Grupparbete  Falun  23  augusti  2011        1.  Framtidens  kulturskola  i  Falun-­  En  kulturskola  tillgänglig  för  alla?  En  kulturskola  för  alla  –  är  en  devis  som  ofta  används.  Finns  det  grupper  i  Falun  som  inte  nås  av  den  verksamheten  som  finns?  Om  ja,  vilka  är  de?      Grupp  1  –  ordförande  Staffan  Nilsson,  sekr  Anita  Johansson    Det  är  viktigt  att  Kulturskolan  är  öppen  för  alla  och  att  inte  vissa  grupper  hamnar  utanför.  Exempel  på  grupper  i  riskzonen  för  utanförskap  -­‐Utländsk  bakgrund  -­‐Funktionshindrade  -­‐Socioekonomiskt  svaga  grupper  -­‐Grupper  som  avstår  deltagande  pga.  religiöst  betingade  aspekter  -­‐De  med  ålder  över  20  år  -­‐”Ointresserade”    Vid  dans  och  musikskolan  är  flickor  överrepresenterade.  Gruppen  med  elever  med  utländsk  bakgrund  är  underrepresenterade,  kanske  beroende  på  att  det  är  undervisning  med  traditionellt  svenska  instrument  som  erbjuds.  Gruppen  med  funktionshindrade  är  också  underrepresenterade,  här  finns  önskemål  om  integration  eventuellt  i  samarbete  med  ”Stjärnan”.    Arenan  har  bra  representation  från  gruppen  med  utländsk  bakgrund,  kanske  beroende  på  det  antirasism  arbete  som  bedrivs  där.    Teknikverkstan  bjuder  in  skolklasser  där  alla  i  klassen  kommer  och  har  därför  inte  samma  problematik  med  att  vissa  grupper  exkluderas.    En  kommande  kulturskola  bör  finnas  i  ett  centralt  verksamhetshus.  En  stor  gemensam  yta  bör  finnas  samt  enskilda  rum  för  lektioner/aktiviteter.  Huset  bör  vara  hemvist  för  vissa  utbildningar  ex.  SFI.    Att  finnas  i  samma  hus  öppnar  för  nya  verksamheter  inom  det  egna  området  ex.  genom  samarbete  musik-­‐teknik  skulle  kunna  ha  en  egen  ”radiokanal”.    Exempel  på  lämpliga  lokaler  i  Falun.  Folkets  hus  Arenan  Kristineskolan  Gruvan  Västra  skolan      2.  Framtidens  kulturskola  i  Falun  -­  En  kulturskola  med  mångfald  och  jämställdhet?  

A.  Vad  vill  ni  lägga  in  i  begreppet  mångfald  när  det  gäller  framtidens  kulturskola  i  Falun?  B.  Deltar  flickor  och  pojkar  på  lika  villkor?  Om  inte  –  vad  brister?    Grupp  1  –  ordförande  Staffan  Nilsson,  sekr  Anita  Johansson  Begreppet  mångfald  innebär  att  det  bör  finnas  ett  stort  utbud  av  aktiviteter  och  redskapen  som  används  ska  ha  ett  stort  spektra.  Uppgifterna  skall  ha  olika  infallsvinklar  och  målet  måste  vara  att  intressera  så  många  som  möjligt.    Begreppet  jämställdhet  kan  man  kanske  nå  genom  att  inte  ha  uppgifter  anpassade  till  olika  grupper.  Det  behövs  goda  förebilder,  inspirerande  lokaler,  inspirations  och  prova  på  aktiviteter  för  att  nå  så  många  som  möjligt.    Grupp  2  –  ordförande  Daniel  Riazat  (V)-­,  sekr  Anders  Sjöberg,    Ahmed:  Ett  sätt  att  se  på    mångfald  är  från  olika  kulturer.  Vad  man  erbjuder  för  utbud  kan  också  vara  mångfald.  Kulturen  behöver  näring  som  bör  hämtas  utifrån,  principen  ge  och  ta.  Sverige  är  kulturellt  rikt,  nyttja  andra  kulturer.  Vi  ska  inte  bara  vänta  att  de  ska  komma  till  oss,  de  finns  ju  ibland  oss  .  Inom  våra  enheter  ska  vi  erbjuda  en  mångfald  av  aktiviteter.    Vad  vill  ungdomarna  ha  för  utbud?  Mario:  Vi  ska  vara  vägvisare.    Ska  vi  låta  oss  styras  av  trender?  Vi  ska  inte  styras  av  dem  utan  använda  vår  kunskap  som  specialiserade  pedagoger.    Helen:  Ungdomar  kan  ju  bara  intressera  sig  för  det  de  känner  till  finns,  så  vi  har  ett  ansvar  att  visa  på  mångfald  och  kunna  erbjuda  fördjupning.    Ahmed:  Ungdomar  vill  uttrycka  sig  i  bild  och  tar  konsten  till  väggarna  (graffiti)  ibland,  om  de  inte  möts  av  alternativ  hos  oss.  Vi  vill  att  alla  ska  få  prova  att  trycka  .  Hur  ska  jag  göra  för  att  nå  dem?  Vi  måste  ge  dem  chansen!    Helene:  Hög  terminsavgift  i  Dans-­‐  och  musikskolan  utestänger  vissa!  Vi  borde  ha  en  kulturskola  under  samma  tak.    Mario:  Starta  med  vuxenundervisning  i  musik.  Västerås  har  lyckats  bra  att  bygga  upp  ett  stort  intresse.  Gunilla:  Politikerna  skapar  inte  tillräckliga  förutsättningar  att  satsa.  Det  byts  politiker  för  ofta!  Kultur  inte  nödvändigtvis  glädje  för  alla.  Idag  har  vi  bredden  att  alla  barn  får  möjlighet  att  komma  till  oss.  Vilka  barn  når  vi  inte?    Ahmed:  Vi  måsta  tänka  på  att  Sverige  har  en  ordningstradition!  Är  den  på  gott  eller  ont?  Konst  på  lyktstolpar  var  ett  omöjligt  projekt  att  genomföra.  Utställningen  var  klar  men  den  fick  inte  hängas  upp.  Sebastian:  Arenan  lever  drömmen  just  nu,  Vi  har  det  ungdomarna  vill  ha  och  tillgodoser  ungdomarnas  behov.    Det  är  dock  svårt  att  nå  nya  ungdomar.    Mario:  Borlänge  har  en  annan  mentalitet  och  musiklivet  där  blomstrar.  De  satsar  mera  på  förutsättningarna  för  musiklivet  med  replokaler,  utrustning  etc.  Anders:  Jobbar  vi  mot  skolan  så  når  vi  alla  oavsett  kön,  ekonomi  etc.          3.  Framtidens  kulturskola  i  Falun  -­  En  kulturskola  med  öppna  arenor  och  eget  skapande?  A.  Ale  Möller  pratar  om  kulturskolans  vardag  och  helgdag.  Håller  ni  med  om  hans  resonemang?  Hur  mycket  av  vardag  och  helgdag  bör  det  i  så  fall  finnas?  B.  Vad  lägger  du  in  i  begreppet  eget  skapande?  

 Grupp  2  –  ordförande  Daniel  Riazat  (V)-­,  sekr  Anders  Sjöberg,  Leif:  Positivt  lyft  för  oss  när  vi  pratar  om  dessa  saker.      Ahmed:  Vill  man  nåt  får  man  satsa  själv,  vår  verksamhet  har  inga  bidrag!  Leif:  Vardagsundervisningen  är  viktig  för  hantverket!  Man  gör  saker  tillsammans  och  vill  lära  sig  mera.    Sebastian:  Jag  lärde  mig  att  själv  spela  trummor,  orkade  inte  vänta  i  fyra  år  Musikskolan.  När  jag  kom  med  i  musikskolan  ville  de  bara  lära  mig  noter  och  jag  tyckte  jag  kommit  längre  och  det  var  tråkigt.  På  Haraldsbo  Estet  sa  en  av  lärarna  -­‐  Ta  med  dina  favoritlåtar  nästa  gång.  Då  blev  undervisningen  roligare.  Mario:  Det  är  skillnad  på  att  läsa  en  bok  själv  än  att  lyssna  på  den  på  cd.  Helene:  Lusten  är  det  viktigaste.  Då  kanske  du  inte  behöver  lära  dig  noter.  Gunilla:  min  son  har  gått  musik    och  en  tid  tappade  han  sugen.  Då  ringde  jag  hans  lärare  och  sa:  -­‐Kan  du  få  med  honom  i  gruppspel!  Musikglädjen  hjälpte  honom  vidare,  annars  hade  han  nog  hoppat  av.    Anders:  min  dotters  gitarrspel  i  kommunala  musikskolan  lade  grunden,  Gruvrisskolan  skapade  musikglädje  och  vidare  inspiration.    Jag  tror  att  synen  på  musikämnet  och  musiklärarna  på  skolan  har  stor  betydelse.    Skapar  skolan  positiva  musikprojekt  kontinuerligt  kommer  eleverna  att  uppmuntras  och  vara  förebilder  för  varandra.  Helene:    vi  var  skolans  jobbigaste  klass  men  skapade  en  kabarè.    Det  var  toppen  och  vår  lågstadiefröken  var  helt  toppen!  Gunilla:  Är  ni  inne  i  externa  andra  projekt?    Var  finns  det  projekt  att  söka  och  kan  inte  kommunen  ha  en  proffsansökare.    Mario:  Varför  ska  vi  betala  för  hyra  av  Kristinehallen  till  kommunen  istället  för  att  kunna  nyttja  kommunens  lokaler?    Anders  :  kan  vi  skapa  gemensamma  projekt  så  har  vi  lättare  att  få  gehör  och  ekonomi  för  projekten  hos  beslutsfattarna.  Leif:  Gunnar  Sköndal  vill  genomföra  samarbeta  med  världsarvet  Gruvan  med  oss  pedagoger.    Ahmed:  18åring  kom  och  var  på  en  10årings  nivå  i  bild.  Han  fick  praktik  6  mån  det  gjorde  honom  enormt  duktig!  Vems  är  ansvaret  att  han  låg  på  för  låg  nivå  och  att  ingen  tog  han  om  hans  talang  efter  praktiken?  Kan  vi  skapa  projekt  tillsammans  där  tidigare  organisation,  ekonomi  och  prestige  läggs  åt  sidan  och  bara  koncentrerar  oss  på  att  utveckla  kulturen  i  Falun.            Grupp  3  Monica  Enarsson  (S)  –  Ordförande,  Anne  Pettersson  DoM  Sekreterare  

• Möjlighet  och  utrymme  att  få  prova  sig  fram  på  fler  ämnen/instrument,  innan  man  bestämmer  sig  för  man  vill  fördjupa  sig  i.  Behövs  bra  organisation  och  ett  genomtänkt  koncept.  

• Bra  balans  mellan  vardag  och  fest  är  viktigt.  Det  är  kanske  vi  som  är  festen  för  våra  aktiva  inom  kulturskolan!?  Alla  klarar  inte  teorin  i  skolan  utan  det  är  genom  praktiskt  utövande  som  de  kan  få  blomma.  

• Viktigt  att  alla  barn  ska  få  möjlighet  att  utöva  kultur  i  någon  form  någon  gång  under  sin  tid  i  skolan.  

• Vad  är  eget  skapande?  Medbestämmande,  eget  initiativ,  kan  vara  det  lilla  att  ta  med  musik  som  man  gillar  eller  försöka  spela  en  låt  som  man  tycker  är  bra  fastän  den  är  lite  för  svår.  

 Grupp  7  Kina  Åkered  Fransson  Dom  ordförande  Bengt  E,  Skolförv.-­  sekreterare  

A.  Ett  stort  utbud  av  möjligheter  till  eget  skapande  är  önskvärt.  För  att  möjliggöra  egen/elevens  utveckling  och  en  hanterlig  organisation  behövs  dock  en  hel  del  vardag  för  att  slutligen  komma  till  en  helgdag.  Vi  (pedagogerna)  ska  fira  framgång.    Metafor  5*(  Mån-­‐dag  till  fredagen-­‐genrep  lördag  –performance,  söndag  reflektion)    B.  Def  Eget  skapande:  Begreppet  eget  skapande  betyder  att  skapa  ett  ”rum”.       När  man  hämtar  något  från  sig  själv  och  gestaltar  detta  på  något  sätt     Prova,  växa,  improvisera,  göra  en  text      4.  Framtidens  kulturskola  i  Falun-­  En  kulturskola  med  bredd  och  spets?  Bör  och  kan  en  kulturskola  svara  för  både  bredd  och  spets?  Hur?  Grupp  3  Monica  Enarsson  (S)  –  Ordförande,  Anne  Pettersson  DoM  Sekreterare  

• Viktigt  med  både  bredd  och  spets.  Det  måste  finnas  en  bredd  för  att  få  en  spets  jmf  "pyramidmodellen".  

• Hur  kan  man  definiera  bredd?  Det  kan  vara  bredd  när  det  gäller  åldersspann,  många  olika  ämnesval,  undervisning  på  olika  kunskapsnivåer.  Vad  är  spets?  Kanske  möjlighet  att  nå  så  långt  man  vill  inom  ett  visst  ämne,  förmågan  hos  en  pedagog  att  identifiera  elevers  talang  och  kunna  tillgodose  enskilda  elevers  behov.  

• För  att  nå  målet  med  både  bredd  och  spets  behövs  ändamålsenliga  lokaler,  gärna  ett  hus  som  är  centralen/baslägret.  Det  är  också  nödvändigt  med  välutbildade  och  kompetenta  lärare/pedagoger/personal,  bra  organisation  om  man  ska  få  till  alla  härliga  visioner  om  samarbetsprojekt,  tillräckligt  med  resurser  (timmar,  pengar,  material,  verktyg  etc)  och  en  bra  förpackning  i  form  av  acceptabel  avgift,  ett  trevligt  café,  generösa  öppettider  och  proffsig  marknadsföring.    

Grupp  4  Linnea  Risinger  (MP)-­ordförande  Ingela  H  B  -­  sekreterare    Den  måste!  Så  som  man  har  tänkt  i  alla  år.    Naturskolan  har  ingen  särskild  syn  på  det  här,  jobbar  mest  med  bredd.  Barn  lär  sig  på  många  sätt.  Alla  har  olika  upplevelser  av  skolan,  gillar/ogillar  ämnen,  skolan  behöver  vara  varierad.      Det  behövs  en  rejäl  bas,  botten  på  triangeln  -­‐  som  ger  intresse,  skapar  engagemang  och  känsla  hos  barnen  –  för  att  skapa  spetsen!  (som  i  idrott)    Ska  man  ha  både  bredd  och  spets,  så  måste  man  vara  beredd  vad  det  kosta.  Har  man  bredden  måste  pengarna  räcka  till  toppen,  det  handlar  om  resurser:  annars  får  man  ingen  spets.      Ingen  vill  ha  bara  spets  eller  bara  bredd:  ”Håll  dem  på  mattan”  –  nej,  ”dum”  fråga!      Hur:  Handledare  eller  lärare  som  behärskar  att  utbilda  spets!  Finns  många  pedagoger  som  har  en  mycket  bred  utbildning,  har  man  många  delmoment  kan  man  inte  vara  superduktig  på  alla.    

Viktigt:  möjligheten  för  barn  &  unga  att  välja,  flexibiliteten  att  vi  visar  för  dem  vad  som  finns  att  välja.  Inte  bara  ”du  har  talang  då  ska  det  bli  såhär”  –  barn  är  olika,  vissa  går  på  musiken,  andra  noter  osv.  Musikskola  för  alla  =  självklart!  Men  det  kräver  kompetens  som  kan  klara  av  spetsarna.  Och  mångfalden  av  elever.      Bredd  kan  också  vara  många  olika  sorters  möjligheter  att  uttrycka  sig  på.    Arenan:  möjligheter  att  prova  på  själv,  alla  tar  inte  aktivt  initiativ  att  ställa  sig  i  kö  till  gitarr.    En  typ  av  bredd,  synergieffekter  i  samarbeten  mellan  olika  saker,  skapar  förutsättningar  för  ungdomarna  att  göra  vad  de  vill.  Men  är  tidskrävande;  kräver  plats  i  sin  tjänst,  för  sånt  som  är  öppet,  workshops,  inte  schemalagt,  med  handledare.  Det  är  också  en  form  av  bredd.    ”Min  erfarenhet  är  att  spetsen  är  det  enkla.  Det  är  kristallklart  vart  man  ska,  vad  man  ska  lära  dem,  och  de  är  intresserade,  motivationen  finns.  Bredden  är  mer  tidskrävande.”  Samarbetsformer  över  gränserna,  kreativt  och  givande  –  kräver  att  sätta  sig  in  i  andra  saker.  Lektioner  är  bara  tiden.  Kommunikationer  och  förståelsen  tar  tid  i  det  breda.    Gemensamma  visioner  underlättare  samarbete,  värdegrunder  –  vart  ska  man,  vad  är  målet?  ”Det  är  detta  vi  vill  ge  ungdomar.”  Bredden  är  också  att  olika  människor  har  olika  förutsättningar,  bakgrunder  &  förutsättningar.    (”Spela  på  stenar  och  vatten,  bygg  med  blad  och  grenar.”-­‐  fortbildning,  målgrupp…)    Det  går  att  hitta  mycket  samarbete  bara  man  vill.  Om  alla  vill  åt  samma  håll.    Vi  vet  kanske  för  lite  om  varandra.    Man  hade  allaktivitetshus  på  Arenan  förr  när  Komvux  fanns,  och  hade  ensambler  där.    Det  var  mångfald!  Men  nu  är  det  familjecentral,  det  hade  kunnat  vara  ett  kulturhus  (viss  bitterhet…)  Reflektion:  I  källaren  på  Arenan  finns  det  keramikverkstad!  Hit  skulle  man  kunna  gå.  Men  begränsar  åldersgränserna,  skrämmer  bort?  Målgrupper?      Trendigt:  hemslöjd!  Stick  &  brinn,  stickcaféer,  kommer  mer  och  mer  bland  ungdomar.  Slöjdklubb  för  hemslöjdsföreningen…    Marknadsföring!  Nå  igenom  bruset,  konkurrensen  om  ungdomarnas  tid  (Kairos)  Folk  vet  kanske  inte  om  att  Arenan  finns  (bredden)  men  vi  gör  mycket  saker!  Ronnie  lade  hälften  av  sin  tjänst  på  internet,  för  att  vara  där  ungdomarna  är.  På  de  sociala  medierna  når  man  många  unga  på  en  gång.  Facebook  t.ex.  Hemsida  =  bara  statisk  pappersinformation.  Tobbe:  Hopplöst  att  komma  fram  till  Arenan  på  hemsidan  –  lättare  att  Googla!      Hur:  Vi  skulle  ha  en  riktig  hemsida,  inte  den  som  är  på  Falu  Kommun.  Det  är  bara  pensionärer  som  gillar  den.  Ungdomarna  behöver  något  som  är  kul,  betala  någon  som  gör  det  professionellt.    Behov  av  informatör!      

Ska  vi  klara  bredden  måste  det  till  en  portal  där  alla  är  representerade,  inte  så  tråkigt.  Aptitligt,  intressant,  uppdateras  varje  vecka,  en  blogg  –  krävs  någon  som  har  tid  för  det.      Vi  diskuterar  inte  ekonomi  här,  bara  hur.  Det  skulle  kunna  vara  ett  sätt  att  nå  ut.  Då  skulle  alla  kulturgrenar  vara  på  lika  villkor,  ingen  blir  undanskuffad.  Då  måste  det  vara  någon  som  en  oberoende  som  jobbar  åt  alla  –  snubbe/snubbinna  –  åka  runt  och  hämta  informationen.  Engagerar  folk  med  roliga  uppgifter  på  webben.  Filosofi  –  fånga  eleverna  där  de  är,  ta  dem  dit  de  vill.  Datorer  är  stort,  kan  man  fånga  dem  där  –  så  kan  man  vrida  dem.  Aptitlig  hemsida.      Samma  person  som  jobbar  med  evenemangsguiden!?  Kulturevenemang…    Det  handlar  om  att  chefen  måste  räkna  matte:  så  mycket  procent  schemalagt,  brett,  öppet,  workshops  osv  –  en  del  av  allas  tjänst  eller  särskilda  personer?  Vad  kan  man  göra,  har  vi  råd?      Vill  politikerna  satsa?  Vet  de  vad  det  kostar?  En  kulturskola  värd  namnet!    Nu  har  man  inte  ens  ensemblelokaler.  Flyttar  bänkar  varenda  vecka.  Det  är  sämre  nu  än  vad  det  någonsin  har  varit  vad  det  gäller  lokaler.  DoM  har  haft  samarbete  sedan  1994  med  estet.  Repetitionslokaler,  klassrum  och  aulans  scen  –  ut  och  in  hela  tiden,  för  det  händer  mer  än  bara  DoM.  Spara  pengar,  plockade  hem  dramalokaler  Aulan:  skrivsal,  repetitionslokal,  uppvisningssal.  Gamla  fordons-­‐  och  verkstadshallen  är  nu  provisoriskt.  Samarbete  med  Komvux,  flytta  bänkar  och  tillbaka.      Positivt  dock:  Prova  på  och  kreativitet  kom  till  i  slagverkslärarens  gamla  rum,  i  utrymmet  som  skapades.  Viss  kvadratmeter  fysisk  yta  krävs  för  kreativitet.    Inget  specifikt  hus,  men  vad  behövs:  Någonstans  där  kreativiteten  kan  flöda  –  både  de  små  rummen,  fik  och  samling,  källare,  större  ensemblerum  och  scen!    Kulturskola  kan  vara  något  som  vi  vill  göra,  samarbeta.  Handlar  mer  om  ett  tänk,  samarbete,  med  olika  baser,  samlingsplats.  Kanske  en  kultururfestival  per  år!  :D      Meningen  med  en  kulturskola?  För  att  man  vill  samarbeta  mellan  olika  kulturformer!    Räcker  inte  med  en  kulturfestival/Särimner  eller  en  workshop  i  veckan…    Annat  syfte:  synliggöra…    Bredden  är  det  svåra  –  hur  man  når,  man  når  inte  alla  på  samma  sätt.  Inne  på  nätet.    Kulturfödelsedagskalas  –  där  alla  samlas  och  alla  får  se  bredden  och  väcker  intresse.  Synligt  för  alla  –  t.ex.  Granny  Goes  Street.  Ungdomarna  vaknar  ”kan  jag  vara  med  och  göra  det  här”.    Kulturgrupper  –  specialister  på  att  fånga  invandrargrupper.  Med  en  kulturskola  kanske  det  kan  vara  lättare  att  hitta  dem,  man  kanske  kan  hitta  kompetens  inom  ett  större  område.  Kombo/Klarbo…  Någon  annan  kanske  kan  särskola  eller  funktionsnedsättningar,  mer  riktad  kompetens  –  en  vinst!  Bredd  genom  att  kompetens  för  mer  udda  grupper.  Stjärnan,  samarbete.    

Inte  så  många  som  är  invandrare  av  oss  som  jobbar,  det  behövs  sådana  handledare!  Skött  musik  åt  Backa/Fors,  kräver  lite  extra.  Nya  ansikten  i  klasser!      Det  finns  6  replokaler  på  Arenan  som  studieförbunden  delar  på.  Bilda  har  uppe  vid  Rusta,  det  finns  ett  stort  behov  av  att  utöva  ”källarbandsmusik”.  Vi  behöver  ge  förutsättningar.  Gitarr,  film  osv…  Studieförbund,  Det  finns  folk  som  jobbar  med  film  på  Arenan,  med  lön.  Behövs  ingen  stor  lokal,  har  två  Mac:ar.  Det  är  inte  alltid  platsen  som  är  viktig.          5.  Framtidens  kulturskola  i  Falun-­  En  kulturskola  som  traditionsbärare,  förnyare  eller  båda?  Vilka  kulturpolitiska  målsättningar  skall  finnas  när  det  gäller  bevarande  av  kulturella  traditioner  och  förnyelse?  Behövs  en  politiskt  fastställd  målsättning  eller  är  det  ”kundens”  vilja  som  gäller?    Grupp  4  Linnea  Risinger  (MP)-­ordförande  Ingela  H  B  -­  sekreterare    Viktigt  att  ha  en  grund  att  stå  på,  inte  bara  är  spontan  och  tar  det  som  kommer  dag  för  dag.  Utan  håller  kvar  så  det  finns  möjlighet  att  utöva  klassisk  musik.  Man  kan  inte  bara  spela  klassisk  musik,  det  kanske  inte  passar  alla.  Flexibel.      Ska  vi  vara  traditionsbärare,  ska  vi  jobba  för  det,  eller  inte?    Dotter  spelar  nyckelharpa,  gillade  Nordman,  blir  folkmusik.  Svårt  att  komma  med  modern  musik  och  be  att  få  spela..  Nordman    Det  finns  lite  att  göra  att  fråga,  vad  vill  man  spela,  vad  gillar  man…  Det  kan  också  vara  meditativt  med  musiken  man  gillar.      Låtar  som  man  tycker  om…  det  är  viktigt  med  mixen!      Om  vi  ska  arbeta  med  tradition  så  ska  det  vara  levande  tradition!  (Linnea)  Bevarandet  är  inte  nödvändigtvis  för  bevarandets  skull,  det  kan  vara  ett  sätt  att  ge  eleverna/ungdomarna  makt,  empowerment.  Att  lära  sig  en  teknik,  en  kultur  gör  också  att  dörrar  öppnar  sig  till  kulturer,  sociala  symboler  –  och  framför  allt  kan  man  ta  kulturen  och  levandegöra  den,  göra  den  till  sin  egen  och  skapa  om  den.  Men  måste  inte  bara  spela  klassiskt,  man  kan  bli  kompositör,  man  måste  inte  bara  spela  trad  folkmusik,  man  kan  skapa  nytt!  Men  det  kräver  också  att  man  kan  traditionen  (se  Bourdieus  teorier  om  sociala  fält  och  vad  sam  krävs  för  att  förändra  dem)  –  det  är  ett  sätt  att  ge  ungdomarna  fantastiska  redskap  i  livet,  om  man  behåller  musikglädjen  (A&O)      Det  är  aldrig  det  ena  eller  det  andra,  det  är  alltid  både  och!  Det  här  med  redskapen  är  viktigt,  men  lusten,  kulfaktor  och  entusiasmen  måste  till  för  att  det  ska  bli  riktigt  bra.  Och  den  kan  se  ut  på  olika  sätt  från  individ  till  individ,  det  är  utmaningen  i  varje  möte!      Tradition…  Ibland  när  man  har  lite  äldre  elever,  sjuan  eller  åttan,  måste  man  fråga:  varför  vill  du  det  här?  Någon  kan  ha  köpt  en  synth  och  har  den  hemma.  Så  vill  de  ha  ett  riktigt  piano  för  sitt  hantverk,  och  vi  får  förklara  att  synthen  är  mysig  att  ha  som  ett  komplement,  sen.  Ofta  är  barn  och  unga  mer  traditionella  än  vi    Vi  försöker  ge  dem  

bakgrund  så  att  de  kan  välja  sedan.  Så  de  inte  kommer  och  frågar  ”varför  fick  jag  inte  välja  det?”    Ska  vi  ens  ha  klara  tydliga  målsättningar?      ”Kundens”  vilja,  när  man  möter  eleverna  –  vissa  kanske  inte  ens  vill  gå  till  naturskolan  om  de  själva  skulle  få  välja,  med  mp3-­‐spelaren  i  öronen…      Beror  på  i  vilken  ålder,  man  behöver  en  viss  grund  att  stå  på  –  och  det  krävs  alltid  dialog!  Kanske  man  inte  frågar  varenda  elev,  man  har  lite  olika  dialog  med  olika  elever.    Tobbe:  Berättade  om  när  han  nämndet  ordet  ”kulturarv”,  och  det  ballade  ur  till  en  löjlig  diskussion…  Klassisk  musik  är  allt  som  inte  är  populärmusik…    En  kulturskola  behöver  bära  ett  kulturarv,  självklart!      Finns  också  ett  samhällsbehov,  vad  kräver  samhället  av  oss?  Ligger  resurserna  rätt  fördelade  kulturarv  jämfört  med  populärkultur?  Si  och  så  mycket  på  si  och  så.  Idag  finns  det  ingen  mål  och  mening,  vissa  saker  håller  man  under  armarna  med  konstgjord  andning  och  annat  finns  behöv  av.  Inget  rätt  och  fel,  men  någon  sorts  styrning  borde  det  finnas.  De  som  betalar  skatt  kanske  har  en  annan  idé  om  vad  en  kulturskola  ska  vara?  Behövs  tänkas  till  på  ett  högre  plan  och  sedan  nedåt…    Ungdomar  kommer  till  Arenan  och  vill  hålla  på  med  DJ  och  hip-­‐hop-­‐grejer,  har  inte  mycket  utrustning,  då  kommer  invandrarkillarna  när  man  börjar  pyssla  med  det.  Finns  ett  sug!    Det  borde  finnas  en  projektpott  där  det  finns  extra  resurser  för  handledare/motor  när…    Arbetsrättsliga  ärenden  hela  tiden,  man  blir  väldigt  ofri  inom  det  kommunala,  det  finns  inte  det  här  lösa  flexibla,  kan  inte  bara  tillsätta  för  att  satsa  på  t.ex.  DJ…Arenan  har  DJ-­‐utrustning  som  är  15  år  gammal.  Mesta  pengarna  går  till  löner.  ”Det  går  inte”,  inget  rum  finns  att  experimentera,  då  ger  man  upp,  bryr  sig  inte  om  att  tänka  en  gång.      Prova  på  ska  man  ha,  även  för  de  som  spelar  nyckelharpa!  Man  kanske  vill  göra  några  coola  beats…  Eller  så  upptäcker  man  att  det  är  skittråkigt.      Naturskolan,  tänker  att  man  ska  hjälpa  lärarna  så  att  eleven  når  målen,  ge  verktyg  till  lärarna…  barn  lär  sig  om  de  bara  vill!  Man  kan  lära  sig  spela  fiol,  göra  film,  om  man  vill.  ”Var  i  läroplanen  står  det  att  vi  ska  göra  det  här?”  Nya  tidens  generation…  Var  står  det  att  vi  ska  lära  oss  göra  eld…      Det  löser  sig,  eller?  Om  man  tar  fasta  på  musikglädjen  och  skaparglädjen?      Vissa  instrumentgrupper  är  svåra  att  få  att  gå  runt,  men  vi  kanske  vill  ha  det  .  Det  behövs  klara  direktiv  att  klara  det.  Det  behövs  både  och,  någonstans  däremellan.  Nu  vet  man  inte  riktigt,  inget  medvetet  beslut.    

”Vi  ska  inte  ha  någon  kö”  –  så  kan  man  inte  säga,  vad  blir  det  då  för  undervisning  om  alla  bara  ska  in  på  instrument?  Det  blir  bara  förvaring  av  eleverna,  antagligen  ingen  kunskap  som  lärs  ut  hantverksmässigt.      Det  behöver  finnas  en  resurs  för  projekt,  för  att  ta  tillvara  på  ”kundens  önskemål”.  När  ungdomarna  kommer  och  vill  göra  saker,  så  kan  det  växa  fram  till  att  generera  en  50%  tjänst.      Eller  så  tycker  man  att  det  ska  finnas  en  fungerande  blåsorkester,  det  kan  bli  skjuts  på  det.    Att  man  inte  säger  att  man  vill  ha  saker  som  är  omöjligt.  Vill  man  ha  samarbeten  så  kostar  det  tid  (=  pengar),  annars  blir  det  inget  samarbete.  Samma  sak  med  marknadsföring.      Vi  kan  inte  satsa  på  allt  –  men  var  ligger  limiten?  Och  vad  vill  man  ha  för  fördelning.  –  det  behövs  politiskt  ställningstagande  på  den  punkten!      Apropå  kulturarv  vs  nytänkande:  nya  kulturformer,  får  de  plats?  WoW,  datorspel,  DJ,  datorgenererad  musik,  fotande,  film,  bloggande,  medier,  radio,  kreativt  skrivande,  lajv…    KP  –  har  plats  för  att  lägga  upp  noveller.  Arenan  har  haft  lite  skrivarcirklar.      Hustankar:  från  början  klassisk  kultur,  dans,  musik,  drama,  bild  –  sedan  kom  tankar  om  film.  Film  ligger  på  intresseplats  4  hos  unga,  i  deras  intressesfär,  värt  att  ha  med  i  huset?  Sedan  kom  naturskolan  och  teknikverkstaden  med.  Nu  är  det  VI  som  har  makten  att  bestämma  vad  vi  vill  ha  i  huset,  ledningsgruppen…    Visionen:  DoM  är  en  resurs  för  hela  Falu  Kommun,  ett  levande  hus  –  typ  Arenan  fast  större  –  bygger  in  fler  delar  av  kulturen,  plockar  in  pedagogerna.  Professionella  behövs!    Man  måste  tänka  ekonomi,  det  är  kul  att  spåna,  men  vad  har  politikerna  för  vision  för  det  här?  Ska  det  bli  någonting  så  gäller  det  att  handla  relativt  snabbt…  annars  blir  det  en  ny  Kulturfyr!  Det  kostar  pengar  och  folk  blir  trötta…      Bygga  på  det  som  finns  –  centralt  beläget.  Gemene  man  ser  det  och  känner  att  det  finns!  Här  ligger  Faluns  kulturhus/allaktivitetshus!  Det  behöver  nyttjas  hela  dygnet,  lokalerna.      Det  är  en  rikedom  att  vi  har  råd  med  kultur!  Målerikurser  –  graffitti    tatueringar.    Bra  exempel:  Rosa  Huset/Miranda  –  kulturskola  på  dagarna,  Rosa  Huset  tar  över  på  kvällarna.      Det  måste  skjutas  till  pengar  för  samarbete  om  det  här  ska  fungera.  Kan  inte  vara  köp  och  sälj!  Man  kan  inte  göra  en  kulturskola  och  tro  att  allting  ska  bli  bra.    Olika  målgrupper,  3-­‐20  –  både  i  skolan  och  på  fritiden…  I  skolan  kan  man  marknadsföra  sig.  Bjuder  in  alla  barn  till  en  Mitt  i  musiken-­‐föreställning,  betalar  bussar,  alla  får  testa,  ta  med  sig  föräldrarna  och  så  är  det  fest!  Det  är  DoM:s  plattform.  Andra  kommer  senare,  vissa  hittar  dit  själva,  föräldrar  som  går  in  på  webben  osv,  men  man  rekryterar  flest  från  

Mitt  i  musiken.  Viktigt  att  jobba  på  dagtid,  annars  slår  man  undan  fötterna  på  rekryteringen,  och  pedagogernas  möjlighet  att  ha  ett  normalt  liv.      Vi  gör  ju  ”inspirationsprojekt”,  gitarrprojekt  med  länet,  celloprojekt  i  Dalhalla,  osv.  Sådana  mål  kan  vara  gränsöverskridande,  behöver  målsättning  och  koka  ihop.  Nu  är  mycket  sådant  ideellt.  Kulturlag  som  arbetar  på  andra  ställen,  som  har  resurser  för  det  här,  trycksaker  osv…      Behöver  bli  som  ett  företag…  Marknadsföring  och  allt.  Ännu  viktigare  när  man  jobbar  mot  ungdomar,  har  ingen  förförståelse  och  dessutom  så  förändras  sättet  de  tar  emot  information  hela  tiden!      Ska  vi  ha  en  modern  kulturskola  borde  vi  ha  med  de  moderna  medierna  (blogg  &  graffitti).    Jazzen  dog  när  man  tog  in  den  på  institution…  ska  man  verkligen  undervisa  i  elgitarr?  Ska  inte  ungdomarna  få  vara  rebeller  och  skrämma  slag  på  de  vuxna?  De  moderna  medierna,  ska  man  peta  i  dem?  En  tanke!      Film  borde  vara  med,  och  foto.  Annat  är  mindre  prioriterat?      Vi  kanske  inte  behöver  ha  lektioner,  men  vi  kan  skapa  förutsättningar!  Med  handledarhjälp?  En  juste  datorsal,  eller  rum  med  plats  för  laptop!  Hjälp  till  gratisprogram…    Se  till  att  det  finns  prova  på-­‐möjligheter!      Grupp  5  Maria  Gehlin  (FP)  –  ordförande  Joakim  Lindblad  Gruvb.  Sekreterare  Ett  spontant  svar  från  gruppen  är  ”både  och”.  En  återkommande  kommentar  är  tydliga  (kommunala)  styr-­‐  och  måldokument  kopplade  till  uppdrag  och  verksamhet,  samtidigt  bör  ungdomars  lust,  intresse  och  eget  skapande  stå  i  fokus  för  verksamhetens  utformning  och  inriktning.      Några  frågor  i  gruppen  enligt  ovanstående  är  hur  vi  skapar  förutsättningar  för  ett  traditionsbärande,  samt  vem  som  har  tolkningsföreträde  av  vad  som  är  traditionsbärande:  vi  eller  ungdomarna?  En  annan  fråga  angående  kultur  och  traditionsbegreppet  rör  frågor  om  ”mångkultur”  respektive  ”fin-­‐  och  fulkultur”.  Hur  ska  vi  tolka,  vidga  och/eller  avgränsa  kulturbegreppet?  Hur  tar  vi  tillvara  olika  individers,  gruppers  intressen  i  relation  till  t.ex.  socioekonomiska-­‐  och    kulturella  faktorer?  Vilka  kulturpolitiska  målsättningar  skall  finnas  när  det  gäller  bevarandet  respektive  förnyelse  av  våra  kulturella  traditioner?    Angående  tydliga  (kommunala)  styr-­‐  och  måldokument  rörande  tillgång,  samt  inriktningar  av  kultur  för  barn  och  unga  i  Falu  Kommun,  diskuterar  gruppen  vikten  av  att  både  politiker  och  tjänstemän  är  väl  informerade  och  utbildade  i  frågan.      Hur  kan  vi  –  olika  intressenter  –  göra  en  gemensam  kulturskola?  Det  finns  fördelar  med  en  samverkan  av  resurser  (i  relation  till  både  kompetens  och  ekonomiska  faktorer  som  att  t.ex  resurser  kan  minska  i  framtiden).  Vi  har  dock  olika  fysiska  (praktiska)  behov,  rörande  t.ex.  lokaler,  samt  annat  kopplat  till  vår  verksamhet  och  profession..  Viktigt  att  identifiera  och  konkretisera  våra  olika  behov,  samt  att  

synliggöra  varandras  kompetens.  Hur  sammanlänkar  vi  varandras  kompetens?  En  avgörande  faktor  vid  samverkan  är  tydliga  politiska  mål  om  syftet  med  uppdraget  och  verksamheten.    Vad  är  vitsen  med  en  sammanlänkad  kulturskola  med  flera  olika  inriktningar  i  Falu  Kommun?  Finns  det  något  fysiskt  hämmande  med  en  gemensam  lokal  som  kanske  kostar  mycket  pengar  och  tar  en  stor  del  av  vår  gemensamma  budget  i  anspråk?  Skulle  Folkets  Hus  kunna  vara  en  bra  lokal?    En  fråga:  innebär  gymnasieskolans  eventuella  medverkan  i  en  Kulturskola  en  tillgång  eller  en  belastning?    Hur  koppar  vi  de  medel  Falu  Kommun  idag  ger  till  studieorganisationer,  länsinstitutioner,  läns  (kultur)  konsulenter  etc.  till  en  gemensam  kulturskola?  Hur  kan  gemensamma  resurserna  bäst  förvaltas  till  nytta  för  barn  och  elever  i  Falu  Kommun?      All  verksamhet  i  skolan  i  Falu  Kommun  ska  utgå  från  kurs-­‐  och  läroplaner  i  enlighet  med  skollagen,  detsamma  gäller  förekomsten  av  kultur  i  skolan  (vilken  har  ett  tydligt  utrymme  i  Lgr  11).  Målet  måste  vara    att  ge  barn  och  ungdomar  kultur,  i  enlighet  med  politiskt  tagna  beslut,  vilka  tydligt  ska  styra  verksamheten  och  inte  verksamheternas  egen  fortlevnad  samt  egenintressen  från  olika  enheter/institutioner.    

• Nödvändigheten  av  tydliga  mål  dokument  till  både  tjänstemän  och  politiker.  • Kulturskolan  ska  kopplas  till  kompetens  

   6.  Framtidens  kulturskola  i  Falun-­  En  kulturskola  med  elevers  möjlighet  till  inflytande  och  påverkan?    Hur  kan  elever  få  inflytande  på  verksamheten?  Kring  vilket  innehåll?  I  vilka  former?    Grupp  5  Maria  Gehlin  (FP)  –  ordförande  Joakim  Lindblad  Gruvb.  Sekreterare  Hur  gör  vi  det?  En  konstruktiv  dialog  på  en  kunskapsnivå  som  är  relevant  för  barn  och  elever.  Kunniga  och  utbildade  samtalsledare.  Var  är  forumet  för  dylika  frågor?  Är  elevråden  ett  bra  forum  för  eleverna  att  diskutera  en  eventuell  kulturskola?  Sker  en  sådan  debatt  idag  på  elevråden?  Kan  detta  vara  en  parallell  process  med  den  utredning  som  Skolförvaltningen  och  Kultur-­‐  och  ungdomsförvaltningen  gör?  Ett  brukarråd  när  kulturskolan  väl  är  igång?  Vilka  frågor,  teman,  kulturyttringar,  språk  etc.  anser  barn-­‐  och  ungdomar  i  Falun  idag  är  viktiga?  Hur  kan  vi  hjälpa  till  att  skapa  ett  sådant  forum?    Kan  en  viss  inriktning  av  en  kulturskola  kopplas  till  feriearbete  under  sommaren?    Frågan  har  dykt  upp  tidigare,  med  tex.  en  Världsarvsinriktning  på  gymnasiet,  vilket  kan  generera  guider  och/eller  annan  personal  under  sommartid.      Grupp  6    Jan  Olof  Montelius  (M)-­  ordförande  Pelle  Ahnlund  sekreterare    Redan  i  dag  kan  eleven  påverka  genom  egna  privata  önskemål  Vi  möter  eleverna  mer  där  de  står  Försöker  ibland  köra  hårdrock  på  stråk  Måste  vi  ta  ansvar  för  de  traditionella  instrumenten?  

De  unga  vill  ju  spela  gitarr  och  piano?  Kanske  lärarna  skulle  kunna  vara  förebilder,  konserter  på  udda  instrument  på  öppna  arenor  så  att  de  unga  ser  de  udda  instrumenten,  med  både  lärare  och  elever,  jämnåriga  elever  som  förebilder  Man  måste  få  tiden  att  leta  upp  material  till  de  ungas  önskemål  Vi  frågar  inte  direkt  vilka  elever  som  vill  spela  på  lunchkonserter  De  unga  vet  inte  alltid  vad  de  vill    En  centralt  belägen  kulturskola  där  man  kan  hänga  skulle  ge  elever  möjlighet  att  prova  på  Tänka  på  förankringen  bland  Faluns  skattebetalare  Vill  ha  en  fysisk  lokal  i  centrum  då  kommer  folk  Öppen  verksamhet    Jesper  Juul  dansk  skriver  böcker  :  man  får  skilja  på  vad  barn  vill  ha  och  vad  de  behöver..  Om  det  finns  möjligheter  kommer  också  önskemålen  Viktigt  att  vi  är  nära  med  skolan      7.  Framtidens  kulturskola  i  Falun-­  Behövs  nya  inriktningar  och  nya  arbetssätt?    Grupp  6    Jan  Olof  Montelius  (M)-­  ordförande  Pelle  Ahnlund  sekreterare  Vi  har  försökt  med  projekt  inom  grundskolan    Med  öppen  verksamhet  når  vi  andra  grupper  Större  projekt  skulle  göra  unga  mer  intresserade  Underlättar  om  vi  kunde  jobba  mer  tillsammans  Vi  skulle  kunna  samarbeta  mer  med  Konservatoriet,  olika  målsättningar??  Konservatoriet  har  andra  förutsättningar  Ja  och  nej,  mest  ja  Teknik  och  nätet  är  bra  men  mötet  behövs,  tekniken  är  alltid  bara  ett  komplement  Tekniken  kan  även  underlätta  samarbete,  lättare    ALE  –  modellen  där  barnen  får  känna  av  vilket  instrument  som  passar  Ett  hus  i  centrum  med  anpassad  kollektivtrafik  Mer  integrerat  mellan  de  olika  konstformerna  Vill  undervisa  från  0  –  100.  Cubase  vore  bra  om  eleverna  kunde  lära  sig  En  rejäl  multimediastudio  i  ett  nytt  kulturhus  vore  ett  måste          Grupp  7  Kina  Åkered  Fransson  Dom  ordförande  Bengt  E,  Skolförv.-­  sekreterare    Inledande  prat:  Vi  slås  av  hur  mycket  verksamhet  och  kompetens  som  faktiskt  finns  i  Falun.  Vi  har  fortfarande  dålig  koll  på  vad  de  olika  verksamheterna  gör  och  står  för.  På  vilket  sätt  kopplas  Falu  grafiska  till  kommunens  verksamhet.  Vi  måste  våga  sticka  ut  på  ett  tydligare  sätt.  Våga  tala  om  vad  vi  kan  och  våga  tydliggöra  visioner.    Ex  på  okunskap  om  varandras  verksamhet:  ”Vad  gör  naturskolan  på  vintern?”  ”Vad  är  Grön  flagg?”          Fråga  7:  Behövs  nya  inriktningar  och  nya  arbetssätt?  

Samtalet  cirkulerade  kring  frågan  om  hur  vi  kan  samarbeta.  Idéer  om  nya  samarbetsformer  diskuterades.  Teman  som  inbegriper  alla  verksamheter  kan  ligga  som  grund.    Naturskolan  och  Gruvbäcken:  Fullt  möjligt  att  utveckla.    Musikskolan  –  Gruvbäcken:  Fullt  möjligt  att  utveckla  vid  olika  produktioner.  Utbildning  av  personal  i  drama.  Gör  en  produktion  i  samverkan  mellan  musikskolan,  gruvbäcken  och  naturskolan.  Hur  kan  vi  organisera  oss  så  att  vi  kan  göra  gemensamma  produktioner?  Nya  strukturer  behövs  för  att  skapa  mötesplatser.  Musikskolan  –  Konst:    Skapa  en  stumfilm!  En  tänkbar  samarbetsform.    Det  behövs  en  ny  struktur  för  att  skolor/förskolor  utanför  statskärnan  ska  kunna  ta  del  av  kulturutbudet.  Inför  ”Arenabussar”  som  kommunen  bekostar  för  att  lösa  transportproblemet.  Många  stadsbussar  går  tomma  på  dagtid…            Behöver  vi  verkligen  nya  inriktningar  och  arbetssätt?  Samarbete  som  en  inriktning  behövs.  Genom  att  skapa  nya  samarbetsformer  och  strukturer  tvingar  i  sig  in  oss  att  tänka  på  nytt  sätt.  Kunskap  om  varandras  verksamheter  och  fortbildning  berikar  i  sig  ”våra  egna”  verksamheter  –  Nya  tankar  föds  med  inspiration  av  andra  perspektiv.  Det  behöver  finnas  erbjudanden  om  andra  sätt  att  arbeta  både  i  skolan  och  på  fritiden.  Det  behöver  finnas  möjligheter  för  ungdomar  att  själva,  på  sina  egna  villkor  skapa  med  stöd  från  vuxna.  Verksamheter  där  ungdomarna  får  vara  medskapare  och  inte  serveras  sysslor.    Övrigt    Det  behövs  ett  kulturcentrum  med  gemensamma  lokaler