Namnlöst dokument

Gruvarbetarsläkten Sandqvist i BersboAllt material, kort, dokument mm. finns hos Stig Sandqvist, Evertsborg, Åtvidaberg. Tel. 0120/10966 Uppgifter hämtade ur husförhörslängder mm. är utskrivna och sammanställda av Berit Heimdal. Tel. 0120/35473 Släktutredningen utgår från Stig Elof George Sandqvist f. 2/12 1935.

Våra mailadresser är: stig.sandkvist@telia.com, heimdal@telia.com

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/slekttred.html [2012-01-12 10:45:44]

Namnlöst dokument

Proband

Stig Elof Georg och Inger Margareta Pettersson

Stig bodde i Bersbo under sina första år. Vid 16 års ålder flyttade han till Gamleby och blev plåtslagarlärling. Han återkom till Bersbo efter 2 år för att fortsätta sin utbildning hos A. L Zackrissons Plåtslageri i Åtvidaberg. 1956 köpte han f.d. Larssons plåtslageri (gamla tvättinrättningen) som låg bakom varmbadhuset. Stig drev plåtslageriet Åtvidabergs Bleck & Plåt till 1959 då huset revs. Det var vid denna tid ont om lokaler i Åtvidaberg, så Stig sålde verksamheten till Ternstedt & Söner som hade plåtslageri i Brokind och Rimforsa. De byggde ny verkstad i Åtvidaberg (nuvarande Åtvidabergs Rör) och Stig jobbade kvar där.

Stig gifte sig den 26 september 1959 med Inger Margareta Pettersson född den 23 maj 1939 i Värna. De vigdes i Prästgården i Grebo. Samtidigt med giftermålet köpte de Evertsborg, Åtvidaberg och flyttade in där samma år.Inger härstammar från Röbäck. Hennes föräldrar är Ernst och Sigrid Pettersson. De fick sexton barn varav tre är flickor. I tio år hade syskonen Pettersson eget fotbollslag. Inger arbetade en kort tid i köket på Hotell Stallet i Åtvidaberg. Sedan blev hon hemsamarit. Inger var med och startade Nattpatrullen och arbetar fortfarande kvar där. Stig och Inger får barnen: Inger Vivianne, född den 7 november 1959. Stig Evert Ragnar, född den 23 maj 1963. Stig gick en kurs i bilplåtslageri i Kungälv och började arbeta i bilverkstäder, bl.a. Falks bilverkstad. Stig köpte 1971 Anderssons Plåtslageri och flyttade det till Evertsborg. Där drev han byggnadsplåtslageri under firma Sandkvists Plåtslageri. 1987 började han tillverka kopparlyktor i modeller från 1800-talet. Så småningom övergick han helt till lykttillverkning. Företaget heter Sandkvist Lyktor, Stolpar och Konsoler. Sonen Evert kommer att ta över verksamheten vid årsskiftet 2001-2002. Företaget heter fortfarande Sandkvists Lyktor, Stolpar och Konsoler.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/proband.html [2012-01-12 10:47:10]

Namnlöst dokument

Generation 1

Far och mor Elof Ragnar Sandqvist och Edit Amalia Altina Svensson

Elof flyttade till Åtvidaberg 1914 och började arbeta på Armaturfabriken. Senare arbetade han på Grammofonfabriken i Bersbo som drevs 1929-1930. Efter nedläggningen började Elof arbeta som "tummare" i sågen som låg vid Gruvsjön, och ägdes av Baroniet Adelswärd. Senare drevs den av Linnells och han stannade där till sågen lades ner. Han gifte sig med Ida Larsson, född i Värna.

Elof Ragnar Sandqvist Edit Amalia Altina Svensson

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/elofragnarsandqvist.html (1 av 3) [2012-01-12 10:47:23]

Namnlöst dokument

Ida avled och Elof gifte om sig den 21 oktober 1935 med Edit Amalia Altina Svensson född den 20 april 1908 i Jordstad, Dalhem. När Edit var i skolåldern var hon kamrat med Astrid Lindgren under en period när hon bodde i Västervik. Edit började arbeta i Högbergs Musikaffär och där lärde hon sig spela många instrument. Hon umgås med pojkarna Björling (Jussi och bröder). Edit flyttade till Bersbo för att bli hushållerska hos sin bror.

Där träffade hon Elof och de gifte sig. De fick sonen Stig Elof Georg född den 2/12 1935 i Bersbo. Vill du se Elofs hyreskontrakt från Bersbo, klicka här. 1959 flyttade familjen till Evertsborg och bosatte sig på övervåningen. Elof arbetade på ÅSSA, där han tog in material till hyvlarna. Där råkade han ut för en olycka. Han fick en krankrok i huvudet och blev allvarligt skadad. Elof avlider den 8 april 1960.

Edit bodde kvar i Evertsborg till 1970 då hon flyttade till en lägenhet i det nybyggda Eksäter. Där blev hon kvar till år 2000, då delar av bostadsområdet revs. Från januari detta år bodde Edit i Slätten ända tills en hjärtinfarkt tvingade henne att flytta till Ekbackens äldreboende. Hon flyttade in i april 2003. Den fjärde maj avled Edit i en ålder av 95 år 14 dagar. Begravningsgudstjänst ägde rum i Åtvids Gamla kyrka, därefter gravsättning vid Nya kyrkogården Åtvidaberg.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/elofragnarsandqvist.html (2 av 3) [2012-01-12 10:47:23]

Namnlöst dokument

Elof Ragnar 60 år. Bilden är tagen i nr 7 Bersbo, Värna Socken

Edit på 94- års dagen.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/elofragnarsandqvist.html (3 av 3) [2012-01-12 10:47:23]

Namnlöst dokument

Elof Ragnars bror

Ivar Julianus född den 9 januari 1890 i Bersbo, Värna socken och hans hustru Agnis.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/ivarjulianus.html [2012-01-12 10:47:36]

Namnlöst dokument

Elof Ragnars syster

Anna Sophia född den 8 augusti 1886 i Bersbo, Värna socken.

Anna Sophia gifte sig med Albin Bergström. Dottern Lilly gift Bruce.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/annasophia.html [2012-01-12 10:47:44]

Namnlöst dokument

Gustaf Victor Sandqvists syster

Johanna Mathilda Sandqvist

Johanna Mathilda blir piga i Wärna Arrgård. Hon flyttade dit 1886. 1887 flyttade hon vidare till Wärnäs, där hon stannade två år. Nästa pigplats blev Bersbo Säteri, där hon stannade ett år. 1890 är Johanna Mathilda antecknad som försvarslös (se förklaring nedan), vilket hon är till den 8/11 1891. Hon gifte sig den 29/11 1891 med gruvarbetaren Frans Erik Daun född den 2 juli 1870 i Åtvid.

De fick barnen: Erik Egnar f. 7/11 1892 i Bersbo. Död 5/6 1893 i Bersbo av slag. Erik Harald f. 23/7 1894 i Bersbo. Död 22/7 1896 av slag. Mia Matilda f. 22/6 1896. Utflyttade från Kvillinge till Norrköping, Matteus 1/11 1919. Eskil Bertil f. 12/3 1900. Utflyttade från Kvillinge till Norrköping Hedvig 3/2 1923. Nils Olof Ragnar f. 9/9 1903. Utflyttade från Kvillinge till Norrköping Matteus 10/11 1939. Agda Linnéa Birgitta f. 7/10 1907. Död i Kvillinge 15/5 1933. (Fick en dotter Ellen Birgitta Linnéa Daun. Utflyttade till Öja Södermanland 20/1 1941.) Ingrid Maria f. 22/8 1910 i Kvillinge. Utflyttade från Kvilling till Krokek 31/12 1932. Död den 16/2 1943 i Kvillinge

Familjen Daun flyttade till Norrköping, S:t Olai den 25 november 1901. Redan den 10 maj 1902 flyttade de tillbaka till Värna. 1910 bodde familjen i Värna och flyttade till Kvillinge den 1 oktober 1910.

Frans Erik Daun avled i Kvillinge den 27 mars 1936. Johanna Matilda avled i Kvillinge den 16 februari 1943.

Ordförklaring: Försvarslös innebar arbetsplikt. Enligt 1805 års tjänstehjonsstadga måste alla arbetsföra personer - utom husbönder eller de som levde på kapital - skaffa sig "laga försvar", antingen genom att bo hos släktingar eller genom att skaffa sig sysselsättning genom att ta tjänst eller bli egen företagare.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/johannamatildasandqvisthtml.html [2012-01-12 10:47:55]

Namnlöst dokument

Gustaf Victor Sandqvists bror

Carl August

Han föds den 9 mars 1865. Vid 1 år och 10 månader avlider han i hemmet den 25 januari 1867 av bröstfeber.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/carlaugust.html [2012-01-12 10:48:02]

Namnlöst dokument

Generation II

Farfar och farmor Gustaf Victor Sandqvist och Anna Charlotta Carlsson

Gustaf Victor var gruvarbetare vid Bersbo gruvor. Han var också slaktare. Han gifte sig den 1 november 1885 med Anna Charlotta Carlsson född i Värna den 9 september 1860.

Bilden: Stående från vänster Valfrid och Elof Anna Charlotta och Gustaf Viktor

De får barnen: Anna Sophia född den 8 augusti 1886 i Värna. Hon flyttade till Åtvid 1911. Anna Sophia gifte sig med Albin Bergström. De fick barnen Eric och Lilly. Ivar Julianus född den 9 januari 1890. Han flyttade till Åtvid 1910. Ivar Julianus gifte sig med Agnis Larsson. De fick dottern Linnéa, som i sin tur fick dottern Ragnhild. Einar Ambrosius född den 4 april 1894 i Värna. Han flyttade till Åtvid 1910. Gustaf Valfrid född den 21 december 1895 i Värna. Han flyttade till Åtvid 1911. Elof Ragnar född den 28 augusti 1898 i Värna.

Gustaf Viktor avled den 19 oktober 1923 av hjärtfel. Gravbrevet, klicka här. Anna Charlotta avled den 2 oktober 1925 av lungtuberkulos.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/gustavviktor.html (1 av 2) [2012-01-12 10:48:10]

Namnlöst dokument

Bilden: Till vänster står Leonard Grip, till höger Gustaf Viktor Sandqvist. Kortet är taget i samband med att man rensade bort löst material inför sista brytningsförsöket ca 1927.

Sven Öhlin skriver i Värna Socken, några anteckningar 1947 - våren 1948: "Om Sandqvist berättas det, att han jämt och ständigt anade varsel. Glömde han någon liten småsak, när han gick hemifrån för att komma till sitt arbete vid gruvan, så att han måste vända om hem, ja då var det ingen makt som kunde få honom att gå ned i gruvan den dagen. Satt en skata så att han såg den, när han skulle slakta en gris åt någon, då gick han in igen. Först om en stund då skatan avlägsnat sig kom han ut för att utföra sitt värv."

Stig Sandqvist berättelse om grisslakt. Klicka här.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/gustavviktor.html (2 av 2) [2012-01-12 10:48:10]

Namnlöst dokument

Gustaf Victor Sandqvists halvsyster

Catharina Sophia Sandqvist

Catharina Sophia flyttade till Linköping, men kom tillbaka till Bersbo 1863. Den 16/2 1866 fick hon ett oäkta barn, dottern Gustafva Sofia. Som fader är antecknat Carl Gustaf Isacsson.

Catharina Sophia och gruvarbetaren Carl Gustaf Isacsson gifte sig den 26 december 1868. De fick döttrarna Johanna Matilda den 21 juli 1869 och Elin Victoria den 20 november 1871. Den 30/4 1873 flyttade de till Norra Amerika.

Carl G Isaksson reser från Göteborg den 9 maj 1873 till Marquette. Catharina Sophia och barnen finns inte med, åkte de inte??

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/catharinasophiasandqvist.html [2012-01-12 10:48:20]

Namnlöst dokument

Lars Jonsson Sandqvists dotter

Anna Sophia

Den 12 juni 1837 föds Anna Sophia, Lars och Britta Lisas första barn. Hon blir bara två månader och avlider i bröstfeber.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/asophia.html [2012-01-12 10:48:28]

Namnlöst dokument

Generation III

Farfars far och farfars mor Lars Jonsson Sandqvist och Greta Sofia Persdotter

Lars var bara 3 1/2 år när han blev faderlös. Han flyttade till Hemsjö i Björsäters socken den 21 oktober 1825. Ett år senare var han tillbaka i Bersbo och arbetar som gruvarbetare vid Bersbo gruvor. Han är antecknad "Enögd - liten och klen samt sjuklig". Lars gifte sig den 6 november 1836 med Britta Lisa Österdal, som var piga hos "inspectorns" i Bersbo. Han var 27 år och hon 32 år. De vigdes vid Bersbo. Den 12 juni 1837 föds deras första barn, dottern Anna Sofia. Hon avled två månader gammal av bröstfeber. Catharina Sofia föds den 13 januari 1839. Död den 19 september 1907 av ålderdomsavtyning.

Omkring 1850 är Britta Lisa antecknad som "ofärdig enligt attest" och avled den 21 september 1851 av bråck, i en ålder av 47 år.

Lars gifte om sig den 2 september 1852 med Greta Sofia Persdotter född den 10 mars 1827 i Värna. Hon var dotter till gruvarbetaren Per Olofsson och hans hustru Britta Sofia Bäckmark. Han var 43 år och hon 25 år. De vigdes i Bersbo.

Deras första barn Gustaf Victor föds den 9 september 1859. Carl August föds den 9 mars 1865, men avled i hemmet den 25 januari 1867 av bröstfeber, 1 år, 10 månader och 16 dagar gammal. Deras sista barn Johanna Mathilda föds den 31 oktober 1869.

Lars är antecknad som ofärdig från 1871 och fram till sin död den 11 juli 1881. Han avled av lunginflammation. Greta Sofia bodde kvar i Bersbo med sina barn. 1891 är hon "mantalsfri". Hon avled den 19 september 1907 av ålderdomsavtyning.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/larsjonssonsandqvist.html [2012-01-12 10:48:35]

Namnlöst dokument

Magnus Jonsson Sandqvists syster

Anna Lena Sandqvist

Anna Lena började sin pigtjänstgöring i Hemsjö i Björsäters socken 1820. 1822 flyttade hon till Rusthållet Lilla Örsätter i Åtvids socken. Där stannade hon till 1828 då hon flyttade till Rusthållet Åtvidstorp. 1830 flyttade Anna Lena till Östantorp i Österby Rote. Där bodde enklingen Olaus Andersson med sina fyra barn. Han ägde och brukade 1/2 Östantorp.

Den 2 november 1834 gifte sig Anna Lena och Olaus Andersson. De vigdes i Östantorp. Bruden var 28 år och brudgummen 45 år gammal. De fick barnen: Carl Axel f. 24/7 1835 Augusta Charlotta f. 9/6 1838 Helena Constantia f. 13/7 1842 Mathilda Sophia f. 20/6 1845 Margaretha f. 26/12 1847 Yngsta dottern Margareta avled den 13 juni 1851 av slag, tre och ett halvt år gammal.

Olaus Andersson avled den 29 september 1856 av lungsot. Han blev 67 år gammal. Olaus hade brukat Östantorp i 46 år och i flera år varit fattigföreståndare. Efter Olaus död (14/3 1857) avträdde Anna Lena gårdsbruket till Olaus son Johannes Olofsson. I husförhörslängden 1857-1861 är Anna Lena och fyra av barnen antecknade "på ägorna". Äldste sonen Carl Axel är antecknad "enfalldig och besynnerlig till sinnes".

I husförförslängden 1862-1867 är Anna Lena och tre av barnen till hus i Ingatorp. Där bodde Anna Lena och Carl Axel kvar till Anna Lena avled den 10/6 1888 drygt 82 år gammal. Efter moderns död flyttade Carl Axel till sin syster som var gift och bodde i Stora Boetorp. Han avled den 1/5 1890 av sockersjuka.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/annalenasandqvist.html [2012-01-12 10:48:42]

Namnlöst dokument

Lars Jonsson Sandqvists bror

Lars Sandqvist

Han föddes den 14 augusti 1801. Vid fyra års ålder avlider han av slag den 23 mars 1805.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/larssandqvist.html [2012-01-12 10:48:46]

Namnlöst dokument

Lars Jonsson Sandqvists bror

Magnus Jonsson Sandqvist

Magnus är antecknad som "ofärdig i högra knäet" i HFH 1812-1815. Han blev gruvarbetare och gifte sig med Christina Johansdotter. Hon flyttade till Bersbo från Björsäter 1828. Med sig hade hon en dotter, Anna Lena född den 7 juli 1828. (Magnus var fadern). Christina Maria föds den 25 maj 1830. Gustava Charlotta föds den 18 september 1832. Gustava Charlotta gifte sig med Anders Gustaf Bäckmark 1853. De fick döttrarna Augusta Mathilda f.-74 och Hilda Maria f.-76. De utvandrade från Värna till N Amerika 1/6 1891. De reste från Göteborg den 12 juni 1891 med destination: New York. Den 2 maj 1835 föds Johan Wilhelm.

Redan den 1 april 1838 avled Magnus Sandqvist av nervfeber bara 40 år gammal.

Christina var gravid och 16 dagar efter hans död födde hon Johanna Elisabet (17). Johanna Elisabet gifte sig med Anders Peter Rehnström 1863. De fick sönerna Carl Oscar f. -63 och Gustaf Victor f. -67. De utvandrade från Åtvid till N Amerika 12/4 1873. De reste från Göteborg den 9 maj 1873 med destination: Marquette.

Christina Johansdotter bodde kvar i Bersbo med sina barn. 1876 är hon antecknad som utfattig och intagen på Åtvidabergs fattighus. Där bodde hon till sin död den 4 oktober 1887. Maria avled av ålderskrämpor i en ålder av 83 år, 5 månader och 25 dagar.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/magnusjonssonsandqvist.html [2012-01-12 10:48:51]

Namnlöst dokument

Lars Jonsson Sandqvists bror

Johannes Sandqvist

Johannes flyttade till Värna den 22 oktober 1820. Där han arbetade som dräng på gårdarna Hemsjö och Höstbäck. Den 17 februari 1826 gifte han sig med Maja Brita Hansdotter, som var piga i Hemsjö. Han var 29 år gammal och hon var 39 år. Paret vigdes i prästgården. De bodde kvar i Hemsjö. Deras enda barn, dottern Sophia föddes den 13 augusti 1826. Någon gång efter Sophias födelse flyttade de till Sjöbacka eller Oxtorpet där Johannes blev torpare.

1841 flyttade familjen till Gatstugan på Solviks ägor. Här avled Maja Brita den 10 december 1846 i en ålder av 60 år. 1847 gifte Sophia sig med torparen Sven Jansson och flyttade till Gatstugan. Johannes blir Till hus. I husförhören 1851-1855 är det antecknat att Johannes har läkarattest. 1862 flyttade Sophia med sin familj från Gatstugan men Johannes blev kvar till 1867. Hans sista hem blev backstugan Hagen på Prästgårdens ägor. Där bodde fyra kvinnor som är antecknade fattighjon, mantalsfria mm. Johannes är antecknad mantalsfri.

Den 13 juli 1869 avled Johannes av ålderdom i en ålder av 73 år, 2 månader och 26 dagar.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/johannessandqvist1.html [2012-01-12 10:48:55]

Namnlöst dokument

Generation IV

Farfars farfar och farfars farmor Jonas Sandqvist och Maria Månsdotter

Jonas Jonsson och Maria Månsdotter vigdes 1793 och bosatte sig i Bersbo där Jonas blev gruvarbetare. Maria Månsdotter var född den 12/1 1774 i Gärdserum.

Den 27 april 1796 föds deras första barn, Johannes. Magnus, föds den 10 februari 1798. Lars, född den 14 augusti 1801. Han blev bara fyra år gammal, avled av slag den 23 mars 1805. Enda dottern Anna Helena (Anna Lena) föds den 17 februari 1806. Den 17 maj 1809 föds ännu en son, han fick också heta Lars. Han blev Jonas och Marias sista barn. Maria var 40 år.

Jonas Sandqvist avled den 5 november 1812 av bröstfeber, 49 år gammal. Maria och barnen bodde kvar i Bersbo. Maria Månsdotter avled den 15 oktober 1831 av en "vådelig händelse därigenom att hon i mörkret råkade falla i en förlagd gruföppning vid Bersbo" och drunknade där i en ålder av 57 år.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/jonassandqvist.html [2012-01-12 10:49:02]

Namnlöst dokument

Generation V

Farfars farfars far och farfars farfars mor Jonas Nilsson och Anna Larsdotter

Jonas Nilsson och hans hustru Anna Larsdotter vigdes troligen den 29 december 1758. Jonas var dräng i Hylte och Anna var piga i Sadelmakartorp. De bosatte sig i Sadelmakartorp.

Den 20 juni 1760 föds sonen Lars. Den 26 september 1763 föds sonen Jonas. Han döptes den 29 september. Jonas och Anna fick ytterligare en son, Nils, född den 8 november 1766.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/jonasnilsson.html [2012-01-12 10:49:08]

Namnlöst dokument

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/hyreskontrakt.html (1 av 2) [2012-01-12 10:49:38]

Namnlöst dokument

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/hyreskontrakt.html (2 av 2) [2012-01-12 10:49:38]

Namnlöst dokument

Gustaf Viktor Sandqvists grafbrev.

Notera att nyttjanderätten är "för all framtid". Ett privilegium som gruvarbetarna hade.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/FGravbrev1.html (1 av 2) [2012-01-12 10:50:25]

Namnlöst dokument

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/FGravbrev1.html (2 av 2) [2012-01-12 10:50:25]

Namnlöst dokument

Stig Sandkvist berättar:

När en gris skulle slaktas gick det till så här: Med gristången tog man ett grepp om trynet på grisen för att hålla den i det läge som slaktaren önskade under stickningen. Gristången, var en föregångare till trynrepet.

Man lyfte upp grisen på kräklan (slaktarbänken). Man var tvungen att vara minst fyra man som höll grisen, två på varje sida. Slaktmasken var inte uppfunnen utan man stack grisen utan någon form av bedövning och tog vara på blodet, som sedan användes till blodpudding, paltbröd m.m.

Gustav Viktor hade full slaktarutrustning, knivbrädet var en hållare med 4-5 knivar och brynstål. Det hängde om halsen på slaktaren, för att verktygen skulle vara lätta att komma åt vid användning.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/stigsandqvistber%E4ttar.html (1 av 2) [2012-01-12 10:50:37]

Namnlöst dokument

.

När grisen var stucken lögades den i ett stort träkar. Sedan skrapades raggen bort med en skrapa av horn, senare av plåt. Efter detta hängdes grisen upp i senorna i bakbenen ofta användes en stege som restes upp mot ett uthustak och stegpinnarna fick bestämma upphängningshöjden. Grisen togs sedan ur och det mesta fick komma till användning. Man ville inte att barnen skulle bevittna slakten utan skickade dem på diverse uppdrag. Man kunde t.ex. skicka iväg dem efter "römpdraget" som hade glömts kvar där man slaktade sist. De kunde också få gå till affären för att köpa "grindstolpefrö". Handlaren förstod vad som var på gång och stoppade något i en påse och uppehöll barnen en stund innan de återvände tillbaka med innehållet.

file:///C|/Brukskultur/forskning/artiklar/Sandqvist/Text/stigsandqvistber%E4ttar.html (2 av 2) [2012-01-12 10:50:37]