Succé i SkövdeTolgforS uppgraderar

N u m m e r 5 – 6 d e c e m b e r 2 0 0 8

GSu Ny väG framåtÖstgötamusik i medvind

Naturliga ledare på Södertörn

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 82

ÅRETS JULKLAPP:Ekonomin återställsNÄR DU LÄSER detta kan vi lägga ett mycket besvär-ligt år bakom oss. De ekonomiska begränsningarnahar gjort att Försvarsmakten tvingats leva medmycket låga mål för utbildningen. Hemvärnet harburit sin del av bördan men det har skett till priset av att avtalsuppfyllnaden minskat och att övnings-utbudet inte räckt till. Detta kommer vi att råda botpå under 2009. Vi ger hemvärnets övningsverksam-het ett tillskott på cirka 40 procent i förhållande till2008, som innebär att den återställs till ungefär2006 års nivå.

Dessa medel ska gå till att skapa ökad kvalitet i öv-ningarna. Då känner du att det är attraktivt att varahemvärnssoldat och därigenom blir det lättare fördig att rekrytera flera. Vi kommer även att återgå tillfullt kursutbud vid HvSS.

Vidare kommer rikshemvärnschefens insatsövningatt genomföras på Gotland, där ju hemvärnet är denenda disponibla markförbandsresursen.

REGERINGEN har nyligen gett Försvarsmakten anvis-ningar för det planeringsunderlag som regeringen villha senast den 30 januari 2009.

I anvisningarna menar regeringen att vi i principska följa det som står i försvarsberedningens rapportsom kom i juni månad.

Försvarsministern har även i ett antal debattartik-lar beskrivit hur han ser på försvarets utveckling. In-tressant och glädjande är att han ser de nationellaskyddsstyrkorna som en territoriell bottenplatta överhela landet. Kopplat till försvarsberedningens rapportså finns det en ganska stor ambitionsökning inom fle-ra områden där nationella skyddsstyrkor är ett.

Men försvarsanslaget hänger inte med. Det finns istället närmast en övertro på att olika typer av ratio-naliseringar ska ge det önskvärda ekonomiska till-skottet, vilket det kanske också gör men bara på långsikt. Samtidigt har regeringen sagt att de inte tänkerlägga ner några fler förband.

PLIKTUTREDNINGEN lade ett delbetänkande för en tidsedan. Glädjande nog vill utredaren Anders Svärdskapa ett system som också säkerställer rekrytering-en till hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna. Ut-redningen lägger en bas på en tre månaders grundut-bildning varifrån man kan fortsätta i hemvärnet ellerandra delar av försvaret. Utbildningen kan genom-föras i garnisoner eller vid andra platser, till exempel

en utbildningsgrupp. Detta system har mycket storalikheter med den direktutbildning som vi testat undertre års tid med mycket goda resultat.

Försöken avslutades i och med att soldaterna iVästernorrland ryckte ut i vecka 50. Oavsett vilkenvolym hemvärnet kommer att ha i framtiden så be-höver vi en personalförsörjning genom direktutbild-ning med start 2010. Försvarsmakten har i sitt plan-eringsarbete under hösten bekräftat behovet, meninte tagit ställning till hur den ska genomföras. Vikommer under 2009 att slututvärdera försöken ochge riktlinjer för fortsatt utbildning.

I MITTEN AV NOVEMBER presenterade Björn Körlofsin frivilligutredning. Utredningen slår fast att de fri-villiga försvarsorganisationernas viktigaste uppgiftnär det gäller att stödja Försvarsmakten är att med-verka till personalförsörjning och övrig verksamhetinom de nationella skyddsstyrkorna. Detta är mycketbra och ger en ökad tydlighet för dessa uppgifter.Jag vill också understryka att genom detta utbild-ningssystem får hemvärnsförbanden välutbildade ochduktiga specialister inom de mest skilda områden.

Vidare måste vårt omhändertagande av denna per-sonal bli bättre och snabbare.

Utredaren föreslår också en förändring i finansier-ingen. Utredaren tar även ställning för principen attden enskilde bara kan ha ett avtal för att kunna varaen del av samhällets krishantering.

DE UTREDNINGAR som jag nämnt ovan ska förmodlig-en ut på remiss innan de bildar underlag för regering-ens ställningstagande i inriktningspropositionen omförsvaret i mars.

De närmaste månaderna blir avgörande för hurförsvaret kommer att utformas. Tveka inte att kastadig in i debatten och göra din röst hörd.

Avslutningsvis vill jag tacka dig för ditt tålamodunder 2008, där jag bara mött glada och positivahemvärnssoldater trots de stora begränsningarna iövningsverksamheten och hälsa dig välkommen återtill ett mycket bättre 2009.

En riktigt God Juloch ett Gott Nytt Hemvärnsår!

ROLAND EKENBERGRikshemvärnschef

Ledare

FOTO: ANDERS KÄMPE

5–16 NYHETER

5 PliktutredningenFörslaget går på samma princip som vi

genomfört, säger rikshemvärnschefen

Roland Ekenberg.

7 Uppgradering av hemvärnetFörsvarsminister Sten Tolgfors vill uppgrad-

era hemvärnet till nationella skyddsstyrkor.

8 Intro i SkövdeEn ny variant av introduktionsutbildning har

genomförts i Skövde: Succé är omdömet.

14 KFÖ-försökTre genomförda försök med KFÖ ger mer-

smak. 2010 ska landets alla hvbataljoner

övas på detta sätt.

17 Naturliga ledareNär Södertörnsbataljonen övas ligger fokus

på naturligt ledarskap. Men bataljonschefen

Göran Ohlsson efterlyser mer befattnings-

utbildning på HvSS.

20 Lös problemet!En delikat uppgift under brinnande krig får

fänrik Raske att ta saken i egna händer.

23 Olof har hittat hem

24 HärnösandFörsök med GSU i Härnösand slår väl ut.

26 LaxötonerÄn är det inte färdigspelat för hemvärns-

musiken. Tvärtom andas musikerna nya tider.

28 Musik från Östergötlandi medvindIfrågasatta musikkårer ger blodad tand

för Anders Eriksson som leder Hemvärnets

Musikkår i Östergötland.

29 Idas krönikaPraktikanten Ida Ekenberg skriver om sin

syn på nedläggningar – och uppväxten

bland gröna kläder och blanka knappar.

30 Militära drömmaroch verklighetI Villingsberg blir militära drömmar

sannspådda.

32 KulturBlandad kompott serveras – alltifrån

Jack Uppskäraren till hemliga norsk-

svenska baser.

35 Om frivillighet …… skriver förre kulturministern Bengt

Göransson.

36 Debatt

40 Nordiskt försvarssamarbeteKonteramiralen Jörgen Ericsson pekar

på produktionsvinster.

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 3

NR 5–6 DECEMBER 2008. ÅRGÅNG 68

BESÖKSADRESSBanérgatan 62, Stockholm

POSTADRESSTidningen Hemvärnet107 85 StockholmTel: 08-788 75 00Fax: 08-664 57 90

REDAKTIONChefredaktöroch ansvarig utgivare:Ulf Ivarsson

Stf ansvarig utgivare: Lars Brink

Tf. Chefredaktör:Therese ÅkerstedtTel: 08-788 97 38E-post:therese@akerstedt.org

Reporter: Per LunqeTel: 08-788 95 81E-post: per.lunqe@live.se

Redaktionsassistent:Pia-Lena JanssonTel: 08-788 97 15E-post:pia-lena.jansson@mil.se

Grafisk form och layout:Barbro Forsberg Grafisk formbarbro.forsberg@bazaar.se

PRENUMERATIONHelår/5 nummer: 100:-Postgiro: 456177-5Utlandsprenumeration: 200:-

ANNONSBOKNING:News FactoryPatric VedinTel: 08-587 86 535

E-post:patric.vedin@newsfactory.se

UTGIVNINGSPLAN

Nummer Manusstopp Utkommer

1 12/1 27/22 2/3 24/43 4/5 18/6

TS-kontrollerad upplaga 2007:33 200 ex

Tryck: Color Print Sweden, 2008

För icke beställt materialansvaras inte. Författarna tillinsända artiklar förutsättsgodkänna att texter och bilderläggs ut på tidningens hemsida.

TIDNINGEN HEMVÄRNET PÅ INTERNET: www.tidningenhemvarnet.se

Innehåll 5–6/08

HemvärnetNationella Skyddsstyrkorna

7 17 24

Jessica Anderssongenomför GSUi Härnösand. Hontrivs med lagandan.

FOTO: UNO GRADIN

3226 30

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 84

BÄSTE GUSTAF, jag lämnar strax tidningen och innanjag slutar vill jag höra av mig med några reflexioner.Såg häromdagen i hemvärns- och lottamuseet i Tärn-sjö en film från Fagersta, inspelad 1942 med inspräng-da bilder från din inspektion. Det är högt tempo i öv-ningen. Bygdens män och kvinnor, vana vid enkel livs-föring och hårt kroppsarbete. Snabba skidlöpare ochgoda skyttar. En seg, partisanliknande armé. Det voredumt och historielöst att underskatta dess försvars-effekt.

Hur ser det ut 2008? Ja, en besökare från 1940-talet skulle känna igen idealiteten och den klassöver-skridande sammanhållningen. Ännu finns mycket vär-me i hemvärnet, som din sentida efterträdare RolandEkenberg brukar säga. I filmen från Fagersta cyklarsoldaterna. I dag händer det att plutoner dras ihopfrån hela landet och flygs till en större övning. Nästaår sker detta på Gotland där hemvärnet, hör och häp-na, är det enda som finns kvar av öns försvar.

Redan efter ett par krigsår märkte ni att det blevsvårare att få folk till övningarna och tyvärr måstejag säga att det är likadant idag. Men att hemvärnetväxer och minskar i takt med den säkerhetspolitiskakonjunkturen är inte så farligt. Värre är att den all-männa värnplikten avskaffas och att riksdagen ratifi-cerat Lissabonfördraget.

Det förra skapar problem med personalförsörjning-en. Det senare kan innebära att Sverige uppger sin al-liansfrihet, som hållit oss utanför krigen. Fördraget le-der möjligen också till att en europeisk armé skapaspå bekostnad av de nationella stridskrafterna. Vidareatt medlemsländerna skriver under på ömsesidigaförsvarsförpliktelser. Vi riskerar med andra ord att fåutkämpa andras krig utan att kunna välja den politiksom vi anser vara mest fördelaktig för landets frihet.En främmande tanke för dig, eller hur Gustaf?

Ryssland slog till mot Georgien och affären var av-slutad på fem dagar. Också Sverige hade varit makt-löst. Hemvärnet kan visserligen vara marschfärdigt pånågra timmar, men övriga markförband först inomett år. Beredskapen är så dålig att försvarsministernerkänner att vi inte kan försvara oss. Starka signalersom borde kunna väcka en medborgerlig uppslutninginte olik den ni upplevde under kriget. Så utmärkt attdu skapade en organisation som ännu efter snart 70år förmår kanalisera försvarsviljan.

Med högaktningULF IVARSSON, chefredaktör

P.S. Generalmajor Gustaf Petri, 1885–1964, grundadehemvärnet och var dess första chef.

Inledare

Öppet brev till Gustaf Petri

FOTO: ANDERS KÄMPE

Här vågar vi bara visa en del av annonsen i nr 1/08 för vår nättidning.

FOT

O:

AN

DE

RS

KÄ

MP

E

HEJ IGENHEMVÄRNSKAMRATER!!

Året går mot sitt slut och vikan snart summera ettmycket aktivt år i hemvär-net. Den största aktivitetenunder året har planerings-och informationsarbetet in-för framtiden stått för. Un-der 2009 ska återigen ettrikshemvärnsting genom-föras och planeringen infördetta pågår.

ÅR 2008Under hela detta år har vi för-sökt att nå ut med relevant in-formation om hemvärnet tillmedia, politiker med flera. Det-ta arbete måste fortsätta. Re-geringens inriktningsproposi-tion kommer att behandlas avriksdagen under våren 2009med beslut innan sommaren.

Vi måste fortsätta att bjudain politiker till våra övningar

och ge dessa den informationde så gärna vill ha. Ingentingär klart förrän riksdagen tagitsitt beslut om vårt framtidaförsvar och om vi vill att hem-värnet ska vara en betydandekomponent även i framtiden såmåste vi fortsätta att visa vadhemvärnet verkligen är.

FÖRTROENDET FÖR HEM-VÄRNETS PERSONALEn soldat i hemvärnet måsteåtnjuta samhällets förtroendepå ett speciellt sätt. Den kon-troll som alla blivande soldateri hemvärnet genomgår samthur vi uppträder och syns, alltdetta bidrar till den förtroende-ingivande bild som hemvärnetmåste visa.

Därför är det mycket viktigtatt vi tänker till mer än en gånginnan vi ställer upp på foton,filmsnuttar och annat som kanhamna på hemsidor och liknan-de. En enda bild med felaktig

vinkel kan förstöra uppfatt-ningen av hemvärnet i enhandvändning. Mitt budskaptill er alla är att tänka på hurdetta kan uppfattas innan niskapar och lägger ut material.

HUR HANTERARVI VÅR PERSONAL?Vår personal är vårt kapital.I ovan nämnda informations-verksamhet riktad mot politi-kerna är vårt sätt att ta tillva-ra vår personal en framgångs-faktor. Att hemvärnsförbandenbestår av både män och kvin-nor, både unga och mer erfar-na samt att vi har personalsom bär med sig många olikakompetenser in i våra krigsför-band är framgångsfaktorer.

Med den insikten så anserjag att det sätt som vi han-terar vår personal på är avgö-rande för hur väl vi kommeratt lyckas med att både behål-la vår nuvarande personal och

att locka ny personal. Att che-fer i våra förband alltförokänsligt uttrycker sig gente-mot sin personal är inte god-känt. All personal oavsett bak-grund måste uppleva att manrespekteras av sina chefer ochkamrater.

INFÖR TINGET2009 års rikshemvärnstinggenomförs mellan den 6/11och den 8/11. Lokalt och regio-nalt ska nu hemvärnsstämmorgenomföras och nya råd på allanivåer utses. På central nivåanordnas konferensen för viceordförande i hemvärnsråden30-31/1 2009 på HvSS. Då ut-ses också den valberedningsom ska ta fram kandidater tilldet nya rikshemvärnsråd somtinget ska välja.

Motionerna till tinget är avsärskild vikt. Det är väsentligtatt motionsarbetet bedrivs ak-tivt då hemvärnets utveckling

och vitalitet gynnas av det. Al-la nivåer som behandlar motio-nerna måste skriva riktiga ytt-randen över varje motion. Detär bara genom ett väl formuler-at och underbyggt yttrandesom det framgår vad man an-ser om respektive motion. Detär likaså viktigt att kvalitén påde motioner som skickas vida-re till tinget hålls hög, varjerådsnivå måste ta sitt ansvarför att de motioner som går vi-dare är relevanta.

Avslutningsvis vill jag önskaer alla ett gott avslut på detgamla åretoch däref-ter ses ochhörs vi ivanlig ord-ning inpådet nyaåret.

MATS JONSSON

08 - 788 85 49, 070-677 03 96

E-post : mats.g.jonsson@mil.se

N Y H E T E R F R Å N H E M V Ä R N S O M B U D S M A N N E N

Nyheter

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 5

Pliktutredningengår på hemvärnets modellI det delbetänkande som kommit från pliktutredningen föreslås en frivillig tremånaders grund-läggande soldatutbildning.

� – Förslaget bygger på sammaprincip som den vi genomförtpå försök, säger rikshemvärns-chef Roland Ekenberg.

Mönstringsplikten kvarstårenligt utredningen. Frågan ärom försörjning av soldater tillhemvärnet räcker till när värn-plikten avskaffas.

Soldatförsörjningen måste nukasta loss från den tidigare gäl-lande värnplikten och därmedtjänstgöringsplikten.

– Beroende på vilken volymhemvärnet kommer att ha, 16 000 eller 30 000 soldater,behöver vi med den omsättningvi har mellan 1600 och 3000soldater per år.

Kommer hemvärnet, de nationellaskyddsstyrkorna att fånga uppdessa soldater ur en frivilligtjänstgöring?

– Vi kommer att svara för denrekryteringen, att tillräckligtmånga kommer in i vårt system.De kommer in med den tydligaadresslappen från grundutbild-ningen att ”du ska genomföraden här utbildningen för att duska bli hemvärnssoldat”. Mendet är också så att vi måsterekrytera lokalt därför att hv-förbanden ska finnas över ytan,säger Roland Ekenberg.

I framtiden, om delbetänk-andet blir verklighet, kommerFörsvarsmakten att få gå ut på

marknaden och slåss för attattrahera unga män och kvin-nor i konkurrens med arbets-marknad och universitet. Förhemvärnet är detta inget nytt.

– Jag vill påstå att vi som job-bat med frivillig försvarsverk-samhet i vid bemärkelse harstora erfarenheter av detta. Vihar tvingats ge oss ut på mark-naden för att attrahera män ochkvinnor att komma till oss. Vifortsätter med den rekrytering-en när plikten försvinner, sägerRoland Ekenberg.Vilka människor vill du rekryteratill hemvärnet?

– Alla! Utredaren har jobbatmed mängder av frågor. En är

åldersspannet. För hemvärnetsvidkommande kan jag tänkamig att vi siktar på åldrar upptill 35 år. Jag är inte säker på attFörsvarsmakten för övrigt kanha ett så vitt åldersspann. Enkravställning jag kan tänka migför den vi vill ha in är en somlägst motsvarar bevaknings-soldat.Du är inte intresserad av jägar-soldater?

– Jo, det är klart, men vi haren mycket vidare bredd i profil-en på dem vi söker, sägerRoland Ekenberg.

PER LUNQE

� När delar av de nationellaskyddsstyrkorna visade upp sigpå Dalregementets 100- årsjub-ileum var ett av delmomentenatt hundföraren Jens Gustafssonfirade ner sig via ett rep medschäfertiken Tara på ryggen.

Väldigt imponerande tyckerjag själv och frågade Jens hurhan lyckats med detta:

– Det var inte alls svårt, honfann sig i det direkt. Det haraldrig varit några problem medhenne, hon är trygg tillsam-mans med mig. Tara Preztige ärsex år och jag har haft hennesedan hon var fem månader.Min avsikt var att träna hennesom försvarsmaktshund redanfrån början, säger Jens.

ETT ÅR ATT CERTIFIERAHan har skött all träning självmed hjälp av egna kontakter.Det tog bara ett år att få hennecertifierad och därefter har honäven genomgått specialistut-bildning.

– Repellering är inte det somhon gillar bäst, men hon accep-

terar det. Det enda som är ne-gativt med henne är att hon ärväldigt förarbunden och skullenog inte repellera med någonannan. Munkorgen som honhar på sig under nedfirningenär helt i förebyggande syfte omnågot skulle skrämma henne.I så fall kan hon skada både sigsjälv och föraren. Man vill juinte bli biten i örat av misstag,säger han med ett leende.

Jens började sin militära banagenom att göra grundutbild-

ningen på Dalregementsgrup-pen, som han tyckte var inten-siv och jättebra. Han tycker attsoldatutbildningen har fåtthonom att mogna, bli ödmjukoch en säkerhet att klara avolika situationer på ett heltannat sätt.

Efter soldatutbildningen blevhan handplockad till Nordiskastridsgruppen som hundförareoch skyddssoldat. Under kon-traktstiden blev Jens och Tarautlånade till marinen där de

bland annat blev specialistut-bildade i vapen- och materiel-sök. Han blev även tillfrågadom att vara med på en interna-tionell övning i Skottland somhundförare.

Tara är Jens första FM-hund,men han har tre hundar. Rasensom han tycker bäst om somarbetshund är Malinois, BelgianShepherd.

– Den är så mycket snabbareoch piggare i sitt arbetssätt änandra raser. Jag gillar Tara. Vijobbar bra ihop och det hongillar bäst när vi jobbar är frisökrunt och i byggnad. Frisökinnebär att hunden släpps lösoch arbetar helt på egen handutan stöd från sin förare. Denmarkerar antingen via skall ellergenom att ta en rulle i munnensom är fäst vid halsbandet.Därefter springer den tillbakatill föraren för att visa att honhittat något och hundförarenföljer därefter med sin hund tillfyndplatsen.

TEXT & FOTO:

MARGARETA HESSLING

Den repellerande schäfern

Inga problem för Jens Gustafsson att repellera med schäfern Tarapå ryggen.

Nyheter

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 86

� De 19 organisationerna ansesvara för många. Ändå kan dekomma att få konkurrens mednya. En sådan tänkbar rival ärSjöräddningssällsskapet, avslöj-ade regeringens utredare BjörnKörlof under ett seminarium påFolk och Försvar.

Tanken är att myndigheternaska kunna avropa hjälp från vil-ken organisation som helst somfyller normala krav för sam-hällsstöd. Kvar i författningenblir då enbart de som sysslarmed väpnad strid – i klartextFörsvarsutbildarna.

I sammanhanget har utred-ningen diskuterat att bytabenämning till ”frivilliga bered-skapsorganisationer”

BARA UPPDRAGGår utredningens förslag ige-nom utbetalas enbart uppdrags-medel. Då tvingas organisatio-nerna gå ihop eller samverka. I dag får de också ett organisa-tionsbidrag som gör det mindreintressant för dem att rationali-sera tillsammans.

Tas det bort befinner de sigplötsligt på en marknad där deblir mer beroende av att jagauppdrag. Det är då i högre gradän idag den offentliga sektornsbehov som styr, inte organisa-tionerna själva.

I uppdragen skulle administ-rationskostnaderna bakas in ochmaximeras till 20 procent avtotalen. Genomsnittet idag är30 procent.

– Vi har 38 procents overheadmen då ingår ungdomsverk-samhet och försvarsupplysningsom borde gå på uppdragsme-del, säger generalsekreterareLeif Tyrén, Försvarsutbildarna.

ARABISKTALANDECivilförsvaret är skrotat. Ettfemtontal myndigheter harfortfarande ett visst ansvar förkriser. Landstingen behöveringa frivilliga, bland kommun-erna varierar det kraftigt.

– Jag skulle gärna vilja hatabeller över vilken personal de

önskar, men det går inte efter-som kriser är väldigt händelse-styrda. Försvarsmakten är tydli-gare, säger Björn Körlof.

Utredningen föreslår ändå ettcentralt register över frivilligaoch deras kompetenser. I ensådan databas skulle Försvars-makten till exempel snabbtkunna beställa arabisktalandefordonsförare.

PARAPLYORGANISATIONFastän statsmakterna egentlig-en inte har med det att görahar Björn Körlof ett par förslagpå hur de frivilliga ska organi-sera sig. Paraplymodellen är en,sammanslagningar mellan orga-nisationer med liknande verk-samhet en annan.

– Frivilligorganisationerna börta sig en ordentlig funderare påsin egen struktur och staten talaom hur bidragssystemet ska seut så att de rättar in sig. Statenkommer inte att betala för alla19 i fortsättningen, säger BjörnKörlof.

Han anser att staten börsträcka ut handen och hjälpa tillmed omställningen. Det kanske genom att regeringen utseren särskild kontaktman sommedverkar till att skapa en, somdet heter, rationell struktur.

SVÅRT ATT DEFINIERADet militära försvaret var föreandra världskriget en kontro-

versiell fråga. Först den natio-nella samlingen under bered-skapsåren som skapade folkför-ankring. Idag när hotet tonatbort är den svår att definiera.

Folkrörelsepraktikern BengtGöransson, som var ABF-ord-förande och sedan blev kultur-minister hjälpte utredaren påtraven med ett bejublat anfö-rande.

Temat var medborgarnas viljaatt ta ansvar för gemensammaintressen.

– Bevakningsorganisationersom skattebetalarnas föreningbehövs. Men de blir aldrigrörelser. Grindvakten lider avatt aldrig komma utanför stake-tet, sa Bengt Göransson.

Han såg en risk att frivilligor-ganisationernas medlemmarblir uppdragstagare istället försjälvständiga medborgare.

– Det är farligt om samhälletär en slags butik och politiker-na anpassar sig till kundbegrep-pet. Frivilligorganisationernamåste förstärka sin syn på sigsjälva. Det råder en privatise-ring av själarna som är förödan-de.

Bengt Göransson påmindeom att legosoldater inte harnågot intresse av att kriget tarslut medan värnpliktiga villkomma hem så fort som möj-ligt.

TEXT & FOTO:

ULF IVARSSON

Frivorg får konkurrensDe frivilliga försvarsorganisationerna är för många och för dyra.Släpp marknaden fri, är regeringens syn på läget.

Kul med terrängkörning. Utredaren vill styra med uppdrag.

Hv skrev inte påAvtal med FRG� Hemvärnet passar på Civil-försvarsförbundets, SCF:s för-slag till gemensam deklarationom Frivilliga resursgrupper.

Först måste frågan behandlasi hemvärnsrörelsen, var detbesked som ombudsman MatsJonsson och rikshemvärnschefRoland Ekenberg lämnade vidett möte den 17 september.

Civilförsvarsförbundet hadetänkt sig att ledningarna skulleskriva under på att man skaeftersträva samverkan. I denkänsliga frågan om att personal-en kan tillhöra båda organisa-tionerna anser SCF att det skagå att ha avtal i båda. Om defår uppdrag samtidigt ska lokaleller regional ledning lösa per-sonalfördelningen, heter i detutkastet till deklaration, somhemvärnet alltså tills vidareinte ställt sig bakom.

Med lokal ledning menasFRG-handläggare eller chefi hemvärnet.

SCF:s förslag diskuterades påett möte i rikshemvärnsrådetsverkställande utskott den 29september.

Decemberstartpunkt� Förberedelserna för tingsåret2009 har inletts med en start-punkt i december då bestäm-melserna utges. På vice ordför-andekonferensen i slutet avjanuari utses valberedningensom ska vara klar med sitt för-slag efter semestrarna.

Musikstämman genomförs islutet av februari och kompani-stämmorna ska vara avklaradede sista dagarna i mars.

De nya bataljonsråden skavara konstituerade i början avmaj. Ett heligt datum är den 1 juli. Då ska motionerna varainlämnade till rikshemvärnsav-delningen.

Tingshandlingarna skickas utden 14 oktober. Tinget ägerrum 6–8 november. Det nyval-da rådet konstituerar sig den28–29 november.

Nyheter

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 7

� Bättre utrustning och utbild-ning stärker kvaliten, skrevSten Tolgfors. Uppgiften ärfortfarande nationell och lokaloch riktas mot bevaknings-tjänst.

Försvarsministern nämner atthemvärnet ska stödjas av frivil-ligorganisationerna.

Rekryteringen ska ”gärna”vara lokal, heter det.

Genom debattartikeln lättarTolgfors på förlåten för denkommande försvarsproposition-en. Alliansen tycks ha fastnatför idén om en kortare grund-läggande soldatutbildning förett större antal. De som inteväljer att fortsätta för att skrivakontrakt med stående ellerkontrakterade förband blirrekryteringsbara för hemvärnet.

Målet är att snabbt kunnaaktivera fler förband än idag,nu tar det upp till ett år attsätta 11000 man på krigsfot, entredjedel av insatsorganisation-en.

Kravet att alla förband skavara tillgängliga här och nuunderstryks också i regeringensplaneringsanvisningar till

Försvarsmakten som överläm-nades samma dag.

Den 30 januari ska FM lämnasitt underlag som svarar på frå-gan om hur försvaret ska varautformat år 2014.

KOSTAR INTE MERKärnan är ett antal bataljons-stridsgrupper, som var och enkan fungera som en nordiskstridsgrupp. Det blir alltsåingen skillnad mellan förband-en hemma och borta. Det är en

av förklaringarna till att försvar-et ska kunna göra mer utan attkosta mer, förklarade Tolgforsunder ett presseminarium.

Den stora numerären iFörsvarsmakten ska efter 2014utgöras av kontrakterade för-band, men Tolgfors vägradesvara på frågor om antaletbataljonsstridsgrupper eller omhemvärnet ska vara mindreeller större.

– I våras hade vi en debatt omhuruvida hemvärnet skulle tasbort eller halveras, nu pratar vii stället om att utveckla hem-värnet till nationella skydds-styrkor, sa han.

Enligt försvarsministernhandlar namnväxlingen om enidentitetsutveckling. Det ärmer status att utbilda sig förnationella skyddsstyrkor hadehan förstått genom att pratamed värnpliktiga han besöktunder pågående direktutbild-ning.

KAN VÄRNA SIN BYGDFramtidens svenska försvarbygger på en bottenplatta avfrivilliga hemvärnssoldater, sa

Tolgfors. De kan värna sinhembygd och konceptet gergod lokal anknytning.

– Tidigare fanns en bild atthemvärnet skulle inriktas motstöd till samhället, men efterGeorgien står det fullt klart attdet är den militära uppgiftensom står i centrum, sa Tolgfors.

I planeringsanvisningarnaupprepas försvarsberedningensförslag om att anslutningen tillhemvärnet ska vara frivillig,men att personalen ska varatjänstgöringsskyldig ett visstantal dagar per år.

En fråga som kan påverkahemvärnet är att regeringen villatt Försvarsmakten yttrar sigöver alternativet att den grund-läggande soldatutbildningenkoncentreras till ett fåtal garni-soner.

I högkvarteret är entusiasmenmåttlig över dokumentet.

– Otydligt, ger ingen vägled-ning alls när det gäller volymenpå hemvärnet eller om förband-en ska finnas över ytan, sägeren centralt placerad källa.

TEXT: ULF IVARSSON

FOTO: GUNNAR MÖRK

Militära uppgiften i centrumFörsvarsminster Sten Tolgfors underströk i en debattartikel i DN den 7 november att hemvärnetska vässas upp. På en presskonferens sa han att hemvärnet är bottenplattan i försvaret.

Sten Tolgfors vill uppgraderahemvärnet till nationellaskyddsstyrkor: ”Det ger merstatus”.

� Tvåbefälssystemet börjargälla från årsskiftet och trotsatt hemvärnets ledning tidiga-re sagt blankt nej till föränd-ringar måste hemvärnetanpassas. Det gäller de så kal-lade specialistofficerarna, somkan jämföras med de gamlaunderofficersgraderna.

Efter en diskussion i riks-hemvärnsrådets verkställande

utskott i november arbetarnu rikshemvärnschefenunder stor brådska fram sittförslag. En skrivelse kom-mer att ges ut före jul för attpersonalen ska veta vad somgäller.

Omkring 10000 befäl ihemvärnet berörs.

TEXT & FOTO:

ULF IVARSSON

Hemvärnet anpassas till tvåbefälssystemet

Nya streck, vinklar och knappari nya befälssystemet.

� Det mesta talar för att Upp-sala garnison får husera riks-hemvärnstinget 2009. Fyraalternativ har jämförts medAronsborg, där tinget genom-fördes 2007. Markstridsskolan iKvarn och garnisonen i Uppsalaär mycket billigare och har alltsom behövs, men Uppsala vägeröver med tanke på att VIP-gäs-ter har lättare att ta sig dit.

� Formerna för ersättning avledamöterna i rikshemvärnsrå-det har diskuterats på fleramöten i år. Sedan 2006 har de

fått 1050 kronor per dag oav-sett om det är vardag eller helg-dag. Den statliga normen försammanträden utgör basen.Sen skjuter rådet till mellan-skillnaden. Arbetet i rådet an-sågs vara värt det. Andre viceordföranden Thomas Widlund

har nu sett över reglerna ochföreslagit att rådet enbart ersät-ter förlorad arbetsförtjänst.Ingen ska vare sig förlora ellervinna på att sitta i rådet.

Eventuellt ökade kostnader pågrund av att ledamöter kan hahöga löner vägs upp av att

ersättningen inte utgår underhelger, då enbart det statligaarvodet. Idén vann gillandeav ledamöterna i verkställan-de utskottet och ska utredasvidare.

ULF IVARSSON

Rådsersättningenförändras

Ting i Uppsala

Nyheter

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 88

Skaraborgsgruppen har visat pionjäranda i Skövde. För första gången i hemvärnets 68-årigahistoria har en introduktionsutbildning genomförts under pågående grundutbildning.

� Det var 134 skyttesoldaterfrån 421. mekskyttekompanietunder utbildning vid Skara-borgs regemente, P4, som ficken försmak av hemvärnet ochnationella skyddsstyrkorna.

Ett dragplåster var den gamlahederliga ak 4B med rödpunkt-sikte för soldaterna som annarsanvänder den något vekare ak5:an med öppet sikte.

Ronja Cedergren från Örebrogillade skjutmomentet:

– Ak 4:an är häftig. Och klartcoolt med rödpunktsikte. Dettog en stund innan kulorna sattpå hundrametersbanan mensedan var det bara att trycka av,säger hon.

Hon och hennes kompisarryckte in 28 januari och muckar14 november. Då åker Ronjatill Norge för att jobba där.Men när hon kommer hem blirdet hemvärnet.

– Jag ska självklart lämna inen intresseanmälan.

I Charlieplutonen vid Skåningskompani där Ronja i sin värn-pliktsvardag är förare på den 23ton tunga pansarterrängbilen203 A delar hon sin entusiasmför hemvärnets intro med kom-pisarna på plutonen.

Och mannen bakom intron

Hans Eriksson på Skaraborgs-gruppen är nöjd med såvälskjutglädjen som de värnplikti-gas intresse. Efter intron läm-nade 56 av 134 soldater inintresseanmälan, vilket motsva-rar 42 procent. Hans Erikssonoch hans kollegor fick ettutmärkt tillfälle att marknads-föra hemvärnet i denna viktigarekryteringsgrupp.

– Vi ger de värnpliktiga infor-mation om hemvärnet och lärdem använda det vapen vi an-vänder i hemvärnet. Det ser braut, säger Hans Eriksson.

Skaraborgsgruppens chef, NENilsson var med under de tvådagarna och kommer att förse

många utbildningsgrupper medsoldater från denna intro. Devärnpliktiga på P4 kommer frånhela landet.

– Tanken är att spara tid påintroduktionsutbildningengenom att lägga den i slutet av

GU och kraftsamla på de delarsom soldaterna inte redan harunder sin GU, hemvärnskun-skap och ombeväpning till ak4B, säger han.

Regementschefer har en stå-ende order att rekrytera 20procent av sina värnpliktiga perår till hemvärnet varför Skara-borgsgruppens initiativ kom-mer som en välkommen gåva.

– Under kommande veckorfram till utryckning kommerövriga soldater vid Skaraborgsregemente att genomföra mot-svarande introduktionsutbild-ning, säger NE Nilsson.

Han hoppas att denna förstaintroduktionsutbildning i sittslag också ska dyka upp vidandra förband i Sverige.

TEXT & FOTO:

PER LUNQE

Första intron klar för värnpliktiga

Skyttarna i Charlieplutonen gillar ak 4:an med rödpunktssikte.

Ronja Cedergren – cool skytt. Hans Eriksson – pionjär.

Visbybor skrämda när Gotlandsgruppen övar� Vid en övning då Gotlands-gruppen spelade med hot motRadio Gotland i Visby blevdelar av Visbys invånare skräm-da av en figurant med vapen.Kunde ni ha skyltat för att undvi-ka upprörda känslor?

– Nej, situationen hände

under framryckning, sägerGotlandsgruppens chef Lars-Åke Permerud.Jag skulle ha blivit orolig om jagstötte på en man i civila klädermed balaklava och avsågad hagel-bössa på Norrmalmstorg. Finns detfog för att Visbyborna kände oro?

– Nej, det tycker jag inte.Snart nog förstod de att dettavar övning.

Två hvplutoner var engagera-de i övningen vid RadioGotland. Deras uppgift var attskydda radiostationen som varutsatt för hot. Normalt övar

Gotlandsgruppen i terräng mennu var det dags för SIB.

För utomstående tedde sig,enligt helagotland.se, övningensom mycket realistisk. Mångahörde av sig till polisen efter attha sett figuranten med vapnet.

PL

� Efter genomförd introduk-tionsutbildning av Skaraborgs-gruppen i Skövde kan nu NENilsson, chef för Skaraborgs-gruppen, introns upphovsmanHans Eriksson och instruktör-er skörda frukterna:

211 värnpliktiga har lämnatin intresseanmälan för hem-värnet, tillräckligt många föratt det banbrytande försöketmed intro under pågående GUför värnpliktiga ska klassassom succé.

Normalt har förbandschefer-na kravet på sig att leverera 20procent av sina värnpliktiga tillhemvärnet efter avslutad GU.

I Skövde blev andelen 31 pro-cent.

Samtliga som genomförtintron i Skövde kommer attläggas upp i PLIS och varasökbara inom Försvarsmakten.Dessutom kommer de värn-pliktigas kontaktuppgifter attskickas till de utbildningsgrup-per där de bor.

– Nu återstår rekrytering avinneliggande vakt- och bered-skapsvärnpliktiga som ryckerut andra veckan i december iår. De kommer att få introut-bildning första veckan idecember, säger NE Nilsson.

PL

Facit av intron i Skövde

Nyheter

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 9

Vänstern backarupp nationella försvaretSocialdemokrater, och vänsterpartister slår vakt om en rikstäckande organisation användbarbåde i krig och fred.

� En typisk motståndare i dagkan vara en ensam desperadopå 10–15 meters avstånd.Snabbt eldöppnande är nöd-vändigt. Var skottet träffar ärmindre viktigt.

En utbildningsmetod fördetta beskrivs i nya skjutregle-mentet för ak 5, men högkvar-teret glömde bort 30000 auto-matkarbiner 4B i hemvärnet.Nu är den bristen avhjälpt.Hemvärnsfänriken FredrikStrand i Småland har på egetinitiativ arbetat om reglemen-tet att passa även för ak 4B.

Metoden prövades nyligenmed gott resultat på de ny-inryckta tremånaderssoldater-

na i Västernorrlandsgruppen.Försöken ägde rum under

överinseende av major MagnusNorhult, chef för HvSS utveck-lingsavdelning:

– Det här är utmärkt träningför våra skyddsvakter. Denstora skillnaden mot förut är attvi börjar tidigare med förstaskottet och med målet att kunnaskjuta tre snabba skott och träf-fa någonstans i figuren, sägerMagnus Norhult.

Ett tjugotal övningar genom-förs på detta sätt innan soldat-erna får gå över till precisions-träning på 100 meter.

I regel brukar de då inte harnågra svårigheter att sätta

pilarna i en 1/3-delsfigur.Sex instruktörer från Väster-

norrlandsgruppen och Örebro-och Värmlandsgruppen utbild-ades i maj. Så snart rikshem-värnsavdelningen och Försvars-maktens vapenofficerare god-känner det omarbetade regle-mentet så kan HvSS ta emotelever för ett 20-timmarsinstruktörspaket.

– Det är endast små justering-ar som återstår av utbildnings-paketet innan det kan köras utpå stor bredd och instruktörs-utbildning påbörjas, sägerMagnus Norhult.

TEXT: ULF IVARSSON

FOTO: MAGNUS NORHULT

Pang på buset i nya reglementet

Det är viktigare att du träffar,än var skottet sitter.

� Hemvärnsrådet i Blekinge ärrasande över att de inte i tidfick information om attBlekingegruppen stod på ned-läggningslistan. I en skrivelsetill staber i högkvarteret ochrikshemvärnsrådet uttryckerman stor oro för framtiden omansvaret för utbildningen flyt-tas utanför länet. Som alterna-tiv föreslås att minst två yrkes-officerare knyts till varje hvba-

taljon. Vidare att minst en halvtjänst som materielofficer inrät-tas vid bataljonerna.Marinbaschefen ska själv fåvälja var stöd och ledning skafinnas geografiskt.

Ett utkast till svar diskutera-des på rådsmötet 10–11 oktob-er.

Det kommer att handla omatt frågan är överspelad efterallianspartiernas stopp för ned-

läggningen av förband. Rikshemvärnschefen fick

mindre än en vecka på sig attge synpunkter. Han kunde dockkonsultera rikshemvärnsrådet,vars verkställande utskott sam-manträdde samma vecka.

I VU fick Roland Ekenbergstöd för sitt alternativ.

Mycket kritisk till brevet frånBlekinge var ledamoten i rådetJan Andersson:

– Utbildningsgrupperna fårinte vara miniregementen somhåller på sitt revir och där offi-cerarna i kraft av sin ställninglyckas få med sig rörelsen.Hemvärnet kan klara sig utanutbildningsgrupper. Det viktigaär att hemvärnssoldaterna ärlika efterfrågade i morgon ochatt stöd i någon form alltidkommer att finnas.

ULF IVARSSON

Tummen ned för blekingealternativ

� Riksdagen har fått ett tiotalmotioner om hemvärnet att taställning till. VänsterpartistenGunilla Wahlén och fyra avhennes partikamrater vill attregeringen ska permanentadirektutbildningen. Inte nogmed det, motionärerna anserockså att hemvärnet ska finan-sieras via ett eget anslag i stats-budgeten. Det skulle ge organi-sationen stabilitet och stats-makterna kunde mera direktstyra storleken.

I en partimotion med Lars

Ohly som första namn vill mandra ner på i stort sett allt i för-svaret utom förbandsverksam-heten, hemvärnet och de frivil-liga organisationerna inom total-försvaret. Där höjer (v) budget-en med totalt 100 miljoner kro-nor, varav hemvärnet får 80miljoner kronor extra jämförtmed i dag. Ett påslag i storleks-ordningen 40 procent.

I motionen föreslås också enparlamentarisk utredning omverksamheten och uppdragen iframtiden.

I flera socialdemokratiskamotioner framhålls hur viktigtdet är att ha en organisationöver hela landet. Peter Hult-qvist och Marita Ulvskog skri-ver att huvuduppgiften själv-klart ska vara militär. Men detförhindrar inte att hemvärn-et finns väl grupperat i samhäl-lets övriga krisstöd. På dettasätt fördjupas folkförsvars-tanken.

Folkförankringen tas uppäven i en motion av AndersKarlsson (s) med flera.

”Vi avvisar en personalbeman-ning som innebär att det skapasen liten dyr expeditionskår be-stående av heltidsanställda yrkes-soldater”, skriver de. En störrevolym bör få grundläggandemilitär utbildning, de bästlämpade går till internationelltjänst övriga erbjuds att ingå inationella skyddsstyrkan.

Motionerna ska nu behandlasav försvarsutskottet och flerta-let av dem antas eller förkastastroligen av vårriksdagen.

ULF IVARSSON

Nyheter

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 810

� Genom att nu ingå i nätverk-et Sveriges militärhistoriska arvhar hemvärnsmuseet påVällinge fått en stabil ekonomi.Rikshemvärnsrådet kan få 60procent av kostnaderna täcktafrån SMA. Dock högst 100000kronor. Motkraven är handi-kappanpassning senast 2010och lokal och regional mark-nadsföring.

Rådets arbetsgrupp för muse-et presenterade på ett möte10–11 oktober en lång lista pååtgärder och visioner.

Besökarnas sinnen som syn,

hörsel och känsel ska stimule-ras, museet vara öppet oftare,tillfälliga utställningar ordnasoch prylar kunna säljas.

– Vi har också som ambitionatt delar av samlingen skakunna visas på Armémuseum,säger Susanne Samuelsson iarbetsgruppen.

Under 2008 har mycket hänt.Samtliga föremål har inventer-ats av intendent Lars-GunnarSederlin. Han har svarat förextra öppethållande, vapnen hargjort obrukbara och bidrag harsökts och erhållits.

GPS-systemet imponerade på kurs� Handburna små behändigaGPS-mottagare är kompetentaoch på många sätt användbarasmå ”manicker”.

Man kan använda GPS blandannat i skog och mark, i trafik-en, på sjön och på många andraställen. Även i det militära ärGPS numera ett flitigt utnyttjatsystem.

En GPS-kurs genomfördes iHärnösand en lördag i mittenav oktober.

Johan Dahlén från Örnskölds-vik lärde elva kunskapstörstan-de elever massor om detta för-nämliga navigationssystem.

Kursen bjöd både på teori ochpraktiska övningar med way-points och positionsbestäm-ningar.

LÖNSAM DONATIONFörsvarsutbildarnas utbildnings-ledare Ingvar Bergstedt inleddekursen med att berätta att ut-bildningen kan genomföras tackvare att Försvarsutbildarna ställtupp med egna medel.

– Det är möjligt tack vare endonation på 30-talet av framlid-ne reservkaptenen Wilhelm Ed-wall vid dåvarande Västernorr-lands regemente, berättadeBergstedt.

– Edwalls donation har tackvare kloka placeringar på bör-sen ökat till åtskilliga miljoner ivärde och avkastningen används

nu till bland annat utbildningoch stipendier till flitiga kurs-deltagare, konstaterade IngvarBergstedt.

Det är många medlemmar iFörsvarsutbildarna i Väster-norrland som i dessa tuffa be-sparingstider sänder tacksammatankar till kapten Edwall uppei sin himmel.

FRÅN TEORI TILL PRAKTIKKursdeltagarna vandrade enslinga i det vackra höstvädretoch klickade på GPS-mottagar-na för att markera sina position-er. Dessa syntes på detaljeradekartor på skärmarna som så kal-lade waypoints.

– Fantastiskt. Det fungerar,utropade kursdeltagaren ÅsaStålnacke som gick slingan en

gång till med hjälp av sin GPS-mottagare och kunde konstate-ra att allt funkade som hon fåttlära sig i lektionssalen.

Positionsbestämning medGPS bygger på avståndsmät-ning från ett antal satelliter.

För att få en exakt positionkrävs att mottagaren har kon-takt med minst tre satelliter.Vid kontakt med minst fyrasatelliter ges information även i höjd.

GPS-systemet bygger på atttidgivningen är mycket exakt.Varje satellit har fyra atom-klockor ombord – en som an-vänds och tre i reserv. För atttidmätningen skall bli exaktkrävs att alla satelliter skickar utsina koder samtidigt.

Avståndsmätningen går till så

att man mäter skillnaden i tidendet tar för varje satellits signalatt nå mottagaren. På grund avatt signalen går med ljusets has-tighet kan man räkna ut hurlångt det är till satelliten.

NÄSTAN EXAKTEftersom satelliternas positionär känd går det sedan också atträkna ut var man befinner sig,Felmarginalen är så liten somnågra få meter oavsett var påjorden man befinner sig.

GPS-systemet har utvecklatsi USA. Nu håller man på attbygga upp ett liknande systemi Europa som döpts till ”GALI-LEO”. Det ska vara klart att tasi bruk om några år. Rysslandhar ett eget system som kallas”Glonass”.

Johan Dahlén kunde underkursen berätta att GPS sedannågra månader får användas ihundpejlar.

– Det öppnar fantastiska möj-ligheter. Bland annat är detmöjligt att exakt fastställa varhunden befinner sig, påpekadeJohan Dahlén.

Även det gamla hederliga sät-tet att ta ut kurser med hjälp avmagnetkompasser provades lik-som positionsbestämningar påkartan med hjälp av det nyaUTM-systemet.

TEXT & FOTO:

UNO GRADIN

Fantastiskt! Den fungerar!

Hv-musikeni blåsväder� Tre gånger har rikshem-värnschef Roland Ekenbergtvingats skjuta upp sista datumför certifiering av musikkårer-na. I dag gäller ”under 2009”och av 31 har tio sin uppspel-ning kvar. Förseningen berorpå att det bara finns en inspek-tör, Torgny Hansson, och hangår dessutom snart i pension.

En utredning frånFörsvarsmusikcentrum före-slog faktiskt nedläggning tidi-gare i år, men efter stenhård

kritik kastades den i pappers-korgen. En ny utredning hartillsats. Syftet är att sparapengar och hvmusiken berörs.

Om kårerna inte klarar in-spektionerna kommer det attbli ganska tyst i delar av inlan-det och ju längre norrut mankommer, säger Ingmar Bad-man, centrala musikrådet.

BL

Nätverket lyft för museet

FOTO: GÖRAN LINDQVIST

Nyheter

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 11

� För skjutövningar med skarpammunition vid tremånadersut-bildningar får nu övningsledaregöra avsteg från regeln i SäkIom hylsfångare på ak 4B.

Under tremånadersutbild-ningarna på Örebro- Värm-landsgruppen och Västernorr-landsgruppen vid skarpskjut-ning med ak 4B vill HvSS haövningsförhållanden som ärverklighetsanpassade enligtkonceptet ”train as you fight”.

HvSS och utvecklingschefenMagnus Norhult har väcktfrågan om undantag från gäl-lande bestämmelser i SäkI

vilka godkänts av Försvars-maktens säkerhetsinspektion.

Reglerna i SäkI om hylsfång-are ska förhindra olyckor somkan uppstå då hylsor under eld-givning kastas ut från vapnet.Med det undantag som givitsgäller nu ett säkerhetsavståndi sida på fem meter från skyttsamt att övade hvsoldater, sombefinner sig inom fem meterfrån eldgivande vapen, använd-er skyddsglasögon.

Dessutom ska hylsor på mar-ken avlägsnas efter genomfördskjutning.

PER LUNQE

Fältmässig skarpskjutningkräver regeländring

� Under rekryteringssatsning-en ”Kullagret” som är en ut-bildning för rekryterare gnug-gades 16 aspiranter från helaÖstergötland i konsten att re-krytera och rekrytera rätt tillhemvärnet.

– För många är rekryteringdetsamma som att släpa ut enmassa terrängbilar, hänga uppbanderoller, köra stridsuppvis-ningar med mera, säger GöranLindqvist med 20 års erfaren-het av hemvärnet.

– Den stort upplagda showenmed terrängbilarna ska förhopp-ningsvis leda till att dussintalsintresserade kommer fram ochsätter en signatur på en intres-seanmälan. Men det blir sällansignaturer. Det här är inte bästasättet att rekrytera.

KLÄTTRA ÖVER HINDERI stället menar Göran Lindqvisti den nya satsningen Kullagretatt den bästa rekryteringen ärmun till öra. Då måste rekryter-aren veta hur samtalet ska läg-gas upp och han eller hon måsteha kunskap om hemvärnet.

Under första dagens utbild-ning blev det mycket dubbel-riktad kommunikation.

Kursledarna Göran Lindqvistoch Lasse Stenström börjadebygga organisationskunskap,slipa de olika delarna i rekryter-ingsprocessen, ge delarna i hurman motiverar och de klassiskateknikerna för sälj- och avsluts-teknik.

– Vi satsade särskilt på endetalj som ofta varit ett oöver-stigligt hinder för en lyckadrekrytering. Det var att rättatill den tydliga bristen på för-ståelse för hur omfattande pro-cessen fram till Intro 3-klarsoldat är. Många faller ur påden resan för att vi inte har fullkoll, inte håller tempot uppe,inte etablerar kompiskontakteroch inte ser till att varje för-band har en avdelad personsom har totalansvar för de nyasoldaterna, säger Göran Lind-qvist.

I november rullade del tvåi Kullagret. Då erfarenheterbyttes efter första delen.

SVEN SVENSSON

Rekryteringen rullari ÖstergötlandMinskande rekryteringsunderlag stoppar inteöstgötarna som både har koll och rulle pårekryteringen.

Rättelse� Tyvärr stämmer inte bild-texterna på sidan 30 i nr4/08. Insatschefen på denövre bilden heter TordJonsson. Det är han som ärchef på vägverket i Ånge.Tord avlöste Daniel Zetter-qvist (nedre bilden), somjobbar på SCA i Ortviken.

Nyheter

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 812

Vänstern kommer med lösningen� Nationella skyddsstyrkornamåste bli självförsörjande påpersonal. Den slutsatsen harrikshemvärnsstaben kommitfram till efter ett analysarbete.

Regeringens planeringsanvis-ningarkom starkt försenade ochsäger inget om personalförsörj-ningen. Försvarsmakten måstedärför gå efter än sin egen per-spektivplan. Den fastslår atthemvärnet ska bestå av 30bataljoner och 16 700 soldater.

Insatschefen Anders Lind-

ström har också sagt att hanklarar sig med den volymen.

60 års erfarenheter visar atthemvärnet är ungefär 2,5 gång-er så stort som värnpliktskullen.De sista värnpliktiga rycker in2010 och sen ska bemanningenske genom avkastning från detlilla yrkesförsvaret, något somalla nu inser är omöjligt. Detskulle bara räcka till ett hem-värn om 3000–6000 soldater,har staben räknat ut.

Frivilligorganisationerna för-

väntas leverera 250, ungdoms-utbildningen 150 och sen be-hövs 1280 skyttesoldater. Manskulle därför behöva direkt-utbilda 1900 om man räknarmed ett visst tapp under ut-bildningstiden och antar att allastannar i tio år, viket de integör i dag.

Behovet erkänns av högkvar-terets alla berörda avdelningar,men i det ”världsmästerskap isärintressen” som försvarsgre-narna hamnat i är det en öppen

fråga om direktutbildning kanklämmas in i ÖB:s plånbok.

En utväg för att slippa kon-flikten om medlen kan såledesvara att gå över till den danskamodellen där hemvärnet är enegen myndighet. Men det harförsvarsminister Sten Tolgforssagt nej till. En annan lösningskulle då kunna vara att hem-värnet blir en egen anslagspost,som vänsterpartiet motioneratom.

ULF IVARSSON

Ytterligare en utbildning klar för Internet� I samverkan med Mainconhar HvSS nu låtit färdigställaytterligare ett internetbaseratutbildningsprogram.

Det förra avhandlade ak 4B,materieltjänst, och finns sedanett år tillgängligt på Försvars-maktens server. Nu är även ett

utbildningsprogram för läges-angivelse på karta med stöd avUTM klart och snart operativtpå nätet.

LÄTT ATT FÅ TAG PÅHvSS har haft i uppgift att tafram programmet tillsammansmed det Östersundsbaseradeföretaget Maincon.

– Kul att vi är klara i tid ochatt det vi presterat är till nytta

för hela Försvarsmakten. Viåtergick ju till UTM/MGRSkoordinater i juli 2007, sägerHvSS utvecklingschef MagnusNorhult som har varit huvud-ansvarig på HvSS.

Det nya programmet är lättatt komma över. Man beställerinloggningsuppgifter och lösen-ord precis på samma sätt somför ak 4B-programmet.

– Ja, detta är något som alla

bör kunna. Programmet omfat-tar även lägesangivelser medpolär och rätvinklig metod.Redan nu ligger Attundabatal-jonen i Stockholm i startblock-en inför sin stabsövning i höst,säger Magnus Norhult.

På HvSS sida på EMIL (intra-net) finns anvisningar för hurlösenord kan beställas viarespektive utbildningsgrupp.

SVEN SVENSSON

Nisse från Manpower tog över blåtungan� Efter beslut i Försvarsmakt-ens insatsledning om stopp förhemvärnssoldater under blå-tungeinsatsen på grund av er-sättningsregler tog Jordbruks-verket hjälp av Manpower och”Nisse” som bemanningsföre-taget lanserade i sin marknads-föring för fem år sedan.

– Vi gick ut till tre beman-ningsföretag och anlitade Man-

power som låg bäst till i pris,säger Hans Wallin, personal-direktör på Jordbruksverket.

35 assistenter från Manpowerär ute i skånska och halländskakohagar för att fösa in nötkrea-tur till vaccinationsbåset.

– Självklart välkomnar vihemvärnssoldater i den fortsat-ta insatsen. De blir då tillfälligtanställda av Manpower som

står för arbetskläder. Hans Wallin har goda erfa-

renheter av hemvärnssoldaterbåde vid den insats de gjortunder den aktuella blåtunganoch tidigare fågelinfluensan.

– Jag hoppas att ersättnings-reglerna ändras så att vi även ifortsättningen kan ta hjälp avhemvärnet.

PL

� Chefen för Marinbasen iKarlskrona får kritik i en anmä-lan av Marinbasens läkare.Läkaren menar att det kristeamsom finns tillgängligt borde hakopplats in efter att blixtenslagit ner och skadat ungdomarsom utbildades av hemvärnet påKosta skjutfält i somras.

Läkaren som står bakomanmälan skriver att ”krisledning

och krisstöd inte verkar fungeravid olycka”.

Utbildningsledaren Cai Wen-del vid KRAG menar dock attläget var under kontroll efterolyckan.

– Jag och mina instruktöreragerade direkt och tog hand omde skadade. Jag hade samtalsåväl med vakthavande befälsom med huvudskyddsombudet

vid Marinbasen, säger han.Hemvärnet klarade sig utankuratorer och psykologer iKosta.

I slutet av november återsam-lades ungdomsgruppen medCai Wendel och instruktörer.

– Alla 15 som gick ut godkän-da har nu fått placering i hem-värnsförband, säger Cai Wendel.

PL

Chef kritiseras efter blixtolycka

Att kunna kartan är nödvän-digt. FOTO: MAGNUS NORHULT

Nyheter

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 13

Inga män bakomratten – ännu� Det blev nej för manliga for-donsförare vid Kvinnliga bilkår-ens riksstämma i Härnösand.13 av 130 delegater röstade nej.Men beslut fattades om tvåtredjedels majoritet vid stadge-frågor mot nuvarande gällandeenhälliga beslut.

– Vi kommer nu att genom-föra en extra stämma 7 februari2009 och då hoppas vi kunnaklubba in manliga fordonsföra-re i bilkåren, säger riksbilkår-chefen Reidun Eklöw.

Hon menar att det är helti linje med det värdegrunds-arbete Försvarsmakten genom-för att inte diskriminera mänsom förare.

– Dessutom har vi en stor re-kryteringspotential om vi släp-per in män. De värnpliktigamän som inte genomför termintre har redan grundutbildningoch de blir förstås en stor re-surs för oss, säger Reidun Ek-löw.

Kvinnliga bilkåren är viktigför hemvärnet. Med 6000 med-lemmar och 80 instruktörer på102 kårer förser bilkåren hem-värnet med förare. Behovet hoshemvärnet ligger på bataljons-nivå, hos insatsplutoner, kom-paniledningar och hvundkom-panier.

– Vi bemannar 52 procent avdet fullständiga behovet inomhemvärnet i år. Och det är ungaförare, medelåldern ligger på42 år, säger Reidun Eklöw.

Genom grundutbildning förhemvärnet ges kompetens förförare av tung lastbil, terräng-bilar, minibuss med släp ochnorr Dalälven bandvagn 206.

I fred är rekryteringsupp-draget det viktigaste. Bilkårenarbetar även med kampanjer förtrafiksäkerhet och med att spri-da totalförsvarsinformation.

En uppskattad talare på riks-stämman var rikshemvärns-chefen Roland Ekenberg sominte bara tog emot kungligmedalj i silver, utan även rung-ande applåder från 400 gästervid middagen i S:t Petrilogenför sitt middagstal.

PL

� Det har blossat upp tilldiskussion om ersättning tillhemvärnet. Först ut var SvanteLejon vid Övertorneå hv-kompani som i Norrbottens-Kuriren tyckte att ersättningenär alldeles för låg.

Svante Lejon hade ringt tillsina hemvärnssoldater för attgenomföra ett eftersök i Kalix.Då möttes han av flera nej.

– Dålig ersättning samt svårtatt få ledigt från jobbet varorsaken. Prioriteringarna i sam-hället är tokiga. Vi som alltid äri beredskap är negligerade ochförsummade, säger han.

KORT VARSELKlockan var sju på morgonenaktuell dag då förfrågan komom insats av hvkompaniet.Svante Lejon tog fram sin listaoch började ringa. Men de blevalltså många nej. Förutom detkorta varslet som innebar attsoldaterna inte hann begäraledigt från sina arbetsgivare,upplevde han att många tyckerersättningen är för låg.

Dagen efter i samma tidningsvarar Lennart Andersson somär vice ordförande i Lapplands-jägargruppens hemvärnsråd ochRoland Lång, ställföreträdandechef för Överkalix hemvärns-

kompani. De känner inte igensig i de uttalanden som SvanteLejon gjort.

ERSÄTTNING INGEN LEDSTJÄRNA– Jag har aldrig varit med omatt någon tackat nej med moti-veringen att det är dålig ersätt-ning, säger Roland Lång.

Lennart Andersson tycker attSvante Lejon ”blandar päronoch äpplen”:

– När det gäller skarpa upp-gifter har jag aldrig hört någotknorr om ersättningen. Tvärt-om är det vår plikt och vårtintresse att hjälpa till som styr.Ersättningen är ingen ledstjär-na, säger han till TidningenHemvärnet.

Lennart Andersson menar attfrågan om ersättning inte skadrivas på det sätt och genom dekanaler som Svante Lejongjort.

– Vill vi diskutera ersättnings-frågan ska det gå genom denmedinflytandeorganisation vihar i hemvärnet eller vända ossdirekt till rikshemvärnsavdel-ningen, säger han.

Lennart Andersson har självinte hört några krav på högreersättning.

PER LUNQE

Ersättningdiskussionsfrågai Kalix

Mini-Sälen påfödelsedagen� Arrangemangen kring hem-värnets 70-årsdag börjar klarna.En tidsplan med utpekade an-svariga för varje inslag har skri-vits. Det hela får en klart seriösprägel och förutom jubileums-middagen tonas det centralafestandet ned. Fredagen den 28maj 2010 ordnas sex seminarierrunt om i landet med namn-kunniga deltagare så att pressenlockas dit för att skriva.

– Vi ser det här som ett”mini-Sälen”, säger 1:e viceordförande i rikshemvärnsrå-det, Roland Svensson. Med detmenas ett upplägg som liknarFolk och Försvars rikskonfe-rens. Bakom seminarierna stårFolk och Försvar och hemvär-net tillsammans.

Huvudsyftet med jubileet ärmarknadsföring och att hedrarörelsens personal. På lördagenvisar förbanden därför upp sigi de flesta stora städer understridsövningar.

Rikshemvärnsrådets nota förjubileet kan bli upp till en mil-jon kronor beroende på hurstora bidrag som betalas ut tillhemvärnsråden, som kan an-söka om stöd till lokala aktiv-iteter.

Stridsövningarna täcks avnormala verksamhetsmedel.

– Ett genomtänkt uppläggsom borde nå långt. Frågan ärom man kan hitta något somnår längre, säger ledamoten avrikshemvärnsrådet Jan Anders-son.

� Bråket om bokföringen avCMR:s, Centrala musikrådets,pengar fick ett överraskandeslut på rikshemvärnsrådetssenaste möte. CMR är formellten arbetsgrupp i rådet men haregen stämma, eget organisa-tionsnummer och egna reviso-rer. Man vill ha kvar sin själv-ständighet och inte ingå irådets bokföring.

– Det här är inte så lite små-aktigt, sa CMR:s Ingmar Bad-man under diskussionen apropå

rådets krav på att samla redo-visningen.

Han förklarade sig ändå nöjdsedan CMR:s föreningsmedellyfts ur rådets budget. Kvar blirposterna stipendier och försäk-ring av notbiblioteket, som skabetalas av rikshemvärnsrådetsanslag från Försvarsmakten.

Inkomsterna i CMR kommerfrån medlemsavgifter och för-säljningen av skivor. Intäkternaanvänds till rättigheter ocharrangemang.

Musikbråket slutade lyckligt Börsnedgångendrabbar rådet� Nedgången på börsen görrikshemvärnsrådet fattigare.Mellan 1 januari och 10oktober hade kapitaletkrympt från 13 miljoner till8,5.

– Vi sitter still i båten ochplanerar inga akuta åtgärder,säger Thomas Widlund iekonomiutskottet.

Nyheter

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 814

� KFÖ-metodiken är här föratt stanna. Plutonen ska samlas.Utbildningsgrupperna är eniga:Ersättningen för deltagandemåste höjas. Och telefonentycks vara en väg till framgång.

KFÖ-veckan eller Hemvärns-veckan har lämnat avskjut-ningsrampen. 2009 kommer 29bataljoner att övas i denna formoch 2010 är hemvärnets allabataljoner med i KFÖ-veckor.

Rikshemvärnschefen satteföre metodförsöken flera mål,bland andra att hemvärnets vik-tigaste stridande enhet, pluto-nen ska vara i fokus. Förbands-uppfyllnaden ska vara acceptab-el 2010, 85 procent.

Deltagandet, det vill säga för-bandsuppfyllnaden eller närva-ron, kunde under metodförsö-ken ha varit bättre skriver ut-bildningsgrupperna i sina rap-porter efter KFÖ-veckorna.

I Västernorrland deltog 42procent av 233. hvbataljonenssoldater och befattningshavare.I Dalarna slöt 43 procent upp i533. hvbataljonen och i Öre-bro- Värmlandsgruppens 512.hvbataljon deltog 60 procent.

KFÖ-VECKAN BRA METODI Västernorrland genomfördesmetodförsöket med en tydligmålsättning om att nå 85 pro-cents deltagande och utbild-ningsgruppen ville hitta formerför hur utbildningen och öv-ningen kan genomföras medplutonen som den viktigastebyggstenen i bataljonen. När-varon blev inte vad gruppenhoppats på. Dock anser grup-pen att KFÖ-veckan är en brametod för att på ”ett koncen-trerat och effektivt sätt” genom-föra utbildnings- och övnings-verksamhet.

KFÖ-metodik användes medmodifikation. Det blev i Väster-norrlands upplägg en kraftsam-ling till vardagar. Meniga hem-

värnssoldater ryckte in onsdagkväll och ryckte ut tidigt fredagkväll. Ett av skälen till det lågadeltagarantalet bedöms vara attde meniga var med på vardagar.

I stället för traditionell meto-dik där förstegsmodellen släp-per in ”uppifrån och ner” ochdär meniga rycker in först fre-dag och övas helgtid, försökteVästernorrlandsgruppen medvardagar för 20-timmarssolda-terna. Detta visade sig i grup-pens utvärdering inte vara opti-malt för att fylla plutonerna.

Upptagningsområden förgruppens bataljoner är i huvud-sak Sundsvall och Örnsköldsvikmed dominerande arbetsplatseri massaindustri med skiftgång.Att så få 20-timmarssoldaterdeltog kan bero på att mångaarbetar skift och att full kost-nadstäckning inte ges. Dess-utom kan, enligt gruppens ut-värdering, nedläggningshotetmot gruppen ha spelat in.

PLIKT I FRIVILLIGHETENEn lösning som Västernorr-landsgruppen för fram för attfå bättre deltagande är att vidnästa KFÖ följa gängse upp-lägg med förstegsutbildningunder veckodagar och låtameniga soldater rycka in fre-dag. Det betyder att bataljons-chefer och kompanichefer ryck-er in måndag, tisdagen används

till förberedelser, under onsda-gen kommer plutonchefer, tors-dag gruppchefer och fredag allt-så meniga.

Gruppen vill kunna ge högreersättning för deltagande.Dessutom menar gruppen attKFÖ-veckan inte bör vara detenda övningstillfället underåret. Delad KFÖ-vecka försfram som en lösning på denlåga närvaron.

I Dalarna är bedömningenatt utbildningsmetodiken, meddagens förmåner och tillämp-ning av hemvärnsavtalet, KFÖ-vecka inte löser problemen mednärvaro för 20-timmarssolda-terna. Detta innebär vidareövningsmässigt att plutonensförmåga till strid inte blir till-räcklig.

För att nå målet om avtals-uppfyllnad under KFÖ-veckanmenar Dalregementsgruppenatt det antingen behövs attityd-förändringar kring hur solda-terna ser på innebörden avavtalet eller så behövs det för-ändringar i regelverken.

– Hemvärnet är en frivilligrörelse och frivillighetengenomsyrar verksamheten. Närvi rekryterar nya soldater måstevi vara tydligare med vad frivil-ligheten innebär. Det är frivil-ligt att gå med i hemvärnetmen avtalet innebär en skyldig-het att fullgöra minst avtalad

utbildningstid varje år, sägerPatrik Warström på Dalrege-mentsgruppen.

Hemvärnet har inga andramöjligheter än att säga uppavtalet om soldaten inte visarsig.

– Det vill vi inte och därförmåste vi arbeta på förståelsenav avtalets innebörd, att detfrån soldatens sida handlar omen förpliktelse mitt i frivillighe-ten. Soldaten måste helt enkeltprestera sina timmar och detmåste vi vara mycket tydligamed när vi rekryterar, sägerPatrik Warström.

Detta även om så kallade nol-lor, soldater som inte visat sigunder två år, stryks ur rullornaallmänt.

Nu diskuteras inom hemvär-net en ny form för kontrakt, ettkontrakt som i princip inte för-ändrats sedan 1940. Tanken äratt hemvärnskontraktet ska inne-bära en förpliktelse för soldatenatt genomföra en förbandsöv-ning som KFÖ en gång omåret. Det nya kontraktet har enlång och snårig väg med lag-ändringar innan det kan för-verkligas, men målet är klart.

HÖGRE ERSÄTTNING KRÄVSEtt sätt att få bättre närvaro,som bland 20-timmarssoldater-na under Dalregementets KFÖ-vecka låg på 33 procent, är atthöja ersättningen. Normen idag är sjukpenninggrundandeinkomst, SGI. Tanken harväckts inom hemvärnet att densom är med på en KFÖ ”inte ärsjuk”, det vill säga ersättningenska inte relateras till ersättningför sjukdom från Försäkrings-kassan. I stället borde inkomst-bortfallet vara basen för ersätt-ning. Men än så länge gällerSGI.

– Många har inkomster somligger över sjukpenninggrund-ande inkomst. De förlorar där-

KFÖ här för att stanna– personlig kontakt krävsEfter genomförda försök med KFÖ-vecka hos Västernorrlandsgruppen, Dalregementsgruppenoch Örebro- Värmlandsgruppen kan nu erfarenheterna summeras.

Plutonens agerande i strid sätts i fokus under KFÖ-veckor. Härinsatspluton ur Tingvalla hvbataljon. ARKIVBILD

Nyheter

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 15

för pengar på att delta i övning-ar. När vi nu satsar på KFÖ-veckor och all vår övningsbud-get går till dessa, måste vi föratt kunna producera bataljonermed stridsdugliga plutoner, setill att soldaterna kommer ochdå måste vi också ge rimlig er-sättning, säger Patrik Warström.

Ett radikalt förslag som för-des fram när utbildningsgrupp-cheferna diskuterade KFÖ-veckan på HvSS är att införa ettbonussystem som ger bataljons-chefer högre ersättning omnärvaron når acceptabel nivå.Frågan är då om bataljonschef-en blir ersättningspliktig omnärvaron visar sig ligga orimligtunder acceptabel nivå?

Örebro- Värmlandsgruppendrar slutsatsen i sin utvärderingatt KFÖ-veckan är här för attstanna: ”En bra balans mellanövningsmomenten, lagom steg-ring och delaktighet under helaprocessen, har lett till att mo-dellen med sammanhållen KFÖupplevs som en klar förbättringoch reell kompetenshöjning,jämfört med traditionell våroch höstövning.”

– Om vi ser på tidigare upp-lägg som inneburit flera helgersutbildning där många övademissat någon helg menar vi atten samlad KFÖ-vecka ur ut-bildningssynpunkt är bättre,säger Gert Malmkvist på Öre-bro- Värmlandsgruppen.

Han ser liksom Patrik War-ström och Västernorrlands-gruppen att ersättningen måsteupp:

– Det är svårt för en familje-försörjare att motivera en veck-as frånvaro från familjen medett ekonomiskt minus somföljd.

För hemvärnsförband därmånga arbetar borta eller haregna företag och maskiner sominte kan stå still utan allvarligaekonomiska konsekvenser, blirinkomstbortfallet för stort, me-nar Gert Malmkvist:

– Så det vi pratar om är att haförstegsutbildningen som skeren helg, eller en till tre helgerföre utbildningshelgen då demeniga rycker in.

TELEFONEN HÖJER NÄRVARONGruppen menar att det finnsallvarliga brister som måsteåtgärdas. Det är bland annatvapenförvaringsmöjligheter iVärmland och svårigheter medatt nå den enskilde hemvärns-soldaten för att skapa intresseoch engagemang eftersom för-bandet endast övas en gång omåret. Den ekonomiska ersätt-ningen för KFÖ-veckan bör sesöver, eftersom det såväl förmeniga och som befäl blir enekonomisk förlust att delta iveckan.

Befälen i den övade 512. hv-bataljonen slöt upp till övning-en, som gruppen skriver ”sågott som mangrant”. För denenskilde soldaten var engage-manget inte lika stort.

Med endast en övning omåret menar gruppen att detkrävs andra aktiviteter änövningar för att aktivera per-sonalen för att inte tappa för-bandsandan.

En framgångsfaktor tycksdock ha varit personlig ochintresseväckande informationföre KFÖ-veckan. Det är kan-ske genom sådan informationsom Örebro- Värmlands-gruppens 512. hvbataljon lyck-ades mobilisera fler än övrigabataljoner som deltog i försö-ket. Dels gick en snyggt form-redigerad broschyr ut till allasoldater och befäl i bataljonenoch dels satte sig pluton- ochgruppchefer sig ner och ringdesina soldater före KFÖ-veckan.Personlig kontakt tycks ha enstark effekt.

PER LUNQE

Strid i stadsbebyggelse, Älvs-borg. Plutonens uppträdandei denna miljö kommer att ingåsom en naturlig del i KFÖ-verk-samhet. ARKIVBILD

� Forsheda hemvärnskompa-ni avvecklades 2003. Nu haräven kompaniets kamratför-ening gått in i arkiven såsomupplöst. I samband med för-eningens sista stämma beslötsatt överlämna dess överskott,20000 kr till HvSS.

En delegation från förening-en besökte HvSS och över-

lämnade då gåvan.Vid enenkel ceremoni bytte en sym-bolisk check händer.

Det blev vid besöket tid förvälsmakande måltider, skålaroch tal. Vällingedagen påHvSS avslutades med samvaroi Slottets Blå sal. I och meddetta har ännu en hemvärns-kamratförening gått i graven.

Kamratförening upplöst

� Statistik från hemvarnet.sevisar hur intresseanmälningarför att gå med i hemvärnetkommit in till sajten från 2004till och med augusti 2008.

Anmälningarna följer ettganska jämnt flöde över åren.Dock låg de lägre under 2004för att ta ett skutt följande åroch fram till 2008.

De första sju månaderna 2008kom i snitt 111 intresseanmäl-ningar in per månad. Men iaugusti anmälde 143 personerintresse. Detta skulle kunnaförklaras med den massmedialabilden av Georgienkriget ochden debatt om behov av svensktförsvar som uppstod.

Statistiken visar för 2008bland annat rekryteringsbehovper 25000 invånare, intressean-mälningar per en miljon invå-

nare och intresseanmälningar-nas del av rekryteringsbehovet.

Gotlandsgruppen (gruppensgeografiska område) topparrekryteringsbehovet med 294(personer) per 25000 invånare.Livgardesgruppen ligger lägstmed 19 per 25000 invånare.

Intresseanmälningar per enmiljon invånare toppas av Söder-törnsgruppen, 188, följt av Fält-jägargruppen, 185, och Got-landsgruppen, 174.

Av intresse för rekryterings-ansvariga visas andelen intres-seanmälningar av rekryterings-behovet. Här ligger Lapplands-jägargruppen lägst med 1 pro-cent, följt av Gotlandsgruppen2 procent. Rekryteringsläget ärmest gynnsamt för Livgardes-gruppen med 21 procent.

PL

Fr v Bernt Jansson, Lars-Gunnar Sederlin och Oscar Lidén medcheck m/större.

Livgardet toppar statistikeni rekryteringsligan

Nyheter

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 816

� Det var inga grabbar på pal-len när Försvarsmaktsmäster-skapet för bevakningshundargick av stapeln i Hofors. Eftertvå dagars tävlande stod hem-värnsekipaget Jenny Karlsson,Norrbottensgruppen som seg-rare tätt följd av Merja Söder-lund, LSS och Yvonne Anders-son, Gävleborgsgruppen påbronsplatsen.

Det var ett funktionsinriktatoch verklighetsnära mästerskapdär ekipagen med erfarenhetoch god förbandsvana droghögsta poängen. Patrullstigenär 700 meter där ekipaget skalokalisera ljud eller doftvittring

100–150 m ut från stigen. Dettamoment var svårast och detkrävdes bra taktik för att lyckas.En bra hund gör sitt till, menendast när ekipaget jobbar till-sammans blir det full utdelning.

Här ska ekipagen patrullera ica 150 m och på stigen ta uppett korsande spår samt förföljadet i 800 m och under spårethitta fyra föremål för att få fullpoäng. Att detta är det viktigas-te momentet för en bevak-ningshund visade resultatlistandär hela fem ekipage tog max-imala 500 poäng och 24 ekipa-ge hade mer än 400 poäng.

– Utmärkta prestationer av

nästan alla ekipage, men bäst avde bästa var Anneli Dambergmed Zeppo från Norra Små-landsgruppen, säger domarenDan Majlöv.

Momenten lydnad och upp-letande gör mästerskapet kom-plett och det var just på detsista uppletandet som Jennykunde bärga segern och ta ÖBs,Rikshemvärnschefens vand-ringspriser för bästa ekipage.Att detta Försvarsmaktsmäster-skap är viktigt visade sig genomde besökare som fanns på platsför att informera sig om hund-ekipagens förmåga. På platsfanns bl a Stefan TörngrenHKV, Magnus Norhult HvSS,Raymond Iller, C Gävleborgs-gruppen samt många hemvärns-soldater i publikleden.

Nästa år avgörs mästerskapeti Blekinge.

TEXT & FOTO:

BO ERIKSSON

Jenny och Truxelis Pilo bästa bevakningsekipaget

� De viktigaste nyheterna är attman ska kunna få silver- ochbronsmedaljen av olika skäl.Det är dels för ”framståendetjänstgöring”, dels för ”beröm-värd gärning”. I det senare fal-let blir medaljerna omgivna avlagerkransar. För att få silvermed lagerkrans krävs ”bragd-liknande insatser” och bronsetmed lagerkrans tilldelas densom gjort en ”rådig aktiv hand-ling i krissituation undertjänsteutövning i hemvärnet”.Förebilden är här Dan Fjäll-ströms ingripande vid helikop-terolyckan i Ryd 2007.

Den framstående tjänstgör-ingen som kvalificerar till hem-värnets silver- och brons samtde kungliga medaljerna i silveroch guld definieras av arbets-gruppen som en ”synnerligenbetydelsefull tjänstgöring” som”bidragit till att utveckla hem-värnet utöver vad tjänsten krä-ver”.

De kungliga medaljernabeslutas av rikshemvärnsrådet,de andra två av hemvärnsråden.

Bestämmelserna ska börja till-lämpas 2009 och de förstamedaljerna enligt de nya krite-rierna utdelas då 2010.

Den allra finaste utmärkelsenär naturligtvis den kungligamedaljen i guld. Regeln är härsparsamhet med tilldelningen.Man kan få den i guld fast manfått den i silver. Man kan där-emot inte bära medaljen i bådavalörerna.

NY SILVERMEDALJEn nyhet i sammanhanget är attHemvärnsbefälets riksförbundarbetar på att ta fram en Petri-medalj i silver. Den har hittillsfunnits i brons och guld.

Även om det är dyrt kommerrikshemvärnsrådet inte att lägga

sig i bruket av lokala bak- ellerfrånsidor på medaljerna. Det ärhemvärnsråden själva som fårbetala.

Reglerna är klara, logiska ochvälstrukturerade, ansåg leda-möterna i verkställande utskot-tet, som ställt sig bakom för-slaget. Men rikshemvärnsrådetkommer att få mer att göra.Inte mindre än sju olika medalj-er, plaketter och en hederssköldhar ledamöterna att besluta om.Det blir hundratals ärenden påett år.

ULF IVARSSON

Lagerkrans för berömvärda gärningarStatuterna för hemvärnets medaljer blev färdiga före jul sedan rådets arbetsgupp under ledningav Thomas Widlund slutspurtat.

ÖBs kristallskål blir fin att ätaur. Truxelis Pilo förd av JennyKarlsson knep guldet. ChefenGävleborgsgruppen, RaymondIller var prisutdelare.

� Karlbergs slott blir platsenför jubileumsmiddagen den 29maj 2010. Högvakt är inlagdför två hemvärnsdygn 28–30maj och arbetet med en jubi-leumslogga pågår.

Armémuseum och Posten harfått brev om separatutställningrespektive frimärke och hovetom deltagande av kungen ochprins Carl Filip.

Jubileet avancerar

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 17

�

SÖDERTÖRNövar och satsar

på naturliga ledare

När 200 män och kvinnor övar skydd

mot terrorverksamhet på Muskö

är alla från bataljonschef till skyttesoldat

inställda på att denna övning

kan bli verklighet. Chefer från grupp-

till bataljonsnivå gnuggas i ledarskap.

TEXT: PER LUNQE FOTO: STAFFAN CLAESSON

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 818

� Hemvärnslarm och inryckning. Tält res-es. En till tre timmars sömn. Dag två ärstridsvärdet olika i de tre skyttekompani-erna. På Södertörnsbataljonens 22. kom-pani har man motivationsproblem. Soldat-erna är trötta och har inte fått äta tillräck-ligt. 21. kompaniet har fått mer sömn, tretill fyra timmar och där är man vid gottmod. 23. kompaniet fungerar tillfredsstäl-lande, det är bataljonens järngäng, somställföreträdande bataljonschefen BennetRemnås säger.

Han trycker på att alla chefer i kompani-erna måste ta initiativ:

– Gruppcheferna sätter förstås igångegna mindre övningar med sina soldaternär det blir död tid. Det samma gäller förplutoncheferna, säger han.

Bataljonschefen Göran Ohlsson menaratt hans underlydande chefer får för liteledarskapsutbildning. Det krävs en hel delför att leda en grupp, en pluton, ett kom-

pani eller en bataljon även om han självtycks ha en ganska gedigen militär erfaren-het.

– Vi vet alla att pengarna inte räcker fören sådan väsentlig del som just ledarskaps-utbildning. Det är bara att titta på HvSSkursutbud. Kurserna som ska ge oss bättrechefer har ställts in i år, säger Göran Ohls-son.

DET HETTAR TILLJag och fotografen Staffan Claesson hartagit oss till Muskö och får en inblick i enganska omfattande övning, en av två i årmed Södertörnsbataljonen. Upplägget ochramen är det välbekanta terrorhotet ochdet som ska övas är skydd, bevakning ocheldöverfall.

I det TOEM som reglerar verksamhet-en är skydd och bevakning kärnkompeten-serna som hemvärnet ska besitta och vidbehov leverera. Som Göran Ohlsson säger

måste bataljonen klara av ”väpnad strid”och det märks på soldaterna i 21. kompani-et grupperade runt kompanistaben när deblir överfallna av B-styrkan från insats-kompaniet ur Södermanlandsgruppen, atthär hettar det till.

Det börjar med en avledande manöverfrån B-styrkan som ger eld söder om stab-en, varefter ganska snart en terrängbil be-styckad med KSP 58 snabbt kör upp motstabstältet och kulsprutan avger såväl trä-flis från löspluggen som mynningsflamma.

Kompaniets soldater intar snabbt sinastridsställningar och besvarar elden. Detkända smattret från ak 4:orna och kul-sprutorna lägger sig över skogspartiet. Or-der skriks och när fi är nedkämpad krävsgruppcheferna på skade- och ammuni-tionsrapport.

17 soldater i Göran Ohlssons bataljonkommer ganska nyligen från Tchad och deliksom alla andra i bataljonen, som har en

Temperaturen stiger: Mikael Karlsson med ksp-band och Lars Arwild (th) på väg mot eldställningar när B-styrkan slår på ett anfall.

SÖDERTÖRNSBATALJONEN ÖVAR

OCH SATSAR PÅ NATURLIGA LEDARE

�

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 19

(Ovan). Anfallet harslagits på mot kom-panistaben. MagnusSihlberg (tv) ochKristian Erikssonöverlägger om läget.

(T v). Cheferna i batal-jonen ska vara naturli-ga ledare. Kompani-chefen Mats Löparehar koll på läget.

(T h). Kristian Eriks-son, en av skyttesolda-terna i Södertörnsba-taljonens 21. kompani,är beredd på B-styr-kans andra eldstöt.

medelålder på 35 år, tycks vilja öva strid.Soldaterna blir märkbart taggade av strids-momentet.

– Vi måste ge dem moment som höjertemperaturen, säger informationsbefäletBjörn Kagger.

Vi pratar ledning och utrustning somska underlätta ledningen. I bataljonsstab-en finns datorer. Det finns flera kommuni-kationsalternativ liksom i kompanistaber-na. Ra 180, fasta linjer genom FTN ochPTN borgar för en robust kommunika-tion.

VÄRDA RIKTIGA LEDARERutger Gyllenram är stabschef i bataljon-en. Han verkar ha en god struktur på arbe-tet i staben. STRIL-befäl arbetar såvälmed minutoperativa frågor som att deplanerar framåt med några dagars hori-sont.

I bataljonsstaben har han specialister på

sjukvård, hundtjänst, transportfrågor medmera. Själv beskriver han sig som genera-list.

– Vi vill ha en blandning av specialisteroch generalister, säger han och trycker påden gamla sanningen att cheferna i batal-jonen ska vara naturliga ledare. Soldaternavill inte ha befäl med truppskräck. De ärvärda riktiga ledare.

Under övningen spelas med terrorhotetsom är en viktig uppgift för bataljonen.Andra är att släcka skogsbränder, genom-föra eftersök av försvunna människor ellerpå annat sätt ge stöd åt kommuner ellerpolismyndigheter.

Hemvärnet som normalt uppmärksam-mas för att det ska halveras eller genomfören viktig insats när skogsbränder florerar,har huvuduppgiften att vid behov ta till va-pen.

– Vi måste öva med siktet inställt på denyttersta verkligheten för oss, väpnad strid.

Men vi övar också mycket skyddsvakts-tjänst under fredsförhållanden, säger Gö-ran Ohlsson.Den skrala förbandsuppfyllnaden inomhemvärnet som är ett återkommande sam-talsämne stör inte Rutger Gyllenram:

– Vi har till den här bataljonsövningenfått ihop 200 soldater och befäl. Det kundepotentiellt vara 500. Men när det krisar tillsig på riktigt kommer dom och då till enfungerande struktur. Så förbandsuppfyll-naden är inget problem, säger han.

Södertörnsgruppen producerar två bat-aljoner. Roslagsbataljonen med rekryter-ing från Norrtälje, Vaxholm, Värmdö ochÅkersberga kommuner. Södertörnsbatal-jonen har upptagningsområde i Tyresö,Nynäshamn och Haninge kommuner. Ba-taljonerna har marina uppgifter såväl somlandbaserade. Gruppen hotades av ned-läggning i maj månad men framtiden seråter ljus ut. �

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 820

Lös problemet!TEXT: VERONICA ATTERHEM ILLUSTRATION: ALF LANNERBÄCK

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 21

�

� ”Fänrik, problem med terrängbilen!”Hemvärnssoldat Jönsson fick skrika det i

örat på honom för att han skulle höra gen-om oväsendet. Sedan fick soldaten skrikadet igen, innan det gick fram. Men till sist

förstod fänriken Raske, tog ett djupt ande-tag, och tyckte att krig skulle ha varitmycket trevligare om bara Murphy velathålla sina klåfingriga lagar i styr. Han kun-de knappt tro det. Fanskapet till fordon ha-

de ju fungerat för fyra minuter sedan, ochnu vägrade det starta?

”VAD NU?” frågade han – även det i formav ett vrål i den andres öra.

”Direktträff,” meddelade Jönsson. Smäll-andet gjorde uppehåll ett ögonblick, såhans ord gick att uppfatta. ”Inte mycketkvar!”

Nästa sekund duckade båda – träflisorseglade genom luften när ett träd i närhet-en sprängdes, bröts, och splittrades, allt påen gång.

Raske dunsade ned på knä och skyddadeansiktet med armarna och därunder tänktehan så att det gnisslade. Det var inte svårt –kuggarna i hjärnbalken var utslitna för dag-en. Det krävdes inte mycket för att få dematt gnissla.

”Aargh,” morrade han när han rätade påsig igen, men fortfarande på knä. Rester-ande del av trädet studsade mot en helträdstam och kraschade sedan in i marken– han ägnade det knappt en blick. Nästasmäll landade en bit längre bort – han ig-norerade den också.

KONSTIGT hur oberörd han var. Man kun-de tydligen vänja sig vid vad som helst. Vadhöll han på med nu igen? Ah, just det:transport tillbaka till plutonen. Hämta uppammunition och vattendunkar på vägen.Helst snabbare än genast. ”Vi behöver ettnytt fordon. Följ mig!”

Han studsade upp och sprang tillbakamot kompanichefen och ”kartbordet” – enträskiva liggande på backen, prydd medkartor som någon hand då och då sveptejord och damm från. De avancerade, da-torstödda GIS-kartorna som det förban-nade forskningsinstitutet försett dem medhade lagt av för länge sedan. Tydligen hadedet regnat på dem.

Kompanichefen, kaptenen Sköld, sattoch försökte överrösta dundret och smäl-larna. Ett anklagande finger slog upprepatned på kartan medan den hest vrålandemunnen höll sig precis intill örat på löjt-nanten Ovik, som då och då nickade och dåoch då knyckte med huvudet för att be kap-tenen upprepa sig.

Även om han inte tyckte om det, insågRaske att det bara var att vänta. Han sjönkotåligt ned bredvid ett träd, lutade sig förstpå det ena knäet, sedan det andra, såg sigomkring, hukade sig då det small för nära.Jönsson väntade lika otåligt bredvid ho-nom.

MINUTERNA TICKADE, sekunderna flög.För långa minuter, för många sekunder.Hur mycket ammunition hade plutonenkvar vid det här laget? Hade läget ändrats

så pass att hans nya direktiv inte längre vargenomförbara?

Äsch, nog med dystra tankar. Någon-ting optimistiskt, för omväxlings skull …vädret var ju fint. Sådant var bra. Vårsoloch lagom torrt på backen. Det enda reg-net bestod av jord och flisor – han ducka-de och slängde armarna över huvudet.

TILL SLUT var löjtnanten Ovik på det klaramed vad Sköld försökt få fram, och innankaptenen hunnit vända sig till fänrikenHansson, grep Raske hans axel för att fåhans uppmärksamhet.

”Vad gör du kvar här?!” vrålade Sköld.”Min terrängbil har sprängts!” vrålade

Raske tillbaka. ”Jag behöver ett fordon!””Ser jag ut som en Volvohandlare? Jag

har bättre saker för mig än dina transport-medel!”

”Kapten, om jag inte –!””LÖS PROBLEMET!” Kaptenen slet

sig loss och vände sig till Hansson med enslutgiltighet som gränsade till det oartiga.

Raske förlät honom oartigheten – hanvar stressad. Folk tänker inte alltid på ar-tighet när de är stressade. Men Raskes pro-blem kvarstod.

”Faan,” fräste han, med känsla, och såg

sig ännu en gång omkring.Jönsson tittade nästan uppgivet på ho-

nom. ”Vad gör vi nu?”Men Raskes blick hade fastnat på något.

Något som förvisso skulle göra kaptenenvansinnig. Raskes simultankapacitet varsträngt begränsad. Man kunde till och medsäga, att han inte hade någon. Alltså, ettproblem i taget. ”Häng på,” sa han.

TIO METER längre bort stod kaptenensterrängbil – händelsevis den enda funge-rande bilen inom synhåll – med en halvso-vande bilkårist i framsätet. Sköld skulle va-ra kvar på plats i flera timmar till. Sköldkunde lätt få dit en ny bil. Bilen kunde tilloch med vara återlämnad till Sköld inomen halvtimme. Om inte den sprängdesockså, vill säga.

Jönsson tvekade. ”Fänrik, borde vi verk-ligen …?”

”Säger kaptenen ’lös problemet’” mutt-rade Raske, ”då måste jag anta att det ingårbefogenhet att ’lösa problemet’. Medandra ord, kaptenen får skylla sig själv!”

Med Jönsson fortfarande i släptåg stega-de han rakt fram till terrängbilen, slet uppdörren och lutade sig in mot örat på bil-kåristen: ”Ut!”

”Vaddå, ’ut’?” genmälde hon sömn-drucket, och började sakta blinka uppögonen.

Raske pekade på sin kragspegel. ”UT, sajag!” kommenderade han igen.

När inget hände tog han tag i axeln påbilkåristen och slet ut henne, genast assi-sterad av Jönsson. Innan den stackars bil-kåristen ens landat ordentligt på markenhade Jönsson hoppat in bakom ratten, me-dan Raske hastigt kravlade över till passa-gerarsätet. Jönsson stängde och låste dör-ren och startade motorn direkt.

Vid det laget hade kaptenen Sköld upp-märksammat upptåget.

DET VAR INTE svårt att lista ut vad han sa,även om bara hälften bröt igenom det evi-ga dundrandet. ”RASKE! VAD HÅLLERDU PÅ MED?”

”Kör, Jönsson,” sa Raske i örat på sinsoldat, och så lutade han sig ut genomfönstret och höjde handen i hälsning tillSköld då de rivstartade förbi. ”JAG LÖ-SER PROBLEMET, KAPTEN!”

Jönsson skrattade.Det var svårt, insåg Raske och flinade då

han damp ned ordentligt på sätet igen, attinte göra detsamma. �

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 822

LÖS PROBLEMET!�

� Hemvärnssignalisten Olof Bjälkvall ärbisexuell och står för det offentligt. Det ärpå hans eget initiativ vi väcker frågan idenna tidning. Olof hade tänkt skriva ettreportage från Pride-festivalen, men fickinte plats i Försvarsmaktens tält, så detblev en intervju i stället. Tältet bemannasalltid av medlemmar i HoF, homo, bi- ochtranspersoner i försvaret.

Under värnplikten i flygvapnet gällde”fråga inte, berätta inte”, berättar Olof.

– Så här i efterhand var det klokt att intevara öppen. Normen var manlig, tuff ochball och några av mina befäl hörde defini-tivt hemma i machokulturen. Vi får då ochdå bevis för att den delvis lever kvar ochibland även exempel på att kvinnor diskri-mineras i Försvarsmakten ännu efter 30 år.

Fortfarande måste de jobba hårdare änmän för att bli accepterade.

ACCEPTERAR INTEPå tio år har emellertid mycket hänt och idet kompani som Olof nu tillhör, SödraRoslags, har han inte märkt några homo-foba tendenser. Kompaniledningen ochnågra av kamraterna känner till Olofs lägg-ning och de har klart sagt ifrån att de inteaccepterar glåpord och elaka kommenta-rer.

– Jag tänkte sluta i hemvärnet men kom-panichefen Kjell Karlström och hans fruTitti som var chef för stab och tross, väl-komnade mig till Södra Roslags och härkände jag redan första kvällen att jag kanvara mig själv.

Även på civila arbetsplatser har särbe-handlingen av HBT-personer mer ellermindre försvunnit. Olof söker jobb inomlogistikbranschen och det har hänt att hanberättat om sitt privatliv under anställ-ningsintervjer utan att det har väckt mins-ta reaktion.

SLAGITS FÖR RÄTTENI år fick anställda i Försvarsmakten ochhemvärnspersonal för första gången gå ikarnevalståget under Pridefestivalen i uni-form. Festivalen betraktas nämligen intelängre som en demonstration.

– Vi är lika mycket värda som heterosex-uella och stolta över att vara en del av För-svarsmakten. Inom HoF har vi i åratal sla-gits för rätten att få visa att vi hör till enstor samhällsorganisation.

ALLA HAR ANSVAROlof Bjälkvall är väldigt nöjd med ÖB:svärdegrund. Han anser att Håkan Syrénhar betytt mycket och gett en ram att arbe-ta inom.

– Jag vill ändå ta upp ämnet i tidningen.Alla har ett ansvar för att de här frågornainte sopas under mattan. Tänk på att detkan finnas personer i ditt kompani som ärhomo- eller bisexuella.

Olof känner till HBT-personer somgjort lumpen och fått så dåliga erfarenhe-ter att de tvekar att gå med i hemvärnet.

– Det är synd eftersom vi behöver deraskompetens.

Själv kan han skratta åt bögskämt men ärallergisk mot homofobiska kommentarer,alltså sådana som bygger på fördomar omatt det skulle vara något sjukligt och äck-ligt. En HBT-person måste visas respektoch har samma rätt att känna sig hemma iorganisationen som alla andra.

FÖRDOMARToppolitikerna syns i Pride, men hur upp-riktigt är stödet?

– Det finns dom som vill vara politisktkorrekta, men har fördomar på kammar-en. Vägen till en allmän grundläggande re-spekt är lång även om Sverige har en tät-position.

Olof Bjälkvall hoppas att inom ett antalår ska intervjuer som denna vara onödiga.Det handlar ju om självklarheten att följaFN:s deklaration om de mänskliga rättig-heterna, grundlagen och andra regelverk.Men ännu så länge finns inget om hur manska förhålla sig till HBT-personer i hem-värns- och frivilligsammanhang i vare sigHoF:s policy eller den nya hemvärnshand-boken. När detta publiceras i decembertror Olof Bjälkvall dock att HoF gjort etttillägg.

TEXT & FOTO: ULF IVARSSON

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 23

HoF står för homo-, bi- och transpersoner i för-svaret. Föreningen bildades 2001 på enskildainitiativ i personaltidningen försvarets forum.HoF är en ideell förening som har en oberoen-de ställning såväl politiskt som gentemot För-svarsmakten.

Målet för HoF är att bygga upp ett infor-mellt nätverk för HBT-personer i försvaret, dethar inte alltid varit lätt att vara HBT-personoch militär. HoF jobbar därmed för att förbätt-ra situationen och ändra synen på homo-, bi-och transpersoner inom Försvarsmakten.

Petra Jäppinen är den första HBT-handläg-garen för en militär organisation, hon uppleveratt ett av de största problemen som finns inomförsvaret är kulturen som gärna tar form avatt vara macho.

I en intervju på www.mil.se säger hon attFörsvarsmakten ska vara en arbetsplats somär öppen och välkomnande för alla.

– Som homosexuell ska man kunna säga attman varit på bio med sin pojkvän och så vidare.

Målet är en miljö där människor kan varaöppna med sin sexuella läggning om de vill. Val-möjligheten ska finnas, och det ska inte varasensationellt. Det är inte bara en fråga om to-lerans, utan att acceptera människor som de är.

För er som vill få kontakt med HoF kan ni gåin på hemsidan www.hof.org.se där man kanhitta både telefonnummer och mejladresser tillinformation och presskontakter.

IDA EKENBERG

FA K TA H O F

Machokultur och förakt för HBT-personer ärpå tillbakagång i försvaret, konstaterar OlofBjälkvall.

I hemvärnet kan Olof vara sig självOmkring tio procent av Sveriges befolkning har fördomar mot homo-, bi- och trans-

personer. Det är antagligen lika vanligt i hemvärnet. Olof Bjälkvall arbetar för att den

här gruppen ska vara med på lika villkor.

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8

GSU-utbildningen rullar vidare, nu i Härnösand. Det som ska bli källan till påfyllning av

soldater till hemvärnsförbanden har i detta försök hos Västernorrlandsgruppen G23

kommit en tredjedel på vägen.

TEXT: PER LUNQE FOTO: UNO GRADIN & PER LUNQE

GSU I HÄRNÖSAND– bra skola för killar och tjejer

24

� Kompanichefen, major Jens Perssonoch hans kollegor har 50 soldater underutbildning. Det är 30 killar och 20 tjejer,varav 10 bevakningslottor. Alla får sammautbildning, har samma rättigheter ochskyldigheter som ”vanliga” värnpliktiga.De sover på logement som är ett arv frånKA5-epoken. Och de övas i den terrängsom fortfarande finns tillgänglig för mili-tär verksamhet i Härnösand.

Eleverna får under sina tre månader lik-nande utbildning som skyttesoldater ochden utbildningen ska ge dem entrébiljettin i någon av hemvärnets insatsplutonerefter muck.

SPÅRLJUS MOT BOTTENHAVETGruppen varierar som alla andra grupperinbördes i fråga om fysik och hjärnkapaci-tet.

– Vi har en lägstanivå , men alla ska upp.Dom vill mycket. Ibland får jag säga till: nu

får du stå över fysen. Du är förkyld, sägerJens Persson.

På väg mot skjutplatsen tar Jens Perssontelefonkontakt med ACC på Arlanda ochavlyser luftrummet 300 m över skjutplatsoch riskområde på ytan. Dagens övningaromfattar skarp handgranat och skytte medp-skott, 9 mm och 20 mm övningsvapen.Skjutövningen äger rum på vad som måstevara Sveriges vackraste skjutplats.

Eleverna står eller sitter knästående pålinje mot en vik av Bottenhavet där Högakusten börjar. Havet är lika blått som flag-gan och den uppåtgående solen ger ettguldkantat skimmer runt övningen.

– Samtliga skyttar, ladda! Pansar färdig!Kapten Amos Hedbergs rappa stämma

når eleverna. De svarar en efter en:– Pansar klar! Amos Hedberg sätter scenen: – Ni ser pansarvagnar framrycka och

stanna. Ni har världens chans. Pansar! Eld!

Ordern upprepas av eleverna:– Eld! Eld! Eld! …Skyttarna som har pansarskotten över

ena axeln vänder sig om och det välbekan-ta varningsropet kommer:

– Skott kommer, skott kommer, skottkommer …

GSU GER MÖJLIGHETER9 mm spårljusammunition spelar iväg motde dukklädda målen 150 m bort, några ri-koschetterar uppåt och ut mot Bottenha-vet. Röken från vapnen lägger sig samtid-igt som de dova smällarna från handgrana-tövningen 500 m bort delar med sig avtryck och ljudvågor.

Eleverna på denna utbildning kommerfrån Åhus i söder till Boden i norr, även omde flesta kommer från Västernorrland. Dehar alla mönstrat och då gett sin avsikt attsöka till frivilligverksamhet inom försvar-et. Alla som deltar i denna GSU är inställ-

GSU-försök i Härnösand. Här skapas hemvärnssoldater som ska kunna agera i insatsplutoner.

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 25

da på att tjänstgöra inom hemvärnet.Jessica Andersson är bevakningslotta

från Örnsköldsvik och har alltså tidigarevarit med i hemvärnet. Hon har agerat ikompanistab. Nu vill hon ut till en stridan-de funktion och går därför denna GSU.

Jessica mönstrade i Näsby Park utanförStockholm i april efter att ha fått informa-tion om GSU:n i Härnösand från Lottor-na. Hon är singel och 28 så valmöjligheter-na är många.

Utbildad undersköterska, personlig as-sistent och ordningsvakt pekar i en vissriktning?

– Ja. Jag är intresserad av människor, sä-ger hon.

Jessica har alltid velat göra lumpen. Nuär hon där, i en komprimerad form.

– Jag tycker om kompisandan. Att delalogement och att dela vardagen med minakompisar. Om inte förr får man lära sig attfungera i grupp här.

11 december muckar hon och henneskamrater. Då ska Jessica söka till en hvin-satspluton. Och hon funderar på att sökasig utomlands med uniform. Hennes brorhar tjänstgjort i Afghanistan.

En av hennes kompisar på GSU:n ärErik Lehnberg, 22 år från Sundsvall. Hantänker sig inte söka utlandstjänst.

– Det får vara nog att försvara Sverigehär hemma, säger han.

Han skulle också ha velat göra den ”van-liga” värnplikten, men han tycker GSU:när ett bra alternativ. Erik är med i FRO ochär signalist sedan 2,5 år i ett insatskompa-ni, men liksom Jessica strävar han nu efteren stridande funktion.

TJEJER UTVECKLAR GRUPPANDAErik har gymnasieskolan och några försörj-ningsjobb bakom sig. Efter GSU:n kom-mer han att söka sig vidare i Försvarsmakten.

– Jag vill bli officer, säger han.Värnpliktsutbildning försvann från Härn-

ösand för tio år sedan och hemvärnets ut-bildningsgrupp G23 är en solitär, en grupp”utan” regemente. Gruppen är på distansknuten till I19 i Boden, 55 mil bort.

– Det har hänt en del på dessa tio år.Mycket beror på det värdegrundsarbetesom ÖB har satt igång. Vi har ett annatspråkbruk nu. Och i vår GSU är det unge-fär fifty-fifty killar och tjejer. Det fungerarbra, säger Jens Persson.

Hur är det med motivationen?– Fattas bara annat. Dom har ju sökt sig

hit frivilligt, säger han med ett leende.Glimtar från en dag under denna utbild-

ning visar att tjejerna har en jargong ochett kroppsspråk som ligger ljusår från dekvinnliga förskolelärare jag träffat på. PåGSU:n skojar de friskt – och – rättframt.Raka puckar med goda avsikter levereras.De provocerar varandra på ett skämtsamtsätt som sätter fart på gruppen. Inte så atttjejerna har tagit till sig negativa karaktärs-drag från killarna.

Snarare är det så att de anammar det al-la killar och senare män som gjort värn-plikten drar fram ur minnet; kompisandanoch det raka sättet i gruppen eller pluto-nen. Att alla ställer upp och hjälps åt. Likamycket som att lära sig strid, tycks det varaså att tjejerna på denna GSU genom ut-bildningen här utvecklar sin förmåga attfungera i grupp. När en tjej under paus ip-skottövningen lägger armarna runt enkompis då ligger det något gemensam-hetsskapande i denna fysiska förening. �

Eleverna får känna på pansarskott med 9 mm och 20 mm övningsvapen.

Erik Lehnberg vill hellre försvara Sverige änatt göra utlandsmission. En karriär somyrkesofficerare hägrar.

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 826

Turbulenta toner från Laxön

� Med två hemvärnsmusikkårer från Upp-sala och Gävle och lika många civila blevdagen då toner strömmade från Laxön ensamling för frivillighet och blåsmusik. Detblev också en dag i blåslegendarerna frånförförra sekelskiftet Viktor Widqvists ochSam Rydbergs anda, män som verkade påLaxön i Älvkarleby och som satt sina spår ihemvärnets notarkiv på Tre Vapen.

Den musikaliske ledaren för kärnan iHemvärnets musikkår i Uppsala, Ärna-sextetten, Leif Forss som under dagen påLaxön blåste i sin kornett har varit med ommånga svängar inom blåsmusiken i Sveri-ge. Han började som elev 1964 vid SveaLivgardes militärmusik och har sedan desshaft såväl regioner som län över huvudetberoende på hur blåsmusiken varit organi-serad. Leif Forss har svårt att se fördelarnamed professionella garnisonskårer somFörsvarsmusikcentrum föreslagit.

– Man börjar i fel ände. Om vi ska sparapengar är frivilligheten det bästa alternati-vet, och vi har ju så många framgångsrikamusikkårer inom hemvärnet, säger han.

Fram till 1996 spelade Leif Forss ochhans medmusikanter i Stockholms Blåsar-symfoniker men sedan blev det arbetsför-medling och frilansande. Nu har han varitdirigent för musikkåren i Uppsala sedantvå år.

JOSEFINE VILL SE FLER TJEJERLeif Forss sätter fingret på problemet medtillförseln av ungdomar in i musikkårerna.Få unga kommer in i hemvärnsmusiken.Kommunala musikskolan har tidigare va-rit en viktig kanal in.

– Nu väljer inte så många unga blåsin-strument, det verkar inte vara inne, sägerhan.

Altsaxofonisten Josefine Carlsson spelari Hemvärnets musikkår i Gävle. Hon är 19år och är det bekanta undantaget som be-kräftar regeln.Josefine Carlsson ser fram emot sin första högvakt. Hon vill ha fler tjejkompisar i musikkåren.

När över 100 musiker klämmer i med kornetter och trumpeter på klassiska Laxön

märks hemvärnsmusiken på den lilla ön i Älvkarleby i en turbulent tid då kritiska öron

och utredningar ifrågasätter allt.

TEXT: PER LUNQE

FOTO: BO LINDELL

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 27

� Nu har FöMusC lämnat hem-

värnsmusiken orörd men före-

slagit att den professionella mili-

tärmusiken ska koncentreras till

Stockholm. Det skulle betyda att

Marinens musikkår i Karlskrona

läggs ned och i praktiken att Flyg-

vapnets musikkår, Göteborg

Wind Orchestra också slutar spe-

la eftersom Försvarsmakten har

sagt upp avtalet med denna mu-

sikkår och därmed försvinner en

tredjedel av dess finansiella bas.

Militärmusik i Sverige har haft

många kostymer. När garnison-

ernas 25 yrkesmusikkårer lades

ned 1971 hamnade kårernas 600

musiker i stället i regionmusiken

där den militära profilen på

många ställen försvann.

I det vakuum som uppstod fick

hemvärnsmusiken ett uppsving.

Stadsmusikkårer och bruksmus-

ikkårer utbildades, utrustades

och omvandlades till hemvärns-

musikkårer. Så tillfredsställdes

ett behov hos förband, frivillig-

rörelsen och hela Försvarsmak-

ten.

1982 sattes den första värn-

pliktiga musikkåren, Arméns mu-

sikpluton, upp. Sedan har ytterlig-

are tre värnpliktiga musikkårer

kommit till. I dag spelar tre mu-

sikkårer med värnpliktiga, men

svårigheter finns att besätta

dem med så många kompetenta

musiksoldater som behövs.

PL

DDEETT SSVVÄÄNNGGEERR OOMM MMIILLIITTÄÄRRMMUUSSIIKKEENNUtredningar om militärmusik

avlöser varandra i vivace,

det vill säga livligt tempo.

Under hösten kom en utred-

ning från Försvarsmusik-

centrum, FöMusC, som lan-

dade i att hemvärnets 31

musikkårer skulle läggas ned.

Utredningen mötte stark

kritik och det blev i stället

utredningen som lades ned

och fick göras om.

Programchefen Sören Sandström kastade ut tentakler ett halvår föreLaxödagen.

Dirigenten för musikkåren i Uppsala, Leif Forss, vill ha in fler ungdomari hemvärnsmusiken.

– Jag har spelat sedan jag var tolv år ochbörjade i kulturskolan men upptäckte efternågra år att det var för enkelt, säger hon.

Josefine Carlsson gick med i Gävlekårenför två år sedan och trots att hennes diri-gent är tre gånger så gammal tycker honatt den musikaliska samvaron fungerarriktigt bra. Men det hade varit roligt medfler ungdomar.

– Det är jättekul och jag ser verkligenfram emot min första högvakt. Vi gör femtill sex spelningar om året. Det hade varitroligt om det varit med lite mer tjejer.

På plats denna dag som inte enbart hadekant av nostalgi, utan också visade dagensmusikliv, var också chefen för Försvars-musikcentrum, Per-Erik Laksjö. Han hartidigare i år väckt uppmärksamhet med enutredning som i princip skulle slå undanfötterna för landets 31 hemvärnsmusikkår-er.

– Vad vi vill är att få ut så mycket musiksom möjligt för en given summa pengar,säger han.

Laksjö ser musikens roll i dag som ettdragplåster för Försvarsmakten. Den ska

ge attraktionskraft för försvaret. Det blirPR när en musikkår spelar vid ett statsce-remoniellt tillfälle eller vid högvakten.Laksjö välkomnar rikshemvärnschefenRoland Ekenbergs certifiering av musik-kårer för att visa att de har kapacitet för så-dana spelningar.

MARKNADSFÖRING TILL TONERProgramchef för Laxödagen är SörenSandström som även trakterar en rejäl tu-ba i den civila musikkåren från Skutskär,civil även om musikerna bär militära uni-former.

– Vi började kasta ut våra tentakler förett halvår sedan och de gick mot Gävle ochUppsala. Vi ser dagen dels som tradi-tionsbärare av det musikliv som funnits pådenna ö och dels som en uppvisning av varvi står i dag, säger han.

Sören Sandström är medlem både i mus-ikkåren från Skutskär och i den mindregrupp ur kåren som heter BrassextettenPontonjärerna.

Vad tror du människor tänker på när dehör ordet hemvärnsmusikkår?

– Det är blåsmusik ute på gator och torg.Varför ska hemvärnsmusiken ut på gator

och torg?– För att marknadsföra försvaret.Så från att ha blåst fanfar för anfall eller

reträtt, blåser trumpetaren i Sören Sand-ströms musikkår nu fanfar för För-svarsmakten i syfte att sätta denna myn-dighet på kartan i Sverige.

På Laxön kretsar mycket kring såvälmusik som försvar denna dag. Platsen ärväl vald för övningen med 100 musiker.1879 började Fortifikationen rekognosce-ra Dalälven mellan Gysinge och Skutskärmed syfte att hitta ett passande broslag-ningsställe för ingenjörstrupperna. Detblev nedströms Älvkarlebyfallen. Laxönfick bli platsen för det läger som blev basenför Svea Ingenjörkårs övningar och härutvecklades den militära blåsmusiken. Idag är ön platsen för en rejäl musikuppvis-ning, som började med Skutskärblåsarnas”Castle in Spain”, fortsatte med ärtsoppaoch avslutades med en hejdundrande sam-ling av 100 musiker som spelade tillsam-mans. �

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 828

NÄR LANDETS MUSIKKÅRER IFRÅGASÄTTS:

Ny kårchefi östgötsk medvind

� Anders Eriksson håller i taktpinnen förHemvärnets Musikkår Östergötland efterJan Björling. Anders har spelat trumpet ikåren sedan 1995 och är fortfarande aktivmed sitt instrument, precis som den tidi-gare kårchefen.

– Som så många andra lärde jag mighantera trumpeten i kommunala musik-skolan. Min militärtjänstgöring gjorde jagpå dåvarande KA 1 Waxholm så marschen"Gardeskamraterna" sitter i fingrarna,säger Anders.

2005 inleddes en helt ny satsning för atttrygga militärmusiken i Östergötland. Ettav syftena är att hitta nya medlemmar, ettannat att sänka medelåldern och ett tredje

att göra kåren till en angelägenhet för helaÖstergötland. Från att tidigare haft entydlig orientering till Norrköping bestårkåren nu alltmer av musiker från hela län-et.

– Samarbetet med Musikungdom Öst-ergötland har intensifierats under året ochdet är riktigt bra att få med spelvana ung-domar som hos oss får den rätta militärakänslan och snabbt blir en del av vår ge-menskap.

FÖRYNGRING MED 20 ÅRMusikkåren i Östergötland har 55 aktivamusiker. Medelåldern har sjunkit med 20år sedan 2006. Låg ålder är ingen förut-

sättning för att vara en bra musiker, menparadmässigt märks en högre snärtighetoch andan i kåren har fått en annan prägel,mer positiv och framåt. Anders kännertrycket:

– Det gäller att vi kan hålla kvar den pos-itiva trend som vi just nu har. Rekryter-ingsarbetet måste alltid leva eftersom åter-växten på blåsinstrument har vacklat desenaste åren. Av de tjugo unga som kom-mit till hemvärnsmusiken via ungdoms-satsningen är minst tio nu fullvärdigamedlemmar i vår musikkår.

Kåren har många uppdrag det här året.Ett av de mest populära var invigningen avfotbollsallsvenskan på Idrottsparken i

Utredningar från Försvarsmaktens beställare låg nyligen som mörka moln över trumpe-

ter och tromboner. Men i Östergötland är nye kårchefen Anders Eriksson optimistisk.

TEXT & FOTO: GÖRAN LINDQVIST

En bra militärmusikkår invid Göta Kanal som byggdes av soldater. Kan kombinationen bli bättre?

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 29

Anders Eriksson, nychef för HemvärnetsMusikkår Östergöt-land, släpper intetrumpeten utanfortsätter som aktivmusiker trots sittchefsuppdrag.

KK RR ÖÖ NN II KK AA

En superhjälte för mig� Nedläggning, nedskärning, avveckling allt detta är vad

Sveriges försvar har kommit att handla om. Jag kan inte

påstå att jag vet mycket kring försvaret, jag är född in i en

värld av militärer, har levt mitt liv i kretsen av gröna kläd-

er och guldfärgade knappar. Jag har varit med i 18 år i ut-

kanten och kan jag till och med säga att det håller på att

gå utför, kan nog alla andra se det också. Det var ett him-

la liv om att lägga ner förband och bataljoner nyligen, helt

plötsligt i och med Rysslands invasion av Georgien börjar

man fundera i riksdagen, att hmm det kanske vore bra

med ett starkt försvar och att hmm kanske man borde

rusta upp igen?

Min fråga ligger i; varför tänkte man inte lite längre än

näsan räckte från början, hur mycket kommer inte det

att kosta att försöka bygga upp något tafatt för att man

fick ett infall att spara pengar. Hann folk ens förstå var-

för eller vad som hände innan det började.

Jag tvivlar på det.

Å andra sidan, det kan väl vara bra med ett profession-

ellt försvar, men det känns lite väl högtflygande att tro

att halva Sverige kommer att ansluta sig till något som

man kallar professionellt. Jag är 18 år och känner inte

många som ens funderar på lumpen, tyvärr det är den

bistra sanningen. Jag tror inte att det kommer fungera

i längden, jag har alltid sett försvaret som något stort

och mäktigt ända sen jag var liten, numera är det mest

ett jaha i mängden och inget jag alls ser upp till på sam-

ma sätt.

Och det har egentligen inget med själva Försvarsmakt-

en att göra, utan med regeringen.

Jag är helt enkelt missnöjd med den nya försvarspoli-

tiken.

Du var en superhjälte för mig.

Ida Ekenberg

Norrköping. Där spelade östgötarna till-sammans med Västmanlands musikkår.En annan kul spelning skedde tillsammansmed Linköpings skolmusikkår där bådaorkestrarna gjorde gemensam marsch-parad och konsert i centrala Linköping.

Den stora händelsen detta år var resantill Nijmegen:

– Snacka om ett roligt och givande upp-drag med många speltillfällen. Nijmegen-spelningarna stärkte verkligen teamkäns-lan i kåren, säger Anders.

EKONOMISK STRYPSNARABesparingskraven drabbar militärmusikenockså. Ersättningen för spelning under etthögvaktsdygn har sänkts och för stora kår-er där många aktiva ser högvaktsspel-ningen som en högtid blir det problem,för logi tillhandahålls bara för 40 musiker.

– Det är samma regler för transporternaockså. Vi får inte åka stora bussar utan ba-ra sådana som rymmer högst 40 personer.Förr var högvaktsspelningarna något sombåde lockade och gav oss några kronor iflitpengar, men nu blir det nästan minus-uppdrag. Det är tur att vi i östgötakåren ärrutinerade och finns så nära Stockholm. Viåker alltid upp lördag morgon och på såsätt sparar vi en logementsnatt. Vi blir allt-så 40 bäddar billigare.

Framtiden är som för alla annan verk-samhet oviss, för hemvärnsmusiken medhöjda kvalitetskrav och eventuellt ned-läggning av musikkårer, men Anders är in-te orolig.

– Jag ser ljust på militärmusikens fram-tid i Östergötland. Vi ska vara en kår sombevarar länets militärmusiktraditioneroch som håller så hög kvalitet att vi ävenfortsättningsvis får spela på högvakter ochandra statliga ceremonier samt göra ut-landsuppdrag. Jag kommer att göra mittbästa för att Hemvärnets Musikkår Öster-götland ska kunna hålla det löftet. �

FO

TO

:PE

R L

UN

QE

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8

� Stämningen är på topp när TidningenHemvärnet för andra gången besöker Vil-lingsberg där huvuddelen av utbildningengenomförts. Det är bara ett par veckor tillmuck och man märker att de fem tjejernaoch 31 killarna trivs ihop.

För Angelica Wangeryd, 27, från Stock-holm hägrar en placering i någon av Sö-dertörnsgruppens insatsplutoner, menhon får troligen börja i ett vanligt kompa-ni. Just i dag drömmer hon faktiskt om attfå stanna i Närke eller Värmland. De fles-ta i plutonen kommer därifrån.

– Vi blev snabbt väldigt tajta och kurs-

chefen och instruktörerna har varit myck-et engagerade.

– De håller god klass, är extremt kompe-tenta, och lägger ner otroligt mycket ener-gi på oss, betygsätter Angelica, som arbe-tar i ett bevakningsföretag och var skydds-vaktsutbildad redan när hon ryckte in.

SUGER I SIGLöjtnant Svante Eriksson, som är insats-plutonchef i Sannahedsbataljonen suger isig berömmet. När kurschefen majorBjörn Söderman ringde tvekade han inteatt ta ledigt från jobbet för att hjälpa till

Ett riktigt bra resultat med högt motiverade soldater kan

Örebro- och Värmlandsgruppen skryta med i sitt försök

med tremånadersvärnpliktiga. Alla 36 genomförde utbild-

ningen, men en handfull av dem väntar med att skriva

kontrakt på grund av flytt och studier.

Här blir militäradrömmar sannaREPORTAGE: ULF IVARSSON & IDA EKENBERG

30

Björn Söderman var den på gruppen som se-nast utbildade värnpliktiga. Han fick ta pluto-nen.

Angelica Wangeryd uppskattar tidningensbesök.

Carolin Ejdervik och Malin Forsberg försvarar fordonsavlämningsplatsen.

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 31

som biträdande instruktör. Syftet är dub-belt: Svante är blivande plutonchef i hem-värnet för flertalet av eleverna. Han harockså fått extra träning att föra trupp ochvässat sin förmåga som instruktör. I slutöv-ningen fördelas de värnpliktiga ut i Svant-es pluton vilket ger dem en bra inblick ihemvärnets uppgifter och stridsteknik.

– Nu har de grunderna. Resten klarar vii insats, säger Svante Eriksson.

LÅNAS FRÅN INSATSVillingsberg är inget dumt ställe för GSU,grundläggande soldatutbildning. Här finnsallt som krävs. Förläggningar, matsal,skjutbanor och stridsskjutningsterräng.Materiel och vapen lånas ur insatskompa-niets förråd i närheten, så man slipper be-ställa allt från Karlsborg och Skövde. Liteensligt, men eleverna disponerar en mini-buss och kan åka till Karlskoga en kväll iveckan.

Värnpliktsförmåner gäller och för endel är det knappt ekonomiskt. Men då deälskar soldatlivet tar de förlusten med fatt-ning. Ensamstående Angelica klarar sig på72 kronor om dagen och hyran i Stock-holm täcks av bostadsbidrag.

Tvåbarnsmamman Emma Åkesson, 29,från Eksjö fick lite mer att tänka på. Somtur är ändrade hennes exman snällt sina ar-betstider för att kunna ta hand om barnen,

fyra och sex år gamla. Emma kommer frånLottorna och har tjänstgjort som kok-gruppchef i Höglandets bataljon i fem år.Men är i själen en stridis.

INGEN HEMLÄNGTAN– Det var så kul att jag ville gå vidare. Be-slutet har mognat under åren.

Någon hemlängtan lider Emma inte av.Den proffsiga utbildningen gör att honkan koppla bort sådana känslor.

– Det är hög kvalitet och jag har blivitmer och mer nöjd. Vi är på god väg att bliriktiga soldater. Självförtroendet stärks,det är en oerhörd personlig utveckling.

Blandningen av tjejer och killar och åld-rar – från 19 till 29 år – har varit en fördel,tror Emma Åkesson. Unga killar kan varagrabbiga och fåniga, men här har det intemärkts utan de har tagit extra hänsyn.

Kursen fick besök av det kvinnliga nät-verket i Försvarsmakten, som kunde åkahem utan att ha fått några signaler om sär-behandling av tjejerna i Villingsberg.

LÄRDE UT SMÅ KNEPUnder stf kurschefen major Johan Ny-mans ledning övar halva plutonen fast spa-ning och senare tar Värmlands insatskom-panichef löjtnant Bo Nilsson hand om denrörliga.

Stefan Persson är hvungdom från Vål-

berg utanför Karlstad. Hans ungdoms-ledare Lars-Eric Sundin har tydligenproppat honom full med militära kunska-per. Efter mönstringen hamnade Stefan iutbildningsreserven men nu sitter han ialla fall lutad mot en tall och ska rapporte-ra per radio om vad Anton Lindström settfrån O-platsen.

– Jag blev väldigt glad över att hamnahär. Efter gymnasiet hade jag inga direktaplaner, nu tänker jag söka aspirantutbild-ningen och bli yrkesmilitär.

Det tog lite tid innan du lärde dig någotnytt?

– Ja, men i början kunde jag hjälpa deandra med små knep jag lärt mig som hv-ungdom.

INGEN ANNAN VÄGKorttidsutbildning, tremånadersutbild-ning, kort värnplikt, GSU Hv eller vadman nu kallar det är framtiden för hem-värnet. Det tror både Björn Söderman ochJohan Nyman när vi sammanfattar dagen.En utbildningsgrupp måste dock dimen-sioneras för uppgiften om det ska gå ihopmed arbetstider och normala utbudet avövningar.

– Hemvärnet vill ha detta och jag serheller ingen annan väg om inte riksdagenskulle besluta om att behålla någon formav värnplikt, säger Björn Söderman. �

Instruktör Bo Nilsson ger spaningsuppgifter till Jimmie Hultin.

Alexandra Edin är med om att bygga en o-plats.

� Det finns många som tror attNazitysklands SS enbart var ettmilitärt förband. Detta stämmerinte helt. Förvisso hade SS väp-nade avdelningar, benämndaWaffen-SS, men en av grund-tankarna var att organisationenskulle vara en ideologisk ochrasren elit – liknande en forntidariddarorden. Allt med hedniskaförtecken, och ofta grundat pålika delar fakta och fantasi.

Detta var SS-chefen HeinrichHimmlers förtjänst. Han närdeplaner om ett slags ”stat i staten”,med mystiska övertoner och för-kristna ideal. Därför grundadesSS-enheten ”Ahnenerbe” (unge-fär; Förfädersarvet), vars uppgiftvar att utforska ariernas förkrist-na ursprung, bland annat genomexpeditioner och utgrävningar.

AHNENERBE for till Skandinavienoch Sverige. 1936 färdades enexpedition till Bohuslän och do-kumenterade hällristningar. Ex-peditionens ledare hade även en

teori om att symbolerna i hällar-na utgjorde världens äldsta skriv-tecken, vilket skulle ge de ger-manska folken en unik historiskställning.

SS Ahnenerbe och dess ut-landsverksamheter har hittillsinte utretts i sin helhet – förrännu. Kanadensiska vetenskaps-journalisten Heather Pringlelyckas faktiskt fånga Himmlerssnåriga organisation i sin bok”Härskarplanen”, som nu getts

ut på svenska. Detta är faktiskt enrejäl prestation, med tanke påden svårgenomträngliga dimmaav hedendom, blodsmystik, ock-ultism och udda historieuppfatt-ningar som omger SS.

TEXT & FOTO:

JOACHIM BRINK

Debatt & insänt

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 832

� Avdemoniseringen – eller för-mänskligandet – av Adolf Hitlerpågår för fullt.

Filmer som ”Undergången”(Oliver Hirschbiegel, 2004),”Hitler: The Rise of Evil”(Christian Duguay, 2003) och”Molok” (Aleksandr Sokurov,2000) har alla en sak gemensamt:De visar upp en mänsklig Hitler.Och samma sak kan sägas omTraudl Junges bok ”I Hitlerstjänst” från 2003.

Hitler plockas ner på jorden,och förvandlas från djävulsk de-mon till människa – som en sortsomvänt syndafall om man så vill.Nya böcker, filmer och doku-mentärer produceras ständigt.

NU FINNS EN NY biografi på svenskaboken ”Adolf Hitler” av BengtLiljegren har som uttalad avsiktatt enbart skildra diktatorn sommänniska – eller snarare: som

privatperson. Storpolitiken fårstå åt sidan, och istället skildrasHitlers privatliv.

Vi får ta del av hans uppväxt,hans tid i Wien, livet som soldatoch så vidare. Liljegren slår lätthål på de flesta klassiska myternakring Hitler: Som att han skulleha haft judiskt påbrå, varit engenomusel konstnär eller baraspritt språngande galen ochomöjlig att umgås med.

I STÄLLET MÖTER vi en ganska ned-tonad och artig handkyssandeAdolf som var nykterist ochvegetarian, men ändå tyckte omatt unna sig lite konjak till kaffetoch en och annan leverknödel.Vi får vidare veta att han tyckteom tunna svarta strumpor, hadedålig andedräkt och enbart togpromenader i nedförsbackar, var-efter han blev körd med bil till-baka till toppen för en ny runda.

Mycket av detta är förstås in-tressant läsning. Liljegren skriverdessutom rakt på och lättläst isann journalistisk stil utan krum-bukter. Och det är väldigt intres-sant att få möta Hitler på dennabanala och simpla nivå – det tar

definitivt ner honom på jorden. Men samtidigt blir det ibland

lite substanslöst. Vi får oss till livsett slags hemmahos-reportagesom skulle passa en kändis iskvallerpressen, komplett medytliga fakta och beskrivningar avkläder, matvanor och möbler.Djupare än så blir det sällan.

Men samtidigt är detta kanskevad Liljegren eftersträvar, att visaupp en banal och tom Adolf Hit-ler som endast börjar lysa på rik-tigt när han får spela en roll ochvara någon annan. Det kanske ärså man avdemoniserar honombäst – genom att göra honom tillen liten människa.

JOACHIM BRINK

Kulturchef: Lars BrinkTel/fax: 031- 82 75 26

Kultur

TITEL: Adolf HitlerFÖRFATTARE: Bengt Lil jegrenFÖRLAG: Historiska Media

TITEL: Härskarplanen.Himmlers jakt på det ariskaursprungetFÖRFATTARE: Heather PringleFÖRLAG: Historiska Media

En Hitler för skvallerpressen

Med SS i Sverigei unik bok

Det var hällristningar som dessa i Vikan i norra Göteborg som lock-ade SS-expeditioner till Bohuslän. En tysk teori var att tecknen varuråldriga skrivtecken.

� Hur tar man sig an ett krimi-nalfall som Jack Uppskäraren?Spektakulära våldsdåd börjar förreller senare leva sina egna liv.Ofta utvecklas konspirationsteo-rier, där makthavare och hemligasammanslutningar får spela storroll. Tänk Palmemordet, Esto-nia, eller 11 september.

Teorierna kring Uppskärarenär uppseendeväckande, ofta harde helt ersatt de historiska vitt-nesmålen. Detta till den grad attdet är svårt att veta vad som ärfakta och vad som är teori ellerfantasi. Mördaren har förvand-lats till en myt.

ALLT BÖRJADE hösten 1888 i slum-stadsdelen Whitechapel i Lon-don, där fem prostituerade blevmördade. Alla mord förmodadesha utförts av samma person, ochdenne döptes av pressen till ”JackUppskäraren” efter ett brev sommördaren antogs ha skickat.Mordserien upphörde i novem-ber samma år, och mördarengreps aldrig.

Spekulationer om mördarensidentitet började omedelbart.I början hade de antisemitiskprägel, då många judar bodde iWhitechapel. På 1960-talet bör-jade den verkliga mytbildningenatt växa fram. Flera lekmanna-utredare lade då fram nya hypo-teser om mördarens identitet.Sedan har det fortsatt på sammasätt.

Brittiske tronarvingen prinsAlbert Victor är en av dem sompekats ut som mördaren. En an-nan är hovläkaren Sir William

Gull, som påstås ha agerat påorder av självaste drottning Victoria. Frimurarna och andrahemliga sällskap är förstås ocksåmed.

Fantasifulla teorier är tilltalan-de. Det hela blir till ett spännan-de mysterium där misären baraär en kuliss i bakgrunden.

Den typiska bilden av Uppskä-

raren är en fin herre i hög hattoch slängkappa med en läkarväs-ka i handen. Det enda trovärdigaögonvittnet beskriver honomdock som en sjöman i slitna klä-der. Tanken att mördaren skulleha varit en kunglighet eller enadelsman är förstås mer kittlandeän att han kanske var en lugg-sliten sjöman.

NU FINNS DET ännu en bok om fal-let: ”Jack Uppskäraren: Kriminal-fall och legend” av kulturhisto-rikern Glenn Lauritz Andersson.Det är den första heltäckandeboken på svenska om Jack Upp-skäraren.

Andersson slår hål på de mestfantasifulla teorierna, och hanundviker både att spekulera ochatt försöka lösa fallet på egenhand. Boken är på så vis före-dömlig, och läsvärd för dem somär intresserade. På många sätt ärdetta ett välkommet avmystifier-ande av Uppskärarmyten.

Men vad återstår när mytenförsvunnit? Endast Whitechap-els råa verklighet där mord till-hörde vardagen, och då är denromantiserade mystiken borta.Plötsligt framstår fallet i en nydager – där varken prinsar elleradelsmän spelar huvudrollerna.

TEXT & FOTO:

JOACHIM BRINK

Kultur

HE M V Ä R N E T 4 /20 0 8 33

TITEL: Jack Uppskäraren.Kriminalfall och legendFÖRFATTARE:Glenn Lauritz AnderssonFÖRLAG: Historiska Media

Jack Uppskäraren – myten lever vidare?

Gränden Artillery Passage i Whitechapel har inte förändrats nämn-värt sedan 1880-talet. Vid grändens slut, femtio meter längrefram, ligger platsen där Mary Jane Kelly mördades av Jack Upp-skäraren i november 1888.

� Fotografen och ekonomi-historikern Jan Jörnmark släppte2007 den uppmärksammadefotoboken ”Övergivna platser”,som i bild och text skildrade för-fallna och övergivna byggnaderoch platser i dagens modernasamhälle. Nu har uppföljarenkommit, med det passandenamnet ”Övergivna platser två”.

I den nya boken skildrar Jörn-mark baksidan av den digitala

revolutionen, där villkor ochförutsättningar för produktionoch underhållning förändradesi grunden. Sidorna är fyllda avbilder föreställande förfallna ochövergivna industrier, folkparkeroch turistanläggningar.

DET FINNS EN klassiskt gotisk un-derton i Jörnmarks bilder av ödebyggnader vilket förstås är este-tiskt tilltalande. Men det intres-

santa med boken är kombinatio-nen av text och bild. De tommaplatserna får ett innehåll närJörnmark beskriver historienbakom varje öde plats, och sätterin det hela i ett större perspektiv– utan att moralisera. Resultatetär mycket intressant och läsvärt,och om man så önskar kan mannöja sig med att se på fotografier-na.

JOACHIM BRINK

Tomma platser med innehåll

TITEL: Övergivna platser tvåFÖRFATTARE: Jan JörnmarkFÖRLAG: Historiska Media

Kultur

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 834

� Mälsåkers slott utanför Sträng-näs har en given plats i Norgeskrigs- och ockupationshistoria.Godset köptes av norska staten1943, mitt under brinnandevärldskrig och användes för attträna flera tusen infanterisolda-ter, försiktigtvis kallade ”polis-trupper”. Somliga hamnade påhemliga baser på svenskt områdeoch gjorde därifrån raider in iNorge trots vår deklareradeneutralitet.

Numera används slottet för ut-ställningsverksamhet som skild-rar den tidigare hemliga insatsenav norsk personal i samarbetemed svenska myndigheter. Detkan vara ett lämpligt mål för ensemesterutflykt i Mälardalen.Utsikten över Mälaren är hän-förande.

På fjolårets utställning uppträd-de norrmannen Roger Albrigtsensom föredragshållare. Nyligenutkom hans bok Ukjent norskkrigshistorie.

Den politiska ledningen i Stock-holm tycks ha varit ovetande omarbetet att upprätta norska under-rättelse- och sabotagebaser påsvenskt område i fjällvärlden.I varje fall föredrog man att intekänna till detaljer för att vid be-hov kunna förneka operationer-na.

Däremot var svenska försvars-stabens underrättelsetjänst, C-byrån, aktiv i samarbetet mednorrmännen. En nyckelpersonvar den svenska kaptenen FahleIsberg från Kiruna. Verksam-heten pågick från hösten 1944

från Troms till Norland. Statio-nen SEPALS 1, kallad ”Mons”upprättades i Pältsastugan syd-väst om Treriksröset. SEPALS 2eller ”Anna” fanns vid Unna Alla-kas söder om Abisko. SEPALS 3,känd som ”Truls”, låg i svenskastatens fjällstuga vid Marvasjaure.SEPALS 4 slutligen, kallad ”Gor-gon”, låg på gränsen i öständan avLeinavattnet. För dem som gåttKungsleden är det kända platser.

UTRUSTNINGEN levererades för detmesta av amerikanerna i OSS (sefaktaruta). Som mest fanns i bas-erna 250 ton vapen och annanmilitär utrustning. Därifrån blevnämligen sabotageaktioner pånorskt område utförda. EndastC-byrån på svensk sida tycks hakänt till detta och dessutom kun-nat ta del av för oss viktigt under-rättelsematerial från det ockuper-ade Norge. I boken finns spän-nande originalrapporter frånhemliga uppdrag med livet sominsats. Albrigtsens morfar var en

av de aktiva. Svenska samer varvägvisare och transportörer.

Det finns ytterligare en kopp-ling till svenska försvaret. Frånnyåret 1944/45 förlades en ame-rikansk flygstyrka under befäl avden norsk-amerikanska flyg-översten Bernt Balchen till Kallax(Luleå). Under perioden fram tillaugusti 1945 fraktade 10 Dako-taplan (DC-3) norsk och brittiskpersonal samt utrustning tillbland annat SEPALS-basernaunder livsfarliga flygförhållan-den. Chef för radiokommunika-tionerna var den sedermera somforskningsresande kände ThorHeyerdahl, då brittisk flyglöjt-nant. Han arrangerade också fall-skärmsutbildning på Kallax förden personal som skulle landsät-tas.

VI HADE DÅ den absurda situation-en att den tyska löjtnanten Wal-ter Zindel basade över en tyskförrådsstyrka utanför Luleå medtusentals ton livsmedel och mili-tär materiel medan samtidigtöversten Bernt Balchen från mot-ståndarsidan bedrev hemliga ope-rationer från samma stad. Dess-utom vårdades svårt sårade tyskasoldater på hemliga svenska

krigssjukhus i Norrbotten ochVästerbotten.

Sveriges samarbete med Stor-britannien och USA i slutskedetav andra världskriget blev inled-ningen till ett fortsatt nära ochlänge hemligt samarbete i under-rättelsefrågor. Stella Polaris-affären och nedskjutningen avden signalspanande DC-3an samtCatalinan 1952 är en räcka hän-delser som hänger samman. Jagblev för övrigt något senare självdelaktig i sådant samarbete pånordkalotten. Det känns nu somen främmande och overklig värld.

KARL-YNGVE ÅKERSTRÖM

Norsk-brittiska baser i neutrala Sverige

Meteorologiska gruppen i början av uppdraget. Efter någ-ra veckor i fält var medlemmarna också mer fältmässigtovårdade.

Karl-Yngve Åkerström med kortvågsra-dio som fungerade bra under gynnsammaförhållanden.

UPPLEV MULLRANDE STRIDSVAGNAR!100-tals fungerande stridsfordon från 1900-talet. Militariamässa,krigsveteraner, öltält, Churchills hem Chartwell m.m. Resan tillWar & Peace SHOW i England genomförs den 23–26 juli 2009.

D-Day på Gold, Juno och Sword BeachResan genomförs 23–26 april och 10–13 september 2009.

Följ med till Omaha Beach och D-DayResan genomförs den 21–24 maj 2009.

För anmälan och information se vår hemsida:

www.historictravel.se Jan Ågren, 073-673 19 06

C-BYRÅN Försvarsstabens underrättelsetjänst, senare T-kontoret

SEPALS Beteckning på baserna

PERIANTH Den operativa verksamheten på SEPALS

SIS Secret Intelligence Service(brittisk underrättelsetjänst, populärt kallad MI6)

SOE Special Operations Executive (brittiskt underrättelse -och sabotageorgan)

OSS Office of Strategic Services (USA:s motsv. till SIS)

TITEL: Ukjent norsk krigs-historie. SEPALS Hemmeligebaser på svensk jord 1944–1945FÖRFATTARE: Roger AlbrigtsenFÖRLAG: Forlaget Kristiansen

� Ingen blir medlem av SkattebetalarnasFörening därför att han eller hon vill ut-vecklas som skattebetalare, lika lite somnågon ansluter sig till en pingstförsamlingför att därigenom låta pastorn ta över be-vakningen av hans gudstro så att han får tidtill annat än att tänka på Gud.

I det senare fallet är det just behovet avfördjupning, av odling och utveckling somär motivet för medlemskap. Bevaknings-organisationerna är i och för sig hedervär-da men deras svaghet är att de har ett slagsgrindvaktsfunktion, och de får därmedgrindvaktens svaghet att aldrig kommautanför staketet. Någon rörelse sätts aldrigi gång av grindvakter, ett påpekande somgivetvis inte innebär att sådana inte skullebehövas.

BEHOV OCH BRISTERFöreningar som ska lyckas med att föränd-ra på djupet måste alltid lägga större viktvid att odla och utveckla tankar och idéerän åt att bevaka intressen. Och ingen orga-nisation kan lyckas om dess medlemmarinte noga definierat dess uppdrag. Det ärmot denna bakgrund som jag med viss oroser hur offentligheten, politiska organ lika-väl som myndigheter, i dag betraktar civil-samhället och frivilligorganisationerna.

De ses oftast bara som ett slags trupp tillförfogande, en oavlönad frivilligkår. Menfrivilliga kan aldrig kommenderas fram,aldrig reduceras till utförare av överhetensbeställningar. Den sociala hjälporganisa-tionen har ett värde utöver det att den kon-kret hjälper utsatta, och detta består i attden medvetandegör det omgivande sam-hället när det gäller centrala behov och av-görande brister.

En hemvärnsorganisation har sitt kan-ske största värde i att den synliggör och ut-vecklar försvarsintresset, inte minst viktigt

när den allmänna värnplikten de facto av-skaffats.

Vad är det då som får människor att en-gagera sig i ett frivilligt arbete? Man skainte underskatta egenintresset. Vem blirden bäste idrottsledaren? Är det den oe-gennyttige, av idrott ointresserade somkänner det som sin plikt att ägna sig åt ung-domsarbete för att hindra unga människoratt supa och slåss, eller är den idrottsbesat-

te som genom sitt engagemang får utloppför sin egen lust? De bästa frivilligarbetar-na är alltid de som tillfredsställer sin egenlust samtidigt som de uträttar något förandra. Om de å andra sidan bara ägnar sigåt sitt eget intresse misslyckas de kapitalt,och några frivilligarbetare är de inte. Detär lusten att dela med sig som ger dem de-ras kraft.

MEDBORGAREN HAR BLIVIT KUNDEtt allvarligt hot mot frivilligarbetet dekommande åren är den nya och i grundendjupt osociala syn på samhällsbegreppetsom låtit medborgaren bli kund. Medbor-garen har ett ansvar som kunden/skatte-betalaren inte behöver ta. För den senarefinns knappast plats för annat än de privatabehoven. Inte ens den självupptagne id-rottsledaren som roar sig själv när han le-der andra kommer att bli möjlig om ut-vecklingen får fortsätta. Hans egen till-fredsställelse kan aldrig kompensera denuteblivna ersättningen från dem han leder.Och man ska inte tro att man kan betraktavåra frivilliga gemenskaper, de föreningarvi tillhör, på annat sätt än vi ser på samhäll-et i vilket vi har en obligatorisk hemvist.

Ser vi det senare bara som ett slags före-tag, i vilka varje medborgare är enskild de-lägare, kommer också våra frivilliga ge-menskaper att uppfattas så. Därvid undan-röjs varje förutsättning för den sorts frivil-ligt arbete som utvecklar samhörighetmellan medborgarna. ”Vem vill egentligenha ett aktiebolag till fosterland?” som för-fattaren Carl Göran Ekerwald en gång ut-tryckte saken.

BENGT GÖRANSSON

POLITIKER (S) , STATSRÅD 1982–91

LEDAMOT AV RIKSDAGEN 1985–91

DEMOKRATIUTREDARE ENGAGERAD I NYKTER-

HETSRÖRELSE OCH FOLKBILDNING

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 35

Dela med dig av ditt driv i bataljonen– frivillighet kan inte kommenderas framDet är skillnad på föreningar och föreningar. Det finns organisationer som vi blir med-

lemmar i därför att vi vill bevaka våra intressen, och det finns andra i vilka vi odlar

och utvecklar dem. Skillnaden mellan bevakningsorganisationer och odlarsamfund kan

enklast beskrivas med hänvisning till Skattebetalarnas Förening och en frikyrkoför-

samling.

Den bästa ledaren är den som har kul och ut-rättar något åt andra, skriver Bengt Görans-son. FOTO: PRIVAT

Debatt & insänt

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 836

� Polisen har ansvaret för skyddoch säkerhet för vårt samhälle.Inga konstigheter så här långt.Om det skulle uppstå ett behovatt förstärka de civila skyddsobjekten vid en kris eller vid hoti fredstid är det fortfarandepolisens ansvar. Regeringen hargett länsstyrelsen ansvar för decivila skyddsobjekten och För-svarsmakten har ansvar för demilitära.

Oavsett vad som händer i freds-tid är det fortfarande polisensom ansvarar för skydd och sä-kerhet i vårt samhälle. Det finnsnu de som tolkar lagen om skyddför samhällsviktiga anläggningarså att hemvärnet får skydda allaskyddsobjekt oavsett om det ärcivila eller Försvarsmaktens ifredstid, men får dom det?

VEM ÄR DET som beslutar om ettcivilt skyddsobjekt behöver be-vakas av militära skyddsvakter?Inte är det länsstyrelsen, de skalli första hand vända sig till denmyndighet som ansvarar förskydd och säkerhet i samhället,då det fortfarande är ett civiltproblem. Polisen har på begäran

om hjälp från länsstyrelsen, skyl-dighet att skydda de civila sam-hällsviktiga byggnaderna. Får dåpolisen begära handräckningfrån Försvarsmakten för attskydda de civila skyddsobjekten?

POLISEN KOMMER att få det be-svärligt att skydda objekten så dekommer i första hand begärahjälp från de bevakningsföretagsom har skyddsvakter samt väk-tare. Sedan kommer man attkalla in särskilda beredskaps-polisen. Kan man åberopa För-svarsmaktens stöd till polisen vidterroristbekämpning? Rikspolis-styrelsen har utbildat fartygs-chefer och piloter, de har polis-mans befogenhet. Med andraord så kommer Rikspolisstyrel-sen endast att begära sådana re-surser av Försvarsmakten, somde själv inte förfogar över, flygoch marin.

Alla andra inom Försvars-makten eller hemvärnet, fårinte användas i situationer därde riskerar att skada sig själveller andra, i fredstid. Hem-värnssoldater får inte bevakaeller skydda civila skyddsobjektmed vapen såvida inte regering-en har beslutat detta. Det skullei så fall ske om Sverige utsättsför ett väpnat angrepp från enfrämmande nation (i ett såkallat skymningsläge, gällerfortfarande fredstida lagar,polisen ansvar) eller om hem-värnet skall öva skydd av skydds-objekt mot främmande nations(sabotage) förband, en terroristkan inte räknas som en soldatfrån en främmande nationskrigsmakt.

RENT KRASST kan man uttryckadet så att, den enda gångenhemvärnet får bevaka ett civiltskyddsobjekt i fredstid, är motnaturens krafter.

MIKAEL SÖRENSEN

ORDFÖRANDE

I BEREDSKAPS-

POLISFÖRENINGEN

Polisen vaktar i fred

� DET FÖREFALLER feltänkt då viinte kan bortse från risken medterroristangrepp, bland annatberoende på att det avslöjats attsvensk trupp deltagit i direktaangreppsstrider i Afghanistan.

Terroristangrepp med gas motcivilbefolkning har skett i Japandå en inhemsk sekt lade utstridsgas i Tokyos tunnelbana.Dessutom har vår beredskaps-nivå gällande befolkningsskydds-rum med gasskydd i modern tidaldrig varit så låg som nu.

DET CIVILA BEHOVET av skydds-masker vid kemikalieolyckor ärinte heller täckt. Vid en ut-släppsolycka här i trakten för

några år sedan (Nyby Bruk) sårekvirerade räddningstjänst ochpolis skyddsmasker från rege-mentet P10 i Strängnäs, då deinte hade egna sådana i tillräck-ligt antal.

Som bekant är den möjlighet-en försvunnen sedan en tid till-baka. Jag har anledning att troatt läget inte är bättre på andraplatser i landet.

Kostnaden för lagerhållningoch underhåll av skyddsmaskerför civilbefolkningens behov kaninte vara så stor att den motive-rar att lämna en sådan blotta ibefolkningens skydd.

JAN ANDERSSON

ESKILSTUNA

”Terroristangrepp med gas mot civilbefolkning

har skett i Japan då en inhemsk sekt lade ut

stridsgas i Tokyos tunnelbana.”

”Kan man åberopa

Försvarsmaktens stöd

till polisen vid

terroristbekämpning?”

Om skyddsmasker för civilaEnligt mediauppgifter så avser regeringen att kassera de cirka sju miljoner skyddsmasker som nufinns i lager. Motivet anges vara att det inte finns risk för användning av stridsgas mot Sverige.

FOTO : I STO C K P H OTOF

OT

O:

IST

OC

KP

HO

TO

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 37

Körlof har rätt – paraplyer effektivast

� Det finns nu allt för mångageneralsekreterare och kanslier iförhållande till aktuell volymoch samhällets behov. Ingen harrätt att ifrågasätta vanligt folksvilja att stötta samhället vid krisoch krig, men nuvarande orga-nisationer är mera som elefanteri porslinsaffärer.

En viss förbättring skedde närFörsvarsdepartementet slopadeanslagen till diverse parallell-organisationer, till exempelHBR, som närmast var en blekkopia på det som nu benämnssom Försvarsutbildarna.

DEN NU pensionerade IngelaHolmberg påbörjade ett bra ar-bete med en revision av vadsamhället behövde och var be-rett att betala för. Vi kan rimli-gen inte se att det är effektivt attinom frivilligförsvaret ha fyraolika logistikorganisationer,FMCK, SKBR, FAK och FFK.Uppgiften i sak, är i stort settdensamma, oaktat att man färdasmed två eller fler hjul ”underändan”. Bara för dessa organisa-

tioner skulle en gemensam,central ledning spara mycketpengar.

Den mest kostnadskrävandedelen av verksamheten är utbild-ningen av medlemmar och funk-tionärer. Trots alla år av verk-samhet och erfarenheter, så finnsdet ingen samstämmighet ochnormalisering av efterfrågadkompetens. Egen erfarenhetvisar att två veckors studier påHvSS i pedagogik ( PlutC TU,med mellanliggande hemuppgif-ter) godkändes inte hos FROens som förutsättning för vida-reutbildning för instruktörer.”Man måste ha gått deras kurseri pedagogik för att vara behö-rig”. Ett allt igenom revirpin-kande som dels underkännerandra försvarsorganisationersbehörighet, liksom ett tydligttecken på att omsorgen om egnaintäkter är viktigare än uppdra-get från staten.

Befintlig civil kompetens ochlivserfarenhet värderas sällaneller inte alls inom frivilligför-svaret. Det är närmast löjligt att

en legitimerad och yrkesverksamsjuksköterska måste gå en HLR-kurs eller måste lära sig läggaförsta förband för att beviljas enbefattning. Uttagningen till di-verse kurser både gällande eleveroch instruktörer förefaller varamer ”kompisrelaterade” än tillförbandens reella behov.

Det är kanske som att svära ikyrkan att föreslå att den storauppdragsgivaren på den militära

sidan, alltså hemvärnet, bordevara ”husse” och paraplyorgani-sation för resten av de gröna.

Den kraftsamlingen och effek-tiviseringen skulle säkert upp-skattas hos statsmakterna.

I min framtidsversion bestårFrivilligsverige av två ”paraply-er” ett grönt med hemvärnetsom basorganisation och ett vittmed Civilförsvarsförbundet sombas.

EN REJÄL ÖVERSYN av förbundensmedlemspublikationer skulleockså minska kostnaderna ochöka standarden. Det är ingennödvändighet för identiteten attvarje förbund har en egen tid-ning. De journalistiska kvalitéer-na varierar betänkligt och en bradel är nästan likalydande texterom försvarsnedskärningar samett oändligt antal ”ärtsoppsre-portage” som endast är av in-tresse för de närmast sörjande.Törs man föreslå Hemvärnetdär också?

JAN ANDERSSON

ESKILSTUNA

Dessa ideliga utredningar om frivilligförsvarets framtid verkar ha kommittill en rimlig vägs ände genom Björn Körlofs arbete.

� I slutet av artikeln ”Krigsdug-liga förband krävs” i TidningenHemvärnet 4/2008 omnämnsvåra avtal och att de kan kommaatt skrivas om vad gäller tjänst-göringsskyldighet. Det vore su-veränt om det äntligen blev ettjuridiskt hållbart dokument, intesom nu, ”gentlemens agreement”.

Vill dock påpeka två andra sto-ra brister:

1) ERSÄTTNINGSNIVÅN för inkal-lad personal. Att få ut SGI närpersonalen ställer upp frivilligtpå olika riskfyllda uppdrag ärinte motiverande. 80 procent avlönen är en kännbar inkomstför-lust för de flesta. Här bör fullersättning råda.

Ett exempel är en ersättnings-

nivå på 520 kr/dygn under fyradygns (96 timmars) insats (enligtskarp inbjudan till B-styrkeupp-drag). Dessa 2000 kronor mot-

svarar inte ens hälften av en ge-nomsnittlig anställds lön undersamma tid, alltså en ren förlust dåtjänstledighet beviljas utan lön.

2) DE SOM HAR anställning i såvälprivata som offentliga företaghar ofta svårt att få ledigt för deolika uppdrag som hv blir inkal-lade till. Avtalet mellan hv ochden enskilde bör vara utformatpå ett sådant sätt att arbetsgivar-en inte får/kan neka arbetstaga-ren att delta. I dag är det nästanhopplöst att få ledigt.

Tjänstledighet är ett sätt mendå är ersättningsnivån så låg(se punkt 1) att det inte går avprivatekonomiska skäl. Semesterär ett annat sätt att lösa proble-met, men semestern är ofta heligtid för arbetstagare, därför villmycket till att man offrar denna.

ANDERS MÖLLER

STF GRUPPCHEF

Full ersättning bör råda

”… ett grönt med hem-

värnet som basorgani-

sation och ett vitt med

Civilförsvarsförbundet

som bas.”

”Det vore suveränt om det äntligen blev

ett juridiskt hållbart dokument, inte som nu,

’gentlemens agreement’.”

FOTO :

I STO C K P H OTO

H E M V Ä R N E T N R 4 /20 0 8

Debatt & insänt

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 838

Hv behöver mer än egen kassa

� NATIONELLA skyddsstyrkornaeller nationella insatsförbanden– bilden av hemvärnets framtiduppvisar stora skillnader. För-svarsmakten säger si och politi-kerna så.

Först måste definieras vad denationella insatsförbanden –hemvärnet – ska ha för uppgifterfram till exempelvis 2015.

Sedan måste detta dimensio-neras och därefter vet man hur

många soldater som uppgiftenkräver – över hela landet ochytan.

STEGET DÄREFTER måste bli attöverväga hur denna ekvation skalösas ut. Är det 16 700 eller30 000 soldater som kommer attbehövas? Rycker de sista värn-pliktskullarna in 2010, ja dåräcker det till 3000–6 000 sol-dater.

Kan ett alternativ vara att mangrundutbildar alla under exem-pelvis tre månader som har av-sikt att ta fast anställning i för-svaret?

ELLER SKA MAN, som föreslåsav Ulf Ivarsson, övergå till dendanska modellen där nationellainsatsförbanden – hemvärnet –bildar en egen myndighet – detkrävs fortfarande soldater som

ska bemanna organisationen. Oaktat vilket alternativ så

krävs det först att klara ut vadsom ska göras, när ska det kunnagöras, hur ska det göras och medvilken kvalitet ska det ska görasoch hur många är det som skagöra det och till sist – hur får viså många som ska göra det tillförbanden?

CLAES-ÅKE

HENRIKSSON

Politiskt ansvar för att lösa hemvärnets – nationella ”insatsförbandens-hemvärnets” framtid krävs.

� TACK FÖR en bra tidning. Denbästa försvarstidskriften nu, närdet reguljära pliktförsvaret släpptkontakten med verkligheten.Det vill säga att utbilda ungasvenska soldater i den terrängsom är deras fosterland för att i stället med några hundra kon-traktsanställda ägna sig åtAfghanistan. Ett land av sten,bergspass och sand som ingen imodern tid besegrat.

UPPFRISKANDE läsa en tidningsom skildrar dem som runt om ilandet drar på sig uniformen för

att i fred och krig ställa upp försin hembygd. Det är så manbygger ett försvar – inte genomatt fåtöljgeneraler utan män tillförfogande skriver nya hotbilderför att passa en allt större skugg-armé.

HEMVÄRNET ÄR NU i det civila li-vet enda förbandet svensken seri vardagen. Er uppgift är därföratt SYNAS. Ett tips. Skriv såmycket ni kan om fältarbetet –ingen annan gör det. Intervjuakändisar om hemvärnet. Slå uppdet. Då lyfter ni ämnesvalet och

gör produkten mer intressant.Artister, fotbollsspelare, opera-sångare, advokater, vetenskaps-män, manliga balettdansare,författare, journalister – intepolitiker. Färgomslag med PeterBirro i hemvärnsuniform. Allagillar ju hemvärnet!

Det ger tyngd. Lycka till!KARL-GUNNAR BÄCK

HEMVÄRNSSOLDAT I GÄVLE

1943–47

UTRIKESKORRESPONDENT

USA 1964–1968 , UK 1969–1979

GENERALSEKRETERARE I SVERIGES

CIVILFÖRSVARSFÖRBUND 1981–1990

Fältarbete och kändisar – då syns ni!

”Ett land av sten,

bergspass och sand

som ingen i modern tid

besegrat.”

� SVAR TILL Jan Andersson,Eskilstuna på hans frågor ochoförskämdheter i TidningenHemvärnet 4/2008.

Jan undrar om jag har mandatfrån kompaniet och befolkning-en i Övertorneå att uttrycka mitt”påstådda behov av väpnade in-satser vid en pandemi?” Vi är endel av befolkningen, men talar ikompaniets namn. Vi har inteförordat ”väpnade insatser”.

ÖVERTORNEÅ NORRA Hemvärns-kompani antog vid stämman den8 december 2007 ett uttalande:... ”En pandemi kommer. Fågel-influensan har potential att mör-da en miljard människor. Blirnästa pandemi lika mördandesom Spanska sjukan 1918–19

kan drygt 300 miljoner dö –450 000 i Sverige ... men även ide rikare länderna kan panik ochanarki bli följden ... Hemvärnetborde utbildas och dimensione-ras för att kunna stödja samhäl-let vid en pandemi.”

I SOMRAS antog kompanirådetett uttalande. Vårt räkneexempelvisar ett behov på 53000 soldat-er för skydd av sjukvård och medandra uppgifter, så hamnar vi på100 000 soldater. Det här skullekunna bli en dimensionerings-grundande uppgift för oss.

Jag har inte lagt några ord iprofessor Britta Wahrens mun.När jag den 18 februari i årfrågade henne om hennes bok –Framtidens farliga smitta – så

frågade jag också om hon tyckteatt Anna Janssons thriller”Främmande fågel” verkadetrovärdig. Britta sa att ”detmycket väl kunde bli så.”

JAN UNDRAR hur vi kan tro att”den hälft av befolkningen sominte är sängliggande,” skulleägna sig åt ”angrepp på apotek,vårdcentraler och lasarett?” Vi har inte skrivit att det skulle”utbryta total anarki”, men deträcker faktiskt att en promilleav befolkningen börjar röva föratt det ska bli stora problem.Vad tror ni skulle hända efteratt några apotek blivit rånade?

General H Steven Blum, chefen för Nationalgardet i USAskriver i sin ”executive summa-

ry” för 2007 att vi får gå tillbakatill det amerikanska inbördes-kriget för att hitta en händelsejämförbar med det som skullekunna drabba samhället vid enpandemi.

INGEN FRÅN POLISEN eller försva-ret ingår i den nationella pande-migruppen och de behandlarinte säkerhetsproblem, vilket ärdet samma som att bagatellisera.Jans dravel om Kolpelarörelsenär regionalrasism, så pass.

SVANTE LEJON

ÖVERTORNEÅ

NORRA HEMVÄRNSKOMPANI

Här drar red. ett strecki denna debatt.

En pandemi kommer

FOTO : I STO C K P H OTO

� DEN PARLAMENTARISKA pliktut-redningen levererade i oktoberett delbetänkande om Försvars-maktens framtida personalför-sörjning. I denna föreslår politik-erna att den allmänna värnplikt-en tas bort och ersätts av frivilligtjänstgöring. De tar inte ställ-ning till om mönstringspliktskall införas men säger att allasom mönstrar och visar siglämpliga oavsett kön skall er-bjudas en tremånaders militärgrundutbildning. Ett antal av degrundutbildade skall sedan er-bjudas att skriva kontrakt förlängre tjänst i Försvarsmakten.Värnplikten föreslås bli vilandeför att kunna återaktiveras närstörre hot mot vårt land uppstår.

PÅ ETT PAR punkter är förslagetett steg åt rätt håll. Det förutsät-ter att både kvinnor och mänkan bidra och det ger alla somklarar mönstringen rätt att utbil-da sig för fosterlandets försvar.Den första punkten är viktig urett rättvise- och delaktighetsper-spektiv. Det är allas skyldighetmen också rätt att bidra till lan-dets fred och frihet. Den senarepunkten är mycket viktig ur etttrovärdighetsperspektiv. Saktakommer antalet vapenutbildadeunga män och kvinnor troligenatt börja öka och Sverige blirvederhäftigt när vi säger oss viljaoch kunna försvara vårt territo-rium.

SVAGHETERNA i delbetänkandet ären kvarlevande felaktig priori-tering av Försvarsmaktens upp-gifter. Man verkar värdera möj-ligheten att snabbt få fram mind-re styrkor för punktinsatser iutlandet och eventuellt också iSverige högre än möjligheten attkunna slå tillbaka ett beslutsamt

anfall mot vårt territorium. Man säger också att Sverige

i dagsläget inte har nog mångasoldater och sjömän för insatseri hem- och utlandet. Detta är ioch för sig sant men beror intepå att värnpliktstanken skullevara fel utan troligen mest på attså få svenskar i dag har förtroen-de för landets försvar och fördem som drivit detta till det till-stånd av vanmakt vi ser i dag.

Också tanken på att göra värn-plikten vilande för att sedan åter-aktivera plikten i ofärdstider ärorealistisk och förutsätter att viskulle få flera års nådatid på ossvid ett stegrat hot mot vårt land.

Vi fick en kvalfylld förberedel-setid 1939 men vad säger att vikommer att få någon respit allsnästa gång kriget blossar upp ivår närhet. Det är också naivt attså lita på vår förmåga att inhäm-ta information att vi i god tidkan förutspå omvärldens avsikteroch anpassa vår militära grund-utbildning. Speciellt verklighets-

frånvänd ter sig denna tro motbakgrund av hur totalt det rysk-georgiska kriget sommaren 2008överraskade en värld som satt sigtillrätta i OS-soffan.

KONTENTAN av resonemangetovan är att vi inte skall lägga nedden allmänna värnplikten utantvärtom åter låta den omfattaalla unga svenskar. Kriget iGeorgien har visat att ett litetland med ett insatsförsvar intekan hävda sig mot en angripandestormakt. På samma sätt har detvisat sig att ett litet land somvägrar att ge sig därför att allamedborgare är delaktiga i ochmotiverade för nationens försvari det långa loppet alltid kommeratt kunna trygga landets överlev-nad och göra ett krig så kostsamtför angriparen att man väljer att

avstå från ett angrepp.Det finns också andra vägar än

den som utredningen föreslår attmed bibehållen kvalitet tryggaFörsvarsmaktens personalför-sörjning. Finland har behållit sinallmänna värnplikt och har ingaproblem att hitta soldater tillbåde det egna landets försvaroch till internationell tjänst.Varför inte ta lärdom av dettaoch grundutbilda alla unga mänoch kvinnor för att sedan skrivatjänstgöringskontrakt med demsom så önskar? På detta sättkommer vi att kunna ställa uppen snabbt gripbar organisationsom kan användas både till hem-landets försvar och till andrainsatser.

ANDERS KARLSSON

OCH BERTIL KANTOLA

KIRUNA/MÄNNIKKÖ

HE M V Ä R N E T 5 – 6 /20 0 8 39

Grundutbilda alla ungamän och kvinnor för attsedan skriva tjänstgör-ingskontrakt med demsom så önskar.

”… få svenskar i dag

har förtroende för

landets försvar och för

dem som drivit detta

till det tillstånd av van-

makt vi ser i dag.”

Pliktutredningen nedvärderarförsvaret av Sverige

FOTO : I STO C K P H OTO

POSTTIDNINGAvsändare: Tidningen Hemvärnet, 107 85 StockholmFel adress? Om din tidning kommer med fel adress, uteblir eller skickas till dig,trots att du lämnat hemvärnet, ska du i första hand vända dig till din utbildnings-grupp för rättelse, inte till tidningens redaktion.Detta gäller ALL krigsplacerad personal, både hemvärnsmän och avtalspersonal.

� Efter 1925 års försvarsbeslutsom innebar nedrustning sökte PerAlbin Hanssons regering säker-hetspolitisk trygghet i ett nordisktförsvarssamarbete. Frågan komupp igen och 1948 lades ett förslagfram på svenskt initiativ om ettförsvarsförbund mellan Danmark,Norge och Sverige. Det rann återut i sanden. Är det dags att dam-ma av idén nu?

– Nej. Sverige, Norge ochFinland har olika säkerhetspoli-tiska lösningar. Norge är med iNato, Sverige och Finland ärmilitärt alliansfria. Det vi görnu är att försöka klara ut ettsamarbete mellan de tre länder-na och Danmark och Island, sä-ger Jörgen Ericsson.Vad går det samarbetet ut på?

– Vi gör det för att vara mereffektiva i produktionen av in-satsförband. Det är inget be-sparingsprojekt, det är ett sättatt sänka kostnaderna i produk-tionen för att använda pengarnatill att skapa operativ effekt ochbehålla de insatsförband vi har.

– Vi tar ett exempel: Sverigehar fyra u-båtar. Norge har sex.U-båtar är ett dyrt system, delsför att u-båtar är dyra i inköp,underhåll och utbildning avpersonal. Dessutom finns ettantal kringarrangemang. Det äru-båtsräddningssystem, tryck-kammare etc.

– Om vi nu kan poola mater-ielunderhåll för tio u-båtar,poola u-båtsräddningssystem,poola x antal tryckkammare

och poola utbildning så blirkostnaden för att utbilda ochutveckla förbandet lägre förvarje deltagande land.

– Det är detta vi gör och detgör vi inom områdena mark,sjö, luft, personalutbildning ochforskning och teknikutveckling. Samarbetet handlar om produk-tionsvinster?

– Ja, eller produktionseffekti-vitet så vi kan använda försvars-anslaget på ett klokare sätt.Är detta vinsten med ett samarbe-te med våra nordiska grannar?

– Vi får en kostnadseffektivproduktion. Det innebär att vikan använda försvarsanslagettill att bibehålla de insatsför-band vi har i dag och öka denoperativa effekten.

– Risken är, om vi inte samar-betar med något annat land, attvi så småningom inte har råd attbehålla fyra u-båtar, då är vi ne-re i tre eller två. Då blir system-et inte kostnadseffektivt. Detblir för dyrt, vi kommer underen kritisk massa.

– Förband, eller typförband,oavsett vilket det kan vara, mek-förband eller stridsflygdivision-er måste vi kunna utbilda, ut-veckla, utnyttja och underhållasamtidigt.Om vi tittar lite mer säkerhets-politiskt på frågan så sa den nors-ka stortingsledamoten GretheVærnø vid ett symposium somKungliga Krigsvetenskapsakade-mien anordnade 2006 att ”Sveri-ge inte spelar någon större roll i

norsk säkerhetspolitisk debatt”.Hon menade att Sverige missatchansen att ta ledningen för ettgemensamt skandinaviskt för-svarssamarbete. Tycker du att honhar rätt?

– Nej, tvärtom. Den norskeförsvarschefen och vår överbe-fälhavare tog initiativ 2006 tillett nordiskt försvarssamarbetepå det sätt jag beskrivit.Så tåget har inte gått?

– Definitivt inte. Tåget harjust startat från perrongen.Om vi ponerar att vi har en sam-lad nordisk försvarsförmåga, skulleden kunna bli en byggsten i Euro-pas försvar?

– Ja, självklart. Nu är ju inteNorge med i EU men Norgehar bidragit till vår stridsgruppinom ramen för EU, NBG08,så det är klart att samarbetetmellan Sverige, Norge, Finlandoch eventuellt Danmark ochIsland också kan användas föratt sätta upp gemensamma för-band för internationell krishan-tering.Är det en poäng att vi har ettsamarbete inom Norden, när vibygger upp EU:s försvarsför-måga?

– Ja, det är en poäng. Vi harstor systemlikhet i Norden,framför allt mellan Sverige ochNorge och till viss del med Fin-land. Vi pratar samma språkoch i Finland förstår mångasvenska. Det är klart att detfinns fördelar.

PER LUNQE

Goda grannarär vänner och hjälps åtNordiskt försvarssamarbete är på tapeten. Sverige har flera samarbetsprojekt med våranordiska grannar. Men något säkerhetspolitiskt samarbete handlar det inte om, säger chefenför Försvarsmaktens strategiavdelning, konteramiral Jörgen Ericsson.

Jörgen Eriksson ser klaravinster med ett nordiskt för-svarssamarbete.

FOTO: JOHAN LUNDAHL/COMBAT CAMERA