guru nr 2 - nov 2000 (magasinet guru)

MÄNNISKOR, AFFÄRER, IDÉER I INTERNETÅLDERN

nR 2 ~ nOVemBeR 2000 ~ 55 KRONOR På nätet: guru.nu

HÅNGLA. RÖKA. PRATA.INTERPRESS 0271-02SPECIALRETUR

7

388027 105506

02

38–54

71–75 76–79 62–66

MA

GA

SIN

NYTT MAGASIN

! Kraven på innEHåLL och tjänsterökar. Vi måste tänka annORLunDa

och SKaPa på nya sätt. 17 sidor tema.

vinnareGuide

till framtidens

MERA HELA TIDEN MYCKET

FEM FÖRETAGSOM GÖR RÄTT 32–34

E-BUSINESSHON KAN RÄDDADIN FIRMA 68–69

PSYKOLOGEN

ETT LYFT FÖREXPORTEN 20–27

NÄTMUSIKÄR DIN VD PÅVÄG UTFÖR? 28–29

IK-TESTET

guru02s0101NY 2000-10-13 14.29 Sidan 1

C H E F R E D A K T Ö R

Jens Frejrud ~ [email protected] ~ 08–736 30 44

R E D A K T Ö R E R

Erika Augustinsson ~ [email protected] ~ 08–736 30 61Jan Isakson ~ [email protected] ~ 08–736 30 60

A R T D I R E C T O R

Tony Henschel ~ [email protected] ~ 08–736 30 67

F O R M G I V A R E

Sofia Boström ~ [email protected] ~ 08–736 30 68Magnus Jonson ~ [email protected] ~ 08–736 30 68

S K R I B E N T E R

Daniel Atterbom, Magnus Bejmar, Daniel Björk, Magnus Bodin, Christian Borg, Maria Gerlofson, Jessika Gedin, Ulrika Hjalmarson,

Erik Hörnfeldt, Åsa Lekberg, Hasse Nilsson, Mikael Pawlo, Ulf Roosvald

F O T O G R A F E R

Nils Bergendal, Fredrik Hjerling, Ola Kjelbye, Martin Magntorn, Elisabeth Ohlson, Håkan Röjder, Gunnar Seijbold

I L L U S T R AT Ö R E R

Viktor Grut, Jan Olsson, Jenny Wik

H U S G U R U

Joakim Jardenberg ~ [email protected]

K O R R E K T U R & S P R Å K G R A N S K N I N G

Göran Ribe

T E K N I S K R E D A K T Ö R

Per Wik ~ [email protected] ~ 08–736 30 63

R E D A K T I O N

Mail: [email protected] Tel: 08–736 53 00Fax: 08- 736 30 77 Post: Guru, 105 44 Stockholm

Besök/bud: Gamla Brogatan 26, Stockholm

P U B L I S H E R , F Ö R L A G S C H E F O C H A N S V A R I G U T G I V A R E

Bo Hedin ~ [email protected] ~ 08–736 30 45

M A R K N A D S C H E F

Mia Peterson ~ [email protected] ~ 08–736 30 42

A N N O N S A V D E L N I N G

Advertise abCarl Thörne och Anders Hansson ~ [email protected]

Tel: 08–22 44 80 Fax: 08–562 32 80Post: Box 16047 102 31 Stockholm Bud: Vattugatan 1

T R Y C K

Sörmlands Grafiska Quebecor ab, Katrineholm 2000.

P R E N U M E R A T I O N

Helår 11 nr: 485 kr (388 exkl moms) Halvår 6 nr: 285 kr (228 exkl moms)Postgiro: 421632-1 Automatisk kundservice: 08-454 95 50, talsvar,

öppet dygnet runt, för prenumeranter med knapptelefon. Personlig kundservice: 08-454 95 19. Mån-fre kl 9–16.

Mail: [email protected] Fax: 08–21 40 84Post: Prenumerationsservice / Guru, 106 88 Stockholm

Uppge alltid ev prenumerationsnummer vid kontakt med tidningen.

Guru ges ut av Bonnier Tidskrifter ABETT BONNIER AB-FÖRETAG

Verskställande direktör: Jonas Bonnier

N OV E M B e R 2 0 0 0n R 2 ~ å R G å N G 1XXL.

Have a great time.

Rek.pris från 4.995:-

Borås Klockmäster Jälmers, Allégatan 30, tel. 12 10 44Göteborg Douglas Krook AB, Östra Hamngatan 43, tel. 711 34 79

Halmstad Mårtenssons Ur & Guld, Brogatan 8, tel. 21 54 54Helsingborg Rydbergs Ur, Väla Centrum, tel. 20 25 35

Lidingö Lidingö Urhandel, Stockholmsvägen 54 D, tel. 765 85 04Lund Douglas Krook AB, Klostergatan 9, tel. 12 30 95

Malmö Douglas Krook AB, Gustav Adolfs Torg 43, tel. 793 40. Mister Clock,Burlöv Centrum, tel. 43 45 80. Mister Clock Caroli City AB, Kattsundsgatan 8, tel. 300 180

Nacka Arstrand Urmakeri & Urhandel, Forum, tel. 718 10 90Skövde Klockmäster Pagolhds Ur, Hertig Johansgata 14, tel. 41 03 47

Stockholm Arstrand Urmakeri & Urhandel, Sturegallerian 12, tel 611 11 86Erikson Urhandel, Gallerian/Hamngatan, tel. 22 39 29. Franks Ur, Drottninggatan 39,

tel. 10 07 18. Krons Ur, PK-Huset, tel. 545 136 50. NK Juvelsalong, Hamngatan,tel. 762 84 55. Söders Urhandel AB, Söderhallarna 106, tel. 642 20 99

Wohlin Urhandel, Biblioteksgatan 12, tel. 678 12 24Sundsvall Synvårdscentrum Ur-Optik, Storgatan 16, tel. 61 35 11

Södertälje Ideströms, Storgatan 6, tel. 550 316 70Umeå Klockmäster Ljungs Ur, Kungsgatan 67, tel. 14 01 11

Upplands-Väsby Per Urmakare, Väsby Centrum, tel. 590 332 04Örebro Edwalls Ur, Drottninggatan 14, tel. 611 00 94

Stjärnurmakarna, Mariebergs Köpcentrum, tel. 22 32 22

Marnadsförs i Sverige av Bell Promotion. E-post: [email protected] 031-40 80 77. Tel 031-40 14 64. www.oris-watch.com

G2

guru.nu

MA

GA

SIN

För a

tt u

nder

lätt

a ko

rrek

t adm

inis

trat

ion

av d

in p

renu

mer

atio

n la

grar

Bon

nier

AB

, som

äge

r Gur

u, u

ppgi

fter

om

nam

n, a

dres

s, k

öp, b

etal

ning

ar m

m. D

essa

upp

gift

er –

som

du

när s

om h

elst

kan

ta d

el a

v –

anvä

nds

även

för s

ervi

ce, i

nfor

mat

ion

och

mar

knad

sför

ing.

Du

kan

kom

ma

att f

å in

tres

sant

a er

bjud

ande

n fr

ån B

onni

er A

B e

ller v

åra

sam

arbe

tspa

rtne

rs. O

m d

u in

te v

ill h

a så

dana

erb

juda

nden

, ski

cka

då e

tt b

rev

elle

r vyk

ort t

ill o

ss s

å sp

ärra

s di

na u

ppgi

fter

för s

ådan

a än

dam

ål. B

onni

er A

B u

ppda

tera

r och

kom

plet

tera

r din

a up

pgift

er v

ia a

ndra

regi

ster

, vilk

et u

nder

lätt

ar v

år k

unds

ervi

ce. D

u ka

n nä

r som

hel

st b

egär

a rä

ttel

se a

v ev

entu

ellt

fela

ktig

a up

pgift

er.

guru02s0606 2000-10-16 06.34 Sidan 6

JENS FREJRUD, CHEFREDAKTÖR

ramtiden är på väg att springa ifråntekniken som maktfaktor, och dator-nörden som internetsamhällets su-

perstjärna. Den tekniska utvecklingen ut-gör alltjämt den stora lockelsen påkapitalet – igår wap, idag wireless, imorgonnästa epokgörande innovation.

Men ett nytt modeord har trängt sig inpå arenan och konkurrerar nu med de ma-giska, tekniska bokstavskombinationerna.

Content. Innehåll på ren svenska. Det viska ha tekniken till.

Så nu jobbar vi för att utnyttja all dennateknik till något vettigt. Det är dags att fyllanätet och de mobila tjänsterna med nytta.Och hur mycket tekniken än driver samhäl-let framåt är det marknaden, det vill säga visom ska använda och betala för tekniken,som bestämmer vilka idéer som i slutändanär värda att utveckla.

i de nya teknikernas spår uppleverflera yrkesgrupper ett nytt värde på arbets-marknaden. Ta bibliotekarien som exem-pel. Igår hotad folkhemsart, idag högvilt iit-branschen. Tack vare sina kunskaper atthantera och strukturera stora mängder in-formation i databaser, en kompetens somefterfrågas alltmer.

Informatörer, journalister, illustratöreroch konstnärer ser hur en ny arbetsmark-nad plötsligt öppnar sig framför dem, närnya branscher skriker efter deras kunskapernär det gäller att skapa innehåll,

Och i takt med den rörliga bildens revo-lution på nätet kommer filmare, drama-turger och andra yrkesgrupper som tidiga-re slagits om jobben i film- ochtv-branscherna att uppleva en ny, för-höjd status,

Igår teknik, idag innehåll. Ef-ter ingenjörsväldet har contentblivit king. Och i morgon?

i morgon ser nya stjär-nor födas. De som insett attdet är i själva mötet mellanteknik och innehåll, mellantekniker och humanister, som

de nya, vinnande, kompetenserna kommeratt skapas.

Vi pekar ut kvinnorna, dominerande in-om beteendevetenskap. Vi pekar ut utbild-ningarna i Uppsala, Göteborg och Malmö,där teknik och humaniora redan korsbe-fruktas. Vi pekar ut ett typföretag där sam-hällsengagerade humanister bygger nätlös-ningar. Vi pekar ut ett projekt i Lund, där

arkitekterna bygger rymdtoalet-ter åt Nasa. Och vi pekar ut Kö-

penhamn, som har naturli-ga förutsättningar att ta

täten i humaniorahy-pen.

Morgondagens vin-nare. Möt dem på si-dan 38 och 17 sidorframåt.

[email protected]

Vinnarna.INDEX

RePORTaGE

Musikrörelsen 2.020 En ny svensk musikrörelse växer sig

stark. Den kan bli en ny lönsam export-industri. Och en global plattform för artisterna.

E-handeln blomstrar32 E-handelns dödsannonser avlöser varan-

dra. Konkurser, miljardskulder, sprucknadrömmar. Mitt i eländet finns ändå lönsammaexempel.

Den döende nörden38 Vi sticker ut hakan och säger att teknikern

får passa sig. När tekniken finns blir inne-hållsleverantören kung – och makten sprider sig.17 sidor tema.

Sveriges förste it-miljonär56 Mats Gabrielsson var tidigt ute – och

lyckades. Men vad var det som drev ho-nom att söka framgången? Vi sökte svaren i enintervju hemma i Bromma.

Hon löser problem inifrån68 Virva Herlitz är terapeut och företags-

psykolog. Och Gurus nya expert. Möt kvin-nan som hjälper dig rätt i relationerna på jobbet.

Vem hinner med sex?71 Vi jobbar för mycket. Inte undra på att

singlarna ökar – ingen har ju tid med or-dentliga relationer. Och äktenskapsmäklarnahar högkonjunktur…

aVDeLninGaR10 ! inBOX Våra läsare tycker till.

14 ! STaRT Allt om allt, kanske.

30 ! SaKER Prylarna som är ett måste.

86 ! VäLFäRD Hur mår din fobi idag?

88 ! BODIN Funderar över siffror och datum.

92 ! GuRu GuiDe Kroglivet utanför Stureplan.

KRÖniKOR17 ! MIKaeL PaWLO tipsar om fem affärsidéer

37 ! eRIK HÖRNFeLDT om fossilerna på internet

83 ! ULRIKa HJaLMaRSON testar gränser

Henrik Ahlberg skapar vinnare på Chalmers.

nR 2 ~ nOVemBeR 2000

Peter Malmqvist är börsanalytiker på

Lorem Ipsum AB.N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 9

F

MA

GA

SIN

guru02s0909 2 2000-10-16 16.07 Sidan 9

1 0 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

INBOX

Inbox är Gurus forum för synpunkter och debatt. Var gärna tuff i sak, men undvik personangrepp – de för sällan diskussionen framåt. Konstruktiva synpunkter på tidningenvälkomnas. Vi förbehåller oss rätten att redigera insända texter i förtydligande syfte. Anonyma inlägg publiceras endast i undantagsfall, och alltid under förutsättning att dubifogat namn och adressuppgifter. Välkommen till Inbox med dina åsikter. (Diskussionen fortsätter på guru.nu)

JAG VILL LÄSA OM PIONJÄRERNAJag skulle vilja få skildringen av människorna ihistorien. Internetbranschen är ung. Det skullevara intressant att veta vilka som var inblandade ide första banbrytande e-projekten och vilka klo-ka slutsatser de har dragit. Applikationsföreta-gen, portalerna, internetbankerna, livsmedels-butikerna, detaljhandelsbutikerna, dot.corp-företagen, konsultföretagen.

Varje projekt skildras ur några olika funktio-ners perspektiv; initiativtagaren/visionären, fi-nansiären, marknadsföraren, kunden, journa-listen, profilen.

Jag undrar också hur branschens profiler harsnitslat sin karriärbana. Vad har de enskilda indi-viderna lärt sig, vad har de för skrönor, hur ser depå livet, branschen och världen… idag?

För övrigt ser jag fram emot det nya numret.Jag tyckte att ni slog Kapital och Dolly med häst-längder förra gången. Hoppas att det varar litelängre nu.

peo [email protected]

! Bra reportageidéer, Peo. Vi har alla mycket attlära av andras erfarenheter. Inte minst av demisslyckade projekten. Varför någon misslyckasär ofta en nyttigare kunskap än varför någonlyckas. När du refererar till ”förra gången" förstårvi att du menar provnumret av Guru som kom förett år sedan. Det här numret bevisar väl att vi re-dan ökat utgivningstakten!)

JAG LÄSTE FRÅN PÄRM TILL PÄRMJag har under helgen läst ert första nummer ochtycker att det är SKITBRA! Det är första gångennågonsin som jag läst en tidning från pärm tillpärm.

Kör hårt i fortsättningen och Lycka till!beda dahlgren

Affä[email protected]

! Hoppsan, nu ökar förstås dina krav. Så då måsteju tidningen bli ännu bättre. Det jobbar vi på. Ochtack för lyckosparken, Beda!

GRATTIS TILL EN LYSANDE TIDNINGJag har läst ert första nummer och vill gratuleratill en alldeles lysande tidning. Mycket intres-santa och välskrivna reportage och snygg lay-out. Jag fortsätter gärna att läsa tidningen!

maria freeney

! Tack, Maria. Då fortsätter vi skriva för dig.

GÅ UR FLOCKEN!Gurus Janne Isakson tror att det mesta kan görasbättre utanför huvudstaden, och publicerade enbrandfackla på guru.nu:

”It-företagen jagar i flock. Och de jagar påsamma ställe. Området kring Stureplan och Hö-torget i Stockholm är extremt i sammanhanget.

Kan det vara bra? Gå ur flocken! Dyra hyror,dyra löner, flockbeteende och för lite nya idéer.Det är resultatet när för många it-företag samlaspå samma ställe. Stureplan är tråkigt. Det räckernu. Vi vill inte ha ännu fler människor som sägersamma sak och har samma problemlösningar.”

Han fick medhåll från flera läsare.

NORRLAND ÄR TROVÄRDIGTDet finns många goda idéer på landsbygden.Där finns också lägre oh-kostnader, lojalare ar-betskraft, något lägre lönekostnader. Så långtser vi samma bild.

Vad som förvånar mig är att sönderstressa-de, ständigt underbemannade it-bolag inte serden möjlighet som faktiskt finns i övriga lan-det.

Framsynta och humana, som man gärna villframställa sig, chefer och projektansvariga, kö-per sönder varandras verksamheter till storakostnader och umbäranden. Och kunden blirden som blir lidande på kort sikt, branschen pålite längre.

Hur svårt är det att bygga identiska produk-tionsmiljöer, använda nätet för distribution förhela eller delar av projekt från låt säga Öster-sund till Stureplan?

I varumärket Norrland ligger ärlighet, tro-värdighet och bullshitfaktor 0. Det gäller ävenoss norrlänningar som är aktiva i it-branschen,och för dem som betalar våra löner innebär detatt vi levererar det vi sagt på utsatt tid. Vilket isig är en kraftig konkurrensfaktor.

Omvänt skulle det förmodligen vara ett ar-gument för vilken hip verksamhet som helst attför sina anställda kunna erbjuda några veck-or/månader per år då man kan byta miljö, arbe-ta med likasinnade och ha 30minuter till häftigskidåkning

greger tandbergMD, Global Minds

KISTA KOMMER ATT FLOPPAJag bor i Tyresö. Vill bara säga att Wireless Valleyför mig är Sverige och inte Kista.

De två produktprojekt jag leder utförs i Karl-stad och Skellefteå. De platserna är bättre gro-grund för innovativitet än vad Kista någonsinkommer att bli.

Kista kommer att utkristalliseras som enflopp om ett antal år. För hög personalomsätt-ning och för låg individualisering (kreativitet).

peter [email protected]

’’Det är första gången någonsinsom jag läst en tidning från pärm till pärm’’BEDA DAHLGREN

M A I L A T I L L I n B OX @ G U R u . n u S K R I V T I L L G U R u , 1 0 5 4 4 S TO C K H O M FA X A PÅ 0 8 – 7 3 6 3 0 7 7

guru02s1010 2000-10-16 06.40 Sidan 10

! Den 6 juni i år tog de nysssammanslagna företagenConnecta och InformationHighway namnet Adcore.

Vad ledningen inte visstevar att en annan svensk it-konsult haft nästan exaktsamma namn – Adfore –

sedan i septem-ber 1997.

Ellervisstede det?

I slu-tet på

februarii år,

sammavecka som fu-

sionen mellan InformationHighway och Connecta blevklar, fick det lilla företagetAdfore två nya styrelse-medlemmar: Lars Irstad,styrelseordförande i It-provider (storägare i dåva-rande Connecta/Informa-tion Highway) och dess-utom styrelsemedlem i Information Highway. Denandre var Lars Carlqvist,även han styrelsemedlem iInformation Highway.

Lars Irstad sitter fortfa-rande kvar It-provider, Ad-cores och Adfores styrelser.Han borde med andra ordhaft örnkoll på läget.

Idag har Stockholms-företaget Adfore 41 anställ-da och sysslar med blandannat affärsutveckling förinternet och mobila tjänster.

– Vi kontaktade Adcoredirekt när vi fick höra det.Men nu har vi gjort upp isamförstånd och kommitöverens om att vårt företagbyter namn vid årsskiftet.Adcore kommer att kom-pensera oss för kostnader-na kring namnbytet, mendet är klart det svider attge upp sitt namn ,sägerAdfores vd och grundareRolf Carlström.

Blev du inte förvånadöver beslutet eftersomLars Irstad sitter i er sty-relse?

– Han var inte inblandad.Namnbeslutet togs i eninre grupp bestående av vdoch styrelseordförande.

Sune Holm är mark-nadschef på Adcore. Hanbekräftar att företagen hit-tat en lösning som bäggeparter är tillfreds med.

–Men det medför såklartbesvär för bägge parter.

Vad betalar ni Adfore ikompensation?

– Det avslöjar jag inte.Visste beslutsfattarna

att det fanns ett företagsom heter Adfore?

– Det vet jag inte.Örnkoll var namnet.

JI

! I en ny bok försöker för-fattaren och ledarskaps-experten John Alexanderförklara det svenska le-darskapet. Orsak: Sverigeär ett ledande it-land.

Boken ”How SwedesManage” är en guide förinternationella affärsmäntill Sveriges progressivaaffärskultur.

För att förklara detsvenska ledarskapet tarhan upp några exempel.Vad sägs om Birgersson,

1 4 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

START

Gyllenhammar, BjörnBorg, Kjell A Nordströmoch Karl den tolfte!

– Can the swedish softstyle suceed in the hardclimate of internationalbusiness?

Han ger exemplet närIngvar Kamprad ville öpp-na Ikea i Sovjet och skrevett brev till Gorbatjov.

– Dear Premier. I am ahumble businessmanfrom av small country cal-led Sweden…

Brevet var på väg i sop-tunnan innan någon påpe-kade att Ikea faktiskt ärett av världens störstamöbelföretag.

Rationell, plikttrogen,punktlig, informell, blygoch fattar långsamma be-slut. Så beskrivs till ex-empel svenskarna av ettföretag i Litauen.

Författaren kallar Sve-rige för ett land med femi-nina värden som konsen-sus, lagarbete,samarbete, offentlig sek-tor och miljömedvetenhet.Många andra länder drivsav maskulina värden somvinst, anseende, karriär-möjlighet och utmaning.Därför kan diskussioneroch samtal mellan de oli-ka kulturerna missuppfat-tas (se ordlistan).

Johan Alexander tarupp myter och fördomar

om Sverige liksom vadsvenskarna anser varaviktigt i livet som till ex-empel ärlighet. Myten omatt Sveriges företag skullevara statligt ägda avfärdarhan med att 95 procent avde svenska företagen harprivata ägare!

Han berättar också omhur flera utlänningar somvistats under en längreperiod i Sverige uppfattarsvenskarna. Fransmän-nen tycker att vi inte upp-skattar mat och danskar-na tycker vi är tråkiga.

EAOrdlista:Word Sweden USA

Effecitivity Agreement Action

Long term goals Quality ProfitNegotiate Discuss DealTeamwork People Goals

Källa: How Swedes Manage

! Vilka mobiltelefoner an-vänder Kungafamiljen?Använder de wap? Hands-free? Och i så fall när?

Vi funderade över dessafrågor och tog kontakt medkungahuset. Men tyvärr.Ingen vill svara med hän-visning till att det i så fallskulle vara reklam och ettställningstagande. Vi söktevidare och plötsligt dykerdet upp en bild på dator-skärmen som avslöjar allt.Det går helt enkelt inte attvara hemlig när man ärkung.

Denna specialtillverkademobiltelefon skänktes tillkungen när han fyllde 50förra året. Och bredvid dekungliga initialerna lyserden välkända Ericsson-loggan klar och tydlig!Kungligt korrekt på någotvis, tyckte vi. För tänk omdet varit Nokia… Eller medtanke på drottningens ur-sprung, en Siemens ellerkanske till och med enBosch…

EA

S K R I B E N T E R E R I K A AU G U S T I N S S O N ( E A ) , J A N I SA KS O N ( J I ) , G U N N A R S E J B O L D ( G S )

Adcore gör upp med Adfore

AF

TO

NB

LA

DE

T B

I LD

Kungensmobil?

Rolf,vd.

Adfore är inget bra namn, tycker Adcore.

Sverige-guide för affärsmän

Genomsnittligt antal mejlom dagen:

1–10: 42%av kvinnorna

51%av männen


25%av männen


17%av männen

50+: 11%av kvinnorna

7%av männen

Källa: USA Today

VEM FÅR MEJL?

DOBBEL PÅ NÄTETSå mycket spelas det förpå nätet:

! 1998: 651 miljonerdollar

! 1999: 1,4 miljarderdollar

! 2000: 1,7 miljarderdollar

Källa: USA Today

’’Det finns saker man måste göra, även om detär farligt. Annars är man ingen människa, utanbara en liten lort’’ JONATAN LEJONHJÄRTA

Kungliga mobil-telefoner

GURU02s1415 2000-10-16 06.43 Sidan 14

! Ett gott skratt förlängerlivet. Klyschan är sannareän någonsin i en värld somsvämmar över av stressoch depressioner. Vi fårallt färre tillfällen att släp-pa loss ett förlösande as-garv.

Nyligen gästade den in-diske läkaren Madan Kata-ria Sverige. Dr Katariasspecialitet är att användaskrattet som terapi. Hansstora mål i livet är att ska-pa fred på jorden medskrattets hjälp.

I dag är han världsbe-römd för sina skrattklub-bar där medlemmarnasamlas på morgnarna för20 minuters gapskratt in-nan arbetet.

Lönen för mödan är fär-re depressioner, bättreandning, sänkt blodtryck,

bättre hjärta och mindrehuvudvärk. Idag finns 600klubbar över hela världenvarav 450 i Indien.

I Sverige finns Laughterclub international i Stock-holm och Kalmar.

– I min första klubb be-rättade vi roliga historier,men det höll bara tio da-gar, sedan var historiernaslut. I stället utveckladejag en yogateknik för attframkalla skratt på konst-gjord väg, ett slags skratt-gymnastik. Men de positivamedicinska effekterna fårdu i alla fall, berättar Ma-dan Kataria.

När var du ledsen sist?– (Skratt) Det minns jag

inte, men ibland händerdet.

Gråter du?– Ja, ibland. Om du är

ledsen måste du leva utdet, för sorgen är också ennaturlig mänsklig känsla.Eftersom jag arbetar medsociala frågor ser jagmycket lidande, och detgör mig ledsen. Men jag ärinte ledsen på ett privatplan (skratt).

Vad får dig att skratta?– Vad som helst (skratt).

Livet är ett stort skämt(mer skratt). Du planerarhela tiden en sak, och såhänder något helt annat,det är ett skämt (ännu merskratt).

Hur blir du bemött närdu skrattar så mycket?

– Bra, de behandlar migsom en skrattguru (skratt).De vill att jag ska kommatill alla möjliga ställen föratt få dem att skratta.

JI/GS

N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 1 5

Trist på jobbet?Hyr en skrattguru

S K R I V T I L L G U R u , 1 0 5 4 4 S TO C K H O M FA X A PÅ 0 8 – 7 3 6 3 0 7 7

GU

NN

AR

SE

JB

OL

D

! ”Cyberspöke stängs av”,”Återupplivade!” och ”Vil-ken vacker docka”. Det ärtre rubriker ur The SundayTimes science fiction uppla-ga Chronicle of the future.

År 2049 kan vi bland an-nat läsa om en superdatorsom, efter ett beslut av Hög-sta domstolen, stängs av se-dan en datorspecialist låtitmata in hela sitt medvetan-de i datorn. Den typen av ex-perimenterande kan skapaenormt lidande för datorn (!)när vetenskapsmannen dör,anser domstolen.

En annan artikel berättarom tre män som undermorgonen åt sin första fru-kost på 30 år. De lät sig fry-sas år 2019.

”Vi kör några Mk 4 nano-robotar genom deras hjärnorjust nu. När det är klart skade få cyberchips inoperera-de. Sen kan vi ladda ned de-ras mentala och känslomäs-siga status, så att psyko-logerna har något att arbetamed”, säger professor Theo-dore Cook på Infinity Inc.

En notis handlar om attdet nu finns ”Real Mup-pets”. För 1 000 e-dollar får barnen en AI-docka medsamma karaktär som figu-ren i den 70 år gamla tv-se-rien. Men miss Piggy anno2049 kan även hjälpa bar-nen med läxorna och följadem ut på stan.

Mer framtid på:www.chroniclefuture.co.uk

JI

! Mailkorrespondens medanledning av bilden ovan:

– En klassiker att hasom till exempel skriv-bordsbild./Kalle

– På tal om klassiker.Jag har tre kostymer somsåldes av Dressmart. Var-för inte öppna ett E-Muse-um? Där kan vi också ta-petsera väggarna påtoaletten med mina 3 000Boxman-aktier, det är bil-ligare än att köpa tapeter./Pelle

– Ta mina Telia-aktierockså. Passar i samling-en. De bjuder jag på omjag får se Rosengrensnubbla på målsnöreet!/Lisa

– Jag har tre vita t-tröj-or som jag som nästanförsta kund köpte påH&M: s sajt för flera årsedan. Sedan har jag enunik CD-julskiva som jagsammanställde ur någondatabas på varuhuset Pa-letten förrförra julen. Jagfeltolkade gränssnittetoch fick en massa konstigbarbershop-liknande mu-sik. Förresten, var tog Pa-letten vägen? Jag harockså tre CD:s som jagsom första kund köpte viaBoxers box hos Cells digi-tala marktv-kanal./ Kalle.

Nu undrar vi: Vilka ärnätaffärerna vi minns?

[email protected]

Så ser framtidenstidningar ut

Cirka 60 miljoner amerika-ner har sökt hälsorelateradinformation på nätet underdet senaste året.

! Depression 19%! Allergier eller bihåle-

inflammation 16%! Cancer 15%

Källa: Harris Interaktive, 1999

KOLLA UPP HÄLSAN

Fortune nr 13, 1999.

Dags att skaffa ett e-museum?

Doktor Madan Katariaanvänder skratt som

terapi. Han måste måväldigt bra själv…

GURU02s1415 2000-10-16 16.12 Sidan 15

N OV E M B E R 2 0 0 0 GURu 17


Lorem Ipsum AB.MIKAEL PAWLO

ed lite tur lever du och jag nästaår. I sådana fall tycker jag att viska ägna våra liv åt att förbättravärlden. Vi har en upparbetad

skuld till våra barn som vi måste börja betala av.Jag har en affärsidé som inte kan ge dig fred påjorden, men kanske demokrati i Afrika. Och dethelt utan hjälp från det som brukar kallas för”flumvänstern”.Den politiska vägen till världsförbättrande ver-kar vara uttömd. Hur ska Göran Persson kunna förbättra världennär han inte ens klarar av att leverera ett tillfredsställande resul-tat i landet? Många av välgörenhetsorganisationerna har gjortoss besvikna. Jag läser med uppgivenhet om projekt för att byg-ga vattentoaletter i Sahara.

Kanske är det så att vi måste ta saken i egna händer. För attlyckas bör vi utgå från det lilla och gå till det stora. ”Fred på jor-den” är ett projekt som är så stort och komplext att vi inte kan rodet i land, lika lite som Nollvisionen kan uppfylla målet med”noll dödade i trafiken”. Det är helt meningslöst att ställa uppmål av den typen.

Låt mig istället föreslå fem idéer som både ger pengar och för-bättrar världen. Dessutom kan både du och jag utföra dem.

1. parkeringsgarage i storstäderna. Alla som kört bil i enstorstad vet att det är hopplöst att parkera. Parkeringsplatsernakan lämpligen bokas via mobiltelefon eller annan typ av tråd-löst internet.

2. ge internet till Grupp 77-länderna. 30 000 barn underfem år dör dagligen av sjukdomar relaterade till brist på näring,vatten, sanitet och hälsovård. Det är lika med ett barn var tredjesekund. Forskning visar att dessa problem är mindre frekventa idemokratiska stater. Stater med internet och fri informations-spridning har svårt att vara odemokratiska. Gesålunda dessa stater fritt internet – ta betalt ipromille av bnp-ökning de närmsta fem åren,men akta dig när diktatorn kommer.

3. bli linux-konsult i Asien eller Afrika. Friprogramvara kan vara en del av svaret på Grupp77-ländernas problem. Med fri programvara, så-som Linux, kan länderna återta det försprångsom övriga världen uppvisar på it-området. Lärförst upp folk och installera programvaran - kon-sulta sedan järnet. De kommer att älska dig ochAfrika och Asien kommer att blomstra.

4. starta ett mobiltelefoniföretag iAfrika. Tillväxten av mobila tjänster är enorm. 20 nya mobilopera-törer startades i Afrika mellan 1997 och 1998. 1997 fanns det 2 mil-joner mobiltelefonanvändare och i år beräknar bmi-Techknow-ledge att det skall finnas 5,5 miljoner. I Somalia är 58 procent avalla telefonabonnemang mobila. Problemet med underutveckla-de och fattiga regioner har lösts med prepaid-abonnemang ochfria telefoner. Människor som aldrig skulle haft råd med ett telefo-nabonnemang, än mindre ett vanligt internetabonnemang ellerkabeldraget bredband har helt plötsligt oändliga möjligheter fören kostnad som de kan ta.

5. starta ett företag för rymdturism. Företaget kommerinte attt kunna leverera resor redan år 2001, men verksamhetensom sådan kommer att ha ett reellt värde och enorm verksamhetinom tio år från start. Kör turisterna till Richard Bransons ho-tell på månen i din nya slimmade rymdfärja.

samtliga dessa idéer levererar konkret nytta och svararmot ett reellt behov. Dessutom förbättrar de vardagen och värl-den, både i det lilla och det stora. Vi befinner oss i en mycketspännande tid. Jag tror att it och internet kan innebära allt frånatt vi upptäcker nya världar till att en ganska cementerad poli-tisk, juridisk och ekonomisk struktur kan förändras till det bätt-re. Du och jag kommer att förändra världen. Låt oss göra det till

det bättre. Vi lånar jorden av våra barn och det ärgenom affärsidéer som ovanstående som vi tillseratt skulden till dem inte blir större än vad vi harpå kontot. !

Mikael Pawlo är jurist och den första skivan han köpte

var ”Select” med Kim [email protected]

Här är fem affärsidéer som både ger pengar

och förbättrar världen

MSå tjänar du stålar nästa år

guru02s1717 2000-10-16 06.37 Sidan 17

20 GURu N OV E M B E R 2 0 0 0

Fuck skivbolagen. P

GURU02s2027 2000-10-11 23.10 Sidan 20

N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 2 1

TEXT HASSE NILSSON FOTO FREDRIK HJERLING

Allt! Nu!. På nätet bestämmer artisterna.

! Sveriges nya musikindustri är på väg att erövra världen.Med artisterna i centrum, mednya affärsmodeller, och mednätet som distributionskanal.Vi talar om en ny svensk musik-rörelse. En rörelse med ekono-misk kraft.

GURU02s2027 2000-10-11 23.11 Sidan 21


D en svenska musikbranschen tampasmed piratkopiering av musik över in-ternet. Samtidigt håller en ny svenskfolkrörelse på att växa sig allt starkare.

Tusentals artister och band väljer att försökanå publiken och skivköparna via internet i ställetför att hoppas på en traditionell lansering.

I första ledet finns nya aktörer som Hypermu-sic.net, Sonox.com och Popwire.com. Dessa före-tag kan sägas representera ett nytt kapitel i densvenska populärmusikhistorien och även enmöjlig, viktig framtida exportindustri. Det manhar gemensamt är att de artister och kompositö-rer man presenterar alla står utanför den etable-rade musikbranschen.

För vissa är detta ett medvetet val – andra sernätet som en möjlig väg till skivkontrakt.

– Ja, det är en mycket stark trend att okändasvenska artister och grupper använder webbensom marknadsföringskanal, säger Henrik Kol-ga, informationschef på Popwire, en sajt som hy-ser cirka 700 artister. Man satsar hårt på utlan-det, har kontor i flera länder, och användare frånusa står för över 50 procent av besöken.

På finansdepartementet känner man inte tillde nya företagen som exporterar musik till ut-landet via webben.

– Nej, det finns inte resurser till att bevaka ut-vecklingen av musikförsäljning på internet, sä-ger Niklas Johansson på Finansdepartementet.

sonox.coms chef för affärsutveckling, Wik-tor Södersten, förklarar att export är självagrunden för verksamheten. Företaget samarbe-tar med de så kallade independentbolagen ochett av de oberoende skivbolagens största pro-blem är att nå ut över nationsgränser. Inom sinaegna territorier har de oftast redan upparbetadekontakt- och distributionsnät. Sonox.com haravtal med såväl svenska som utländska indepen-dentetiketter.

– Till exempel finns det en massa bra franskmusik som inte når utanför Frankrike, och det ärdär vi kommer in och hjälper till, säger WiktorSödersten. Omvänt är idén att svenska musikska-pare ska nå ut internationellt via webbplatsen.

På Sonox.com kan besökaren själv välja inne-hållet på en cd och sedan få den hemskickad. In-riktningen är primärt modern dansmusik, hip-hop, reggae och electronica.

Anders Engström, talangscout påSonox.com, tror att man inom den traditionella

musikindustrin är en smula avundsjuk på aktö-rer som kan gå på djupet och nischa in sig på detsom händer just nu.

– Framför allt verkar det som om de som job-bar med talangscouting på skivbolagen sittermed en massa bra artister som de inte kan lanse-ra enligt de ramar som de är tvungna att agerainom. Sådana problem har inte vi, konstaterarAnders Engström.

hypermusic.net erbjuder över 200 artis-ters musik via sin webbplats och har en försvar-lig del utländska besökare på sajten.

– Amerikanerna är många, men även japanerhar börjat upptäcka oss, säger Camilla Anders-son, grundare.

Detta beror förmodligen på att de har mångapopartister på sin sajt. Svensk popmusik har se-dan flera år en stark ställning på den japanskaskivmarknaden.

Camilla Andersson menar att användningenav internet som kanal för musikförsäljning intebara har tydliga fördelar för konsumenterna –tillgängligheten, ökat utbud, lägre priser och såvidare – utan att det finns avsevärda fördelaräven för artisterna.

– Man behöver inte vänta två år på att materi-al släpps till publiken och man får intäkter di-rekt, säger hon.

Camilla Andersson pekar på det faktum att detfinns kraftfulla tröghetslagar som styr hur dentraditionella musikindustrin fungerar. Det är inteovanligt att en artist som spelar in en skiva kan fåvänta flera år innan verket lanseras. Efter det tardet minst ett år innan pengar kommer in från för-säljning och framförande i till exempel radio.

Det uppstår lätt en paradoxal situation där enartist kan bli framgångsrik med material somkänns gammalt för alla inblandade, plus att ar-tisten fortfarande är fattig trots att det ser ut somom denne befann sig mitt i det berömda smöret.

– De flesta av artisterna hos oss vill helt enkeltinte bli kontrakterade av de stora skivbolagen,säger Camilla Andersson.

Popwire.com skiljer sig från de andra företa-gen på en väsentlig punkt. Man har ett nära sam-arbete med den etablerade musikbranschen.

– De traditionella skivbolagen kan testa sinanya artister på vår publik, säger Popwire.comsHenrik Kolga.

Popwire sysslar inte med försäljning. I ställettjänar de pengar på att inneha förlagsrättighe-

Den som spelar in en skiva kan få vä

GURU02s2027 2000-10-11 23.13 Sidan 22

N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 2 3

å vänta i flera år på lansering

GENOM MEDIERNA har bilden förmedlats avSverige som en stort exportland när det gällerpopulärmusik.

Av uppgifter från Finansinspektionen fram-går det att den samlade svenska musikexpor-ten uppgår till 3,3miljarder kronor om året. En-ligt samma rapporter har den svenska musik-branschen en årlig tillväxt på 15 procent.

Expertgruppen för studier i offentlig ekono-mi (eso) drar slutsatsen att Sverige är det mestframgångsrika musik-exportlandet i förhållan-de till folkmängd.

Problemet är att verkligheten bakom siffror-na är en annan. Robyn, Cardigans och mångaandra artister som skördat framgångar interna-tionellt är kontrakterade av skivbolag som ägs iutlandet. Dessa företag tar naturligtvis pengar-na ut ur landet lika fort som de rullar in.

– Ja, det är säkert sant att de utländska skiv-bolagen plockar hem vinster från de företag deäger i Sverige. Det är inget konstigt med det.Volvos vinster stannar ju heller inte i landetlängre, säger Christer Lundblad, vd för MusicExport Sweden, ett samarbetsorgan med upp-gift att marknadsföra svensk musik utomlands.

Han påpekar dock att musikexporten inne-bär arbetstillfällen vad gäller allt från tillverk-ning av skivor till musikers arvoden.

SONY MUSIC SWEDENS vd, Per Sundin, hållerinte med om beskrivningen och menar att detinte spelar så stor roll att de svenska artisternaligger på bolag som är utländska.

– Det investeras årligen stora summor isvenska artister och upphovsmän, säger han.

På Finansdepartementet anser man att densvenska musikexporten bär med sigvärden, andra än de rent monetära.

– Den positiva bilden av Sve-rige som skapas av artisternasframgångar utomlands ärvärd mer än de eventuellaintäkterna till statskassan,säger Niklas Johansson,politiskt sakkunnig på Finans-departementet.

’’Det finns en massa bra fransk musik som inte når utanför Frankrike. Där kommer vi in och hjälper till’’

Y E S ! SV E R I G E Ä RB Ä ST PÅ M U S I K E X P O RT

ANDERS ENGSTRÖM

Wiktor Södersten och AndersEngström på Sonox.com låter

sina kunder själva välja innehållet på en cd.

GURU02s2027 2000-10-11 23.14 Sidan 23


ter, agerar innehållsleverantör till andra webb-sajter samt är marknadsföringskanal för opröva-de artister.

Anders Engström på Sonox.com, som har ettförflutet inom musikförlagsbranschen, värjersig mot uppfattningen att de oberoende aktö-rerna skulle vara medvetet svåråtkomliga, menatt artisternas syn på framgång skiljer sig mar-kant mellan olika genrer.

Till exempel är hip-hop i grunden en utlevan-de kultur där man framför allt vill uppträda införpublik, turnera och bli känd.

andra vill gå en annan väg. Inom flera stilarav techno finns det bolag som bett Sonox.com tabort låtar om de säljer för mycket. För dessa artis-ter är obskyritet något viktigt att bevara. AndersEngström menar att detta är något man måsterespektera.

– Sedan finns det naturligtvis oberoende skiv-bolag som vi inte skulle ta i med tång. Det hand-lar i slutänden om bra och kvalitativ musik ochingenting annat, säger han.

I stället för att harva i replokaler och hemstu-dior tar svenska okontrakterade artister i allt hö-gre utsträckning eget ansvar för sin musik och si-na karriärer genom att kringgå den etablerademusikindustrin.

I stället går man direkt ut på nätet med sinmusik. En viktig skillnad mellan internet sommusikbärare och radio, television och reklam äratt på nätet är det publiken som bestämmer vadsom ska bli stort – inte ett fåtal talangscouter ochproducenter.

– Vi har ännu inte kontrakterat en ny artist viainternet, men vi letar hela tiden, säger Per Sundinpå Sony Music Sweden.

runt om i landet läggs det upp ny musik påinternet, dygnet runt, året runt. Gör-det-själv-attityden innebär att det är lätt att dra parallellertill forna fenomen, till exempel musikrörelsenpå 70-talet.

En som var med då det begav sig är musikernoch kompositören Ulf Dageby, då medlem av le-gendariska Nationalteatern.

Han säger att han alltid tyckt det varit spän-nande med nya verktyg och ny teknik.

– Det uppstår en intressant paradox när mass-producerade tekniska verktyg möjliggör försmalare musik att lyckas nå ut utan omfattandebudget, säger han.

Sverige har kopplat greppet om m

– De traditionella skivbolagenkan testa sina nya artisterpå vår publik. Det sägerHenrik Kolga på musik-förlaget Popwire.com.

GURU02s2027 2000-10-16 15.54 Sidan 24

N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 2 5

m musikutbudet på internet

’’Det är en mycket stark trend att okända svenska artister använder webben som marknadsföringskanal’’

POPWIRE.COMwww.popwire.comLanseringsdatum: Maj 1999.Antal anställda: 45.Affärsidé: Att som musikförlag fun-gera som en popstjärnegenerator somger lovande artister möjlighet att nåen världspublik via internet. Ägarförhållanden: Grundarna äger47 procent, Investor Growth Capital20 procent, resterande ägs av olikaprivata investerare.

SONOX.COMwww.sonox.comLanseringsdatum: September 2000.Antal anställda: 15.Affärsidé: Att erbjuda independentelectronica, hip-hop och reggae avgod kvalitét från hela världen direkt tillmusikkonsumenter genom att byggaett starkt nätverk.Ägarförhållanden: Ägs av grundar-na, de anställda och fyra finansiellainvesterare.

HYPERMUSIC.NETwww.hypermusic.netLanseringsdatum: April 1999Antal anställda: 9Affärsidé: Att skapa möjligheter föroberoende artister och filmare att pre-sentera, distribuera och sälja sina verkdirekt till sin publik, utan mellanhän-der, med hjälp av nya mediekanaler. Ägarförhållanden: Ägs till 84 procent av de tre grundarnaCamilla Andersson, Anders Hjemdahl ochMarcus Törncrantz.

T R E ! D E L E V E R E R A RM U S I K PÅ I N T E R N E T

HENRIK KOLGA

GURU02s2027 2000-10-11 23.16 Sidan 25

Ulf Dageby förklarar att det blivit så billigtatt själv producera musik som låter professio-nell att nästan vem som helst har råd att göradet.

Wiktor Södersten anser att likheterna medtidigare rörelser är påfallande, dock med ettvisst förbehåll.

– Det är exakt samma sak som händer nu –med en viktig skillnad: Progg- och punkrörelser-na var behäftade med ett ideologiskt bagage sominnebar att man inte fick tjäna pengar. Det pro-blemet finns inte idag, säger Wiktor Södersten.

Camilla Andersson ser heller inga ideologis-ka förtecken i den boom av svensk musik på in-ternet som sker just nu, men tycker likväl att detfinns en progressiv hållning bland dem som valtatt stå vid sidan om den gamla musikbranschen.

– Ja, det är som en ny musikrörelse som sökersin egen trovärdighet, säger hon.

inbördes olikheter till trots – denya företagen som utmanar musiketablisse-manget är ense om att Sverige har kopplat grep-pet om musikutbudet på internet och att det bå-dar gott inför framtiden.

– Det märks att omvärlden ligger efter. Dettablir alltmer tydligt när mobila bredbandstjäns-ter introduceras, säger en positiv Henrik Kolga.

Enligt Music Export Swedens vd ChristerLundblad fortsätter den svenska musikexpor-ten att öka. Men de slutgiltiga siffrorna är inteklara att presenteras förrän i slutet av novemberi år. Fast ännu står inte de nya svenska aktörernapå den internationella musikscenen för någonstörre del av den total musikexporten.

Men med den aktivitet som råder på internetär det sannolikt att morgondagens svenska suc-céartister kommer att nå sin internationella pu-blik via en webbläsare i stället för den traditio-nella vägen.

– Vi ser bara början av en i framtiden viktigsvensk exportindustri, säger Wiktor Söderstenpå Sonox.com. !

Hasse Nilsson är konsult på Light Years Stock-holm och före detta chefredaktör på Internet-Guiden.

www.exms.comwww.finans.regeringen.sewww.sonymusic.se


’’De flesta artisterna hos oss vill inte bli kontrakterade av de stora skivbolagen’’CAMILLA ANDERSSON

Camilla Andersson,grundare bakom Hypermusic.net.

GURU02s2027 2000-10-11 23.18 Sidan 26

N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 2 7

Vi söker Dig som seraffärsmöjligheternamed e-business- och vet hur man utnyttjar dem!

MSC är framtidens IT-partner i den nyaekonomin. Vi utvecklar affärslösningar inome-business i nära samarbete med vårakunder. Vårt helhetskoncept tar kundengenom hela processen, från idé och strategitill integration och lansering. Vi lägger storvikt vid att förstå kundens affärsprocesseroch utvecklar nya som kan integreras medde befintliga. Våra strategiska kompetens-områden är Business Solutions, MobileSolutions, Object Solutions, Standard Plat-forms, Network Solutions och Training. Vårakunder finns främst inom branscherna bank,finans, försäkring, telekom, industri samtresor och transporter. MSC är noterat vidStockholms Fondbörs O-lista. Vi har kon-tor i Danderyd och Stockholm City.Nettoomsättningen 1999 uppgick till 115mkr. Vi är för närvarande 130 anställda ochandelen kvinnor är 30 procent.

Affärslösningar för den digitalaoch mobila framtiden

MSC är den nya ekonomins IT-partner som tar kunden

genom hela processen. Med vårt helhetskoncept och våra

strategiska affärsområden utvecklar vi nya idéer i nära sam-

arbete med våra kunder.

Bank- och finanssektorn är

en av de strategiska

branscherna för MSC

där vi bedriver egen

affärsutveckling.

Erfarna konsulter med sinne för morgondagens bankaffärerVi söker managementkonsulter till vårt affärsområde BusinessSolutions. Du har akademisk bakgrund och har flerårig erfarenhetantingen från bank- och finansbranschen eller från arbete som affärs-/managementkonsult med koppling till branschen. Du arbetar med e-business-relaterade frågor idag och kan med din dynamik och säljande framtoning hjälpa våra kunder att göra sin business till morgondagens e-business.

Du kommer att arbeta med affärs- och verksamhetsutveckling åt kunder i den finansiella sektorn och bli del av en expansiv verksamhetmed stora möjligheter att påverka såväl din egen som affärsområdetsutveckling. Vi erbjuder en dynamisk miljö med högt i tak och intressantautvecklingsmöjligheter.

Vill Du veta mer är du välkommen att kontakta AffärsområdeschefMagnus Lagercrantz, tel 08-446 55 05 eller Kristin Adelgren, tel 08-446 55 23. Din ansökan skickar du till MSC, Att: KristinAdelgren, Svärdvägen 11D, 182 33 Danderyd eller till [email protected]

e-businessInternetMobilitet

Prototyp

Idéverksamhet

Implementering

Integration

Lansering

HAN HAR TJÄNAT över 600 000kronor på att folk vill höra hansmusik via nätet. Artisten ifrågahar aldrig uppträtt inför publik,gjort en video eller blivit spelad iradio.

– Jag behöver inte framträdaom jag inte vill. Jag kan svara påbeundrarpost när jag känner fordet och det finns ingensom tvingar mig att resanågonstans för att göranågonting, säger Mar-tin Lindhe, Macworld-redaktören som blev fi-rad artist på internetoch flyttade till usa.

Historien om MartinLindhes framgångarsom musikstjärna pånätet är varje hemstudioägaresvåta dröm. Förra året beslöt Mar-tin Lindhe att flytta till usa medsin amerikanska fru som hanträffat via internet.

Väl i usa letade han efter ser-verutrymme för att lägga upp denmusik han komponerat på kvälls-tid under några år. Han valde saj-ten mp3.com och artistnamnetBassic. Det visade sig vara ettlyckokast och efter flera positivarecensioner på sajten sköt såvälnedladdningarna som försälj-ningen av cd-skivor i höjden.

Idag försörjer sig Martin somgrafisk formgivare, men har enmycket väl tilltagen sidoinkomstsom popstjärna på Internet.

Martin Lindhe är övertygadom att han valde rätt när han an-vände nätet i stället för att vändasig till skivbolagen. Han tror inteatt han hade kommit någonstans

om han skickat demo efter demotill de etablerade bolagen ochhoppats på skivkontrakt.

– Det verkar som om den tra-ditionella skivindustrin fortfaran-de bara fokuserar på liveartistereller fotomodeller, säger MartinLindhe.

Instrumental, elektronisk mu-sik av en kille somsitter hemma ochgrejar är inte speci-ellt sexigt för skivbo-lagen – i alla fall inteännu, är hans slut-sats.– Det är också väldigtfördelaktigt att intebehöva ge bort 90procent av inkoms-

ten från musiken till ett skiv-bolag, säger han.

FÖRUTOM ATT MARTIN fått fansoch tjänat en hel del pengar påsin musik, har han även rönt an-nan uppskattning. Bland annatblev han nominerad av den ame-rikanska tidningen Yahoo! Inter-net Life som en av årets nätartis-ter och fick åka till galan somhölls på den anrika klubben Stu-dio 54 i New York. Som roligasthittills i karriären nämner han enartikel i den nya hemstadensstörsta tidning Seattle Times.Texten gick på temat ”Stadenshetaste artist”.

HASSE NILSSON

www.lindhe.comwww.artists.mp3s.com/artists/34/bassic.html

AFTONBLADETBILD

SvenskeMartin –hetasteartisten i Seattle

Martin – formgivare och låtskrivare.

GURU02s2027 2000-10-11 23.19 Sidan 27

2 8 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

! Ett digitalt 3d-landskap kan bli ledningsgruppers, analytikers och politikers viktigaste beslutsunderlag i framtiden. Det handlar om

att få maximal utdelning på det intellektuella kapitalet.

n karta genererad av ett datorprogramkan idag avslöja ett företags svagheter.Kartan visar det intellektuella kapitalet iföretaget och gör det enklare för led-

ningen att få ett säkert fotfäste i en föränderligomvärld – risken att snubbla utför de värsta stu-pen minskar. Med några musklick på kartan kanledningen också se vilka insatser som krävs föratt sätta ned sin flagga på kartans bergstopp –det vill säga skaffa sig övertaget på en marknad.

– Just svårigheten att se hur det intellektuel-la kapitalet bäst utnyttjas har varit utgångs-punkten när vi tog fram programvaran för detdigitala ik-landskapet, säger redovisningskon-sulten Tord Beding.

Tillsammans med Leif Edvinsson, framtids-forskare och internationell debattör i frågorgällande intellektuellt kapital, och australiernBrendan Kitts, matematisk statistiker vid Bran-deis University i Boston, usa, har han utvecklatett helt nytt affärssystem som synliggör de fak-torer som påverkar en organisations intellektu-ella kapital (ik).

ik-landskapet har redan testats i prak-tiken. Elva stora företag i en viktig bransch påden amerikanska marknaden deltog i projek-tet. Vilken bransch det gäller har dock gruppenbakom ik-landskapet förbundit sig att hållahemligt. Bland annat för att flera företag lågklart risigt till på kartan. Det är från de försökensom exemplet i figuren är hämtat.

– Kartan visar hur ett av företagen i försöketförutsåg hur de riskerade att halka ned i en dalmed dålig marknadsutväxling. Genom att undertvå år investera 27,6miljoner dollar i olika åtgär-der lyckades de vända utvecklingen och i ställetförbättra sin position, berättar Tord Beding.

Ett företags marknadsvärde består idag i ge-nomsnitt till över 85 procent av immateriellavärden, mindre än 15 procent utgörs av enkelt

mätbara fysiska och finansiella tillgångar. Deimmateriella värdena kan enkelt sammanfattassom intellektuellt kapital (ik) – det vill säga sum-man av humankapital och strukturkapital.

Ett företags framtida värde ligger i den häv-stångseffekt som uppkommer i samspelet mel-lan human- och strukturkapital. De ledare sombäst lyckas kartlägga och utveckla det intellek-tuella kapitalet kan se-dan utnyttja hävstångs-effekten för att skapa sigdominans på en mark-nad. Organisationer medmest hävkraft blir framti-dens vinnare. Ett exem-pel: Skådespelaren Leo-nardo Di Caprio betalasflera hundra miljoner fören film. Men han är bero-ende av ett filmbolag för att tjäna pengarna.Det är samspelet mellan Leo som humankapitaloch filmbolagets strukturkapital som är denvinnande hävstångseffekten.

– ik-landskapet är framför allt ett pedago-giskt verktyg, ett sätt att höja verkningsgradenpå dagens affärssystem. Det ligger ovanpå desystem som finns idag, är ett komplement. Det

gör det enklare att visualisera frågeställningar-na, justera och följa upp, förklarar Tord Beding.

Men för att visa ett företags status i förhål-lande till konkurrenterna räcker det inte medatt mata systemet med fakta om den egna orga-nisationen. För att få ett heltäckande landskapmåste alla företag på en marknad tas med. Ibörjan matade Beding, Edvinsson och Kitts inöver hundra faktorer och ”fria parametrar” omvarje företag. Genom försök identifierade de tillsist 64 nyckelfaktorer som påverkade ik, häv-stångseffekten och i slutändan marknadsvärdet.

– Men antalet faktorer kan variera beroendepå organisationen, säger Tord Beding.

nyckelfaktorerna läggs in i tabeller. Ettenskilt företags värden bestämmer sedan varpå kartan det befinner sig i dagsläget. Låt sägaatt det, som i figuren ovan till vänster, befinnersig någonstans mitt på en bergssida.

– Genom att klicka på en position högre uppi landskapet får ledningen direkt upp de under-liggande faktorerna som krävs för den nya posi-tionen. Systemet beräknar vilka resurser, bådemateriella och mänskliga, som behövs, vad detskulle kosta samt hur mycket tid det skulle krä-va, säger Leif Edvinsson.

Nu hoppas gruppen bakom ik-landskapetatt verktyget ska börja användas kontinuerligtav företag, analytiker och politiker. Systemet ärinte bara intressant för företag, hävdar de, utankan lika gärna användas av kommunledningar.

Den nya matematiska algoritm som syste-met bygger på är offentlig, eftersom den tagitsfram av Brendan Kitts forskarlag.

– Vi ser hellre att det här hjälpmedlet får storspridning och ökar förståelsen för det intellek-tuella kapitalet än att ett enskilt företag inne-har ett patent på det, säger Tord Beding. "

Mer info om IK-landskapet hittar du på guru.nu

Se upp för stupet! E

I N T E V I L K E T K A P I TA L S O M H E L ST

STRUKTURKAPITAL Värdet av det som finns kvar närhumankapitalet, medarbetarna, har gått hem. Tillexempel databaser, kundregister, manualer, varu-märken och organisationsstrukturer.

HUMANKAPITAL Det ackumulerade värdet av inves-teringar i medarbetarnas utbildning, kompetensoch framtid. Kan beskrivas som medarbetarnaskompetens, relationsförmåga och värderingar.

INTELLEKTUELLT KAPITAL (IK) Det samlade värdet avstrukturkapital och humankapital, som mått påframtida intjäningsförmåga med ett humant per-spektiv.

TEXT JAN ISAKSON ILLUSTRATION VIKTOR GRUT/RITHUSET

4. Företagets position idag

3. Genom investeringarvänds utvecklingen

5. Förväntad positionom sex månader

1. Företagets positionför två år sedan

2. Företaget riskerar attglida ned i en dal meddålig marknadsutväxling

’’ik-land-skapet ärframför allt ett pedagogiskt verktyg’’

GURU02s2829 2000-10-11 23.20 Sidan 28


GURU02s2829 2000-10-11 23.20 Sidan 29

SAKER T E X T & U RVA L DA N I E L B J Ö R K FOT 0 G U N N A R S E I J B O L D M A I L A T I L L SA K E R @ G U R u . n u

T R ÖT T PÅ L I L L A S K Ä R M E N ? Du har köpt en portabel DVD och nu är du trött på den 7-tumsLCD-skärmen. Olympus Eye-Trek är lösningen, ett par videoglasögon som ger illusionen av att

man sitter framför en bioduk. Nu kan du susa fram på flygplanet, själv välja film och dessutom ha bätt-re bildkvalitet. OK for take off, typ. Olympus Eye-Trek fmd-200: 6 995 kronor, fmd-700: 15 000 kronor.

MIKRON SOM RÄKNARSJÄLV

Det är små sakersom gör livet. Det

kan kännas onö-digt att lyxa med

en mikro, men detär av yttersta vikt

att inte behöva lägga nernågon energi på meningslösa saker

som att värma mat. Bara tanken på att stå där ochberäkna uppvärmningstiden känns påfrestande. Medden här mikron är det bara att koppla bort hjärnan.Den läser själv av hur mycket mat som finns på tall-riken och värmer sedan perfekt. Och om du mot allförmodan vill syssla med lite hjärngympa kan du naturligtvis göra det på det gamla vanliga sättet. Whirlpool-ugnen MT247, 13 996 kronor på onoff.se

S O U N DT R AC K T I L L D I T T L I VOm man är musikälskarefinns alltid ett problemnär man är ute och rörsig på stan. Låten manvill höra finns intemed. Oavsett om manhar walkman, discman el-ler minidisc uppstår problemet. Det finns en lösning på allaproblem, även om man ibland får vänta länge. Creative Labshar skapat en mp3-spelare som kan lagra 6 GB musik. Detblir ungefär tusen låtar. Och oavsett hur musiknördig du ärkommer du att märka att det är rätt svårt att fylla det ut-rymmet. Äntligen finns prylen som gör att man kan leva sittliv som om det hade ett soundtrack. Creative Labs Jukebox, $ 422.95 på buy.com

S T R E S S A AV M E D5 0 T U M Tv är viktigt för

att man ska kunna koppla av.Ibland behöver man bombarde-

ras av synintryck och ljud för attslippa tänka på saker som stressar

en. Ju större tv desto bättre effekti-vitet. Sonys nya projektions-tv har en

50 tums widescreen som säkerligenhindrar dig från att fästa uppmärk-samheten på något annat. Dessutomär den anpassad för att visa bra bildäven om man råkar vara

fast i det analoga träs-ket. Sony Grand WEGA

KF-50SX100, cirka-pris 80 000 kronor.

R I N G U P P F R Å N JAC K A N Vem sa att teknisktmode var passé? Levi's och Philips har skapat

en jacka med inbyggd mobiltelefon och mp3-spelare. Nu kanske många tycker att det

verkar onödigt, men tänk bara på vilkamöjligheter detta skapar. Om ett par år

kanske vi har en regelrätt dator insyddi overallen? När du går hemifrån på

morgonen släcker dina kläder auto-matiskt lyset och låser dörren. Du

behöver inte plocka fram någonnyckel till bilen heller och din favorit-radiostation ställs automatiskt in, ochså vidare. Nu får vi nöja oss med mobiloch mp3-spelare, men det är dröm-men vi betalar för. Levi's/Philips-jacka:Levi's icd+, cirka 9 000 kronor, ännuinte släppt i stor skala.

’’Poängen med lättillgänglig teknik är att skapande är viktigt för människan. Och att inte få utlopp för det leder till frustration’’

3 0 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

GURU02s3031 2000-10-11 23.21 Sidan 30

DANIEL BJÖRK

L ars von Trier lär ha sagt attäven om den nya filmtekni-ken gör det möjligt för vem

som helst att göra film kommerdet inte att komma fram hurmånga nya fantastis-ka filmer som helst.Det sitter inte enBergman varje bus-ke.

Jag tror att det ärhelt fel tänkt.

Poängen medlätttillgänglig tek-nik är inte något ut-ilitaristiskt framvas-kande av gömdaoch glömda geniersom aldrig fickchansen. Poängen med ny teknikär att den gör det möjligt för vemsom helst att göra en film.

Parallellen med skrivande ärenkel och belysande. Hur mångahar inte dikter i byrålådan, elleren påbörjad roman i datorn? Detär knappast så att alla dessa män-niskor kommer att publicera sinaalster. På samma sätt kommer na-turligtvis den nya dv-tekniken attproducera en uppsjö halvfärdigasplatterfilmer, kammardramer,thrillers och komedier. En delkommer kanske att bli färdigamen vara så dåliga att inte ensupphovsmannen ser något annatsyfte med dem annat än att plågasina kompisar.

Poängen med lättillgängligteknik är att skapande är vik-tigt för människan.

Och att inte få utlopp fördet leder till frustration. Många

av dem som nu skriver dikter ellermålar tavlor, eller gör musik, kan-ske egentligen känner att de villgöra en film, men det har intefunnits några medel för det. Detbehöver inte bli ett mästerverk,man behöver inte vara IngmarBergman.

Daniel Björk är journalist och tror på den nya DV-tekniken

Bli din egenBergman

T VÄT TA B O R T D I N A SY N D E R Vi lever inte i ett katolskt land och kansålunda inte springa till bikten närhelst vi behöver få lite själslig förlåtelse.Om inte annat för att det skulle skapa enorma köer i de få katolska försam-lingar som finns. Det finns en lösning på våra problem och det heter ta ettbad. Med detta badskum tvättar du enkelt bort dina synder. Det är bara attöka dosen om du har syndat extra mycket. Välkommen till ditt nya, själsligtrena liv. Wash away your sins badskum, 189 kronor.

R A K N I N G D EL U X E Man tror säl-lan att rakkrämeroch rakskum skahålla olika klass.

Eller att man förden skull kanköpa sig till enbättre rakning.Men Kiehl's

rakkräm ärhelt enkelt

bäst. Man får vis-serligen stå ut med den fåni-ga texten på förpackningen,med formuleringar som "Tryit, you'll fly it!" eller "It's ahairrazing formula". men islutänden ser man till resul-tatet. Kiehl's rakkräm, 220 kronor.


Sony DV-ka-mera: DCR-PC

110, 24 000kronor.

S P E L A S Q U A S HSNYGGT Om du kän-ner för att sporta ochverkligen vill an-stränga dig ska duköpa en squashrack-et. Squash är den per-fekta sporten av fleraanledningar. För detförsta är den extremteffektiv – man blirhelt utpumpad på enhalvtimme. För detandra är den snygg –särskilt om man harpå sig de där glasögo-nen. Slutligen kanman känna sig somom man är med i enWoody Allen-film, eftersom han alltidspelar squash. Ochsedan är steget kan-ske inte så långt tillatt dejta tjejer ellerkillar som är mycketyngre än man själv,och fläka ut sig påsoffan för en omgångpsykoterapi. Squash-glasögon, 165 kronor.

GURU02s3031 2000-10-11 23.22 Sidan 31

eInternethandeln skulle frälsa världen.Riskkapitalet vräkte in.Sedan vände det. Minst sagt.I världskrigsstil kunde vi läsa om e-handelns

död och förluster i miljardklassen.Boo.com, Dressmart, Boxman – tre exempel

som stämplar e-handeln som en katastrof-bransch.

Men det är naturligtvis allt för enkelt.I den här, liksom i alla andra branscher, finns

både goda och dåliga exempel.De som dödförklarar e-handeln har till exem-

pel inte räknat med en urstark gammal svensktradition – postorderhandeln.

Att Sverige är ett av de mest internettäta län-derna vet alla. Att Sverige har en rik tradition närdet gäller postorder är däremot något som endel tycks ha glömt bort.

Om man jämför Sverige med den forna uni-onspartnern Norge visar det sig att närmare tvåtredjedelar (63 procent i Norge och 64 procent iSverige) har tillgång till internet. Nästan var fjär-de svensk, 24 procent, har någon gång handlatpå nätet. Motsvarande siffra i Norge är endast 17procent. Bland dem som någon gång näthandlatär det nära hälften som gjort det under den se-naste månaden.

Det visar en undersökning av den svenska och

norska e-handeln som Svensk Handel och Han-dels- og Servicenaeringens Hovedorganisasjon(hsh) i Norge gjorde tillsammans med Gallup ti-digare i år.

I övrigt visar undersökningen att norrmän-nen, trots Sveriges höga it-status, e-handlar näst-an lika mycket. Mest populärt att handla är varorsom man redan känner till: musik, böcker ochdatautrustning.

i norge är resor en attraktivare tjänst pånätet än i Sverige, nio respektive fyra procent.

– Internethandeln växer, trenden mot ökandee-handel är tydlig. Men vår norsk-svenska under-sökning visar att e-handeln fortfarande har fåstamkunder, säger Sofia Leufstedt, ekonom påSvensk Handel.

– Våra handelsföretagare måste satsa ännumer på kundvård och hålla en högre servicegradför att behålla sina nätkunder.

Postorderfirmorna har mycket gratis. Varu-märke, tradition och organisation. Inte att undrapå att flera av dem blivit vinnare också på nätet.

Men en fotoaffär i Umeå och en barnvagns-återförsäljare i Malmö finns också bland våra go-da exempel. Exempel som visar att e-handel kanvara en vinstgivande affär.

Vänd – och läs hur de gjorde.

! Konkurserna inom e-handeln duggar tätt.Olyckskorparna kraxar och investerarna flyr.

Så när branschen dödförklaras letar vi upp vinnarna.E-handelsföretagen som går med vinst.

TEXT DANIEL ATTERBOM FOTO FREDRIK HJERLING

3 2 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

-handeln blomstrar

GURU02s3234 2000-10-12 00.12 Sidan 32


Proppfullt med besökarepå nätet. Tommy Standárpå Interflora vet hur man

säljer blommor utan butik.

GURU02s3234 2000-10-12 00.13 Sidan 33

5


Omsättning:

Vinst:

Etableringsår på internet:

Antal anställda (internet):

Antal transaktio-ner:

Bästsäljare:

Vad är rätt när det gäller att sälja via internet?

Vad är fel när det gäller att sälja via internet?

Vi räknar med 40–50mkr år 2000.

God.

1996

8.

50–100 per dag.

Digitala kameror.

”Bra information, braservice och bra pri-ser.”

”Tvärtom mot svaretovanför (skratt).”

www.cyberphoto.se

250 mkr, varav inter-net är 10 procent.

”Tillfredsställande,men hemlig.”

1995

35. (”Internet ingår iBlommogramdelendär vi är åtta perso-ner.”)

68 000 beställningar1999. Budgeten för år2000 är 100 000.

Säsongens bukett,som varierar efterårstid.

”Vi har varken råkat utför något rätt ellerfel.”

”Samma sak.”

www.interflora.se

250 mkr, varav 70–75procent via internet.

4 mkr.

1997

55 (renodlat internetfyra till fem perso-ner).

Drygt 400 000 per år.

DVD ökar mest. EbbaGrön-samlingen harsålt mest genomåren.

”Det ska vara enkelt.Inte krångligt ochsvårt.

”Det beror på vilkenbransch man tillhör.”

www.ginza.se

3,5 mkr.

400 000 kr.

1999

2. ”Vi skulle behöva vara fyra.”

”Jag tar bara några fåorder per dag, men jagbehöver inte annonse-ra i dagstidningar, detär en fördel.”

”Nej , vi jobbar påbredd, tusen artiklar isortimentet ska bli tvåtusen.”

”Varje transaktion skaha täckning. Jag villinte sälja med förlustoch jag vill inte dumpapriserna.”

”Många satsar nog förmycket på marknads-föring. Marknadsfö-ringen ska vara högst5 procent, inte 500procent.”

www.g-knapp.se

1,067 mdkr, varav internet cirka 50 mkr.

Hela företagets vinst115 mkr. På internet4,5 mkr.

1996. Webbutik 1999.

540 (varav 1 webb-master plus personalvars arbetsuppgiftertangerar internet).

Pendlar mellan 4 000och 8 000 i månaden,inklusive Norge.

CD-R-skivor.

”Produkter som ärlätta att identifiera ärrätt, vare sig det ärskivor, böcker ellerskruvmejslar.”

”Jag tror att manmånga gånger under-skattar logistik, kund-vård och eftervård.”

www.clasohlson.se

Thomas Lövgren,vd, Cyberphoto

Tommy Standár,internetansvarig, Interflora AB

Marie Timmersjö,marknadsansvarig,Ginza Musik AB

Branko Gyllenknapp,vd, Barnaffären G-knapp AB

Lars Wallén, vice vdClas Ohlson

företag som gör

rätt

GURU02s3234 2000-10-16 16.00 Sidan 34

EXC

ELLE

RER

APU

BLI

SHIN

G

CityReach International ger ditt företag en

Helt säker co-locationför affärskritiska internetsystem & kommunikationer

CityReach International ger ert internetoch kommunikationsdrivna företag omedelbar röst-, data- och internetaccess med valfri bandbredd och komplett säkerhet. Vårt nya co-locationcentrum – Secure internet eXchange (SiX) – på 8.000 kvadratmeter tar hand om era affärskritiska internetservrar, er kommunikationsutrustning och infrastruktur för nätet.

Operatörsneutral ! Bandbreddsbörs ! Garanterad elförsörjning ! Rigorös säkerhet & tillförlitlighet

Setting the standard for interconnection and co-location services

CityReach International Sverige AB, Besöksadress efter ö.k. Tel: 08-36 75 60 Fax: 08-36 75 61Email: [email protected] Internet: www.city-reach.com Mobil: 070-519 37 30

Huvudkontor: 5 Greenwich View Place, Millharbour, London E14 9NN, UK

PRenUmeReRa nU!LANSERINGSRABATTTiLL OCH MED DEN 30 NOVEMBER!

HuR GURu äR Du?Ja tack, jag vill ha en helårsprenumeration (11 nr) på Guru för 485 kr/år. Då sparar jag 120 kr jämfört med lösnummerpriset!Dessutom får jag 20% lanseringsrabatt, så jag betalar bara 388 kr.

Jag tar en halvårsprenumeration så länge. Jag får 6 nr av Guru för 388 kr och sparar 45 kr jämfört med lösnummerpriset. Med min lanseringsrabatt på 15% betalar jag bara 245 kr.

Namn

Adress

Postadress

E-mail

Telefon(ERBJUDANDET GÄLLER T O M 30 NOVEMBER OCH ENDAST INOM SVERIGE)

71321 003*

""

""

106

107

20%rabattpå helårs-

prenumeration!

eller

15%rabattpå halvårs-

prenumeration!Posta redan idag eller ring 08–454 95 19 eller faxa 08–21 40 84

All

kund

info

rmat

ion,

sås

om n

amn-

och

adr

essu

ppgi

fter

mm

, beh

andl

as m

ed h

jälp

av m

oder

n in

form

aton

stek

nik

och

lagr

as h

os B

onni

er A

B s

om ä

ger G

uru.

FRANKERAS EJPORTOT BETALTGURu

Svarspost 121 690 452

106 88 Stockholm

GURU02s3636 2000-10-13 13.53 Sidan 36



Lorem Ipsum AB.ERIK HÖRNFELDT

förra seklets början hittade paleontologenGeorge Walcott internets framtid högt up-pe i Klippiga Bergen i Kanada, på en bergs-rygg på nästan 3 000 meters höjd mellanMount Field och Mount Wapta.

Internets framtid var inte mycket att tittapå, ett mörkt skifferlager i bergssidan, drygt tvåmeter högt där det var som tjockast och bara ettsjuttiotal meter långt. Det var lätt att missa det, in-te minst för att man har en av den nordamerikans-ka kontinentens vackraste utsikter om man vän-der blicken åt väster.

Men här uppe på bergsslänten hittade Walcotten massa fossiler som inte bara har förändrat vårsyn på livet här på jorden utan också ger oss enledtråd till internets framtid.

Vad är utveckling? Det fanns en tid när man trodde att allt var en-kelt i början, att encelliga djur gav upphov till flercelliga och att ar-terna specialiserade sig och att livets träd gradvis fick allt fler ochfler grenar.

Att utvecklingen obönhörligen gick från det enkla, okomplice-rade till det komplexa, sammansatta, innan vi till slut nådde framtill skapelsens krona, oss själva.

Det är fel.

i avlagringarna i burgess-skiffern hittade Walcottnämligen en näst intill osannolik rikedom av djur och arter. Inte ba-ra representanter för alla nu kända art-familjer utan också en väldigmassa kryp, knott och oknytt vars like aldrig skådats.

De här djuren levde alla för 570 miljoner år sedan i en period somkallas den cambriska explosionen. Explosion därför att efter endryg miljard år av encelligt liv där egentligen inget av intresse in-träffat så dyker det plötsligt och utan förvarning upp denna häp-nadsväckande rika fauna av flercelliga djur.

Opabinia hade sju ögon, tre svansar med någotsom ser ut som kylflänsar och en snabel som sluta-de i en kräftklo. Nectocaris ser ut som en ål med enräkas huvud.

Anomalocaris var så underlig att forskarnalänge trodde att delarna kom från tre olika djuroch ingen begriper sig ens på den samling av tag-gar, rör och tentakler som kallas Hallucigenia.

Ingen djuridé verkar ha varit för konstig för attkunna existera de här första, vilda åren. Och sedan,efter en förhållandevis kort period har de flestadött ut.

De enda som blev kvar var anfäderna till de art-familjer vi har idag: bakterier, svampar, växter,ryggradsdjur och insekter. Alla de andra sopadesbort.

Det var som om naturen plötsligt hittade på enny affärsidé, flercelliga djur, och omedelbart in-ledde några år av vild experimentlusta där den tes-

tade alla upptänkliga olika organismer innan den till sist stannadeför några få basmodeller, bestämde sig för att just dessa hade fram-tiden för sig och sedan lät resten dö bort, avskrivna som mindrelyckade försök.

alltså, livet utvecklades så att först skapades en väldigmassa varianter och sedan dog alla utom några få, de mest livskraf-tiga, ut.

Och på dem byggde allt fortsatt liv vidare.Är det internets framtid?Kanske. Vi har just gått genom en period av nyskapande och ny-

företagande som saknar motstycke i mänsklighetens historia, enexplosion av affärsliv där ingen idé varit för vild för att bli testad.Push, java, m-handel, folk som fick betalt för att titta på annonser,bestäm priset själv, auktioner, omvända auktioner, dynamisk pris-sättning, gratis pc åt folket, försäljning av stenrösen över internetoch vertikalt nischade b2b-portaler, allt har vi prövat i några år nu.

Och nu är internets cambriska explosion över. Nu börjar demindre livsdugliga experimenten dö ut. Och denna massdöd har

bara börjat. När den är slut kommer vi att stå där med fyra el-

ler kanske fem fungerande affärsmodeller kvar ochdet är dem vi kommer att bygga vidare på. !

Internet är fullt av fossiler

Erik Hörnfeldt är CVO på Halogen och skriver

i nästa Guru om vin & [email protected]

Nu är internets cambriska

explosion över. Nu börjar de mindre livsdugliga

experimenten dö ut.

I

GURU02s3737 2000-10-13 13.54 Sidan 37

3 8 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

Teknikerna har g

!VINNARE: TJEJERNA SKOLORNA FÖRETAGEN REGIONERNA

När företag, myndigheter och organisationer nu börjarkonkurrera på allvar om användarnas uppmärksamhet väx-er behovet av människor som kan fylla internet med inne-håll och mening.

Det konstaterar Saco i rapporten ”De nya jobben finns på

Internet”. Nätet har snabbt blivit en självklar ”arbetsyta”.Hur internet fungerar är inte längre intressant, det viktiga äratt användandet ger resultat. Och det är därför it-företagennu behöver människor med specialistkunnande som kan ut-veckla och/eller använda de nya kommunikationsmöjlighe-

Datanörden har snart spelat ut sin rollsom internetsamhällets naTuRLiGa FiXSTJäRna.När nätet ska fyllas med affärer, tjänster, kärlekoch unDeRBaRa BeRäTTeLSeR krävs andra kompetenser.

Nu kommer universalgenierna. Och det är it som driver på utveckling-

en – det ligger i själva ordets sammansättning, informations-teknologi.

TEXT JAN ISAKSON

STOCKHOLM: Tråkiga, tack. KÖPENHAMN: Ta det lugnt, tack.

"

guru02s3841 2000-10-13 13.55 Sidan 38


a r gjort sitt

terna, skriver utredaren. Det som efterfrågas är till exempelkunskap om hur man söker och hanterar information frånstora databaser, om it ur ett användarperspektiv, om hurman skriver texter för webben och om design och form förwebbsidor.

Till det kan läggas filmare, dramaturger och konstnärersom ska hjälpa till när internet klarar både rörliga och tredi-mensionella bilder. Många it-företag använder redan myck-et skiftande kompetenser i sina projektgrupper, och den härutvecklingen kommer att accelerera.

Den

döe

nde

nörd

en a

v Vi

ktor

Gru

t/R

ithus

et.

Nörd – enkelspårig och ngt löjeväckande person (ngt nedsättande): datanörd

ENLIGT NORSTEDTS SVENSK ORDBOK

!

guru02s3841 2000-10-16 14.24 Sidan 39

4 0 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

Nu måste ettor och n!VINNARE: TJEJERNA SKOLORNA FÖRETAGEN REGIONERNA

Men det räcker inte med attvara humanist för att bli attrak-tiv på framtidens arbetsmark-nad. Personen måste också hakunskap om och intresse förteknik.

Framtidens vinnare är mergeneralist än specialist.

Det finns till och med desom spår att rena teknikspecia-lister inom it kommer att få svårt att hitta jobb i framtiden.

– Bland civilingenjörerna är det oerhört populärt att ni-scha sig på it idag. Men i takt med att branschen mognarkommer företagen inte att behöva lika många specialister.Snart kommer den enklare programmeringen att tas över avfolk som har kontakt mellan höger och vänster hjärnhalva,och med den här utbildningstakten får vi då ett överskott pårena specialister, säger Jörn Tjernell, förbundsdirektör påcivilingenjörsförbundet.

Nu tror han inte att it-specialisterna kommer att gå ar-betslösa. Snarare tvingas de arbeta i traditionell industri el-ler med biokemi.

Jörn Tjernell välkomnar att Sverige får en större korsbe-fruktning mellan humaniora och teknologi.

– usa ligger långt framme på det området. Amerikanernabrukar komma långt ned i matematiktävlingar, men senplockar de i alla fall hem nobelprisen. Det händer något itvärvetenskapen som skapar kreativitet. Generalisten kom-mer att bli viktigare i framtiden.

på au-system i stockholm arbetar hundratals it-specialis-ter. Här har man inga ambitioner att kliva på innehållstågeti internetbranschen, de vill inte bli generalister. Men ”nör-darna” på au-System har en mycket genomtänkt strategi föratt behålla sin position på marknaden. Företaget har valt atthela tiden arbeta med ny teknik. När tekniken är mogen lå-ter de andra ta över, vilket i förlängningen är helt avgörande

för att de ska kunna behålla sinlönsamhet och sina höga löner.

– E-handeln är ett bra exem-pel. För fem år sedan fick allabygga hela handelslösningensjälva, men idag finns det i prin-cip färdiga lösningar att köpaöver disk, ofta från affärs-systemsleverantörerna. På detsättet kan numera vem som

helst lägga ut sina produkter på webben. De företag som inteställt om sin verksamhet till de här förändringarna står dåplötsligt med för många anställda. Valet står då mellan att bör-ja konkurrera med pris eller att lägga om verksamheten. Däre-mot måste fler människor arbeta med att sköta butikens inne-håll, säljverksamhet och crm, förklarar Johan Nyberg,affärsenhetschef på au-System.

Han ser redan idag hur utvecklingen går mot att fler ochfler uppgifter som tidigare krävde it-tekniker kan skötas avdem som ska använda systemen i slutändan.

–Allt fler system blir självinstallerande. Det är bara attplugga in dem så fixar programvaran alla inställningar.

Klarar inte ett företag att ställa om verksamheten till denya förutsättningarna får det problem. Det är en trolig orsaktill att breda och stora konsultföretag som wm-data, TietoEnator och Alfaskop nu tvingas säga upp folk.

ett annat exempel är wap-hysterin som bröt ut för ettår sedan. Det räckte med att ett företag hade ett par personersom behärskade programspråket wml för att driva uppbörskursen i raketfart. Sedan föll kurserna tillbaka likasnabbt. Det gick på ett år.

– Nu har marknaden förstått att alla som kan html-pro-grammering lätt kan lära sig wml och fokus ligger nu i stäl-let på affärsmodeller och teknisk infrastruktur. Hypen varöver och det var dags att leverera tjänster med hög tekniskkvalitet och innehåll, fortsätter Johan Nyberg.

AFFÄRSIDE: KONST,SPRÅK & DRAMA

TEMA DEN DÖENDE NÖRDEN 42–45 MJUKA LINJEN

PÅ CHALMERS46–49

UPPSALA: Skriv svenska, tack. LUND: Ut i rymden, tack.

guru02s3841 2000-10-16 14.25 Sidan 40

Enligt Johan Nyberg kommer vi att få se den här utveck-lingen på område efter område. För varje ny teknik får speci-alisterna på innehåll ytterligare ett forum.

Jörgen Nissen är beteendevetare med inriktning på socio-logi. Han har också disputerat i teknik och social förändringoch studerat sambandet mellan människa, teknik och sam-hälle. Dessutom är han kursansvarig för den nyinstiftadehumanistingenjörsutbildningen vid Uppsala universitet.

Enligt honom kommer it att pressa utvecklingen mot enmer tvärvetenskaplig inriktning. Det ligger i själva ordet in-formations-teknologi.

– Utvecklar du nya bilar kan du hålla på och göra dem mertekniskt avancerade hur länge som helst. Tar du däremotfram en it-lösning kommer innehållet – design, färger, bildoch text – direkt att färga av sig på tekniken, vilket för demnärmare varandra.

näringslivet har länge krävt att till exempel civilin-genjörerna ska få en bredare kompetens eftersom de idagmåste kunna arbeta i projekt. Universiteten har däremot va-rit tröga att ställa om. I stället för att göra om utbildningen igrunden har man lagt till diverse kurser utan att skapa nå-got sammanhang.

– Men det kommer nu. Främst hos de mindre högskolor-na, eftersom de måste hitta på något för att konkurrera.

Generellt har vi i Sverige en enormt stark fokusering påteknikspecialisering. De stora bromsklossarna i utbild-ningssystemet är enligt Jörgen Nissen lärarna på de tungainstitutionerna kth, lth, Chal-mers och några till.

– Om man föreslår att läggaom 20 poäng i något av kärnäm-nena på de här skolorna sparkarde bakut. De säger att det blirför brett och för lite specialise-ring.

Men egentligen är det kan-

ske fel att bara gnälla på teknikerna – specialister kommeralltid att behövas. En lika intressant fråga är varför humani-ora länge fått stryka på foten i utbildningsväsendet.

– Det beror på det snäva nyttotänkandet. Politikerna troratt det är viktigast för samhället med teknik och naturveten-skap.

Jörgen Nissen tror att humanisterna hade sluppit en delav de senaste årens neddragningar om de profilerat nytto-aspekten, till exempel inom it.

han får medhåll av Fredrik Svensson, före detta yrkes-officer och personalvetare, numera på e-learningföretagetLuvit.

– Ingenjörer och ekonomer är prioriterade eftersom det ärlätt att räkna fram deras samhällsekonomiska nytta. Och detvärvetenskapliga satsningarna går alldeles för långsamt. Stu-denterna klär sig till och med i olika uniformer för att marke-ra avstånd, säger han och beklagar i nästa andetag att rege-ringen inte lägger mer utbildningspengar på humaniora:

– Beteendevetarna skulle till exempel få en anslagsökningmed 15 procent. Men när de idag har fyra timmar lärarleddundervisning räcker det inte långt.

Fredrik Svensson vill skapa ökad interaktion mellan hu-manister, tekniker och ekonomer av två skäl: dels bör huma-nister – om några – kunna bedöma ett företags humankapi-tal, dels kan de bidra till bättre affärsbeslut.

– Ta Boo.com, de hade inte en tanke på beteendeveten-skap, utan lät någon flashig affärsutvecklare göra bedöm-

ningarna. Med 3,5 miljarderkronor i kassan borde de an-ställt 20 socialpsykologer ochsociologer, de skulle kommitfram till att Boo borde väntat.Time to market kanske inte varså viktigt, utan de kunde tagitdet lugnt och byggt verksam-heten i liten skala. !

N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 4 1

nollor få ett innehåll

RYMDTOA BYGGD I LUND50 VAR TRÅKIG

– DÅ FÅR DU JOBB51 KAFFE OCH CONTENTI KÖPENHAMN52–54

STOCKHOLM: Mera känsla, tack. GÖTEBORG: Humanist, tack.

UTBILDNINGAR SOM BLIR ALLT MER INTRESSANTA FÖR IT-FÖRETAGEN:Bibliotekarie, pedagog/humanist, informatör,

copy-medarbetare, grafisk designer och illustratör.KKäällllaa:: SSaaccoo

guru02s3841 2000-10-13 15.15 Sidan 41

G

4 2 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

Content is King– Man behöver inte vänta två år på attmaterial släpps till publiken och man få

eska Helena Andersson hittade sin passion1998. I ett par dagar hade hon tillsammansmed en klasskompis från Kaospiloterna va-rit på väg från San Francisco i en skruttig bil.De tältade utmed vägen. Crested Butte, Co-lorado, är en liten håla med 1 500 invånare,men där finns också spacecowboyen DanaAtchley. Varje år arrangerar han The DigitalStorytelling Festival i samhället.

– Hans show var fantastisk. Dana sitter påen stubbe bredvid en liten tv med en inspe-lad lägereldsvideo på. Bakom honom enstorbildskärm. I handen har han en trådlösmus. Det är all teknik som syns, berättarGeska Helena Andersson.

På festivalen träffade Geska också JoeLambert och Nina Mullen. De driver Centerfor Digital Storytelling vid Berkeley Univer-sity i Kalifornien där Geska senare gjorde sinpraktiktjänstgöring och lärde sig berättar-tekniken i grunden.

Men Geskas intresse för berättande föd-

! Män och tekniker har hittills stått i centrum för internetutvecklingen. Mennär tekniken mognar för-skjuts fokus mot innehållet.

Och i konst, språk, drama-turgi, form och beteende-vetenskap slår flickorna oftapojkarna på fingrarna.

"VINNARE: TJEJERNA

T E X T JA N I SA KS O N

FOTO G U N N A R S E I J B O L D

GURU02s4245 2000-10-13 13.59 Sidan 42

des långt tidigare. Redan som barn var honintresserad av teater och scenkonsten fannsäven med under gymnasietiden.

Efter gymnasiet blev det bland annat tea-ter- och filmvetenskap i Lund samtidigt somhon arbetade som scenografiassistent påHipp, Malmö Dramatiska teater. Ett tag fun-derade hon på att börja forska. Men tankenpå att skriva en avhandling som kanske tju-go personer skulle läsa var inget som locka-de. I stället bar det av till danska Århus ochKaospiloternas projektledarutbildning.

– En del av utbildningen var förlagd tillSan Francisco och det var då jag kom i kon-takt med digital storytelling.

tillbaka i sverige började hon missio-nera för sin passion och förra sommarenordnades ett seminarium om digital story-telling i ett cirkustält på Kiviks marknads-fält. Senare har det blivit föreläsningar påbåde Dramatiska institutet och Dramatiker-förbundet.

– Jag försökte ta ned det på en basal nivåoch förklara att det är de som ska förmedla dehär berättelserna. Tyvärr är många författareoch dramatiker rädda förnya medier. De var mest in-tresserade av upphovsrät-ter och var pengarna skullekomma ifrån, suckar Geska.

Andra var mer intresse-rade. Sterner de la Mau, då-varande vd i Malmöföreta-get Scandvision Media-house, tyckte att kompe-tens inom digital storytel-ling var precis vad företagetbehövde. Geska värvadessom creative director.

Geska tycker det är hög tid att fler medhumanistisk bakgrund tar sig an kommuni-kationen på nätet. I början måste man lärasig redskapet för att komma framåt, som närman lär sig cykla, men sedan kan vi välja: an-tingen lär vi oss en massa läckra tricks – somatt cykla på framhjulet – eller så cyklar vi ut ivärlden och verkligen upplever något.

Enligt Geska är berättande på internet igrunden en demokratifråga.

– De som kan berätta en bra historia ärframtidens vinnare. !

N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 4 3

NAMN: Geska Helena Andersson.ÅLDER: 25 år.TITEL: Producent och creative director.BRINNER: För ett bättre berättande iinteraktiva medier.ARBETAR: På Scandvision Mediahouseoch med föreningen Digitalbridge.SKOLOR: Har läst film och teater-vetenskap, litteratur, praktisk filosofi,etnologi och kvinnovetenskap i Lund,Digital Storytelling vid Berkeley Univer-sity, Kalifornien. Kaospilot.

Geska Helena Anders-son tycker det är hög tid

att humanisterna taröver kommunikationen

på nätet.

GURU02s4245 2000-10-16 14.29 Sidan 43

H

4 4 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

Hon vill lära datorerna att talaur är en mänsklig tanke uppbyggd? Hursätter vi samman ett resonemang? Ochvad är förståelse? Det är frågor som pop-par upp när språkvetarna på institutio-nen för datorlingvistik brottas med pro-blemet att få en dator att prata och förstå.

På senare år har intresset för professorAnna Sågvall Heins forskning och un-dervisning exploderat. Företagen skrikerefter den tvärvetenskapliga kompetenssom hon och hennes studenter besitter.

– Det kan handla om ordpredicering,när till exempel Nokias mobiltelefonerförutser vilka ord du tänkt skriva i ett smseller som ordbehandlingsstöd, förklararAnna Sågvall Hein när vi bänkat oss på ettanrikt kafé i Uppsala.

Fotografen påpekar att det måste varaett bra ordbehandlingsstöd för ordblindaoch handikappade också och Anna fårnågot eftertänksamt i blicken:

– Ordblind… Ja, det ordet måste fått enlägre frekvens i svenskan. Nu säger vinästan alltid dyslektiker.

Röstigenkänning och röststyrning ärandra områden där lingvisterna kommerin. För att få en dator att förstå ett vardag-ligt samtal måste det till någon som för-

står erfarenhetens betydelse för förståel-sen. I en dialog fyller hjärnan i en massaluckor i språket, sånt kan lingvisterna.

Det är i skärningspunkten mellan denoberäkneliga anarkisten ”Språket” ochpedanten ”Programmering” som AnnaSågvall Hein trivs bäst. När de två person-ligheterna ska samsas i samma striktamiljö, datorn, uppstår det en hel del spän-nande situationer.

– Ofta har de som studerat dataveten-skap sökt sig till ämnet för att det finnsstrikta regler för allt. Men inom dator-lingvistiken finns inga givna regler, vilketgör dem frustrerade, nästan aggressiva.

Anna Sågvall Hein har i hela sitt liv

flackat mellan språkvetenskapen och in-tresset för matematik och programme-ring.

– I mitten på 60-talet var jag i Lenin-grad och läste datorlingvistik på ett sti-pendium. När jag kom tillbaka därifrånfortsatte min forskning på hemmaplan.

redan några år tidigare under la-tinlinjen på gymnasiet sommarjobbadehon på Facit ede och matade hålremsor –den tidens hårddiskar. Det var den förstakontakten med datorer.

Hon insåg tidigt att det skulle bli sugefter människor med kunskap om dator-lingvistik i näringslivet och det sporradehenne att arbeta för en grundutbildning iämnet. Idag har hon förverkligat den vi-sionen och i år utökades antalet utbild-ningsplatser från 30 till 40. 80 procent avstudenterna är kvinnor.

En bra svensk grundutbildning är vik-tigt om vi inte ska tvingas tala engelskamed våra datorer i framtiden.

– Internationellt görs nästan allt påengelska. Anpassar vi inte språkverkty-gen för svenskan finns det en risk att vårtspråk förpassas till hemmen. !

"VINNARE: TJEJERNA

NAMN: Anna Sågvall Hein.ÅLDER: 59 år.TITEL: Professor och docent i datorlingvistik.BRINNER: För att arbeta och lösa problem i grupp.ARBETAR: Chefar för institutionen för lingvistik vid Upp-sala universitet. Startar i dagarna en förstudie till ett forsk-ningsprojekt som ska mynna ut i en kommersiell maskin-översättare.SKOLOR: Latinlinjen på gymnasiet, har en examen frånUppsala universitet i ryska, matematik och numerisk analys.

Anna Sågvall Hein kämparför att svenska språket ska

hålla stången mot engelskan.

GURU02s4245 2000-10-16 14.34 Sidan 44

M

N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 4 5

Utan känsla faller budskapetånga humanister känner säkert igen sig iCamilla Nylanders irrande bakgrund. Efterekonomiutbildningen på gymnasiet varva-des lite olika jobb med diverse konstkurserutan bestämt mål. Hon visste inte vad honville.

– Det var först i Hongkong, där jag arbe-tade ett år som personlig lärare i en familj,som jag bestämde mig för att gå en ordent-lig traditionell konstutbildning. Jag vissteatt jag ville arbeta med något kreativt, menhade ingen aning om hur jag skulle försörjamig.

Tecknat och målat har hon alltid gjort.Men vid den här tiden, i början på 90-talet,hade hon inte en tanke på att datorn i fram-tiden skulle bli hennes främsta arbetsred-skap – ”den fanns knappt”. Hennes systersfamilj bodde i Kalifornien och därför valdehon en konstutbildning i San Francisco BayArea.

Camilla drogs via måleriet över till foto-grafin av möjligheten att få vara med därdet händer, att förmedla en händelse ochkänsla, att påverka något i samhället.

Snart insåg hon att den digitala teknikensuddade ut gränserna mellan fotografi, filmoch måleri och gick målmedvetet in för att

lära sig de program som används för web-design, bildmanipulation, redigering och3d-animering.

– När jag upptäckte webben insåg jagockså att det faktiskt fanns möjligheter attfå ett arbete efter utbildningen. Jag ville juinte sitta fattig på en vind och måla i olja.Vartenda företag kommer att vilja ha video-filmer, animationer och avancerad digitalkonst på nätet. Den potentialen insåg jagför länge sedan.

tillbaka i sverige efter fem år i usa vi-sade det sig att hon haft helt rätt. Många fö-retag var intresserade, och det tog bara någ-ra samtal och en månad att hitta jobbet påAdcore Design.

Hon erkänner villigt att det kanske inte

är direkt konst hon producerar i sitt dagligaarbete – ”men nästan alla måste kompro-missa i sitt arbete för att kunna försörja sig,min konst sysslar jag med på fritiden”. Däre-mot är alla kunskaper hon samlat på sig,från kroki till avancerad programvara, vikti-ga i arbetet.

– Många behärskar de mjukvaror somanvänds idag, men få har de konstnärligagrunderna för att utnyttja dem fullt ut. Detär bara att titta på hur det ser ut på web-ben, den är ett levande bevis för att jag harrätt.

konstnärer har mycket att tillföra infor-mationsteknologin, det är Camilla överty-gad om. Konstnärligt gestaltande kan göradet enklare och trevligare att ta till sig infor-mation.

– I en video kan vi förmedla en upplevel-se och känsla till betraktaren och lyckasman med det blir det lättare att ta till sigbudskapet.

Generellt tycker hon att det skulle behö-vas en mycket större bredd på kunskapernahos dem som arbetar med design inom it-industrin. Först då kan internets potentialutnyttjas fullt ut. !

NAMN: Camilla Nylander.ÅLDER: 30 år.TITEL: Multimediekonstnär.BRINNER: För att förmedla en känsla till betraktaren, förstmed den känslan kan också budskapet gå fram.ARBETAR: Adcore Design.SKOLOR: Började med diverse konstkurser och fortsatte sedan med traditionell konst, foto, grafisk design, video samt3d-modellering vid Hayward University, Kalifornien.

”Få har de konstnärligagrunderna för att kunnaanvända ett datorprogramfullt ut”, menar CamillaNylander.

GURU02s4245 2000-10-16 14.31 Sidan 45

4 6 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

!VINNARE: SKOLORNA

" Vilka är de bästa skolorna för dig som har greppat att teknik och humaniora börgå hand i hand? Det är en knäckfråga. Vårt stalltips: kika närmare på Uppsala,Malmö och Chalmers. TEXT CHRISTIAN BORG FOTO OLA KJELBYE

Humanist? Javisst!

Det är bara tjugo år sedan humaniora gjor-de sina första inbrytningar på de tekniskahögskolorna. Idag är det snarast en trend,ivrigt påhejad av ledningarna för landets25 högskolor. Mängden ingenjörslinjerhar vuxit till över hundratalet, kandidat-och magisterprogram med teknikinnehålloräknade. Hela 15 procent av Sveriges be-folkning utbildar sig till ingenjörer – lan-dets största yrkesgrupp!

– Att denna del skulle vara en enskild ö,utan kunskaper i humaniora, är absurt,säger Ingemar Ingemarsson, projektleda-re för en färsk regeringsutredning om huringenjörsutbildningarna bör förnyas.

STATEN STÖTTAR, men det stora las-set dras av tålmodiga eldsjälar runt om ilandet. Bakåtsträvarna är högskoleläraresom vägrar ge avkall på sitt specialstoff,anser han.

De mjukare linjerna lockar ofta massorav sökande, särskilt tjejer.

– Men det finns även en tyst opinionbland studenter som vill vara specialister,snarare än generalister, för att humanio-ra är flummigt. De föredrar en utbildningfri från känslor och värderingar, säger In-gemar Ingemarsson.

Avvägningen mellan tekniskt djup ochbredd är pudelns kärna. Personligen före-språkar Ingemar Ingemarsson en häft-stiftsmodell: Att ingenjören lär sig några fåteknikområden på djupet, säg elektrotek-nik och datorer, och sedan bara skaffar sigett hum om hur man bygger hus, bilar ochdatorer. Då blir det tid över till humaniora.

Längst av alla går Uppsala, som i höstplockade in de 30 första teknologerna påsin humanistingenjörslinje. Hälften av de500 sökande var tjejer. De utexaminerade

ska bli specialister på att utforma teknis-ka system på ett klokt sätt. Etik, ledarskapoch organisationsteori får stryka på fotenför att ge plats åt djupare kunskaper i filo-sofi, idé- och lärdomshistoria och ekono-misk historia. Matten finns med. Teknik-studierna blir djupa, men smala.

– Vi etablerar de två stora samhällskul-turerna, teknik och humaniora, från bör-jan. Redan i slutet av ettan läser de veten-skapsteori för att hantera sin förbryllning,säger Jörgen Nissen.

I MALMÖ HETER eldsjälen Pelle Ehn.Han har myntat begreppet ”ett digitaltBauhaus”. Precis som den berömda tyskaskolan knöt ihop funktion, estetik och kri-tik inom arkitekturen i 20-talets Berlin,försöker Pelle Ehn driva fram en miljö därtekniker och konstnärer diskuterar ochformar it-samhällets estetik utifrån detbrukarfokus som går igen i skandinaviskdesign.

Institutionen runt dessa idéer kallas k3– konst, kultur och kommunikation – och ären uppmärksammad del av Malmö högsko-la. Drygt 300 studenter läser kurser på k3just nu, från kortare kurser till treåriga ut-bildningar, i bland annat interaktiv designoch digital scenteknik. En master-utbild-ning är på gång. Via Lund kommer den teo-retiska sidan att förstärkas.

Tillsammans med Mälardalens hög-skola och Linköpings universitet drar k3även igång en master-utbildning med 30platser nästa höst i teknik, design ochkommunikation. På distans, halvfart. Somutexaminerad ska man bli skicklig på attinformera kring teknik på ett kulturelltaccepterat sätt och kunna fungera som ettteknikföretags ansikte utåt.

Linköping drar i trådarna genom sittTema Människa, Teknik och Samhälle.Linjen i informationsteknologi är ett ex-empel. De nytänkande rektorerna påChalmers, KTH och ett par skolor till harfostrats i Linköping.

Chalmers startade i fjol landets förstacivilingenjörsutbildning i teknisk design, iett samarbete med Högskolan för design-och konsthantverk. Succén var total – runt15 sökande per plats. En ny tillämpad it-linje är också på gång, med starka influ-enser från Chalmers Medialab.

ÄVEN KTH GER KURSER i design till-sammans med Konstfack. KTH bidrar ock-så till Södertörns högskolas nystartadekandidatutbildning i ekonomi, teknik ochdesign. Och närheten till it-heta Stock-holm fick nyligen 2 000 personer (!) att sö-ka de 60 platserna på Södertörns tre årgamla program Management och it. Spe-ciellt glädjande där är att antalet tjejeröverstiger en tredjedel.

Alla högskolor har åtminstone någrabredare teknikkurser. Pedagogisk mjuk-vara kan man utveckla i Halmstad. Gävlehar en 60-poängskurs i kreativ program-mering. I Luleå kan man läsa till projekt-eller medieingenjör.

En djungel alltså. Vi kan dock inte låtabli att nämna ännu en, på papperet, riktigtfräck civilingenjörslinje planerad i Umeåtill nästa höst: interaktionsteknik och de-sign. Doit kallad. Redan första terminenläser teknologerna dramaturgi, text ochform. Det ni! #

Christian Borg frilansar som skribent ochsaxofonist, har skaffat segelbåt, men intemotorcykel. Än.

guru02s4649 2000-10-16 14.47 Sidan 46

D

+=


Humaniora teknikvinnarskolor

I VR-miljön ställsman inför samma

formproblem som påen teaterscen, tycker

Josef Wideström.Han drar nytta av sina erfarenheter

som arkitekt och sce-nograf när han ut-vecklar Chalmers

Medialabs verktygför distanssamver-

kan över nätet.

guru02s4649 2000-10-13 14.07 Sidan 47

Efter en stunds vistelse i virtual reality-ku-ben mår man illa. Man blir åksjuk. Chal-mers Medialab visste att det var så, men in-te varför. Inte förrän några teaterstudenterfick koda egna rum och utforska vr-miljönmed sina kroppar.

”Nördar i mössor och käcka overaller!Nej, urk, jag kräks.” Hur många designersoch litteraturvetare har inte känt så vidblotta tanken på Chalmers. Klyftan skärdjupt igenom vårt samhälle. Men behöverinte göra det.

I Chalmers Medialab prövar man hur enteknisk högskola kan fungera – i stället. Dendigitala experimentverkstaden är inhyst ien av de fyravåningskåkar som till alldelesnyligen utgjorde långvårdsjukhuset Vasa.

här finns tekniska resurser iöverflöd – tv-, ljud- och konferensstudiobland annat. De flesta gamla sjuksalarna ärfyllda med multimediedatorer som klararvisualiseringar och virtual reality. Men intebara det. Besökaren möts av lika mångahäftiga konstverk på väggarna, liksom ikorridorerna. Som en kopparärgad huvud-lös jungfru, täckt av något stearinliknan-de. Eller tavlan med fyra, spretiga blå bor-star. Miljön är urskön.

Precis som Chalmers växer, modernise-ras och närmar sig Göteborgs centrum, rentgeografiskt, har senildementa här fått geplats för nyfikna, självgående chalmeristersom vill kommunicera med folket på stan.På allvar. Det märks när man talar med dem.

Förutom studenter och anställda medspretig bakgrund, är forskare och lärarefrån övriga Chalmers och olika delar av Gö-teborgs universitet verksamma här. PiaMuchin, koreograf och lärare i kroppsligtuttryck på teater- och operahögskolannågra kvarter bort, är en av dem. Hon lov-ordar den respekt som hon har mött.

– För mig har det varit vetenskapligtoch intuitivt utvecklande att vara här. Lust-fyllt, säger Pia Muchin.

Hon lät sina ettor på skådespelarlinjenagera och leka sig genom virtuella rum iChalmers Medialabs flaggskepp, 3d-ku-ben. vr-utvecklaren Josef Wideström varmed. Han berättar vad som hände:

– De fick balansproblem, vilket beror påatt vr är baserat på hur ögonen arbetar.Styrningen sker visuellt. Du kör, snarare änbefinner dig, i vr. Men i den verkliga värl-den är kroppens tyngdpunkt ditt rörelse-centrum.

skådespelarna kunde förklara varfelet låg. Teknikerna förstod och program-merade om. Med nya sensorer på midjankunde skådespelarna sedan vrida på huvu-det utan att bilderna på väggarna följdemed. Upplevelsen blev verkligare.

– Dessa mänskliga aspekter är oerhörtvärdefulla på en teknisk högskola, sägerHenrik Ahlberg, föreståndare på Chal-mers Medialab.

På liknande sätt försöker han knyta tillsig andra konstnärer, folk från Musikhög-skolan, Valands konstskola, Film- och foto-högskolan och HDK, Högskolan för designoch konsthantverk. Änså länge har det lossnatbäst med teaterfolket.För många av dem harbegreppet konst fått envidare innebörd. De harfått upp ögonen för vil-ken värdeladdning somolika rum faktiskt har.En fick inspiration till attskriva en ny, modernpjäs. a och o är att arbeta

ihop över disciplingrän-serna, poängterar de bå-da. Det räcker inte attbara betrakta varandra.Man måste samtala. Meninte ens språket räckertill alla gånger. Skillna-

derna i uttryckssätt är alltför stora. Manbehöver experimentera tillsammans. Då,och just där, uppstår ny kunskap. Även tek-niker måste få leka för att utvecklas.

– Om leken leder till internationella ve-tenskapliga publikationer, om den ledertill nya kunskaper och kurser för våra civil-ingenjörer, och till att nya professurer blirerkända – då tycker jag att leken är heltokej, säger Henrik Ahlberg, som själv ärdocent i optoelektronik. Och leken förefal-ler leda just dit. Vid årsskiftet inrättas enprofessur i digital gestaltning på labbet.

ett annat huvudspår på ChalmersMedialab är digital pedagogik, där labbetsamarbetar med pedagoger. Men labbet ären udda fågel. För att inte stöta sig med öv-riga Chalmers försöker Henrik Ahlberg ut-nyttja interna krafter, och ge tillbaka såmycket som över huvud taget går, i linje-nämnder och annat. Det är svårt nog somdet är att äska pengar till en labbverksam-het som inte går att mäta med de gängsekvalitetsmåtten.

Mest udda är nog studenternas domi-nerande roll. De driversig själva, har full till-gång till tekniken ochformar sina egna pro-jekt. En av skådisarnahar valt att göra anime-ringar ihop med en da-tateknolog.

– Många har starkt in-tresse privat. Vi försökerfånga upp den kompe-tens de redan har ochkomplettera den, sägerPia Muchin.

Henrik nickar:– Den traditionella

vägen att jobba medforskning upp och senner igen, det har vi intetid med. !

4 8 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

"VINNARE: SKOLORNA

FA KTA M E D I A L A B

ÄR EN TVÄRVETENSKAPLIG centrum-bildning, sjösatt 1997, för forskningoch utbildning kring digitala medier.DELFINANSIERAS av Volvo, SiliconGraphics och Oracle. HAR TJUGO ANSTÄLLDA och 28miljo-ner kronor i omsättning.HAR GJORT VISUALISERINGAR av ar-betsmiljön i den kommande inter-nationella rymdkapseln, av den ny-byggda barockorgeln i Örgrytekyrka och av biologiska molekyler. SAMARBETAR i virtuella miljöer medLondon University, E-bio med mera.

Konst + teknik = sant# ”Nördar i overaller! Nej, urk, jag kräks.” Så ser nog många formgivareoch litteraturvetare på Chalmers. Men det är dags att tänka om. På Chalmers Medialab arbetar tekniker och konstnärer – tillsammans.

TEXT CHRISTIAN BORG FOTO OLA KJELBYE

guru02s4649 2000-10-13 14.11 Sidan 48


Med vibrerande golv och fem grafiska väggar, allt styrt av entung Silicon Graphics-dator, är

Chalmers 3D-kub en av Europaskraftfullaste VR-anläggningar.

guru02s4649 2000-10-13 14.11 Sidan 49

R

5 0 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

Rymdens mest privata plats

!VINNARE: PROJEKTET

Arkitekthögskolan i Lund designar toaletter med inbyggd tv

esan till Mars tar 180 dagar. Beräk-nad avfärd år 2013. På Nasa, iHouston, Texas, jobbar man förfullt med att undersöka hur astro-nauterna ska stå ut tillsammansinuti rymdkapseln.

En raketsnabb utveckling se-dan bröderna Wright tog sina för-sta flygplansskutt i början av 1900-talet. Det var ungefär samtidigtsom Freuds teorier om hur vi fun-gerar psykologiskt slog igenom.

Men hur långt har vi kommitnär det gäller att utforska vårt inreuniversum? Eller hur vi fungerar igrupp, hur vi definierar lycka.

Hur mycket man än bläddrarbland annonserna där det formli-ligen skriks efter systemerare ochekonomer så verkar intresset förhumanister skralt. Industrisam-hällets ränder vill liksom inte tvättas ur.Vi litar på tekniken, men litar vi på män-niskan?

på nasa litar man inte på nånting.Där testar man. För det måste fungera.Även om man vet att kroppen fysiolo-giskt står pall så vet vi inte vad som hän-der mellan medlemmarna i besättningeneller inuti dem själva, under de nära tre årsom Marsfärden tar totalt. Och här kom-mer varken någon Anders Lundin ellerAdam Alsing och hämtar.

Ett slagsmål ombord där någon fårspelet, skjuter ifrån mot väggen, far vikt-lös genom kapseln och rammar en annanblir en snygg Stålmannenpose men kan talivet av den som träffas och äventyra helaprojektet.

Det lär ha inträffat ett slagsmål på ryskarymdstationen Mir. Man fick plocka hemen kosmonaut, det kallades hälsoskäl.

Om grabbarna med vita skjortor i kon-trollrummet ska kunna göra ”high five” iframtida Hollywoodrullar krävs det nå-got av den projektledare som plockarihop arbetsgruppen.

Något lite mer än när vi kastar ihopfolk och hoppas på det bästa. Därför job-

bar 45 000 personer på Nasa. De testar.– Första gången man ser den där tan-

ken, eller dykarklockan, och fattar att detär folk därinne som suttit i 90 dagar, dåfattar man att detta är på riktigt, sägerMaria Nyström.

Hon är lektor i arkitektur i Lund. Dettaär tredje hösten hennes studenter pro-jektarbetar med världens mest designadeboende.

eleverna jobbar med det interna-tionella rymdlaboratoriet som ska uppredan om fyra år.

De har gjort en toalett. Eller ”Libera-tor” som den kallas. Modellen står i verk-stan på arkitektskolan och ser ut som ensnusdosa på högkant, stor nog för enmänniska och med inbyggd tv.

– Här tvingas man sluta tänka i kvad-ratmeter och börja med de basala beho-ven hos människan. Se hur det skiljer sig,vad som är privat och vad som är publikt.Inte bara mellan individer utan ocksågrupper. Ryssarna tycker att sova är enpublik handling, för amerikaner är detextremt privat.

Nasatiden tvättar svensk standard urstudenterna, som efter ett par veckor har

mental spänst nog att börja korskoppla funktioner som un-derhållning och träning.

– Det gäller att hitta på någotsom kan överraska astronauter-na. De pratar hela tiden om ”sur-prise”, berättar hon.

kulfaktorn ombord måstevara hög, människan som varel-se behöver det. Men detta väckerså klart frågeställningar somåterigen kopplar tillbaka till vå-ra grundläggande behov.

– Astronauterna snackar inteom teknik med oss, säger Maria.De vill ha upplevelser, som mat.Mat är inte ett piller. Mat är matoch det är kultur.

Hon har mött samma fråge-ställning förr – när hon under

flera år jobbade i Asien med att förbättraköken så att kvinnorna skulle slippa rök ilungorna. Folk som flyttade från byar, in iSovjetbyggda lägenheter fortsatte att el-da inomhus, för så hade de alltid lagatmat. Och mat ska ju smaka som den alltidhar gjort, även om man blir sjuk av röken.

Det var då hon ville vända på perspek-tivet och se hur man kunde inreda utifrånegentliga behov. Att anpassa miljön tillmänniskan i stället för tvärtom. Det blevNasa och rymdlabbet. Med ett sådant syn-sätt blir det naturligt att fråga sig hur stä-derna ska se ut, hur hemmens väggar kol-liderar med våra behov, och hon skrattarlite och skakar på huvudet över alla artik-lar om telekomsystem som ska ringa uppvåra kylskåp.

– Kylskåp! Det blir ju lite löjligt när vifunderar över om man över huvudtagetbehöver kök längre.

Detta är naturvetenskap och humani-ora i förening. Det är nödvändigt om manska utforska Mars. På Nasa har man fattatdet. Hos svenska webbföretag är intressetskralt, men de ska ju å andra sidan baradominera Jorden. Här, där människornafinns.

MAGNUS BEJMAR

MARTINMAGNTORN

Maria Nyström

och Linda Camara

testar rymdtoan.

guru02s5050 2000-10-13 14.13 Sidan 50

Stat, kommuner och landsting är i full färdmed att ta steget in i internetåldern.

Samtidigt står den offentliga sektornför runt halva Sveriges bnp – en fantastiskmarknad för de företag som lyckas slå sigin.

Kanske är det till och med i det härsegmentet av marknaden som framti-dens svenska jätteföretag föds. Ericsson,abb, Volvo och Saab har alla vuxit frammed statliga motparter som bollplankoch beställare – det har varit den svenskamodellen och är ett historiskt faktum.Municel arbetar för att etablera sig i dettavinnarhål genom att konsekvent rekryte-ra människor med en gedigen karriär in-om stat och kommun.

– Jag har arbetat 25 år i offentlig sektor.Både som tjänsteman och politiker, sägervd Lil Ljunggren Lönnberg.

företaget är ett år gammalt och Lilhar bara varit på Municel en månad, menkulturkrocken är hanterbar. På kontoretvid Slussen i Stockholm finns varken ska-teboards, gröna frisyrer eller pojkar ihängiga jeans – medelåldern verkar vararunt 30 och skrivborden står i strikta ra-der, lite som i ett klassrum för gruppar-bete.

Sammanhållning och gemenskapfinns på ett annat plan än i musiksmakoch kläder, den finns i engagemanget förpolitiken och samhället.

– Ja, det är väl inte på alla arbetsplat-ser som medarbetarna väljer att ha Al Go-

res senaste tal i lurarna medan de arbe-tar, fortsätter Lil med ett leende.

Traditionellt har teknikinriktade jät-tar som Tieto Enator och wm-data haft enstark ställning i den offentliga sektorn.Men för att föra utvecklingen vidare mås-te tekniken paras med människor mederfarenhet och inblick i hur politiken ochden offentliga sektorn fungerar. Det ärockså grunden i Municels affärsidé.

– Det är viktigt att man har ett jordnä-ra förhållningsätt till kunderna och intefnyser åt hur de bedriver sin verksamhet,säger Karin Holm, i botten gymnasiepe-dagog och samhällskunskapslärare, nuprojektledare på Municel.

vid sidan av att tjäna pengar är företa-gets vision att – ”även om det låter pre-tentiöst” – förbättra systemet och görasamhället bättre.

Ett konkret exempel är det e-demo-

kratiprojekt företaget genomfört påuppdrag av Luftfartsverket i sambandmed planeringen av en ny flygplats söderom Stockholm.

genom att samla alla handlingar iärendet, åsikter, inlägg och utspel påwww.nyflygplats.net skapas ett fönsterdär alla intressenter får lika stor chans attgöra sin röst hörd.

– Målet är att göra den demokratiskaprocessen lättare att överblicka. På hem-sidan får de som oroar sig för Södertörnsframtida fågelliv samma möjlighetersom sas att lägga fram sin åsikt. Projekt-ledare var Thomas Johansson, tidigarepressekreterare hos Ulrica Messing ochexpert på opinionsbildning, lobbyingoch beslutsprocesser. Det är saker som entraditionell projektledare inte har in-blick i, säger Karin.

JAN ISAKSON

N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 5 1

Det lönar sig att vara tråkigMunicel anställer helst folk som jobbat i den offentliga sektorn

!VINNARE: FÖRETAGET

FA KTA M U N I C E L

FÖRETAGET startades i oktober 1999. ÄGARE: Result Venture Holding, MikaelPawlo och Johan Jörgensen.AFFÄRSIDÉ: Att sälja rådgivning ochanalyser och ta fram internetbaseradelösningar för offentlig sektor.ANTAL ANSTÄLLDA: 20OMSÄTTNING: Ca 15mkr första året.Break even nåddes fjärde kvartalet.

GUNNARSEIJBOLD

Karin Holmoch Lil Ljung-gren Lönnbergpå Municel har inte väntriksdagen ryggen.

GURU02s5151 2000-10-16 14.59 Sidan 51

5 2 G U R u X X X X X 2 0 0 05 2 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

M

!VINNARE: REGIONEN

an passerar Köpenhamns största sjukhusdär Ernst-Hugo Järegård stod och skrek påtaket och svänger till vänster in bland tegel-fasaderna. Mittemot en karateakademi, lig-ger Danmarks it-högskola. För att komma inkrävs minst tre års akademiska studier. Förhär ska man klura ut vad it egentligen är ochdatalogerna räknar fram- och baklänges påprogrammeringskoder. Men man hittar ock-så filosofer, litteraturvetare och musiker.

Frågan är om detta kan bli samma kata-pult för webbvärlden som när dogmgenera-tionen gav erektion åt filmvärlden. Det gårinte att säga. Allt är nytt, först om två år har

skolan full besättning med 1600 studerande.Nu har man varit igång ett år. Jesper Juhl

är en kortsnaggad 30-åring med en exameni danska, halva livet har handlat om datoreroch nu forskar han om dataspel. Vad somkrävs av ett spel för att bli ett spel och ett braspel.

– När jag började på universitetet -90och hade e-mail tyckte de andra ju att detvar suspekt. Att jag senare drev en firma ochgjorde webbjobb fattade de inte alls.

Nu undervisar han här på skolan ochhinner inte prata klart förrän filosofen ochprogrammeraren Kristian Hagel viftar

med armen och är inne i diskussionen.– Det du hade, en speciell kunskap, är ing-

et underligt för unga längre. Idag måste detfinnas minst ett par stycken i varje klass somhar gjort en hemsida åt nån trävaruhandel.

och sedan far vi rätt in i en lång dis-kussion om bredband verkligen gör tv:n tilldator och vilka mellanformer som kommeratt existera i digital-tv och bland kakor ochkaffeslörp görs små akademiska stick ochskämtas det snabbt om skolans ledning. Re-spektlöst och väldigt danskt. De behåller ettkritiskt öga och reflekterar. Att enklare

Danska skallarmed innehåll

" Lillebror Danmark småler åt Sverigesförsök att hoppa över klyftan mellan

vetenskaperna. Här suddades gränsernaut för länge sedan. När humaniorahypen

breder ut sig tar Danmark täten.

TEXT MAGNUS BEJMAR FOTO NILS BERGENDAL

GURU02s5254 2000-10-11 23.31 Sidan 52


verktyg för webbproduktion skulle stimule-ra till bättre kreatörer och få in fler huma-nister håller inte Kristian med om:

– Förenklar du för mycket missar du kre-ativa möjligheter i programmeringen. Detjag jobbar med är ju att testa filosofiska teo-rier, om de stämmer också på internet ochdå får man inte förenkla för mycket.

Jesper fortsätter med att avrätta någramyter om dator-tv som ett objekt:

– Det är helt olika saker, säger han ochslår ut med armen. Ta bredband, jag har det,men har jag samma inställning när jag sät-ter mig framför datorn som framför tv:n?

Nej, alltså blir det annorlunda. Stolen fram-för datorn är inte bra om man ska se film.Man behöver inte gå längre.

länge handlade dansk film omhögtravande borgerlighet, motståndsgrup-per från kriget och håriga gladporrbuskar.

Idag vet vi. Inte bara von Trier gör succéutan en hel generation marscherar frammed suverän dialogkänsla och ett klart fo-kus på nutid mitt ibland gangsterbandenfrån Balkan. Det gamla Olsenbanden for tillSverige och blev Jönssonligan istället när enny generation fick fatt i kameran.

Dom har inte levt i skuggan av Bergmaneller Ericsson, och nu kan man ana resulta-tet efter alla årskullar av kaospiloter och fri-tänkare.

Lisbeth Klastrup har läst littvet i fem år.Hon forskar och undervisar om digitalt his-torieberättande:

– Narrative, berättande, historier, det ärju ”hot” för ingenjörerna nu. Nån mark-nadsförare har väl kommit på det. Huma-nister har vetat länge att storyn funkar. Ettpar tusen år eller så.

Så berättar hon om en kollega som varpå ett amerikanskt seminarium. Här gick

Cool content i Copenhagen.Jesper Juhl, Lisbeth Klas-

trup och Kristian Hagel haringen förståelse för fina

titlar och tolv timmars arbetsdagar.

GURU02s5254 2000-10-11 23.32 Sidan 53

54 GURu X X X X X 2 0 0 0

det ut på att storyn skulle leda fram till ettinköpsförlopp. Sen ler hon lite skevt, på ettsätt som säger allt. Hon är ändå en tjej somvuxit upp med H C Andersens arv och vetsedan vaggan att en historia är större än så.För henne är det mer intressant hur förhål-landet till text ändras i datornmed webbläsare och hypertext.

– Det är en helt ny textformsom man kan fundera på om denändrar vår världsuppfattning.

katunk! här skulle manju velat stanna och fundera, menKristian är redan vidare om hurdetta sprider sig till tidningaroch här får svenska tidningar enhyllning för sina webbsatsning-ar och danska sågas rätt av.

– Herregud, jag var två timmar på Week-endavisens sajt utan att hitta namnet på de-ras kulturredaktör.

Lisbeth blir upprörd. Kristian lutar sigtillbaka:

– Varför ringde du dem inte?Jesper skrattar. Jag undrar varför en som

han med egen firma och så många år i bran-schen går här i sin smånoppiga tröja i ställetför att, om inte tälja guld, så i varje fall dra inen rätt bra lön.

– Jag har gjort det. I tremånaders perioder.Men jobba tio–tolv timmar om dagen helaveckan. Det är ju holocaust! Visst finns därkänslan av: wow! vi fixade det! – han spännerbicepsen i en sån där pose där män brukar sä-ga Yes!!! när bollen går in och fortsätter:

– Man kan inte tänka på annat, du blirolycklig, hinner inte träffa dina vänner. Nej,här kan jag ju utvecklas lugnt och tänka nyaspännande tankar.

Lisbeth och Kristian håller med:– Min tjej skulle kunna tänka sig avance-

rad hardcore-programmering, men intemer än 20 timmar i veckan, säger Kristianoch jag blir lite paff. Visste ju att attityden iDanmark är en annan. Svenska redaktörertrodde man ljög förra året när det visade sigatt danska ekonomer och jurister valde of-fentlig sektor med reglerad arbetstid fram-för att slita ihjäl sig för ett privat företag.

Lisbeth är lika kallsinnig. Fnissar åt titelnContent manager som en kursare från uni-versitetet har.

– Det skulle döda kreativiteten. Nu vär-var de ju humanister. Men man riskerar attbli nån sorts maskot. Titta vi har en huma-nist, hurra!

Frågan är vad de gör här bland grönsit-sade snurrstolar och vita tavlor som är såkreativt. Så värst mycket har man inte hun-nit på bara ett år, men informatören MikaelKjaerbye berättar om musikerna som ord-nade så att de kunde jamma i realtid över

nätet och Kristian fyller i om grupparbetet islutet av varje termin. Det blev en wap-tjänst om vilka krogar som är kul i kväll. Lis-beth pratar om filmprojektet tillsammansmed tv 2 där tittarna är med och skriver his-torien och Jesper plockar ner det på bordet

igen med en sådan där typisktdryg akademikerkommentar:

– Nu är ju inte det specielltnytt. Redan -71 gjordes en sånradioföljetong, var det inteKlaus Rifbjerg som höll i det...

Man ler, det är kunskap.Karln var ett år då. Men ska manfånga nuet utan att förbländaskrävs att man vet var man stam-mar från. En tydlig linje går detändå att se medan Kristian ochJesper munhuggs om att inge-

njörer egentligen är mer kreativa än huma-nister. På it-högskolan jobbar man gärnatvärvetenskapligt i grupper, trivs med attslippa kompromissa för att få en marknadoch viktigast, man utgår från individen ochde egna behoven. Detta är ett särdrag hosdanskarna ända sedan Grundtvigs och Kir-kegaards dagar och kanske syns det tydliga-re för konformistiska svenskar än för demsjälva. En självklar kaxighet som till och medtörs ge fingret åt hela emu om det inte passar.

de är stolta över vad de kan och gör.– Folk som ska göra webb-tv nu skulle ha

nytta av en kurs här. Vi kan otroligt mycketom vad som gör att en historia fungerar. Ba-ra för att det finns två slut blir den ju intedubbelt så bra. Jag tror den blir hälften såbra, säger Jesper.

Kristian håller en liten utläggning omvådan av att söka nyttan i allt, hur det stäng-er in tanken, och att mycketkan räknas ut, som hur mångatandläkare som behövs, menhur många filosofer ska utbil-das för att hitta ett geni somåstadkommer ett fundamen-talt paradigmskifte?

Medan Jesper fiddlar medsin handdator berättar Lisbethom ryssen som kartlagt folksa-gorna och kommit fram tillförst 31 och sedan sju grundte-man i alla berättelser.

De vet inte om det sker här i Köpenhamni Öresundsregionen att man får se ett intelli-gentare, mer intressant nät. De har ingenbrådska men antyder fördomen att allasvenskar är ingenjörer. Alltså kreativa mentråkiga.

Jag passar på att berätta om den svenskaångesten över att det inte utbildas nogingenjörer. Men att man nu kommit på kne-pet. Kalla det humanistingenjör och 431 sö-

ker 30 platser. Till och med kvinnor går detatt lura dit då. De gapskrattar.

utanför på huvudgatan luktar detjoint, ja, där går en tjej och puffar lugnt i ok-tobersolens sken. Hennes kille har sparat enliten rastalock i nacken och de fnittrar motvarandra när shawarmasåsen rinner urmungipan. En businesskvinna med driv iklackarna stannar till. Hon är gammal nogatt ha varit med på 70-talet och hon kännerlukten. Ser paret och ler så där inåtvänt somman bara gör åt alldeles speciella minnen.Det är fredagseftermiddag och Köpenhamnvarvar långsamt upp sig. Tryck på krogenblir det först en bit efter midnatt. Och det ären brokigare skara som rör sig ute än manser i Stockholm. Här huserar en hållning be-tydligt coolare än den pengakåta, ängsligasvenska stressen. Visserligen har webbfir-morna börjat segla upp här också, själv-klart, och plommonfärgade skjortkragarglimtar till utanför kaféerna där latten ärdubbelt så dyr som en ”grön” på bodegan.

Kan de också göra något läckert? Någotsom ruskar om en stereotyp bransch. Justnu är fortfarande film hippast här, men nå-got slumrar under gränssnitten.

Dansken tänker, och han tänker förstoch främst på att ha det gott. Ska det ske nå-got bör det vara tillsammans med andraoch humorn får aldrig försvinna.

Stil, elegans och en renhet i designen sit-ter i de kulturella generna.

i danmarks städer – landsbygden ärnågot annat: mest grisbönder, missionshusoch ecstasy – i byn som city heter, där finnsen stolthet. Hennafärgade kvinnor på cykelsom passerat klimakteriet men behåller en

läcker kick-ass-attityd cyklar runtbland hip-hoppojkar i värsta tonå-ren som för ett vettigt samtal medvuxna och de gråsprängda män-nen i skinnpaj blev aldrig små gub-bar. De ser ut som något Amelialä-sare kunde falla på knä framför.

Här har de inte bråttom, livetär långt och de lever det nu, intesedan, när det där som bara måstelyckas eventuellt har kraschat ochLosec-burken står vid sidan av af-ter shaven i badrumsskåpet.

Barsebäck stänger, dansken kan inte hål-las på knä med teknikens hjälp och Ernst-Hugo är död. Så när dyker det upp en web-bens von Trier och skåpar ut resten? Inte medteknik utan med innehåll. Det kan ske här el-ler i Holland eller i Storbritannien eller… !

Magnus Bejmar är frilansskribent. Hangillar flipperspel och katter och befinner

sig just nu i äppelkakelandet Blekinge.

"VINNARE: REGIONEN

’’Jobba tio-tolv timmarom dan hela veckan. Det är ju holocaust!’’

’’Folk somgör webb-tvnu skulle ha nytta av en kurshär’’


GURU02s5254 2000-10-11 23.33 Sidan 54

5 6 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

Sveriges första it- s

! Fick du inte hångla i gymnasiet, vardu dålig i gymnastik eller var pappaalltför framgångsrik? Visst präglar det dig i ditt vuxna liv. De år som bestämmer dina drivkrafteroch formar dig som människa är tidenfram till gymnasiet. Med det i åtanketräffade vi Mats Gabrielsson – Sverigesförsta it-miljonär.

TEXT ÅSA LEKBERGFOTO ELISABETH OHLSON

GURU02s5661 2000-10-11 23.34 Sidan 56


- slugger

är Mats Gabrielsson var sex år kra-schade hans pappas företag. Underden fattiga uppväxten fick Mats ba-ra höra talas om det goda livet. Han

bestämde sig för att erövra det på nytt. För Matsfanns inget mellanläge, vare sig då eller nu.

Hemma hos Mats Gabrielsson är allting rent,nytt och genomtänkt. Utanför det gigantiskapanoramafönstret ligger Mälaren, mörk ochhöstkall, och två motorbåtar som ser ut att gåväldigt fort ligger förtöjda vid hans brygga.Möblerna, som är väl valda, verkar nästan oan-vända trots att villan i Bromma är hans hem se-dan över tio år tillbaka.

Mats är rik, ofantligt rik. Och dessutom serhan ut att må oförskämt bra där han sitter i denenda fåtöljen som verkar vara använd.

Mats var inte speciellt framgångsrik hos tjej-er. Inte heller hade han någon nära vän och närde andra grabbarna tog på sig fotbollsskornaoch sprang ut på bakgården och sparkade boll,åkte Mats till Åby travbana och spelade på häs-tar tillsammans med tjugo år äldre, rutineradegamblers.

Det var inte pengarna i sig som lockade utanspelet. Hans föräldrar trodde att han skulle flip-pa ut totalt och för Mats har det alltid varit enbalansgång, lyckas eller misslyckas. Något mel-lanläge som tjänsteman var aldrig aktuellt, detvisste Mats redan som grabb.

mats, som idag är 50 år gammal och upp-vuxen i Masthugget utanför Göteborg, beskri-ver sig som ett ensamt barn, en ensamhet somenligt honom var självvald, men någonstans ihans berättelse kan man ana spår av en litenpojke som gick egna vägar i rädsla att inte få va-ra med. I rädsla att bli avvisad och få ett nej.

– Jag har svårt att gå fram till en människa pågatan och fråga om vägen. Och att gå fram tillen attraktiv kvinna på krogen skulle vara otänk-bart, säger Mats.

Samtidigt säger han att det kanske är lättarenu, i alla fall när det gäller damer. Mats har för-stått att makt, pengar och framgång går hemhos det motsatta könet. Han gör en paus och tit-tar undrande på mig precis som om jag skullesäga emot…

Trots att Mats pappa var en framgångsrik af-färsman fick han under sin barndom aldriguppleva den goda tiden, eftersom pappan in-sjuknade i cancer och företaget gick omkull.Vissa dagar hade familjen inte mat för dagenoch ofta tvingades de att handla på krita.

Redan då bestämde sig Mats för att ta re-vansch. Han blev oerhört målinriktad och be-stämde sig helt enkelt för att bli jävligt bra, somhan själv uttrycker det.

Jag frågar hur bilderna av det goda livet sågut i hans tankar. Drömde han om tjusiga mid-dagar, sportbilar, söta tjejer eller egen moppe,då han satt där så liten och hörde talas om envärld så främmande sin egen?

– För mig handlade det goda livet om att fåäta sig mätt och att inte oroas över ekonomiska

N

GURU02s5661 2000-10-11 23.36 Sidan 57

bekymmer, och så kan jag fortfarande sedet, säger Mats, som menar att han inte le-ver något liv av överflödig lyx.

Han tillbringade sina skoldagar ute påtravbanan, tjänade redan som tonåringstora pengar som han på kvällarna riske-rade i kortspel.

Som 14-åring tryckte han sin egen spel-tidning. Han hade sinne för siffror ochstatistik och ganska snabbt lärde han sigvilka spelare som han kunde lita på.

Idag är lojalitet ett nyckelord för Matsnär det gäller att göra affärer.

– Jag omger mig enbart med männi-skor som jag litar på och om någon svikerså förlåter jag aldrig, säger Mats.

Pappan överlevde cancern men krisenledde till att Mats föräldrar gick skilda vä-gar då han var sex år gammal.

Till en början bodde Mats hos mam-man, som han beskriver som oerhört kär-leksfull, men redan vid tio års ålder flytta-de Mats till sin pappa som då hade hunnitatt bli över 60 år gammal.

När jag undrar varför han flyttade ifrånsin mamma svarar han att det bara blev såoch att de ändå fortsatte att ha ett nära för-hållande.

trots att det på den tiden hörde tillovanligheten att pappan hade vårdnadenverkar det ha varit en bra tid, en tid då faroch son kom varandra näraoch blev bästa kompisar.

– Om jag skaffar mig enbarnkull till vill jag bli ensådan pappa som min pap-pa var. Han hade tid för migoch vi blev nära vänner.

Nära vänner var annarsnågot som Mats inte hademycket av under sin upp-växt. Då han började i sko-lan, ett år för tidigt, var hanyngst i klassen och inte sär-skilt populär hos sina övriga klasskompisar.

– Jag var inte mobbad, i och med att jag varstor, och jag har alltid haft en aversion mot attslåss. Jag stod mest utanför, men om det var nå-gon som utsattes för mobbning gick jag alltidemellan, säger han.

Efter en dålig affär på travbanan och efter attblivit blåst av lite för många övergav Mats trav-spelet helt. Han kom in i en period då han tyck-te att det mesta kändes trist. Han hade ingenmotivation och därmed ingenting som drev ho-nom framåt.

Över ett halvår tillbringade han mest i säng-en. Till slut fick hans pappa nog och sparkadeupp honom.

– Jag var nog på gränsen till att flippa ut,men till slut reste jag mig och tog jobb sompinnpojke på ett bygge. Det blev en vinter som

jag aldrig kommer att glömma, säger Mats.Vintern 1966 blev en tydlig vändpunkt för

Mats och arbetet på bygget skulle bli det sista isitt slag.

– Vintern 1966 var svinkall. Så jävla kallt. Ochdå bestämde jag mig för att jag aldrig mer skul-le ha ett sådant jobb. Jag blev motiverad att bör-ja plugga och idag när jag ser tillbaka på det vardet tur att jag valde studierna, annars vet jag in-te vad som hade hänt, menar Mats, som börjadeatt läsa på Hermods som privatist.

efter avklarad studentexamen 1970fortsatte Mats på Handelshögskolan där hangick i tre år. Efter att ha varit grundskolans säm-sta elev gick han nu ut med toppbetyg.

– Jag visste att jag var tvungen att satsa alltför att lyckas. Jag ville bli miljonär innan jag var

30 år. Jag hade inga pengar kvar från spel-tiden utan jag levde som en fattig student,berättar Mats.

Han har idag lyckats nå alla mål hansatt upp och dessutom har han varkenhaft någon 40- eller 50-årskris, berättarhan.

– Jag har två underbara barn som jagälskar över allt annat på jorden och fram-för allt har jag fått vara frisk, säger han.

Mats träffade den som skulle bli hansfru redan när han var 17 år gammal. Detvar på Lisebergs dansbana som han träffa-de Margareta för första gången.

Trots att han var blyg bjöd han upphenne till dans och senare på kvällen fickhan hennes telefonnummer. Det var inteförrän långt senare som Margareta fickveta att Mats hade blivit hånad av sinakompisar för att han inte lyckats raggaupp en brud, och för att bevisa att han vå-gade gick han fram till Margareta.

Uppvaktningen fortsatte med brevoch inte långt efter att de hade träffatsskickade han även en stor, vacker bukettblommor till hennes mamma. Det hadealdrig tidigare någon av Margaretas poj-kvänner gjort och både hon och modernblev betagna i den unga, företagsammaynglingen.

mats och margareta levde tillsam-mans i 25 år och har tvåbarn ihop. Idag är de godavänner och Margareta be-skriver Mats som en brorsom alltid kommer attställa upp för henne ochderas gemensamma barn.

Mats menar att hanidag är ”lyckligare än sitteget liv”.

– Ju bättre omständig-heter du växer upp i destomindre benägen blir du att

göra någonting åt ditt liv. Du blir inte tvingadatt ta tag i situationen, säger Mats, som tror attalla människor kan höja sitt intellekt bara de ärmotiverade.

Pengar och makt är inte längre Mats driv-kraft eftersom han har bägge delarna, däremotälskar han utmaningar. Han ser det som enskyldighet att investera sina pengar i nya före-tag som ger nya jobb.

– Utmaningen ligger i att starta upp någon-ting, driva det och se om det lyckas.

En av Mats goda vänner, Hans Nélen, skriveri en hyllningsbok till Mats på hans 50-årsdag:”Mats är känd som mannen med guldbyxorna ihästkretsar. Skicklighet, intuition och enenorm portion tur har guidat Mats från start. IMats första hästaffär valde han mellan två häs-tar med likande bakgrund – den häst Mats val-


Mats fotograferad inför sin första skolstart. Året innanhade hans pappas företag gått omkull och familjen fickdet riktigt knapert.

’’För mig handlade det goda livet om att få äta sig mätt och att inte oroas

över ekonomiska bekymmer och så kan jag fortfarande se det’’

GURU02s5661 2000-10-11 23.38 Sidan 58

är Mats Gabrielsson var sex år kraschade hanspappas företag. Under den fattiga uppväxtenfick Mats bara höra talas om det goda livet. Hanbestämde sig för att erövra det på nytt. För Matsfanns inget mellanläge, vare sig då eller nu.

Hemma hos Mats Gabrielsson är allting rent,nytt och genomtänkt. Utanför det gigantiskapanoramafönstret ligger Mälaren, mörk ochhöstkall, och två motorbåtar som ser ut att gåväldigt fort ligger förtöjda vid hans brygga.Möblerna, som är väl valda, verkar nästan oan-vända trots att villan i Bromma är hans hem se-dan över tio år tillbaka.

Mats är rik, ofantligt rik. Och dessutom ser

han ut att må oförskämt bra där han sitter i denenda fåtöljen som verkar vara använd.

Mats var inte speciellt framgångsrik hos tjej-er. Inte heller hade han någon nära vän och närde andra grabbarna tog på sig fotbollsskornaoch sprang ut på bakgården och sparkade boll,åkte Mats till Åby travbana och spelade på häs-tar tillsammans med tjugo år äldre, rutineradegamblers.

Det var inte pengarna i sig som lockade utanspelet. Hans föräldrar trodde att han skulle flip-pa ut totalt och för Mats har det alltid varit enbalansgång, lyckas eller misslyckas. Något mel-lanläge som tjänsteman var aldrig aktuellt, det

visste Mats redan som grabb.

mats, som idag är 50 år gammal och upp-vuxen i Masthugget utanför Göteborg, beskri-ver sig som ett ensamt barn, en ensamhet somenligt honom var självvald, men någonstans ihans berättelse kan man ana spår av en litenpojke som gick egna vägar i rädsla att inte få va-ra med. I rädsla att bli avvisad och få ett nej.

– Jag har svårt att gå fram till en människa pågatan och fråga om vägen. Och att gå fram tillen attraktiv kvinna på krogen skulle vara otänk-bart, säger Mats.

Samtidigt säger han att det kanske är lättarenu, i alla fall när det gäller damer. Mats har för-stått att makt, pengar och framgång går hemhos det motsatta könet. Han gör en paus och tit-tar undrande på mig precis som om jag skullesäga emot…

Trots att Mats pappa var en framgångsrik af-färsman fick han under sin barndom aldriguppleva den goda tiden, eftersom pappan in-sjuknade i cancer och företaget gick omkull.

’’Jag har svårt att gå fram till en människa på gatan och fråga om vägen. Och att gå fram till en attraktiv kvinna på krogen är otänkbart’’


GURU02s6061 2000-10-13 12.03 Sidan 60

N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 6 1

Vissa dagar hade familjen inte mat för dagenoch ofta tvingades de att handla på krita.

Redan då bestämde sig Mats för att ta re-vansch. Han blev oerhört målinriktad och be-

stämde sig helt enkelt för att bli jävligt bra, somhan själv uttrycker det.

Jag frågar hur bilderna av det goda livet sågut i hans tankar. Drömde han om tjusiga mid-

dagar, sportbilar, söta tjejer eller egen moppe,då han satt där så liten och hörde talas om envärld så främmande sin egen?

– För mig handlade det goda livet om att fåäta sig mätt och att inte oroas över ekonomiskabekymmer, och så kan jag fortfarande se det,säger Mats, som menar att han inte lever någotliv av överflödig lyx.

Han tillbringade sina skoldagar ute på trav-banan, tjänade redan som tonåring stora peng-ar som han på kvällarna riskerade i kortspel.

Som 14-åring tryckte han sin egen speltid-ning. Han hade sinne för siffror och statistikoch ganska snabbt lärde han sig vilka spelaresom han kunde lita på.

Idag är lojalitet ett nyckelord för Mats när detgäller att göra affärer.

– Jag omger mig enbart med människor somjag litar på och om någon sviker så förlåter jagaldrig, säger Mats.

Pappan överlevde cancern men krisen leddetill att Mats föräldrar gick skilda vägar då hanvar sex år gammal.

G A B R I E L S S O N Ä R G O D F Ö R E N H A LV M I L JA R D

1978 KÖPTE MATS Datatronic fören krona. Tio år senare såldehan det för 200miljoner kronoroch blev landets första it-miljo-när.

Med Datatronicpengarna ibotten har Mats byggt upp före-tagsgruppen Gabrielsson In-vest, med ett eget kapital pålågt räknat 550mkr.

Bolaget äger fastigheter iSverige och Tyskland värdarunt 1,5miljarder kronor och envärdepappersportfölj som

bland annat rymmer skoföre-tag, bevakningsbolag, textil-företag och ett antal internet-bolag. Mest känt är kanskeOTC-noterade Borås Wäfveri,som idag omsätter 1,6miljarderkronor. ENTRAPPA ÄR DET BOLAG somMats idag är mest engagerad ioch som för dagen är hansstörsta utmaning. Entrappa är ett riskkapitalbolagoch webbkonsultbolag med 90anställda.

GABRIELSSONFAKTA:! Studenten vid Hermods 1970! Rover (bilföretag) 1969–1970! Volvo GmbH 1970–1971! Handelshögskolan 1971–1974! Managementkonsult1974–1978

! Datatronic/Victor 1978–1988,exit som Sverges första it-miljonär

! GIAB 1988–! Två barn, Karolina, 19 år, och

Staffan, 21 år! Lever med Johanna

I sin villa i Bromma har Mats Gabrielssonen skön utsikt över Mälaren. Här kan hansitta och njuta av det goda livet.

GURU02s6061 2000-10-13 12.03 Sidan 61


HARden

HÖHÄ

GURU02s6265 2000-10-12 00.04 Sidan 62

N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 6 3

! En bra story är nödvändig idag.När du presenterar ett projekt,

när du söker jobb eller när du träf-far en kund. I ett allt snabbare flö-de av ord, ljud och bilder är det viktigt att varaoriginell ochlockande. Samtidigt somman bör veta vilka som ärgrundstenarna ien bra historia: att kunna skapaidentifikation, hitta rätt koder tillmålgruppen och veta en hel del omvilka tabun och gränser som intefår överskridas.Vi samlade fyra personer som allautmärkt sig för sin kunskap om historieberättande och pratadeom vad som är en bra historia. Vi tog också upp historierna somdu aldrig kommer att få höra…

TEXT ERIKA AUGUSTINSSONFOTO FREDRIK HJERLING

Guru-panelen: ThomasFürth, Elisabeth Ohlson,Bengt af Klinteberg ochUlf Enander.

HÖRTdu

HÄR?

GURU02s6265 2000-10-16 14.39 Sidan 63


Varför är en bra story viktigare idag?Thomas: Jag tror att det har uppstått de se-

naste 20 åren eftersom vi ser på saker i ett tids-förlopp och tänker mer kronologiskt nu. Sam-hället innan var mer välordnat, statiskt ochmekaniskt och man trodde att så här skulle detbli i framtiden. Samhället var som en maskin.Men nu går vi in i berättelsernas tid, med olikaetniska grupper och olika historier. Så har vi al-drig sett på vår samtid tidigare.

Bengt: Berättande som folkrörelse har ocksåkommit tillbaka med exempelvis berättarfesti-valer. Där är fullsmockat med folk, och dettafanns inte för 20 år sedan. Då trodde man att tvtagit död på det muntliga.

Vad har då en historia för betydelse? Ulf: En bra historia ska överraska, ge ett sam-manhang och skapa associationer. En berättelsehjälper folk att memorera en produkt eller entjänst i det mentala landskapet.

Thomas: Det är svårare idag att konkurrera

med sina tjänster och varor. Därför blir det meroch mer berättelser kring produkterna. Detfinns kollegor som menar att detta är framti-dens ekonomi. Berättelser används för att säljaföreställningar om hur man ska leva. Vi har ing-en användning för statistik, lagar eller torra ab-strakta resonemang idag.

Bengt: Kan man då göra skillnad mellan be-rättelser som inte bara vädjar till intellekt utanockså till känsla?

Thomas: Ja, och styrkan med bilden och be-rättlser är att den vädjar till båda delarna.

Ulf: Våra kreatörer sitter dagarna i ända ochskapar varumärken och de vädjar till både för-nuft och känsla. Och det är väldigt mycket koderi berättelsen idag.

Thomas: Möjligen är det den moderna tekni-ken med sin virtualitet som har gjort att berät-telserna har kommit tillbaka. Den har gjort detmöjligt att överskrida rum och tid, som en be-rättelse alltid har gjort. Under andra hälften av1900-talet sågs inte berättelsen som något verk-

ligt utan som en skröna, något man kunde roasig med. Men med ny teknik kan vi lämna enverklighet och hitta en annan – som att e-han-dels företagen egentligen bara är vanliga post-orderföretag…

Ulf: Jag ser också en annan trend. Att motta-garen själv får fylla i de sista stegen i berättelsen,du lämnar sista biten av cirkeln öppen, att maninte berättar allt utan folk får tänka själva.

Bengt: I muntliga berättelser, och främst vit-sar, är det mycket vanligt. ”Mamma, jag vill intetill Amerika- Tyst unge och simma vidare.” Denär från 50-talet. Sedan har det fortsatt på den vä-gen.

Vad beror det på? Att det blir mer och mer av-skalat?

Ulf: Att man är mer mogen att se. Vi exponerasmycket för olika berättelser och blir mer vana.Ser jag en film idag kan jag nästan gissa vad nästaruta visar. Man väntar på överraskningen, att seom det kan hända något annat. Sedan använder

ELISABETH OHLSON Ålder: 39 år. Gör: Fotograferar. Har gjort: Utställ-ningarna Ecce Homo och Amauros

ULF ENANDER Ålder: 46 år. Gör: vd och projektledare på reklambyrånSchumacher, Jersild, Wessman & Enander. Ordförande i Svenska reklam-förbundet. Har gjort: Jobbat med reklam sedan 1979.

”Vi kan skoja om norrlänningar och no

GURU02s6265 2000-10-12 00.05 Sidan 64


man olika koder i olika grupperingar och är manutanför förstår man inte vad de pratar om.

Thomas: Berättelser kan vara ett sätt att av-skärma en grupp från en annan. Ett slags vi ochdom-resonemang. Vi har våra berättelser ochdet gör att vi hänger ihop. Koder är ju inget nytt– jag tänker på rövarspråket i Röda och Vita ro-sen och det var ett sätt att hålla de vuxna utan-för.

Elisabeth: ”Ecce Homo” var en berättelsesom jag inte fick ändra på. Den fick bara berät-tas på ett sätt. Och om jag då bryter den normen

så är det spännande hur det kan uppröra såmycket. För mig såg bilderna exakt likadana utsom andra jag sett. Det var en historia som ärsann för mig men som så många uppfattade påannat sätt.

Thomas: Det är också tidens tecken – att manvrider saker 180 grader. Du har en igenkänningsom i ”Ecce Homo”, sedan vrider du det lite. Detbehövs inte så mycket för att det ska bli enenorm effekt. Och det gillar unga människoridag. Många tittar på reklam som om det varkortfilmer.

Ulf: Det är vårt problem. Det är roligare atttitta på historien än att titta på vem som skicka-de den.

Bengt: Men reklamen verkar vara väldigt rik-tad mot en yngre, initierad publik. Är det så attni frivilligt släpper den äldre gruppen?

Ulf: Nej, det är många unga som arbetar i vårbransch.

Samtidigt finns det tendenser till att histori-er som alla förstår prioriteras bort, för att man

vill vara först när det gäller nya berättelser ochatt läsa av nya koder. Det gör att man faktiskttappar kommunikationseffekten i det kommer-siella uppdraget.

Då är det ju intressant det här med tabun. Ivår bransch handlar det bara om att man intefår vara effektsökare. Vi upprörs över att Benet-ton använder sina bilder i kommersiellt syfte,inte att bilderna är hemska.

Elisabeth: Det är ett bra exempel. Deras bud-skap har ju alltid varit bra men det är synd att deska ha loggan där i hörnet. Jag saknar reklam-kampanjer som inte har någon avsändare. Brabilder som människor kan fundera över. Som”Under exposed” i tunnelbanan för några år se-dan…

Thomas: Men där har vi ju tabu idag. Vi fårinte blanda ihop det politiska och det kommer-siella för mycket. Men det håller på att föränd-ras. Vi går in i ett samhälle där man blandar ochdär unga inte längre tycker det är så viktigt omgränserna överskrids.

THOMAS FÜRTH Ålder: 53 år. Gör: Vice vd och analytiker på forskningsa-nalysföretaget Kairos Future. Arbetar med värderingar och värderings-förändringar. Har gjort: Är utbildad historiker. Har satt samman en bokom tabun, moral och omoral.

BENGT AF KLINTBERG Ålder: 61 år. Gör: Folklivsforskar, skriver böckeroch pratar i radio i P1 på söndagar. Har gjort: Känd för böckerna ”Råttan ipizzan” och ”Den stulna njuren”.

h norrmän, men var går gränsen?”

ORDLISTA

NORMHandlingsregel, påbud hur man börhandla, det normala eller godtagna beteendet.TABU Förbud mot att röra eller nämna något.Företeelser som väcker starka känsloreaktio-ner. Källa: ne.se, SAOL

GURU02s6265 2000-10-12 00.06 Sidan 65

Ulf: Och vad är tillåtet när det gäller etniskagrupper? För ett tag sedan var det ett uppmärk-sammat fall i vår bransch i en affärsuppgörelsenär någon sa: ja, så går det när man har att göramed judar och indier. Ingen tyckte det var kul.Vi kan skoja med norrlänningar eller norrmän,men var går gränsen?

Bengt: Om en vanlig svensk pratar om svart-skallar och blattar, då är det inte bra. Men denstigmatiserade gruppen kan själv använda detutan problem.

Elisabeth: Så gör ju vi i homorörelsen också.Vi säger ju flata och bög, bara för att ta bortklangen.

Bengt: Norgevitsarna har jag studerat. På 60-talet i usa kom en del aggressiva vitsar om po-lacker som sedan spred sig till Sverige och Norge.Men polackvitsarna var egentligen rasistiska vit-sar om svarta – det finns en språklig likhet i ”Po-lack” och ”Black”. Det var en stark rasstämningsom projicerades på en grupp som det inte var ta-bu att skämta om. I Sverige kan vi skämta omnorrmän för att de är mer lika oss – danskar ochfrämst finnar är till exempel mycket mer tabu.

Thomas: Men är skämthistorien överhuvud-taget ett sätt för oss att handskas med tabu?

Bengt: Ja, där har ju Freud skrivit om skäm-tets förhållande till det omedvetna. Vi tar uppstämningar som fyller oss med spänningar ochobehag så att vi känner lättnad.

En bra historia handlar alltså om att tangeraett tabu men att inte gå över gränsen. Men vadär det då idag som vi absolut inte får göra re-klam om eller berätta en historia om?

Thomas: Ett tabu vi har idag är naturen. Vifår inte röra något, vi får inte smutsa ner ochdjur ska behandlas lika bra som människor.

Elisabeth och Ulf: Manlig sexualitet. Det ta-las det sällan om.

Bengt: Pedofili. Det är det absoluta tabut.Det har skrivits böcker om hur terapeuter försö-ker frammana förträngda minnen av att barnhar blivit utsatta för övergrepp av föräldrarna.Det kan likställas med dåtidens häxprocesser.Umgänget med Satan som då var det absolutvärsta man kunde ha.

Thomas: Det intressanta är hur mycket mankan flytta gränsen till ett tabu. Tabun urholkasmed tiden och förändras.

Bengt: Som sex. Det var väldigt tabubelagt

när jag var barn. De runda orden kunde inte an-vändas offentligt. Nu finns de i dagstidningar.

Thomas: Eller att tala dialekt offentligt. Detblev ett ramaskri om folk talade finlandsvenskai radio.

Ulf: Det är en oerhört märklig moral vi har,för vi får till exempel inte använda svordomar ireklamfilmer.

Thomas: Ja, svordomar är också tabu underföreläsningar och i offentliga diskussioner. Detär mycket svårt att veta när svordomar får an-vändas utan att publiken reagerar fel.

Ulf: Man kan prata om kollektiva tabun mendet finns också tabun, i olika intressegrupper.Oavsett vad man gör får man en reaktion. Som attman kastar en nalle i en reklamfilm och så ringersvenska nalleföreningen och för ett jäkla liv. Elleratt man sitter i en bil och har hunden koppladutanför och då ringer djurskyddsföreningen.

Vad är det som upprör människor så när mangår över gränsen?

Elisabeth: Om man provocerar så händer detnågot i en människa. Och då måste den perso-nen gå vidare i sig själv och det är besvärligt. Istället blir man förbannad. Min utställning stör-de något som låg mycket djupt hos människor,att man inte får göra så här. I det andliga, heligarummet får jag inte vara, där finns bara det nor-mala. Där går gränsen.

Ulf: Men med det så flyttar du ju fram grän-sen?

Elisabeth: Ja, och vissa som reagerade starktskäms nog idag.

Ulf: Men är det inte särintressena som styr ta-bun idag? Inte kollektivet. Så försöker mediaoch institutioner definiera vad det är. Alltsåfinns det ingen rådande etik och moral idag.Samhället är så mångkulturellt.

Bengt: Jag tycker det är lite back-lash när detgäller värderingar, med etikettsråd i tidningar-na och smokingen har kommit tillbaka. Det ärkonstigt, för samtidigt är vi friare än någonsin.Men kanske är det just den friheten som gör attvi vill ha fastare normer och regler?

Thomas: Eller så är det ett sorts osäkerhets-tillstånd där man inte vet vart utvecklingen ärpå väg. Då griper man efter struktur. Man lär sigatt det finns många olika normer i samhälletoch i ett mer globalt samhälle är det situationensom avgör vilka normer man ska ha. Det är op-

portunistens sätt att bete sig som blir regel. Förminoriteter är det enklare att se gränser efter-som de kan se gränsen till det normala. Men nuär vi i ett samhälle där alla måste kunna hanteragränser, för ingen är i majoritet.

Vad kommer då vara okej framöver som är heltfel och tabu idag, tror ni?

Bengt: Narkotika, som brukar kallas den go-da fienden. Alla är överens om att det är dåligt.

Elisabeth: Men man ser bilder från gamla Ki-na och deras opiumhålor. Det verkar inte vara såstor skillnad på det och våra barer idag. Att ta enshot och komma igång.

Thomas: Men samhället behöver några godafiender eller inre fiender för att kunna hållaihop. När jag var yngre kunde man åka i arrestenför att man hade en oöppnad kvarting på sig,men det var rökkupéer på alla tåg. Idag sitter deoch provar brännvin på bästa sändningstid i tvmen jagar bort rökare med blåslampa.

Finns det en formel för en bra historia?Bengt: Identifikation. Vi är översköljda idag

av information och väljer bort massor. Vi ärnästan inte ens medvetna själva om vilka meka-nismer som gör att vi fastnar för något.

Ulf: Att rikta sig till människor som liknar va-randra i utseende och klädstil fungerar inteidag. Det handlar bara om attityd. Nu har före-tagsledarna släppt slipsen. Då kan man ge sigsjutton på att några andra kommer ta på sigslips igen. Så enkelt är det.

Måste man då välja exakt vem man ska riktasig till idag?

Thomas: Ja, och då blir retoriken central, förspråket är ju en värdering och attityd. För 20 årsedan var retoriken helt mossig. Idag är det ma-nagementkurser i parti och minut i retorik. Manska tala med bönder på bönders vis. Och densom då kan tala tillräckligt många språk kan rö-ra sig fritt mellan grupper.

Ulf: Det är som när man läser sagor för barn.Det är oerhört mycket mer spännande och ma-giskt än vilken bildruta som helst, eftersom densortens berättande är så förväntat. Det gällerför samhället också. Jag tror att vi kommer attgå tillbaka mer till det muntliga berättandet.Det finns som en kollektiv, trygg erfarenhet hosalla. !


”När jag var yngre kunde man åka i arresten för att man hade en oöppnad kvarting på sig men det var rökkupéer på alla

tåg. Idag sitter de och provar brännvin på bästa sändningstid i tv men jagar bort rökare med blåslampa.”

GURU02s6265 2000-10-12 00.07 Sidan 66

et finns en tickande bomb i den nya ekonomin.Det säger terapeuten och konsulten Virva Her-litz. Bomben handlar om stress, för lite gränseroch för mycket ansvar på varje individ.

Det som varit den nya ekonomins stolthet, frihet ochindividualism, håller på att tippa över i utbrändhet ochsjukdom.

– Människor behöver ramar och gränser, men idagarbetar många i ett gränslöst landskap där de är helthänvisade till sin egen förmåga att strukturera både ar-betets innehåll och genomförande.

I de nya företagen är dessutom medarbetarna ungaoch har fortfarande inte hunnit forma sin yrkesroll, vil-ket gör att gränserna är ännu svårare att sätta.

– Mitt motto är att det inte finns frihet från ingenting,frihet existerar bara i förhållande till någonting. Över-satt till arbetet betyder detta att individen för att kunnakänna sig fritt skapande också behöver ramar och struk-tur, säger Virva Herlitz.

För att lösa dagens grundläggande problem är beho-vet av hjälp från professionella stort, både bland medar-betare och ledare. Upplevelsen av brist på tid, stress ochkraven på effektivitet och förnyelse är de största proble-men som många människor brottas med.

– Chefer idag har alltid ont om tid och blir på så visdåliga förebilder för sina medarbetare. Jag lyssnade nyli-gen på en ung it-företagare som pratade om att tiden ärvår fiende. Men vi kan inte ständigt gå emot den resurssom är färskvaran i livet – tiden.

Enligt Virva Herlitz är ett generalfel att man påmånga företag aldrig stannar upp och reflekterar. Dettainnebär också en säker början till slutet på den kreativaprocessen. Och just kreativitet är de nya kunskapsinten-siva företagens stora tillgång.

– Emotionell intelligens, eq, är en grundläggandekompetens som hjälper dig att sätta gränser. Har du intekontakt med dig själv, dina behov, önskemål, rädsloroch farhågor så fortsätter du att snurra, ta in mer ochmer information och slåss mot tiden. Detta fungerar etttag men sedan tar du slut – även om du är ung. Företagenväxer så fort idag att man verkar ha svårt att bygga in dennödvändiga infrastrukturen. Produktionen går före,men det kan bli en dyr slutnota!

Ett annat problem som Virva Herlitz stöter på i sitt ar-bete som konsult på Sinova, ett av Sveriges största part-nerägda konsultföretag, är hur man hanterar mångfaldoch kulturskillnader. De ständiga fusionerna mellan fö-retag och länder skapar förvirring. Frågor som: Vem äregentligen ledare? Hur ska organisationen se ut? Hurhanteras makt och hierarki inom företaget? Hur öppenska organisationen vara? Hur ser företagskulturen ut idet andra landet? är sådana som dyker upp omedelbart.

– I början av en sammanslagning finns det massor avenergi som ofta följs av en svacka och sedan stabiliseras lä-get. Men om man gör en ny fusion innan företaget stabili-serats, då drabbas medarbetarna av stor förändringsstressoch det känns oerhört turbulent, säger Virva Herlitz.

Konflikthantering, manligt och kvinnligt, hur pre-senterar jag ett nytt projekt, hur lyfter jag fram min kom-petens, vågar jag be om tjänstledigt är andra frågor sommånga undrar över och som Virva Herlitz möter varjedag. Sinova arbetar i huvudsak med att vara ett stöd i för-ändringsprocesser och kärnkompetensen är organisa-tions, personal- och ledarutveckling .

Företaget har kontor i Stockholm, Malmö, Oslo ochKöpenhamn och totalt 100 konsulter med kunskap in-om ekonomi, information, kommunikation, omvärlds-orientering, beteendevetenskap och psykologi. !

D

”Dagens chefer är dåliga förebilder”

" Hon plockar fram dina bästa sidor. I livet och näringslivet. Gurus företags-psykolog Virva Herlitz är proffs på allt

som gör dig till en bra affär.

TEXT ERIKA AUGUSTINSSON FOTO FREDRIK HJERLING

6 8 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

Fråga Virva!

GURU02s6869 2000-10-11 22.39 Sidan 68


Hur är det med makt-balansen i bolaget?Åt skogen, kanske.

Skriv till Virva och få råd.

VARJE månad kommer Virva Herlitz att svara på läsarnas frågor. Är det något du vill fråga Gurus företagspsykolog? SKICKA ett mail till [email protected] eller ett vanligt brev till Guru, 105 44 Stockholm. DU KAN också faxa på 08-736 30 77.!

GURU02s6869 2000-10-16 15.02 Sidan 69

N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 7 1

hånglar Vi

! Singel, sönderstressad och kåt? Du jobbar jämt och har varken tid eller

ork att ragga. Därför har äktenskaps-mäklarna högkonjunktur.

T E X T M A R I A G E R LO F S O N I L LU ST R AT I O N JA N O LS S O N

för litei den nyaekonomin

GURU02s7175 2000-10-16 14.43 Sidan 71

7 2 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

ag har inte tid att träffa någon, jagjobbar ju jämt.” Har ni hört det för-ut? Tidsbrist är en giltig ursäkt föratt vara singel, eller ett bra svep-

skäl. Häckar man dygnet runt på jobbet, blirkontoret den enda ”jaktmarken”. Följden är attäktenskapsmäklare av allehanda slag fått en re-nässans.

Någonting håller på att förändras. Plötsligtberättar folk att de satt in en kontaktannons el-ler raggat på nätet, utan att ens anta en lätt röd-ton i ansiktet. Och de är helt vanliga människor– inga desperata losers. Allt fler arrangerade sättatt hitta vänner eller partner dyker upp. Det ärinte längre lika dramatiskt och pinsamt att ha

en blinddate – man behöver inte gifta sig ellergå i säng med någon bara för att man ätit luncheller middag ihop.

Webben fullkomligt väller över av kontakt-annonser. Söker du på ”kontaktannons” på Alta-vista får du 50 100 träffar. På exempelvis Every-days kontaktsida kommer det in cirka 300 nyaannonser per dygn.

nätannonserna är en orsak till att detblivit mer accepterat med kontaktannonseräven i tidningar. Det tror åtminstone Pehr Boh-man, vdpå Mediasvar ab, som tar hand om kon-taktannonser för 50 tidningar i Sverige.

– Sedan vi startade för drygt fem år sedan har

antalet annonser växt med 10–15 procent per år.De senaste två åren har de ökat med 20 procentper år. Våra kunder säger också att det blivit meraccepterat att sätta in en kontaktannons.

Andelen kvinnor som annonserar har ökatmarkant. Tidigare var 80 procent av annonsö-rerna män, nu är det 55procent män och 45pro-cent kvinnor som annonserar. Enligt Pehr Boh-man är det främst personer med hög utbildningsom sätter in kontaktannonser.

– Det är mycket folk i karriären. De jobbar såjävla mycket att de inte hinner träffa folk. Dåtycker de att en annons är ett vettigt sätt att träf-fa någon på.

Äktenskapsmäklare är sålunda ett yrke med

Webben fullkomligt väller ö

DaGS aTT HåNGLa!

”J

GURU02s7175 2000-10-11 22.42 Sidan 72


goda karriärmöjligheter. Förr behövdes de föratt undvika inavel och på grund av de fysiska av-stånden mellan människor. Idag behövs de pågrund av de mentala och sociala avstånden mel-lan folk.

– Vi har en unik situation idag som vi aldrighaft förut. Hälften av alla hushåll i Stockholmbestår av singlar.

– Dessutom jobbar folk allt mer. Att arrange-ra möten mellan folk är ett explosionsartat fe-nomen. Det hänger ihop med en medvetande-förändring i hela samhället. Folk är mer öppnaoch flexibla både i jobbet och privat. Gamla nor-mer och regler gäller inte längre.

Det säger Hari Eriksson. För två år sedan

startade han singelmingel-kurser på sin kurs-gård Ängsbacka i Värmland. Hittills har 350singlar gått kursen, mest stockholmare. Mångaav dem jobbar mycket och kommer från media,it och reklambranschen.

Idén till att ha en mötesplats för singlar fickHari när han själv var singel och gick ut mycketpå krogen.

– De människor jag började prata med ochsom var lätta att få kontakt med var gifta. De varglada och avspända. Jag undrade var alla andrasinglar var eftersom jag aldrig mötte dem påkrogen. Jag insåg att det behövdes ett forum attträffa vänner på där folk inte är fulla, berättarHari Eriksson.

Först tänkte de att målet med kursen var attdeltagarna skulle hitta en partner, men det blevlite för seriöst. Nu är syftet att utveckla sig självoch att ha roligt ihop med andra.

ängsbacka är långt ifrån ensamt om atthjälpa singlar att mötas. Nyligen startade klub-ben Morefriends i Stockholm. De arrangerar fes-ter, resor, utflykter och andra aktiviteter försinglar. Efter en månad har de fått 600medlem-mar.

– Som singel märkte jag själv att det var svårtatt träffa någon, trots att det finns så mångasinglar. Att träffa någon via annons verkar så ba-nalt, då är allt inriktat på att träffa en partner.

r över av kontaktannonser

GURU02s7175 2000-10-11 22.42 Sidan 73

Därför ville jag starta något där man på ett na-turligt sätt träffar nya människor, säger JamesHollingworth, vd på Morefriends.

Morefriends använder sig av internet. På de-ras hemsida kan man anmäla sig och få infor-mation om kurser och fester.

– Förr fanns det en rädsla för att internetskulle göra folk asociala, men det är precis tvär-tom. I stället har folk blivit mer sociala medhjälp av nätet. Det har blivit en ny mötesplats,säger James Hollingworth.

Att internet har gjort det lättare och mindrepinsamt för folk att söka kontakt med främling-ar råder det ingen tvekan om.

På nätet finns det hur många möjlighetersom helst att kommunicera med människor dualdrig skulle möta annars. Nätet är dessutomidealiskt för folk som kommer hem från jobbetför sent för att ringa sina kompisar, som inte or-kar gå ut för att de är utarbetade eller för ensam-stående föräldrar som sitter hemma själva närBollibompa tonat ut och barnen har somnat.

när som helst kan du koppla upp digoch hitta någon att prata med. Dessutom kan dusitta framför datorn och småfisa i dina fula nop-piga mysbrallor, med fett hår och röd finne pånäsan och samtidigt flirta vilt.

På nätet finns traditionella kontaktannon-ser. Det finns dejtsajter, kontaktförmedlingar,chattar, mailinglistor och en rad andra ställenatt komma i kontakt med folk på.

På Spray Date kan du exempelvis komma ikontakt med folk med samma intressen, läsa de-ras hemsida och efter lite mailande bestämmaträff.

– Jag har varit ute på flera träffar via Spray Da-te, men det är inget jag berättar för mina kompi-sar. Bara de som själva raggar på nätet vet om attjag gör det. Det är ett bra alternativ till krogen,berättar Lotta, 27 år, som är singel i it-bran-schen.

7 4 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

När det kommer till kritan ä

1. Sök upp en lagom nerklottrad vägg.2. Leta upp en snygging.3. Tryck upp honom/henne mot väggen.4. Hångla.

DaGS aTT HåNGLa!

GURU02s7175 2000-10-11 22.42 Sidan 74

Det var en kompis till henne som tipsade omSpray Date. Hon har i sin tur tipsat en annankompis. Men det är inget de talar högt om.

Att träffas via nätet är fortfarande lite hysch-hysch. Ingen av dem har fått någon relation ge-nom nätet, men många trevliga träffar. Lotta varhelt övertygad om att det bara var knäppgökarsom dejtade på nätet. Men efter några träffarfick hon ändra uppfattning.

– Det var väldigt många normala, trevliga kil-lar med bra jobb. De, liksom jag, tyckte att dettavar ett lite spännande och kul sätt att göra var-dagen lite roligare. Det var inte i första hand föratt träffa någon, även om det är klart att man

har det i bakhuvudet. De jag mött på nätet harinte varit hälften så desperata som de som försö-ker ragga upp någon på krogen innan stäng-ningsdags.

de flesta av hennes kompisar brukar träf-fas på jobbet eller på olika branschfester. Mångaträffas också via gemensamma vänner. Men Lot-ta jobbar på ett ganska litet företag. De killarsom jobbar där är gifta. Hon kommer från enannan stad och har inget etablerat umgängehär.

– Fördelen med nätet är att man lär kännavarandra lite innan man träffas första gången.

Dessutom är man nykter och utseendet blir intelika viktigt. Men när det väl kommer till kritanär det ändå kemin som gäller. Det är nog likalätt eller svårt att hitta den rätte på nätet som påkrogen.

– Men man märker på nätet att det finns ettotroligt behov av kontakt. Och det kan ju varaskönt att veta att man inte är den enda singelnsom vill träffa någon, säger Lotta. !

Maria Gerlofson är frilansskribent och en hejare på att läsa sjökort när hon inte studerarrelationsvetenskap i den nya ekonomin.


n är det ändå kemin som gällerA

FT

ON

BL

AD

ET

BIL

D

GURU02s7175 2000-10-11 22.43 Sidan 75


! Jag viiill röka, kvider skribenten ochförläggaren Jessika Gedin.Det är gott, manblir glad och detär fortfarandeförknippat med uppror ochrevolt! Nu åter-upplivar vi rök-kulten igen efterår av förföljelse.

TEXT JESSIKA GEDIN

RÖRINTEMINCIGG!

GURU02s7679 2000-10-11 22.45 Sidan 76


AF

TON

BL

AD

ET

BIL

D

EG!

GURU02s7679 2000-10-11 22.47 Sidan 77


MAN BLIR GLAD AV ATTROKA

J ag var elva första gången jagrökte. Jag hade stulit tre rödaPrince från min storasyster,

och när jag var ensam hemmasmög jag ut på balkongen – hu-kande så att grannarna inte skullese mig – och så fumlade jag medtändstickor som blåstes ut och jaghade en gul holkärmad tröja påmig och högerhandens fingrarspretade stelt och filtret blev fuk-tigt mellan mina ovana läppar.Tobaken var rivande stark ochfrämmandesmakande. Strupensnörptes samman av förvåningoch världen snurrade till. Men förmig kändes den där första hos-tande utandningen som min sistasuck av barndom och mitt första,rökfyllda, nyfödda, andetag somvuxen.

cigaretten har – av naturligaskäl – ganska dåligt rykte. Vid dethär laget vet vi alla att rökning ärfarligt, men i en tid där livsstils-magasinen ändå snobbar med ci-garrhyllningar och där piprökan-de äldre män anses sofistikeradeså är cigarettrökarna satta på un-dantag.

Vi är företrädesvis låginkomst-tagare och kvinnor, och knapptlängre välkomna på vare sig ar-betsplatser eller på restauranger.

!!

Bob Dylan

LaurenBacall

GURU02s7679 2000-10-11 22.49 Sidan 78

©Will Eisner

P´Gell

N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 7 9

TSå varför röker man då? I alla

fall?Under åttiotalet höll A non

smoking generation hela min års-kull i ett järngrepp, vi lockadesmed (eventuella) pengar till enklassresa om hela klassen var rök-fri i tre år. Tanken var förstås attgrupptrycket skulle skrämma ossalla till sundhet, men det skapa-des också ett hotfullt angiverisys-tem där hot och mutor frodades,och i ett sånt sammanhang blevcigaretten en symbol för frihetoch kritiskt tänkande.

Cigaretterna var också en fri-hetssymbol på ett väldigt konkretsätt. För den lite töntige som ald-rig någonsin varit nåt vidare påvare sig basket eller brudragg-ning var rökningen liksom engenväg till coolhet. En kaxigtvinklad cigg i mungipan på skol-gården under lunchrasten kundeförvandla en från groda till prinspå bara några sekunder.

För mig var rökningen en vinkom vem jag skulle bli. Eller villebli. En världsvan femme fatale, ensjälvständig P’Gell lutad mot enöverlistad Spirits skrivbord med-an hon provocerande bad om eld,en svårmodig lonesome rangersom stirrade medelklassen i vit-ögat och ryckte på axlarna åt trivi-

aliteter, en gestikulerande globe-trotter som med världsvana fing-rar knackade cigaretten motsilveretuiet och sen lätt framåtlu-tat lät den tändas av beundrandeåhörare.

I gymnasiet satt vi på caféernaoch planerade vår framtid ochdrack kaffe med alldeles förmycket socker och vi rökte Camelutan filter och var noga med atttända dem i den ände där textenvar tryckt. Vi hade regler om tugg-gummin i askkoppar och föräls-kade oss i pojkar med zippotän-dare som rökte med glöden vändin mot handen.

Vi var odödliga då. Hade smal-nande blaserade ögonkast ochfortfarande liljevita fingrar.

det är inte ett nytt fenomen– rökromantiken. I 1500-taletsEngland var rökning en status-symbol. Man skulle äga en uppsjöav rökverktyg: marmoraskar förtobaken, silvertänger för den glö-dande kol man tände pipornamed, en krats, en kniv och en litensked, och på teatrarna skickadeselden runt på en svärdsegg. Rök-tricken var avancerade – glömrökringarna och dimman – underden elisabetanska eran var det”the ring”, ”the gulp”, ”the whiffe”

och ”the retention” som gällde,och röken måste alltid, alltid blå-sas ut genom näsan.

På 20-talet satte min mormorsfar en cigarett i munnen på minmormor och uppmanade henneatt röka. Det skulle 20-talets fri-gjorda garçonner göra.

Under andra världskriget ficksoldaterna gratis cigarettranso-ner från de patriotiska tobaksbo-lagen, och de efterkrigsfrigjordakvinnorna som stannat hemmaoch arbetat inom industrin de-monstrerade sin nyvunna frihetgenom att bolma som aldrig förr.

Och i 40-talets biomörker rök-te de svartvita giganterna på film-duken:Bogart, Bacall, Brando. En

kärleksfull inzoomning i självatändögonblicket: flamman, glö-den och det omisskännliga fra-sandet av papper. Och så förstablosset; tystnaden, märkligt för-väntansfull i den sekund det tartills utandningen kommer medden alltid lika träffsäkra hårdkok-ta repliken.

det finns många tillfällen dåcigaretten är en liten räddare i nö-den. Är man ny på arbetsplatseneller går första dagen i skolan såfinner man alltid en naturlig fri-

murarplats bland rökarna.På middagar med bordsplace-

ring ger cigaretten en det där lillaextra att pyssla med som gör attman hinner tänka efter innanman talar så att man inte plötsligtgör bort sig med stressade nervo-sitetskommentarer.

Min läkare har berättat attforskare nu kommit fram till attdet finns tre sorters rökare. Det ärnikotinisterna och så är det vane-rökarna, men nu har man ocksåkommit fram till att det finns enstor grupp som röker för att de ärkroniskt deprimerade och för atttvissa ämnen i tobaken har en anti-depressiv effekt. Vi blir helt enkeltlite gladare av att röka.

min idol fran lebowitz harsagt: ”Smoking is, if not my life,then at least my hobby. I love tosmoke. Smoking is fun. Smokingis cool. Smoking is, as far as I amconcerned, the entire point ofbeing an adult.”

Och det var väl egentligen baradet jag ville ha sagt. !

Jessika Gedin är förläggare ochskribent. Hon har en teckninggjord av Will Eisner och tycker omalla sorters cigaretter förutomGitanes, som ”luktar illa”.

Mods MarleneDietrich

PRESSENS BILD, AFTONBLADET BILD, P´GELL PUBLICERAS MED TILLSTÅND AV JENS PEDER AGGER

HumphreyBogart

’’FÖR MIG KÄNDES DEN DÄR FÖRSTA HOSTANDE UTANDNINGEN SOM MIN SISTA SUCK AV BARNDOM

OCH MITT FÖRSTA, RÖKFYLLDA, NYFÖDDA, ANDETAG SOM VUXEN’’

GURU02s7679 2000-10-11 22.49 Sidan 79

often möter en redan på gatan.Väl i butiken finner vi grönatvåltårtor till vänster, gulaschampokakor till höger. Längst

in ligger badbomberna som färgglada ba-kelser och i mitten, vid det som liknar ettbuffébord, är ansiktskrämerna upphälldai kärl. Det är snudd på omöjligt att intekänna och klämma på allt det färgglada.

När Södermalmsborna beklagar hurStockholms it-folk sprider sig i stadsde-len är det i alla fall en butik som lockarkunder på gammalt hederligt sätt, ävenom affärsidén är ny.

Kosmetikkedjan Lush säljer egentill-verkade hudvårdsprodukter som färskva-ra, över disk och i lösvikt.

– Butikerna kommer alltid att vara kär-nan i vår verksamhet, säger Åsa Böre,driftansvarig för de fem butiker Lush hari Sverige.

Lush är på många sätt så långt man kan kom-ma från den nya ekonomins internethausse. An-dra företag bygger sitt varumärke kring tung-nedladdade hemsidor som ska sälja bådeprodukter och image. Lush lockar med väldoft.

efter påtryckningar startades postorder-försäljning för ett och ett halvt år sedan. Omkunderna fortsätter tjata kanske det blir försälj-ning över nätet också. En svensk domänadressär registrerad, men sovande. En grupp studen-ter grunnar på hur sidan ska se ut.

– Vi vet inte när den blir klar, säger BrittOlovsson, ägare till svenska Lush. Det är fortfa-rande svårt med kontokortsköp över nätet i Sve-rige och det känns inte som om vi är beroendeav internet. Vår idé bygger på att man ska luktaoch känna. Men kanske kan internet vara ett brakomplement, säger hon.

Det engelska moderbolaget har en ambitiösinternetsajt, men med vissa brister.

– Ni får faxa i stället, vår e-post fungerar inteännu, hälsar informationsavdelningen.

Förhoppningen som Lush och Britt Olovssonhar är att ryktet om de miljövänliga tvålarna skaspridas. Och det verkar fungera utmärkt.

Den första butiken startades i England 1995. I

Storbritannien finns idag 25 butiker och ytterli-gare 50 är spridda över världen. Britt Olovssonblev inspirerad av en shoppingguide över Lon-don med en interiörbild från en ny affär som påkort tid tagit Londonborna med storm. Denengelska butiken liknade en gammaldags deli-katessaffär, men sålde hudvårdsprodukter.Hemgjorda, utan konserveringsmedel och utanatt ha testats på djur, med färska ingrediensersom frukter, blommor och oljor.

– Jag tyckte att det kändes nytt och fräscht.Människor blir ju allt mer medvetna i sina val avprodukter.

Britt Olovsson satte sig på planet tillLondon och letade upp butiken på King’sRoad. Ett drygt år senare, i november1997, öppnade hon, tillsammans medmaken Bosse, affären på Götgatan iStockholm.

Särskilt mycket hjälp har paret, somockså driver en jc-butik, inte fått. För attstarta verksamheten har det krävts pri-vata banklån och mycket eget kapital.

det engelska moderbolaget slu-ter inga franchiseavtal med sina samar-betspartners, utan går i stället in somdelägare till 35 procent i alla utländskabutiker. Dessutom kräver de att de nyamedlemmarna i Lush-familjen startarlokal tillverkning av alla produkter.

– Det tar lång tid att lära sig produk-tionen och att hitta och utbilda personal.Tillverkningen är det som har tagit mesttid och pengar, säger Britt Olovsson, somoftast går att finna i den nystartade fabri-ken i Årsta i södra Stockholm, där 85pro-

cent av allt kedjan säljer i Sverige tillverkas.De trånga ekonomiska ramarna har också bi-

dragit till att det varit skralt med marknadsfö-ringsaktiviteter.

Lush tycker inte att en tidningsannons räck-er för att ge känslan av att deras affär är speciell.En bilaga i tidningen Amelia gav en rejäl skjuts,men bortsett från det litar Britt Olovsson på ryk-tet. Hon verkar få rätt. I höst öppnar Lush en nybutik i Västerås. Och expansion till de nordiskahuvudstäderna är planerad inom kort.

– Det har varit tuffa år, säger hon. Och det togtvå år innan det blev lönsamt. !

8 0 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

En väldoftande affärsidé

F E M B U T I K E R F I N N S I SV E R I G E

GRUNDADES 1995 av engelsmannen Mark Constantine, som tillverkat kosmetika i 20 år. Constanti-ne var huvudleverantör till The Body Shop i 15 år, innan han startade Lush. Huvudkontoret finns iengelska Poole. LUSH SWEDEN grundades 1997. Första butiken öppnades på Götgatan i Stockholm i november1997. Hösten 1998 tillkom butiker i Malmö och Farsta. Hösten 1999 öppnades en butik på central-stationen i Stockholm och tidigare i år en butik i Göteborg.FRÅN 1998 TILL 1999 ökade Lush Sweden sin omsättning från nio till nära 14miljoner kronor. En ökning med mer än 50 procent. Och vinsten blev faktiskt några hundralappar båda åren.

" Lush gör succé så långt från den nya ekonomin man kan komma.

Kosmetik som färskvara och i lösvikt – svenska Lush har storframgång med sitt sinnliga sortiment.

aPROPå LUKTa GOTT

TEXT ULF ROOSVALD FOTO FREDRIK HJERLING

D

GURU02s8080 2000-10-16 14.41 Sidan 80



Lorem Ipsum AB.ULRIKA HJALMARSON

Vissa gränser måste man passeraför att upptäcka. Fråga de där in-genjörerna som körde jeep in påfel sida om den irakiska gränsen,när de bara var ute i öknen för att

titta på skorpioner, eller vad det nu egentligenvar de tittade på där i hettan. Eller justitieminis-tern som bara gjorde det som vem som helstskulle ha gjort, tog emot den miljon som erbjödshenne. Och fråga den australiensiska gånger-skan som gått två mil och hade tvåhundra meterkvar till triumfens ögonblick när hon stoppadesför oren gång. Väl över på andra sidan är gränsen så smärtsamtuppenbar och vägen tillbaka så orimligt lång.

i den virtuella världen är gränserna inte precis lättareatt upptäcka. Där är folk så busybusy så de tjafsar inte ens emot,utan deletar bara. Vem orkar med nån som säger emot när tid ärpengar och framtiden redan varit?

One Click Away, tack å hej, och du får aldrig veta om det var dinegensinniga stavning, ditt underliga efternamn eller dina usla idé-er som gjorde att du slutade få de där mailinglistorna till din dator.Dörren slängs inte igen med en smäll mitt ansiktet, utan flyttasbara diskret till en annan plats, och nästa gång du vill in, så haringen nånsin hört talas om den. Personer med paranoid läggningombeds omedelbart bege sig mot ett annat decennium. När allt in-te bara är upp, upp, upp, så börjar den hårda sållningen.

Nybyggarandan börjar klinga av i Den Nya Världen, och attbara säga internet och vara 22med många kompisar räcker intelängre för att få riskkapitalisterna att flämta och hala upp kor-tet. Ålderskrisen svalnade när de blev invalda i styrelsen och nuär det rättning i ledet som gäller. Fast med lite mer finess.

Ord som ung, geni, rebell och passion är ju ganska bra atthålla kvar i varumärket när allt kommer omkring, och många ärde som vill få sitt namn förknippat med såna vi-tala uttryck. Det funkar dessutom bra i baren.Och riktigt som förr det blir det ju ändå aldrigmer.

Av rädsla för att skapa en klassiker som ”in-ternet är en tillfällig fluga” så har skeptikernaduckat, men ett enkelt ”intet är nytt under solen”skulle få klart godkänt. För hittills har det nyastenya blivit en blandning mellan näringslivetsryggdunkarkultur, där kontakter och stil ärsnäppet viktigare än kompetens, ”en bra killekan man alltid lära upp och jag brukar jaga medhans far” och det där kittlande i att vara nära desom sticker ut och rör om.

vanliga vanja som jobbar som vanligt ochtycker att det mesta är helt okay är nog bra, men vi vill ha VildaVera med fyra asiatiska skrynkelhundar, före detta strippa sombörjade på kärnkraftverk och nu är mediemogul med en 22 åryngre venezuelsk älskare och som just tagit över ett internatio-nellt bevakningsföretag. Sånt är kul att vara i närheten av.

I brist på egen karisma kan man ju trycka sig tätt intill ochhoppas att lyskraften smittar. Inte just för skrynkelhundarnasskull, men de verkar öppna de rätta dörrarna. Och när gränsenmellan arbete och privatliv är högst flytande bör varje tillfälletill nyttiga kontakter utnyttjas.

Att bubbla smakportioner på bvc med rätt person är ocksåett sätt att sluta cirkeln och bilda en grupp. En som man kan haanvändning för senare. Så har det fina folket alltid gjort. De sub-tila detaljerna avgör om man hör till eller inte. Men tyvärr, nånhandbok finns inte. Inte ens på internet.

i de fina kretsarna är det ultravulgärt att lägga ny mat pågaffeln innan första tuggan är fullständigt svald, men totaltcomme il faut att spy ner taxin på vägen hem. De små sakerna av-slöjar ditt röda blod långt innan du själv märkt det. Det betyderinte att de inte kommer att vara vänliga mot dig, kanske till ochmed bjuda dig igen om du är en trevlig festare och en bra person

att ha på listan – men du blir inte med i den inrekretsen. Och det är inte förrän du halkar över denmagiska gränsen som du inser att du aldrig varitinne. !

One Click Away, tack å hej

Ulrika Hjalmarson är frilansjournalist och återkommande

krönikör i [email protected]

Folk är så busybusy

så de tjafsar inte ens emot, utan deletar

bara.

GURU02s8383 2000-10-13 12.04 Sidan 83

VÄLFÄRD E N S I DA O M T I L L STÅ N D E T I N AT I O N E N

8 6 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

Har du fobi eller?

Mellan 13 och 15 procent av Sveriges be-folkning lider av sociala fobier. Det äröver en miljon människor.

Social fobi innebär att man kan få panik-känslor, börja svettas, få hjärtklappning, tunnelseende och yrsel i socialasammanhang.

Du kan vara i fikarummet påjobbet, på krogen med arbets-kamraterna, på bussen, på dagismed barnen eller i snabbköpet.Överallt där det finns ett krav påatt du ska vara socialt kompetenti ditt möte med andra människor.

Personer som drabbas av social fobi får ofta ettundvikande beteende. De lever lite i en glas-bubbla och lär sig efter hand att leva med sitthandikapp men till priset av att de inte kan levaett normalt liv.

De börjar undvika vissa situationer och blirpå så vis betraktade som märkliga av sin omgiv-ning. Familjen och de närstående får också ensvår roll eftersom de måste ”täcka” och förklarabort socialfobikerns beteende.

att ha social fobi härstammar ofta fråntonårens blyghet. Men det kan också dyka uppom man i vuxen ålder upplevt en negativ hän-delse. Fobin har sitt ursprung i dålig självkänslaoch en känsla av att inte duga. Man är rädd föratt göra bort sig, misslyckas eller bli förödmju-kad så att det blir genant eller pinsamt.

Detta är känslor som alla kan känna igen,men det blir en social fobi först när personenbörjar undvika vissa situationer. I vissa svåra fallkan en tur utanför lägenheten vara en extremtstor prövning.

Detta har under lång tid varit ett dolt handi-kapp för många människor. Men den tid och detsamhälle vi lever i har tydliggjort problemen.Stress och allt högre krav på arbetsplatsen göratt en socialfobiker mår betydligt sämre.

– Omgivningen idag är mer kravfylld och vitvingas exponera oss mycket mer. Tidigare har ensocialfobiker kunnat gömma sig i ett yrke, ellerkvinnor har gömt sig i hemmen. Idag står socialkompetens till och med som ett krav i platsannon-serna, säger Anna Kåver som är terapeut och psy-kolog och nyligen har skrivit en bok om social fobi.

Män och kvinnor drabbas i lika stor utsträck-

ning av social fobi, men män söker mer hjälp.– Det är betydligt svårare för män att inte

kunna prata på möten eller vid en konferens.Kvinnor kan enklare dölja sina problem, sägerAnna Kåver.

Att det till stor del är ettvälfärdsfenomen tror fors-karen Fredrik Saboonchivid Stockholms Universitet.

– Samhället har stor på-verkan, eftersom vi hela ti-den jämför oss med varan-dra och toleransen för

brister och misstag upplevs som mindre idag.

människor i i-länder drabbas i större ut-sträckning av social fobi. Grunden ligger, enligtTommy Davidsson på stödföreningen för drab-bade av social fobi och panikångest, sps, ofta ifamiljestrukturen.

– Vi umgås inte socialt som vi gjorde tidigareöver generationsgränserna och i familjenstrygghet, vilket ger en social träning.

Det innebär att när du kommer upp i tonårenoch plötsligt får krav på dig att vara socialt kom-petent så har du inte fått grundträningen. Detkan vara en orsak till att social fobi har ökat un-

der senare år och även krupit ner i åldrarna.Men problemet i sig är gammalt. Man talar

ofta om att fobier är genetiskt inprogrammera-de, att man som människa måste akta sig för detsom är farligt och hotande. Människor dödar,skadar och förödmjukar varandra och det mås-te man ha ett varningssystem mot. Vissa perso-ner är extra känsliga mot dessa signaler.

Men det finns hjälp idag. Och problemet harbörjat få uppmärksamhet, även om det fortfa-rande är förknippat med skamkänslor att sökahjälp. Kognitiv beteendeterapi är en mer prak-tiskt orienterad terapi där man inte letar såmycket efter orsaken till rädslan utan inriktarsig på att personen ska vänja sig vid de situatio-ner där fobin utvecklas.

ERIKA AUGUSTINSSON

Råd: Den som börjar undvika sociala samman-hang på grund av olust kan för att förebygga ettförvärrat tillstånd börja träna sig i de hotande si-tuationerna stegvis. Det handlar mycket om attförändra sitt tankemönster, eftersom rädslan itanken är det som föranleder stressen och dekroppsliga symptomen och det blir en ond cirkel.

Den som söker professionell hjälp får räknamed att det kostar 800–1 200 kronor per gång.

JAN

OLS

SON

! Mer än en miljon svenskar blir yra och kallsvettiga när de träffar folk

’’Omgivningen idag är mer kravfylld och vi tvingas exponera oss mycket mer’’

GURU02s8686 2000-10-11 22.53 Sidan 86

Så har nog en del redan hun-nit tänka i år, om nu ”bra” äratt fler röda dagar infaller på

veckodagarna måndag till fredag.Det är med kalenderhändelser un-gefär som med vädret – ett samtals-ämne som många kan samlas kring.

Skillnaden är att man kan räknaut hur kalendern skall se ut i fram-tiden. Det dröjer till exempel till2004 innan vi får en sämre place-rad jul än i år och 2005 skall vi barainte tala om.

I år kan vi istället glädja oss åt att det är millen-nieskifte! Detta har ju stötts och blötts under helaförra året och jag skall göra det kort.Själva konceptet med att det skullefunnits ett år noll är en modern myt.

Romerska talsystemet har ingennolla och begreppet noll uppfannslångt senare. Millennium nummer ettvarade alltså åren 1–1000, millenniumtvå åren 1001–2000 och det är alltsåläge för trött-Markoolio att spela inen låt med titeln ”millennium tre”.Den riktiga festen är först i år.

Det som är stort med detta år ärdock att det just kring år 2000 infalleren hel rad ovanliga kalenderhändel-ser utöver firandet av dessa två millen-nier, det vi firade 1999–2000 och ”detriktiga millennieskiftet” som alltså in-faller först om ett par månader.

Kring förra årsskiftet passerade viförst en datumzon som varken inne-höll ”jämna” eller ”udda” datum. Fre-dagen 1999-11-19 inföll det sista uddadatumet – alltså där endast udda siffroringick – på mycket lång tid (nästa gång är 3111-11-11). Inte långt därefter, 2000-02-02, inföll det för-sta jämna datumet sedan år 888! Däremellan be-fann vi oss i ett limbo vad gäller uddhet/jämnhetdär ingen av dessa datumtyper visade sig.

Det där kan kanske avfärdas som numerolo-gi och en kalendermässig sifferexcercis, mendetta år bjuder på mer handgripliga kalender-märkligheter.

Du kanske märkte att vi hade enovanligt sen påsk i år? Den har intevarit så sen sedan 1943!

Påskdagen kan infalla från 22mars till 25 april beroende på förstafullmånen efter vårdagjämningen.År 2011 och 2038 är de enda senapåskar vi har kvar under vår livstid.

Vad påverkar vår kalender? Tvåsaker. Det ena är påskens infallan-de, som alltså påverkas av månen,det andra är när skottåren infaller.

Sedan 1753 använder vi i Sverige oss av dengregorianska kalendern och sedan dess infallerskottår vart fjärde år utom de år som är jämt

delbara med 100.Enda undantaget är år som är

jämnt delbara med 400, som trotsallt är skottår. År 2000 är just ett så-dant undantag.

I kombination med att månader-na har lite olika längd gör det attkombinationen fredagen den 13 före-kommer lite oftare än exempelvissöndagen den 7. Detta år är faktisktett av de få år där fredagen den 13 ba-ra uppträder en enda gång. I år lika fågånger som det allra ovanligaste da-tumet – onsdagen den 31.

Slutligen finns det ett extra skältill att fira lite extra år 2000.

Det är första gången sedan 1972som vi har 53 helger! Eftersom årethar 365 dagar måste en veckodaguppträda fler gånger än de andra.

Ni som efter detta fortfarande ärkalenderbitna skall få en hemupp-gift. I Sverige har vi haft ett världs-

unikt år när februari hade 30 dagar.Vilket år var detta? Skicka ditt svar till

[email protected]. !

Magnus Bodin arbetar på Framfab iLund, är lite av en allkonstnär ochspringer ibland maraton. Digitalhemvist: http://x42.com/

M A I L A T I L L m a G n u S @ B O D i n . O R G BODINBOX

ÅT TA N YC K E LSA J T E R

.1.www.timeanddate.com

Kanske den lättaste tidssajten att hålla redapå om du bara vill ha full koll på kalendrar.

.2.www.tondering.dk/claus/calendar.html

Allt du behöver veta om kalendrar som duinte vågat fråga. Inte särskilt snyggt.

.3.www.fs.net

Tyngre, distribuerat filsystem från MIT.

.4.thesmokinggun.com

USA-skvaller i form av kopior av polisrap-porter och domstolsutdrag. Kändisars fort-körningar och bisarra rättsliga problem.

.5.memepool.com

Dagliga länkar till det mesta av det konsti-gaste på internet. Det finns många så kalla-de weblogs som uppdateras varje dag. Den-na är roligast eftersom den ligger bra till inäringskedjan.

.6.fox.nstn.ca/~dblaike

Nu efter OS: Under OS slogs rekordet i attspringa 1 300 miles (över 200 mil). Senastenytt om folk som springer längre än du nå-gonsin trott folk kunde springa.

.7.www.sr.se

Jag måste bara slå ett slag för Sveriges isärklass funktionellaste mediesajt. Tänkom fler sajter vore så här lättanvända.

8.dilbert.com

Fortfarande den bäs-ta serien som gjortsom de moderna kon-torsarbetarna. Tänkalltid "Hur skulleDogbert ha gjort?".

Synd att julen är så tidig i år

Kalender-händelser

är ett samtalsämne för många att samlas kring

timeanddate.com

www.sr.se

www.fs.net

8 8 N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u

GURU02s8888 2000-10-16 15.37 Sidan 88

?

Djärv? Unik?

GURU02s9091 2000-10-13 12.05 Sidan 90

Nominera din kandidat på www.guru.nu

Nyskapande? Vem har gett dig årets upplevelse på webben? Guru behöver din hjälp att hitta en person, i undan-tagsfall projektgrupp, som under de senaste tolv månaderna gjort framstående insatser för att främjautvecklingen på internet och interaktiva tjänster i Sverige.Vi lägger särskilt stor vikt vid om insatserna varit unika,nyskapande, djärva, annorlunda samt om dessa skapatmöjligheter för ytterligare utveckling.Priset utses av Gurus jury som består av:

AAnnnn WWeessttffeelltt, vd Drax Industries, juryns ordförande.JJooaakkiimm JJaarrddeennbbeerrgg, internetkonsult,

Infinit Information.MMaaggnnuuss BBooddiinn, programmerare Framfab.DDoommiinniikkaa PPeecczzyynnsskkii , underhållare

och grundare av lovesearch.com.FFrreeddrriikk AArrnnaannddeerr, vd och grundare Fondex.

Nominering inför juryn är informell och gratis. Vem som helst har rätt att föreslå kandidat, men juryns arbetsformer är fria och dess utslag är utan appell. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.Årets Webbguru delas ut i samband med tidningen Resumés tävling Webbspelen 2000, 16 november påHamburger Börs i Stockholm.

Hjälp oss utse årets Webbguru

AArrrraannggöörr KKaatteeggoorriissppoonnssoorr

GURU02s9091 2000-10-13 12.05 Sidan 91

M a L M Ö! Brogatan, Brogatan 12

Här samlas många journalister, musi-ker och skådespelare för Malmös kan-

ske bästa barhäng onsdag–lördag. Planlösningen är genial med en hästskofor-

mad bar som inbjuder till flirt, och bistron kan-tas av mjuka hångelvänliga soffor.

Maten är god och prisvärd, men kocken kanvara väl generös med grädden – du blir garante-rat mätt. Boka bord i god tid. Större sällskapkan även abonnera vinkällaren en trappa ned.

Stor stark: 30–38 kronor (sex sorter, 35 cl).Gin tonic: 4 cl, 60 kronor. Varmrätter: 75–180kronor.

! Tempo bar & kök, Södra skolgatan 30

Alla dagar 17.00–01.00. Nästan alltid fullt ös ochdet kan bli trångt i bardelen, framför allt på hel-gerna.

Stor stark: 38 kronor (40 cl, Åbro). Gin ochtonic: 4 cl, 53 kr. Varmrätter: 110–150 kronor (nymeny varje vecka.)

! Restaurang Möllan, Bergsgatan 37

Öppet alla dagar. Kultkrog med Malmös bästabartender, Göte. Drinktips: Höst på Möllan somär calvados, konjak och päroncider.

Här råder allmänt avslappnad stämning.

Ingen dans men ibland underhållning av pia-nister och gitarrister. Billig, bra mat med varm-rätter under hundralappen.

En halvliter öl kostar 40 kronor, en gin ochtonic 55 kronor.

! Izakaya Koi, Lilla Torg 5

Japansk bar och krog som har öppet al-la dagar. Mycket reklamfolk i svarta

polotröjor och bakelitglasögon. Fredag och lör-dag finns dj på plats från 22.00.

Stor stark: 39 kronor (40 cl Spendrups) Ginoch tonic: 4 cl, 58 kronor. Huvudrätter 89–228kronor.

! Slagthuset, Jörgen Kocksgatan 7 A

Öppet: Fredag (han 23, hon 20 år) och lördag(hon 23, han 25 år) 24.00–05.00.

Hit går du efter en helkväll som bara inte villta slut. Folk här har hög alkoholhalt i blodetoch det är absolut sista vattenhålet i Malmösnöjesliv. Det serveras god dansk pölse vid ut-gången.

! Plysch, Lilla Torg 1

Öppet: Fredag-lördag 22.00–03.00 Mingelbarmed spontandans.

Här serveras stooora cocktails. Hög raggfak-tor och många vackra män och kvinnor att vilaögonen på.

L I N K Ö P I N G! Restaurang Kikkobar, Klostergatan 26

Snyggt, fräscht och modernt. Slogan är Eastmeets west och maten är Japaninspirerad. Härsamlas de unga och lite rikare för drinkar föremiddagen som är av det lite dyrare slaget.

! Harry’s restaurang och bar, Ågatan 43

Krogkedjan som sveper över landet fungerar brai Linköping. Lite dyrare mat och åldersgränsen är23 för kvinnor och 25 för män. Här finns ett visstcowboystuk, dansgolv, och det raggas friskt närdet är nattklubb torsdag till lördag. Varmrätter:89–225 kronor. En stor stark kostar 39 kronoroch en fyra gin och tonic kostar 67 kronor.

! Platens Bar, Platensgatan 3

Klubb som spelar allt från soul till techno. Liteyngre publik mest under 25 år. Vill man dansa iLinköping är detta det bättre alternativet.

! Överste Mörner, Stora Torget 8

En klassisk ölpub med lite äldre publiki 30-årsåldern. Många olika ölsorter

och en pubmeny finns alltid till hands. Ganskagemytligt. 39 kronor för en stor stark, 29 kronorafter work. En fyra gin och tonic kostar 65 kro-nor. Varmrätterna ligger på mellan 49 och 159kronor.

9 2 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

G U R U G U I D E N O V E M B E R

På Izakaya Koi i Malmö kan du avnjuta middagen vid bardisken.

A F T E R W O R K

Vågalämna

Stureplan! Jobbar du med it? Vågar dulämna Stureplan? För det finnstrots allt andra it-spots i Sverigedit du kanske får åka ibland påstudiebesök, konferens eller ut-bildning. Visst, det kan kännasjobbigt och osäkert med nya mil-jöer. Så läs först Gurus guide tillkroglivet i Malmö, Linköping,Karlskrona och Umeå.

N Ö J E S -

E L I T

R E K L A M -

FO L K

BILLIG ÖL

GURU02s9294 2000-10-16 16.45 Sidan 92

N OV E M B E R 2 0 0 0 G U R u 9 3

B A R M AT G A LEJ B Ö C K E R

HÅ

KA

N R

ÖJ

DE

R

PR

ES

SE

NS

BIL

D

K A R LS K R O N A! Bio bar och matsalar, Borgmästargatan 17

Här är det fest! Detta är Karlskronas nöjespalatssom huserar i en ombyggd biograf. Här finnstvå dansgolv, stor bar och restaurang.

Ofta arrangeras konserter, jazzkvällar ellersalsaklubb. Åldern är 18 på vardagar och 20 påhelger. En fyra gin och tonic kostar efter kl 22 56kronor och en stor stark 46 kronor. Varm matkostar från hundra kronor och uppåt.

! Nivå, Norra Kungsgatan 1

Hit går Karlskronas it-folk för att dricka drinkaroch slappna av. Skön och lugn atmosfär på var-dagarna, barjockey och spontandans på helger-na.

Restaurang och stekhus där en varmrättstartar på 100 kronor. I baren kostar en fyra ginoch tonic 52 kronor och en stor stark 38 kronor.Snittålder är ungefär 25 år.

! Barista, Ronnebygatan 30

Öppet alla dagar. Kombinerad bar, ka-fé och restaurang. Berömd för sina

panpizzor, som kostar mellan 58 och 65 kronor.Serverar också ciabatta, panini, pasta och sop-por både till lunch och middag. Blandad publikoch populärt hak för en stor stark (38 kronor)och en pizza efter jobbet.

U M E Å! Viskningar & rop, Storgatan 40

En av Umeås trevligaste efterjobbet-krogar,som ligger precis i anslutning till hotell Plaza.Avslappnad hotellobby-känsla, soulmusik ihögtalarna och sofistikerade gäster från 25-års-åldern och uppåt. En varmrätt kostar runt enhundring i brasseriet och omkring 220 kronorpå à la carte-menyn. Stor stark: 42 kronor.

! Restaurang Rex, Rådhustorget

Folkligt inneställe med spridd publiksom blir allt mer högljudd ju senare

kvällen blir. På helgerna förvandlas Rex till trevåningars discokrog. Här finns en fullt god-känd barmeny där alla rätter kostar 95 kronorinklusive en öl eller ett glas vin. Dessutom en avUmeås bästa à la carte-menyer där en varmrättkostar mellan 130 och 240 kronor. En stor stark,40 centiliter, kostar 44 kronor.

! Skytten, Rådhusesplanaden 17 c

Opretentiöst pub- och restaurangställe för it-folk och andra Umeåbor. Bra brasserimeny därvarmrätt med öl eller vin kostar 95 kronor. Debättre varmrätterna på à la carte-menyn kostarmellan 98 och 195 kronor. Stor stark går på 49kronor för en halvliter.

ERIKA AUGUSTINSSON

LÄSKEBLASK

Vad händemed socker-

drickan?

Amerikanska juicer, lassi, milkshake ochfruktdrinkar serveras på vartenda kaféidag. Men jag undrar vart den hederli-ga svenska läsken tog vägen.

Champis, Pommac och sockerdricka?Den svenska läskkonsumtionen idag per in-

vånare och år är faktiskt hela 65 liter. Men tro-ligtvis är det Coca Cola som befinner sig i klartöverläge.

Läsk har funnits i Sverige sedan 1800-taletoch ordet kommer från verbet läska som ur-sprungligen betyder släcka. Original är socker-drickan. Den tillverkades på bondgårdarna aven blandning av socker, vatten och ingefära,som fick jäsa och på så vis bilda kolsyra. I fabri-ker på 1850-talet började läsk tillverkas och me-toder för att kolsyra vatten uppstod i sambandmed att man tillverkade mineralvatten.

pommac lanserades 1919 med en smaksom kom från en mängd olika frukter. Dryckenblev omåttligt populär och snart en national-dryck. Hjälp på vägen hade läsken nog av att al-koholdebatten härjade som värst just då. Atthitta ett alternativ till öl gjorde att man togfram musten, som ser ut och påminner i sma-ken om öl men är utan alkohol. Och det är fak-tiskt den enda dryck idag som i jultider slår för-säljningen av Coca Cola.

ERIKA AUGUSTINSSON

Törstiga Stockholmskisar med sin favoritläsk.

3XDISCO-

DANS

BERÖMDA PIZZOR

GURU02s9294 2000-10-11 23.01 Sidan 93

BÖCKER

Excentrisktgeni jagar

nya miljoner

”Farsan var i Europa under krigetoch tog en massa turistfoton. 40år senare åker vi tillbaka och tarsamma bilder och allt ser lika-

dant ut, till och med samma föns-terluckor på husen. I Europa harde ingen vilja till förändring, atttänka nytt”.

I boken ”Jakten på det nyanya” finns det inte utrymme förtillbakablickar och nostalgi. Voredet nödvändigt att riva Egyptenspyramider, så skulle ingen tveka.Köp dem, det nya kommer ändåatt ta över världen.

Vi kan alltid återskapa dem idatorn. Och gör inte vi det så görMicrosoft det.

Michael Lewis är journalistensom på 80-talet avslöjade vadsom egentligen försiggår bakom fasaderna påWall Street. Nu har han åkt västerut för att gesin bild av Silicon Valley och Den Nya Ekono-min, och han gör det genom att följa ett av Da-lens genier hack i häl.

Jim Clark har redan skapat två miljarddol-larföretag, Silicon Graphics och Netscape, ochär på gång med ett tredje.

Han är ett sällsynt excentriskt geni med ge-nuin känsla för det nya nya parad med totalbrist på självdistans och empati. Eller vad sägsom att bygga en segelbåt med en 60meter högmast som ska seglas enbart med hjälp av dato-rer? Båten är självklart världens största och ny-aste på alla sätt så jag behöver kanske inte påpe-ka att den holländske båtbyggaren med anorfrån 1600-talet sliter sitt hår. Jonas Birgerssonsfleecetröja framstår vid en jämförelse som en li-te mer lättskött accessoar.

Men en visionär har inte landat i Dalen föratt göra det lätt för sig.

med sitt absoluta gehör för det nya nyalyckas Jim Clark få riskkapitalisterna att bortsefrån allt vad affärsplaner och resultat heter ochsatsa på förhoppningar.

När Netscape börsintroduceras långt innande börjat göra vinst och stiger som en raket, blir

det något av ett startskott för it-haussen. Clarkstatuerar också ett exempel när han kräver attgrundaren ska få en större andel i nystartade fö-retag.

Silicon Valley i slutet på 90-ta-let gör allt för att leva upp till my-ten och ingenjörerna är stjärnor-na i denna jakt på pengar ochframgång.

De skickligaste kommer frånIndien och sida vid sida jobbartekniker från världens alla hörnunder dygnets alla timmar för attskapa nya lönsamma produkterföre alla andra.

Bill Gates ande vakar över allt-ihop, Microsofts makt i Dalen är såenorm att det inte är en fråga omutan när han kommer att köpaupp ens idé. Det gäller helt enkelt

att nå fram till det optimala förhandlingsläget. Detta är något som Jim Clark inser på ett ti-

digt stadium, men hans mål är bara att startanytt, när ett företag väl är i gång har han ingetemot att sälja det. Bara han får tillräckligt be-talt. Suget efter pengar är det somdriver utvecklingen mer än nå-gonting annat, och när de anställ-da efter ett år av dygnet-runt-ar-bete äntligen ska få se frukten avsitt slit är stämningen närmast re-ligiös.

hålögda tekniker skålarmed den blinkande börsnotering-en på skärmen – äntligen är de rika!

”Jakten på det nya nya” är enhyllning till Den AmerikanskaDrömmen och ett stycke nutids-historia men också en spännandestudie i hur vanliga dödliga han-terar ett galet geni.

Men lite irriterad blir man än-då av att hela Europa skildras som totalt ovetan-des om den tekniska revolutionen. Sånt gillarinte vi som verkligen ansträngt oss för att kastaoss över det nya nya. Har de aldrig hört talas omEricsson och Kista där eller?

Om Bill Gates ande ständigt förmörkar till-varon för människorna i Dalen så är vädret ettstörre hot för dem som hellre bestiger berg.

Även i denna kultur handlar det om att litapå sin känsla och tro på sig själv, men ett förhas-tat beslut leder inte till konkurs utan snararetill kraftiga benbrott eller förfrusna lemmar.

författaren till äventyrsklassikern ”Tunnluft” är tillbaka med en samling berättelser somkretsar kring klätterkulturen.

I ”Ett berg högre än Everest” berättar hanhur man hanterar tristessen i tältet i väntan påbättre väder, om halsbrytande flygturer överglaciärer i Alaska, vi får möta ett antal mer ellermindre legendariska klättrare och får också föl-ja med Jon Krakauer själv på några spännandebestigningar.

Suget efter bergsklättring beskrivs genom-gående av entusiasterna som en slags absti-nensbesvär.

Många har tvingats lägga av helt underlånga perioder för att inte totalt förlora kontak-ten med livet på marken. De har också sammasvårighet som drogmissbrukarna att förklara

för den oinvigde vad det egentli-gen är som gör det hela mödanvärt.

för trots att jag slukar Kra-kauers målande och välformule-rade beskrivningar av frusnavattenfall och filosofiska funde-ringar kring bergsformationer, såblir jag inte det minsta sugen påatt själv ge mig ut och bestiga nå-got högt.

Kanske är det bokens form, ensamling artiklar, som gör att dendär magiska fascinationen interiktigt vill infinna sig. Men en reg-nig novemberförmiddag när detkänns som om alla bara sliter och

drar i en, så fungerar den säkert rent av terapeu-tiskt. För det är väl i såna ögonblick man kanönska att världen var lite mindre komplicerad.Bara du och berget.

ULRIKA HJALMARSON

9 4 G U R u N OV E M B E R 2 0 0 0

G U R U G U I D E N O V E M B E R

Jakten på det nya nya,Michael Lewis

Ett berg högreän Everest,Jon Krakauer

Michael Lewisåker till SiliconValley och ger sinbild av den ”dennya ekonomin”.

Jon Krakauerberättar återigenom bergs-bestigningar.

DA

N D

EIT

CH

GURU02s9294 2000-10-16 15.06 Sidan 94

STRaNDaD?näSTa nUmmeR aV

GURuGåR i LaND 23 NOVeMBeR

FR

ED

RIK

HJ

ER

LIN

G

GURU02s9595 2000-10-11 22.54 Sidan 95

guru nr 2 - nov 2000 (magasinet guru)

Documents