hälsa ur olika perspektiv
DESCRIPTION
Hälsa ur olika perspektiv. Matvanor och kostsituationer i olika länder. Kost och folkhälsa. KOST FÖR SPECIELLA GRUPPER Gravida Barn Ungdomar Äldre Idrottare Invandrare Vegetarianer Personer med celiaki/laktos-intollerans. PREVENTION (förebyggande) Hälsoläget i Sverige - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Hälsa ur olika perspektiv
• Matvanor och kostsituationer i olika länder
Kost och folkhälsa
KOST FÖR SPECIELLA GRUPPER
• Gravida• Barn• Ungdomar• Äldre• Idrottare• Invandrare• Vegetarianer• Personer med
celiaki/laktos-intollerans
PREVENTION (förebyggande)
• Hälsoläget i Sverige• Folkhälsoarbete i
U-land/I-land• Kostens roll i prevention
av: -övervikt
-hjärt-kärlsjukdomar- högt blodtryck- diabetes- vissa former av cancer
Hälsoläget i Sverige
Att mäta hälsa:
• Dödstal• Sjukdomars förekomst• Sjukskrivning• Nedsatt funktion
Folkhälsans utveckling
• I början av 1900-talet var infektionssjukdomar den dominerande dödsorsaken i Sverige (tuberkulos)
• Idag svarar hjärt-kärlsjukdomar och cancer för 75% av alla dödsfall
• Rörelseorganens sjukdomar (reumatism) och psykisk ohälsa (stress) orsakar flest förtidspensioneringar
Fysisk hälsa
”Att ha en kropp som fungerar bra”
Vårda kroppen mot sjukdom
Sömn och vila Fritid och hälsa Mat och hälsa- Övervikt, bantning och
självsvält
Psykisk hälsa
”Att känna välmående”
Stress- Kamp/flykt- Stress och prestation
(känsla av kontroll, självförtroende, avsaknad av rädsla, glädje)
Social hälsa
”Att ha bra relationer”
Den sociala relationen- Att bli sedd- Att bli bekräftad- Att bli korrigerad och få
gränser Kroppsspråket Uppväxt och boendemiljön Arbetsmiljön
Medellivslängden ökar
• Sedan 1900 har medellivslängden för män ökat med ca 20 år och för kvinnor med 25 år
• Kvinnorna lever längre än män men skillnaderna minskar
• Det finns både sociala och regionala skillnader i livslängd
• Trots att livslängden ökar- så ökar inte antal år med full hälsa
Levnadsvanor i Sverige
Levnadsvanor= hälsorelaterade beteenden som t e x alkoholvanor, rökning, matvanor, fysisk aktivitet etc.
Alkoholvanor och rökning
• Den totala alkoholkonsumtionen har ökat de senaste åren (från 1996)
• Andelen hög- konsumenter är högst bland unga (16-29 år)
• Det finns ett tydligt samband mellan den totala alkoholkonsumtionen i befolkningen. Andelen hög-konsumenter och personer som får problem p g a alkoholen
• Folkhälsoinstitutet beräknar att ca 4000 svenskar avlider varje år av sjukdomar som är relaterade till alkohol
• Rökning mångdubblar risken för flera sjukdomar som hjärt- kärl sjukdom och cancer
Fysisk aktivitet
• Utlandsfödda svenskar motionerar mindre än svenskfödda
• Ungdomar motionerar mindre• Ur ett hälsomässigt perspektiv är bara 20% av
befolkningen tillräckligt fysiskt aktiva• Ohälsosamma levnadsvanor är vanligar bland
lågutbildade• Män har fler ohälsosamma levnadsvanor än
kvinnor, ffa i form av övervikt och låg fysisk aktivitet
Matvanor
• Förändringar i matvanor har skett under åren• Idag äter vi i Sverige mer pasta, ris, grönsaker
och sötsaker och mindre ost, matfett på bröd, grädde och socker
Vad styr våra matvanor?1. EVOLUTIONS BIOLOGISKA FAKTORER
d v s preferens (förkärlek) för söt smak ex. nyfödda föredrar söt smak istället för beskt samt neofobi (rädsla för att äta något som man tidigare inte har smakat) Barn föds med neofobi
2. PSYKOLOGISKA FAKTORERInlärda preferenser och aversioner (motvilja)Mat som belöning och trygghet:
Amning, vi lär oss koppla en fysiologisk tillfredsställelse med en psykologisk tillfredsställelse
Barn belönas med mat, sötsaker Emotionell stämning
3. SOCIALA FAKTORER Mat som symbolvärde d v s social status, religion, traditioner Mat som trend Kön/genus: Män äter mer bröd, potatis, kött, mjölk, fil, oftare öl till maten
Kvinnor äter fler huvudmåltider, fler småmål, fler måltider i hemmet, mer frukt och grönt, oftare vatten till maten
Vad styr våra matvanor?
4. GEOGRAFISKA FAKTORER OCH SAMHÄLLSFAKTORER
Skillnader i matvanor i olika delar av landet Skillnad mellan glesbygd och storstad ex. utbud i butiker Politik
ex. prissättning, produktutveckling
5. FYSIOLOGISKA FAKTORER
ex. sjukdomar som allergier, diabetes
6. KUNSKAP OCH INFORMATION
ex. utbildning, medial information, statliga rekommendationer
Folkhälsoarbete i U-land
Generella riskgrupper:
1. Foster
2. Barn <3 år
3. Kvinnor före och under graviditet
4. Kvinnor under amning
Folkhälsoarbete i U-land
Viktiga frågor:• Jämlikhet mellan könen• Amning• Protein (näringsämne; finns i b l a kött, fisk, ägg)• Järn (mineral som transporterar syre från
lungorna ut i kroppen) Ger stor död,• Vitamin A (vitamin som finns i mjölkprodukter, fet
fisk, margarin och behövs för syn, hud, slemhinnor och tillväxten)
• Jod (mineral som behövs för hjärnans utveckling)
Folkhälsoarbete i U-land
Jämlikhetsfrågor:• Diskriminering av kvinnor är en huvudorsak till
malnutrition (felaktig tillgodogörelse av näringsämnen)
• Kvinnor har (oftast) huvudansvaret för barns näringsintag under den första tiden för barnet
• Undernärda flickor ger undernärda mödrar• Ett måste att höja kvinnors och flickors status
Folkhälsoarbete i U-land
Varför är det svårt att tillgodose barns näringsbehov?
• Äter för sällan
• Låg energi och näringskoncentration
• Äter för lite vid måltiderna
• Äter lite eftersom de är sjuka
Folkhälsoarbete i U-land
Vad kan man göra för att minska risken för undernäring för små barn?
• Amning upp till minst 2 års ålder• Fler måltider• Ökad fetthalt• Egen tallrik• Servera barnen först• Behandla sjukdomar• Behandla mask, parasiter etc.
Folkhälsoarbete i I-land
Utgångspunkter för folkhälsa:
• Hälsa- angeläget mål• Bättre att förebygga än
att behandla i efterhand• Påverkas i högre grad av
samhällsförändringen än av medicinska framsteg
Forts. Folkhälsoarbete i I-land
Reformer som haft stor betydelse för den svenska folkhälsan:
Allmän skolutbildning Arbetarskydd
(facktillhörighet, lagar) Mödravård
Mat från olika kulturer• Religionens betydelse för livsmedelsval
• Hälsoaspekter- Kan vara svårt att hålla kvar mattraditionen i ett nytt land- Övergång till västerlänsk kost innebär generellt att konsumtionen av mjölkprodukter, kött, fett och socker ökarmedan konsumtionen av grönsaker, frukt och spannmål minskar
Konsekvenser:- Övervikt (hjärt-kärlsjukdomar, diabetes (typ2)- Coloncancer- Försämrad tandhälsa p g a mer söta produkter, sämre tandhygien
Mat för barn och ungdom
Förändrade matvanor Ökat användande av
lättprodukter Ökat småätande Mer mat/måltider utanför
hemmet Minskat intag av standardmjölk
och ägg
Detta tillsammans med välfärdssamhällets livsstil har lett till b la ökad förekomst av anorexi och ökad förekomst av fetma
Forts. Mat för barn och ungdom
Växande barn och ungdomar har större behov av:
Energi för tillväxt och fysiska aktivitet
Protein (15-20 E%) för tillväxt (normalt 10-15E%)
Kalcium för skelettuppbyggnad
Järn för pubertetutveckling
Mat för äldre
Definition av ”äldre” Alla över 65 årMedellivslängd Kvinnor= 82 årMän= 77,5 årAntal individer över 80 år
har ökat med 200 000 personer sedan
1990. Av dessa är det 4,5% av
befolkningenÅr 2025 kommer det att
vara 7 %.
Kroppsliga förändringar
Minskad mängd kroppsvatten Ökad mängd kroppsfett Minskad mängd muskelmassa Stelhet i muskler och leder Försämrat minne Minskad lungkapacitet Minskad hjärtkapacitet Minskad njurfunktion (ca 50% av en 30-årings)
Förändringar i munhåla
• Smaken försämras• Dysgusti= minskad
smakupplevelse• Hyposmi= nedsatt
luktförmåga• Minskad saliv• Tuggproblem (vid
tandlossning eller protes) vilket kan leda till att man sväljer stora bitar→gastrit (=inflammation i magsäcken)
Vilka problem har äldre med maten?
• Dålig tugg- sväljförmåga
• Dålig aptit p g a ffa läkemedel
• Rädd för inkontinens• Smak- lukt
förändringar• Funktionella problem
(handikapp)
Uppgift; Vad är hälsa?G-uppgift
1. Vad är hälsa för dig?
Beskriv ur perspektiven fysisk, psykisk och social hälsa
2. Hur ser folkhälsans utvecklig ut i Sverige? Vilka är de viktigaste frågorna i U-länder när det gäller folkhälsoarbete?
Uppgift; Vad är hälsa?MVG-uppgift
1. Vad är hälsa för dig? Beskriv ur perspektiven fysisk, psykisk och social hälsa
2. Tror du att ditt sätt att se på hälsa förändrats med din ålder/livsstil/ relationer/ intressen? Om ja: Hur? Motivera!Om nej: Varför inte? Motivera!
3. Vad styr dina matvanor och din livsstil? Behöver du ändra dina vanor för en bättre livsstil/ välbefinnande? Vilka skulle fördelarna bli med en ändring? Motivera ditt svar och diskutera sambanden mellan livsstil, matvanor och välbefinnande med stöd av litteraturen!