GRUNDKURS I NATIONALEKONOMI: MIKROEKONOMI (350000.1) ÖVNINGSKOMPENDIUM

VÅREN 2018

2

Så här gör du för att lyckas på kursen!

På den här kursen lär du dig hur marknader fungerar. Varför tillverkas egentligen blyerts-pennor – och vem har bestämt att vi ska tillverka just 14 323 stycken per dag? Varför växer vissa branscher medan andra krymper eller dör ut? Hur är det möjligt att det nästan alltid finns rätt mängd mat i butikerna, medan det i länder utan marknader finns för lite av sådant som människor vill ha och för mycket av sådant som människor inte vill ha? Å andra sidan: tyder inte miljöproblem, girighet och enorma inkomstklyftor på att marknadsekonomin har misslyckats – och att ökad politisk styrning av marknaden är ett måste?

Det bästa sättet att lära sig något är att göra själv. På den här kursen får du därför använda de ekonomiska teorierna för att lösa konkreta gåtor. I det här kompendiet hittar du 48 sådana gåtor. Din uppgift är att lösa dem. Till din hjälp har du föreläsningarna, övnings-lektionerna, videoklippen på kursens spellista och kursboken Modern Mikroekonomi av Bergh och Jakobsson.

Hur funkar kursen? Varje vecka går vi igenom ett nytt tema. Arbeta i en trestegsraket: 1) Varje tisdag klockan 10.15-12.00 är det föreläsning i Axelia Ringbom. Föreläsningarna finns också fritt tillgängliga på nätet. Utnyttja dessa för att repetera. 2) Varje tisdagseftermiddag har du övningar i Axelia Ringbom. Där får du arbeta mer praktiskt med veckans material. Det finns två övningsgrupper: 13.30-15.00 och 15.15-16.45. 3) Under resten av veckan jobbar du på egen hand med materialet. Gör det självrättande testet för att säkerställa att du har förstått veckans material.

Examinering: Skriftlig tentamen i form av en deltentamen (ger maximalt 20 poäng) och en kurstentamen (ger maximalt 20 poäng). På kurstentamen kan du också tentera hela kursen. För godkänt på kursen krävs att du har minst hälften rätt sammanlagt: <20=underkänd; 20-24=1; 24-28=2; 28-32=3; 32-36=4; 36-40=5. Det finns dessutom två omtentamenstillfällen där du tenterar hela kursmaterialet.

Varmt välkommen till kursen!

(Jonas.Lagerstrom@abo.fi; ASA B236)

3

TEMA 1 (9.1–15.1): Utbud och efterfrågan Att göra denna vecka: 1) Gå på tisdagsföreläsningen 10.15-12.00. Du kan repetera materialet genom att titta på klipp 1-9 här; 2) Gå på veckans övningstillfälle; 3) Jobba under resten av veckan med kursbok och uppgifter. Gör det självrättande testet för att kolla att du är med i matchen.

1. Du och din vän jobbar en eftermiddag (13-17) för Åbo kommun. Ni funderar på hur ni kan jobba smartast. Du kan måla 3 meter plank per timme eller hugga 1 korg ved per timme. Din vän kan måla 2 meter plank per timme eller hugga 2 korgar ved per timme.

a) Illustrera din respektive din väns produktionsmöjlighetskurva. b) Vad är din alternativkostnad (=vad du måste offra) för att tillverka 1 korg ved? c) Vem har absolut fördel i att hugga ved? d) Vem har komparativ fördel i att måla plank respektive hugga ved?

2. På en marknad för apelsiner gäller följande samband mellan pris, efterfrågad mängd och utbjuden mängd:

Pris per apelsin Efterfrågad mängd Utbjuden mängd

0 12 0

1 10 2

2 8 4

3 6 6

4 4 8

5 2 10

6 0 12

a) Rita in efterfrågekurvan och utbudskurvan i ett diagram. b) Hur högt blir jämviktspriset och hur mycket handlas på marknaden? c) Förklara hur det går till när den osynliga handen drar marknaden till jämvikten.

3. Som VD för Valio följer du vad som händer på marknaden för smör. Utgå från diagrammet nedan och förutspå hur respektive chock påverkar smörpriset och mängden smör. Illustrera varje delfråga i ett separat diagram och visa tydligt vad som händer.

4

a) LCHF-dieten, som säger att man ska äta mer fett, slår igenom i Finland. b) Tv-programmet Bonde söker fru gör att många finländare väljer att starta

jordbruk som producerar smör. c) Höjda inkomster bland finländare (smör är en normal vara). d) Strejk bland bönder driver upp priset på den mjölk som är ingrediensen i smör. e) Kraftigt höjt pris på bröd. f) Biggest loser gör att finländarna skär ner sin efterfråga på feta livsmedel. g) Priset på margarin faller kraftigt. h) Ökad invandring leder till att befolkningen växer till 6 miljoner.

4. Tabellen visar mycket kräftor som efterfrågas respektive bjuds ut vid olika prisnivåer.

Pris

(euro per paket)

Efterfrågad mängd

(paket)

Utbjuden mängd

(paket)

0 12 000 0

10 10 000 2 000

20 8 000 4 000

30 6 000 6 000

40 4 000 8 000

50 2 000 10 000

60 0 12 000

a) Lägg in marknadens efterfråge- och utbudskurva i ett diagram och markera marknadens jämviktspris och jämviktsmängd. Kom ihåg att sätta priset på den vertikala axeln och mängden på den horisontella axeln.

b) Varför dras marknaden till jämvikten? Förklara! c) Efterfrågan och utbudet kan beskrivas genom funktionerna QD = 12 000 – 200P

respektive QS = 200P, där Q är mängden och P är priset. Beräkna mängden i jämvikten!

d) Plötsligt blir det högsta mode i Finland att äta kräftor. Efterfrågan ökar därför till QD = 14 000 – 200P. Vad blir det nya priset på kräftor?

5. Världen svämmar just nu över av information. Efterfrågan på människor som behärskar

empirisk analys är därför enorm. Förmågan att lösa komplexa problem blir för varje år en allt mer överlägsen etta på arbetsgivarnas önskelista om de anställdas färdigheter.

a) Ofta antar forskare att marginalnyttan av inkomst är avtagande. Vad betyder detta i enkla ord?

b) Vad betyder uttrycket ceteris paribus? c) Vad innebär begreppet ekonometri? d) Här är ett datamaterial som visar den genomsnittliga lyckonivån och den

genomsnittliga inkomsten i ett stort antal länder år 2015. Vilket land i data är rikast respektive lyckligast?

e) Låt datorn rita in en kurva som beskriver sambandet mellan BNP och lyckonivån i landet. Hur tolkar du ditt resultat?

6. Den enorma ökningen i välstånd de senaste 200 åren beror till stor del på att vi har lärt

oss att arbeta tillsammans och utnyttja varandras komparativa fördelar. Titta på

5

föredraget om specialisering och handel här1. Hur kan Finland gynnas av att köpa mat från Polen trots att Finland är mycket bättre än Polen på att producera mat? Ge en intuitiv förklaring och illustrera med produktionsmöjlighetskurvor.

7. Liksom alla andra kurser vid Åbo Akademi förutsätter den här kursen att du arbetar i 135 timmar med materialet. Utvärderingar visar att kurser i nationalekonomi kräver mer arbete än kurser i de flesta andra ämnen. Kursboken Modern mikroekonomi hjälper dig att klara kursen.

a) I kapitel 1 går författarna igenom tre fördelar och tre nackdelar med marknads-ekonomin. Förklara kortfattat dessa för- och nackdelar!

b) Vad är skillnaden mellan ett normativt och ett positivt påstående? c) Marknader förutsätter att det finns institutioner. Ge exempel på formella

respektive informella institutioner.

1 Länk till föredraget: http://www.ted.com/talks/matt_ridley_when_ideas_have_sex.html

6

d) Forskare har genom naturliga experiment undersökt om institutioner faktiskt spelar roll för ekonomisk utveckling. Vad innebär ett naturligt experiment och vad visade experimentet i Argentina?

8. Nu ska du analysera marknaden för tulpaner med hjälp av grafer. Vad händer med tulpan-priset och mängden tulpaner som handlas om följande chocker inträffar?

a) Alla hjärtans dag närmar sig och många vill därför köpa blommor. b) Priset på tulpangödsel sjunker kraftigt. c) Priset på rosor och påskliljor halveras. d) Lönerna för personal i branschen stiger med 20 procent. e) Inkomsterna hos konsumenterna ökar (tulpaner är en normal vara).

Instruktioner:

Det här är exempel på frågor som du måste kunna för att klara deltentamen om tre veckor. Arbeta därför kontinuerligt med uppgifterna under veckan så kommer du att lyckas bra med kursen.

7

TEMA 2 (16.1–22.1): Marknadsanalys för nybörjare Att göra denna vecka: 1) Gå på tisdagsföreläsningen 10.15-12.00. Du kan repetera materialet genom att titta på klipp 10-17 här; 2) Gå på veckans övningstillfälle; 3) Jobba under resten av veckan med kursbok och uppgifter. Gör det självrättande testet för att kolla att du är med i matchen.

9. På sommaren handlas nypotatis på torget. Efterfrågan och utbudet (kilo per dag) kan beskrivas som QD = 1 200 – 150P respektive QS = – 100 + 50P, där P är kilopriset.

a) Vad kostar ett kilo nypotatis på marknaden? b) Marknaden kännetecknas av fullständig konkurrens. Vilka tre villkor måste gälla

för att en marknad ska kännetecknas av fullständig konkurrens? c) Gäller lagen om utbudet? Motivera! d) Kommunchefen tycker att potatisen är för dyr – och lagstiftar om att potatisen

inte får kosta mer än 4 euro per kilo. Hur påverkar pristaket konsumenternas respektive producenternas välfärd? Illustrera och beräkna!

10. Tillsammans med några kurskamrater skapar du en sajt för handel med begagnade kursböcker. Ni vet att efterfrågan är QD = 7 000 – 100P och utbudet är QS = – 500 + 50P.

a) Hur många böcker handlas på din marknad och till vilket pris? Anta att marknaden kännetecknas av fullständig konkurrens.

b) Rektorn tycker att priset på begagnade böcker är orättvist högt: ”alla studerande har rätt till billiga kursböcker”. Han inför därför ett pristak på 30 euro. Hur påverkas välfärden för köparna och säljarna? Illustrera och beräkna!

11. Att känna till storleken på olika slags elasticiteter gör att du kan förutspå vad som kommer att hända på marknaden.

a) Anta att utbudselasticiteten för en vara är 0,8. Priset på varan ökar från 100 till 105 euro. Med hur många procent kommer den utbjudna mängden öka?

b) I den lokala mataffären märker man att försäljningen av korv ökar med 10 procent när priset på korvbröd sänks från 1 euro till 80 cent. Hur stor är korspriselasticiteten?

c) Efterfrågan på en vara ges av P = 5 000 – 0,05Q, där Q är mängden och P är priset i euro. Beräkna priselasticiteten när priset är 2 000 euro.

8

d) När finländarnas inkomster ökar med 2 procent ökar efterfrågan på datorer med 4 procent, efterfrågan på sushi ökar med 1 procent och efterfrågan på begagnade bilar minskar med 1 procent. Beräkna inkomstelasticiteten för dessa tre olika varor.

12. En marknad kännetecknas av följande utbuds- och efterfrågefunktioner: QS = 3P – 20 respektive QD = 100 – 2P, där Q är mängden och P är priset i euro.

a) Illustrera lösningen. Kom ihåg att märka ut vad som finns på axlarna och vad respektive kurva betyder.

b) Beräkna jämviktspriset och jämviktsmängden! c) Beräkna och tolka konsumentöverskottet och producentöverskottet! d) Om staten inför ett pristak på 14 euro, vad blir i så fall den utbjudna mängden

och hur stor blir efterfrågan? e) Hur stor effektivitetsförlust orsakar pristaket?

13. Alla ekonomier måste besluta om produktion och fördelning, det vill säga vad som ska tillverkas, hur produktionen ska gå till och vem som ska få konsumera det som har tillverkats. Läs här.

a) Hur fattas dessa beslut på en marknad? b) Hur fattas dessa beslut i en planekonomi? c) Varför leder planekonomin ofta till ineffektivitet? d) Varför leder marknadsekonomin ofta till stora klyftor?

14. År 2025 driver du ett eget företag i din drömbransch. a) Vilken vara eller tjänst är det som du säljer? b) Alla marknader drabbas av chocker. Ge ett konkret exempel på följande chocker

på just din marknad: i) positiv efterfrågechock, ii) negativ efterfrågechock, iii) positiv utbudschock, iv) negativ utbudschock.

c) Varför är det viktigt för dig som företagare att veta efterfrågans priselasticitet respektive inkomstelasticitet?

d) Tror du att din vara/tjänst är normal eller inferior? e) Tror du att din vara/tjänst är en lyxvara eller en basvara? f) Ge ett exempel på ett substitut respektive komplement till din vara/tjänst.

15. Marknadens utbuds- och efterfrågeförhållanden för en vara kan beskrivas av följande funktioner:

9

Efterfrågan: QD = 100 – 0,5P Utbud: QS = – 20 + 0,5P där Q är mängden och P är priset på varan.

a) Illustrera kurvorna och jämvikten i ett diagram. b) Beräkna priset och mängden i jämvikt. c) Anta att marknaden inte befinner sig i jämvikt utan att priset är 80 euro. Hur

mycket efterfrågas respektive bjuds ut vid detta pris? d) Anta att flera företag plötsligt lämnar marknaden och att utbudet därmed

minskar till QS = – 40 + 0,5P. Vad händer med priset?

16. Med hjälp av ekonometri kan du mäta hur verkligheten ser ut.

a) Här är ett datamaterial som visar hur mycket biff som såldes i en amerikansk matbutik. Kan du ta fram efterfrågans priselasticitet, korspriselasticiteten och inkomstelasticiteten?

b) Butiksägaren frågar dig vilken nytta hon har av dessa tre siffror. Vad svarar du?

Instruktioner:

Det här är exempel på frågor som du måste kunna för att klara deltentamen om två veckor. Arbeta därför kontinuerligt med uppgifterna under veckan så kommer du att lyckas bra med kursen.

10

TEMA 3 (23.1–29.1): Marknadsanalys för proffs Att göra denna vecka: 1) Gå på tisdagsföreläsningen 10.15-12.00. Du kan repetera materialet genom att titta på klipp 18-21 här; 2) Gå på veckans övningstillfälle; 3) Jobba under resten av veckan med kursbok och uppgifter. Gör det självrättande testet för att kolla att du är med i matchen.

17. I figuren nedan ser du marknaden för bröd i Åbo. Anta fullständig konkurrens.

a) Vad händer i figuren om staten tvingar brödproducenterna att betala in en styckskatt på en euro per brödlimpa?

b) Vad händer i figuren om staten tvingar brödkonsumenterna att betala in en styckskatt på en euro per brödlimpa?

c) Kommer konsumenterna och producenterna att bära lika stor del av skatten? d) Vad händer med konsument- och producentöverskottet när skatten införs?

18. Din sajt för handel med begagnade kursböcker går lysande. Efterfrågan är QD = 7 000 –

100P och utbudet är QS = – 500 + 50P. a) Du inför nu en avgift på marknaden: Varje gång en bok handlas måste säljaren

betala dig sex euro. Hur stora intäkter får du tack vare avgiften? b) Avgiften ger dock upphov till en dödviktsförlust. Hur stor är dödviktsförlusten

(effektivitetsförlusten) och hur tolkar du siffran?

19. Du driver ett företag som tillverkar rullstolar. På marknaden, som kännetecknas av fullständig konkurrens, ges efterfrågan på rullstolar av QD = 500 – 0,1P medan utbudskurvan är P = 500 + 5QS. Mängden är Q och P är priset i euro.

a) Hur stort är konsument- respektive producentöverskottet på marknaden? b) Finansministern ogillar det höga priset på rullstolar, och beslutar att subven-

tionera varje rullstol med 750 euro. Vad blir det nya priset för konsumenterna? c) Vad kostar det sammantaget för staten att subventionera rullstolarna?

20. Du är på utbyte i Uruguay. Landets regering vill att fler ungdomar ska läsa vidare på

universitetet. Utbildningen bedrivs uteslutande i privat regi och därför beslutar

11

regeringen att subventionera varje studieplats med 260 dollar. Marknadsförhållandena beskrivs av följande funktioner:

Efterfrågan QD = 120 000 – 160P Utbud QS = – 36 000 + 100P

där Q är antal utbildningsplatser och P är terminsavgiften i dollar.

a) Hur hög är terminsavgiften innan subventionen införs? b) Hur många utbildningsplatser efterfrågas vid jämvikten? c) Ta nu hänsyn till att staten ger universiteten 260 dollar per elev i subvention. Vad

händer med terminsavgiften? Redovisa dina beräkningar. d) Uruguay plågas just nu av en djup lågkonjunktur och många andra grupper vill

också ha ekonomiskt stöd. Vad kostar det staten att subventionera utbildningen?

21. Marknaden för pocketböcker präglas av fullständig konkurrens. Utbuds- och efterfrågekurvan kan beskrivas som P = 2 + 0,003Q respektive P = 12 – 0,001Q, där P är priset per bok i euro och Q är antalet böcker.

a) Vad kostar en pocketbok? b) Riksdagen beslutar att införa en skatt på 1 euro för varje pocketbok som säljs.

Skatten betalas in av säljarna. Hur stora blir skatteintäkterna? c) Finland har Europas högsta skatter på böcker. Vem tror du skulle vinna mest på

att bokskatten tas bort: bokhandlarna eller de finländare som köper böcker? Förklara ditt resonemang!

22. Digitaliseringen förändrar just nu samhället i grunden. Lyssna på intervjun här med

nationalekonomen Mårten Blix (16 minuter).2 a) Hotar digitaliseringen och automatiseringen våra jobb? b) Hur påverkar digitaliseringen möjligheten för staten att ta in skatt? c) Vad innebär Ramsey-regeln?

2 Mer poddradio hittar du här: https://www.ifn.se/media/poddradio

12

23. Arbetsmarknaden är vår kanske allra viktigaste marknad. Här avgörs om du får ett arbete och i så fall till vilken lön. Cirka 60 procent av skatteintäkterna fås också från arbets-marknaden.

a) Varför tjänar ekonomer mer än frisörer? b) Vad händer med lönen och antalet anställda om staten inför en minimilön? c) Vad händer med antalet anställda om skatten på arbete höjs? d) Vad visar Lafferkurvan? e) Här är en figur som visar hur många timmar som ni i genomsnitt vill arbeta extra

per vecka beroende på hur hög timlönen ni får. Har ni ett elastiskt eller ett oelastiskt arbetsutbud?

24. Tisdagen den 30 januari klockan 10.15-12.15 i ICT Alpha är det deltentamen. Där testas

du på allt som vi har tagit upp hittills under kursen. Du måste kunna lösa alla uppgifterna i det här kompendiet och förstå den ekonomiska intuitionen.

a) Marknaden sägs ofta vara effektiv. Vad menar man egentligen med detta? b) Det finländska samhället ändras hela tiden. Vissa branscher växer, andra krymper

och går under. Varför är det så? c) I skråsamhället och i planekonomier bestämde staten om produktion och

fördelning. Finns det fördelar med dessa system jämfört med marknads-ekonomin?

Instruktioner:

Det här är exempel på frågor som du måste kunna för att klara deltentamen nästa vecka. Arbeta därför kontinuerligt med uppgifterna under veckan så kommer du att lyckas bra med kursen.

13

TEMA 4 (6.2–12.2): Att fatta beslut Att göra denna vecka: 1) Gå på tisdagsföreläsningen 10.15-12.00. Du kan repetera materialet genom att titta på klipp 22-30 här; 2) Gå på veckans övningstillfälle; 3) Jobba på egen hand under resten av veckan tills du verkligen behärskar materialet.

25. Nationalekonomer antar att människan är rationell. Det innebär att hon väger fördelar

mot nackdelar och väljer så att hon får det så bra som möjligt. Genom att ändra de ekonomiska drivkrafterna kan man därför styra människor att bete sig på ett visst sätt.

a) Anta att efterfrågan och utbudet i Krakow ges av QD = 3 200 – 8P respektive QS = 8P, där Q är antal flaskor sprit per dag och P är priset i zloty per flaska. Du kan anta fullständig konkurrens. Illustrera lösningen!

b) Hur många flaskor sprit handlas i Krakow varje dag? c) Borgmästaren vill minska supandet, och inför därför en skatt på 50 zloty per

flaska. Affärsinnehavarna betalar in skatten. Hur mycket minskar spritkonsumtionen (i procent)?

26. Många vetenskaper vill förstå hur samhället fungerar. Varje disciplin har sina egna

grundläggande antaganden om varför människan beter sig som hon gör. Säg att du vill analysera brottsligheten i Finland.

a) Hur tror du att en nationalekonom tänker kring varför människor begår brott, jämfört med till exempel en sociolog eller en biolog?

b) Vilket råd ger nationalekonomen till politiker som vill få ner brottsligheten? c) Alla människor är dock inte rationella i alla situationer. Innebär det att teorierna

är värdelösa?

27. Steven Levitt är en av världens mest framstående ekonomer. I Freakonomics undersöker han bland annat om lärare fuskar när de rättar tentor och hur vanligt det är med läggmatcher bland japanska sumobrottare. Se minut 30-45 av hans föredrag här.

a) Vilka slutsatser brukade ekonomer dra från det så kallade diktatorspelet? b) John List modifierade experimentet och fick plötsligt resultat som stämde bättre

överens med hur det ser ut i Chicagos tunnelbana. Vad gjorde List och hur tolkar du hans forskning?

14

28. Som VD för ett litet amerikanskt företag i pappersbranschen måste du bestämma hur mycket papper företaget ska producera. Din assistent Dwight Schrute har räknat ut de totala kostnaderna (TC) för varje lastpall med papper som ni producerar, men han klarade inte av att ta fram övriga kostnader. Fyll därför i resten av tabellen och lägg in ATC och MC i en lämplig graf.

q TC VC FC ATC AVC AFC MC

0 400

1 600

2 700

3 820

4 1 040

5 1 400

6 1 950

7 2 640

8 3 680

9 5 170

29. Marknaden för piroger består av ett stort antal företag i den chilenska huvudstaden

Santiago. Prisbildning på denna fullständiga konkurrensmarknad illustreras i grafen till vänster nedan. Till höger visas kostnadsstrukturen för ett företag, La Empanada, som befinner sig på marknaden. Videolösning här.

a) Hur mycket kostar en pirog på marknaden på kort sikt? b) Rita in La Empanadas efterfrågekurva och marginalintäktskurva i den högra

grafen. Hur många piroger bör La Empanada producera för att maximera vinsten? c) Illustrera La Empanadas vinst i grafen till höger.

30. På en marknad i fullständig konkurrens ges utbuds- och efterfrågekurvan av P = 500 + 5Q

respektive P = 5 000 – 10Q. a) Hur mycket handlas på marknaden? b) Varje enskilt företag har totalkostnaderna TC = 500q + 125q2 + 3 125 och

marginalkostnaderna MC = 500 + 250q. Hur många företag finns på marknaden? c) Vad kommer att hända på den här marknaden på lång sikt? Förklara!

15

31. Ett nytt hett område inom nationalekonomi är beteendeekonomi. Lyssna på Dan Ariely här (17 minuter).

a) Är människan rationell enligt Ariely? b) Plånboken här styr mycket vad som händer i världen, men det finns också andra

slags incitament. Vilka lärdomar drar du av det israeliska försöket med försenings-avgifter?

c) På fjolårets grundkurs fick hälften välja mellan de två alternativen i vänstra bilden nedan, och hälften mellan de tre alternativen till höger. Varför valde studenterna på det här till synes icke-rationella sättet?

32. En ekonomisk rapport betraktar den lokala marknaden för mjölk i Österbotten som

fullkomlig konkurrens. Rapporten beskriver utbuds- och efterfrågeförhållandena med följande funktioner, där Q är enheter mjölk och P är priset i euro per enhet:

Efterfrågan QD = 15 000 – 400P Utbud QS = 5 000 + 600P Ett av marknadens företag heter Nordmjölk och har följande kostnader:

TC = 2q2 – 10q + 50 ATC = 2q – 10 + 50/q MC = 4q – 10

a) Vid vilken mängd vinstmaximerar Nordmjölk? b) Hur stor blir Nordmjölks vinst? c) Anta att utbudet på marknaden ökar och att jämviktspriset därför sjunker till 8

euro. Vad blir vinsten för Nordmjölk vid det nya marknadspriset?

Instruktioner:

Det här är exempel på frågor som du måste kunna för att klara kursen. Arbeta därför kontinuerligt med uppgifterna under veckan så kommer du att lyckas bra med kursen.

16

TEMA 5 (13.2–19.2): Marknadsmisslyckanden I Att göra denna vecka: 1) Gå på tisdagsföreläsningen 10.15-12.00. Du kan repetera materialet genom att titta på klipp 31-39 här; 2) Gå på veckans övningstillfälle; 3) Jobba på egen hand under resten av veckan tills du verkligen behärskar materialet.

33. Hittills under kursen har du studerat marknader med fullständig konkurrens. a) Milton Friedman är topp tre bland alla tiders nationalekonomer. Titta på hans

föredrag här (2 minuter). Han hävdar att marknaden är effektiv. Vad innebär det när det gäller produktion och fördelning?

b) I själva verket försöker alla företag att skapa varor och tjänster som är eller upplevs som unika, för att på så sätt skaffa sig monopol. Titta här (5 minuter). Hur påverkar monopol priset, mängden och effektiviteten på marknaden? Illustrera!

34. Du vill starta ett eget företag som erbjuder privatundervisning till universitetsstudenter i ekonomi. Du har mätt betalningsviljan hos 37 studenter vid Åbo Akademi och fått resultaten i grafen nedan. Videolösning här.

Om vi antar att alla svenskspåkiga studenter i ekonomi tycker likadant som studenterna vid ÅA, så blir efterfrågan på din tjänst QD = 3 750 – 25P, där Q är antalet studenter och P är priset i euro per vecka. Din marginalkostnad är alltid 20 euro per student och du har en fast kostnad på 1000 euro i veckan. Du har just nu monopol på marknaden.

a) Hur många studenter ska du hjälpa? b) Hur högt pris ska du sätta? c) Hur stor blir din vinst per vecka?

35. Våren 2025 blir du ny VD för Wärtsilä som bland annat tillverkar dieselmotorer. Liksom alla andra företag strävar du efter att skaffa monopol för att öka vinsten.

a) Ge tre exempel på varför monopol uppstår. b) Ett år efter ditt tillträde har Wärtsilä fått monopol på dieselmotorer. Efterfrågan

är QD = 25 000 – 100P, där Q är antalet motorer per månad och P är priset i euro. Kostnaden för att producera varje extra dieselmotor är alltid 50 euro per styck. Företaget har dessutom en fast kostnad på 100 000 euro i månaden för att hyra lagerlokaler. Hur stor vinst gör företaget per månad?

17

36. Enkätundersökningen bland de 37 Åbo-studenterna visade också att EK-studenter har lägre betalningsvilja för privatlärartjänsten än PK-studenterna.

a) Hur kan du som företagare utnyttja detta för att öka din vinst ytterligare? Illustrera ditt resonemang!

b) Vilka tre faktorer måste gälla för att du ska kunna prisdiskriminera?

37. Finnkino har monopol på bio i Åbo. Du anställs som ekonom för att öka vinsten. Ditt beslut blir att införa prisdiskriminering i form av olika biljettpriser under dagen. Dina beräkningar visar att efterfrågan (per år) på biobesök under eftermiddagen är QD = 50 000 – 5 000P medan efterfrågan på kvällarna ges av QD = 80 000 – 4 000P. Marginalkostnaden för varje biljett är alltid 1 euro. Företagets enda fasta kostnad är biografhyran på 54 000 euro per år.

a) Hur högt biljettpris bör det vara under eftermiddagarna? b) Vad blir biljettpriset under kvällarna? c) Hur stor blir Finnkinos årliga vinst? d) I verkligheten har Finnkino i Åbo följande biljettpriser: Före klockan 14 kostar en

biljett 8 euro, mellan klockan 14 och 17 kostar biljetten 9 euro och efter klockan 17 kostar biljetten 12.30 euro men bara 10.80 för barn. Vilka tre kriterier måste vara uppfyllda för att Finnkino ska kunna prisdiskriminera på det här sättet?

38. Företaget Finska träskor tillverkar skor med handmålade motiv från Åbo skärgård. Skobranschen utmärks av monopolistisk konkurrens. Din uppgift som VD är att maximera vinsten. Efterfrågan på företagets skor och företagets kostnader ges av följande uttryck, där Q är antalet par skor och P är priset i euro:

QD = 35 – P/2,4 TC = 100 + 0,6Q2 – 6Q MC = 1,2Q – 6

. a) Vilket pris bör du sätta på ett par skor? Illustrera lösningen! b) Hur stor vinst gör företaget på kort sikt? c) Vad händer med priset på lång sikt? Förklara och illustrera tydligt! d) På många marknader gör företagen nollvinst på lång sikt. Varför fortsätter

företagen att verka på marknaden fastän de gör noll ekonomisk vinst?

18

39. Figuren visar hur många timmar som ni vill jobba extra i veckan beroende på timlönen. Utbudskurvan har formeln w = 15 + 0,4 LS, där w är timlönen och LS är antalet timmar.

a) Hur många timmar vill ni i snitt jobba extra i veckan om ni får timlönen 23 euro? b) Vad händer med lönen för ekonomer om fler utbildar sig till ekonomer? c) Vad händer med lönen för ekonomer om efterfrågan på ekonomer minskar? d) Vad händer med lönen och antalet anställda om staten inför en minimilön på

arbetsmarknaden? Anta att marknaden präglas av fullständig konkurrens.

40. Ungdomar som vill jobba extra är ofta hänvisade till restaurangbranschen. Anta att det i Åbo finns många restauranger och många ungdomar som konkurrerar om jobben. Efterfrågan på arbetskraft är LD = 1 650 – 5w/2 och utbudet på arbetskraft är LS = 5w, där L är antalet arbetare och w är lönen i euro.

a) Hur många får jobb? b) Ett av företagen – McDonalds – blir nu dominerande på marknaden. Det innebär

att du är helt utelämnad åt McDonalds. Det råder nu alltså monopsoni på arbetsmarknaden. Hur påverkas lönen och antalet anställda?

c) Vad händer med sysselsättningen om staten inför en minimilön som är lika hög som jämviktslönen i uppgift a?

Instruktioner:

Det här är exempel på frågor som du måste kunna för att klara kursen. Arbeta därför kontinuerligt med uppgifterna under veckan så kommer du att lyckas bra med kursen.

19

TEMA 6 (20.2–26.2): Marknadsmisslyckanden II Att göra denna vecka: 1) Gå på tisdagsföreläsningen 10.15-12.00. Du kan repetera materialet genom att titta på klipp 40-47 här; 2) Gå på veckans övningstillfälle; 3) Jobba på egen hand under resten av veckan tills du verkligen behärskar materialet.

41. Marknadsefterfrågan på flygresor mellan Helsingfors och London är P = 500 – 0,05Q och

utbudet är P = 30 + 0,025Q, där P är priset i euro och Q är antal flygresor per vecka. Varje resa ger upphov till utsläpp som kostar 30 euro per flygresa.

a) Hur många resor säljs på marknaden? b) Vad är det optimala antalet resor per vecka? c) Vilken styckskatt per resa skulle leda till den optimala mängden flygresor, och hur

stor skulle den samhällsekonomiska vinsten vara?

42. Nu i vinter vill många elda med ved. Marknaden för färdighuggen ved utmärks av fullständig konkurrens. Efterfrågan och utbudet ges av QD = 100 000 – 2 000P respektive QS = 4 000P – 20 000, där Q är antalet vedsäckar och P är priset per vedsäck i euro.

a) Miljöministern hävdar att eldningen skapar en negativ externalitet. Vad är det? b) Varför leder externaliteter troligen till ett marknadsmisslyckande? c) Ronald Coase hävdar att marknaden under vissa förutsättningar är effektiv även

när det finns externaliteteter. Vilka är dessa två förutsättningar och hur troligt det är att dessa är uppfyllda i det aktuella fallet?

d) Ministern inför nu en skatt på ved, som gör att priset som konsumenterna betalar per vedsäck stiger med 2 euro. Hur stora blir skatteintäkterna?

43. Världens snabbast växande ekonomier finns i Afrika. Ett av länderna är Botswana, som

dock hotas av flera epidemier. Efterfrågan och utbudet på marknaden för vaccin mot kolera kan där beskrivas med:

QD = 800 000 – 2 000P QS = – 400 000 + 2 000 P där Q är antalet enheter vaccin per år och P är priset.

a) Hur mycket vaccin konsumeras? Anta fullständig konkurrens på marknaden. b) Vaccinet ger upphov till en positiv extern effekt på 140 euro per enhet vaccin.

Staten överväger därför att subventionera varje enhet vaccin med 140 euro. Visa grafiskt och räkna ut vilket pris och vilken mängd vaccin som är samhälls-ekonomiskt optimalt i Botswana.

c) Staten delar ofta ut patent till företag som säljer en livsviktig medicin. Patentet leder till en monopolsituation. Medicinerna blir därför mycket dyra och miljoner människor riskerar att dö i onödan. Kan du utifrån nationalekonomisk teori argumentera för patent på bromsmediciner?

44. Innan marknaden avreglerades på 1990-talet hade det statliga bolaget Televerket

monopol på telefonabonnemang i Sverige. Efterfrågan på telefonabonnemang och den totala driftskostnaden kan beskrivas med följande funktioner:

20

QD = 16 000 – 40P TC = 200Q + 200 000 MC = 200

a) Hur stor vinst gjorde Televerket om vi antar att företaget vinstmaximerade? b) Vad hade prisnivån och antalet abonnemang varit om marknaden i stället skulle

ha kännetecknats av fullständig konkurrens? Anta att alla producenters samlade totalkostnader hade varit lika stora som monopolets totalkostnader.

c) Vid monopol uppstår en samhällsekonomisk förlust jämfört med vid fullständig konkurrens. Hur stor var den samhällsekonomiska förlusten av Televerkets monopol?

45. På en ö i Åbo skärgård bor tre familjer: Anderssons, Bengtssons och Carlssons. Deras

marginella betalningsvilja (MBV) för en kollektiv vara – en färjetur till fastlandet – ges enligt följande: MBVA = 90 – 6Q; MBVB = 120 – 8Q och MBVC = 150 – 10Q, där Q är antal färjeturer per dag. Marginalkostnaden för varje färjetur är 120 euro.

a) Vad menas med en kollektiv vara? b) Hur många färjeturer bör kommunen ordna per dag för att det ska vara

samhällsekonomiskt optimalt? Illustrera din lösning.

46. Kursdeltagarna Amanda, Benjamin och Casandra bor i samma hus. De vill att trapphuset ska städas, vilket kan ses som en kollektiv vara. Här ser du hur högt de värderar tjänsten, där MBV är den marginella betalningsviljan per städning i euro och Q är antalet städningar i veckan.

För Amanda: MBVA = 90 – 6Q För Benjamin: MBVB = 120 – 8Q För Casandra: MBVC = 150 – 10Q

a) Marginalkostnaden (MC) för att producera en enhet av den kollektiva varan är

240 euro. Hur många städningar i veckan skulle Casandra vara villig att betala ur egen plånbok?

b) Vilken är den samhällsekonomiskt optimala mängden städningar i veckan? Illustrera och förklara tydligt!

21

47. Du är nu expert på marknadsanalys. Allt mer av det moderna livet bestäms på mark-nader. Som ekonom och samhällsvetare är det därför mycket viktigt att du förstår hur samhällsekonomin fungerar.

a) Illustrera och förklara hur det kan löna sig för dig att samarbeta med någon trots att den personen är mindre produktiv än du på allt.

b) Marknader leder under vissa villkor till effektiv produktion och fördelning. Förklara på djupet vad det här innebär och illustrera ditt resonemang.

c) På marknaden är det alltid priset som signalerar hur mycket som ska produceras och konsumeras. Marknadsmisslyckanden kan dock göra att priset hamnar fel, vilket leder till att det tillverkas för mycket eller för lite av varan eller tjänsten. Ge tre exempel på dessa marknadsmisslyckanden och förklara varför de leder till ineffektivitet.

48. Det drar ihop sig till tentamen. Du behöver inte anmäla dig via MinPlan. Träna genom att

skriva gamla tentor. Börja till exempel med kursens deltentamen här. Se till att du kan besvara samtliga frågor på ett bra sätt. Ett lösningsförslag finns på kurshemsidan. Läs kursboken och se på de inspelade nätföreläsningarna. Kom ihåg att varje universitetskurs i EU förutsätter att du har pluggat 135 timmar på kursen. För att bli godkänd på kursen måste dina svar alltså hålla europeisk universitetsnivå. Lycka till!

Instruktioner:

Det här är exempel på frågor som du måste kunna för att klara kursen. Arbeta därför kontinuerligt med uppgifterna under veckan så kommer du att lyckas bra med kursen.

22

Kortfattat facit 1b) 3 meter plank 1c) Vännen. 1d) Jag har komparativ fördel i plank; min vän i ved. 2b) P=3; Q=6 2c) Tips: Tänk på vad som händer om priset skulle vara lägre eller högre än jämvikten. 3a) P↑; Q↑ 3b) P↓; Q↑ 3c) P↑; Q↑ 3d) P↑; Q↓ 3e) P↓; Q↓ 3f) P↓; Q↓ 3g) P↓; Q↓ 3h) P↑; Q↑ 4c) Q=6000 4d) P=35 5a-c) Se kursboken. 5d) Rikast är Qatar, lyckligast är Norge. 5e) Videolösning här (3 minuter). 6) Se föredraget. 7) Se kursboken. 8a) P↑; Q↑ 8b) P↓; Q↑ 8c) P↓; Q↓ 8d) P↑; Q↓ 8e) P↑; Q↑ 9a) 6,50 euro. 9b) Se kursboken. 9c) Tips: Vill säljarna sälja mer när priset ökar? 9d) Konsumentöverskottet (KÖ) ökar från 168,75 euro till 366,67 euro. Producentöverskottet (PÖ) faller från 506,25 euro till 100 euro. Sammantaget minskar alltså välfärden (en dödsviktsförlust). 10a) P=50 euro; Q=2000 böcker. 10b) KÖ ökar från 20 000 euro till 35 000 euro. PÖ faller från 40 000 euro till 10 000 euro. 11a) 4 procent. 11b) –0,5 11c) –0,67 11d) Datorer: +2; sushi: +0,5; begagnade bilar: –0,5. 12a) Repetera hur du ritar korrekta figurer. 12b) P=24 euro; Q=52 12c) KÖ=676 euro; PÖ=450,67 euro. Se till att du kan tolka siffrorna. 12d) Företagen vill sälja 22 enheter men konsumenterna vill köpa 72 enheter. 12e) 375 euro 13) Läs texten och läs kursboken. 14) Läs texten och läs kursboken. 15a) Repetera hur du ritar korrekta figurer. 15b) P=120; Q=40 15c) QD=60; QS=20 15d) Priset stiger till 140. 16a) Videolösning här (4 minuter)

23

16b) Du kommer att lyckas bättre som företagare om du kan analysera marknaden. Du måste veta exakt hur kunderna kommer att reagera om du till exempel halverar priset på kött eller höjer priset på kyckling med 5 procent. Hur kommer dessa kampanjer att påverka din försäljning? Du måste också veta vad som kommer att hända med kunderna om deras inkomster ändras. Hur mycket faller efterfrågan om det blir lågkonjunktur och hur mycket mer kommer kunderna vilja köpa om det blir högkonjunktur? Det här påverkar hur du ska styra ditt företag och vad du bör göra för att bli framgångsrik! 17a) Skifta upp utbudskurvan med 1 euro. Konsumenterna kommer att få betala cirka 2,80. Producenterna får cirka 1,80 kvar när skatten är betald. Mängden Q faller. 17b) Skifta ner efterfrågekurvan med 1 euro. Producenterna får cirka 1,80 euro. Konsumenterna betalar i 2,80 euro (alltså priset 1,80 plus skatten). Mängden Q faller. 17c) Konsumenterna betalar cirka 80 procent av skatten, producenterna bara 20 procent. 17d) KÖ faller mycket. PÖ faller lite. 18a) 10 800 euro. 18b) 600 euro. Repetera hur du tolkar en dödviksförlust. 19a) KÖ=450 000 euro; PÖ=225 000 euro. 19b) 1500 euro 19c) 262 500 euro 20a) 600 dollar 20b) 24 000 platser 20c) Terminsavgiften faller från 600 dollar till 500 dollar. 20d) 10,4 miljoner dollar 21a) P=9,50 euro 21b) 2 250 euro 21c) I det här fallet: bokhandlarna, ty de bär störst del av skatten. 22) Lyssna på föredraget och läs kursboken. 23) Läs i kursboken. 24) Läs i kursboken. 25b) 1600 flaskor. 25c) Minskar med 12,5 procent (nya mängden blir 1400 flaskor). 26a) Vilka fördelar får jag av att till exempel felparkera? Jag vinner tid, det är bekvämt, jag sparar några euro i parkeringsavgift. Vilka nackdelar får jag av att felparkera? Jag kan få böter och det är omoraliskt. Om jag tror att fördelarna är större än nackdelarna så felparkerar jag. Nationalekonomen antar alltså ofta att människor är rationella och agerar på ett sätt som gör det så bra för dem själva som möjligt. Sociologen betonar kanske mer betydelsen av strukturer (klass, omgivningens betydelse), biologen kanske gener. 26b) För att minska antalet felparkeringar: Sänk parkeringsavgiften, höj böter för felparkering. 26c) Ingen teori kan förklara 100 procent av mänskligt beteende. Kanske kan din teori förklara hur hälften av finländarna beter sig i hälften av alla fall? I så fall hjälper den dig att gissa hur människor kommer att bete sig. 27) Se Levitts föreläsning. 28) Se klipp 25 i spellistan. 29a) 30 29b) cirka 400 piroger 30a) 300 30b) 50 företag (varje företag producerar q=6 enheter). 30c) Fler företag kommer att söka sig till marknaden, eftersom företaget går med vinst (intäkterna är 12 000 medan kostnaderna är 10 625). 31) Se Arielys föreläsning, titta på klipp 24 i spellistan. 32a) q=5 (tips: P=10; Sätt P=MR=MC och ta fram q). 32b) Vinsten blir 0 euro. 32c) Förlust på 9,5 euro.

24

33a) Se lösningsmallen för deltentamen på kurshemsidan. 33b) Se nätföreläsning 32. 34a) 1625 studenter 34b) 85 euro i veckan 34c) 104 625 euro i veckan 35a) Se nätföreläsning 35. 35b) Vinsten blir 900 000 euro. [MR=MC ger Q=10 000, ger P=150. Beräkna sedan de totala intäkterna och dra bort de totala kostnaderna]. 36) Se nätföreläsningarna 35 och 36. 37a) 5,50 euro per biljett 37b) 10,50 euro per biljett 37c) 408 250 euro 37d) Se nätföreläsningarna 35 och 36. 38a) Priset 48 euro 38b) 575 euro 38c) Vinsten lockar in nya företag till skomarknaden, vilken minskar efterfrågan på Finska träskors produkter. Det leder till lägre pris och nollvinst på sikt. 38d) I kostnaderna ingår även till exempel lön till de anställda och avkastning till ägaren. Nollvinst innebär alltså att man får marknadsmässig belöning för sitt arbete, men ingenting utöver det. Ett företag som agerar slarvigt eller slösaktigt kommer alltså inte att överleva långsiktigt på en konkurrensutsatt marknad. 39a) 20 timmar. 39b) Lönen faller 39c) Lönen faller 39d) Högre lön men färre anställda. 40a) 1100 personer 40b) Antalet anställda minskar från 1100 till 825, och lönen faller från 220 till 165 euro. 40c) Minimilönen gör att antalet anställda ökar från 825 till 1100. Se nätföreläsning 39. 41a) Cirka 6267 resor i veckan 41b) Cirka 5867 resor i veckan 41c) Skatten 30 euro per resa skulle ge en samhällsekonomisk vinst på 6000 euro i veckan. 42) Se nätklippen 40-43. Som alltid hittar du klippen här. 42d) 168 000 euro 43a) 200 000 doser 43b) Optimalt vore om det produceras 340 000 doser. För att få företagen att tillverka så många borde företagen få priset 370 euro och kunderna priset 230 euro per dos. 43c) Repetera både monopol och externaliteter. 44a) Vinsten är 200 000 (kronor?). 44b) På kort sikt säljs 8000 abonnemang till priset 200 (kronor?) per styck. På längre sikt dock risk för att företagen inte är lönsamma, vilket kommer att slå ut vissa företag och höja priset. 44c) 200 000 (kronor?) 45a) Läs i kursboken och se nätklipp 44. 45b) 10 färjeturer. 46a) 0 städningar 46b) 5 städningar 47) Repetera begreppen komparativa fördelar, effektivitet och marknadsmisslyckanden. Se till att du kan illustrera och att du verkligen förstår. På tentamen är det extremt viktigt att du kan förklara på djupet; det ska kännas i svaret att du har pluggat nationalekonomi i 135 timmar på universitetsnivån. 48) På kurshemsidan finns också självrättande test med hundratals frågor om du vill träna mer. Lycka till!