lots of love arrangeras av Karlstads

Ungdomsfullmäktige och är en antirasistisk festival där det målats graffiti (”Lots of

love – En antirasistisk festival”). Hen tycker också att det finns lagliga alternativ i

Karlstad som fungerar bra, att den nu lagliga väggen är betydligt bättre än kuberna

som användes förut. Men visst vill Målare B ha fler lagliga väggar.

Enligt de målare jag har talat med så har Karlstad varit en stor graffitistad förr med

många målare och flera olika crews. Idag ser det annorlunda ut då det inte är så

många crews kvar och målarna har flyttat från Karlstad, alternativt bara kommer hit

på helger. Rudsberget i Karlstad var förr stort sett alltid graffitimålat. På 1990-talet

fanns även en skateboardhall som det ibland målades i. Om det var lagligt att måla där

verkar vara lite skilda meningar om, men vissa av målningarna finns kvar än idag fast

nu i Solareturens regi. Där finns de äldre målarna från Karlstad representerade.

  22  

3.4 Hur arbetar aktörerna med graffiti?

Det är viktigt för Karlstad kommuns kultursamordnare Tim Hontwedt att det finns en

dialog med graffitimålarna i Karlstad. De umgås vid den lagliga väggen och pratar om

allt möjligt, inte bara om graffitirelaterade saker. Genom att ha en dialog skapas

förtroende för varandra. Om det framkommer att en av målarna har målat olaglig så

kan detta ifrågasättas för att olagligt målande av graffiti förstör verksamheten som

Karlstads kommun länge har arbetat för att kunna ha. Karlstads kommun har genom

UNO haft populära workshops i graffiti för att främja graffitin och få fler människor

att prova på konstformen, och på detta viset uppmuntrar de unga att utöva graffiti.

Per Inge Lidén är väldigt öppen för graffiti som konstform och uppskattar den lagliga

väggen. Han har även värnat om graffitin i ungdomsarbetet i Kultur- och

fritidsförvaltningen. När Miljöpartiet hade kongressmöte i Karlstad för några år sedan

så köpte de en specialdesignad graffitivägg av två graffitimålare från Karlstad.

Målningen skulle spegla Miljöpartiet och Värmland. Detta skapade jobb åt två

graffitimålare samtidigt som Miljöpartiets visade sin ståndpunkt i frågan. Per Inge

Lidén anser att graffiti är en konstform och ska behandlas som vilken konstform som

helst. Lidén säger: ”Vi har ju ett ansvar för konst rent allmänt och så som jag ser på

graffiti så är det en konstart, som ska behandlas som vilken konstart som helst när vi

köper in konst och när vi har allmänt konstansvar i stan.” Det finns även graffiti som

konst i kommunalrådskorridoren på Karlstad CCC.

Responsen från allmänheten om den lagliga graffitiväggen har varit mestadels positiv.

Det finns de människor som klagar, men så är det oavsett vad det handlar om säger

Tim Hontwedt. Det har till exempel varit äldre personer vid väggen sittandes på sina

rollatorer och tittat på när de målar. Graffitiscenen i Karlstad har alltid varit

mansdominerad, få tjejer målar graffiti. Enligt polisen är det inte några tjejer alls som

målar olagligt som de vet om. Däremot är det flera tjejer som målar lagligt här i

Karlstad. Karlstads kommun jobbar också mycket med att verkligen peppa tjejer och

ger dem ibland sprayfärg så de kan åka till lagliga väggen och måla. För det är viktigt

att få in fler tjejer i Karlstads graffitiscen anser Tim Hontwedt.

  23  

Just nu värnar Kultur- och fritidsnämnden om det arbete som redan finns med graffiti,

att den lagliga väggen fortsätter existera och att den öppna verksamheten fungerar.

Per Inge Lidén menar att man inte kan förbjuda konst på precis samma sätt som man

inte kan förbjuda böcker eller en akvarellmålning. Han tycker att en dialog är bättre

att ha, med Tim Hontwedt på kommunen och med målarna. I början av 1990-talet så

var det mycket olagligt målande i Karlstad. Med hjälp av en polis blev sedan Karlstad

nästan helt fritt från olagligt graffitimålande. Flera av graffitimålarna jag pratat med

har pratat gott om polisen ifråga. Polisen förde en dialog med målarna och med hjälp

av det så skapades en respekt mellan målare och polis och det olagliga målandet i

Karlstad försvann för ett tag. Anledningen till att målandet tilltog igen kan bero på att

nya crews bildades och de yngre visste inte hur dialogen tidigare hade varit mellan

polis och målare.

Jag frågade Josefin Berger som är kulturutvecklare på Region Värmland om deras

synsätt på graffiti utifrån regionen. De har ingen officiell syn på graffiti för deras

politiker har inte behövt ta ställning till frågan ännu. De har däremot stött på graffiti i

projekt som de beviljat medel till exempelvis genom Konstfrämjandet. ”Vi har ingen

policy att förhålla oss till som direkt avvisar kulturprojekt på grund av konstform,

tvärtom så ska vi se till att det finns en spridning av konstformer”, säger Josefin

Berger. Här främjas graffiti som konstform och som kan användas i projekt som

Skapande skola. Målare A berättar att hen blev uppmuntrad av bildläraren i skolan att

utveckla skisstekniken och fick samtidigt se stora muralmålningar för att inspireras.

Hen tycker att det var roligt att läraren ansåg att graffiti var en del av bildämnet och

att det gick lika bra att måla bokstäver på samma sätt som de fick lära sig att rita

kroppens anatomi. Konstfrämjandet har jobbat med projektet Skapande skola genom

att föra in konstnärer i kulturprojektet. Konstfrämjandet får verksamhetsbidrag från

Karlstads Kommun och har då enligt Jan Ove Ekstedt ett ansvar gentemot

skattebetalarna i konstbildningssyfte. Konstfrämjandet ställde ut graffiti i Storfors

2011 och konstnärerna var några av de mest kända graffitimålarna i Sverige.

Konstfrämjandet i Karlstad har också haft en utställning med Jonathan Josefsson alias

Ollio. Ollio målade graffiti som ung och när han gick på högskolan för design och

konsthantverk i Göteborg började han tufta mattor som man kan se är influerade av

graffiti. Mattorna var hans examensprojekt och det var tuftade mattor han ställde ut på

Konstfrämjandet 2007.

  24  

3.5 Sanering

Målare B tycker inte att hen har märkt av Karlstads Kommuns nolltolerans mot klotter

då hen trodde att allt skulle vara sanerat inom 24 timmar. Enligt ansvarig person på

Teknik- och fastighetsförvaltningen är målet att det ska vara sanerat inom 48 timmar

efter uppkomst. Däremot är det svårare att sanera på vintern än på sommaren och det

beror även på arbetsbelastning hur snabbt saneringen görs. All skadegörelse anmäls

till polis och efter att anmälan inkommit till kommun beställs saneringstjänst vars

sanerare jobbar både inom Karlstads kommun och även hyrs in privat från andra

företag. Per Inge Lidén tycker att ha goda förebilder som metod är att föredra och att

se till att husväggar inte förstörs så att det läggs skattepengar på att sanera, när de

skattepengarna istället kan användas till en aktivitet som främjar graffitin, till exempel

som en heltidstjänst att undervisa i graffiti. Det används stora summor pengar varje år

på sanering. Teknik- och fastighetsförvaltningen hade förra året en kostnad på 900

000- 1 miljon kr på sanering av skadegörelse. Två viadukter i Karlstad har även fått

insidorna klädda i vit glasemalj. De mörka viadukterna blev ljusa invändigt samtidigt

som den olagliga graffitin blev mycket lättare att sanera. Det är numera bara att torka

av dem utan att använda farliga kemikalier. Det har kostat Karlstads kommun 170 000

kr att placera glasemalj på insidan av de två viadukterna (Nelson). Det är alltså en

ekonomisk fråga. Att sätta glasemalj på varje hus i Karlstad är inte direkt ett

realistiskt förslag när det handlar om så mycket pengar, men på vissa

problemområden så kan det vara ett bra sätt att handskas med den olagliga graffitin.

Karlstads elnät som bland annat har hand om kabelskåpen i Karlstad har egna

kostnader för sanering och 2012 var den kostnaden 200 000 kr.

Både Målare A och B säger att det finns flera riktlinjer graffitimålare följer. Oskrivna

lagar. Att de inte målar över något som någon äldre mer erfaren har målat. Detta

gäller givetvis inte lagliga väggar eftersom där målas det över hela tiden. Med äldre

erfarna menar de målare som kanske under 1990-talet målade graffiti som sedan blev

känt i staden. Hagagaragen i Karlstad är ett sådant ställe. Det har inte blivit sanerat

ännu och jag personligen hoppas att det aldrig blir det heller eftersom det är kult här i

Karlstad. Det är inte heller okej att som jag tidigare nämnt måla på bilar, privata hus

och allra minst på kyrkogårdar. Dock sa polisen att de har haft problem med målande

  25  

på kyrkogårdar nu på senare tid. Men Målare A säger att det är en handling som hen

absolut inte gör. Det handlar om respekt. Ett exempel på att det sanerats bort olaglig

graffiti trots att vissa parter vill ha kvar målningen är den ledsna hunden som målades

nära servicehuset på Hagaborg i Karlstad. Graffitimålaren som kallade sig Ledsen,

gjorde denna graffitimålning i början av 2000-talet. Efter vad jag hört pratas om av

graffitimålare så var det många som tyckte om den. Första gången sanerarna kom dit

så sparade de den eftersom pensionärerna som bodde i närheten tyckte mycket om

den. Men efter några månader så försvann målningen trots protester eftersom Karlstad

har en nolltolerans mot klotter. Men detta är ett tecken på att graffiti uppskattas i det

offentliga rummet även om det är olagligt gjort.

De delar av Karlstads kommun som drabbas mest av olaglig graffiti är stadsdelen

Haga och Norrstrandsgatan i stadsdelen Norrstrand. Idag är det fler anmälningar mot

skadegörelse och klotter i Karlstads kommun än tidigare år säger polisen. Tidigare år

har det inte varit många som anmälde brott för att det var svårt att få målare att bli

dömda. Nu blir fastighetsägare mer motiverade att anmäla då kartläggningen av

graffitimålare gör att brottsutredningarna går framåt. Detta ser polisen som ett steg i

rätt riktning jämfört med tidigare då många utredningar lades ner i brist på bevis.

Polisen anser inte att det är själva brottet som är det stora problemet utan att målarna

ifråga är vakna på nätterna vilket resulterar i att de missar skolan på dagarna och inte

orkar hålla sig vakna. Det blir då en ond spiral. Enligt polisen mår de dåligt, i många

fall väljer de att missbruka droger för att orka. Då har det enligt polisen skapats ett

större problem än vad det egentligen började med. Det är viktigt enligt polisen att

ungdomarna kommer ifrån det olagliga målandet. Det finns ändå en möjlighet att

måla i och med den lagliga väggen. Däremot är det inget som polisen hänvisar till

utan de menar att målarna själva vet om att väggen finns och var den är placerad, det

är då deras beslut att söka sig dit och måla lagligt. Polisen säger också att av de

personer som blir dömda är det hög procenttal som faktiskt slutar att måla olagligt.

Om de fortsätter att måla lagligt har inte polisen någon uppfattning om.

  26  

3.6 Graffitins framtid

Målare A tror att graffitin är mer accepterad på gallerier om tio år. Hen tror att de som

börjar måla graffiti då kommer börja måla på canvasduk direkt, första gången de

målar graffiti så målar de inte på en betongvägg. Hen tror att graffitin i sig kommer

bestå av mer utställningar och mindre skadegörelse. Målare A tror också att lagliga

väggar kommer vara den nya inkörsporten till graffiti istället för att måla olagligt.

Hen tror också att graffitin kommer vara mer rumsren och målare kommer bli bättre

och bättre i och med lagliga väggar. Målare A tror att genom lagliga väggar kommer

graffitimålare ha möjlighet att träffa varandra på ett sätt som inte är aktuellt när de

målar olagligt mitt i natten.

Om tio år tror Tim Hontwedt att graffitin är mycket mer accepterad och att det är fler

konstnärer som ställer ut sin graffitikonst. En väg som många målare har tagit är att

de blivit tatuerare och vissa har även startat designbolag säger Tim Hontwedt. Så även

om de inte aktivt jobbar som graffitimålare och konstnärer så har de lagt sin

kreativitet på en annan konstform. Per Inge Lidén tror att graffiti som konstform

kommer att mogna hos alla människor. Han tror att till slut kommer pensionärer att

måla och graffitikonsten kommer att komma in i de stora konsthallarna i större

utsträckning än vad de är idag och säljas för dyra pengar. Per Inge Lidén tycker att

utvecklingen går ditåt. Att de två världarna, där laglig graffiti och olaglig, kommer

mötas och kunna leva ihop.   Det som är rebellisk underground nu kommer så

småningom bli finkultur, tror Per Inge Lidén. Polisen hoppas på ännu mer samarbete i

kommunen. Målet är att få ner statistiken för det olagliga målandet ännu mer så att

klotterärendena blir färre. När nolltolerans diskuteras finns det två förhållningssätt

menar Per Inge Lidén. Förbjud det som är jobbigt eller gå i dialog med det. ”Jag vill

gå i dialog med det”, säger han.

  27  

4. Utbud och restriktioner

4.1 Kulturutbudet för barn och unga i Karlstad

Kultur är viktigt för barn och unga och det finns kulturpolitiska mål att följa för att

kulturutbudet i skolan och på fritiden ska bli så givande som möjligt för dem. Anders

Frenander skriver i Arkitekter på armlängds avstånd: ”I Sverige har den statliga

kulturpolitiken ett övergripande ansvar, uttryckt i generella målsättningar, medan

regioner och kommuner har frihet att inom dessa statliga ramar själva utforma en

konkret politik” (3). Den 10 september 2009 lämnade regeringen över

kulturpropositionen Tid för kultur till riksdagen. Meningen är att kulturpolitiken ska

ha ett medborgarperspektiv och ett samarbete mellan statlig, regional och lokal nivå

(Tid för kultur 12). Kommuner ska själva bestämma hur de kulturpolitiska målen ska

efterföljas. Regeringens mål för kulturpolitiken 2009 är följande.

Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla

ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla

samhällets utveckling.

För att uppnå målen ska kulturpolitiken:

− främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att

utveckla sina skapande förmågor,

− främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,

− främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,

− främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,

− särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur (Tid för kultur 26).

Ovan kan vi läsa att barn och ungas rätt till kultur är viktigt, enligt

kulturpropositionen. Alla ska ha rätt till att delaktigt främja kulturlivet. Barn och unga

ska kunna ta del av och skapa konstnärliga uttryck i olika former och på det viset

skapa kultur. Det står inte i kulturpropositionen vad som är ”rätt” kultur att syssla

med. Dock är vissa konstformer svårare att få ta del av än andra. Skillnaden på att

måla akvarell jämfört med att måla graffiti är ganska stor. Vissa konstformer främjas

redan tidigt i skolan medan graffiti verkar vara svårare att få använda sig av. Åtta

månader innan denna kulturproposition lades fram påstod Kulturminister Lena

  28  

Adelsohn Liljeroth följande: ”Graffiti är till sin natur olagligt. Det här är inte konst”

(Kimvall 13). Uttalandet kom i samband när Magnus Gustafsson vars alias är Nug

ställde ut sitt videoverk Territorial Pissing på konstmässan Market i Stockholm.

Filmen visar hur en maskerad person målar olaglig graffiti inne i en tunnelbanevagn

för att sedan hoppa ut genom fönstret och fortsätta måla inne i vänthallen. Att

Sveriges kulturminister ens yttrar sig om att en konstform inte är konst är

uppseendeväckande. Visst är Nugs verk provocerande, men att kalla ett konstverk för

ickekonst har hon inte rätt till som kulturminister eftersom hon då går emot principen

om en armlängds avstånd. Med en armlängds avstånd menas att politiker inte ska ta

ställning till enskilda konstverk utan ska istället lägga upp riktlinjer för kulturpolitiken

(Kimvall 13).

Hur följs kulturpropositionen i Karlstad när det gäller barn och ungdomar och

uppmuntras unga till att utöva graffiti? UNO är en verksamhet som fokuserar på

ungdomar över 16 år och deras rätt att utöva kultur. Ungdomar kan skapa egna projekt

och söka projektpengar från Karlstads Kommun. 403 000 kr finns i potten som delas

ut varje år och ungdomar kan söka pengar för till exempel konst, dans, musik och

teater (”Gör ditt eget projekt”). Det finns flera fritidsgårdar i Karlstad där ungdomar

från 13 år kan tillbringa sin lediga tid. Karlstad har också ett Hbtq-cafe som har träffar

två gånger i veckan. För barn mellan 8-12 år så finns det en drop in skaparverkstad i

bibliotekshuset som har workshops, kurser och verkstad (”Skaparverkstaden i

bibliotekshuset”). Där är kreativiteten i centrum. Det finns många kreativa

mötesplatser i Karlstad och flera ställen för barn och ungdomar att vara på. UNO är

den plats som verkar främja graffitin mest samtidigt som det finns en laglig vägg att

tillgå.

Kulturpropositionen uppmärksammar barn och ungas rätt till kultur och i Karlstad

finns det utrymme för detta, särskilt i fritidsverksamheten. I skolan finns även

Skapande skola som infördes 2008. Skapande skola är ett bidrag som skolor kan söka

för att utöka sin verksamhet med kultur och med professionella kulturutövare. Genom

Skapande skola vill regeringen främja kulturen i skolorna. Att påvisa den viktiga roll

som kultur har ihop med barn och unga. Det är regeringens långsiktiga kultursatsning.

Målet är att nå alla barn och unga och på det viset skapa en samverkan mellan

kulturlivet och skolan (Tid för kultur 20). I Tid för kultur står: ”Ett syfte kan vara att

  29  

stärka barn och ungas möjligheter att delta i kulturlivet och att utveckla sina skapande

förmågor” (20). Tanken med Skapande skola är att öka utbytet mellan skolan och

professionella kulturarbetare som till exempel konstnärer, dansare och skådespelare.

Konstfrämjandet i Karlstad har tillsammans med en graffitimålare haft ett projekt

under en dag på en skola. Per Inge Lidén menar att Skapande skola hör till sättet de

jobbar med kulturpropositionen precis som UNO också hör dit. Han tycker också att

Skapande skola är ett viktigt arbete i skolan. Barn och unga får utöva kultur i skolan

och uppmuntras till detta. Karlstads kommun arbetar med fritidsgårdar som har en

kulturprofil. Tidigare har det funnits spontanidrott som projekt vilket Kultur- och

fritidsnämnden nu vill utöka till spontankultur. Genom enkla medel ska det gå att

skapa till exempel teater eller dans spontant på samma vis som spontanidrott skapas

med hjälp av fotbollsmål och bollar. Det finns alltså gott om utrymme för barn och

unga att få ta del av kultur i Karlstad. Konstformen graffiti verkar också vara något

som blir mer och mer accepterad att ha i fritidsverksamheten eftersom arbetet med

graffiti växer.

4.2 Graffiti i konstens finrum  

Jag har tidigare i undersökningen nämnt Nugs videoverk som var hans

examensprojekt på Konstfack 2009. Det får inte glömmas att detta konstverk var ett

videoverk och inte ett graffitikonstverk även om det målades graffiti i det inspelade

materialet. Konstverket skapade stor debatt. Det framkom senare att Territorial

Pissing inte hade godkänts av Konstfack i förväg och att konstnären själv inte hade

velat svara på frågor angående om brott ägt rum under inspelningen (Cordenius).

Konstfack införde efter denna händelse nya regler om att handledarna tydligt måste

informera att Konstfack inte stödjer olagligt utförda material i sina konstverk

(Cordenius). Stockholms lokaltrafik anmälde Nug för skadegörelse, men åtalet lades

ner eftersom det inte gick att se på den inspelade filmen vem personen i fråga var som

utövade spraymålandet (Olsson). Nug har även ställt ut Territorial Pissing på

konsthallen Foundation Cartier i Paris.

Med exemplet med Nug kan vi konstatera att även om du är graffitikonstnär och har

målat olagligt så finns det ändå möjligheter att ställa ut på stora erkända gallerier och

sälja dina verk för stora summor pengar. Nug har en egen gallerist i egenskap av

  30  

Andreas Brändström och genom det sker en konsekration för att få Nug att nå högre

upp i hierarkin i konstens fält. Genom sin gallerist och det faktum att han ställer ut sin

konst på stora konsthallar så når Nug en högre status i konstens fält.

Kanske är det Nugs historia som olaglig graffitimålare som gör att hans konstverk blir

eftertraktade, men det kan jag bara spekulera i. Malcolm Jacobson skriver i Graffitins

historia: ”Kulturministerns ilska har gjort att Nugs konst visas för människor som

tidigare inte brydde sig om graffiti. Och fler har blivit intresserade av hans konst.

Kulturministern hjälpte till att göra Nug känd” (121). Genom kulturministerns

uttalande var det flera som fick upp ögonen för graffiti och konstformen fick

publicitet även om det inte var det som var syftet. Många andra graffitikonstnärer har

satsat på en konstnärlig utbildning. Ekta, Karma och Ollio är några av dem. Ollio

menar att det är mer accepterat att vara graffitikonstnär nu än vad det har varit innan.

Fast han tycker också att det är mycket jobb kvar att få politikerna att ändra åsikt

(Säll). Graffitimålarnas kapital ändras när de äntrar finkulturen i form av att de får

ställa ut sin konst. De går från att ha målat på lagliga eller olagliga platser till att få

ställa ut sin konst i gallerier och på museum. De får då en annan sorts status som

konstnär. Ollio säger: ”Graffitin är på uppgång mer och mer. Nu finns det många

svenska konstnärer som har antagits på konstskolor och som har en bakgrund i

graffitivärlden” (Säll).

Carolina Falkholt eller Blue som hon också kallar sig valde dock att inte gå på

konstskola. I början av 2013 såg vi henne i Sveriges televisions Konstkuppen där hon

fick i uppdrag att måla husgaveln av en skola i Bengtsfors tillsammans med eleverna.

Blue menar att: ”Som graffitikonstnär blir du omyndigförklarad. Det finns många

fantastiska konstnärer som ingen känner till bara för att de är graffitikonstnärer”

(”Falkholt lever för graffitin”). Blue är också konstnären som har gjort den grafiska

formgivningen på drycken Festis Remix flaskor och genom det har hon tagit sitt

konstnärskap ännu ett steg med marknadsföring av produkter. Blue var projektledare i

graffitiprojektet Graffiti Mariestad som gick ut på att måla graffiti på en silo som

sedan skulle rivas. Baksidan på silon användes som laglig vägg och alla som ville fick

använda ytan att måla graffiti på (”Ett projekt som växer och ger kraft”).

  31  

De jag har talat med för denna undersökning håller med om att graffitin är på väg att

bli en mer etablerad konstform och att den borde höra till finkulturen. Graffitimålare

går nu på konstskolor och de ställer ut sin graffiti. Dock så känns det som att det alltid

skapar viss provokation. Men gör inte all konst det? Meningen att det ska skapa en

reaktion. Så varför ska det vara svårare för graffitikonstnärer? En av graffitimålarna

från Karlstad som heter Robert Forsberg har också fått sin graffitikonst utställd både i

Värmland och utanför länets gränser. Han är även en av graffitikonstnärerna bakom

”Mjölk är tjockare än vatten”, ett projekt LRF startade 2012 som går ut på att måla

rundbalar som finns längs vägarna i hela Sverige. Robert Forsberg som även kallar sig

Super G säger i Värmlands folkblad: ”Det är roligt att vara med. Man vill ju synas.

Rundbalarna har toppenläge” (Ström). Han har även börjat måla på duk och gått ifrån

graffitimålandet för att utvecklas. Super G var även en av två konstnärer som 2009

målade väggmålningar med Selma Lagerlöf motiv i Fryxellska skolan i Sunne. Det

märks att graffitin i viss mån når skolorna och att det är en spännande och intressant

konstform eftersom det finns efterfrågan för graffiti.

4.3 Nolltolerans i Stockholms stad och Karlstads kommun  

Både Karlstad och Stockholm har gått ut med att de har en nolltolerans mot graffiti

och klotter. Dock är det stor skillnad på städerna i storlek. Stockholm kommun med

sina 881 235 invånare 2012 jämfört med Karlstads kommun 86 929 invånare

(”Befolkningsstatistik”). Det är inte konstigt att skillnaden är stor och att Stockholm

har ett större problem med olaglig graffiti än andra städer. Men att som Stockholm

förbjuda graffiti till den grad att till och med utställningar förbjuds, så långt har inte

Karlstad dragit sin nolltolerans. Karlstads nolltolerans har mer att göra med den

olagliga graffitin. I Karlstad finns möjlighet att måla graffiti lagligt och här jobbar

även Karlstad kommun med att främja graffitin hos unga och att de ska få utöva

graffiti lagligt. Utgår vi däremot från Storstockholm fanns det 2012 två lagliga

väggar. Den ena i Märsta och den andra fanns i Alby, men den sistnämnda brann ned

hösten 2012. Den nedbrunna väggen ska dock byggas upp och det ska genomföras ett

event för att samla in pengar så detta kan ske (”Monkey Suit gör stödfest + utställning

till förmån för uppbyggandet av Subtopiaväggen”). Men i dagsläget har

Storstockholm en laglig vägg som ansökt efter permanent bygglov (Lundström).

  32  

Samtidigt jobbar Riksteatern med sitt projekt Art of the streets som under tre år i

Stockholm har genomfört sitt konvent med graffiti och gatukonst som tema. Art of the

streets initiativtagare skriver: ”Art of the Streets välkomnar alla och hyllar er som

vägrar lägga ner sprayburken och fortsätter vara kreativa i konsten och

yttrandefrihetens namn” (”Art of the streets”). Förutom en öppen vägg levereras

livegraffiti, debatter om nolltoleransen, workshops och konstnärssamtal under

konventet. 2011 fick Art of the streets inte marknadsföra sin festival på stadens

kulturtavlor just för Stockholms stads nolltolerans mot graffiti (Dielemans).

Det är svårt att jämföra Karlstads nolltolerans med Stockholms då Karlstads mest

handlar om olaglig graffiti och att den olagliga graffitin ska saneras bort så fort som

möjligt. Stockholm har dragit det längre med att till exempel förbjuda marknadsföring

för en graffitifestival och försökt förbjuda utställningar i Stockholms stads lokaler.

Dock kunde utställningen STHLM underground öppna igen eftersom de inte kunde

bevisa att graffiti inte är konst (Kimvall 82). Däremot märks det att de båda städerna

kämpat för sin graffiti genom åren som gått. I Karlstad har det funnits lagliga

alternativ i omgångar och funnits permanent sedan 2008. Något förbud mot

marknadsföring eller stopp för utställningar med graffiti i Karlstad har inte dykt upp

under min undersökning. Snarare tvärt om att här ses graffiti oftast som konstform så

länge det målas lagligt. Eftersom Stockholm är en så mycket större stad än Karlstad så

är det inte konstigt att den olagliga graffitin är ett större problem där. Det är viktigt att

skilja på Stockholm och Storstockholm då det är Stockholms stad som har en uttalad

nolltolerans mot graffiti och inte Storstockholm.

4.4 Hur kan graffiti användas i Karlstad?

Vad kan kommunen i Karlstad göra för att skapa mer möjligheter att utöva graffiti

som konstform? Det finns olika sätt att främja graffitin som andra städer och länder

har gjort, både historiskt och idag. Men hur kommer det sig att konstnärer får med sig

ett helt samhälle och börjar måla i det offentliga rummet? Judith F Baca är den

konstnär som startade projektet ”The great wall of Los Angeles”, tillsammans med 80

ungdomar mellan 14 och 21 år och av olika etniskt ursprung, som blev hänvisade dit

av justitiedepartementet.

  33  

Projektet att måla Los Angeles historia på en stor flodbanksvägg pågick 1976, 1978-

1981 och 1983, och mer än 400 ungdomar har varit delaktiga under dessa år (”The

great wall of Los Angeles”). Varje år målades nya händelser, som till exempel första

och andra världskriget, spanjorernas ankomst till LA från Mexiko och målningar som

visar kampen för de homosexuellas rättigheter under 1950-talet. Ungdomarna fick lön

genom ett sommarjobbsprogram och fick söka anställning i projektet efter intervjuer.

Så med det här exemplet kan vi se att målningar i det offentliga rummet kan skapa

både kreativitet och arbetstillfällen för unga.

Under sommaren 2012 så målade två studenter kabelskåpen i Karlstad city. De

studerade vid Sundsta Älvkullegymnasiet och hade målandet som projektarbete. Med

tillåtelse från Karlstad elnät fick de måla kabelskåp där en stor ström av människor

går förbi varje dag. Detta kan vi kalla för konst i det offentliga rummet. Syftet var att

pigga upp stadsbilden och att göra folk glada. Jag frågade Ulrika Krantz Tedfelt som

jobbar på Karlstads elnät hur processen gick till när idén om att måla kabelskåpen

kom till liv. ”Vi gillade idén, tanken bakom och de skisser de visade upp. I processen

tittade vi så klart på hur skisserna såg ut men även hur de ommålade elskåpen skulle

passa in i den stadsmiljö de står” sade hon. Jag frågade henne också om det hade varit

samma urvalsprocess om det hade varit två graffitimålare som hade haft idén med att

måla kabelskåpen. Hon svarade: “Vad gäller din fråga så kommer vi resonera på

samma sätt om vi får liknande förfrågningar, oavsett om motivet är i graffitiform,

landskapsmålningar, porträtt eller vad som helst. Vi säger inte nej på grund av

konstformen utan ser till helheten. Vad är det för tanke bakom motiven och hur passar

det in i den aktuella stadsbilden.” Så i teorin vore det inga problem att komma med

idéer till kommunen även om du är graffitimålare och vill måla graffiti på offentliga

platser ägda av kommunen. Det är dialogen mellan de olika parterna som är viktig.

Projektet med målningarna på kabelskåpen kommer senare att utvärderas.

Judith F Bacas målade Los Angeles historia på flodbanksväggen och på samma vis

kan Karlstads historia och miljöer målas med graffiti här. Detta var även något som

Tim Hontwedt pratade om, att främja Värmland med hjälp av graffiti, visa upp

Värmlands alla sidor precis som Judith F Baca visade upp Los Angeles. Målare B

hade också ett förslag på hur vi skulle kunna få Karlstad att bli en mer attraktiv

  34  

graffitistad för målare. Hen vill att graffitimålarna ska kunna ”prodda” ihop. Med

prodda menas att man målar en stor målning tillsammans. Inte klassisk graffiti med

bokstäver utan också med figurer. Hen tycker att detta är något som kan göras

vartannat år för att få en kul variation i kommunen. Hen tror också att det är ett sätt att

minska taggandet och den olagliga graffitin. Målare B säger: ”Ger man alla målare en

chans att vara med så ger de respekt till kommunen och målarna som varit med,

genom att inte måla i en tunnel där det är en fin målning.” Skulle Karlstad kommun

vilja så verkar det ändå som att de kan få med graffitimålare för att göra sådana här

projekt. Att ta bort den olagliga graffitin helt är svårt men att ha en dialog mellan alla

aktörer verkar vara det bästa sättet.

Det är inte bara unga som man pratar om när det handlar om graffiti och rätten att få

utöva sin konst. Vi kan även hitta sätt att främja graffitin hos seniorerna. I Finland så

finns det ett projekt som kallas K65. K65 är en grupp seniorer över 65 år som målar

graffiti. Gruppen bildades 2009 och fler och fler anmälde sig till projektet och till slut

blev de ett helt crew. 2008 avskaffade Finland sin nolltoleranslag mot graffiti och

synsättet på gatukonst och graffiti har förändrats i och med det. Veera Jalava är

konstpedagogen som bildade K65 och hon säger: ”Seniorerna erbjuds en hobby som

är dagsaktuell och har samhällsanknytning” (”Graffitigruppen K65, lite äldre än

snittet”). Crewet målar för det mesta i Helsingfors men man kan beställa en K65

workshop så åker de runt och målar hos andra seniorgrupper. Så varför inte testa

något sådant hos seniorernas hus i Karlstad? Jag tror absolut att det skulle vara

intressant och spännande för seniorerna även här i Karlstad. Karlstads kommun har ett

eget seniorernas hus som tillhör kommunens öppna verksamhet, så varför inte ha en

workshop där på samma sätt som de haft graffitiworkshops genom UNO.

Målare A har en idé om att en laglig graffitivägg utanför museet på Sandgrundsudden

skulle vara ett bra förslag för en laglig vägg i Karlstad city. De målare jag har pratat

med vill ha ett lagligt alternativ närmre stadskärnan. Under årets varmare månader

skulle målare stå och utöva graffiti medan det är folk i omlopp runt om väggen. De

mobila kuberna som fortfarande finns hos Karlstads kommun skulle också kunna

användas mer inne i city. På det viset skulle mer människor se hur det går till när de

målar och att toleransen för graffiti skulle öka om det syntes mer utåt att laglig graffiti

utövas. Det går även att arbeta mer med graffiti i skolan förutom de Skapande skola

  35  

projekt jag redan nämnt. Det går att få in graffiti i bildlektioner och få barn och

ungdomar att prova på graffiti tidigt. Sprayburkar är som vilket bildmaterial som

helst. Men att det kanske skapar en mer problematik då graffitin anses kriminell och

de tror att det kommer målas mer olagligt utanför skolan. Det kan man givetvis aldrig

veta men att försöka främja graffitin som vilken konstform som helst. Det är även

husägarna själva som bestämmer vad som sker med deras fasader och väggar.

Fastighetsägare som inte har något med kommunen att göra bestämmer själva om det

vill att det ska saneras eller inte på deras mark. De har även möjlighet att välja om

graffiti ska få målas lagligt på deras väggar. Ett exempel är Fascinate i Stockholm

som är en laglig målning av Circle och Tarik i ett industriområde. Den målades 1989.

Fastighetsskötaren till detta hus tillät att den målades. Stockholm

stadsbyggnadsnämnd vill dock riva byggnaden med graffitimålningen eftersom de

strider mot deras nolltolerans, medan Stockholms stadsmuseum tycker att det har ett

kulturvärde och bör vara kvar. Denna målning kan vara en av Europas äldsta och bäst

bevarade graffitimålningar (Kimvall 15-16).

Karlstads kommun skulle även kunna jobba mer med att marknadsföra att de har en

laglig graffitivägg. De använder sociala medier och kan då använda sig av både

Facebook och Twitter för att marknadsföra den lagliga väggen. På Karlstads

kommuns hemsida har jag inte hittat någon information om den lagliga väggen. Är

inte detta något att vara stolta över att vi faktiskt har här? Eller är det just därför att

det är en problematisk fråga och graffiti förknippas med klotter? Den 30 april 2013

blev det officiellt att Riksteaterns Art of the streets följs upp av ett nytt projekt. Walls

of fame kommer den 4 augusti 2013 till Karlstad och har med sig tre av de bästa

graffitikonstnärerna i världen: Mad C från Tyskland, Bates från Danmark och KAOS

från Sverige. Walls of fame kommer till fem svenska städer som har lagliga väggar

och det är en hyllningsturné till den öppna väggen (Enström).

  36  

5 Avslutande diskussion

Undersökningen gick ut på att redogöra för de olika värderingarna och synsätten som

graffitimålare och aktörer i Karlstad har på graffiti. För att få svar på frågan har jag

intervjuat graffitimålare, Karlstads kommun, Kultur- och fritidsnämnden, polisen och

Konstfrämjandet. De har alla en stor del i hur graffiti utövas och får utövas i Karlstad.

Karlstads kommuns Tim Hontwedt är både kultursamordnare och anställd för att ha

hand om graffitifrågor i Kommunen. Han medlar mellan graffitimålare och politiker

och arbetade länge för att Karlstad skulle få en laglig graffitivägg. Arbetet för fler

lagliga väggar fortgår och dialogen alla aktörer emellan är viktig för att arbetet ska

fungera. Kultur- och fritidsnämndens ordförande Per Inge Lidén är för graffiti som

konstform och har till och med främjat konstformen under Miljöpartiets kongress i

Karlstad för några år sedan. Han anser att det behövs fler lagliga väggar men att det

inte är möjligt politiskt just nu men trots det har de ofta en dialog politiker emellan.

Nu fick jag intervjua en politiker som har en positiv syn på graffiti. Resultatet skulle

med största sannolikhet varit annorlunda om jag hade intervjuat en person som varit

negativ. Konstfrämjandets Jan Ove Ekstedt är också positiv till graffiti och tycker det

är ett uttryck som bör finnas. Konstfrämjandet jobbar ihop med projektet Skapande

skola och i och med Skapande skola har även graffitimålare fått chansen att visa upp

sin konst i skolor. Konstfrämjandet har även haft utställningar både med

graffitikonstnärer och med personer som genom sitt graffitimålande utvecklat andra

konstformer.

En frågeställning var om någon av aktörerna har ett synsätt på graffiti som sticker ut

och skiljer sig från de andras. Om det är en aktör som avviker med sin syn på graffiti

så är det polisens. Detta är inget jag är förvånad över utan snarare hade räknat med.

De tycker inte om lagliga väggar och har ingen åsikt om det behövs fler lagliga

väggar i Karlstad. Eftersom polisen inte har några åsikter angående den lagliga

verksamheten i Karlstad så fokuserar de på den olagliga och har på så vis ett synsätt

på graffiti som kriminellt. De arbetar för att utreda olaglig graffiti och få ner antalet

”klotterärenden”. De framhäver också att skolan är nyckeln till samhället. Under

1990-talet så arbetade en polis aktivt tillsammans med graffitimålare och den olagliga

  37  

graffitin i stadskärnan försvann nästan helt vid den tidpunkten. Dock är inte detta

något som de verkar göra idag.

En av frågeställningarna var om barn och unga får utrymmet att måla graffiti i

Karlstad och om aktörerna uppmuntrar dem. Karlstads kommun har flera projekt som

stämmer in på Kulturpropositionen och särskilt deras mål att uppmärksamma barn och

ungas rätt till kultur. I Karlstad finns UNO och även flera andra fritidsgårdar med

olika inriktningar. Med hjälp av ovan nämnda Skapande skola har de även olika

projekt i skolor. När det gäller graffiti är det UNO som arbetar med det. De har

anordnat workshops och kurser i konstformen. Det finns flera sätt för barn och unga

att utöva graffiti lagligt i Karlstad. Den gång som Kulturpropositionen själv kommit

upp under intervjun utan att jag behövt fråga om den var när jag intervjuade

Konstfrämjandets Jan Ove Ekstedt. Där var det Ekstedt själv som tog upp Skapande

skola. De andra fick jag först fråga om hur de jobbar med Kulturpropositionen för att

få svar. Kulturpropositionen är något som används och som passar in på mycket av

arbetet men det känns ändå som att det inte är något som det talas om varje dag

varken hos kommunen eller Kultur- och fritidsnämnden.

Alla jag har talat med håller med om att det är otroligt svårt att definiera skillnaden

mellan graffiti och klotter. Jag har märkt under undersökningens gång att det är flera

som hellre vill använda ordet klotter än graffiti, även om mina frågor handlat om

laglig graffiti. De sätter då en värdering i ordet som är svår att få bort. Kan graffiti

vara graffiti även när det är olagligt utfört? Enligt mig så kan det vara det. Det blir

inte automatiskt klotter för att det är olagligt utfört. Men det är en svår fråga och det

tas upp i både Jacob Kimvalls bok och Maivor Grundhs rapport. Det är intressant att

det lades så mycket pengar från olika projektägare in i projektet ”Ett tryggare och

renare Karlstad” och att projektets resultat inte alls blev så bra de hoppats på. Den

olagliga graffitin var efter projektets gång fortfarande ett problem. Målet med

projektet var att helt ta bort den olagliga graffitin och detta är något som jag tror

aldrig kommer att kunna ske.

Det är svårt att ta bort all olaglig graffiti samtidigt som jag kan tycka att det tillhör

stadsbilden. Men det är även problematiskt då det är någon som äger ytan det utförs

på. Det läggs mycket pengar varje år på sanering. Om det funnits en laglig vägg

  38  

närmare citykärnan i Karlstad så kanske inte den olagliga graffitin skulle utövas i

samma utsträckning. För som Målare A säger så målas det graffiti för att målarna vill

att det ska synas. De vill att någon ska se deras målningar. Det verkar överlag som det

är politikerna som sätter stopp för graffitin. Som jag tidigare nämnt handlar det inom

vilket parti som politikerna är verksamma inom. Det är tydligt att de borgliga

partierna har en mindre tolerant syn av graffiti än till exempel Miljöpartiet. Detta

märks i Stockholm. Nu finns det många graffitikonstnärer som ställer ut på museer

och gallerier. Flera av mina respondenter tror att graffiti kommer ges större yta på

gallerier och konsthallar. Att det kommer se annorlunda ut om tio år. Graffitin har då

fått en större plats och är kanske på väg att bli accepterad inom konstfältet. Det

kanske inte läggs så mycket energi åt att diskutera om det är konst eller inte, utan att

graffiti respekteras som vilken konstform som helst. Just nu känns det som att man

hela tiden får definiera skillnaden mellan graffiti och klotter, och att det bara är den

lagliga tolkningen av graffiti som kan vara konst.

Det är en strid i konstfältet genom att vissa parter vill främja graffitin medan andra

inte vill det. På det viset är det svårt att få graffiti att bli en del av konstens fält. Vissa

politiker och polisen menar att laglig graffiti föder olaglig graffiti. Pierre Bourdieu

skriver om att olika positioner i fältet skapas utifrån lagar i fältet och individens

kapital. Det märks att politikerna har en stor roll för vad som får göras och inte får

göras med graffiti i Karlstad. Det är politikerna som bestämmer om en laglig vägg får

finnas på kommunens mark. Så för att laglig graffiti ska få utövas i Karlstad så

behöver politiker komma överens med graffitimålarna och kommunen. Dessa aktörer

måste ha en dialog. Det verkar av undersökningen som att de har en dialog mellan

varandra men att uppföra en laglig vägg tar tid att organisera. Jag har märkt under

undersökningens gång att allt inte är så svart och vitt som jag trodde innan. Att det

skulle vara enkelt att uppföra en laglig vägg, men det krävs hårt arbete för att det ska

hända och inte minst måste aktörerna vara överens. Det finns flera olika sätt att arbeta

för att främja graffitin mer i Karlstad och vissa exempel har jag presenterat. Som att

anordna graffitiworkshops med seniorer vid seniorernas hus. Eller som Judith F Baca

att tillsammans med ungdomar som har det besvärligt arrangera projekt under

sommaren som går ut på att måla Värmlands historia på lagliga väggar.

  39  

Eller som Målare B förslag att man kan arrangera att måla ett motiv tillsammans, alla

som vill.

Jacob Kimvall skriver i Noll tolerans - Kampen mot graffiti att i Stockholm stad

kriminaliseras all graffiti oavsett om den är laglig eller olaglig. Men att det inte har

med graffiti att göra utan med politik (14). Än en gång har vi den politiska aspekten.

Vissa personer kämpar hårt för att förbjuda en konstform. Det blir inte heller bättre

när en av fältets viktigaste personer, vår kulturminister anser att graffiti är olagligt till

sin natur och att det inte kan vara konst. Att säga att något är till sin natur olagligt

stämmer inte eftersom graffiti är ett kulturfenomen, det har inte en natur enligt Jacob

Kimvall (Kimvall 14). Politikern Robert Warholm tyckte att den lagliga väggen i

Karlstad skulle resultera i rekrytering av klottrare (Schmidt). Då drog han paralleller

direkt från ett lagligt alternativ till något som görs olagligt. Att de personer som målar

lagligt vid väggen är samma personer som sedan målar olagligt på andra ställen.

Jag tror att vi är på väg mot ett mer tolerant samhälle när det gäller graffiti. Städer tar

bort sin nolltolerans och arbetar för graffitin istället för mot den. Det är en lång väg

kvar och det behövs ett större accepterande från politiker och allmänheten för graffiti

enligt mig. Synen på graffiti borde ändras till att man skiljer på lagligt och olagligt.

För visst kan man anse att det är en problematik med olaglig graffiti men att det är en

konstform som kan främjas på ett lagligt sätt. Det märks att Karlstad kommun jobbat

hårt med att få lagliga väggar och att de försöker främja graffitin och få

graffitimålarna att lagligt få uttrycka sig. Inte minst nu när det blev officiellt att Walls

of fame kommer till Karlstad i augusti 2013 för att hylla den lagliga väggen. Så den

lagliga väggen, UNOs arbete med workshops och utbildningar tillsammans med andra

aktörer, kulturnatten med mobila väggar och inte minst medlandet mellan

graffitimålare och kommunen, är alla viktiga arbeten för barn och unga och deras rätt

att utöva graffiti. Det är ett betydelsefullt arbete och förhoppningsvis kommer det

arbetet även fortgå i framtiden.

  40  

5.1 Förslag på fortsatt forskning

Det finns mer att undersöka om graffiti. Det jag gjort nu är bara att fokuserat på en

liten del. Det tillkommer hela tiden mer och mer intressanta synpunkter som är värda

att fokusera på. Förslag för fortsatt forskning inom ämnet är politikers syn på graffiti.

Varför är synsättet mellan dem ibland så annorlunda? Det märktes i mina resultat att

det var meningsskiljaktigheterna i det politiska styret som verkade vara det största

problemet med att försöka få fler lagliga väggar skulle uppföras. Ett annat förslag på

fortsatt forskning är att följa graffitimålare från vägen vid lagliga och olagliga väggar

till mötet med konstskolorna. Hur deras uttrycksätt och konstform ändras när det

väljer att skolas på konstskola. Blir deras konstnärliga uttryck annorlunda och märks

det att de är graffitimålare i grund och botten? Dessa ämnen vore värda att forska

vidare om.

  41  

Källförteckning

Arkivmaterial

Arkivmaterial från Karlstads kommuns arkiv. Ärendeord graffiti och klotter.

22 mars. 2013.

Muntliga källor

Berger, Josefin. ”Re: Uppsatsfrågor om graffiti”. E-post till Helen Svanström. 22

mars 2013.

Ekstedt, Jan Ove. Verksamhetsledare Konstfrämjandet. Personlig intervju. 19 mars.

2013.

Hontwedt, Tim. Kultursamordnare Karlstads Kommun. Personlig intervju. 26 mars.

2013.

Krantz Tedfelt, Ulrika. ”Re: Frågor till uppsats.” E-post till Helen Svanström. 10

april. 2013.

Lidén, Per Inge. Kultur - och fritidsnämndens ordförande. Personlig intervju. 11 april.

2013.

Målare A. ”Re: Frågor om graffiti.” E-post till Helen Svanström. 1 april. 2013.

Målare B. ”Re: Frågor om graffiti.” E-post till Helen Svanström. 11 april. 2013.

Polisen. Ansvarig för klotterärenden. Telefon intervju 11 april. 2013.

Teknik- och fastighetsförvaltningen. ”Re: Frågor till uppsats.” E-post till Helen

Svanström. 9 april. 2013.

  42  

Elektroniska källor

Art of the streets – pdf folder. Movement Riksteatern. Juli 2007. Web. 28 april. 2013.

<http://movement.riksteatern.se/files/2012/07/Folder-aots-sthlm-A5.pdf>

Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. N.d. Web. 20 april. 2013. <http://

www.scb.se/Pages/TableAndChart____228197.aspx>

Broady, Donald. Kulturens fält – om Pierre Bourdieus sociologi. Stockholms

universitet. N.d. Web. 14 mars. 2013. <http://people.dsv.su.se/~jpalme/society/

pierre.pdf>

Cordenius, Maud. ”Ny storm av kritik mot konstfack”. Svenska Dagbladet. 6 februari.

2009. Web. 24 april. 2013. <http://www.svd.se/kultur/ny-storm-av-kritik-mot-

konstfack_2478171.svd>

Dielemans, Jennie. ”Stockholm stad stoppar annonser för gatukonst”. Dagens

Nyheter. 21 juli. 2011. Web. 28 april. 2013. <http://www.dn.se/kultur-noje/konst-

form/stockholms-stad-stoppar-annonser-for-gatukonst>

Enström, Priscilla. Riksteatern följer upp publikfavoriten Art of the Streets med

WALLS OF FAME – En hyllningsturné till den öppna väggen. Movement  

Riksteatern. 29 april. 2013. Web. 1 maj. 2013. <https:// movement.riksteatern.se/

blog/750>  

Ett projekt som växer och ger kraft. Graffiti Mariestad. N.d. Web. 24 april. 2013.

<http://www.graffitimariestad.se/info.html>

”Falkholt lever för graffitin”. Svenska Dagbladet. 13 juni. 2011. Web. 18 april.

2013.<http://www.svd.se/kultur/falkholt-har-levt-for-graffitin_6239822.svd>

  43  

Frenander, Anders. Arkitekter på armlängds avstånd? – Att studera kulturpolitik.

Högskolan i Borås. N.d. Web. 1 mars. 2013. <http://bada.hb.se/bitstream/2320/6993/

1/kursboken_100928_1.pdf >

”Graffitiforum på G i Karlstad”. Nya Wermlands-Tidningen. 24 april. 2008. Web 4

mars. 2013. <http://nwt.se/mera/xtra/article50829.ece>

”Graffitigruppen K65, lite äldre än snittet”. Kulturnyheterna. Sveriges Television. 27

augusti. 2012. Web. 24 april. 2013. <http://www.svt.se/kultur/konst/ graffitigruppen-

k65-lite-aldre-an-snittet>

Gör ditt eget projekt. Karlstads kommun. N.d. Web. 15 maj. 2013.

<http://karlstad.se/uppleva-och-gora/motesplatser/uno---ungdomens-hus/gor-ditt-eget-

projekt/>

Klotter/skadegörelse. Brottsförebyggande rådet. N.d. Web. 4 mars. 2013. <http://

www.bra.se/bra/forebygga-brott/klotter-skadegorelse.html>

Kort från kommunstyrelsen. My news desk. 22 september 2005. Web. 1 maj. 2013.

<http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/95976>

Lots of love - En antirasistisk festival. Destination Karlstad. N.d. Web. 2 maj. 2013.

<http://www.destinationkarlstad.se/event/2047865>

van Luik, Colette. ”Laglig graffiti - Men inte för alla”. Sveriges Television. 24

augusti. 2012. Web. 30 april. 2013. <http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/laglig-

graffiti-men-inte-for-alla>

Lundström, Emmy. ”Graffitivägg blir kvar”. Sigtunabygden. 10 december 2012. Web.

28 april. 2013. <http://www.sigtunabygden.se/sigtunabygden/sigtuna/ graffitivagg-

blir-kvar-2008602.aspx>

  44  

Monkey Suit gör stödfest + utställning till förmån för uppbyggandet av

Subtopiaväggen. Graffitifrämjandet. 27 april. 2013. Web. 28 april. 2013.

<http://graffitiframjandet.se/?p=836>

Nelson, Magnus. ”Viadukter klädda i vitt mot graffiti”. Nya Wermlands-Tidningen.

15 januari 2009. Web. 4 mars. 2013. <http://www.nwt.se/karlstad/ article452381.ece>

Olsson, Thomas. ”Attacken samlade konstsverige”. Fokus. 19 februari. 2009. Web. 19

februari. 2013. <http://www.fokus.se/2010/02/attacken-samlade-konstsverige/>

Schmidt, Morgan. ”Politiskt bråk om graffitisatsning”. Värmlands Folkblad. 4

augusti. 2008. Web. 4 mars. 2013. <http://www.vf.se/node/9778>

Skaparverkstaden i bibliotekshuset. Karlstads kommun. N.d. Web. 15 maj. 2013.

<http:// karlstad.se/uppleva-och-gora/motesplatser/kultur--och-aktivitetshus/>

Ström, Annika. ”Kokonst på åkrarna”. Värmlands Folkblad. 17 november. 2012.

Web. 29 april. 2013. <http://www.vf.se/nyheter/kil/kokonst-pa-akrarna>

Sveriges riksdag. Kapitel 36, paragraf 3. N.d. Web. 20 maj. 2013.

<http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/

Brottsbalk-1962700_sfs-1962-700/? bet=1962:700#K36>

Säll, Jonna. ”Graffitin intar Storfors finrum”. Nya Wermlands-Tidningen. 20 juni.

2011. Web. 25 april. 2013. <http://nwt.se/kultur/article922858.ece>

The great wall of Los Angeles: The history and art of the great wall. Judy Baca. 21

maj. 2012. Web. 24 april. 2013 < http://www.judybaca.com/now/

index.php?option=com_content&view=article&id=151&Itemid=98>

Tid för kultur. Kulturpropositionen, 2009/10:3. Regeringen. N.d. Web. 1 maj. 2013.

<http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/21/04/a7e858d4.pdf>

  45  

Tryckta källor

Andersson, Per. Medan svensson åt plankstek – en reseberättelse från graffitins

hemliga värld. Stockholm: Norstedts förlag, 2005.

Bourdieu, Pierre. Konstens regler – Det litterära fältets uppkomst och struktur.

Stockholm: Brutus Östlings bokförlag symposium, 2000.

---. Kultur och kritik. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB, 1991.

Grundh, Maivor. Kan Karlstad bli klotterfritt? Utvärdering av ett projekt för

implementering av klotterbekämpande metoder. IKU – rapport 2006:3. Karlstad:

Universitetstryckeriet, 2006.

Jacobson, Malcolm. Graffitins historia. Stockholm: LL-förlaget, 2011.

Jacobson, Staffan. Den spraymålade bilden - Graffitimåleriet som bildform,

konströrelse och läroprocess. Malmö: Aerosol Art Archives, 1996.

Kimvall, Jacob. Noll tolerans - Kampen mot graffiti. Stockholm: Verbal förlag, 2012.

Månson, Per (red). Moderna samhällsteorier – Traditioner, riktningar, teoretiker.

N.p: Fjärde upplagan, Rabén Prisma, 1995.

Nationalencyklopedin. Höganäs: Bra böcker, 1992.

Patel, Runa och Bo, Davidson. Forskningsmetodikens grunder – Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur,

2011.