gran torino 6 - svenska filminstitutet · gran torino med “gran torino” ger filmlegenden clint...

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

HandlingWalt Kowalski, en ärrad koreaveteran och pensioneradbilfabriksarbetare i Detroit, sörjer vid sin hustrus kista.Inte desto mindre ägnar han större delen av begrav-ningsceremonin åt att reta sig på sina välmående söneroch deras ohyfsade ungar. Han visar heller ingen somhelst respekt för den unge katolske präst som har funnitsvid hustruns sida mot slutet och som nu vill att han skabikta sig. Och ännu mindre har han något till övers försina grannar som samma eftermiddag håller barndop. Enasiatisk familj, tillhörande Hmong-folket, en asiatisk folk-grupp som stred på amerikanernas sida i Vietnam och

som logiskt nog sökt sig till möjligheternas land. Motvil-ligt kommer han dock så småningom att involveras i derasliv.

Grannfamiljens son Thao, en tonåring som saknar sindöde far och som helst pysslar i trädgården och i köket,lockas av en kusin att gå med i deras kriminella gatugäng.De tycker t o m att han är skyldig dem det sedan de engång räddat honom från ett konkurrerande mexikansktgäng. Som en slags initiationsrit tvingar de honom att för-söka stjäla Walts coola veteranbil. En Ford Gran Torino imint condition från 1972 som alltid står nyputsad i gara-get. Thao vägrar först och när han sedan gör ett försökmisslyckas han eftersom Walt, med krigsveteranensreflex, vaknar och hotar Thao med sitt gevär.

Thao blir på ett sätt lättad men utsätts nu för ökade tra-kasserier från gänget. När hans syster Sue ber dem lämnaThao ifred utbryter ett våldsamt gräl som fortsätter in påWalts tomt. Denne kommer rasande ut med laddat geväroch jagar bort gänget. Thaos familj vill återgälda Waltshjältemodiga insats och överöser honom med gåvor, mat,frukt och blommor. De kräver också att Thao som en tri-but för att han tänkte stjäla bilen, skall hjälpa Walt medsysslor som behöver utföras kring huset.

Av en tillfällighet kommer Walt också till Sues undsätt-ning när hon tillsammans med sin pojkvän förirrat sig i ettafroamerikanskt område och hon hotats av tre svarta kil-lar. Efter detta kommer hon och Walt riktigt bra överensoch hon blidkar honom ytterligare genom att bjuda ho-nom på fest. Och eftersom han just den dagen har slut påöl så följer han med.

Gran Torino

Med “Gran Torino” ger filmlegenden Clint Eastwood

något av en avskedsföreställning. En över sextio år

lång karriär rundas av med en underhållande, vemodig

och intressant film om ett USA som det är, var eller

kanske borde vara. Vad hände med landet fullt av möj-

ligheter? Gran Torino inbjuder till många funderingar

kring den etniska smältdegel som kanske håller på att

koka över. Och inte minst skickar Clintan ömma glir-

ingar till ett machoideal som han själv effektivt byggt

upp.

Rekommenderad för åk 8

EN FILMHANDLEDNING AV

LOUISE LAGERSTRÖM

Samtliga gängmedlemmar arresteras eftersom Walt denhär gången har sett till att det finns vittnen. Sue och Thaoser hur ambulansen för bort den döde Walt. Som en sistagest visar det sig att han har testamenterat sin GranTorino till Thao. Med villkoret att han varken får cabba,eller 'hotta' till den med eldsflammor eller bakvinge. Thaokör iväg mot en förhoppningsvis ljusare tillvaro.

USA - smältdegel eller krigszon?"Gran Torino" handlar om ett nytt USA, men också om ettUSA så som det sett ut allt sedan de första européernasteg i land. En gigantisk nation helt byggd på immigran-ter. Filmen belyser invandringens problemsfär parallelltmed tanken om ett möjligheternas land, för alla. Alla per-soner i filmen är invandrade. Om inte i första så i andraeller tredje generation.

Inte desto mindre ser sig Walt, som har polskt ur-sprung, sig som genuint amerikansk. Han var med ochbyggde upp landet, som människorna före honom, ochsom nya invandrare fortsätter att göra. Men Walt kännerinte längre igen sina kvarter, hans hus är det enda medstjärnbaneret vajande på verandan och så gott som samt-liga grannar har asiatiskt ursprung. För den gamle Korea-veteranen finns inga nyanser. Asiater, var än de kommerifrån, är 'riskokande gulingar' som han bara hyser föraktför.

Sue försöker dock komma bakom hans rasistiska fasad.Till en början genom att påpeka att de som hmongfolkfaktiskt stridit på amerikanernas sida. Sedan genom att fåhonom att upptäcka att man kan uppskatta varandra trotsolikheter. För Walt är det omöjligt att öppna munnen utanatt fälla rasistiska kommentarer. I de flesta fall rent fient-liga. Så som han uttrycker sig mot grannfamiljen inled-ningsvis och mot de afroamerikaner han skrämmer uppför att rädda Sue.

Med sina få vänner, exempelvis hans italienska frisör,finns en ömsesidig rasbetonad jargong, men ingen av demkänner sig förolämpad eftersom det hela bygger på under-förstådda och överenskomna koder. I grannskapet, som istort övergetts av vita amerikaner, finns grupperingar där


Butter till en början men allt eftersom blir han merbekväm med 'gulingarna', deras mat och deras överväldi-gande gästfrihet. Han slår sig till och med i slang medungdomarna och ger Thao ett och annat råd om kvinnor.De två blir snart vänner och Walt, som har en arsenal avverktyg i garaget, delar generöst med sig av både kunskapoch erfarenheter. Inte bara lär han honom snacka som enkarl. Genom kontakter skaffar han honom också jobb påett bygge. Sue gläds åt att brodern fått en förebild medoroas över Walts dåliga hälsa. Både hon och brodern harsett honom hosta blod och en läkarkontroll bekräftar atthans dagar förmodligen är räknade.

Kusinen och hans gäng har däremot inga planer på attlämna Thao ifred. De stjäl verktygen som Walt köpt åthonom och brännmärker hans ansikte med en cigarett.Walt tolererar inte deras agerande och även om Thao intevill att han skall lägga sig i åker han över och spöar uppen i gänget samt varnar dem för att förfölja Thao. De sva-rar med att samma kväll beskjuta Sues och Thaos hem.Thaos skadas lätt medan hans mor och mormor chockas.Vad värre är, gänget har tagit Sue tillfånga, misshandlatoch våldtagit henne.

Både Thao och Walt vill hämnas. Men hur? Den ungeprästen som är väl bevandrad i områdets gängproblema-tik varnar Walt för att utlösa ett blodbad. Thao vill göraupp med Walt vid sin sida men Walt har andra planer.Efter att ha biktat, rakat sig, och beställt en skräddarsyddkostym beger han sig iväg till gängets hus. Thao har hanlåst in i källaren då han inte vill dra in honom i uppgörel-sen. Själv är Walt redan en förtappad själ och hans händerblodbesudlade efter kriget i Korea.

Prästen har gjort ett sista försök att hindra tragedin påplats men förs bort av polisen. Walt dyker upp ensam ochbörjar provocera gängmedlemmarna. De blir skärrade närhan sticker handen innanför jackan och frågar om de hareld. De befarar att han ska ta upp ett vapen och innan hanfått fram handen börjar de skjuta. Några med pistol.Andra med maskingevär. Walt genomborras av kulor ochhan faller till marken. Ur handen faller hans cigarettän-dare.


latinos, afroamerikaner och asiater misstänksamt bevakarrevir och kvartersgränser. Övertramp kan vara ödesdigra,många är tungt beväpnade och de kriminella gäng somsjälva tagit på sig rollen som representanter för hela sinfolkgrupp tenderar att ta herraväldet.

Rasismen och rasen som en naturlig identifikations-grund genomsyrar filmen på flera plan. Från Walts blindaavsky för asiater, grundad på krigsupplevelser, via enhumoristisk jargong till det ständigt närvarande hotet omatt trycket mellan de etniska grupperna i området skallkoka över.

Walt anser att han själv i egenskap av vit arbetare vidFordfabriken, på samma sätt som hans Gran Torino gördet, symboliserar USA:s genuina självbild. En protektio-nistisk inställning som naturligtvis rimmar illa meddagens globaliserade värld där en av de egna sönerna tilloch med valt att som yrke handla med japanska bilar.

För honom representerar bilen något genuint ameri-kanskt som han varit med om att bygga och förvalta. Envärdegrund som han upplever att nya invandrare inteanpassar sig till. Deras mat, sedvänjor och kultur är ho-nom helt främmande och när han sitter med sitt favoritölpå verandan med den hemmaflätade mattan och hundenvid fötterna är det en tid och ett ideal han med sorg serförsvinna.

• Vänskapen som sakta växer fram mellan honom ochgrannfamiljen kommer att ge honom nya insikter och hankommer rentav att se hur han har mer gemensamt meddem än med sin egen familj. Fundera över hur Waltshatiska rasistiska inställning ändras under filmens gång.Vari ligger hans rädslor? Kan man förstå hans besvikelseöver hur samhället runt honom har förändrats? Hans ral-jerande över snåla judar, feta slöa irländare eller barba-riska asiater är en vedertagen jargong bland hans vänner.Varför är etniska stereotyper både så tacksamma och såkänsliga att skoja med?

• Det är stor skillnad på när han tilltalar de unga afroa-merikanerna 'svartingar' och när han kallar byggmästaren'din fulla irländska bandit'. Hur fungerar etnisk humorenligt er? Får man skämta hur som helst om etnisk identi-tet? Ett aktuellt exempel har just blossat upp i svenskdebatt där man under Melodifestivalen parodieradesvenska fördomar om Ryssland genom att väva in ryskanationalsymboler, stereotyper och klichéer i ett fiktivtsångbidrag. Reaktionen från Ryssland antog stora propor-tioner med diplomatiska förvecklingar och protester påambassadörsnivå. Vilka svenska stereotyper brukar manskämta om? Tar ni illa vid er av den typen av skämt?

Den etniska medvetenhetens svarta baksida, som ocksåutmynnar i filmens tragiska final är det gängkrig som fö-rekommer på gatorna. Olika gäng skapar gerillagrupper,markerar revir och strider mot varandra. Det är ett krigutan gemensam fiende. Uppbyggd av nationell samhörig-het, vänskap och blodsband. Om man nu inte lyckas mednågot annat i samhället så har man åtminstone en grupp-tillhörighet. Filmen visar hur minsta överträdelse straffarsig.

• När Sue och hennes pojkvän kommer in i fel område ärde lovligt villebråd. Sues pojkväns försök att göra sig tillpolare med de svarta killarna faller platt till marken. Hanhar inga som helst förutsättningar att varken tillägna sigeller använda koderna. Hur hanterar Walt situationen?Vad tror ni att filmen försöker att säga med den scenen?

• "Tjejer går på universitetet, killarna hamnar i fängelse"säger Sue apropå hur det går för de hmongungdomar somväxer upp i USA. Gängkulturen är nästan oundviklig förThao som i det längsta värjer sig från kusinens aggressivaförsök att värva honom. Diskutera vidare kring om detöverhuvudtaget finns några positiva aspekter av dengemenskap som finns kring hmong-killarna.

I “Gran Torino” har den mångkulturella visionen havere-rat. Rasismen genomsyrar staden och alla vi möter kate-goriserar varandra reflexmässigt utifrån nationalitet, hud-färg eller social ställning. Och även om den vanligtvis inteär mer än en vardaglig jargong cementerar den värdering-arna. Om vi historiskt sett oftast talat om den vita rasis-men gentemot den afroamerikanska befolkningen har detnu utvecklats mer komplicerade maktstrukturer. Har deolika schatteringarna något gemensamt så är det ett utan-förskap. De är den nya underklassen. Inte desto mindregrasserar rasismen mellan de olika etniska gruppernasnarare än att de skulle kunna enas mot exempelvis denvita majoriteten.

Gängbildningarna är i grunden inte etniskt betingadeutan beror på den socioekonomiska situation som ungdo-marna i det här området lever under. Med föräldrar somvare sig har som tradition eller de ekonomiska möjlighe-terna att låta sina barn studera finns en uppgivenhet ochen känsla av att redan vara predestinerade till utanför-skap. Thao gör efter uppmuntran från Walt ett försök attta sig in i det etablerade samhället och börjar på ettbygge. Hans dröm raseras snabbt när gänget gör sigpåmint och saboterar hans möjligheter. "Han har inte enchans", muttrar Walt när han ser hur enträget gänget ärför att få med Thao.

• Sue ser ändå att Walt kan bli den manliga förebild bro-dern saknar och i egenskap av amerikan upplever honhonom som ett bättre stöd än deras strängt traditionellafar var. Fundera över hur de ungas situation i filmen tersig. Är deras öden redan förutbestämda? Vilka chanserhar de att skaffa sig ett bättre liv? Kan man se deras nega-tiva attityd och skepsis som reflexmässig så att de alltidhar en ursäkt för att inte lyckas? Hur ser de själva påThaos strävan att bli en hederlig "jobbare"? Hur formarman sin självbild när man så gott som alltid behandlassom en del av ett kollektiv? Eller när man slits mellan tvåolika kulturer?

• USA har historiskt sett haft ett stort symboliskt värdesom en välkomnande nation för resten av världen. Ettmöjligheternas land för alla. Världen har globaliserats,konkurrensen hårdnat och det politiska klimatet föränd-rats. USA:s gränser har blivit svårare att forcera även omdet fortfarande strömmar in nya medborgare, både legaltoch illegalt. Läs på om landets historia. Hur har immigra-


tionen sett ut? Under vilken tid skedde den svenska storainvandringen? I vilka områden finns det svenskkolonier?Är USA i era ögon ett drömmarnas och möjligheternasland? Varför? Vad symboliserar USA för er idag?

Gran Torino - nostalgi och värderingarWalt Kowalski lever som i en tidskapsel. I sitt hus därklockan stannat på 50-, 60-talet, alternativ tidigt 70-tal.Då han själv själv satte dit rattstången på sin Ford GranTorino som fortfarande står som ny i hans garage som ensymbol för en tid då tillvaron (enligt honom) byggde påkvalitet, hederlighet och moral. Han tycker att de egnabarnen är materialistiska monster med giriga fruar. Barn-barnen är bortskämda och respektlösa. I kyrkan fnyserhan åt sondotterns synliga navelpiercing. Hans egen familjhar tagit avstånd från honom och vice versa. Han åser hur'ungdomen nuförtiden' blivit ohyfsad och respektlös motäldre.

Det finns en viss sorg över att han försummat sin egenfamilj och han erkänner vid sin bikt att han inte lyckats fåbra kontakt med sina söner. Familjesammanhållning stårtrots allt högt upp på hans lista över gamla goda ameri-kanska värderingar. Det förvånar inte minst honom självatt han finner de där starka familjebanden hos sina asia-tiska grannar. Där umgås man fest som vardag över gene-rationsgränser. Visar sina vänner och landsmän generosi-tet och lojalitet. Han får också känna på deras gästfrihetoch gränslösa tacksamhet när de ger honom hjältestatusdå han räddat deras familj. De vill också visa respekt ochförlåtelse genom att Thao 'återbetalar' med sin arbetskraft.

Walt känner att han har mer gemensamt med "de därgulingarna" än med sin egen familj. Vilka värderingar ärdet han ser och uppskattar hos dem?

Medan Walt lever bland sina välvårdade gamla saker,spisen ser ut att vara från 50-talet och man förmodar attde flesta möbler stått intakta sedan han och hans fru giftesig och satte bo. För honom handlar det om att bevara alltsom det var medan barnbarnet sneglar på den där gamlagalonsoffan och tycker att den är sjysst retro liksom hongärna skulle ta över hans gamla 'veteranbil' när han dör.

• Idag är det väldigt inne med vintage. Vad är det den nyagenerationen lockas av med gamla saker? Finns det enlängtan till äldre tider, när saker oftast gjordes för atthålla länge? Om man som nu mest köper och slänger,

kommer det att finnas något kvar som minner om vår tid iframtiden? Hur ser ni på vintage och retro? Kul eller dam-migt? Finns det också en idégrund i retro? Att föremålen isig bär med sig något tryggt i form av livsstil och värder-ingar?

• Filmens titel “Gran Torino” är givetvis vald med tanke pådess metaforiska betydelse. Dels som bärare av en svun-nen tid av goda stabila värderingar, men också med enförankring i vad bilen fortfarande symboliserar. FrånFords löpande band till dagens biltillverkning i Kina ellerIndien. Där bilen är en del av en ny framgångssaga. Medtanke på vad som händer med bilindustrin idag (inteminst i Sverige) fundera över vad bilen har betytt ochbetyder för människan och nationer i fråga om framgång,utveckling, prestige, frihet, välfärd och kommunikation.Walt skojar i sitt testamente om hur olika grupper 'pimparupp' sina bilar för att betona sin identitet. Vad symbolise-rar olika märken och skilda sätt att utsmycka sin bil? Vilkatyper känner ni till?

Frälsning"Gran Torino" handlar om att komma till nya insikter ochatt försöka göra upp med sitt förflutna. Den Walt vi förstmöter är oförsonlig med både tillvaron och alla människorruntomkring. Krigsminnena från Korea har gjort honomoempatisk och misstänksam. Hans nya grannfamilj ochmötet med Thao och Sue kommer att innebära en föränd-ring. Hans barn har gett upp hoppet om att de någonsinska kunna umgås som familj och de som försöker närmasig skrämmer han bort. Särskilt provocerad blir han avden unge katolske prästens försök att få honom att öppnasig, kanske till och med bikta sig. Ändå bidrar hans envet-na försök till att han börjar bearbeta sitt förflutna.

Walt är en Scrooge i Detroit. En bitter gammal man sombara fräser åt sin omgivning och varken ger eller tar. Ävenom han inte lyckas göra upp med sitt förflutna helt kom-mer han genom sina handlingar att försöka råda bot ochkanske få förlåtelse. Om inte andras, så åtminstone sinegen. Hans engagemang i Thao får ersätta det han för-summade med sina egna söner. Samtidigt som han hjälperen ung människa med sämre förutsättningar än hans egnabarn. Hans hjälp utgår ifrån hans egna förutsättningar.Han kan hjälpa till med hur man för sig, vilka verktyg man


behöver och genom att låna ut sin bil. Men hans förstainsats blir att hota med det gevär han ständigt har laddatinnanför dörren. Reflexmässigt blir han den gamle solda-ten igen. Den som är van att reagera på fara. Kriget hand-lade också om att döda även när det inte gavs order. Nå-got som han har svårast att bära.

Filmen kommer i slutändan att handla om Walts offerför att rädda barnen i grannfamiljen. Han ser ingen an-nan utväg att röja gänget ur vägen än att själv bege sig ditoch göra upp. Walt vet att hans dagar är räknade och fin-ner att genom att offra sitt liv uppnår han den önskvärdahämnden och finner samtidigt någonstans en inre fridmed sig själv. En förhoppning om förlåtelse. Ett smärt-samt minne Walt bär med sig är av en ung pojke han höllfånge och sedan dödade. Thao påminner om pojken ochnågonstans kanske Walt känner att han betalar tillbaks enskuld genom att hjälpa Thao.

• Trots att Walt är starkt kritisk till den katolska prästenoch kyrkan, biktar han sig i slutet. Till prästens, ochkanske vår egen, förvåning är det tämligen oskyldiga 'syn-der' han delger honom. Den verkliga bikten gör han tillThao där han berättar om pojken som han dödade. Fun-dera över symboliken i detta.

• Walt tar avstånd från den katolska kyrkan som hananser förljugen och ytlig. Prästen, som han uppfattar somung och naiv och endast duger till att "hålla gamla skrock-fulla damer i handen och lova dem evigt liv." Den botgö-relse och frälsning han söker måste han finna själv. Fun-dera över varför Walt ser den katolska prästen som såprovocerande. Hur finner han sin egen väg till bot ochbättring? Uppfattar ni det som en religiös handling frånhans sida eller bara ett led i hans pragmatiska inställningtill livet? Med tanke på den katolska kyrkans makt övermånga människors vardag och liv, vad säger det om Waltssyn på individen att han så starkt tar avstånd? I Sverigesom både är ett sekulariserat land och samtidigt hela ti-den får större grupper med olika trosuppfattningar, vilkenroll spelar kyrkan hos oss? Är kyrka och tro samma sakför er? Hur ser ni på tro och handling, handling och tro urett filosofiskt eller religiöst perspektiv?

Clintan vs ClintanMen det är inte bara minnet av ett brott som Walt gör uppmed. Det är också en film som refererar kraftfullt till näs-tan hela Clint Eastwoods filmkarriär.

Filmlegenden, veteranen och ikonen Clint (Clintan)Eastwood har både regisserat och spelar själv huvudrolleni "Gran Torino". Han föddes 1930 i San Fransisco ochhann arbeta som brandman, jazzmusiker och skogshug-gare innan han under sin militärtjänstgöring kom i kon-takt med skådespelarvänner som lockade honom tillHollywood. Efter några år i periferin fick han huvudrolleni TV-serien "Gunsmoke" och sedan långköraren "Raw-hide". Det var för att göra upp med den polerade välkam-made hjälten i den serien som han tackade ja till att med-verka i den italiensk-tysk-spanska produktionen, dollartri-login "För en handfull dollar", "För några få dollar till" och"Den gode, den onde och den fule". Så kallade spaget-tiwesterns i regi av italienaren Sergio Leone och medmusik av Ennio Morricone. Det nya med genren var, föru-

tom att de var inspelade i Europa, att det var westernfilmersom utspelade sig i ett ingenmansland mellan USA ochMexico. Men framför allt hade bilden av hjälten förändratsfrån den okomplicerade goda mannen som rider in i vit hattoch chevalereskt hjälper alla i nöd, till en mer råbarkad,amoralisk typ som följer sina instinkter. Mer gemensamtmed bovarna än det etablerade samhället.

Clintan kunde så småningom välja sina roller och med"Coogans bluff", om en landsortspolis som kommer till stanbörjar en ny filmpersona att ta form. I sjuttiotalsfilmernaom Harry Callahan, provinspolisen som gör upp med 'thescum' i storstadsdjungeln skapades den filmarketyp som föralltid kommer att vara synonymt med Clint Eastwood. DirtyHarry! En enstöring och socialt misstänksam pragmatikersom misstror sina överordnade, etablissemanget och helasamhället i stort. En karaktär som individualiserar samhäl-lets konflikter. Ensam, förutom en gigantisk Magnum 44,rensar han upp i träsket samtidig som han utkämpar per-sonliga strider med sina chefer. Uppgörelserna sker helatiden på gränsen till det olagliga.

Walt i "Gran Torino" är visserligen inte polis, men en förredetta soldat märkt av tuffa moraliska överträdelser, någotsom Clintan också tidigare gestaltat på film. Med Walt hyl-lar och blinkar Clintan också ironiskt till sina tidigare rolleroch till den filmarketytp och den myt som byggts upp kringhonom under femtio år på bioduken. Han är "The man withno name", "The outlaw" fast i pensionerad tappning. Hanhar sitt vapen och försvarar sin rätt att använda det. Walt ärindividualisten som misstror sin omgivning. Enslingen somreder sig själv och som griper in när han ser orättvisor. Inteav moraliska skäl utan snarare reflexmässigt. Han vårdarsin egenart och sina machoideal och lär gärna ut till Thaobåde hur en karl snackar och hur en kvinna skall tas.

I "Gran Torino" får Clintan leka med myten om sig självoch sin filmidentitet. Hela hans uppenbarelse påminner omalla de hårdkokta roller han spelat genom tiderna. Medcoola oneliners, en cigg i mungipan (han lär vara ickerökare i verkligheten) och en revolver i linningen är detomöjligt att bortse från referenserna. Vissa bildutsnitt ärsom tagna från Dirty Harry, med revolvern i förgrundenoch Clintan i överläge. När han frågar de tre afroamerika-nerna om de någonsin tänkt på att "ibland råkar man pånågon man inte borde jävlats med. Den personen är jag", ärdet en tydlig hyllning till den egna kultfiguren och även ettstatement att gammal är äldst.

Clintan har en unik ställning i Hollywood där han meddet egna produktionsbolaget The Malpaso Company sedanslutet av 70-talet kunnat producera de filmer han själv vill.Det har inneburit uppenbara publikdragare men ocksåchanstagningar med smalare produktioner. I och med hansroll i filmhistorien och hans privata jag så intimt förknippatmed det officiella och mytologiska blir hans filmer ofta tve-tydiga. Under sextiotalet och slutet av sjuttiotalet sågs hanfrämst som en symbol för amerikansk kulturimperialism.En endimensionell actionhjälte med enkla och konservativabudskap.

Att han varit republikan har inte varit någon hemlighet.Ändå får man säga att vid en närmare granskning har hansfilmer många infallsvinklar. Även Dirty Harry har med årenfått större psykologiskt djup. Och trots en uppenbar vurmför det militära och stöd för exempelvis irakkriget har Clin-tan också gjort filmer med ett tydligt antikrigstema som


"Letters from Iwo Jima" och "Flags of Our Fathers". Dettycks alltid finnas en ambivalens i de filmer han gör. Likadelar hyllning till gamla ideal som nya radikala inlägg omkvinnans rätt i samhället och uppgörelser med machomy-ten. I en av de mest humoristiska scenerna i “Gran Torino”lär Walt Thao att snacka som en man. Vilket innebärmycket svordomar och nedvärderande av olika nationalite-ter. Sue å andra skidan skildras liksom många kvinnor iClintans filmer, som stark, självständig och intelligent.

I början av sin karriär anklagades Eastwood för att föraut nationalistiska, elitistiska, militärromantiska, ja, rentfascistiska budskap. Även i "Gran Torino" finns det en vissromantisk air av tiden från Korea och militärtrummor mull-rar när Walt/Clintan tar till vapen. Med en närmare tittmärker man att hans budskap inte är så uppenbara. Jämtestridspitten finns ett patos och bredvid våldsverkaren enbotgörare. När han till sist offrar sig är det en klar kristus-metaforik vi får se.

• Genom att låta karaktären Walt åsidosätta lagen till vissdel och sedan få publiken att beundra det draget rör hanvid något hos varje människa. Vi balanserar alla på enspänd lina mellan ondska och godhet, menar han. Vadskulle göra att vi tar steget? Fundera över hur Clint East-wood skickligt förenar underhållning med frågor om denegna moralen och hur han som regissör engagerar sinpublik?

• Clint Eastwood är en regissör som i sina filmer tagit ochtar intryck av allmänna strömningar i det amerikanskamedvetandet. Frågor kring klass, ursprung, ideal ochmoral. Med utgångspunkt i hans senaste film “Gran To-rino”, vad tror ni han vill säga? Hur tolkar ni filmen? Somen gammal konservativ äldre mans predikningar omheder och den enskildes suveränitet eller en mer komplexbeskrivning av ett tillstånd? Finns det komponenter sommotsäger varandra i filmen?

• I really don’t know what macho is. I never have under-stood. Does it mean somebody who swaggers around exu-ding testosterone? ..//.. I think some of the most machopeople are the gentlest..//. Machoidealet skiftar förståsfrån kultur till kultur men Clint Eastwood har i långligatider stått som ett slags modell för den tyste, hårde man-nen med hög moral. Hur hanterar Clint Eastwood macho-idealet i “Gran Torino”? Hyllar han machomyten, ellerdriver han med den, eller kanske både och?

USA 2008

Producent: Clint Eastwood, Bill Gerber, Robert Lorenz

Manus: Nick Schenk

Regi: Clint Eastwood

Foto: Tom Stern

Klippning: Joel Cox, Gary Roach

Produktionsdesign: James J. Murakami

Scenografi: John Warnke

Kostym: Deborah Hopper

Musik: Kyle Eastwood, Michael Stevens

I rollerna

Walt Kowalski - Clint Eastwood

Thao Vang Lor - Bee Vang

Sue Lor - Ahney Her

Fader Janovich - Christopher Carley

Steve Kowalski - Brian Howe

Karen Kowalski - Geraldine Hughes

Tekniska uppgifter

Speltid: 116 minuter

Format: Panavision 2,35:1

Ljudsystem: Dolby digital, DTS, SDDS

Censur: Från 15 år

Svensk premiär: 20 mars 2009

Distribution

SandrewMetronome, Box 5612, 114 86 Stockholm Te3l 08-762 17

00, fax 08-23 08 50 www.sandrewmetronome.se

Redaktion: Andreas Hoffsten, Barn & ungdom, Svenska Filminsti-

tutet, april 2009

Produktionsuppgifter

gran torino 6 - svenska filminstitutet · gran torino med “gran torino” ger filmlegenden clint...

Documents