Beata Willeborn, Cajsa Palmqvist, Kajsa Andén, Bim Troell, Ellen Andersson

kvm

Den rådande förtätningsplaneringen i Malmö ökar trycket på existerande friytor. Enligt Malmös stadsbyggnadskontor Så förtätar vi Malmö! kan mellanrum, bitar intill gatukorsningar eller parkeringar uppgraderas till lokala mötesplatser om bilismen makar på sig. Vilket förbättrar det offentliga rummet och ökar den grönblåa infrastrukturen.

Barn som blir skjutsade till alla sina aktiviteter i staden blir allt vanligare. Dessa barn går miste om att lära känna sitt närområde och därigenom appliceras från en tidig ålder attityder och beteenden om att staden är något farligt. Detta påverkar barns mobilitet, utveckling och självständighet negativt.

Idag är transport med bil mer tidseffektivt än transport med gång, cykel och

arbete, fritidsaktiviteter och mataffärer med bil istället.

Vegetativa rum och tillgänglighet till grönytor ger en mer fantasifull, kreativ, konstruktiv, sensorisk, platstillgivenhet, social och integrerande miljö. Har barn inte upplevt naturen kan de utveckla ett obehag och brist på förståelse hur leken kan te sig där.

Siffrorna är baserade på nationella undersökningar från vägverket.Minskningen är starkt kopplad till

gångvägar, samt föräldrarnas oro.

Bristen och hög konkurrens på byggbar mark ger barn mindre utrymme och tvingar kommunen till lösningar som takförskolor,

Malmö var den stad i Sverige som var värst

För att tydligt omsätta barnkonventionen i praktiken används barnkonsekvensanalys som verktyg. Det är viktigt att det sker ett

föräldrar och barnen själva!

“Stadsbyggande för att främja barns och ungas rörelsefrihet och tillgång till attraktiva och trygga platser i det offentliga rummet där de kan mötas på egna villkor är i linje med samhällets åtagande gentemot Barnkonventionen”. Gör plats för barn och unga!

förtätningssammanhang har det blivit svårt att följa nybyggnadsnormerna med avsaknad av friytor i anslutning till förskola och skola. Friyta för lek och utevistelse för förskolor och skolor & Konsekvensutredning för Boverkets allmänna råd om friyta för fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet

Tidsrumslig organisering, målstyrd mobilitet med syfte att transportera sig från A till B. Ofta tråkig, rutinartad och stressig. Mobilitet som ökar i och med skolan och de många fritidsaktiviteter barn har, vilket strukturerar deras vardag och tillvaro. En typ som är dålig för barns självständiga mobilitet även om de tar sig dit själva.

Barn idag rör mindre på sig och spenderar istället större delen av dagen framför skärmar. Forskning visar att ju mer tid barn sitter framför en skärm, desto sämre mår dem. Även stillasittandet som skärmtiden medför utgör en negativ aspekt eftersom fysisk aktivitet är viktig för att stimulera kroppens och barns utveckling.

Barns utrymme i staden blir mindre och mindre. I planeringen av staden så glöms barnens behov av yta och mobilitet bort.Planering av exploateringsområden visar att barnen fått hälften av den yta som bilar har fått enligt Barns utemiljö,

Lek kan delas in i regelstyrd och fri lek. Idag blir regelstyrd lek allt vanligare och den fria leken där barnen får använda sin fantasi försvinner allt mer. De fördelar som den fria leken för med sig, utöver fantasi, så som kreativitet och socialt samspel blir lidande.

Malmös Befolkningsprognos 2015-2025 påvisar att “ökningarna av de yngre och äldre i Skåne är större än ökningen av dem i arbetsför ålder”. Den stora ökningen av barn i skolåldern tillsammans med förtätning gör att planeringen av skolor, (trygga/säkra/hållbara) skolvägar och samnyttjande av grönytor blir relevant då trycket på parker och lekområden kommer att öka. Därmed blir vistelse i staden, på gatan och i det offentliga rummet viktigt.

Barns självständiga mobilitet, eller vardagsmobilitet som är utforskande,

består av oberoende rörelse som bygger upp rumsliga relationer mellan individ och plats.

Uppskattad rörlighet där syftet är att bygga upp sociala relationer med vuxna eller jämnåriga. Möjlighet till att cykla och gå i säkra närmiljöer ger vardaglig rörlighet och frihet att göra upptäcktsfärder och möta andra barn.

förskolan eller 25 m2 om förskolan ligger vid ett grönområde, med en totalyta på

Lagstiftningen är tydlig med att friyta för barn ska prioriteras framför parkering. “Barn och ungdomar ska ges särskild

som trygg och säker av såväl barn och ungdomar som vuxna. Barn och ungdomar i skolåldern bör i stor utsträckning kunna

beroende av att vuxna följer eller skjutsar dem”. Sveriges transportpolitiska mål.

direkta rörelsefrihet. I övergripande

ofta barns intressen i skymundan trots

Barnen och vägplaneringen

The shallowspåverkar strukturen i hjärnan, framförallt ett barns då den inte är färdigutvecklad. Multitasking uppstår, hjärnan kräver ny stimulans efter några minuter. Minnesstörningar, ineffektivitet, förlust av kognitiv kontroll och brist på empati uppstår. Även svårighet att skapa djupa relationer, känslor eller tankar då tankegången distraheras och bryts regelbundet.

Barnens sociala utveckling blir lidande om fri och kreativ lek med andra barn saknas, då endast iakttagelser av den sociala omvärlden sker utan deltagande. Vilket i slutändan leder till brist på empati. Mötesmöjligheter i bostadsområdet behövs för att olika former av social interaktion ska ske.

Digitaliseringen begränsar barnens rörelsefriheten ytterligare. Alla sinnen behövs för att uppfatta och förstå vår omgivning och knyta an till miljön. Det räcker inte att se en skog, den måste upplevas för att en individ ska värna om dess värde.

En konsekvens av bilismen är att barns områden för informell/spontan lek försvinner i det offentliga rummet och begränsas till bestämda fritidsaktiviteter på avstånd. Digitala lekredskap i utemiljöer är också regelstyrda. Den fria leken skapar kreativitet, en egenskap som kommer att bli viktig på den framtida arbetsmarknaden.

Riket

Malmö

%

ÅR

I studien Barnfamiljers dagliga fritidsresor i

och könsmässiga variationer väljer föräldrar

medan de väljer bilen till att skjutsa barnen till fritidsaktiviteter bland annat för att visa sitt engagemang.

It all used to be better? Different generations on continuity and change in urban children’s daily use of space, Lia Karsten

Do organized leisure activities for children encourage car-use, Randi Hjorthol, Aslak Fyhri

Children’s active travel and independent mobility in four countries: Development, social contributing trends and measures, Aslak Fyhri, Randi Hjorthol, Roger L.Mackett, Trine Nordgaard Fotel, Marketta Kyttä

Children on the move: Children’s everyday mobility in Sweden, Tanja Joelsson

Malmös gatukontor uppger att skjutsande

av Malmös skolor är osäker och ohälsosam.

bilen på grund av säkerhetsskäl. Säkra och

kan ta sig till skolan själva eller i sällskap. Den kaotiska miljön i anslutning till skolan morgon och eftermiddag ogillas av boende runt omkring. Vilket kan ge motstånd vid planering av nya skolor.

Beata Willeborn, Cajsa Palmqvist, Kajsa Andén, Bim Troell, Ellen Andersson

Runt skolorna förlängs

genom att det gröna stråket omgärdar skolgården. Cykelvägens sträckning rör sig här i ett mer kurvigt slag så att cyklistens tempo lugnas ner för en miljö på barnens villkor.

Där grönstråken korsar de viktiga stadshuvudgatorna är läsbarheten extra viktig.

för bilister visar att bilisten är här på cyklisten och

Huvudstråk Bergsgatan är även en kritisk korsning för cyklister, där vägen för bilisten höjs för att tydligt visa att

Cyklisten premieras med raka cykelvägar som här mellan Folkets park och Södervärn I

krångligare att ta sig fram med bilen som måste väja för den upphöjda cykelvägen.

för barn, och många andra grupper, snarare som ett nät av barriärer som på grund av brist på säkerhet och upplevd trygghet är otillgängliga. Vi vill omvandla dessa barriärer till ett nät av grönt och tillgänglighet. En miljö för människan istället för bilen. Genom att ta delar av vägnätet i anspråk och skapa en utvecklande miljö att upptäcka, ger vi gaturummet åter till barnen, som generellt har trängts bort från det i många år. Nytta och lek ska samverka i stråken.

Enligt Malmös TROMP skall större gator göras om till stadshuvudgator med

cykel och gång. Vi utgår från att samtliga av Mamös större gator blir stadshuvudgator. Tanken är att de lugnare grönstråken kopplas till de mer tempofyllda stadshuvudgatorna.

år, vilket är en ålder då det är vanligt att man väljer att skaffa barn. Ju mörkare fält ju större procenthalt boende inom aktuellt åldersspann. Vid stora beslut såsom att bilda familj görs vanligen val som påverkar vardagen, som ett bilköp. Vi vill erbjuda en vardag som inte kräver bil utan snarare underlättas utan.

och ofta en brist på närhet till god grönyta. Barnen kan möjligen tillgängliggöra sig en bostadsgård, men ofta består även denna av parkeringsyta. Således tycker vi att behovet av en utvecklande grön miljö är som störst här. Dessa områden har generellt låg förtätningspotential.

Ett barns vardag är ofta rutinartad och har fasta punkter såsom hem, skola och fritidsaktivitet. Skolan är en viktig punkt. Enligt kartan syns att en mycket liten andel av Malmös barn har längre till närmsta

alltså en rutin att motverka.

Vi vill nyttja det gröna som ett nät som också länkar ihop annan grönska. Detta för att erbjuda rekreativa miljöer där du kan följa det gröna samtidigt som det bidrar med biologisk mångfald. Det blir även en ny plats att upptäcka i takt med att din rörelseradie ökar.

Cykelvägarna är röda och kan tydligt

uppmanas man att hålla ett lugnare tempot än längs stadshuvudgatorna. Inne i de gröna, lugnare stråken höjs cykelbanan upp och gatstenar placeras längst sidorna så att skillnaden i underlaget gör dig

Området är valt i enlighet med våra strategier. Inom området har vi bland annat tittat på Möllevångsskolan som är centralet

skolbarnen, något vi tror att man kan ändra genom att arbeta med det gröna nätet. En av de bostadstäta gatorna i området är Trelleborgsgatan som vi omstrukturerat efter våra mål.

oftast i korsningar, kring parkerade bilar och vid backkrön. Därför höjs korsningarna vid stråken upp för att verka fartdämpande. För fri sikt smalnas gatorna vid korsningar av så att bilar inte kan parkera direkt innan eller efter övergångsställen. Skymmande föremål eller växtlighet får inte heller

placeras nära korsningarna. Bilar har stopplikt där mindre gator korsar stråken

som prioriterar grönt för gående och cyklister. Gatorna närmast stråken och skolorna får hastighetsbegränsningen

trånga och krångligare.

uppmärksam på om du lämnar cykelbanan.

behövs korsas kring skolområdet.

Beata Willeborn, Cajsa Palmqvist, Kajsa Andén, Bim Troell, Ellen Andersson

kvm

på minpå minpå minpå minminpå minpå minpå minpå minininp dre sodre sodre sodre sodre sodredre sodre sodre sodre sodre sodre soliga dliga dliga dliga dligaliga dliga dliga dligaliga dliga dl agar. agaragar.agar.agar.gar. TillsaTillsTillsTillsaTillsaaaaTillsaTi mmans mmmmmmmmmanmanmanmanmansmannsmanm nssm nsnsans med damed damemed damed damed damed daed daed daed dd daed dd daed damee dme gvattegvgvattegvattegvattevattevattevattegvaatv tetet nhantenhantnhannhannhannhanhanannhantntetntehanhantetttnteanntntnhhantttean en ring sring sring sring sring sgri g samverkamveramamverkamverkmverkerkerkar lekar lekar lekar lekar lek ochoch ococh och chho

En förEn En förEn förEn förn förn förrrändrinändrinändrinändrinändrinändrinändrinändrini g frång frång frång frång frång frång frång frång från grått grått gråttgrått grått gråtgg t till till tilltill till till till till t l grönt grönt grönt grönt gröntgröngröntgröntgröngröntrö ger liger liger liger liger lir liger lir v och v och v ochv och v och v ochv och rörelsrörelsrörerörelsrörelsrörelsrörelsrörelssse i ste i ste i ste i stse i ste aden oaden oaden oaden oaden oden oadedd ch mänch mänch mänch mänch mänch männniskanniskanniskniskaniskaniskaniskanninis a får tfår tfår tfår tfår tfårår tr ta a aaplats plats plats plats plats plats tatstatssa iställiställiställiställiställstää et föret föret föret föret föret föret föret föret för bilenbilenbilenbbilenbilenbilenbilenbilenbilen. En j. En j. En j. En j. En jEn jE ämföreämföreämföämföreämföreämförefföfföreeelse avlse avlse avlse alse avlse avse avlse a en nuen nuen nuen nuen nuen nuen varandvarandvarandvarandvarandranr e väg e väg e väge väg e vägvävägvägäg väg vä i Malmi Malmi MalmMalmMalmMalmö där ö där ö där ö där därö där föräldförföräföräldöräldräldöräldöräldförförförfööförräl rarnararna rarna rarna rarnrarna aföljerföljeföljerföljerföljerföljerföljerföljerföljerljföljerföljer sina sina sinasina sina sina sina naa barn dbarn dbarn dbarn dbarn dbarn darn dbarn darn db å vägeå vägeå vägeå vägeå vägeå vägeå vägå vägeå vägväägeäg n kännn kännn kännn kännn kännkäkänns osäks osäks osäks osäks osäkosäkosäksäää er ocher ocher ocher ochocher ocher och ägs aägs aägs aägs aägs aägs aäg aaä v bilev bilev bilev bilev bv bilelev bilebiv bil n gentn gentn gentn gentn gente emot eemot eemot eemot eemot emo n stadn stadn stadn stadn stadn stadadds som äsom äsomsom äom äm äm äm äsom äsososoms gs av gs av gs av gs avgs avgs av vgs avgs avggs gmännismännismännismännismännismänmänmännismännismännismännismän kan däkan däkan däkan däkan däkan däkan n dänaann r barnr barnr barnr barnr barnr barnr barnbarnr barnr barnr och voch voch voch voch voch vchoch vchchch uxna kuxna kuxna kuxna kuxna kxn kna kan röran röran röran röran rörn röan röran röra sig a siga sig a sig a siga sig a sig a sigisig fritt fritt frittfritt fritt ritritritti och troch troch troch troch troch trc ryggt.yggt.yggt.yggt.yggt.yggt.y

De yngre barnen leker nära bostaden. Om

lekområden efterhand som de blir äldre. Ju yngre barnen är desto viktigare är den nära miljön runt hemmet och förskolan eller skolan. Att barnen kan leka och röra sig i den närmaste omgivningen utan rädsla

Stråken ska vara säkra stråk för barn, där de kan upptäcka närmiljön utan att riskera en

att möta andra människor, såväl vuxna som jämnåriga.

ytor som ger möjlighet till barnens fria lek.

och barn.

Stråken ska ha ett lugnt tempo med mycket och varierad vegetation som kan agera som en förlängning av parker och naturområden. Stråken fungera som ett enkelt och tillgängligt alternativ till grönområden, för att bidra till en lugnare vardag.

Stråken ska inrymma vegetation och insatser för klimatanpassning. Med fördel appliceras Grönytefaktor på Allmän platsmark i stråken.

I förslaget ingår en färgkodning av cykelbanor inom Malmö Stad. Det kan även implementeras i andra orter inom regionen samt på cykelbanor för pendling mellan kommuner. Av barnen på Malmös

från andra kommuner säger Skolverket. Därför är det gynnsamt att arbeta enhetligt i hela regionen, så att ungdomar som pendlar in till Malmös skolor känner igen vilka situationer som är säkra och i vilka situationer de bör vara mer aktsamma.

Malmös strategiska syn på högstadieskolors placering går i linje med lokalisering av

Vilket visas på kartan till vänster. Lägre årskurser tvingas dock längre bort från hemmet i planeringspraktiken. Erfarenheter visar att den integrering man vill uppnå bidrar till att skolor med social låg status väljs bort och läggs ned. Skolans nya plats i staden, Boverket. Vi vill skapa ett lokalt upptagningssystem där skolor placeras för att minska transporter. Vilket visas på kartan till höger.

risktagande, utveckling och inlärning. Självständig mobilitet som ger möjlighet att nå områden längre bort är också viktigt. Vi vill skapa en hjälpande fysisk struktur för att kunna nå dessa. Barn behöver länkar av

Vår struktur gynnar gatulivet och skapar

spridas i staden och därmed förenklas

som en del i bebyggelsestrukturen där grönstrukturen utgör stommen och ger föräldrar fysisk möjligheter att våga släppa sina barn.

Genom att gestalta vägarna på ett sätt där

förväntas bete sig skapas ett säkert

sin egna väg till skolan så ökar deras känsla av självständighet och initiativförmåga.

Barnen får en nära relation till naturen och utvecklar en förståelse för dess betydelse. De drar också nytta av de hälsofördelar som naturen för med sig.

Stråken möjliggör för ett mer effektivt, hållbart resande. Med säkra stråk kan både barn och vuxna resa på ett hållbart och effektivt sätt. Bilen blir inte en nödvändighet för att få ihop livspusslet.

När barnen får större utrymme i staden, gynnas den fria leken. Det leder till en positiv utveckling för barnen. Vuxnas territoriella kontroll behöver inte längre stå

De gröna stråken utformas med stadens barn i åtanke och med detta skapas förutsättningar för att barnen ska kunna ta sig an stadsrummet och röra sig självständigt i detta.

Stråken ger mer utrymme för barnen i staden, inom deras rörelseradie. Det blir lättare för barn att leka utomhus, vilket blir konkurrenskraftigt mot nöjen framför skärmar.

Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa påpekar att en bra utemiljö har en positiv inverkan på både individen och samhället. Finns det god tillgång av bra utemiljöer för barn, blir hälsokostnaderna lägre i framtiden.

Barn som får gå och cykla till målpunkter lär

syn som avser hållbar mobilitet utvecklas och chansen är större att de väljer hållbara transportmedel i vuxen ålder.