· ,==h

SLÄKT-EKENNr. 1 24

Medlemsblad för Blekinge Släktforskarförening december 201 5Årg. 32

Blekinge Släktforskarförening önskarsina medlemmar

QR-koden här till vänster kan du

skanna med din smartphone. Du

behöver ladda ner en QR-reader

från Appstore/Google Play.

God Jul & Gott Nytt Släktforskarår!

Släkt-Eken nr 124/2015 2

STYRELSENVice ordförande, ansvarig utgivare,pressansvar, släktforskarvärdSuzanne WernerssonV Kyrkv. 10, 370 30 Rödeby0736-69 56 [email protected]

Kassör, medlemsregisteransvarig,Skeppsgosseregistret, bokhandelnGuy PerssonN. Fogdelyckeg. 27 F, 374 38 Karlshamn0709-42 49 [email protected]

Sekreterare, BåtsmansregistretArne SörlövAlnaryd, 370 33 [email protected]

Ledamot, Stenhuggarregistret,VigselregistretAnnika GyllingGångbrog. 5, 372 37 [email protected]

LedamotSven-Rune GredehallVitaskärsv. 2, 372 91 [email protected]

Ledamot, BåtsmansregistretVanja StjernbergRonnebyv. 1 B, 372 60 Brä[email protected]

LedamotRita HolmgrenSåningsv. 45, 374 53 [email protected]

Suppleant, släktforskarvärdBjörn ThormanVinkelg. 2, 374 33 [email protected]

Suppleant, släktforskarvärdSandra EricssonVierydsv. 1 93, 372 91 [email protected]

NÄSTA MANUSSTOPP: 2016-02-1 5

Tryck: CopyGrafAB, Bräkne-Hoby

Bilder tagna med digitalkamera

Välj högsta möjliga upplösning (flestantal pixlar) och högsta kvalité vidkomprimering av bilderna.För skannade bilder

Fotografier: upplösning 300 dpi.

DIGITALA BILDERFÖR TRYCK

ADJUNGERADE LEDAMÖTERBåtsmansregistrerareLars [email protected]

BåtsmansregistrerareErland [email protected]

Migrationsregistret, hemsidan,redaktör, släktforskarvärdKatarina Mö[email protected]

BokhandelsansvarigGuy [email protected]

SläktforskarvärdSten [email protected]

SläktforskarvärdAnn-Margret [email protected]

FÖRENINGENS ADRESS:Blekinge Släktforskarföreningc/o Guy PerssonN. Fogdelyckeg. 27 F, lgh 1201SE-374 38 Karlshamn

MEDLEMSKAPFrågor om medlemskap ställs tillGuy Persson [email protected]öm inte att meddela ny adress/e-postadress

MEDLEMSAVGIFT 20161 50 kr för enskild medlem75 kr för familjemedlemGlöm inte att ange namn, adress, e-post-adress samt om du vill ha Släkt-Eken ibrevlådan eller som PDF-fil.

Pg: 431 79 28-2, Bg: 633-2720

Föreningens hemsidawww.blekingesf.se

Föreningens [email protected]

Föreningens [email protected]

VÅRA [email protected]

Blekinge BåtsmansregisterVanja Stjernberg, [email protected]

MigrationsregistretKatarina Möller, [email protected]

SkeppsgosseregistretGuy Persson, [email protected]

StenhuggarregistretAnnika Gylling, [email protected]

Medlemstidningen Släkt-Eken ges ut medfyra nummer per år. För återgivande avsignerade artiklar, bilder och illustrationerkrävs tillstånd av författaren och fotograf-en/illustratören. Författarna är själva ansva-riga för innehållet i artiklarna. Citat får görasom källan anges. Redaktören språkgranskaroch redigerar insänt material.

Släkt-Eken som taltidning? [email protected]

ANNONSERING ISLÄKT-EKEN1 /1 -sida 1 000 kr

1 /2-sida 500 kr

1 /4-sida 250 kr

1 /8-sida 125 kr

Medlemmar får gratis annons 1 /16-sida

Släkt-Eken nr 124/20153

VICE ORDFÖRANDE HAR ORDET

Då har vintern kommit till Blekinge. Vinter betydersläktforskning i det sammanhanget att är det mörktute efter korta dagar så varför inte sitta inne viddatorn och "bena ut" lite släktförhållanden när såmöjligheterna ges.

Jag är, och kommer att fortsätta som, släktforskar-värd i Jämjö en gång i månaden. Så kommer det attvara även under vårterminen 2016. Det är oerhörtgivande att prata med andra släktforskare som hardiverse frågeställningar.

För ett tag sedan så hade Kunskapskanalen på SVTutsändning av de föreläsningar som var på Släkt-forskardagarna i Nyköping. Trevligt att ta del avdem. Andra TV-program med inriktning släkt-forskning/hembygsforskning är den ganska nystarta-de serien ”Det sitter i väggarna” med ChristopherO'Regan och Erika Åberg. Rikigt spännande, för desom mot förmodan inte sett programmet så handlardet om att personer med lite äldre hus får hjälp medhistorien om vilka som bott i huset. Här använderChristopher för oss vanliga källor som husförhörs-längd, domböcker osv. Erika är byggnadsvårds-antikvarie och hjälper till med någon inrednings-detalj , kan vara att byta fönster, sätta upp innertakosv. Mycket intressant helt klart och hoppas att detblir en fortsättning även nästa år.

Jag följer "slaviskt" även serien Allt för Sverige iSVT. I skrivande stund (23/11 ) har ännu inte denegna dagen i Blekinge dykt upp, något jag skrev om imin förra spalt.

Under 2015 har det varit mitt första år som vice ord-förande och det har varit ett intressant och händelse-rikt år. Redan i slutet av mars höll vi i Släktforskningi Sydost på Ron - ett välbesökt evenemang. 2016kommer Släktforskning i Sydost att hållas i Krono-berg. I augusti var vi som vanligt på Vannslätten medsläktforskarhjälp och bokhandel. Vår sekreterareArne blev invald i förbundsstyrelsen under släkt-forskardagarna i Nyköping. Under hösten blev det enmedlemsresa till landsarkivet i Lund. Vi fortsättermed våra släktforskarvärdar och migrationsvärd.

I mitten på november var det Arkivens dag och iBlekinge blev det två dagar, ena på ArkivcentrumBlekinge (Bräkne-Hoby) och andra i hörsalen på

Blekinge museum (Karls-krona).Vidare nåddes vi av budet attCarl Szabad avlidit. Han vartongivande för skapandet avde för oss så vanliga Sverigesdödbok och Sveriges befolk-ning. Vila i frid Carl.

Väl mött inför 2016. Kallelsetill årsmöte finns på annanplats i tidningen. Välkomna!

FOTO: BJÖRN H, LINSLUSFOTO.SE

REDAKTÖRENS RADERDet har hänt mycket i Blekinge Släktforskarföreningdenna höst. Vice ordförande är ny släktforskarvärd påJämjö bibliotek, Karlshamns stadsbibliotek har flyttatoch fått ett fint släktforskarrum i Gallerian, Migrations-registret har blivit nationellt uppmärksammat med ettstort reportage i tidskriften Släkthistoria, SVAR-projektet har flyttat västerut från Kallinge till Bräkne-Hoby och vi har varit delaktiga i två välbesökta arkiv-mässor m.m.

Från och med nyåret kommer Ami Kjellander att varasläktforskarvärd på Lyckeby bibliotek en gång imånaden och framåt vårkanten även Holmsjö bibliotek.

Jag ber att få önska en fridfull jul och ett gott nyttsläktforskarår 2016.

Vi tänder ett ljus i advent,det värmer den som frusen är.Vi tänder ett ljus i advent,det sprider ljus i vårt mörker här.Och alla som är rädda ochfryser på vår jord,dom borde få sitta vid vårt bordnär vi tänder ett ljus i advent,när vi tänder ett ljus i advent.

Stewe Gårdare

Tveka inte att höra av dig. Katarina Möller, Alamedan 7,371 31 Karlskrona0455-821 47, [email protected]

Suzanne Wernersson


”Takpannor av betong, rör av betong, mursten avbetong från mitten av 1920-talet ser vi fortfarande i fullfunktion men hur många av läsarna vet hur och avvilka material de tillverkades? (…) BrödrakvartettenWickenberg utgörs av Gunnar, 82, John, 80, Henning,78 och Fritiof, 66. På frågan varför de startade cement-gjuteri berättar de: - Vår far Karl Johan Wickenberg –han blev 84 år gammal – arbetade hos SJ på byggnads-sidan och pensionerades vid 60 års ålder. Han fick oftabygga med betongvaror vid stationsanläggningar ochtyckte det skulle vara en lagom sysselsättning atttillverka betongvaror i mindre skala. (…) – Det var1923 vi bröder började medverka i tillverkningen avtakpannor av enkupig typ. Till denna gård i Bräkne-

BRÖDERNAWICKENBERGS CEMENTGJUTERI I BRÄKNE-HOBYav Göran Wickenberg

Hoby flyttade vi 1925 och flyttade in maskinerna iladugårdsbyggnaden och där har vi tillverkat cement-varor sen dess.

Takpannan – en klassiker

Det är takpannor som ha blivit den verkliga ”lång-köraren” hos Bröderna Wickenbergs Cementgjuterigenom åren. Man kan också lätt inspektera resultatet avlångtidsprovningar av cementplattorna: inte minst itrakten kring Bräkne-Hoby ligger pannor på åtskilligatak till lantbruksbyggnader liksom på tak tillboningshus. Modellen är en- eller tvåkupig eller medtrapetsprofil. Pannor av sistnämnda typ lade bröderna påett förrådstak redan 1927 som fortfarande är intakt. (. . . )

I S. Sandsjö var det ringa tillgång på grus. Däremot vardet rikligt med grus när vi flyttade tillverkningen tillBräkne-Hoby. Vi fick då gruset från järnvägens grus-grop i Dönhult. (…) Vi fick själva sålla gruset.

- Ofta arbetade vi på beting och kunde t.ex. göra 400pannor till kl. 1 5 och sedan hade man ledigt. Denslamma vi fick vid rengöringen av maskinerna togbönderna ofta hand om och körde ut på skogsvägar somett grovt grus.- Vi var ungefär tio man som arbetade med tillverk-ningen. De anställda var från början pojkar från traktensom väl sedan trivdes här eftersom de kunde stanna här20-25 år. På vintern fick vi ofta tina upp grus innan vikunde sätta igång. I allmänhet lade vi ner arbetet vidjultiden och höll upp under januari månad. Under defemtio åren har vi tillverkat två till tre tak i veckan.Det verkar helt enastående att fyra bröder kunnat arbetaihop på detta sätt mer än femtio år. - Det låter kanskelite underligt men faktum är att vi alltid snabbt kommitöverens i vårt arbete. Den kanske främsta orsaken är attvi trivts bra med att tillverka cementvaror är att vi harhaft en mycket god hälsa."

Utdrag från artikeln i Cementa nr 3/1981 har publiceratsi Släkt-Eken med tillstånd av Cementa AB, 2015.

FRAMSIDAN PÅ TIDSKRIFTEN CEMENTA NR 3/1981.BRÖDERNAWICKENBERG VISAR PRODUKTER FRÅN

CEMENTGJUTERIET.

Kvartetten som inte sprängdes hette en artikel

som publicerades i tidskriften Cementa nr 3

1981. Artikeln handlade om bröderna Wicken-

berg som i mer än 50 år drev firman Bröderna

Wickenberg Cementgjuteri i Bräkne-Hoby. Här

följer ett utdrag ur artikeln:


BRÖDERNAWICKENBERGS CEMENTGJUTERI I BRÄKNE-HOBYav Göran Wickenberg

Far: Karl Johan Wickenberg f. 1 859 i Tingsås (G) d. 1 942 i Svenstorp, Bräkne-Hoby (K)Mor: Anna Lovisa Andersdotter f. 1 872 i Tävelsås (G) d. 1 961 i Svenstorp. Bräkne-Hoby (K)

Barn:Karl Gunnar Wickenberg f. 1 899 i Växjö lsf (G) d. 1 990 i Svenstorp, Bräkne-Hoby (K)Jon Vilhelm Wickenberg f. 1 901 i Växjö lsf (G) d. 1 998 i Bräkne-Hoby (K)Henning RudolfWickenberg f. 1 904 i Växjö lsf (G) d. 1 990 i Svenstorp, Bräkne-Hoby (K)GustafEinar Wickenberg f. 1 905 i Växjö lsf (G) d. 1 931 i Svenstorp, Bräkne-Hoby (K)Astrid Signe Katarina Wickenberg f. 1 909 i Tingsås (G) d. 1 994 i Helsingborg (M)FritiofTeodor Wickenberg f. 1 914 i Tingsås (G) d. 2007 i Kungälv (O)

Det var byggmästare Karl Johan Wickenberg som flyttade till Svenstorp från Södra Sandsjö (G) i mars 1925 ochstartade cementgjuteriet.

Göran Wickenberg är barnbarn till brödernas syster Astrid.Finns det någon av er läsare som har minnen från Bröderna Wickenbergs Cementgjuteri och/eller har något som dehar tillverkat? Hör av er till Göran!

Göran WickenbergOdengatan 114441 51 AlingsåsTfn 073-750 07 22 eller e-post [email protected]

FR.V. JOHN W, KARL JOHAN W, WILHELM (DAGSVERKSTORPARE), FRITIOF W, HENNING W. FOTO:PRIVAT.


BÅTSMANSHÅLLETS KOMMENDERING TILL KARLSKRONAav Harry R:son Svensson

Denna artikel handlar om Båtsmanshållets kommen-dering till Karlskrona. Tidigare forskning har inteintresserat sig för det tidigmoderna Sveriges mestkomplexa organisations, Örlogsflottan, bemanning.Därför är båtsmännens tillvaro i Karlskrona höljt i ettdunkel. Men genom att studera Båtsmanskompani-ernas orderböcker och jämföra dessa iakttagelser medsituationen som rådde i andra garnisonsstäder träderbåtsmännens tillvaro i Karlskrona fram ur skuggorna.

Beslutet att anlägga Karlskrona 1679 var en del avden kanske största organisationsreform som Örlogs-flottan någonsin har företagit. Huvudstationenflyttades från Skeppsholmen i Stockholm till östraBlekinge skärgård. Reformen innebar också en för-ändring av flottans bemanningsorganisation, Båts-manshållet. Båtmanstorpen i Finland och norraNorrland vakanssattes, för att istället sättas upp i dennya örlogsstationens närhet, Blekinge och SöderMöre. Denna del av Båtsmanshållet kallades Indel-ningen och samlade när organisationen stabiliserats ca2 500 man. Dessa tjänstgjorde i Karlskrona fyra mån-ader varje år. De ca 1 800 båtsmännen i södraBohuslän, Halland, Småland, Östergötland, Ölandoch Gotland tillhörde Roteringen och tjänstgjorde iKarlskrona 12 månader vart tredje år. Sammantagetmönstrade Båtsmanshållet ca 7 000 båtsmän, varav ca4 300 av dem tillhörde Karlskrona station. Till Stock-holms station hörde ca 1 950 båtsmän och till Göte-borgs depôt ca 750. Siffrorna är ideala och stämdenågorlunda i mitten av 1800-talet, men flottan harideligen gjort organisatoriska förändringar, varföravvikelser finns.

Borgerskapet i de svenska städerna var förbundna atthusera tågande trupp. Men för Båtsmanshållet iKarlskrona var förhållanden annorlunda. I fundations-privilegierna för Karlskrona uttrycktes klart att flottanskulle låta uppföra kaserner och baracker för båts-männen. Tillräckligt med baracker kom dock inte attresas, varför det åtminstone fram till 1 723 rådde enkonstant brist på förläggningsplatser. Förläggningarrestes under 1720-talet på södra sidan av slutnings-muren som markerade fysisk gräns mellan flottan ochdet civila Karlskrona. Dessa baracker uppges dock harivits redan på 1730-talet då de bedömdes vara allt förbrandfarliga.

Då det saknas vetenskaplig forskning om örlogs-flottan 1720-1790, är det svårt att veta var båtsmän-nen var förlagda under denna period. Svenska flottanshistoria hävdar att båtsmännen efter 1735 förlades iKarlskronaborgarnas hem, men författarna hänvisarinte till några källor, varför påståendet inte går attkontrollera. Med 1795 års bygge av kasernen på södrasidan av Kyrkogatan, i det område som kom attbenämnas bataljon Sparre, blev detta båtsmännenskasern vid kommendering till Karlskrona. Äldre ochstadgade båtsmän kunde dock få tillstånd att sökaboställe i de besuttna Karlskronahemmens dräng-stuga. Som ersättning blev de drängar åt husens ägare.Detta fungerade under 1800-talet därför att arbets-uppgifterna var för få på varvet och ombord.

Orderbok för 1 :a Bohus Roteringsbåtsmanskompanica 1825-1887, ger prov på båtsmännens socialainverkan på staden Karlskrona under tidsperioden.Elvir Liedman visade i sin undersökning om Karls-krona Amiralitetskonsistorium 1680-1826 att båts-männen var de mest frekvent förekommande i konsi-storiets domsprotokoll. Omedvetet visar Liedman attbåtsmännen gav upphov till den ”bråkiga kultur” somomgav regementena i de svenska garnisonsstäderna.Den bråkiga kulturen delades också av städernashantverkare och hantverksarbetare, men i Karlskronavar stadens borgerskap sysselsatt med hantverk ringa.


rapporterats om fylleri före inspektion. KommendantAxel Lind afHageby bjöd 1879 in grosshandlare C OBerg att hålla nykterhetsföredrag för dekommenderade trupperna.

År 1848 var första gången flottan rustades sedankrigsåren 1813-1 814. Genom att studera pressmaterialförsöker GustafHalldin återspegla denna händelse iföreningen Gamla Carlskrona årsbok 1948. Kanskefångar han Karlskroniternas inställning till deembarkerande båtsmännen:

Det var under ett av dessa tillfällen till betraktelser vigenom idéernas ömsom språng och kombineringkommo att tänka på den affär man överallt gjort av dei kriget uttågande lanttrupperna, avskeds ochvälkomsthälsningar, sexor, skålar, tal, tårar,lyckönskningar, välsignelser, hurrarop, med ett ordintresse, deltagande överallt. Men frågade vi osssjälva, varför har man inte här – i Kalmar skedde detsåsom en integrerad del av det hela – visat någotdeltagande för flottan, som ligger detta samhälle ochså till sägandes själva dess hjärterötter så nära, förden släpande massa av arbetare, dessa i krigetutgående 3 000 man?

Halldins uppgift om att det var 3 000 båtsmän somkommenderades 1848 överensstämmer med detreglementerade antalet. Skälet till att karlskroniternainte gjorde någon affär av dessa båtsmänsembarkerande och avseglande kan vara att de intesamtyckte med Riksdagens beslut om mobilisering.Men en troligare förklaring är att närvaron av 3 000båtsmän i Karlskrona inte var något att ta notis om, såhade det varit varje år sedan 1682 och deras närvarovar inget att fira. Orderböckerna visar, somkontstaterats, att de förde med sig fylla, slagsmål,osanitära förhållande och allmän social oro.

Källor:086:Ö Bohus 1 Båtsmanskompani; Vol. F4: 1 Orderbok

071 :Ö Blekinge 2. Båtsmanskompani; Vol. F3 Orderbok

077:Ö Södra Möre 2. Båtsmanskompani; Vol. F3 Orderbok

079:Ö Tjusts båtsmanskompani ; Vol. F3 Orderbok

FGC årsbok 1948, GustafHalldin

Båtsmännen som kommenderades på varvet kalladesparadmanskap och användes för att utföra enkla ochtunga arbetsuppgifter, de utgjorde den tidigmodernaindustrianläggningen Örlogsvarvets kraftkälla. I egen-kap av såväl enkla industriarbetare som båtsmän, vardet de som förestod örlogsstaden Karlskronas bråkigakultur. Om detta vittnar orderboken.

Genom att vistas ute nattetid skapade båtsmännenoordning i staden. Reglementet stadgade att Kronansmanskap efter tapto inte skulle vistas utanför kasernen.Befälhavande amiralen nödgades därför att förnyaorderna i januari 1 829. I oktober 1834 hade Kommen-dantsämbetet underrättats om att:

"oljud, skrik, springande och äfwen ofredande, isynnerhet mot fruntimmer förefallit på gatorne, ochskälig anledning förfinnes att det blifvit av matroser,jungmän och skeppsgossar föröfvat."

Kompanibefälen anmodades därför anbefalla sitt man-skap att ”slikt eller annat oskick” inte fick förekomma.Om detta upprepades skulle samtliga båtsmän, giftasom ogifta, förläggas i kasern. Men oordning uppstodockså mellan förbanden. I september 1846 utbrötslagsmål och stenkastning mellan marinsoldater ochmatroser i grannskapet av Båtsmanskasernen.Kommendantens åtgärd blev att ge order om ”att allaförbrytelser häremot att på det allvarligastebestraffas”. I samband med uppställningen tillkyrkoparaden på Kyrkogatan om söndagarna hadebåtsmännen, till de boendes stora missnöje, för vana att”kasta sitt vatten” på de närmast belägna husen ochplanken. Kommen-danten ansåg att detta oskick stredmot god ordning och anständighet. Dessutom uppstoden besvärande lukt, varför han den 26 maj 1 855beordrade att båtsmännen skulle uträtta sina behov ilatrinen på kaserngården.

Fylleriet var ett återkommande problem under hela1800-talet. Den 19 maj 1 828 gick en order ut från KBatt flottans manskaps vid vite av 3 Rd 16 sh B:o för-bjöds att hos stadens handlare inhandla eller inmundigabrännvin. Den som saknade medel till böterna skulleundergå kroppsstraff. Under 1850-talet samlades båts-männen under helgerna vid Blåport på fastlandet norrom Karlskrona för att festa vilket ledde till gräl ochslagsmål, varför manskapet förbjöds att bege sig utan-för staden. Manskapet uppmanas 1873 att avhålla sigfrån fylleri, särskilt på söndagar. Det hade till och med


Svenskarna under stjärnbaneretav AlfÅberg (ny utg. 2012)

AlfÅbergs klassiska bok Svenskarna under stjärnbaneret är historien om de svenskar som stred

i amerikanska inbördeskriget 1 861–1865. Det rapporterades att en tredjedel av unionsarmén

bestod av immigranter. Många unga män värvades direkt till unionsarmén från båten när de

anlände till USA. Detta är deras historia.

Pris: medl/ej medl 295 kr

En liten bok om Torp, torpare och torpinventeringaravSveriges Hembygdsförbund (2015)

Det har sedan länge saknats en aktuell studiehandledning för den som vill sätta igång med en

inventering av bygd

Pris: medl/ej medl 11 5 kr/125 kr

Plastfickor fotoav Sveriges Släktforskarförbund

Arkivbeständiga plastfickor, tillverkade i Elastic polyethilen, lämpliga för förvaring av

fotografier. Plastfickorna är i A4 format och passar i vanliga pärmar. De de är dubbelsidiga så

rymmer de många bilder. Säljs i 5 -pack. Välj om du vill ha 4+4 eller 8+8

Pris: medl/ej medl 65 kr/70 kr

BLEKINGESF.SE/BOKHANDELN [email protected]

BOKHANDELSNYTT

Smedskivan 9av Föreningen för Smedsläktforskare (USB 2015)

Smed9 för PC är i form av ett USB-minne och innehåller Smeddatabasen med över 282 000

personer. Ett nytt format gör det möjligt att göra mycket mer avancerade sökningar än i tidigare

versioner. Alla inmatningsfält är sökbara: förnamn, efternamn, födelsedatum, födelseort,

dödsdatum, dödsort, dödsorsak och yrke. Det går dessutom att göra avancerade sökningar

Pris: medl/ej medl 310 kr/360 kr

Stöd BLSF genom att handla genom oss!Porto tillkommer på försändelser.

Köpa över disk? Javisst! Ni är välkomna till vår bokhandlare som finns i Karlshamn. Adress; c/oGuy Persson, Norra Fogdelyckegatan 27 F. Ring gärna före ert besök på mobil 0709-42 49 44


ARKIVCENTRUM BLEKINGE ÄR INVIGT!

Onsdagen 16 september 2015 kl. 1 4 invigdes Arkivcentrum Blekinge som ligger på Ronnebyvägen 4 i Bräkne-Hoby.Invigningstalet hölls av riksarkivarie Björn Jordell från Riksarkivet.

SVAR-Släktforskning i centrum - lägesrapport

Under våren och sommaren 2015 flyttades SVAR-projektets material till Bräkne-Hoby. Flyttlasset gick även förRonneby kommunarkiv. Tanken med detta är att vi ska finnas på samma ställe, så man inte ska behöva åka runt föratt få hjälp med sina funderingar om forskning.

Tyvärr hade vi inte möjlighet att ta med den trevliga utställningen bestående av möbler och annan rekvisita som vihade i entrén till lokalerna i Kallinge. Men det vi hade i forskarsalen finns numera i vår gemensamma forskarsal(förutom mikrokorten som vi hämtar fram efter önskemål). Forskarsalen är fullt tillgänglighetsanpassad.

Allt har inte kommit på plats ännu, t.ex. våra fina tavlor, men det löser sig efter hand. Våra "gamla" forskare harflyttat med till Bräkne-Hoby och det har även börjat nya, bl.a. från trakten runt omkring.

Arkivcentrum Blekinges gemensamma öppettider är måndag-torsdag kl 9-1 5.Boka plats på tfn 0457-61 76 03 elller 0457-61 76 13 . Det kostar inget attforska i forskarsalen.

Besöksadress:Arkivcentrum Blekinge, Tingsgården, Ronnebyvägen 4, Bräkne-Hoby

Hjärtligt välkomna!

Tre organisationer samlade under ett tak.

DE ARKIVANSVARIGA FÅNGADE PÅ BILD. FR.V. PER LUNDIN, BLEKINGEARKIVET; ANDERS KARLSSON,RONNEBY KOMMUNARKIV; PER FRÖDHOLM, BLEKINGEARKIVET; ANNIKA GYLLING, SVAR-SLÄKTFORSKRNING I CENTRUM. FOTO: GUY PERSSON.


KAN DU GISSA VAR I BLEKINGE BILDEN ÄR TAGEN?

- VAR I BLEKINGE KAN MAN FINNA DENNA "KANONPLATS"? - ”KASTELL,

FÄSTNING MED KUNGLIG PRÄGEL...” FOTO: INGE NILSSON

För denna tävling gällerGissa svaret på bilden och skicka det tilloss på e-post eller vykort/brev.E-post:

[email protected]/brev:

Blekinge Släktforskarförening,c/o Guy PerssonN. Fogdelyckegatan 27 F, lgh 1201374 38 Karlshamn

Vi kommer att lotta ut en Trisslott blandde rätta inkomna svaren.

Har du någon bild som du vill ställa enfråga kring? Skicka din bild [email protected] så publicerar viden i någon kommande medlemstidning.

2016 års Släktforskning i Sydost kommer att gåav stapeln lördagen den 9 april i Allhallen iHovmantorp som ligger på Parkgatan 1 . Merinformation kommer men boka in dagen ialmanackan.

NÅDD - HJÄLP TILL!I Släktforskarförbundets projekt NÅDD (namn åt de döda) är arbetet medversion 7 av Sveriges dödbok, som även ska innehålla uppgifter för åren1860-1900, i full gång. Planerna är att den ska komma ut under hösten2017 och förbundet önskar frivilliga registrerare. Anmäl dej att hjälpa till.Adoptera gärna någon församling i Blekinge.

Kontaktuppgifter och mer information om projektet finns på:www.genealogi.se/namn-at-de-doda


KALLELSE TILL ÅRSMÖTE 2016

Blekinge Släktforskarförening

kallar till årsmötelördagen den 27 februari 2016 kl 1 3.00

i Kallinge Folkets Hus, Brantaforsvägen 10

Dagordning enligt våra stadgar

Det blir en föreläsning i anslutning till årsmötesförhandlingarnadock är det ännu inte bestämt vem det blir

Som vanligt bjuder vi på smörgåstårta, kaffe och kaka

Anmälan pga maten senast den 22 februar 2016 tillkassör Guy Persson, tel 0709-42 49 44

eller via e-post till [email protected]

Hjärtligt välkommen

KASSÖREN/MEDLEMSANSVARIG INFORMERAR

Med denna tidning bifogas även inbetalningskort på medlemsavgift för 2016, vilken äroförändrad och är följande:Medlemsavgift 1 50 kr, familjemedlem + 75 kr.Frågor om medlemskap, medlemsärende, adress-/e-post-ändringar etc.Tag kontakt med kassör Guy Persson, Norra Fogdelyckegatan 27 F, 374 38 Karlshamnmobil 0709-42 49 44 e-post: [email protected]


SLÄKTFORSKARVÄRDAR VÅRTERMINEN 2016

Karlskrona StadsbibliotekStortorget 1 5-17

Sten Ekenberg och Ami Kjellander finns påplats i släktforskarrummet för att hjälpa digmed din forskning.

- fredagen den 15 januari kl. 1 5-1 8- lördagen den 6 februari kl. 1 2-1 5- fredagen den 11 mars kl. 1 5-1 8- lördagen den 9 april kl. 1 2-1 5- fredagen den 13 maj kl. 1 5-1 8

Jämjö bibliotekCentrumvägen 7

Suzanne Wernersson finns på plats vidsläktforskardatorn för att hjälpa dig med dinforskning.

- måndagen den 25 januari kl. 1 7-19- måndagen den 22 februari kl. 1 7-19- måndagen den 14 mars kl. 1 7-19- måndagen den 18 april kl. 1 7-19- måndagen den 16 maj kl. 1 7-19

Migrationscentret, KarlskronaPalanderska Gården, Drottninggatan 69, 2vån (ej hiss)

Emigranter i släkten?Katarina Möller och Björn Pettersson finnspå plats för att hjälpa dig med din forskning.

- onsdagen den 20 januari kl. 1 7-19- onsdagen den 24 februari kl. 1 7-19- onsdagen den 23 mars kl. 1 7-19- onsdagen den 20 april kl. 1 7-19- onsdagen den 18 maj kl. 1 7-19

Ronneby stadsbibliotekKungsgatan 35

Sandra Eriksson finns på plats isläktforskarrummet för att hjälpa dig med dinforskning.

- torsdagen den 14 januari kl. 1 6-19- torsdagen den 4 februari kl. 1 6-19- torsdagen den 3 mars kl. 1 6-19- torsdagen den 7 april kl. 1 6-19- torsdagen den 19 maj kl. 1 6-19

Karlshamns stadsbibliotekCitygallerian, Ågatan 18-29

Björn Thorman finns på plats i släktforskar-rummet för att hjälpa dig med din forskning.

- onsdagar kl. 1 4-16:30

Lyckeby bibliotekLyckåvägen 25

Ami Kjellander finns på plats vidsläktforskardatorn för att hjälpa dig med dinforskning.

- måndagen den 25 januari- måndagen den 29 februari- måndagen den 21 mars- måndagen den 25 april- måndagen den 30 maj


I somras uppmärksammade vi att Turistbyrån iKarlskrona erbjöd en guidad stadsvandring om”Båtsmän i Karlskrona och deras historia”.Styrelsen beslutade att bjuda medlemmarna påstadsvandringen och lördagen den 26 septembersamlades ett glatt gäng. En av våra medlemmarhade kört ända från Västervik enkom för dennavandring!

Forskning pågårGuide var Harry R:son Svensson, Nättrabysonen,som till vardags är forskare och doktorand ihistoria vid Stockholms universitet. Underbörjan av nästa år kommer han att disputera påÖrlogstaden Karlskrona och dess judiskaentreprenörer.

Harry berättade att han speciellt forskar på enjudisk familj som byggde en segelduksfabrik iKarlskrona och producerade segel till Flottan.För att kunna skriva, och beskriva, hur Karls-krona såg ut anno 1780, när den judiska familjenkom hit, var han tvungen att ta reda på vadFlottan ”pysslade” med. Detta innebar att Harrybörjade sökta information men det fanns ingets.k. forskningsläge.

"- Visst finns det mycket att läsa om Karlskronaunder denna period, säger Harry. Det är inte attbetrakta som forskning, det är hembygdsforsk-ning, men har inget egentligt värde för historiker,fortsätter Harry.

Om vi tittar i privilegiebrevet för Karlskronastad, utfärdat 10 augusti 1 680, så skall båts-männen, när det befinner sig i Karlskrona,logeras i kaserner. Karlskrona är den första stad iSverige där borgerskapet är fritagna från atthusera båtsmän i sina hem, eller tågande trupp.Det är ett helt nytt system som instiftas när mangrundar Karlskrona. Det sker en reformation avbåtsmanshållet 1 672-1679 och det är ingen somhar studerat hur det såg ut."

Vid Kyrkogatan låg båtsmanskaserner där ca3 000 båtsmän logerades på samma gång.

Harry berättade om hur kyrkoskrivningen gick,eller borde ha gått, till. Vad gjorde båtsmännenför inverkan i staden?

Tidsdokument bevaratHarry har tagit del av en orderbok som finnsbevarad på Krigsarkivet i Stockholm och somger en inblick i hur det såg ut här i Karlskrona.Kompaniskrivaren var väldigt noggrann och harskrivit ner alla orderna.

”1834 oljud, skrik, springande och ofredandeorsakat av matroser, jungmän, skeppsgossar ochbåtsmän har förekommit i staden. Speciellt uppepå Vallgatan. Det åligger nu kompanibefälen attse till att detta upphör och om det upprepas såska gift som ogift båtsman läggas i kasern.”

”1846 slagsmål mellan marinsoldater ochbåtsmän har uppstått i kasernen och de kastarsten på varandra på Kyrkogatan.”

STADSVANDRING I BÅTSMÄNNENS SPÅR I KARLSKRONAText: Katarina Möller Foto: Suzanne Wernersson


Mycket intressanta frågeställningar dryftadesunder stadsvandringen och Harry berättade atthans forskning spänner över tiden 1780-1943.

Vandringen gick till Gubben Rosenbom som visarhur en båtsmansuniform såg ut i början av 1700-talet. Det enda "fysiska" beviset i stadsbildenenligt Harry. Det var även i AmiralitetskyrkanUlrica Pia som båtsmännen firade gudstjänst.

Vi har även Båtsmansgränd i Karlskrona, Båts-manskasernen på Stumholmen, Båtsmansvägenpå Sturkö och många vägnamn i kommunen somminner om båtsmansnamn (red:s anm.)

Harry kommer att meddela föreningen när hanhar disputerat och avhandlingen blir tillgänglig.

I början av augusti besökte en grupp historiker samt representanter från Emigranternas hus i Göteborgemigrantmuseet Deutsches Auswandererhaus i Bremerhaven. Detta tyska emigrationsmuseumöppnade 2005 och fick två år senare utmärkelsen som Europas bästa museum. Utställningarna, i vilkaman får bokstavligen ställa sig i den dåtida emigrantens skor, behandlar hela emigrationsprocessen ochman får bl.a. uppleva förhållandena på emigrantfartygen vid olika tidpunkter, från segelfartygen till destora passagerarfartygen i början av 1900-talet. Besökarna fick också träffa muséets chef Simone Eickoch därmed möjlighet att berätta om dokumentationsarbetet kring migrationen mellan Sverige ochTyskland som bedrivs från svensk sida, framför allt i Blekinge. En förhoppning är att få igångorganiserat samarbete på detta område mellan Sverige och Tyskland i framtiden.

EMIGRANTMUSEET I BREMERHAVENav Lars Hansson, Växjö

dah-bremerhaven.de


DET VAR DAGS ATT SLUTA CIRKELNav Suzanne Axell, Stockholm

En söndag i slutet av januari i år "zappade" jag på TV:noch råkade få in BingoLotto på TV4. En av gästerna varSuzanne Axell, känd från TVprogrammet "Frågadoktorn" som visas i SVT. Precis när jag började tittahade Suzanne fått önska en sång som husbandet skullespela och hon hade valt sjömansvisan "Han hade seglatför om masten" som år 1938 blev sångaren HarryBrandelius genombrott som skivartist.

Suzanne berättade för Lotta Engberg att hon önskat densången för att hedra sin gammelmorfars bror KarlLudvig Svensson som var från Nättraby i Blekinge!Suzanne berättade en gripande historia som föranleddemig att kontakta henne och fråga om hon skulle viljaskriva en artikel till SläktEken och det ville Suzanne.Väl bekomme! /Redaktören

Så länge jag minns, har jag hört historien:Sofia Maria Svensdotter, min mormor Lilys farmor,lämnade Karlskrona och Nättraby i Blekinge för ettnytt liv i Stockholm. Här födde hon sin son, mingammelmorfar Axel Hjalmar Svensson, på Söder iStockholm - alldeles ensam.Det blev ett hårt kämpande liv och hon fick slitaenormt, men Sofia Maria tog sig upp en bit påsamhällsskalan och dog på sitt älskade Kungsholmen,som en hyfsat välbeställd kvinna.

Mycket har legat i dunkel, men vad är det dåjag har hört?Ja, till exempel att gammelmorfar Axel under sinaförsta åtta levnadsår bodde hos en familj på Söder, enfamilj som han älskade så mycket att han till och medhade familjens efternamn.Att uppbrottet från den familjen kom att prägla restenav hans liv och att han aldrig blev riktigt lycklig efterdet. Att han som åttaåring flyttade hem till sin mammaoch sin styvfar på Kungsholmen och fick ett helvete påren svenska:En styvfar som slog och hånade honom, en styvfar somhatade honom och slog sönder det Axel älskade mest -sitt dragspel (en kväll i raseri stampade nämligenstyvfadern sönder dragspelet och drömmarna). Enstyvfar som, när Sofia Maria dog 1923, ”blåste” Axelpå sitt hela morsarv och gav pengarna och omtankentill sina egna fosterbarn. De gick före allt och fick braliv.

En styvfar som krossade alla drömmarna och mobbadeså effektivt att Axel aldrig blev den man han hadekunnat bli.Axel Hjalmar Svensson brottades med de här orätt-visorna hela sitt liv, och funderade mycket på hur allthade blivit. På Sofia Marias dödsbädd frågade hanhenne - det som grott inom honom så länge:”- Har jag några syskon?””-Nej , fick han till svar av sin mamma. Du är min endeson…”På sitt sätt hade hon ju rätt - den son som hade funnitskvar under alla år i Blekinge – Karl Ludvig- och somhon aldrig berättat om han hade dött som sjöman 1920 iLondon. Så egentligen var det ju sanningen hon sa - påsitt sätt.

En tid efter Sofia Marias död i februari 1 923 så kom ettpaket till min gammelmorfar Axel i Stockholm frånSvenska ambassaden i London, England. Innehållet ipaketet höll på att krossa honom där och då! HanHADE haft en bror, en riktig bror, som dött i Londonoch som han kanske hade kunnat få kontakt med - omvetskapen hade kommit i tid. I paketet låg ett litetfyrkantigt vackert smycke och texten till melodin ”Hanhade seglat för om masten". Genom alla år, genom allafester och familjesammankomster i min familj , har justden melodin betytt så mycket för oss alla, utan att viegentligen vetat varför.

FOTO FRÅN SUZANNEAXELL.SE


”Han hörde flickskratt ifrån logen,och en välbekant dragspelslåt.Han mindes en gång uti skogen,och slutligen brast han i gråt.”

Ryktet gick att det var Karl Ludvig, min släkting, somskrivit texten. Vem vet?

Jag har burit med mig den här melodin igenom livet.Snart kan jag spela den själv på det blå dragspelet somjag ropade in för 300 kronor på auktion i Roslagen förganska länge sedan nu. Jag spelar inte som något riktigt”stjärnämne” på instrumentet, men är sådär okej , så somman behöver när man spelar dragspel på en veranda iRoslagen en ljum junikväll. Då klingar melodin utgenom skogen och stilla faller den över sjön, som enhälsning till en släkting jag aldrig fick lära känna…

Min mamma Anita fick smycket som låg i paketet ochsom den glada 19-åring hon en gång var, var hon ute ochdansade på Söder 1954. Smycket föll av i dansensvirvlar och är sedan dess borta.Gammelmorfar Axel arbetade hårt och slet genom livet iStockholms hamn, på åkeriet Stjärnan, bland annat. Menhan hade svårt att stå upp för sig själv, att tro på att hansliv också hade en mening, vilket än idag påverkarmänniskor ur den så kallade arbetarklassen ”Du ska intetro att du är något”, ekar än idag i vårt land. Minnenagnagde i honom, han fick utstå många oförrätter. Hanhade svårt att tro på sitt eget värde. Tankarna på hansuppväxt, på lögnen som han fick, trots att han ville vetasanningen av sin mamma, tog nog allra hårdast tror jag.En dag i Stockholm den varma våren år 1940 tog han sitteget liv.Och ringarna - ekot - från mamman Sofia Maria, denelaka styvpappan Karl Ludvig och Axel Hjalmar spredsig, som ringar på vattnet. En hel del hade varitannorlunda i vår familj , om sanningen hade kommitfram lite tidigare. Kanske hade vi alla fått mer lycka?Vågat tro på att vi duger, lite mer? Kanske min mormorLily sluppit en del i sitt liv? Min älskade varma, stoltamormor, som fick kämpa så -som jag älskar så mycket.

När Lotta Engberg bjöd in mig till BingoLotto iGöteborg i slutet av januari 2015 blev jag jätteglad. Honville också veta vilken sång jag önskade mig iprogrammet.

Då tänkte jag att nu var det dags att sluta cirkeln, det härvar min chans - att gjuta frid över min gammelmorfar

och hans bror - de som aldrig möttes. Att stå upp fören kvinna som fick kämpa hela livet - att låta minmormors sår från barndomen läka till sist.Att låta alla de som arbetat, kämpat få enas i sången”Han hade seglat för om masten”.Jag åkte till Göteborg, jag vågade önska melodin infören stor publik, jag vågade säga att det här är en del avmig. Utan dem före - inget liv.

Jag hoppas att de log, de som jag kände och älskade,och de som jag aldrig fick lära känna, men som föralltid är en del av mig -och min historia.

Suzanne Axell den 8 november 2015

Sofia Maria Svensdotter föddes den 27 april1 858 i Gredeby 58, Nättraby fs (K) som dotter tillgårdssmeden Sven Åkesson och hans hustru KarinJonasdotter.

Sofia Maria avled på Kungsholmen i Stockholmden 22 februari 1 923 och fick sitt vilorum påSkogskyrkogården i Stockholm.

Den oäkta sonen, sedermera sjömannen, KarlOskar Ludvig Svensson föddes den 19 december1878 i Gredeby 67, Nättraby fs (K). Karl OskarLudvig avled den 6 december 1920 i London,England.

Den oäkta sonenAxel Hjalmar Isidor Svenssonföddes den 17 mars 1883 på Södra Barnbördshuseti Stockholm (AB) och avled i Hedvig Eleonora fs,Stockholm (AB) den 12 juli 1 940. Även Axel harsitt vilorum på Skogskyrkogården i Stockholm.


FÖRENINGEN UPPMÄRKSAMMAD I NATIONELL TIDSKRIFT

I senaste numret av tidskriften Släkthistoria, nr 6/2015, har vår föreningfått stor uppmärksamhet. Hela åtta sidor handlar om "Den glömdaemigrationen" och stort fokus är på vår medlem Hans-Jürgen Schmitzhistoria som blev upptakten till den kartläggning som är grunden tillvårt Migrationsregister.

I dag har vi 20 622 st individer i registret och direkt efter attSläkthistoria kom ut till prenumeranter och butiker började e-post trillain med förslag till uppdateringar. Den senaste 30-dagarsperioden harsökningarna i Migrationsregistret ökat med 144 %!

blekingesf.se/migrationsregistret

STUDIEBESÖK PÅ ARKIVCENTRUM BLEKINGELördagen den 23 januari 2016 kl 1 3.00 bjuder föreningen in till studiebesök på Arkivcentrum Blekinge,Ronnebyvägen 4, Bräkne-Hoby. Anmälan till [email protected] eller till Guy Persson på tfn0709-42 49 44 senast den 25 januari 2016.

KUNDE DU GISSA VAR BILDEN VAR TAGEN I BLEKINGE?Många var det som visste svaret på bildgåtan i förra numret av Släkt-Eken - Kapellet i Avaskär

Den något kryptiska frågan om staden som försvann är riktig då Avaskär försvann som stad och flyttades tillnuvarande Kristianopel.

På 1300-talet återerövrade danskarna Blekinge. OmAvaskärs tidigare historia är inte mycket känt då den danskekungen Valdemar Atterdag lär ha förstört alla handlingar från denna tid. Avaskär var under medeltiden en avDanmarks minsta städer, belägen endast sex km från den svenska riksgränsen. Staden drabbades därför avåtskilliga skövlingar och bränder under de återkommande svensk-danska krigen på 1400- och 1500-talen.

Avaskär omtalas första gången med säkerhet år 1 350 och existerade som stad fram till 1 600, då staden tillsammansmed Lyckå miste sina stadsprivilegier till förmån för den nyanlagda fästningsstaden Kristianopel.

En plats väl värd ett besök med sin fina natur och många gamla minnesmärken.

Som utlovat, kommer vi att skicka en Trisslott till en den lyckliga vinnaren:

SVEN GUMMESSON, JOHANNISHUS

FRAMSIDAN AV SLÄKTHISTORIA 6/2015


BARBRO VILL DELA MED SIG

I början av hösten blev föreningen kontaktad avmedlemmen Barbro Olsson från Karlskrona. Barbrohade en önskan om att få dela med sig av en del skrifterhon gjort genom åren. Hon sa:- Jag tycker det är onödigt att de bara ligger i min datoroch inte kommer andra till del. Om ni tycker att det ärnågot att ha, fortsatte hon blygsamt, får ni tillstånd attanvända dem i Blekinge Släktforskarförening.

Föreningen tackade givetvis ja och tycker att Barbro harrätt inställning – det är ju så vår egen tanke är med attinte kräva abonnemang o dyl. för att söka i våra registerm.m.

Barbro Olsson föddes i byn Gåsamåla i Ramdala för-samling. Hon har, tillsammans med Östra BlekingeHembygdsförening, gett ut en bok som heterGåsamåla bykrönika under fyra århundraden där honkartlagt vilka som har bott på de olika ställena i byn.

Barbro har släktforskat i närmare 35 år och det harlett in på olika ”sidospår” som nu vår förening harfått ta del av i form av skrifter m.m. Bland annat fannBarbro tidigt att hon och den svenska kompositörenoch violinisten Andreas Randel (1 806-1864), född iStockebromåla i Ramdala socken hade gemensammaanor.

BARBRO VILL DELA MED SIG

BLEKINGE ARKIVVECKASedan ett par år tillbaka har olika arkiv i Blekinge gåttsamman och anordnat arkivmässor på olika platser ilänet. Temat är samma som Arkivens Dag och i år vartemat Gränslöst.

Torsdagen den 12 november hölls det arkivmässa påArkivcentrum Blekinge i Bräkne-Hoby. Fil.dr. KarlBergman föreläste om ”Det blekingska gränslandskap-et – Östdanmark blir Sydsverige” och antikvarie StefanFlöög föreläste om ”Två blekingekartor från 1600-talet”.

På självaste Arkivens Dag, lördagen den 14 november,hölls arkivmässa i Blekinge museums hörsal i Karls-krona. Ett fyrtiotal intresserade samlades för att titta påvad som presenterades på de olika borden samt få hjälpmed släktforskning.

Dagens stora dragplåster var författaren Astrid Heinsenfrån Sölvesborg som förläste om ”Den glömda utvand-ringen från Skåne och Blekinge till Danmark ochTyskland”. Under 32 år bodde Astrid i Tyskland ochunder de åren samlat in mycket information genomintervjuer från numera bortgångna ättlingar till

Vi tackar Barbro för hennes omtankeoch kommer att publicera materialetpå hemsidan.

Den stora tavlan bakom Barbro ärhennes släktträd. Målningarna harBarbro också gjort så även det finagolvuret. Foto: Katarina Möller

blekingesf.se/barbrossida


migranter. Vid Karlskrona kommunarkivs bord kundeman få information om fattighuset som låg påPottholmen, i dag högaktuellt för att det ska byggas enhelt ny stadsdel där. Blekinge museum sålde kartor avolika sorter.

Bas Blekinge och Blekinge läns tidning var på platsoch skrev om evenemanget.

Arrangörer var: Arkivförbund sydost, Karlskrona,Ronneby, Sölvesborg och Olofström kommunarkiv,Blekinge Släktforskarförening, Blekinge musiksamlingar, Svenska migrationscentret, ArkivcentrumBlekinge, Broar till historien i Blekinge.

JÄMJÖ, SVERIGE - NEBRASKA, AMERIKA

Föreningen har fått kontakt med en kvinna frånNebraska som söker sina rötter i Jämjö. Hennesmormors mor föddes i Kråkerum 1873 ochemigrerade tillsammans med sina föräldrar ochsyskon till Amerika 1883. Någon gång på 1950-talet var ett av syskonbarnen på besök i Sverige ochtog fotografier. Dessa fotona sägs vara frånJämjötrakten. Är det någon som känner igen huset?

Hör av er till [email protected] eller tillKatarina Möller 0455-82147

ASTRID HEINSEN I BERÄTTARTAGEN. FOTO: SANDRA ERIKSSON.

NYA MEDLEMMAR HÄLSAS VÄLKOMNA

ANN-KRISTIN KETZÉNIUS, KARLSKRONABO LINDKVIST, URSHULTCARINA SONESSON, OLOFSTRÖMCLAES BERGHOLTZ, PARTILLECONNY NÖBELIN, KARLSHAMNJOHAN SWAHN, RÖDEBYLENNART ÅGÅRDH, KULLAVIKLENNARTH HANSON, FÅGELMARAMICHAEL ROLLING, GÖTEBORGROGER OHLSSON, KARLSKRONA

MEDLEMSGÅVA/DONATION

Blekinge Släktforskarförening vill framföra sittvarma tack till följander personer som skänkt engåva/donation till föreningen.

CLAES TULLBRINK, TUMBAGUY PERSSON, KARLSHAMNINGA-LILL CARLBERG, KATRINEHOLMING-MARIE ÅKERÖ, VÄSTERVIKJANICE SÖDERHOLM KVIST, LUNDSVEN GUMMESSON, JOHANNISHUS

Ett varmt tack till de personer som bidrar med enslant till föreningen genom sina köp av BingoLotto.

· ,==h

Documents